NybörjarorienteringEn handledning för föräldrar tillorienterande och nyfikna barn

2016

1

InnehållInledning .........................................................................................................................................2

Målgrupp ........................................................................................................................................2

Häftets syfte och mål ......................................................................................................................2

Referenser och hänvisningar ...........................................................................................................2

1. Varför inbillar vi oss att orientering är svårt och läskigt? ..........................................................4

1.1. Vad skiljer orientering från annan idrott? ............................................................................4

1.2. Hur minns du orienteringsundervisningen i skolan? .............................................................4

1.3. Vad är det som oftast går fel när man orienterar? ...............................................................4

2. Orientering i Inskolnings- och Utvecklingsklasser (U1-U2) ........................................................5

2.1. Svårighetsnivå Grön .............................................................................................................5

2.2. Utvecklingsklass 1 ................................................................................................................5

2.3. Gröna banor ........................................................................................................................5

2.4. Hur sitter kontrollerna och hur ser det ut vid dem? ........................................................... 10

3. Orienteringskartan ................................................................................................................ 11

3.1. Kartbladet ......................................................................................................................... 11

3.2. Påtryckt information .......................................................................................................... 12

3.3. Karttecknen ....................................................................................................................... 14

3.4. Kontrolldefinitionen .......................................................................................................... 15

3.5. Passa kartan ...................................................................................................................... 17

4. På tävlingsplatsen.................................................................................................................. 20

4.1. Innan start ......................................................................................................................... 20

4.2. Från start till mål ............................................................................................................... 20

4.3. Efter målgång och utstämpling .......................................................................................... 22

4.4. Hemma ............................................................................................................................. 22

4.5. Sammanfattning ................................................................................................................ 22

4.6. När Du skuggar Ditt barn: .................................................................................................. 23

Bilaga 1: Kunskaps- och förståelsemål för Grön nivå ...................................................................... 24

Bilaga 2: Kartexempel ................................................................................................................... 25

2

Inledning

MålgruppDetta häfte riktar sig till Dig som har barn som skall gå eller precis har gått nybörjarkurs i orienteringoch skall springa sina första U1-banor.

Häftets syfte och målSyftet är att den skall vara ett stöd för Dig och Ditt barn under nybörjarkursen och det första året, dådet mesta är nytt och obekant.

Målet är att Du som förälder skall förstå vad svårighetsgraden ”Grön” innebär. Med häftets hjälpskall Du också kunna stödja barnet med att passa kartan och läsa karta med kontrolldefinition. Duskall också ha förståelse för vad som händer när vi springer en U1-bana på tävling. Slutligen skallhäftet också göra att Du har en uppfattning om hur U1-banor kan se ut.

Referenser och hänvisningarBeskrivning av klasser, banlängder och svårighetsgrader (Svenska orienteringsförbundet):

http://www.orientering.se/ImageVaultFiles/id_57537/cf_78/Klasser_banlangder_och_svarighetsniva_via_medel_oc.PDF

Beskrivning av karttecken (Svenska orienteringsförbundet):

http://www.orientering.se/Tranatavla/Kartankartteckenpolicyochnormer/Karttecken/

Närmare beskrivning av grön svårighetsnivå:

http://www.orientering.se/Forening/Idebanken/Orienterings-teknik/Gronniva/

Synpunkter på innehållet och förslag till förändringar sänds till: patriklander@gmail.com

3

(Bild: Mats Thorburn/OK Enen)

Det är en säregen lyckokänsla, särskilt för ett barn, attkänna att man behärskar kartan - att man hittar i skogen.

Låt Ditt barn få uppleva den glädjen!

4

1. Varför inbillar vi oss att orientering är svårt och läskigt?

1.1. Vad skiljer orientering från annan idrott?Orienteringen skiljer sig från många andra idrotter som harmera ”lekkaraktär”. Ett par bollar i idrottshallen kräver ingeninstruktion eller anvisning – inom någon minut har barnen påeget initiativ börjat springa omkring och sparka på dem utanatt läraren behövt säga någonting.

Orienteringen har inte samma spontana lockelse. Fotbollenkan ge en glädjekick bara genom en lyckad spark, eller att enkompis gör mål – moment som är över på några sekunder. Iorienteringen tar momenten längre tid. Kickarna kan man t exfå efter att ha gjort ett bra vägval till kontrollen – tar oftaflera minuter.

(Bild: SOFT)

1.2. Hur minns du orienteringsundervisningen i skolan?”Jag fattade ingenting”, ”jag sprang bort mig”, ”kontrollen var inte där den skulle”, ”jag hängde påhon framför mig i stället”…

Vi har alla våra egna minnen från den obligatoriska orienteringen i skolans idrottsundervisning, ellerkanske från militärtjänstgöringen. För många är minnena negativa eller kanske mest ett stortfrågetecken. Ganska få brukar säga att orienteringen var jättekul.

Ofta har undervisningen i skolan skett i helklass. Läraren har kanske haft svårt att kontrollera omvarje elev verkligen förstått ”hemligheten” med orientering. Tiden som avdelas förorienteringsundervisning är ofta begränsad till någon enstaka lektion, och barnen har inte fåttmöjligheten att smälta all information, och verkligen ”förstå” vad det rör sig om.

1.3. Vad är det som oftast går fel när man orienterar?Orientering på rätt svårighetsnivå är inte svårt. Ändå blir det fel ibland. Här är några vanliga orsaker:

§ Man har inte förstått vad kartan visar§ Man slarvar med att läsa kartan§ Man hänger bara på framförvarande löpare och orienterar inte själv§ Man springer för fort och för långt utan att se vilka terrängföremål man passerar§ Man har dåligt självförtroende§ Man är trött och orkar inte tänka klart

5

2. Orientering i Inskolnings- och Utvecklingsklasser (U1-U2)OK Enens nybörjarkurs syftar till att Ditt barn, med Dig eller annan vuxen som stöd, skall kunnagenomföra en orientering i Inskolningsklass eller Utvecklingsklass 1 (U1).

2.1. Svårighetsnivå GrönOrienteringen svårighetsnivåer beskrivs med färger, där Grön är den lättaste nivån. Under det förstaåret håller vi oss uteslutande till gröna banor.

Svenska orienteringsförbundet definierar en grön bana på följande sätt:

”Tydligt, sammanhängande nät av vägar, stigar, staket, stenmurar, vattendrag, öppen mark ellerliknande. Lätta kontroller på eller alldeles intill själva vägen, stigen, vattendraget, den öppna markenosv.”

I stycke 2.3 beskriver vi närmare vilka orienteringsmoment som ingår i gröna banor

2.2. Utvecklingsklass 1För att understryka att det inte är tävling i början används begreppet motionsorientering vid sidan avtävlingsorientering.

Klasserna för nybörjare är Inskolning, Utvecklingsklass 1 (U1) och Utvecklingsklass 2 (U2), därInskolning och U1 har grön svårighetsnivå. U2 däremot har nästa svårighetsnivå – vit.

Det enda kravet för godkänt på en U1-bana är att man hittar kontrollerna och stämplar dem i rättordning. Några tidskrav finns inte, eftersom det inte är någon tävlingsklass. De priser som kanförekomma lottas ut, eller ges till alla deltagare i klassen.

2.3. Gröna banorOrienteringsförbundets har för tränare, ungdomsledare, banarrangörer m fl utarbetat checklistor förrespektive svårighetsgrad. Checklistan för Grön nivå inleds med följande text:

”Grön bana är den allra enklaste orienteringsbanan. På grön bana prövas deltagarnas förmåga attförstå vad en karta är, känna till de vanligaste karttecknen och orientera utmed tydliga ledstänger…”

Gröna banor skall innehålla följande tre orienteringsmoment:

§ Lätt ledstångsorientering1, given riktning§ Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll§ Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (mellan kontroller)

1 En ”ledstång” är ett terrängföremål som är lätt att följa både på kartan och i terrängen. Det kan exempelvisvara en stig, ett vattendrag, en åkerkant eller något annat som är tydligt. Ledstången i orientering har sammafunktion ledstången i en trappa – något att hålla sig i.

6

2.3.1. Lätt ledstångsorientering, given riktningNågon större hänsyn till terrängen runt omkring ledstången behöver inte tas. Kontrollerna längsbanan ligger längs ledstången. Svårigheten här är möjligen att säkerställa att kontrollen man kommitfram till är den rätta. På samma stig kan det ju finnas andra kontroller som hör till andra banor.Genom att läsa kontrolldefinitionen som är tryckt på kartan, och jämföra med vad som står på självakontrollen är detta dock enkelt (se avsnitt 3.4).

Exempel på ”K1 Lätt ledstångsorientering, given riktning”. Kontrollerna ligger efter en tydlig stig, och hållerman sig bara till stigen (ledstången) kommer man fram till kontrollen. Terrängen runt omkring, med höjdkurvor,stenar och kärr har i princip ingen betydelse. (Bild SOFT)

Åtgärder vid kontrollen:

§ Kontrollera att det är rätt kontroll (kontrolldefinitionens kodsiffra överensstämmer medkontrollens kodsiffra) och stämpla2.

§ Passa kartan så att kartans NORR pekar åt samma håll som kompassnålens NORR3.§ Lyft blicken och se dig omkring.§ Håll kartan passad mot NORR och ställ dig så att du har din nya ledstång framför dig.§ Titta på kartan och se var den nästa kontroll ligger. Är det kort eller långt dit? Får vi någon

förvarning innan vi är framme, t ex att vi skall passera ett korsande dike eller en jättestorsten vid sidan av stigen.

§ Påbörja förflyttningen

2 Se kapitel 3, Orienteringskartan3 Se kapitel 3, Orienteringskartan – Passa kartan

7

2.3.2. Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontrollSom rubriken anger följer vi fortfarande ledstänger, men vid vissa kontroller skall man byta ledstång.Detta ställer lite högre krav. När vi kommit fram till kontrollen, och säkerställt att det är rätt kontroll,stämplar vi och stannar sedan till.

Vi måste vara säkra på att vi fortsätter i rätt riktning. Därför stannar vi upp och läser in oss på kartaninnan vi rusar vidare. Slarvar man här är risken stor att man fortsätter åt fel håll.

Exempel på ”K2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll”. Kontrollerna ligger här vidstigkorsningar, där vi måste byta väg. Väljer vi rätt väg missar vi inte nästa kontroll. Terrängen runt omkring,kan ge förvarning om när kontrollen kan dyka upp. De mörkgröna partierna visar t ex att vi har tät, snårig skogvid sidan av stigen. Vet vi att kartskalan är 1:10000 vet vi också att 1 cm på kartan är 100 meter i verkligheten –och då kan vi försöka bedöma ungefär hur långt det är innan kontrollen dyker upp. (Bild SOFT)

Åtgärder vid kontrollen:

§ Kontrollera att det är rätt kontroll (kontrolldefinitionens kodsiffra överensstämmer medkontrollens kodsiffra) och stämpla4.

§ Passa kartan så att kartans NORR pekar åt samma håll som kompassnålens NORR5.§ Lyft blicken och se dig omkring. Hitta den nya ledstång du skall följa.§ Håll kartan passad mot NORR och ställ dig så att du har din nya ledstång framför dig.§ Titta på kartan och se var den nästa kontroll ligger. Är det kort eller långt dit? Får vi någon

förvarning innan vi är framme, t ex att vi skall passera ett korsande dike eller en jättestorsten vid sidan av stigen.

§ Påbörja förflyttningen

4 Se kapitel 3, Orienteringskartan5 Se kapitel 3, Orienteringskartan – Passa kartan

8

2.3.3. Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckanÄven här följer vi lätta ledstänger. Skillnaden mot de övriga exemplen är att här måste vi svänga avoch byta ledstång innan vi kommit fram till kontrollen. Det innebär att vi måste hitta rätt plats attsvänga av – utan att det finns en kontrollskärm på plats som hjälp.

Genom att läsa kartan noga innan vi rusar iväg kan vi förklara för oss själva ”vi skall springa en kortbit rakt fram. Sedan kommer en stigkorsning, och där skall vi ta höger och springa en lite längre bit.Sedan korsar en bäck stigen och då kommer kontrollen strax därefter.”

Vid varje byte av ledstång bör man stanna, se sig omkring och passa kartan – och när man är säker pårätt riktning fortsätter man.

Exempel på ”K3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan”. Springer vi från den översta kontrollentill den mittersta måste vi byta ledstång vid två tillfällen – vi måste ta till höger efter bara ca 50 meter, och efterkanske 200 meter på den nya ledsgången skall vi ta vänster och fortsätta ytterligare ca 200 meter, där stigendelar sig igen – där ligger kontrollen. Vid varje stigkorsning stannar vi, tar det lugnt och passar kartan motNORR. Fundera gärna hur det kan tänkas se ut längs vägen. Vad kommer vi att känna igen? Den förstaledstången är ganska rak, medan den andra svänger lite till höger och sedan lite till vänster. (Bild SOFT)

Åtgärder vid kontrollen:

§ Kontrollera att det är rätt kontroll (kontrolldefinitionens kodsiffra överensstämmer medkontrollens kodsiffra) och stämpla6.

§ Passa kartan så att kartans NORR pekar åt samma håll som kompassnålens NORR7.

6 Se kapitel 3, Orienteringskartan7 Se kapitel 3, Orienteringskartan – Passa kartan

9

§ Lyft blicken och se dig omkring. Hitta den nya ledstång du skall följa.§ Håll kartan passad mot NORR och ställ dig så att du har din nya ledstång framför dig.§ Titta på kartan och hitta den plats där du skall byta ledstång, på samma sätt som du letar

efter kontrollen.§ Påbörja förflyttningen.§ När vi kommit fram till platsen för ledstångsbytet – stanna till, passa kartan mot NORR igen

och kontrollera att du vet i vilken riktning du skall förflytta dig till.

På Svenska Orienteringsförbundets hemsida kan du läsa mer om grön nivå:

http://www.orientering.se/Forening/Idebanken/Orienterings-teknik/Gronniva/

10

2.4. Hur sitter kontrollerna och hur ser det ut vid dem?

2.4.1. Kontrollens placering på gröna banorKontrollerna på gröna banor skall sitta så att det är svårt att missa dem, på eller direkt invidledstången. Men beroende på vilket vägval man gjort kanske kontrollen skyms av ett träd eller ensten. När vi närmar oss kontrollen måste vi alltså öka uppmärksamheten. För att kunna göra detmåste vi sänka farten – så att vi hinner se något.

Exempel på kontroll med kontrollenhet. Kontrollen är utmärkt med en orangevit skärm. Kontrollenhetenmärks med en kodsiffra som överensstämmer med den som anges på kontrolldefinitionen på kartan. Den härkontrollen har två kontrollenheter uppe på brädan. (Bilder från internet)

2.4.2. Vad finns vid kontrollen?Vid kontrollen skall det finnas en orangevit skärm samt en kontrollenhet märkt med en kodsiffra.Kontrollenheten används för att ”stämpla”, d v s att registrera att vi passerat kontrollen. Vidstämplingen läser kontrollenheten in kontrollens nummer och tiden vi kom dit på vår SI-pinne.

2.4.3. Hur vet vi att det är rätt kontroll?Kodsiffran skall stämma överens med koden som anges för aktuell kontroll på kartanskontrolldefinition. Mer om detta kan du läsa i stycke 3.3!

Exempel: Om kontroll nummer 1 på kartan enligt kontrolldefinitionen har kodsiffra 95 skallkontrollenheten vid den riktiga kontrollskärmen också ha koden 95. Om det inte stämmer finns dettroligen fler kontroller i omedelbar närhet. Stämpla inte fel kontroll!

2.4.4. Måste vi ha både kontrollens nummer och kodsiffra?Det kan verka krångligt att behöva hålla reda både på kontrollens nummer och kodsiffra. Det kandock vara så att Din kontroll nummer 2 är kontroll nummer 6 på en annan bana, och kontroll 4 på entredje bana. Därför behövs kodsiffran också.

11

3. Orienteringskartan

3.1. KartbladetKartan är en avbildning av en liten del av jordytan. Kartan skall vara så detaljrik som möjligt,samtidigt som den också skall vara så lättläst som möjligt. Av förståeliga skäl har man varit tvungenatt förenkla mycket.

Exempel på karta för tävlingsklass U1. På kartan finns skala och ekvidistans angivet. Utöver själva kartbildenfinns också påtryckt information i lila färg – bl a startpunkt, kontroller och mål samt en kontrolldefinitionsruta.Kontrolldefinitionen preciserar informationen om kontroller, startpunkter mm. (Karta: IK Standard)

Eftersom kartan är en avbildning av jorden, måste vi på något sätt kunna beskriva hur vi skall hållakartan så att vi kan jämföra bilden med omgivningen. Kartans Norr måste förstås stämma överensmed verklighetens Norr, annars blir det ingen användbar avbildning. För att vi skall veta vad som ärNorr på kartan ritas de oftast med Norr uppåt. Text och annan information är också satt så att denläses med Norr uppåt. Ytterligare ett hjälpmedel för att veta åt vilket håll Norr är på kartan ärmeridianerna. Det är de raka linjer som går tvärs över kartan uppifrån och ner. De markerarriktningen till jordklotets nord- och sydpol. Om man varit tvungen att rita kartan så att Norr inte ärrakt upp måste man ha ritat in meridianerna. Orienteringskartans färger används för att visa olikaterrängtyper.

12

Kartans skala anger hur stor förminskningen är jämfört med verkligheten. Orienteringskartans skalaär oftast 1:10000, vilket innebär att avbildningen är 10000 gånger mindre än verkligheten. Detinnebär att 1 cm på kartan motsvarar 100 meter (10000 cm) i verkligheten. En annan vanlig skala vidorientering är 1:7500, där 1 cm alltså motsvarar 75 meter.

100 meter går fort att springa, ibland alldeles för fort… Ett vanligt fel är att man springer för långt närman är ivrig. Gå ibland tillbaka och fundera över stycke 1.3…

Det är svårt att visa berg och höjder på kartor. Detta har man löst genom att rita ut höjdkurvor i brunfärg. En höjdkurva anger en viss höjdnivå jämfört med den omgivande terrängen. Ännu en höjdkurvabredvid en den första visar att höjden ändrats antingen nedåt eller uppåt. Höjdskillnaden mellan tvåhöjdkurvor kallas ekvidistans. Vi har ingen större nytta av ekvidistansen vid orientering i U1-klasser,men om vi vet hur höjder ser ut är det lättare att läsa in sig på kartan.

Exempel på höjder och höjdkurvor. Höjder markeras med brunfärgade höjdkurvor. Ekvidistansen ärhöjdskillnaden mellan två kurvor. Notera även groparna och punkthöjderna. (Bild: från internet)

3.2. Påtryckt information - banpåtrycketVi ser också startpunkten (markerad med en lila triangel), kontrollerna (markerade med enkla ringar)samt målet (markerad med dubbel ring). Dessa är sammanbundna med raka linjer. När man räknar uthur lång en bana är, räknar man de raka linjerna. I verkligheten springer man ju inte så rakt, så denriktiga sträckan blir längre.

På grön nivå måste vi också känna igen hur förbjudet område markeras på kartan. Där det saknastydliga ledstänger snitslas ofta en ”konstgjord ledstång” för att anpassa banan till grönsvårighetsnivå. Den snitslade vägen markeras med en streckad linje.

I den påtryckta informationen ingår också kontrolldefinitionen, som beskrivs närmare i stycke 3.4.

13

Exempel på påtryckt baninformation. Startpunkten markeras med en triangel med spetsen mot förstakontrollen. Kontrollerna markeras med enkla ringar, och målet med en dubbel. Start och mål är sällan belägnapå exakt samma plats. Tävlingscentrum (TC) är oftast beläget vid målet. Förbjudet område markeras medlodräta violetta linjer. Snitslad sträcka (”konstgjord ledstång”) markeras med streckad linje. (Bild: från internet)

14

3.3. Karttecknen

Exempel på karttecken. De vanligaste karttecknen. Titta gärna på kartorna i häftet och jämför. Ibland kanfantiserandet om hur kartbilden ser ut i verkligheten vara lika spännande som orienteringen. (Bild: SOFT)

15

3.4. Kontrolldefinitionen

På kartan finns också kontrolldefinitionen. Den hjälper oss med lite extra information om banan,bland annat vilka kodsiffror varje kontroll har, hur kontrollen placerats vid kontrollpunkten (t ex påöstra sidan om stenen, uppe på punkthöjden eller precis i stigkorsningen).

Även om gröna banor är enkla måste vi känna till lite grann om kontrolldefinitionen. Den serläskigare ut än den är…

Exempel på kontrolldefinition. Översta raden visar information om banan, här bannummer och banans längd.Rad två visar startpunkten och dess placering. Raderna med feta siffror 1-4 visar information om kontroll 1-4.Den nedersta raden visar avståndet från sista kontrollen till mål. För mer detaljer – se nedanstående bilder.(Bild: Patrik Lander)

Exempel på information för kontroll 1. Kontrollen har kodsiffra 166 – vilket vi också skall hitta påkontrollenheten då vi skall stämpla. Kolumn 4 och 5 anger att kontrollen är placerad vid två linjeföremål (härstigar), och kolumn 6 anger att kontrollen är placerad där de två stigarna korsar varandra. (Bild: Patrik Lander)

16

Exempel på information för kontroll 2. Kontrollen har kodsiffra 40. Kolumn 4 anger att kontrollen är placeradvid en stig, och kolumn 7 anger att kontrollen är placerad där stigen gör en jämn sväng. (Bild: Patrik Lander)

Exempel på information för kontroll 3. Kontrollen har kodsiffra 47. Kolumn 4 anger att kontrollen är placeradvid en beståndsgräns (gräns mellan två tydligt olika vegetationstyper), och kolumn 7 anger att kontrollen ärplacerad i nordöstra hörnet av beståndsgränsen. Titta på kartan så förstår du. (Bild: Patrik Lander)

Svenska Orienteringsförbundet har en fullständig beskrivning över den informationsom vi kan se på kontrolldefinitionen:

http://www4.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_638828/cf_57129/Kontrollbeskrivningar_2005.PDF

17

3.5. Passa kartan

Att passa kartan innebär att vi håller kartan så att den visar och stämmer överens med den del avomgivningen som vi tittar på (se bland annat bilden nedan)

Om vi vet var vi är och kartans Norr pekar åt samma håll som kompassens Norr, då är kartan passad.Då kan vi lätt jämföra kartans delar med verkligheten. Och vi vet att kartans stigar går åt samma hållsom verklighetens stigar.

Om vi däremot håller kartans Norr mot verklighetens Söder – kommer vi att springa helt fel… Vi troratt vi följer stigen som går norrut på kartan, men vi springer i själva verket åt söder.

3.5.1. Passning av karta utan kompass

Exempel på passning av kartan utan kompass. Om man vet var man är och har bra utsikt behövs ingenkompass för att passa kartan. Då rättar vi in den utifrån vad vi ser. Kartans bild ovan stämmer helt rätt – vi vetatt vi står på höjden. Vägarna går i samma riktning, sjön ligger på rätt sida och vi känner igen den lilla dungenpå andra sidan vägen. Om vi skall följa vägen åt höger på kartan ser vi direkt åt vilket håll det är även iverkligheten. Fundera på hur det det sett ut om vi hållit kartan upp och ned – vart hade vägarna gått då? (Bild:SOFT)

Så fort Du har möjlighet eller känner Dig det minsta osäker – stanna till och passa kartan!

18

3.5.2. Passning av karta med kompass

Exempel på passning av kartan med kompass. Kartan är passad - kompassnålens Norr stämmer med kartansNorr. Den påtryckta informationen med kontroller och kontrolldefinitioner är också placerad så att Norr äruppåt när vi läser. (Bild: Kungälvs OK)

19

3.5.3. Vad händer om vi passar kartan fel?

Exempel på rätt passning av kartan. Vi skall ta oss från kontroll 2 till 3. Vi har varit duktiga och passat kartan.Kartans text visar att Norr ligger åt höger på kartan, åt samma håll som kompassnålens Norr. Stigen som gåruppåt på kartan (från 2 till 3) är alltså den som vi har framför oss i verkligheten – och den går åt rätt håll! (Bild:Patrik Lander)

Exempel på felaktig passning av kartan. Precis som i förra bilden skall vi ta oss från kontroll 2 till 3. Vi tror att vipassat kartan, men tittar vi noggrant ser vi att kartans Norr pekar åt vänster i bild, medan kompassnålens Norrpekar åt höger. Vad kommer att hända? Jo, vi tror att vi skall vända oss om och springa åt andra hållet. (Bild:Patrik Lander)

20

4. På tävlingsplatsen

4.1. Innan startNär vi kommit fram till Tävlingscentrum (TC) skall vi "orientera oss" på platsen. Det är därför vi ofta ärute i mycket god tid när vi åker till tävling. När vi funnit oss tillrätta är både barn och föräldrarlugnare, och kan fokusera på orienteringen.

När vi är samlade kommer ungdomsledarna att ge Ditt barn en SI-pinne och vid behov en kompass.Pinnen är Ditt barns under tävlingen. Kompassen behövs bara som hjälp när vi skall passa kartan.

Om barnet inte är anmält i förväg, börjar vi gå till sekretariatet och direktanmäla er. Där väljer nitävlingsklass (alltså U1) och registrerar "Din pinne" pinne med barnets namn. Nu finns du i systemet.På vissa tävlingar finns kartorna för inskolnings- och utvecklingsbanor uppsatta så att du kan se dem iförväg - U1 är ju ingen tävlingsklass.

Innan start bör du gå på toaletten. Det är väldigt besvärande att behöva stanna och kissa under självaorienteringen.

4.2. Från start till målNär Du är klar letar du upp vägen till start. Starten kan ligga ganska långt från själva TC, ibland ändaupp till en kilometer. Orsaken till detta är att alla banor skall få rätt längd, och kunna ha ettgemensamt mål vid TC. Har man riktig tur ligger starten precis bredvid TC.

Vid Startplatsen letar vi upp vår startfålla. Fållorna är uppmärkta med respektive klass som skallstarta där. I vårt fall skall vi alltså hitta fållan för U1, där vi får vår egen karta. Ofta kan man också fåen lös kontrolldefinition som man kan fästa på armen. När vi tagit kartan läser vi in oss på kartan såatt vi vet var vi är. På kartan är startpunkten uppmärkt med en triangel. Startfållan är kanske inteplacerad exakt på samma plats. I så fall är vägen från startfålla till startpunkt snitslad eller på annatsätt tydligt uppmärkt.

Vid startplatsen skall vi också tömma och checka SI-pinnen. Annars ligger det kvar gammalinformation från andra tävlingar på den. Kontrollenheterna för TÖM och CHECK är av samma typ somde kontrollenheter som finns ute på banans kontroller.

Inskolnings- och utvecklingsklasserna har oftast fri starttid. Det innebär att vi kan starta när vi villefter att vi tagit kartan och läst in oss. I tävlingsklasserna däremot, får deltagaren en starttid somhan/hon måste hålla sig till.

När vi läst in oss och känner oss mogna startstämplar vi. Det sker i samma typ av kontrollenhet somför kontroller och tömning/checkning. Denna är dock märkt med START. När vi startstämplarregistreras starttiden på Din pinne.

21

Startstämpling. ”SI-pinnen” förs ned i kontrollenheten och starttiden registreras på pinnen. (Bild: Från internet)

Vi förflyttar oss nu fram till startpunkten, triangeln på kartan. I verkligheten finns här enkontrollskärm märkt START. Eftersom Du redan startstämplat behöver du inte göra något här,punkten blir bara en fast punkt på kartan som du kan läsa in dig på.

När du känner dig trygg förflyttar vi oss mot första kontrollen. Redan här bör du ha läst in vilkenkodsiffra som kontrollen har och hur kontrollen är placerad. Du stannar så ofta du behöver och läserin dig på kartan.

När du kommit till första kontrollen får Du inte stämpla innan du jämfört kontrolldefinitionenskodsiffra med den kodsiffra som står på kontrollenheten vid skärmen. När du är säker på att det ärrätt kontroll stämplar du genom att stoppa ner SI-pinne i kontrollenhetens hål. Kontrollenhetenblinkar och piper kort vid stämpling. Nu finns utöver starttiden också tiden för första kontrollen ochkontrollens ID-siffra på pinnen.

Nu läser vi in oss på vägen till nästa kontroll. Passa kartan mot NORR, ställ dig själv med den passadekartan och den planerade vägen framför dig. Läs in vägen och förflytta dig i det tempo du känner attdu klarar av.

Fortsätt till dess du tagit alla kontroller. Den sista kontrollen på banan är oftast placerad mycket näramål. Sträckan in mot mål kallas upplopp eller spurt och är ofta snitslad. På den här sträckan får Dugärna springa och ge Ditt yttersta! Här kan du inte orientera fel, och det är oftast roligt att jämföraspurttiderna efteråt.

Så fort Du nått målet målstämplar Du i en kontrollenhet märkt MÅL. Då registreras tiden Du gick imål. Nu finns all information på Din pinne; starttid, kontrollernas ID-koder och tiden när du stämplatdessa, samt tiden du målstämplade - allt som krävs för att räkna ut Ditt resultat.

22

4.3. Efter målgång och utstämplingNu skall vi gå till sekretariatet och stämpla ut. Detta sker också i en kontrollenhet. När vi gör det läsesall information i pinnen in i datorsystemet. Vi får också en utskrift med vårt resultat.

När du fått Din resultatremsa är det dags att gå till klubbens samlingsplats. Har du sprungit har dusvettats mycket och behöver dricka vatten. Ta på dig en jacka så att du inte börja frysa.

Exempel på resultatremsa. Kolumnen sträcktid visar tiden för att nå från en kontroll till nästa, medankolumnen totaltid visar förlupen tid sedan startstämpling. Spurttiden, som är den enda tid vi bryr oss om, visassom nedersta post i Sträcktidskolumnen. U1-klassen ställer endast som krav att kontrollerna stämplas i rättordning. OK på alla kontroller är således godkänt. (bild: Patrik Lander)

Passa på att lämna tillbaka SI-pinne och eventuell kompass till ungdomsledaren, om ni inte kommitöverens om att långlåna dem.

Efter ett tag är det dags att gå bort till resultattavlorna. Där sätts resultatlistorna upp. Även om detinte är tävling är det spännande att se hur det går för kamraterna, och konkurrenterna från andraklubbar.

4.4. HemmaGå igenom banan och diskutera vad som gått bra och vad som gått dåligt. Det är lika viktigt attdiskutera varför det gick bra eller dåligt. Det är så man lär sig - och blir bättre.

4.5. Sammanfattning§ Anmäl dig, om klubben inte redan gjort det§ Gå till startplatsen och hitta startfållan för U1§ Töm och checka SI-pinnen

23

§ Ta U1-karta och läs in dig§ Startstämpla och följ snitsling/vägvisning till startpunkten§ Orientera från startpunkten till kontroll 1, kontrollera ID-siffra och stämpla§ Läs in dig på kartan och orientera till nästa kontroll, och så vidare§ När du kommit till sista kontrollen, ID-siffra 100, stämpla och spurta in i mål§ Målstämpla§ Stämpla ut i sekretariatet och spara resultatremsan tillsammans med din karta§ Heja på kamraterna

4.6. När Du skuggar Ditt barn:§ Låt barnet springa före och läsa kartan, annars är risken stor att Du tar över orienteringen.§ Påminn barnet om att stanna då och då och läsa in sig på kartan.§ Innan ni springer till nästa kontroll – ställ kontrollfrågor till barnet:

o Var är vi nu?o Vart skall vi?o Är kartan passad?o Vilken väg skall vi ta?o Hur ser vägen ut, vad kommer vi att passera på vägen?

§ Bekräfta framgång – stötta i motgång§ Tro på Ditt barn – barnen är klokare än vi tror§ Fokusera på orienteringen, tiden kommer med tiden

Skuggning. Du är jätteviktig. I de flesta fall finns extra kartor för skuggan. (Bild: Patrik Lander)

24

Bilaga 1: Kunskaps- och förståelsemål för Grön nivåGrundläggande kartförståelse

· Löparen har förståelse för vad en karta är och känner till att kartan är en bild av verklighetensedd uppifrån, i fågelperspektiv.

Översättningsförmåga, översätta kartan till verkligheten och tvärtom

· Löparen kan skapa sig en bild av hur verkligheten ser ut med hjälp av kartan.· Löparen kan genom att titta på terrängen skapa sig en bild av hur kartan ser ut.

Kartans färger, de första karttecknen och banpåtryck

· Löparen känner till kartans färger och de vanligaste karttecknen. Tänk på att vilka kartteckensom är vanligast kan variera från olika delar av landet.

· Löparen känner till de vanligaste symbolerna för banpåtryck, start, kontroller, mål, förbjudetområde och snitslad väg mellan kontroller.

Passa kartan med hjälp av omgivningen, var är jag?

· Löparen kan passa kartan med hjälp av terrängen.· Löparen kan passa kartan med hjälp av kompassen.

Vikning av kartan och tumgreppet

· Löparen kan hantera kartan och vika den så att den passar bra i handen.· Löparen kan använda sig av tumgreppet som hjälp för att snabbt hitta rätt på kartan.

Kontrollbeskrivning - kodsiffror

· Löparen känner till kolumn A på kontrollbeskrivningen – kontrollens ordningsnummer.· Löparen känner till kolumn B på kontrollbeskrivningen – kontrollens kodsiffra.

Orientera längs tydlig ledstång. Hantera ledstångsbyte vid kontroll och/eller på sträckan.

· Löparen kan på egen hand följa en tydlig ledstång.· Löparen kan på egen hand genomföra ett ledstångsbyte vid kontroll.· Löparen kan på egen hand genomföra ett ledstångsbyte på sträckan mellan två kontroller.

Dessutom

· Löparen kan på ett enkelt sätt redogöra för hur han/hon löser orienteringsproblemen påkartexemplet för ”Ledstångsbyte vid kontroll”.

· Löparen använder sig av begrepp som passa kartan, tumgreppet samt olika typer av karttecken.· Löparen kan på ett enkelt sätt redogöra för hur han/hon löser orienteringsproblemen på

kartexemplet för ”Ledstångsbyte på sträckan (mellan kontroller)”.

25

Bilaga 2: Kartexempel

Exempel 1

Exempel på grön bana i tävlingsklass U1. ”Lätt ledstångsorientering med given riktning” från start till förstakontrollen, samt vidare till kontroll 2 och 3. Vid tredje kontrollen måste vi vara säkra på vägvalet, men troligenär stigen upp till höger från kontrollen mycket mindre. Till kontroll fyra blir det ”lätt ledstångsorientering medledstångsbyte vid kontroll”. På väg mot kontroll 5 övergår vi till ”lätt ledstångsorientering med ledstångsbyte påsträckan”. Vi måste alltså vara uppmärksamma på stigkorsningen där vi skall ta vänster. Från sista kontrollen ärdet 130 meter löpning i öppen terräng – och nu ser du målet utan problem. Glöm inte att målstämpla när dukommit i mål! (Karta: OK Triangeln)

26

Exempel 2

Exempel på grön bana i tävlingsklass U1. ”Lätt ledstångsorientering” även om kartan har ganska mångadetaljer. Fokusera på en kontroll åt gången. Vid kontroll 1 byter vi ledstång och följer ett dike till kontroll 2. Frånkontroll 2 till 3 följer vi en bekväm grusväg, men vid 3:an viker vi av och följer en stig. Som vi kan se delar stigensig, men oavsett vilken väg vi tar kommer vi fram till kontroll 4. Från kontroll 10 till 11 finns vid första anblickeningen stig, men tittar vi noggrannare ser vi att stigen övergår i ett litet öppet område (gult) som sträcker sigända fram till vägen. På andra sidan vägen fortsätter det öppna området och övergår i en stig där kontrollenligger. Därefter följer vi snitsling in mot mål! (Karta: OK Enen)

27

Exempel 3

Exempel på grön bana i tävlingsklass Öppen Motion 1 (ÖM1). Klassen ÖM1 delar ofta bana med U1. På denhär kartan står både kontrollens nummer och kodsiffra (jämför med kontrolldefinitionen). Från start till kontroll1 byter vi ledstång från stig till kanten på ängen. Dessutom har vi ett dike som fångar upp oss. Från kontroll 1via 2 och 3 når vi kontroll 4. Där byter vi ledstång från stig till ängskant på väg mot kontroll 5. För att nå 6:antar vi oss först via den bevuxna udden och vidare över ängen till skogskanten på andra sidan. Kontrollen l 6ligger här på ett ”hörn” och är svår att missa. På väg till sista kontrollen kan vi välja att antingen springa längsängskanten, eller gena över ängen mot den lilla bevuxna ”ön” strax invid kontrollen.(Karta: Norrkartor)

28

Exempel 4

Exempel på grön bana i tävlingsklass U1. ”Enkel ledstångsorientering med given riktning” fram till kontroll 1och 2. Vid kontroll 2 övergår vi till ”enkel ledstångsorientering med ledstångsbyte vid kontroll”. Vid kontrollenmåste vi hitta den mindre stigen som går i nästan motsatt riktning som vi kom ifrån. Till kontroll 3 kan viantingen byta ledstång till ängs-/skogskanten när vi når ängen – eller fortsätta på stigen och leta efter den lillastig som korsar ängen och går direkt mot kontrollen. Stigar på ängar med uppvuxet gräs kan dock vara svåraatt upptäcka. Till kontroll 4 kan vi också välja väg – antingen följa diket eller gå tillbaka till stigen i ängens östrakant, och hålla utkik efter diket. Därefter är det full fart efter snitslingen in mot mål. (Karta: IK Standard)

29

Exempel 5

Exempel på grön bana i tävlingsklass U1. ”Enkel ledstångsorientering med ledstångsbyte på sträckan” fram tillkontroll 1. Vid kontroll 1 händer något intressant; den raka linjen mellan kontrollernas ringar har kompletteratsmed en krokig streckad linje – och det finns ingen stig markerad på kartan! Den streckade linjen innebär attarrangören har snitslat denna sträcka. Vi följer alltså bara snitseln till kontroll 2. Från kontroll 2 följer ett antalbyten av ledstång som man måste vara uppmärksam på. (Karta: OK Rodhen)