2009:006 CIV EXAMENSARBETEltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1016456/FULLTEXT01.pdf · 2016. 10. 4. · 2009:006 CIV EXAMENSARBETE Utformning och undersökning av stolsfunktioner

2009:006 CIV

E X A M E N S A R B E T E

Utformning och undersökning avstolsfunktioner anpassade till

population och användningsområde

Joel Åhl

Luleå tekniska universitet

Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion

Institutionen för ArbetsvetenskapAvdelningen för Industriell design

2009:006 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--09/006--SE

Scania CV ABExamensarbete

Examensarbete18 februari

2008 Examensarbete 20p av Joel Åhl, Civilingenjörsprogrammet Ergonomiskdesign och produktion, Luleå Tekniska Universitet. Institutionen för arbetsvetenskap, avdelningen för industriell design. Utfört på Scania CV AB, RCDE Q4‐Q1 2007‐2008 Handledare Stig Karlsson Ltu, Inst. Arbetsvetenskap Mats Johansson Scania CV AB avd. fordonsergonomi

Utformning och undersökning av stolsfunktioner anpassade till population och användningsområde


Innehållsförteckning

1 SAMMANFATTNING ...............................................................................................................1:2

1.1 ABSTRACT..............................................................................................................................1:3

2 INLEDNING .............................................................................................................................2:6

2.1 SYFTE OCH MÅL.......................................................................................................................2:6 2.2 AVGRÄNSNINGAR....................................................................................................................2:6

3 TEORI .....................................................................................................................................3:7

3.1 YRKESCHAUFFÖRENS VARDAG OCH ARBETSRELATERADE SKADOR........................................................3:7 3.1.1 SEGMENT OCH OLIKA TYPER AV ARBETSSITUATIONER........................................................................... 3:7 3.2 DAGENS UTBUD AV STOLAR, OCH TILLVERKARE...............................................................................3:8 3.3 ANTROPOMETRI......................................................................................................................3:8 3.3.1 ANTROPOMETRI FÖR STOLSUTFORMNING ......................................................................................... 3:9 3.4 SITTERGONOMI ..................................................................................................................... 3:10 3.4.1 RYGGRADEN OCH DISKARNA ......................................................................................................... 3:10 3.4.2 FIXERAD SITTSTÄLLNING ............................................................................................................... 3:11 3.4.3 MUSKLERNAS PÅVERKAN.............................................................................................................. 3:12 3.5 STOLSUTFORMNING ............................................................................................................... 3:13 3.5.1 REGLAGEUTFORMNING FÖR STOLSINSTÄLLNINGAR............................................................................ 3:14 3.6 STÖD, KÄNSEL OCH ANPASSNINGSPARAMETRAR ........................................................................... 3:15 3.6.1 ANPASSNINGSPARAMETRAR (STYRANDE MÅTT)................................................................................ 3:15 3.6.2 KÄNSELPARAMETRAR................................................................................................................... 3:21 3.6.3 STÖDPARAMETRAR...................................................................................................................... 3:22 3.7 UTVÄRDERINGSMETODER FÖR STOLAR ....................................................................................... 3:26 3.7.1 TESTMANIKINER.......................................................................................................................... 3:26 3.7.2 FYSISKA MÄTDATA....................................................................................................................... 3:27 3.7.3 SUBJEKTIVA SKATTNINGAR............................................................................................................ 3:27 3.7.4 SAMBAND MELLAN OBJEKTIVA OCH SUBJEKTIVA DATA ....................................................................... 3:29

4 METOD................................................................................................................................. 4:30

4.1 INFORMATIONSINSAMLING...................................................................................................... 4:30 4.1.1 ANTROPOMETRISTUDIE................................................................................................................ 4:31 4.2 WORKSHOP 1 YETD .............................................................................................................. 4:31 4.3 IDÉGENERERING .................................................................................................................... 4:31 4.4 ANVÄNDARINTERVJU ............................................................................................................. 4:33 4.5 BENCHMARKING ................................................................................................................... 4:33 4.5.1 BENCHMARK AV PERSONBILSSTOLAR .............................................................................................. 4:33 4.5.2 BENCHMARK AV LASTBILSSTOLAR................................................................................................... 4:34 4.6 PRODUKTKÄNNEDOM............................................................................................................. 4:35 4.7 SYSTEMATISK PROBLEMBEHANDLING ......................................................................................... 4:35


4.7.1 KRITERIELISTA............................................................................................................................. 4:35 4.7.2 KRITERIEVIKTNING....................................................................................................................... 4:36 4.7.3 LÖSNING AV KRITERIER/DELPROBLEM ............................................................................................. 4:36 4.7.4 KONCEPTFRAMTAGNING .............................................................................................................. 4:36 4.8 FORMGIVNING...................................................................................................................... 4:36 4.9 PROTOTYPER OCH MATERIAL.................................................................................................... 4:36 4.9.1 TEMPURSKUM............................................................................................................................ 4:37 4.9.2 3D‐LITE..................................................................................................................................... 4:38 4.9.3 ”THE BEST SEAT”........................................................................................................................ 4:39 4.9.4 OBH MASSAGEDYNA................................................................................................................... 4:39 4.9.5 FÄLLBAR BAKSITS ........................................................................................................................ 4:40 4.9.6 SITSFÖRLÄNGNING ...................................................................................................................... 4:40 4.10 TESTER AV DELLÖSNINGARNA................................................................................................. 4:41 4.10.1 FÖRSÖKSPERSONER ................................................................................................................... 4:41 4.10.2 TESTUTRUSTNING OCH UPPSTÄLLNING.......................................................................................... 4:41 4.10.3 SUBJEKTIV OCH OBJEKTIV DATAINSAMLING.................................................................................... 4:42

5 UTVECKLING AV DELLÖSNINGAR .......................................................................................... 5:44

5.1 MÅLGRUPP OCH POPULATION .................................................................................................. 5:44 5.2 RESULTAT AV WORKSHOP YETD ............................................................................................... 5:45 5.3 RESULTAT AV DELLÖSNINGSTESTER ............................................................................................ 5:46 5.3.1 DELTAGANDE FÖRSÖKSPERSONER .................................................................................................. 5:46 5.3.2 REFERENSSTOL: SCANIA LYX.......................................................................................................... 5:47 5.3.3 THE BEST SEAT ........................................................................................................................... 5:48 5.3.4 INTEGRERAD MASSAGEFUNKTION .................................................................................................. 5:50 5.3.5 NEDFÄLLBAR BAKRE SITS .............................................................................................................. 5:51 5.3.6 RYGGKURVATUR OCH RADIE.......................................................................................................... 5:54 5.3.7 TEMPURSITS .............................................................................................................................. 5:55 5.3.8 SITS/DYN‐FÖRLÄNGARE ............................................................................................................... 5:57

6 STOLSUTFORMNING OCH REKOMMENDATIONER................................................................. 6:59

6.1.1 RYGGSTÖD................................................................................................................................. 6:59 6.1.2 KURVATUR................................................................................................................................. 6:61 6.1.3 SVANKSTÖD ............................................................................................................................... 6:61 6.1.4 SITS .......................................................................................................................................... 6:63 6.2 FUNKTIONER ........................................................................................................................ 6:65

KONCEPTSTOLAR; PAKETERADE SEGMENTLÖSNINGAR............................................................... 6:69

6.2.1 DISTRIBUTION ............................................................................................................................ 6:70 6.2.2 LONG HAULAGE .......................................................................................................................... 6:71 6.2.3 CONSTRUCTION .......................................................................................................................... 6:73

7 DISKUSSION.......................................................................................................................... 7:74

8 REFERENSER ............................................................................................................................75


Förord Vill passa på att tacka några personer som gjort det här examensarbetet möjligt. Mats Johansson handledare på Scania som alltid fått mig att tänka i olika banor, och med sin erfarenhet har många tips om vart man kan inhämta mer information. Stig Karlsson min handledare på Luleå tekniska universitet. Passar även på att tacka Ted Elman på RCDE som jobbar med dagens stolsprogram och fungerat som bollplank under hela perioden. Även Johan Lundén, numera Scania XX som anställde mig och har varit handledare i tidigare projekt. Hela ergonomigruppen och designsektionen (RCD) som varit trevliga arbetskamrater under de nästan 1,5 år jag har varit på gruppen i olika sammanhang. Tack även till alla testpersoner som ställt upp tester och intervjuer samt Scanias LP‐chaufförer för viktiga åsikter och erfarenheter från många mil i Scanias stolar. ____________________________ Joel Åhl Scanias tekniska centrum, Södertälje den 29 januari 2009

Läsanvisning För att enklare orientera läsaren i rapporten kan följande rader vara till hjälp. Innehållsförteckningen är snabbaste vägen till information om man vet vad man letar efter. Annars innehåller teoridelen djupare information om forskning om ryggen, sittande och stolsutformning, den beskriver även vissa metoder som kan vara nya om man inte arbetat med produktutveckling tidigare. Tills stöd för teoridelen finns en snabbhjälp i form av en ordlista som beskriver facktermer runt ergonomi och stolsutformning. Metodavsnittet beskriver hur och varför utredningar och information är insamlad och behandlad. Resultatet beskriver vad för information och slutsatser som dragits av informationsinsamling och gjorda tester. Större resultatmängder har placerats i bilagor sist i rapporten. Diskussionen behandlar validiteten med inhämtat material och säkerhet av gjorda tester och mätningar. Till sist finns en referenslista där huvudkällor angetts, som kan läsas vid ytterligare fördjupning eller behov av ett vidare sammanhang. Noter visar var informationen har inhämtats, och kan läsas vidare på i referenslistan.


2

1 Sammanfattning Examensarbetet på 20p behandlade främst sittergonomi och stolsutformning för förarstolar till lastbilar. Arbetet utfördes på plats hos Scania CV AB:s ergonomigrupp i Södertälje. Syftet med arbetet har varit att ”ta fram en förarstol som är anpassad till förarens behov, arbetssituation och fysiska förutsättningar” vilket visade sig vara ett brett område. Målen i projektet har varit att, identifiera viktiga aspekter för att anpassa stolar till en vid förarpopulation. Även att testa, granska och värdera olika dellösningar som påstås lösa ergonomiska problem vid sittande. Hur man ska definiera och utreda olika användargruppers funktionsbehov för stolar. Och slutligen föreslå stolskoncept komponerade av tekniska dellösningar som möter identifierade användargruppers specifika krav och behov. Flertalet metoder användes för att fördjupa kunskapen inom ovan beskrivna områden. En grundlig litteraturstudie genomfördes för att kartlägga människokroppens förutsättningar och begränsningar vid sittande. Men den huvudsakliga metoden har varit systematisk problembehandling, där kriterier framtagits för att sedan viktas mot varandra för att se vilka behov som är viktigast att fylla. För att få många infallsvinklar har tvärfunktionella kontakter använts som råd‐ och idégivare, så som ergonomer, sjukgymnast, konstruktörer och inte minst användarna (lastbilschaufförer). Sex olika delkoncept testades mot en Scania Lyx stol, de var; The best Seat, integrerad stols massage, nedfällbara bakre sits, valbar ryggform, Tempurmaterial och sitsförlängning. 10 försökspersoner användes och en pilotstudie hade körts innan. Hartungs CP50 skala användes tillsammans med en enkät som subjektiva mätdata från försökspersonen. Objektiva mätdata togs med en tryckmatta kopplat till en pc‐baserad programvara för analyser av de insamlade värdena. Som slutsats av arbetet kunde mått anges på sits, rygg och svankstöd med respektive justeringsområden för att klara en population från 150 till 190cm långa användare. Tre stolskoncept med anpassade funktioner för respektive användningsområde skapades indelat på anläggnings‐, distributions‐ och långfärdsfordon.


3

1.1 Abstract This master Thesis Report regards the field of Seat Ergonomics and Seat Design tailored to Driver Seats in Heavy Trucks. The work is done at the Vehicle Ergonomics group at Scania Commercial Vehicles in Sodertalje, Sweden. The purpose of the work has been “to develop a Driver Seat adapted to the Drivers need, work situation and physical conditions” which seemed to be a wide area of work. The Project goals have been to; identify important aspects to adapt seats to a specified driver population. And to test, analyze, and evaluate different part of solutions that’s claims to solve different ergonomically problems related to seating, how to define end evaluate user groups need of different functions for their seats. And finally suggest seat concepts composed by technical solutions that meets the requirements, and needs by different user groups. Several methods were used to advance in the knowledge in previous described areas. A thorough literature research was made to clarify the human capabilities and limitations in seated work. However the main method was a systematic product development approach were criteria’s was found out and compared to each other to find the most important needs. Cross functional contacts was used to get input from a lot of different professions including Vehicle Ergonomics, physiotherapist and Design Engineers, Industrial Designers and last but not least the professional Truck drivers. Six different functionality concepts were tested; The best Seat, built in Seat Massage, flip‐down back Seat, User Back curvature shape, Tempur material and a pull out Seat pan. Hartungs CP50 scale was used together with an assessment for subjective data collection. The objective data measure was accumulated with a pressure mat connected with a Computer Software for analysis. As a conclusion of the thesis measurement results recommendations were made for the seat pan and seat back with associated adjustment ranges to ensure inclusion of a population between 150 to 190cm in stature (59‐74.8 inch). Three Seat concepts with adapted functionality to their specific area of use were created divided into Construction, Distribution and Long haulage Truck segments.


4

Ordlista För att underlätta läsningen av rapporten så finns det en ordlista med förklaringar till begrepp och facktermer som förekommer inom ergonomi och stolsutformning. Även företagsspecifika begrepp förklaras där.

Figur 1. Förklarning till benämningar på olika delar av stolen. Illustration: Joel Åhl.

Tabell 1. Ordlista och förklarande begrepp till rapporten.

Antropometri Läran om kroppsmått. Antropometrin används inom ergonomin för att anpassa arbete och arbetsmiljön till människans anatomiska och fysiologiska förutsättningar.

Segment en grupp faktiska eller potentiella kunder som har valts ut på en marknad med utgångspunkt från t.ex. behov, resurser, lokalisering, köpattityder eller köpsätt.

Benchmarking Jämförelse av en produkt eller tjänst med den bästa tillgängliga. Percentil Ett värde som i en statistisk fördelning avgränsar en viss procentandel av

sannolikheten eller observationerna. 95 % av värdena ligger alltså under 95 procent‐percentilen.

SPD Seat Pressaure Distribution = Stoltryckfördelning ASPECT Automotive Seat and Package Evaluation and Comparasion tool = en sorts

provdocka som används till validering och jämförlser mellan olika stolar. En uppgradering av SAE J826 manikinen OSCAR som är från 60‐talet.

SAE Society of Automotive Engineers, amerikansk ingenjörsförening med 60 000 medlemmar

Population vid statistiska undersökningar hela den mängd individer (objekt, element) som man studerar, t.ex. alla personer i ett land.

Komfort angenäm och praktisk bekvämlighet (källa: NE.se) Definieras även i rapporten som frånvaro av okomfort.

målgrupp Den kategori av t.ex. människor, företag eller organisationer som man riktar sig till. T.ex Åkeri, chaufför, eller en viss åldersgrupp, eller en viss marknad.


5

BMI Body Mass Index: kroppsmasseindex, metod för att med utgångspunkt i en persons vikt och längd beräkna om personen är över‐ eller underviktig. BMI beräknas genom att kroppsvikten i kg divideras med kvadraten på kroppslängden uttryckt i meter (kg/m2). Kvoten skall vid normal vikt ligga mellan 20 och 25.

lordos Den normala krökningen av hals‐ och ländryggrad. Ökad lordos i ländryggen ger svankrygg.

kyfos Term för den normala bakåtvälvningen av bröstryggraden. Även hela ryggraden kan bli kyfos vid framåtlutad sittande ställning.

YETD Young European Truck Driver, Förartävling som anordnas av Scania som korar Europas bästa lastbilsförare. Vinnaren får en ny lastbil.

CAESAR Civilian American and European Surface Anthropometry Resource (CAESAR), Databas med antropometriska 3D‐scan data.

STAN Seat Test Automated Manikin Poplietal‐längd/höjd

Avser sittande måttet på en människas bakre sätesmuskel till knävecket (längden), och höjden avser undersida häl till knäveck.


6

2 Inledning Examensarbetet är en avslutning av fem års studier på civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion vid Ltu. Arbetet omfattar 20 veckors heltid och har utförts ergonomigruppen på designavdelningen hos den svenska lastbilstillverkaren Scanias tekniska centrum i Södertälje utanför Stockholm. Scania säljer idag lastbilar på mer än 100 marknader, de största är Brasilien (9 %) och Västeuropa. I Ryssland och Östeuropa ökar starkt försäljningen starkt. Men även Asien är en starkt växande marknad med främst mellanöstern och Sydkorea. Med olika länder, klimat och användningsområden ställer det stora krav på anpassningen i lastbilarna. Kraven på dagens förarstolar är många så som hög komfort, ökade säkerhetskrav, minskad volym i hytten, lättare konstruktioner med många justeringsmöjligheter, attraktiv design, och som dessutom ska passa åt både små vuxna smala, som långa och stora människor. Dessa egenskaper ska uppfyllas samtidigt som att kostnaderna ska pressas och utvecklings‐ och tillverkningstid bör minskas.

2.1 Syfte och mål Syftet med arbetet har varit att ”ta fram en förarstol som är anpassad till förarens behov, arbetssituation och fysiska förutsättningar” vilket var ett ganska brett område, vissa avgränsningar har då gjorts. Målen i projektet har varit att :

• Identifiera viktiga aspekter för att anpassa stolar till en vid förarpopulation • Testa, granska och värdera olika dellösningar som påstås lösa ergonomiska problem vid

sittande • Definiera och utreda olika användargruppers funktionsbehov för stolar • Föreslå stolskoncept komponerade av tekniska dellösningar som möter identifierade

användargruppers specifika krav och behov.

2.2 Avgränsningar Under arbetet har fokus legat på de ergonomiska aspekterna vid utformningen av stolsfunktionerna. Övriga aspekter som säkerhet, kostnader, modularitet med mera har beaktats men inte till den grad att de har fått gå före de ergonomiska funktionerna. Mer specifikt har inga djupare utformningar av nackstöd, eller armstöd gjorts. Vibrationsrelaterade funktioner, och direkt krocksäkerhet har också utelämnats. Säkerhetsbältet som är hårt reglerad av lagkrav har till stor del utelämnats, dock har förslag på förbättringar på användning av desamma gjorts.


7

3 Teori Detta avsnitt ger läsaren en förståelse för den underliggande teorin som besluten och lösningarna grundats på. En person insatt i ergonomi, antropometri och fordon kan gå vidare till metodavsnittet.

3.1 Yrkeschaufförens vardag och arbetsrelaterade skador För att ge en inblick i yrkeschaufförens vardag och arbetsmiljön, och dess risker presenteras lite fakta: Under 2005 jobbade omkring 118 000 personer som yrkeschaufförer i Sverige, av dessa var drygt hälften lastbilschaufförer. Av arbetsmiljöundersökningen som gjordes av arbetsmiljöverket 2006i är det en större andel av yrkeschaufförerna än den övriga arbetande befolkningen som har ont i nacke, rygg, axlar eller armar efter sitt arbete. Drygt 30% upplever att de har ont i något av dessa områden varje vecka. Muskel och ledbesvär är den klart vanligaste arbetssjukdomen bland chaufförer, andra besvär kan vara psykosociala och hörselnedsättning som är de näst vanligaste. Det är främst de äldre, kategorin över 57 år som drabbas, och sen minskar det i princip linjärt ned till 20 åringarna. Ett exempel på en arbetsskadeanmälning som rapporterats: ”Lastbilschaufför 48 år: Lyfter paket och drar tunga pallar på 700‐800kg. Kör en mindre lastbil som ger högre till kaj och sämre lossningsmöjligheter. Problem med rygg, nacke och axlar.” De psykosociala faktorerna kan vara konflikter eller bråk med andra personer som 30% av lastbilschaufförerna varit med om senaste 12 månaderna, detta är dock dubbelt så vanligt för t.ex. taxiförare.

3.1.1 Segment och olika typer av arbetssituationer

Idag delar Scania in sina olika typer av lastbilar i tre segment (Figur 2), beroende på huvudsakligt användningsområde.

Constructionsegmentet innehåller olika typer av anläggningsbilar, ofta med hög markfrigång för att kunna köra i ojämn terräng. Long haulage bilarna är till för långa körsträckor, och mycket gods och har lite större hytter där förarna ofta sover hela veckan. Distributionsbilarna har ofta låg markfrigång, för lågt och snabbare insteg, kort hytt, för att maximera lastutrymmet och körs främst i stadstrafik med många stopp.

Figur 2. Exempel från Scanias olika segment. från vänster Construction, Longhaulage och Distribution (foto: Scania imagebank)


8

Figur 3. Kunders egna lösningar, chaufförer i Brasilien (foto: Lisa Johansson, RCDE 2007)

Kunder i nyligen industrialiserade länder har också olika förutsättningar att betala för en förarstol, och om de inte äger bilen själv så är det åkeriägaren som bestämmer vilka specifikationer lastbilen ska ha, och väljer gärna billiga specifikationer.

3.2 Dagens utbud av stolar, och tillverkare. Dagens stolsprogram (förarstolar) har några år på nacken och är indelat i tre nivåer; Bas, Medium och Lyx. Mediumstolen är den vanligaste och levereras till 80% av lastbilarna, medan Lyx och Bas har ca 10% var. En funktionsbeskrivning av alla inställningsmöjligheter lyxstolen har finns i bilaga 4 kapitel 9. Det som mediumstolen saknar är möjlighet att få skinnklädsel, och fällbar överled i ryggstödet. Dagens leverantör är tyska Isringhausen som även levererar liknande stolar till många konkurrenter. Förutom de finns även Grammer, Keiper Recaro group i Europa, och några leverantörer i USA som Sears Seating med flera. Det finns alltså ett fåtal stora leverantörer av förarstolar i Europa, och baseras på en sorts grundstomme så produkterna blir i slutändan ganska lika. Det som skiljer är i regel skumdensitet och vissa formskillnader på skummet, olika klädslar och placering av sömmar, olika justering av dämpningen i stolen och även reglagen kan skilja. Personbilsbranchen har fler leverantörer och ligger i allmänhet före i utvecklingen eftersom de har andra typer av kunder. Stolsleverantörerna har i sin tur underleverantörer, och kanske största av alla är Legget and Platt group som levererar alla sorters system till stolar. Och en del av det företaget är Schukra systems som utvecklar svankstödsmoduler.

3.3 Antropometri Antropometri är läran om människokroppens förhållanden. Att ha tillgång till sådana mått är nödvändigt vid utformning av produkter som används av människorna. Det finns en del olika teorier hur de insamlade måtten ska användas, och hur man ska välja från rätt mätningar. En vanlig tillämpning är att för att få med så stor del av befolkningen som möjligt är att ta och anpassa produkten med mått från de 5% kortaste kvinnorna till de 95% längsta männen, och välja vilken population (vanligtvis ett land) som produkten ska användas i, och då välja data från dessa länder. De 5% kortaste kallas 5:te percentilen från statistikens normalfördelning, eftersom människornas längd bildar en normalfördelningskurva.


9

Mätdata väljs vanligtvis ur tabeller för fullvuxna människor i arbetsför ålder, det vill säga 18‐65 år. För utveckling av produkter till barn och ungdomar väljs mått till desamma, även om de inte är lika lättillgängliga. För att göra dessa mätningar användes förr vanliga kalipers, linjaler och måtten användes främst inom armén, eftersom man skulle tillverka uniformer och utrustning som skulle passa alla soldater. De militära databaserna är idag en stor del av de insamlade mätvärdena på människors kroppsmått. Även i Sverige finns den mesta informationen från män kring 18‐19 år, eftersom det till kroppslängd, vikt och stryka blir avlästa under mönstringen inför värnplikten. På senare tid har man gått över till att mäta med en helkroppsscanner som med laser mäter kroppen och bildar en virtuell 3D‐modell av människan som avläses i en dator. Fördelen blir att man får en modell som man kan testa med sin produkt direkt i datorn. Förutom fordonsindustrin och möbeltillverkare så är klädindustrin en stor användare av antropometriska data.

Figur 4. 3D scanningar från CAESAR, TV: skillnader på olika kvinnor inom mätningen. TH: datormodell av scandata. Bildkälla: www.wpafb.af.mil

M. Reed diskuterar riskerna med användning av antropometriska data under ett seminarium från 2007ii. Han hävdar att den ”medelmänniska” som antropometriska data tillsammans bildar inte existerar i verkligheten, och att den som gör produkten måste vara medveten om det.

3.3.1 Antropometri för stolsutformning

Vid stolsutformning är i princip alla måtten på människan medverkande. Vid utformning av förarmiljöer används även antropometriska data till sikt och räckviddsstudier. Viktigt är också att ta hänsyn till kroppsform, och inte bara kroppsmått, och de skillnader mellan män och kvinnor som finns. Kvinnor har bredare höfter och fettdepåer är placerade i huvudsak kring höfter, bak och byst, medan männen lagrar fettvävnad runt buken. Därför bör man vara försiktig om man har en 95:e percentils man som största person vid kontrollen om stolen passar, 95:e percentilen kvinnor har bredare höfter (upp till 6cm i vissa populationer) och skulle därför sitta obekvämt i den stolen. För ett svankstöd är till exempel mått från sittyta till maximal svankurvatur intressant. Andra iakttaganden är att maximal svankurvatur sammanfaller ganska nära med armbågshöjden som är intressant till armstöden.


10

Ett annat viktigt mått är den poplietala längden, som mäts från baksidan av sätesmuskeln till knäveckets insida. Det måttet är viktigt för att om sitsen är för lång så kan inte korta personer inte utnyttja fördelarna med rygg och svankstöd, eftersom de helt enkelt inte når dem.

3.4 Sittergonomi Det här avsnittet handlar om människans anatomiska och fysiologiska påverkan av sittande. Och sittande får man väl definiera som ett tillstånd där kroppen tar upp huvuddelen av vikten på sittbenen, medan man i stående belastar ben och fötter, och i liggande ställning har en jämt utbredd last längs hela kroppen. En stol består av likt Figur 1 av olika delar som var och en har olika syften och tillsammans ska ge föraren en så behaglig färd under så lång tid som möjligt. Dock är människokroppen inte byggd för att sitta stilla under långa sammanhängande perioder innan fysiologiska besvär uppstår. Användaren strävar alltså att ha en så bra komfort som möjligt. För att definiera komfort så kan det sägas vara ”frånvaro av okomfort”, vad som påverkar stolens komfort följer senare i texten under känselparametrar. Inom området kontorsstolar så förespråkas alltmer ett dynamiskt sittande vilket innebär att man efterliknar en stående kroppsställning på ryggraden, och vinkeln i bäckenet är större. Det blir en mer aktiv sittställning eftersom man måste stödja överkroppen med de upprätthållande posturala musklerna kring mage och rygg. Även stolar som följer med i rörelserna som kroppen gör blir vanligare. En sådan sittställning är svårare att efterlikna i fordon, eftersom man måste sitta fastspänd, och inte riskera att glida nedåt och fastna i bältet. Skillnaden mellan lastbilar och personbilar är att man sitter i regel högre i en lastbil, både avståndet mellan golv och sits, och avståndet mellan marken och sitsen är högre. Inom sittergonomi är det i huvudsak ryggen (ryggrad, bäcken och diskar) och musklerna som sitter runt om som det handlar om. Det är i regel även här som problem från sittande uppkommer. Följande stycken handlar om en fördjupning i ryggens uppbyggnad, funktion och koppling till sittandet.

3.4.1 Ryggraden och diskarna

När man sitter upp i en upprätt sittställning, så kallad tvingad lordos ökar trycket på diskarna med 40% mer än om man står upp. Om man sitter med ”dålig hållning” alltså med dåligt stöd från rygg och bukmusklerna så skjuts ryggraden utåt‐bakåt (kyfos) och ökar disktrycket hela 90% jämfört med en stående ställning.

Figur 5. Sittställningens påverkan på ryggrad och disktryck (illustration: working‐well.org)


11

Syftet med ett ryggstöd är att avlasta vikten från ryggraden, det uppnås av friktionen mellan ryggstödet och ryggen. Man har sett att disktrycket minskar vid ökande lutning på ryggstödet till ungefär 100‐110grader (då 90° är rakt upp). Efter 110 grader ”vinner” man inte så mycket i disktrycksminskning. iii Det samma gäller för armstöd, dess huvudsakliga syfte är att avlasta vikt från överkroppen och ge stöd åt underarmarna vid en upprätt sittställning, men om man lutar bakåt ryggstödet, minskar även ”vinsten” av armstöden. Specifikt för bilkörning så har Gunnar Andersson iv (1987) har gjort flertalet studier på muskelaktivitet vid sittande ställningar, och vid olika typer av stolar. En av dessa studier är gjorda i en personbils‐ simulator, och med en förarstol (för personbil). Man mätte den myoelektriska aktiviteten i flera större muskler i ryggen samt disktrycket i ländryggen. Man undersökte tre parametrar: ryggstödslutning, svankstöd och stolslutning. Dessutom testades två körparametrar: nedtryckning av kopplingspedalen och växling. Man hittade att både myoelektriska muskelaktiviteten och disktrycket minskade när man ökade lutningen på ryggstödet bakåt, och när man ökade utbuktningen av svankstödet. Hela stolslutningen hade bara en liten inverkan. Disktrycket ökade både när man använde kopplingspedalen och när man använde växelspaken. När man växlade ökade även muskelaktiviteten. Det lägsta disktrycket och lägsta muskelaktiviteten hittade man när ryggstödet var tillbakalutat 120° och med ett svankstöd på 5 cm utbuktning vid ländryggen och en stolslutning på 14°. Rekommendationen av studien från 1987 är att sikta på ovanstående värden och att parametrarna ska var justerbara och anpassningsbara till olika kroppsstorlekar.

3.4.2 Fixerad sittställning

Att hamna i en och samma sittställning för lång tid är dåligt av ett antal olika orsaker. Människan är inte gjord att sitta stilla i en position detta för att diskarna mellan ryggkotorna är beroende av förändringar i tryck, för att tillgodogöra sig näring och föra bort slaggprodukter.

Figur 6. Ryggradens uppbyggnad (illustration: sjukvardsradgivningen.se)


12

Mellan kotorna i ryggraden finns diskar som underlättar ryggradens rörelser (Figur 6.) Diskarna som fungerar som en planled och även som stötdämpare. I kotorna finns hål där ryggmärgen ligger väl skyddad. Kotorna hålls samman av ledband och muskler vilket gör ryggraden till en elastisk stav. Man delar in ryggraden i 4 områden, beroende på sin kurvatur i naturligt tillstånd när man står upp. Överst är de sju halskotorna, sedan kommer 12st bröstkotor med lite mindre rörlighet p.g.a. revbenen, och de kraftigaste kotorna finns i ländryggen som kallas L1 till L5. Hals och ländrygg har naturligt en lordoskurvatur, medan bröstryggen har kyfoskurvatur. Krökningar i sidled kallas skolios, små krökningar är vanliga, medan större räknas som en sjukdom. Det som beskrevs i Figur 5 är när ländryggen övergår till kyfoskurvatur och hela ryggraden blir som en hel båge. Nederst finns den så kallade sakrala delen, eller svanskotorna som på de flesta blir en sammanvuxen enhet runt medelåldern. Sammanfattningsvis så är diskarna, som tidigare beskrevs, i behov av rörelse för att få tillgång till näring, detta sker med osmotiskt tryck, som uppkommer när ryggraden rör sig åt olika håll. Diskarna har alltså inte som musklerna tillgång till blod, och får inte sitt utbyte i blodomloppet, därför är det viktigt att undvika en fixerad sittställning. Detta gäller oavsett hur ”bra” sittställningen är, om ingen rörelse finns minskar näringsutbytet och i förlängningen leder det till förfall i diskarna.

3.4.3 Musklernas påverkan

Fixerad sittställning påverkar också musklerna i kroppen som leder till värk och kramp, detta uppkommer främst i rygg och axelmusklerna vid en sittande ställning. Även trycket av sitsen kan leda till minskat blodflöde till underben och fötter, vilket leder till svullna ben, ödem och obehag. Rekommendationen vid stolsutformning är av författarna Sanders, McCormick [iii] är att tillåta och uppmuntra användaren till rörelse i stolen (gunga), och inbjuda till många olika sittställningar. Bästa åtgärden egentligen är att periodvis stå upp och böja ben och rygg, detta är inte tillämpbart inom alla arbetsområden, p.g.a. lagkrav. Kroppen har ett antal större muskelgrupper som har till syfte att upprätta hållningen. Ryggradens kurvatur ser väldigt olika ut hos olika människor, en del har mer svank än andra och detta beror på musklerna som fäster kring bäckenet och i ryggen. T.ex. en för stark höftböjarmuskel (m.iliopsoas) gör att ryggen vill hamna i ett svankläge som ger höga belastningar på diskarna mellan kotorna i ryggenv. Motsatsen kan inträffa om man är för stark i hamstrings musklerna (lårens baksida) och i raka magmusklerna, dessa båda ger en bakåtrotation av bäckenet och leder till en utbuktning av ryggraden och mer kyfos (Figur 5). Detta ger också ett högre disktryck. Eftersom bäckenet sitter väl förankrat med de sakrala kotorna (“svanskotor”) och de I sin tur sitter på ryggraden, så betyder det att varje rotationsrörelse i bäckenet leder till en kurvaturändring i ryggraden. Endast någon halvcentimeter kan röras i ligamenten mellan sakralkotorna och bäckenetvi. Och varje rörelse i ryggraden kommer att ge en kompenserande ändringar i de andra kurvorna för att kroppen ska spara muskulär energi. Det man strävar efter är en balans i kroppens muskler som ger ett ”neutralläge” i bäckenets rotation. Alltså att man är jämnstark på kroppens fram och baksida. Aktiviteter som kan leda till motsatsen är tyvärr bilkörning, datorarbete mm där man arbetar med armarna långt framför kroppen, vilket leder till att framsidan blir starkare och baksidan svagare, alltså en obalans. Då får man en framåtroterad och hopsjunken kroppshållning som tillika ökar disktrycket. Om de beniga delarna (sittbenen) är rakt över hälarna när man står upp så har man ingen rotation i bäckenet.


13

Musklerna runt axlarna påverkar också vår hållning. Korta bröstmuskler och svaga muskler mellan skulderbladen ger oss en böjd hållning och framåtlutande axlar, om vi inte gör något åt det genom träning och behandling. En sådan obalans bidrar till nack‐ eller bröstryggsproblem. Även smärtor ut i armarna kan uppstå genom att de korta musklerna i bröstet klämmer åt nerverna. Förenklat kan man säga att muskelaktiviteten i ryggen mätt med EMG är lika när man står upp och sitter ner. Den är t.o.m. mindre när man sitter framåtböjd ”kyfos”, man ska dock vara uppmärksam på att detta ökar disktrycket. Det är en orsak till att människor efter ett tag hamnar i en ”dålig hållning” eftersom det krävs mindre muskelanspänning i stora ryggmuskler. Man har även ett en minskning av muskelaktivitet upp till 110° tillbakalutning mot ryggstöd, över det hittar man mindre avslappning.

3.5 Stolsutformning Det finns en hel del publicerad forskning gjord på stolskomfort, och de sträcker sig ända bak till 40‐ och 50‐tal. Dock är det mesta gjort kring kontorsstolar, och dess arbetsplatsutformning eftersom man ser stora kostnader med skador och sjukskrivningar på arbetsplatser. Man ska dock inte glömma att förarplatsen i fordon också är en arbetsplats för många, och dessutom förenad med större risker. Vid utveckling, och utformning av alla typer av stolar finns det vissa riktlinjer man kan följa som baserar sig på forskning inom ergonomi. Självklart finns det olika syften med varje stol, en pall som man har i köket uppfyller inte de ergonomiska krav som man har på en förarstol till en lastbil. Miljön, sitt‐tiden, komfortkraven etc. är olika, och kraven på konstruktionen blir då helt annorlunda. Det finns idag ett antal olika kommersiellt lanserade stolar eller produkter som har försökt lösa tidigare beskrivna problemområden. En av de produkterna är Ergositter som påstås förebygga och hindra ryggont vid sittande genom att man fäller ner bakre delen på stolsitsen så att ryggraden kan förlängas (Figur 8).

Figur 7. Obalans i musklernas effekt på bäckenrotationen. (bild: courses.vcu.edu)


14

Figur 8. Med och utan tippande bakdel på sitsen. (illustration: helhetsdoktorn.nu)

Metoden har testats vetenskapligt i USAvii och nyckelslutsatserna var att om man sitter med minskat stöd på sittbenen, och har ett anpassat stöd för ländryggen så bidrar de enligt rapporten tillsammans till: alternerande kontaktytor, minskat topptryck under sittbensknölarna, minskad muskelaktivitet, bibehållen lordos i ländrygg, framåtroterat bäcken och ökat avstånd mellan diskarna i ländryggen. Dessa egenskaper påstås kunna minska ländryggsproblem genom att fälla ned bakre delen av sitsen några gånger per dag vid sittande arbete. Beaktas är att studien utfördes på 15 friska kontorsarbetare i kontorsmiljö, och inte i ett fordon under transport.

3.5.1 Reglageutformning för stolsinställningar

Viktigt vid stolsutformning är att tänka på att det ska vara lätt att justera de inställningsmöjligheter som finns på stolen. Springer (1986) visade att justerbara stolar ökar produktiviteten och minskar klagomål på axel och ryggvärk. Ett problem som uppmärksammats är att många användare inte ställer in sina stolar, och vet inte hur man gör. Boken ”Human Factors in Engineering and Design [iii]” ger några rekommendationer som ska motverka detta:

• Reglagen ska vara lättåtkomliga och justerbara från en vanlig arbetsposition • Grafik och instruktioner på stolen ska vara lätta att förstå • Kontrollerna är lätta att hitta och tolka • Verktyg ska inte vara nödvändiga att använda • Reglagen ska ge direkt feedback på justeringen användaren gör • Riktningen på reglaget är logisk i förhållande till inställningen den gör • Få rörelser ska vara nödvändiga för att använda reglagen • Reglagen ska kunna användas med bara en hand

Utbildning är avgörande för att användaren ska sitta rätt. Arbetsgivaren bör ha ansvaret för att informera nyanställda hur man sitter och vilka inställningsmöjligheter stolen har.


15

En speciell utredning har gjorts och publicerats 2004 som tittat på svankstödets reglage och dess placeringviii. 10 män och 10 kvinnor deltog i försöken som utvärderade tre typer av reglage (vred, spak, eller spak med låsspärr) och tre olika placeringar (sida på ryggstöd, sidan av sitsen och framför sitsen). Man mätte EMG för att se hur mycket muskelstyrka i vissa muskler i överkropp och arm som krävdes. Personerna utfrågades även om komforten när de använde reglagen och vad de tyckte om placeringen. Generellt finns det två typer av reglage, vred eller spak. Vredet roteras i 3 till 6 fulla varv mellan helt plant ryggstöd, till maximal utbuktning. Spaken finns i två versioner antingen med ett läge då man roterar ca 180° mellan max och min i en rörelse, eller med låsspärr som utför en sorts pumpeffekt då man har en kortare rörelsebana (<180°), men gör rörelsen fler gånger och med större precision. Resultatet av både subjektiva och objektiva mätvärden blev att den ideala placeringen för reglage av svankstöd var sidan av sitsen och spaken med låsspärren var bäst i alla positioner som manövrerings hjälpmedel. Orsaken till att dessa ”vann” var att axeln och armen/handleden kunde vara i en neutral position när reglaget användes. Noteras bör att ett elektriskt reglage inte var med i studien, utan bara reglage som omvandlar människans kraft, dessa är generellt billigare då man inte behöver någon elmotor. Inte heller reglage med som styrs av lufttryck var med i studien. Det var liten skillnad mellan spaken och vredet, fördelen med spaken är att den kräver mindre fritt utrymme för handen vid användning. Följande fria utrymmen rekommenderas.

Tabell 2. Utrymmesrekommendationer till stolsreglage

Fritt utrymme Höjd (mm) Bredd (mm) Öppen hand 50 100 Knuten hand 100 130 För spaken passar öppen hand, medan vredet justeras med knuten näve, vilket tar mer plats om det är trångt mot t.ex. B‐stolpen. Textur och storlek är viktiga designkriterier på reglaget. På vredet får man högst muskelkraft vid 38mm i diameter, den avtar om vredet är större än 50mm. Spakens längd bör ställas i proportion till vilken kraft som krävs, desto mer kraft som krävs desto längre spak behövs. Ytan bör inte vara blank, utan ge bra friktion för fingrarna. För en fördjupning i elreglage och dess utformning rekommenderas läsning av rapporten utformning av ergonomiskt reglage för justering av lastbilsförarstolix av Paula Härelind, Scania.

3.6 Stöd, känsel och anpassningsparametrar Matthew P. Reed delar in stolsutformning i tre olika parametrar från en opublicerad rapportx från 2000. För det första; anpassningsparametrar som inkluderar mått på människorna i populationen som stolen tillverkas för, det kan exempelvis vara bredden på sitsen. För det andra; känsel parametrar, som är upplevelsen av den fysiska kontakten med stolen. Det inkluderar tryckfördelning mot dynan och vaddering. Och till sist stödparametrar; är stöd som påverkar hållningen på användaren av stolen. Det rör sig om kurvaturen på stolsryggen och justeringsmöjligheter. Följande rekommendationer på mått kommer från rapporten.

3.6.1 Anpassningsparametrar (styrande mått)

Dynans bredd


16

Är anpassad så den ska passa de bredaste höfterna i populationen. I detta fall är det en 95 percentils kvinna, då kvinnor av naturen har bredare höfter än män, även än en 95 percentils man.

Tabell 3. Förslag till minsta dynbredd av olika författare.

95 K Army data 432 95 k Chaffin Andersson 1991 457 95m Schneider et al 1985 439 95k Grandjean 1980 480 Maertens 1993 Min500 95K Prediktionsmått USA 493 När man mäter mått i höjdled, ska det vara från en komprimerad sittdyna. Om dynans hårdhet är styvare vid utkanterna så kan förarens bakdel pressas ihop, och dynan upplevs smalare än den är, en sorts hängmatteeffekt. Dynan ska vara lite bredare fram så att man kan tillåta att ändra sittställning och ändra bakens tryckfördelning och avlasta ischial tuberosities Figur 9.

Figur 9. Trycket på Ischialadelen (Bild. Open ergonomics)

Sammanfattningsvis ska sittdynan ska vara minst 500mm bred, med minst 525 spelrum vid höfterna. Framdelen på dynan ska vara minst 525mm och tillåta att man kan flytta isär benen bekvämt. Dynans längd påverkar den upplevda komforten av flera orsaker. Om dynan är för lång kan den sätta tryck på undersidan av benet, nära knäet, där mycket blodådrar och nerver passerar vilket kan upplevas obehagligt, och minskar dessutom blodförsörjningen till benen. Dessutom drar en för lång sittdyna iväg föraren från stolsryggen som hindrar effekterna från svankstödet. För lång dyna kan även hindra benen att ändra bredd, vilket leder till att nödvändiga ändringar i sittställningen för att variera tryckfördelningen hindras. Det mått som är styrande är poplietalalängden (baksida av sätesmuskeln till knävecket) längden av en liten kvinna (5%K). Sammanfattningsvis bör dynlängden inte vara mer än 440mm från ett ryggstöd med tryck på. (305mm från H‐punkten). En justerbar dyna kan vara lämplig för att ge mer stöd till undersidan av låren för långa ben, men bara ett litet justerområde (105mm, max‐min) är nödvändigt. För personer


17

med långa ben kan dynan kännas för kort om lårvinkeln i förhållande till dynvinkeln blir för stor, då blir det oftast för stort tryck på sittbenen. Så långa personer tjänar mer på att vinkeln på dynan går att justera än att förlänga hela dynan. Figur 10.

Figur 10 Dynans längd, i förhållande till H‐punkt (bild: ref [x] )


18

Stolshöjden bör inte överstiga den sittande poplietala höjden (undersida fot, till knäveck) för minsta kvinnan (K5%) och inkluderar i princip alla män, då bara en på tusen har kortare underben än 5:te percentilens kvinna.

Som noterats innan, så är knävecket ett känsligt område för tryck så kanten av dynan bör designas som ett ”vattenfall” alltså en rundning, och mätningen sker då på framkanten av ”fallet”. Och höjdmåttet tas från en olastad dynas framkant. Alltså sitthöjden mätt från golvet till en dyna med vikt på bör vara högst 363mm, för att passa alla män och 99% av kvinnorna kan man välja 346mm. Detta är ett minimivärde för justerbara höjder, och ett rekommenderat värde om höjden är fast. Detta mått är framtaget för personbilar där man har en lägre sittställning och öppnare knävinkel, i lastbil sitter man något högre. Ryggstödets minsta bredd på ryggstödet styrs av ryggbredden på största 95:te percentilens man. Om man använder ett antropometriskt mått på midjans höjd som definierar den smalaste delen av ryggen så ska den vara minst 384mm, men man bör lägga till något för kläder och hållningsförändringar. Denna höjd är 315mm (220mm över H‐punkt) över en sittdyna med tyngd på. Ovanför och under midjan, ska det vara bredare för att passa överdel av rygg, samt höfter. Ryggbredden bör tas från stor man (M95%) och höftbredden från en stor kvinna (K95%) som har ca 6 cm bredare höfter än den stora mannen. Axelbredden föreslås till 471mm, 318mm över H‐punkten mätt på SAE manikinens rygglinje (även här föreslås tilläggsbredd för kläder). Eftersom ryggstödets bredd är mycket sammankopplad med dess form, är det viktigt att ta hänsyn till den vid utformningen av ryggstödet. Bakom axlarna bör ryggstödet vara i princip plant för att undvika att störa armarnas rörelse. Föraren ska kunna lyfta ut sina armar rakt åt sidan utan att störas utav någon del av stolen. Bredden på ryggstödet i en förarstol bör vara bredare än i en kontorsstol, för att ge mer stöd åt ryggen vid kurvtagning. Maertens gjorde 1993 en teori om hur man ska utforma ryggstöd. Han valde att ange måtten i radier eftersom kroppen i genomskärning kan ses som en ellips. Han använde antropometriska data för exempelvis midjedjup och midjebredd för att rita en ellips och få ut gränsvärden för minsta radier som stolens kurvatur i ryggstödet ska passa, detta är en approximation, egentligen är ryggen plattare

Figur 11. Beskrivning av den poplietala höjden.


19

bak. Det skiljde på vilka typer av stolar det skulle användas i, t.ex. en sportbilsstol eller en lyxstol. Sportstolarna hade mindre radier vid svankhöjd, och lyxstolarna större.

Figur 12. Maertens radier som beskriver kurvaturen.

Han rekommenderade även att radien vid bröstryggen (321mm över H‐punkt) skulle vara nära 1m vilket ger en i princip platt kurvatur i det området. Sammanfattningsvis så ska ryggstödet vara minst 384mm bred 220mm över H‐punkten längs manikinens rygglinje, och minst 471mm bred på en punkt 318mm över H‐punkten. Inga sidostöd (eller annat som är i vägen för armrörelser) som sticker ut mer över 288mm över H‐punkten. Ryggstödets höjd ska vara 410 till 550mm över H‐punkten, mätt längs manikinens rygglinje. Detta mått inkluderar inte nacke eller huvudstöd utan räcker endast upp till nackens början (ungefär C7 kotan). Yttre delarna på axlarna används till att beräkna hur många som får plats på en bänk tillexempel, eller hur mycket plats stolen tar upp i lastbilshytten för packning. Man tar det laterala måttet mellan ytterkanterna på armbågarna när man sitter rakt. Måttet för civila är då 656mm för en 95:te percentils man. Måttet bör också kunna användas för att placera stolen i hytten. I Figur 13 kan en sammanställning av alla anpassningsmåtten.


20

Figur 13. Sammanfattning av ovan angivna måttrekommendationer enligt Reed.

Man bör även ta hänsyn till de notiser som angetts i respektive sammanfattning.


21

3.6.2 Känselparametrar

Känselparametrarna behandlar upplevelsen av den fysiska kontakten med stolen. Analysen kräver att man definierar komfort som ”frånvaro av okomfort”, så parametrarna som skapar okomfort minimeras. I dessa tas inte hänsyn till känslostyrda egenskaper som exempelvis att ett tyg på stolen upplevs lyxigare än ett annat. Om den inte har någon fysisk skillnad som att tygerna har möjligheter att ventilera så betecknas de som lika. Det andra hör till produktidentiteten och kommer in på formgivningen av stolen. Tryck räknas som den kraft som riktas i normalen till kroppens hud, och uppkommer så fort kroppen belastas av en yttre last. Huden är ju alltid under påverkan av atmosfärstrycket, men den upplevs inte okomfortabel. Kroppens vävnader tål med lätthet tryck upp till 240 psi (12400 mm Hg) hydrostatiskt, motsvarande 150m under vatten. Den fysiologiska effekten av tryck vid sittande är att huden och vävnaderna under den deformeras och blodkärlen och nerverna kläms ihop. Särskilt känslig är människan under knävecken, där man upplever okomfort snabbt vid tryck. Tryck på nerver kan skapa okomfort direkt, medan tryck på blodkärl leder till minskad blodcirkulation och att cellernas näringsutbyte hindras, och då uppkommer även där okomfort. Eftersom kroppsvävnad är relativt okänslig för hydrostatiskt tryck så är det skjuvkraft (ungefär som att bli nypt, eller att huden dras ut) och dens efterföljande deformation som är skadlig eller okomfortabel. En vanlig förare blir av med ungefär 190W i värme, det sker genom konduktion, konvektion, strålning och avdunstning från kroppsytan. De stolsdelar som har direktkontakt med förarens kropp kommer att anta kroppens temperatur (33+‐1,4°C), eftersom vadderingsmaterialet isolerar. Temperatur är en viktig aspekt, men ännu vikigare för upplevelsen av komfort är att det inte bildas fukt mellan förare och säte. Det har gjorts relativt få studier om mikroklimatet mellan förare och stol som är till hjälp vid stolsutveckling. Men en del viktiga saker att tänka på är; Kroppsvärme och ånga måste ha möjlighet att passera igenom sätet. Stolsöverdrag och tyger som hindrar värme och ånggenomträngning bör alltså undvikas. Det totala värmeflödet, inklusive värmeöverföring som orsakas av avdunstning ska vara minst omkring 75 W/m2. Perforerade överdrag är att föredra för att de ökar möjligheten för att avdunstat vatten kan passera. Att vaddering trycks ihop helt hindrar också flödet av avdunstning genom stolen. Om vadderingen komprimeras mer än 80% av sin tjocklek så avstannar flödet nästan helt, därför bör man vara uppmärksam på områden med tunn vaddering, exempelvis vid ländryggsområdet. Det har gjorts flera försök att aktivt kontrollera mikroklimatet i stolen, och vissa kan köpas kommersiellt idag. Madsen (1994) rapporterar om effekterna av ventilerade förarstolar som använder forcerad luft (läs fläkt) i sätet och på stolsryggen. Många stolar som säljs i kalla klimat utrustas med sitsvärme. Brooks och Parsons rapporterar 1999 om ett system som använder en inkapslad karboniserad struktur i materialet för att uppnå en jämnare värmefördelning. Vibrationer är också en del av känselparametrarna. En dålig väg, eller en ojämn väg leder till att hjulen under ett kort ögonblick rör sig uppåt eller nedåt (en vibrations rörelse) för att parera ojämnheterna, det sker med fjädrar. I en lastbil finns det många fjädringsvägar innan vibrationen når föraren. Den första mellan hjulen och chassiet, den andra mellan chassiet och hytten, och den tredje mellan stolen och hytten, därefter kommer föraren som sitter på stolen och känner vibrationerna. Vibrationer dämpas även i luftrycket i stolen, i chassiets balkar och i stolens vaddering mm. Men det är mindre upptagare av vibrationer än fjädrarna.


22

Man kanske kan anta att det bästa vore att eliminera alla vibrationer i stolen, det kan ske vid statisk provning, men inte i verkligheten monterad i en lastbil, eftersom fordonet rör sig, och känslan och kontakten med vägen är viktig. Vibrationer är en komplex vetenskap, och kommer inte vara huvudområdet i detta projekt. Vissa riktlinjer bör ändå användas vid utvecklingen av en stol. Människor har en resonans i kroppen mellan 2 och 10 Hz, det anges vanligen mellan 4 och 8 Hz en så kallad egenfrekvens, och vibrationer i detta område bör alltså undvikas. Upplevelsen och känsligheten av vibrationer i kroppen varierar mycket mellan olika människor. Olika kroppsdelar är även känslig vid olika frekvenser, tex ögonen har ett lägre intervall, och organen i innerörat påverkas också av vibrationer och svängningar vilket kan ge sjösjuke symptom. Idag kan man räkna ut egenfrekvensen för ett system med hjälp av CAD data och ett FEM simuleringsprogram, t.ex. MSC Marc. Mekaniska apparater som mäter dessa i verkligheten är inte särskilt effektiva och riktiga standarder saknas. Systematiska modeller som omvandlar relationen mellan vibrationerna som kommer till föraren, och dens subjektiva uppfattning av de vibrationerna finns inte (2000) i den öppna publicerade litteraturen.

3.6.3 Stödparametrar

Svankstödet var egentligen huvudområdet i detta projekt, men det visar sig sedermera att stolsutveckling och sittergonomi är komplexare än att en del av stolen kan behandlas separat för att sedan tillämpas i alla stolar. Svankstödet hör till det som kallas stödparametrar, och de har i uppgift att påverka förarens hållning. Stödparametrarna behandlar kurvaturen på ryggstödet, och den relativa positionen mellan ryggstöd och sittdyna. Det finns en ”gråzon” och en interaktion mellan mått, stödparametrarna och känselparametrarna. Exempelvis en kurvatur på ryggstödet (stöd) påverkar en förare olika på grund av dess längd (Antropometri, anpassningsparameter) och det ger då olika tryckfördelning på ryggen (känsel). Man kan egentligen kalla alla kurvaturer på stolen för en stödparameter, men det är lite forskat på området, det mesta har med tryckfördelningen att göra, men det finns ett undantag; kurvaturen längs ryggraden och främst i ländryggens område ”svanken”. Svankstödet ska vara stadigt men tillräckligt vadderat för att undvika okomfort som uppkommer av för högt tryck. Idealt vore om stödet är justerbart i både utskjut och i höjdläge. Den sammanpressade konturen ska vara justerbar mellan helt platt till ett utskjut på ca 30mm, som mätt med ASPECT‐manikinen, med en radie som är justerbar mellan 250‐400mm. Den vertikala höjden på den mest utbuktande delen bör vara justerbar mellan 100‐200mm över H‐punkten längs manikinens rygglinje (eller 195‐295mm över sammanpressad dyna). Om svankstödet saknar justerbarhet så rekommenderas så ska utskjutet vara mellan 15‐20mm, med en radie på 300mm. Placeringen i höjdled av max utskjut ska vara ungefär 150mm över H‐punkten. Man kan även använda aspect‐manikinen för att mäta ut ett område som ger tillräckligt avlastning i det sakrala området under svankstödet. Kurvaturen får ses som ett av kärnvärdena vid utformning av en stol och besktiver den form som anpassas efter ryggens form. Alla stolar har någon form av kurvatur, måhända att den är helt plan som på en köksstol, men det beskriver fortfarande en storlek och en yta som ryggen ska anläggas mot. Om stolsryggen saknar justerbarhet (läs svankstöd och/eller sidostöd) så är det viktigt att ryggstödet beskriver en form som är anpassad för så många som möjligt vilket oftast inte är helt trivialt. Om tidigare justerbarhet inte skall integreras i stolen så rekommenderar Reed att man väljer ett mellanläge alltså utskjut i svankområdet på 15mm placerad 200mm över h‐punkten och med en radie på 300mm.


23

Figur 14. De olika rekommenderade kurvaturerna vid justerbarhet

Kurvaturen runt omfånget är till stor del beroende av förarens vikt och kroppshydda och även personliga smak. Men generellt vill man ha en djupare skålning (mindre radie enl. Maertens) vid sportigare tillämpningar av körning, och en plattare yta ju mer man går mot större bilar och lyxigare tillämpningar. Sittvinklar och justeringsområden är viktiga för kroppens hållning och beskrivs av vinklarna mellan kroppens leder.

Figur 15. Definition av komfortvinklar enligt Rebiffé 1969

Tabell 4. Sammanställning av komfortvinklar

Plats i fig. Vinkel Rebiffé 1969 Grandjean 1980 Porter & Gyi 1998 A Rygg 20‐30° ‐ ‐ B Överkropp/lår 95‐120° 100‐120° 89‐112° C Knä 95‐135° 110‐130° 103‐136° D Fot 90‐110° ‐ 81‐105°


24

E Överarm m. stöd 10‐45° 20‐40° 16‐74° F Armbåge 80‐120° ‐ 80‐161° Ovanstående data används främst vid personbilar. Human Scale har angett värden för lastbilar, och kallar dessa för High Seating. Den avgörande faktorn för vilken lår/bål‐vinkel det blir är vinkeln i ryggstödet och sitsvinkeln. Ryggvinkeln kan justeras på nästan alla förarstolar och passagerarstolar, dock väldigt i få baksäten. Sitsvinkels justerbarhet finns i allmänhet bara på dyrare stolar. Dessa 2 vinklar kan mätas med SAE J826 manikinen, och även med ASPECT dito. Knävinkeln är också avgörande för upplevelsen av komfort. Rebiffé rekommenderar att knävinkeln inte överstiger 135 grader, detta för att när man ökar vinkeln så sträcks benen ut och spänningar kan uppstå i hamstrings muskler (baksidan av lårets muskler) eftersom de fäster både nedanför knäet och på bäckenet över knäleden. Det som kan hända med en för spänd hamstring är att man får en bakåtrotation av bäckenet och det blir svårt att upprätthålla en lordos position på ryggraden (Figur 5). Rebiffé, Grandjean och Porter & Gyis modeller bygger på litteratur som inte inkluderar djupare analyser av hållningsförändringar och kroppsvinklarna bygger på att en teori om att minsta okomforten bör kännas då alla lederna är inom ett neutralt (mitten) område av sin rörelseförmåga, och att det då är minimalt med spänningar på vävnaderna. 1999 presenterade Reed med flera en något mer avancerad modell för körställningar i bilar. Modellen (Figur 16) bygger på data från flera studier och arbetades fram under framtagningen av ASPECT manikinen. Den har även med bäckenet och översta ländkotan som leder, vilket ge en rättvisare bild av vad som händer med ryggen i sittande positioner.

Figur 16 Definition av Reed´s komfortvinklar från 1999 här med leder i rygg.


25

Man har kunnat se vissa tendenser när man gjort tester då olika människor fått sätta sig i sina favoritställningar i en bil med justerbart ryggstöd. Förare anpassar sig till förarplatsen (sikt, räckvidder osv.) främst med ändringar i de nedre rörliga delarna av ryggen, medan bålen blir relativt oförändrad. Ändringar i hållning som kommer från ändringar i stolsgeometri är små i förhållande till inbördes skillnader. Bål hållning är inte starkt påverkad av antropometri, och det finns stora skillnader mellan olika bålhållningar som inte kan knytas till antropometri, fordon eller stolsfaktorer. Körställningar är väldigt lika passagerarställningar, med enda skillnader som kommer från om ratten är placerad extremt långt framåt eller bakåt. I studien noterades även vilka vinklar man väljer om man har få restriktioner se Figur 16 för illustration av vinklarna i Tabell 5.

Tabell 5. Komfortvinklar till Reeds undersökning.

Variabel Medel Standard avvikelse Bröstkorgsvinkel (thorax) 3,8 6,7 Bukvinkel (Abdomen) 32,7 9,7 Bäckenvinkel (Pelvis) 60,4 11,7 Överkroppsvinkel (torso) 28,2 5,8 Höft till öga (hip to eye) 9,9 4,6 Lårvinkel (sidvy jmf horisontellt) 15,8 5,0 Lårvinkel (Toppvy, jmf rakt framåt) 8,3 5,7 Benvinkling ( i riktning höft till ankel, vertikalt)

9,0 7,9

knävinkel 122 10,6 Tabellen kan användas vid stolsutformning på två sätt: antingen kan värdena knappas in i en datormanikin i ett ergonomisimuleringsprogram, för att sedan prova ut stolens mått. Eller så kan man verifiera en färdig stol för att se om något hindrar de föredragna värdena. Sittställningens inverkan på svankstödet och vise versa påverkas i personbilar och framförallt i sportbilar av att sitthöjden blir låg för att rymmas i under låg takhöjd, detta leder till att knävinkeln blir ganska stor och hamstrings roterar bäckenet bakåt och ryggraden får svårt att upprätthålla en lordos kurvatur. Svankstödet kan i en sådan ställning få svårt att uppfylla sin funktion och man bör inte heller tvinga en lordos kurvatur i det läget, utan ett svankstöd konstruerat för en rakare ryggrad upplevs förmodligen komfortablare i ett sådant ryggstöd. I lastbilar har man i regel en mindre ryggstödslutning och får därför mer hjälp av svankstödet till att upprätthålla lordos i ryggraden.


26

3.7 Utvärderingsmetoder för stolar När man utvecklat en färdig stol, eller under utvecklingen är det troligt att man vill utvärdera stolen. Det kan vara för att se om den uppfyller lagkrav, klarar nötning, passar till olika storlekar eller uppfyller önskade känselparametrar. Till sin hjälp har man olika metoder för att under och efter utvecklingen kontrollera om specifikationen uppfylls.

3.7.1 Testmanikiner

Figur 17. OSCAR respektive ASPECT manikinerna. (bild: www.sae.com)

ASPECT manikinen är en vidareutveckling av den äldre OSCAR som är från 1960‐talet, men i dagsläget är den fortfarande standard, men väntas inom kort bytas ut mot ASPECT dockan. Fullt lastad så representerar ASPECT docka en man på 77kg (170 lb) och med den längd mellan 172‐178 cm. Båda manikinerna mäter ut ryggvinkel, och höft punktens placering och vinkel. Aspect kan förutom detta användas till mätning av svankstödets utbuktning eftersom den har en led till i ryggen. Det finns även en robotanpassad manikin som används till att testa nötning på stolarna, med samma utseende som Oscar.

Figur 18. STAN testmanikin för komforttester. (bild mtnw‐usa.com)


27

STAN (Seat Test Automated Manikin) utvecklades för att mäta termisk komfort och fuktighet till fordonsstolar. Det fungerar som ett komplement till de antropometriska mätdockorna ovan. STAN innehåller en dator och olika sensorer som mäter temperaturer och fuktighet mm, och är lämplig för utveckling av stolventilation och materialval mm.

3.7.2 Fysiska mätdata

Förutom manikinerna så finns en del andra sätt att få fysiska mätdata, ett av dem är elektromyografi (EMG) vilket är en teknik som används inom medicinen för att mäta musklernas respons på stimulering från nervsystemet. Elektromyografen registrerar de elektriska spänningsförändringar som muskelcellerna genererar när de arbetarxi. Tesen är att mindre muskelaktivitet i ryggens muskler skulle leda till mindre uttröttning och minskad okomfort. Invärtes disktryck. Så kallade In‐vivo (In vivo syftar på biologiska processer i levande celler och vävnader när de befinner sig på sin naturliga plats i hela organismer, särskilt om processer som används i vetenskapliga försök och kliniska tester [xi]) Tesen är att man mäter disktrycket och gör ett svankstöd som ger en sådan kroppshållning så att disktrycket blir så lågt som möjligt. Det har också används till att undersöka hur olika stående och sittande ställningar påverkar disktrycket. För att få en schematisk bild på hur tryckfördelningen ser ut används en tryckmatta.

Figur 19. Tryckmatta med dataresultat

En tunn matta med mätpunkter som är kopplad till en dator som visar tryckfördelningen. På de röda områdena visas trycket där det är som högst, vanligtvis vid sittbensknölarna. På ryggstödsytan uppstår högsta tryck i regel vid svanken eller skulderbladen Figur 19. Enligt Reed ska tryckmaxima endast förekomma vid svank och vid sittben. Dessa områden är förutom de antropometriska referensdatan möjliga sätt att få objektiva värden vid stolstester.

3.7.3 Subjektiva skattningar

Subjektiva skattningar/utvärderingar, har i alla tider används som en utvärderingsmetod, även för att se vilka inställningar på svankstödet förarna föredrar. Målet med utvärderingarna är at kunna knyta


28

samman förarens upplevelse av komfort med något av föregående ”objektivt” mätvärde som disktryck, tryckfördelning eller EMG, för att sedan kunna förutsäga en bra konstruktion. Hartung har tagit fram en metod att skatta subjektiva mätdata från försökspersoner, och använder sig då av en bild (Figur 20) på en människas kroppsdelar som kommer i kontakt med stolen kombinerat med en skala i 52 steg. Metoden går till så att försökspersonen sitter i stolen som ska testas och får sitta ett par minuter för att sedan skatta om denne upplever okomfort i något område (1‐17) och sedan skatta det på skalan (0‐50) där 0=ingen okomfort alls, medan 50= mycket svår okomfort. Mätningarna görs bäst flera ggr under en minst ca 3h lång provkörning i stolen. Men metoden kan även användas till direktkomfort studier för att hitta tryckområden, som i längden kommer att bli störande/okomfortabla.

Figur 20. Body Map skapad av Hartung 2005 kombinerad med CP50 skalan

I en annan studie från 2007xii så försöker två forskare från Audi och BMW hitta ett sätt att förutspå den totala okomforten baserat Hartungs BodyMap. Man kom fram till att det starkaste sambandet fanns mellan det högsta värdet och den totala skattningen. Man hade testat både medelvärdet, maximala värdet och en regressionsmodell. Se Tabell 6. Fördelen med att jämföra med det högsta värdet är att det är både en enkel modell, och har hög till väldigt hög korrelation till den totala okomforten.

Tabell 6. För och nackdelar med de olika sambanden.


29

3.7.4 Samband mellan objektiva och subjektiva data

Att hitta ett samband mellan de subjektiva värdena (den känsla som försökspersonen upplever) och ett fysiskt mätbar data är naturligtvis intressant.

Figur 21. Den ideala tryckfördelningen insatt i Hartungs kroppskarta och hur man fann dem.

Figur 21 visar föreslagen ideal tryckfördelning inritad som tryckfördelningsområden i Hartungs kroppskarta. I samma figur kan man även se hur försöken gick till som ledde fram till siffrorna. En frivillig frisk man fick en trycksensor inopererad i de mellersta ländkotorna, sitsens lutning ändrades mellan plan, och brant lutning tills man hittade det lägsta trycket på den inopererade sensorn. xiiiSedan kunde man avläsa tryckfördelningen på sitsen med en tryckkänslig matta och fick på så sätt fram procentsatserna. Likande försök har senare gjorts på ryggstödet, men utan signifikanta resultat.


30

4 Metod

Figur 22. Schematisk bild över metoder som använts

4.1 Informationsinsamling Den tveklöst största delen av arbetet har varit att samla in information om stolar, tekniska lösningar, sittergonomi och olika typer av material. De främsta källorna har varit tekniska rapporter om stolsutformning från SAE, rapporter om stolskomfort från Ergonomics Abstracts och även litteratur med antropometri. De anställda på Scanias hyttutveckling, och främst designavdelning har varit till stor hjälp. Särskilt personer som jobbar/jobbat med stolsutveckling både som ergonomer, konstruktörer och formgivare har fungerat som ett bollplank under hela arbetet då frågor eller idéer har behövts ventileras. Möte med handledare på Scania har skett veckovis för att styras in på rätt väg. Informationsinsamlingen började med en litteraturstudie med ett otal rapporter från ovanstående källor, men även böcker i ergonomi och anatomi/fysiologi har studerats. Källorna var i huvudsak skriva på engelska och viss översättningsproblematik har ibland uppstått, då vissa ord saknas på svenska. Frågor som var svåra att hitta svar på skickades ut till 2 experter, som var forskare inom stolsutveckling, och förekom ofta i referenslistan bland rapporterna. Dels var det Robert P. Hubbard som var doktor och pensionerad professor vid avdelningen för biomekanisk konstruktion och utveckling vid Michigan State University, USA. Han förekom i många artiklar om stolsforskning och har bl.a. utvecklat ett nackstöd för bilsport.


31

Matthew Reed är docent vid bioteknikavdelningen på väg och transportforskningsinstitutet i Michigan, USA. Hans forskningsområden är antropometri, biomekanik och innehåller bland annat krockskydd för förare. Han är även chef för HUMOSIM labbet som gör algoritmerna till de större ergonomisimuleringsprogrammen. Frågor och svar är placerade som bilaga 3. Reed bifogade även en opublicerad rapport, som har varit till stor hjälp vid måttsättningen av olika ytor i stolen.

4.1.1 Antropometristudie

För att pricka in målgruppen och se vilka storleksskillnader och justeringsavstånd som skulle behövas gjordes en Antropometristudie då alla tillgängliga mått om sittande sammanställdes i ett excelark. Måtten kommer från HumanScale, som är en sammanställning av olika kroppsmåttsmätningar världen över. För att få en mer anpassade mått till målgruppen, så användes även en studie gjord på tyska lastbilschaufförer.

4.2 Workshop 1 YETD Som en del av förartävlingarna Young European Truck Driver, fick 2:a och 3:e pristagarna besöka STC, och delta i en workshop med utvecklingsgrupper från Scania. Syftet var att dels ge förarna en chans att påverka produkten, och för utvecklingen att på ett enkelt sätt få testpersoner och användarsynpunkter av erfarna chaufförer från hela Europa. Testupplägg, och metod: I försöket deltog två förare från Schweiz, två från Portugal och en från Estland. Deltagarna gick runt i par och hade ca 30 minuter på stationen. Engelska användes som konversationsspråk, men respektive land erbjöds även tolk på sitt eget språk. Stationen bestod av två delar, en praktisk del och en enkät/diskussions del. Först en provsittning och genomgång av funktionerna och dess syfte i en Scania lyxstol. En vanlig pall som jämförelse för att känna skillnaden på vad som händer med ryggen utan stöd. För att sedan fylla i en enkät, och ranka funktioner parvis. På detta sätt tvingades en dialog mellan förarna vilka funktioner (inställningsmöjligheter) som användes mest, och vilka som var viktigast. Resultatet av workshopen kan läsas i resultatdelen.

4.3 Idégenerering För att få en bra start på idégenereringen så kallades en grupp med olika kompetenser till en brainstormövning för att få in många och olika idéer och lösningar till stolen. 18 personer från Scania deltog och sammansättningen bestod av 9 fordonsergonomer, 4 industridesigners, 4 stolskonstruktörer och en sjukgymnast från företagshälsovården. De indelandes senare i tre stycken mindre grupper med olika kompetenser så långt som möjligt. För att vara effektiva så begränsades tiden till 60 minuter, och inleddes med 15 minuters presentation av problemställningen. Informationen bestod av allmän stolsutvecklingsteori, antropometri, överviktens påverkan samt tre olika ”personas” som även skickats till deltagarna per e‐post dagen innan. Personas består av 3 olika beskrivningar av olika chaufförstyper inom respektive segment. Personerna är påhittade och har till uppgift att symbolisera olika typer av användare i vikt, längd, ålder användningsområde osv. Personas anses så viktiga för fortsatt arbete så de placeras inte i bilaga utan här:


32

Figur 23. Personas från brainstormövningen.

De 3 olika gruppsammansättningarna fick sedan 15 minuter på sig att komma fram till lösningar på hur ryggstödet till respektive ”personas” skulle se ut. Grupp 1 fick alltså komma på idéer till personas 1 ryggstöd. Efter 15 minuter lämnade gruppen sitt material och bytte ”personas” ett steg, så grupp 1 löste ”personas” 2 osv. För att inte tappa inspiration och tempo så fick grupperna olika lappar de


33

skulle kombinera in i sina lösningar, så kallade idésporrar. De kunde bestå av ord från Scanias produktidentitetsbok, eller olika kriterier stolen och ryggstödet skulle uppfylla. Även olika typer av stolar visades på projektorn för att ge inspiration (Figur 24) Efter en timme så fick respektive gruppansvarig redogöra för de bästa idéerna gruppen kommit fram till under övningen, och samtliga bjöds sedan på fika som tack för hjälpen.

Figur 24. Idéer skapas under brainstormövningen på Scania.

Resultatet från övningen finns som bilaga. Många av idéerna har använts som lösningar till delproblemen senare.

4.4 Användarintervju Förutom chaufförerna från YETD som fick representera ett utsnitt av Europas lastbilschaufförer så gjordes även en intervju med Scanias egna testchaufförer som har lång erfarenhet av både chaufförsyrket, och tester av prototyper av olika lag. Förhoppningen var att få mer kunskap om kundbehoven, utöver det man kunnat läsa sig till. Intervjun pågick ungefär 1h och en kvart, och baserades på punkter kring förarstolen, dess användning och bra och dåliga erfarenheter från tidigare generationer av stolar. Intervjun resulterade i en kundbehovslista (bilaga 8) som tillsammans med övrigt insamlat material bildade en kriterielista för vilka egenskaper förarstolen bör ha.

4.5 Benchmarking

4.5.1 Benchmark av personbilsstolar

För att känna av marknadsläget, och få inspiration till nya reglage och funktioner gjordes en benchmark tillsammans med två kollegor under två olika tillfällen hos olika bilhandlare i Södertälje och Stockholm. I första omgången undersöktes mestadels standardbilar, medan det andra besöket inriktades på lyx och sportbilar, för att ge en bredd på funktioner och formgivning. Personbilar ligger i


34

regel några år före i utvecklingen och är därför en bra källa till information om framtidsmöjligheter. En rapport skrevs separat till detta ändamål och placeras som bilaga 7, en sammanfattning av nyckelresultaten ges under resultatdelen.

4.5.2 Benchmark av lastbilsstolar

En förarstol testas lämpligast under användning. Därför har tester utförts vid två olika tillfällen, för att testa på Scanias egna stolar, men även konkurrenters. Det första tillfället var på Scanias Demobana i Södertälje, där man får köra lastbilar med bilkörkort om man har en utbildad demochaufför med sig. Både long haulage och constructionbilar testades, för att ge en uppfattning om stolens egenskaper. Constructionbilen kördes på en terrängbana för att ge rätt bild av miljön bilen och stolen används i.

Figur 25. Tv; Ett dussintal bilar att välja mellan på Scanias Democenter. Th; Skakigt vid test av constructionbilar. (foto: Joel Åhl)

Det andra tillfället var på Scanias provbana som är en sluten bana bara för tester. Sex olika bilar testades en från huvudkonkurrenterna (Iveco, Mercedes, Volvo, MAN och Scania). Bilarna kördes både i branta grusbackar och på asfaltvägar.


35

4.6 Produktkännedom För att få en förståelse av hur dagens stol är uppbyggd och hur de tekniska lösningarna är konstruerade så plockades en Scania Lyx stol isär helt (Figur 26). Ramen användes senare till bas för prototypbygge. Scania har förutom lyxstolen även en medium och en Basstol, men lyxstolen har flest funktioner så därför valdes den.

Figur 26. Stolen efter och före undersökningen.

4.7 Systematisk problembehandling För att sammanställa det stora informationsmaterialet på ett systematiskt sätt så tillämpades systematisk problembehandling.

4.7.1 Kriterielista

Av kundbehoven från de olika intervjuerna, litteraturstudien och benchmarkingrapporten så sammanställdes en lista på drygt 40 kriterier som förarstolen skulle uppfylla. Detta för att kunna rangordna vilka funktioner som var viktiga, och kunna skapa en bra stol för sitt respektive användningsområde. Kriterierna var i sin tur indelade i olika områden som kommer från litteraturstudien, och även egna rubriker. Rubrikerna är Anpassnings‐, Stöd‐ och känselparametrar, och även säkerhets och framtidsparametrar medtogs. Ett exempel på en stödparameter kan vara ”följa ryggkurvaturen”. Kriterierna gavs en riktning per segment (Construction, Distribution och Long haulage) för att ge en indikation på om kriteriet var viktigt för segmentet. Så viktigt gavs pil uppåt, neutralt en nolla, och mindre viktigt en pil nedåt. Exempelvis ”erbjuda enkelt i och ursteg” är viktigare i distributionsegmentet än i Long haulage, eftersom frekvensen av in och ursteg är väsentligt högre, därför fick Distribution pil upp och Long haulage pil ned och så vidare. Kriterielistan finns under resultatdelen.


36

4.7.2 Kriterieviktning

För att vikta kriterierna mot varandra så gjordes en kriterieviktning för att få fram de viktigaste kriterierna. För att få fram en lista till de tre segmenten gjordes en viktningsmatris till var och en, där alla kriterier vägdes mot varandra. Det framkom alltså tre olika resultatlistor med en rangordning av kriterierna och en procentsats som visar hur stor vikt kriteriet har. Man får fram vilket kriterium eller delproblem som är viktigast att lösa. Resultatlistorna presenteras under resultatdelen, medan matriserna är placerade som bilagor.

4.7.3 Lösning av kriterier/delproblem

För att hitta lösningar till de drygt 40 delproblemen eller kriterierna för hur stolen skulle fungera så användes listan som rubriker och lösningar skrevs ned och bildade en idébank för att kunna kombineras ihop till olika koncept. Lösningarna kom dels från brainstormövningen, intressanta tillämpningar från andra områden, egna idéer som uppkommit längs arbetets gång. Målet var att varje kriterium ska ha minst ett förslag som kan lösa delproblemet. Listan finns under resultatdelen. De tidigare resultatlistorna användes som ”recept” för att plocka ihop lämpliga lösningar till respektive segment. Detta resulterade i 3 olika koncept, alltså en Construction, Distribution och en Long haulage stol. För att dessa inte skulle bli ”omöjliga” /för dyra att tillverka/utveckla så gjordes de i två nivåer, alltså ett enklare och ett mer avancerat alternativ.

4.7.4 Konceptframtagning

De ovannämnda koncepten modellerades i Alias Studio Tools för att skapa en 3D‐bild och få en bättre uppfattning om hur mått och former kommer att fungera ihop. För att anpassa koncepten till målgruppen användes antropometristudien och ergonomisimuleringsprogrammet RAMSIS (med hjälp av handledare) så skapades 3 olika manikiner enligt önskade mått. Manikinerna (3D modell av en människa) var dels en kort kvinna, som fick representera de kortaste 5 % på Scanias marknader. Sedan en medellång man, och till sist en lång, överviktig man som fick representera de största användarna. Stolen skulle kunna anpassas till var och en av dem. Den överviktiga mannen kommer från den tyska chaufförsstudien. Manikinerna är placerade i en körställning som är anpassad till lastbilskörning enligt tidigare studier.

4.8 Formgivning För att ”binda ihop” ytorna och det önskade uttrycket från kriterierna, och produktidentitetsguiden så fick hjälp av Fredrik Åsell, industridesigner från Cliff automotive design.

4.9 Prototyper och material För att kunna testa olika dellösningar på problem som verkade intressanta så utfördes en del tester. En prototyp (Figur 27) byggdes för att kunna forma ryggstöd enligt önskemål. Detta innebar att ryggstödslutninsfunktionen bevarades i konstruktionen. Prototypen byggdes i RCD:s modellverkstad och svetsades i prototypverkstaden. Justerbarheten var ca 20cm och i tre kolumner och 10 rader med en decimeter mellan varje rad, och tätare i svankområdet för ökad precision där.


37

Figur 27. Prototyp för kurvaturtester byggdes, baserat på en stolsram.

4.9.1 Tempurskum

En Tempurmadrass köptes in för att användas som material vid prototyptillverkning, för att se om de tryckavlastande egenskaperna gick att tillämpa i en förarstol. Dels som tryckutjämnare och som komfortskikt för att hindra glidning, och öka direktkomfort.

Figur 28. Tempurskummet, ett viskoelastiskt skum. Bild: Tempur

Tempurmaterialet utvecklades ursprungligen på 1970‐talet vid NASA, för att förbättra sittkomfort och G‐kraftdämpning i rymdfarkoster. På grund av småskalig produktionsteknik begränsades den kommersiella användningen under många år till sjukvården, där materialets tryckavlastande egenskaper blev speciellt efterfrågade. Nu säljes det även komersiellt som madrasser och bäddmadrasser, och inom medecinen på operationsbord. Scania köpte en 200*90*3,5cm medium (50 till 95kg) bäddmadrass som material till tester.


38

Enligt Tempur så fungerar deras sittdynor till människor med stelhet eller dålig rörlighet i lederna och bidrar förutom med tryckavlastning även till att förbättra hållning och sittställning.

4.9.2 3D‐lite

Ett material från Campscandinavia (Figur 29) som används till sjukvården för att stadga benbrott med mera (som gips) beställdes för att kunna hitta ett formbart material som kunde stelna efter kylning. Materialet värmdes i vatten eller med värmepistol, böjdes till önskad form för att sedan kylas, plattan stelnade då omgående och kunde användas som ryggstödsyta.

Figur 29. 3D‐ lite, en sorts formbar platta.


39

4.9.3 ”The Best Seat”

Figur 30. The best Seat. foto: Truckers mall

En stoldyna köptes in från USA kallad the best Seat (Figur 30), dynan har en inbyggd kompressor som fyller vissa sektioner med luft, medan andra är tomma. Detta styrs med en mikroprocessor som ändrar luften i sektionerna i fyra olika kombinationer efter ett visst schema, så efter 12 minuter har alla kombinationer körts ett varv. Dynan påstås av tillverkaren ha ett patenterat system kallat CCPM (computer controlled pressure mapping) att förbättra blodcirkulationen i bakdel och under lår, eftersom trycket verkar på olika ställen, så kommer de tryckfria ställena att få en ökad blodcirkulation. Den har tagits fram och testats på sittdynor till rullstolar. Man påstås kunna köra fler timmar per dag, utan att uppleva smärta, eller ”träsmak”.

4.9.4 OBH massagedyna

Figur 31. OBH Nordica Shiatsu massage


40

Rörlig dubbelmassage mekanism i kudde med 6 olika program. Shiatsu, rullande och vibrationsfunktioner.

4.9.5 Fällbar baksits

Enligt några forskarstudier på sitsar där bakdelen kan tippas nedåt, för att sittbenen ska hänga fria, har visats ha vissa positiva egenskaper på ryggen. Kontorstolar som säljs kommersiellt idag är svenska ergositter som säljs genom Swedchair och är en patenterad lösning.

Figur 32. ergositter

Produktens huvudsyfte är att när sittbenen frigörs så blir det mer vikt fördelat på rygg och svankstöd, ryggraden sträcks då ut (främst i svankområdet) och trycket på diskarna blir mer likt en liggande ställning. Tryckfördelningen på både sits och ryggstöd ökar, vilket leder till sämre

blodcirkulation i låren och ut mot benen. I prototypen som byggdes användes antropometriska data för att hitta rätt områden för sittbenen för att hitta en plats där sitsdelningen skulle vara lämplig. Till ryggstödet användes en kurvatur enligt tidigare teori, desamma gällde yttermåtten på sitsen. I försöket skulle studeras hur den delade sitsen och det ökade trycket upplevdes i grad av okomfort.

4.9.6 Sitsförlängning

En prototyp för att prova ett annat sätt att förlänga sitsen byggdes. I dagens stolar förlängs sitsen genom att hela sitsen skjuts framåt eller bakåt. I prototypen är sitsen delad och endast främre delen kan dras ut eller skjutas in för att passa förarens poplietala benlängd.

Figur 33. prototyp av dynförlängare foto: Joel åhl

Den undersökningen syftade till var att se om sitsens mått var lämpliga för lång och korta personer, och hyr ”glappet” som uppstår då man drar ut dynan upplevs både i tryck och komfort.


41

4.10 Tester av dellösningarna

Figur 34. Schematisk bild av testerna.

För att kunna se om de innan beskrivna dellösningarna och prototyplösningarna hade någon positiv inverkan på sittergonomin gjordes ett testupplägg med olika försökspersoner med olika antropometriska data. Först gjordes en pilottest för att hitta förbättringsmöjligheter och problem med testförfarandet, de åtgärdades sedermera och följande upplägg användes.

4.10.1 Försökspersoner

Av praktiska, tidsmässiga och sekretessmässiga skäl valdes testpersoner från Scanias utvecklingscentrum. Målet var inte att få ett så stort antal försökspersoner som möjligt, även om det är bättre ur statistisk synvinkel, utan att gen en första indikation på hur dellösningarna skulle uppfattas av personer med stor spridning på antropometriska mått. De lösningarna som förefaller intressanta och/eller passar bättre för långtidsstudier rekommenderas till det i ett senare skede, med hjälp av Scanias långtidsprovning av testförarna.

4.10.2 Testutrustning och uppställning

För att utföra tester på dellösningarna så användes ett antal testriggar, de samt deras syfte som beskrivs närmare nedan.


42

Figur 35. Översiktsbild på labuppställningen.

En Scania Lyx stol finns tillgänglig för att kunna jämföra med det bästa i stolsväg Scania kan erbjuda idag. Stolen har inkopplad tryckluft för att möjliggöra justering, och har läderklädsel. ”The Best Seat” som beskrivs enligt 4.9.3, används för att undersöka perceptionen av förändringarna i dynans form, och om någon upplevd sittställningsförändring uppstår medvetet eller omedvetet. Tempursits: en omgjord sits från en Scania Lyxstol med velourklädsel, som har översta 3,5cm av skummet ersatt med Tempurskum. Syftet var att se hur tryckfördelningen och upplevelsen påverkas. Kurvatur test: (Figur 27) för att försökspersonerna ska utvärdera den teoretiska ”normalkurvaturen” samt få ställa in sin ange sin egen favoritkurvatur användes kurvatur testet. Den användes tillsammans med pedalriggen, med ratt och pedaler, för att efterlikna en riktig lastbilskörställning. Stolsinställningar: helstolstilt i mellersta läget, samt ryggstödslutning 15grader mellan skurvskenan och sitsens struktur. Massagedyna; Från OBH Nordica, användes för att få en uppfattning om vilken kraft och typ av mekanisk massage som är möjlig att tillämpa vid lastbilskörning och vid raster. Dynförlängare: Antropometriska mätningar av poplietala längden samt test om man upplever tryck p.g.a. delad framdyna. Måttet mäts parallellt med sitsen från ryggstödsytan. Fällbar baksits; Här kontrollerades hur trycket påverkas på svankstödet om sittbenen frigörs. Tesen är att förlänga ryggraden mellan diskarna och ge en avlastande funktion. Kontroll om delningslinjen är på rätt ställe för att frigöra sittben och om delningslinjen uppger tryck. Foto från sidan för att se hur ryggstödet och maximalt svankutstick passar.

4.10.3 Subjektiv och objektiv datainsamling

En oberoende datainsamling gjordes med två tryckmattor från TekScan. Den ena placerades på sitsen och sen andra på ryggstödet och trycket avlästes med en dator och tillhörande programvara. Ett


43

försök till kalibrering av mattorna gjordes med en 20kg tung vikt som placerades på mattan och sedan kördes kalibreringsprogrammet. Den subjektiva delen bestod av en enkät (bilaga 10) och en CP50 skala enligt Hartung som är vanlig vid tester av stolskomfort, där försökspersoner graderar sin okomfort mellan 0 till 50 på varje kontaktyta med stolen, och även anger ett totalvärde för okomforten (eller ökat tryck i direktkomfort studier).


44

5 Utveckling av dellösningar I detta avsnitt presenteras testresultat från testade dellösningar som framkom ur konceptgenereringen/ brainstormingövningarna och som senare behandlats i kriterieviktningsmatriserna. Dessa dellösningar gjordes för att testa hur några av de mest intressanta lösningarna skulle upplevas (känselparametrar) och hur det passade en stor variation av befolkningen (anpassningsparametrar), men även vilket form lösningarna skulle ge försökspersonerna (stödparametrar).

5.1 Målgrupp och population För att få rätt anpassningsmått på prototyperna, och se om de fungerade till vår målgrupp sammanställdes värdena från informationsinsamlingen inom antropometri, och de teoretiska värdena som framkom ur de olika rapporterna om stolsutformning som lästs.

Figur 36. Största och minsta användare från populationen. Rendering från RAMSIS via Alias

Figur 34 visar valda max och mingränser för vilken population som arbetet har visat sig lämpligt att anpassa stolen till med hänsyn till kostnader och användargrupper. Den grå figuren är en 95 percentils man från Holland, där Scania idag har sina längsta chaufförer. Den lilla blå figuren visar en kvinna på 150cm som representerar den kortaste användaren man bör anpassa stolen till (asiatiska marknaders 5:te percentils kvinnor). Att anpassa stolen så att de även passat användare utanför dessa gränser är naturligtvis önskvärt, men knappast ekonomiskt försvarbart. Ställs man i ett läge där man måste kompromissa så är det bättre att kompromissa så är det bättre att försämra för den kortare föraren eftersom de flesta användare idag är betydligt längre än 150cm, oftast beroende på att de är män. Vill man rikta in sig på en medelanvändare så är 173cm ett bra riktmått. Man ska ta hänsyn till att medellängden är ökande, och att medelvikten går uppåt snabbare än medellängden. Dagens lastbilschaufförer i Sverige (Västeuropa) har ett medel BMI på 26,9, USA ca 30. Alltså bör det beaktas att övervikt är något som bör tas med i beräkningen några år framåt. Scania säljer inte lastbilar i Nordamerika idag, men de brukar vara en indikation vart Europa är på väg. Noteras bör också att kroppens längdmått inte nödvändigtvis sammanfaller med andra mått. Ex.


45

en 95:te percentils kroppslängd kan vara en 85:te percentils benlängd, därför bör man ta percentilmått för respektive kroppsdel vid utformningen.

5.2 Resultat av workshop YETD Här presenteras resultaten från användarintervjuerna under YETD. Fullständig rapport finns som bilaga. Antal förare: 5 Medelålder: 30,8 (26‐35år) Medellängd: 183,2 cm (173‐190cm) Medelvikt: 85,6kg (71‐95kg) BMI:25,6 (något överviktiga) Körvana: 8,72 år (0,6‐14år) Rankade funktioner, efter vilken som är viktigast: (Se bilaga för funktionsbeskrivning) Viktigast Funktionsnamn 1 fram/bak justering 2 höjdjustering 3 ryggstödsvinkel (hela) 4 sittvinkeljustering (hela stolen tilt) 5 ryggstöd övre justering 6 svankstöd 7 personvikts inställning 8 sidostödsjustering 9 stols lufttömning 10 sittdynejustering (längd) 11 stolsvärme Rankade funktioner, 4 mest använda. Mest använd Funktionsnamn 1 fram/bak justering 2 höjdjustering 3 stols lufttömning 4 personvikts inställning Funktioner som upplevs saknas i stol: Stolsventilation (2svar av 5)

• Svankstödet och sidostöden • Något längre justeringsmöjligheter i höjdled önskas • Alla deltagare hade justerbara svankstöd idag. • Vissa justerar stödet varje dag, andra en gång och låter den vara så, så länge man kör bilen.

En av deltagarna hade ryggproblem, och justerade bara nedersta delen av svankstödet, för att anpassa till sin rygg, det övre rörde han inte.

• De flesta anser att svankstödet uppfyller en nödvändig funktion. • Ingen av dem hade hört talas om ett ”aktivt‐ svankstöd” (rörligt, utan förarinverkan), och

hade därmed ingen erfarenhet av det heller. • Delade meningar om sidostöden, vissa gillar känslan att få stöd åt sidorna, andra upplever

det obehagligt, och har dem tomma på luft. • Schweizarna hade redan 2‐delat ryggstöd idag (ej i Scaniabilar). De upplevde att leden var på

rätt ställe för dem (långa). • De övriga fick prova funktionen under testet, och tyckte funktionen var bra. • Samtliga hade luftfjädrade stolar idag, men från olika tillverkare.


46

Övrigt:

• ”Stryps” av bälteshållaren (173cm, 71kg), vill ha den höj‐och sänkbar som Volvo, (de har den på B‐stolpen).

• Lufttömningen i stolen anv., mycket då han är ganska kort, gör det enklare att ta sig in och ur hytten.

• Styrkolonnen är bra. Ratten kan vinklas upp mycket= lättare att ta sig ut om man är stor. (Iveco är mycket sämre)

• Vill kunna skjuta bak stolen längre. (lång person) • De försöker röra sig lite på rasterna, för att undvika stelhet av sittandet. En böjde sig framåt,

och hängde över ratten för att avlasta ryggen. • Då de fick beskriva sin arbetsdag, så blev det väldigt olika svar. Från att ligga ute i hytten

veckovis, till 1‐2h turer från sin bostad.

5.3 Resultat av dellösningstester

5.3.1 Deltagande försökspersoner

Figur 37. Kortaste och längsta försökspersonen i testet (155‐198cm).


47

Figur 38. Diagram över försökspersoner som använts vid testerna sorterade i längdordning.

• Försökspersoner (antropometriska randvärden) • BMI (vikt/längd^2) 17,9‐30,6 (undervikt till fetma) 53‐120kg • Längd 155 till 198cm • 1pilot+5 kvinnor och 5 män

Man kan notera att det finns linjära samband med längd, poplietal längd och höjd bland personerna som använts i studien även om de inte är hundraprocentiga. Vikten följer dock inget sådant samband. Försökspersonerna innefattar nära rekommenderad 5:te percentils kvinna till över 95:te percentils man. Vid valet av försökspersoner har syftet varit att hitta personer nära randvillkoren, eftersom det är där av tidigare erfarenhet problem kan uppstå vid utformning av produkter anpassade till männsikan.

5.3.2 Referensstol: Scania Lyx

Toppmodellen av i Scanias förarstolsprogram användes som referens till de övriga testerna. Deltagarna fick precis som i de övriga testerna skatta upplevd okomfort och kommentera stolen efter egna önskemål. Stolen hade inkopplat luftryck så justering så justering av svankstöd, sidostöd och höjdjustering var möjlig, och tillåten. Helstolstilt och ryggstödslutning var ”låsta” så alla hade samma förutsättningar.


48

Figur 39. Upplevda komforten i referensstolen. Deltagarna sorterade i längd där 1 är kortaste. Höga värden är dålig komfort och 0 är ingen okomfort alls.

Slutsats av testresultat Av diagram 39 kan man konstatera att de kortare deltagarna upplevde mer okomfort än de längre. De två längsta deltagarna >1,95 cm upplevde ingen okomfort alls. Övriga kommentarer stolen fick var att svankstödet fungerar dåligt (den består av 2 luftblåsor som var för sig kan regleras i luftvolym), kritiken var att de är svårt för korta och medellånga att få svankstödet på rätt ställe. Det integrerade nackstödet anses ha för liten utbuktning. (idag har lyxstolen en ganska platt huvudstödsyta som kan komma närmare bakhuvudet med hjälp av en övre led på ryggstödet (se funktionsbeskrivningen i Figur 53 för illustration av funktionen)

5.3.3 The Best Seat


49

Figur 40. Upplevd okomfort per testperson och läge i program

Den luftfyllda tilläggsdynan från ”the Best Seat” användes på tidigare beskrivna referensstolen och startades medan försökspersonen satt på den. Under 12 minuter kördes programmet med 4 olika kombinationer av luftfyllda sektioner i luftkudden som styrdes av tillhörande mikroprocessor och kompressor. Ca 1 minut efter byte av program så skattade försökspersonerna enligt CP50‐skalan. Under de 12 minuterna fick de även svara på några frågor om komfort. Tryckdata spelades in vid varje programbyte.

9 av 11 Störs inte nämnvärt programbytena (när sitsen fyller eller tömmer luft). 8 av 11 Störs inte nämnvärt av kompressorljudet, i alla fall inte under färd i en lastbil. Ungefär hälften tror sig ändra sittställning i samband med programbyte, men de är osäkra. Sittytan upplevs för liten av de större personerna, och att benen gled över kanterna vid luftfyllning. Fälttest (ca 4h)gjordes av författaren i en odämpad passagerarstol. Dynan höjer sitsen ca 2‐3cm i förhållande till svankstöd. Slutsats av testresultat Grundidén med en autonomt justerbar sittyta som ändrar tryckpunkter anses vara bra, även om vissa förbättringar skulle kunna tillämpas. Dynan bör vara bredare så att inte extra muskelkraft behöver användas för att hålla ihop benen vid programbyte. Huruvida the best Seat håller allt den lovar var svårt att säga, man kan konstatera att när den är maximalt uppfylld (2.3 Psi, i läge 1 och 3) så får man en förflyttning av tryckmaximat från sittbenen mer fördelat på hela baken. Om blodcirkulationen förbättras var likte svårt att konstatera, dock är det troligt att sannolikheten att få ansamlingar av slaggprodukter i musklerna minskar, eftersom man får ett högre fördelat tryck på olika ställen i olika cykler.

Figur 41. Exempel på tryckdata från de 4 olika programmen. Punkten anger tyngdpunkten och de röda zonerna är tryckmax.


50

En motsvarande funktion bör integreras direkt i stolen, och i så fall bygga in styrenheten i stolen (ska kunna stängas av helt) och använda tryckluften från hytten, istället för extern kompressor då minimeras ljudet, och man får rätt höjd i förhållande till svankstödet. För säkrare slutsatser bör fälttest i förarstol göras.

5.3.4 Integrerad massagefunktion

Figur 42. Tv: Testade Massagedynan från OBH, Th: rekommenderad stolsintegrerad massagelösning från Schukra systems.

Test gjordes med massagesits från OBH Nordica. Sitsen var placerad på en fast passagerarstol i labbmiljön. Deltagarna körde igenom demo programmet (alla funktioner en kort stund) och svarade sedan på några frågor, samt skattade strukturens grad av okomfort enligt CP‐50 skalan. Försökspersonerna fick sedan skatta två olika program (Rolling och shiatsu) Deltagarna blev överraskade av kraften i de roterande massagehjulen som vandrar nedifrån höftbenskammen ända upp till skulderbladen. Vissa (främst de med lägre BMI) fann det obehagligt när hjulen roterade över skulderbladsområdet då det fanns mycket skelettben och tunt lager med muskler där. Hälften av deltagarna tror sig kunna använda OBH dynan samtidigt som de kör lastbil/bil. Den andra hälften tror att styrkan och rörelsen från massagehjulen skulle påverka körningen för mycket, men tror sig kunna använda desamma vid rast/vila. De två olika programmen fick ungefär liknande betyg, men Shiatsu (roterande massage) var fler tveksamma till då de är mycket kraftigare, medan ”rolling” (rullande rörelse längs ryggen) är mer subtil. Vibrationsfunktionen som fanns i dynans del, var mycket mindre uppskattad. Många upplevde den som mer störande. Någon tyckte dock att man blev mer avslappnad i benen. CP‐50 testet på strukturen (ingen massagefunktion på) så fick dynan dåliga betyg, och många upplevde tryck från de längsgående stagen på ryggen. Även de två masserande asymmetriska kulorna upplevdes störande då de i sitt viloläge åker längst ned och hamnar sticker ut vid höftbenskammen övre del.


51

Deltagarna fick även ange vilken del (på Hartungs BodyMap) som de trodde var i störst behov av massage. Det mest förekommande var område 6, 4, 16, 17 i nämnd ordning. Alltså svank, mellanrygg och området under låren närmare knävecket. Slutsats av testresultat Otvivelaktigt är massage på ryggområdet (svank och mellanrygg) en populär funktion, främst vid långkörningar (long haulage bilar). Den testade produkten OBH Nordica Shiatsumassagesits är kanske inte direkt tillämpbar i en lastbil, eventuell som tillbehör till rast/vila. Produkten är anpassad till statiskt bruk i hemmiljö, och sitsens uppbyggnad gör att den inte är bekväm/lämplig att sitta på när den inte är påslagen. Det visar sig viktigt att anpassa med vilken kraft stolen ska massera om den ska kunna användas utan att påverka körningen, vid användning under rast har detta mindre betydelse. Den typ av massage man bör satsa på att undersöka vidare är den mekaniskt rullande, då den var mest populär. Ett förarstolsintegrerat system rekommenderas att köpa in och utreda vidare. Schukra Systems har utvecklat ett system för personbilsindustrin (Figur 42 högra bilden)med ett massagesystem som har 20 rullar som åker upp och ner i svankområdet. Fördelen med ett sådant system skulle vara att höjd och utsticksjustering av svankstödet skulle vara integrerat i samma enhet, och elektriskt styrd. Till dess vore ett biltest intressant. Funktionen kan även ses som ett prestandasteg eller prestigehöjare.

5.3.5 Nedfällbar bakre sits

Figur 43. Utan och med nedfällbar baksits, försöksstol som användes till testerna.


52

Figur 44. Diagram över okomfortvärden från CP‐50 skalan.

Den fällbara baksitsen testades på samma stolsrigg som dynförlängaren. Ryggstödslutningen var 15 grader (designläge) helstolstilten var 6 grader (överenskommet med handledare). Fallet på baksitsen var ca 8cm taget från den kommersiella produkten Ergositter. Ryggstödskurvaturen är från föreslagna teoretiska vägen och inställd på ”fast kurvatur”. Av diagram 41 kan man se att stolen fått höga okomfortvärden främst i svank och i det område där svank och skarv mellan främre och bakre sits uppstår. De flesta upplever de trycket, en del upplevde det som positivt och en sträckande/avslappnande effekt, medan andra tyckte det var obehagligt. En del av okomforten kommer troligen från träsitsen med endast 10mm skumöverdrag.


53

Figur 45.tryckfördelning före och efter nedfälld baksits (kvinna 5:te percentilen längd)

Tryckmätningarna visar ett ökat tryck vid max svankkurvatur och vid främre delen av låren, medan trycket på sittbenen minskar betydligt vilket också var syftet för att ge möjlighet för ryggraden att förlängas nedåt. Slutsats av testresultat Fällbar nedre sits är kanske den funktion som är svårast för kunden att motivera eftersom den verkar i förebyggande syfte, och kan upplevas obekväm vid användning. Finjustering av fallhöjd och delningslinje är nödvändig, även om de teoretiska måtten verkade passa de flesta i undersökningen. Det stora frågetecknet är om man kan använda en sådan funktion samtidigt som man kör, och hur ett gupp i vägen skulle påverka om sittbenen var fria och alla rörelse skulle tas upp i kotorna i ländryggen. Skulle rörelsen bli skadlig, eller påverka positivt? Upplevelsen av funktioner verkar vara individuell, vissa av försökspersonerna tyckte det var skönt när ländryggen sträcktes ut, medan andra tyckte det var obehagligt. Syftet vid en implementering i en förarstol skulle vara att användas då och då för att avlasta, och inte konstant användning vid färd.


54

5.3.6 Ryggkurvatur och radie

Figur 47. Ryggformsval

Figur 46. Exempel, före och efter individuell justering av ryggstöd. Den här personen föredrog mer skålning både vid svank och nacke. (man 183cm 95kg)


55

Ryggformens kurvatur är en viktig del av upplevelsen av stolen. Eftersom det finns lika många ryggformer som människor är det även en omöjlighet att hitta en kurvatur som passar alla, men målet böra vara att passa så många som möjligt, eller att göra den så justerbar att den kan göra detsamma. Försökspersonerna fick sitta i riggen med justerbart ryggstöd. (justerbar varje decimeter i höjdled på 3 punkter i radie. 20cm max utstick på varje punkt) Stolen var inställd i den teoretisk fast formen inför varje test, Sedan fick försökspersonerna ange var de ville har mer eller mindre stöd, och/eller skålning. Sedan mättes punkterna av och redovisas i Figur 47. Skålningen var r=700mm i alla höjder upp till skulderhöjd och därefter r=1m. Slutsats av testresultat Av kurvaturformerna kan man avläsa att det är i längs ryggstödet 600‐800mm över en sammanpressad sits som de största avvikelserna finns. Det beror på att dessa personer valt att göra sig ett inbyggt nackstöd i ryggstödet och därför blir det en utbuktning strax under föreningen av skalle och nacke. Det visar även på svårigheten vid konstruktion och placering av ett nackstöd, då de är här de största varianserna i höjdled finns mellan korta och långa personer. Någon korrelation mellan midjestorlek och radie (stolen ryggskålning) verkade inte finnas. Det kan nämnas att den största försökspersonen valde den minsta radien i midjehöjd. Detta tyder på att skålningen är individuell och beror på sammanhang och körstil. Denne påtalade också att han föredrog ”sportiga” stolar eftersom man får bättre kontakt med bilen då, och inte behöver spänna magen lika mycket vid kurvtagning. Vid svankområdets höjd (plus minus 200mm) var det också individuella inställningar som skiljde. Den största avvikelsen var ‐45 mm vid 200mm höjd, alltså ville man minska utbuktningen något där, vilket gällde 8 av 11 deltagare dock inte i samma utsträckning. Vidare provning är nödvändig, men den teoretiska formen är ett bra utgångsvärde.

5.3.7 Tempursits

Figur 48. Sits med utbytt skum, här visad utan klädsel.


56

Figur 49. Diagram över upplevd okomfort (Noterat Maxvärde/försöksperson)

Man kan notera att sitsen Tempurskum upplevs något mindre okomfortabel i direktkomfortstudien. Sitsen med ett 3,5 cm tjockt lager Tempurskum inskuren i orginaldynan hade originalklädseln överdragen för att minska de övriga skillnaderna. Man kan även notera att skillnaderna inte är så stora. De flesta upplevde sitsen som mjukare än referensstolen, och samtliga trodde att det skulle tillämpas i en förarstol. Vissa upplevde att man sjönk ner mera och att det blev en skålning på sitsen som var direktanpassad till kroppsformen. Slutsats av resultat Att sätta in ett skum som formas efterkroppen (och har en kvarvarande form) kan upplevas positivt eftersom det stödjer kroppen, men det ska vägas mot rörelsefriheten man kan har på ett hårdare skum. Uppenbarligen ger Tempurskummet en minskad okomfort vid direkttestet (sätter sig i stolen och sitter 1‐2minuter) vilket är positivt och skulle kunna tillämpas vid t.ex. distributionsbilar där man hoppar in och ut många gånger under arbetsdagen. Sitsen bör testas under en långtidsstudie för att se hur rörelsefriheten påverkas under längre körningar. Antingen skulle tempurskummet kunna användas som ett tunnare komfortskikt, eller som ett djupare skum som har till uppgift att anpassas efter förarens kroppsform, men riskerar då att hamna i en mer statisk position. Idag finns tempurskummet i 3 olika hårdheter, och tjockleken kan varieras i oändlighet. Kopior med samma viskoelastiska egenskaper börjar närma sig originalets kvalitet, då det är väldigt dyrt. Ett annat frågetecken är att skummet är temperaturkänsligt och riskerar att bli hårt vid kalla dagar (innan hytten blivit varm) och mjukt vid varma dagar (bottnings effekt).


57

5.3.8 Sits/dyn‐förlängare

Figur 50. TV: Dynförlängare och TH: Dagens lösning (sitsförflyttning)

Figur 51. Tryckfördelning från testet. Vita luckan är från skarven som bilfas vid förlängningen.

Sitsens längd styrs av den poplietala längden (baksida bak till knäveck) och har en koppling till kroppslängd (Figur 38). För att inte korta personer ska tappa kontakten med ryggstödet och långa personer inte ska få allt tryck på sittbenen så bör sitslängden gå att variera. Idagens stol varieras längden genom skjuta hela sitsen framåt eller bakåt, medans i försöksstolen så testades en delningslinje på dynan med en förlängningsmöjlighet på 10cm. Testet undersökte om skarven som uppstår vid dynförlängingen upplevs störande, och om rörelsemånen är tillräcklig. Samtliga deltagare fick 6cm (om möjligt) mellanrum mellan knäveck och sitskant som rekommenderades enligt teori. Sitslängden mättes längs centrumlinjen på stolen mellan framkant till max svankutstick. Detta för att tillåta sakral lättnad, och ge plats för bakens mjukdelar.

10cm


58

Slutsats av testresultat 10,5 cm var något för kort för den längsta deltagaren (1,98cm) även om det var tillräckligt för de övriga. Kortaste försökspersonen klarar precis att få en lucka på 6cm dock är den 5cm längre än minsta gränsen för målpopulationen. Fördelen med dagens sits är att man får en hel dyna och inga skarvar i sitsen. Nackdelen är att submarining gropen och dynans skålning för sittbenen följer med framåt när man förlänger sitsen vilket kan innebära att bäckenet följer med och följden blir en c‐formad ryggrad och ökat disktryck. Om sitsen är hel så måste längden förvaras under ryggstödet i sin innersta position, vilket är begränsande. Fördelen med dynförlängare är att totala sitslängden kan begränsas till 5% kvinnors poplietala längd, och spara packningsplats mot bakvägg eller nedre säng i hytten. Man undviker även bäckenrotationen vid utdragandet, medan för ”medellängdaren” så kommer det alltid vara ett ”gap” i sitsen, vilket kan vara visuellt och fysiskt störande. I undersökningen så upplevde ingen glappet som direkt störande. Glappet hade placerats så långt fram som möjligt för att man har minsta trycket under främre delen av låren.


59

6 Stolsutformning och rekommendationer Här presenteras de resultat och måttrekommendationer som kommer från teoridelen tillsammans med förslag från tester.

6.1.1 Ryggstöd

Ryggstödets främsta uppgift är att avlasta vikt från sittbenen och lårens undersida genom att fördela ut vikten på ryggen. Enligt Figur 52 så var största svårigheten att placera höjden på ryggstödet, och därmed nackstödets placering, eftersom det var där man fann de största skillnaderna på randvärdena enligt antropometristudien. Är syftet att utforma ett ryggstöd utan nackstöd kan man sluta vid C7 kotan för 95:te percentilen man. Vill man integrera nackstödet så bör man gå en bit ovanför bakhuvudets höjd för densamma. Bredden anpassas efter kvinnliga 95:te percentilaren i höfthöjd, och efter mannens axelbredd i axelhöjd. Fördelen med ett integrerat nackstöd som är vanligt i lastbilar (tillverkare Isringhausen) så kan man få ett visuellt rent intryck, och det kan även göras lättare att anpassa till bredare populationer eftersom det inte finns en lika tydlig delning var axelstödshöjden slutar. Nackdelen med densamma är att justeringsmöjligheterna begränsas betydligt då enligt Figur 52. TV. Referenspunkter vid utformning TH. Antropometriska gränser (röd =K5% blå=M95% svart=medel)har en kvinna på 150cm har sitt nackstöd i skulderbladshöjd på en man på drygt 190cm i motsvarande

Figur 52. TV. Referenspunkter vid utformning TH. Antropometriska gränser (röd =K5% blå=M95% svart=medel)


60

percentiler. Det innebär att en anpassning för att den korta användaren ska kunna utnyttja nackstödet så skulle det innebära hög okomfort för långa användare. Anpassas nackstödet till den långa användaren kommer inte den korta föraren ha någon användning av det alls. I personbilar (se undersökning i Bilaga 7) så har i princip alla stolar ett nackstöd som är rörligt i höjdled i förhållande till ryggstödet. Det betyder att för de flesta användare så kan anpassas både i höjdled och med en rotation så att mer eller mindre stöd fås i kurvaturen mellan användarens C7 kota och bakhuvud. Både rotationen och höjdledsjusteringen är svår att tillverka i en stol med integrerat nackstöd, där nackstödet blir mer en förlängning av ryggstödet och används snarare som krockskydd och vid vila än vid aktiv körning. Ett undantag är förarstolar med justerbar överled som till exempel Scanias lyxstol. Med justerbar överled kan användaren böja fram den övre delen av ryggen så att den följer ryggformen bättre Figur 53. Den meriterade stolsforskaren Matthew Reed menar dock att det råder vissa tveksamheter vid användandet av en justerbar övre led på stolsryggen, eftersom man ska undvika växlande kompressioner i ryggens höjdriktning, vilket kan uppkomma om man har stöd över T8 kotan i ryggen (frågor & svar Bilaga 3). Detta blir inget problem i en statisk stol, t.ex. en kontorsstol, men om man kör på en ojämn väg kan vibrationerna och guppen i vägen göra så kroppen lyfter och överleden bromsar upp kroppens rörelse uppåt, och ovan nämnda kompressioner uppkommer. Detta skulle man teoretiskt kunna begränsa i konstruktionen med att vinkeln på överleden aldrig kan bli mer än vertikal, oavsett vilken lutning hela ryggstödet har.

Figur 53. Överledsjustering. illustration Joel Åhl

Angående sidostöd (eller annat som är i vägen för armrörelser) som sticker ut mer över 288mm över H‐punkten bör undvikas. Om man vill integrera sidostöd i ryggstödet bör de alltså placeras under den höjden. Sidostöden bör göras justerbara då det är individuellt hur mycket stöd man vill ha, och vid vilken typ av körning man ska utföra. Djupet på sidostöden bör anpassas till dess användning, och att man är medveten om att in och utgång ur stolen försvåras ju djupare stöden/skålningen är. Djupare sidostöd/ryggstödsskålning underlättar vid sidoaccelerationer som i kurvtagningar. Den här rapporten har visat att upplevelsen och behovet av sidostöd är individuellt och därför bör ett eventuellt integrerat sidostöd vara justerbart. Materialet i ryggstödet bör vara anpassat till sitt syfte. Trycket bör fördelas så att inga delar av strukturen känns igenom stoppningen. Man talar här om en bottningseffekt, alltså när man sätter sig ner så ska skummet/stoppningen vara så fast att man inte känner strukturen på stolen när man sätter sig ner. Samtidigt får inte skummet vara för hårt då dens stötdämpande och tryckavlastande förmåga försvinner. Svårigheten blir här återigen att hitta en lämplig hårdhet får små och stora personer, och även användarnas mängd fettvävnad har inverkan på upplevelsen av materialet.


61

I undersökningen av personbilsstolar (bilaga 7) så kan man se tendensen att sportigare bilar (mer motoreffekt, 2 sits mm) har hårdare stoppning och djupare skålning, ofta lite färre funktioner. Medan lyxbilar som BMW X5 har mjukar stoppning och maximalt med funktioner, värt att notera på den modellen som upplevdes som den bästa i testet bland personbilarna var att den har ett nackstöd med justerbar skålning på, vilket är ovanligt med upplevdes som positivt. Bland försökspersonerna kunde man se att lättare och kortare personer upplevde dagens Lysstol som mer okomfortabel än de tyngre och längre försökspersonerna. Hur mycket som är korrelerat till stoppningen i stolsryggen är svårt att veta, men det bör ha en viss inverkan. När stolsfunktionerna rankades av YETD förarna (bilaga 5)så kom justering av ryggstödsvinkel på 3:e plats och överledsjustering på 5:te plats. Men funktionerna finns inte med bland de fyra mest använda, vilket tyder på att det är en inställning man anpassar efter sin rygg och sedan låter vara en längre tid.

6.1.2 Kurvatur

Eftersom människans rygg sedd från sidan har en naturlig S‐form så skulle det bli obekvämt att sitta mot ett helt plant ryggstöd. Att anpassa till ryggens form vid ländkotorna görs vanligtvis med ett svankstöd (nästa avsnitt), medan övre delen av ryggen kan anpassas med en överleds justering (avsnitt om ryggstöd). Men ryggen har ju även en form i det andra planet (runt midjan). Här rekommenderar testresultaten att en skålningsradie på 0,7m upp till skulderhöjd som därefter övergår till en radie på 1m. Vart skulderhöjden befinner sig anpassas till stolskonstruktionens målpopulation. 0,7 respektive 1m är en ganska stor skålning, det vill säga ett plant ryggstöd vilket är att rekommendera om man ska passa en stor population användare. Maertens sätt att beskriva skålningen som en radie bör ses som en approximation då ryggens baksida i genomskärning snarare blir ellipsformad. Vilken storlek på skålningen man vill ha är väldigt individuellt det noterades även bland försökspersonerna i där de själva fick välja sin favoritform på stolsryggen. Noteras kan göra att den största försökspersonen valde den minsta skålningen. Alltså så verkar skålningen (sidostöd) vara mer korrelerat till körstil och den kontakt föraren vill ha till stolen. En smalare (mer åtsittande) stolsform förknippas mer med en sportigare körstil, med ett planare bredare även ofta mjukare ryggstöd förknippas med långfärd, och lyx. Kurvaturen är alltså en sammansatt del av former i två riktningar, dels formen längs ryggraden, och dels formen runt midjeriktningen. Kurvaturen bildas av en rad andra funktioner där man eftersträvar en stor justerbarhet för att möta personlig smak, och olika kroppsstorlekar.

6.1.3 Svankstöd

Den kanske viktigaste delen för att följa människans S‐formade ryggkurvatur är ett bra svankstöd.


62

Figur 54. Ryggradens uppbyggnad (illustration: sjukvardsradgivningen.se)

Syftet med svankstödet är att fylla ut området och ge ryggen stöd längs de fem ländkotorna, med den största utbuktningen mellan L2‐L3 (Figur 54). För att populationsanpassa mellan 150‐190cm behövs det justerbarhet både på radien av formen och på placeringen av maximala utbuktningen av svankstödet.

Figur 55. kurvaturformer enligt Reed

Enligt Reeds rekommendationer (Figur 55) så räcker en justerbarhet mellan 250‐400mm radie och en utbuktning från 0‐30mm mellan största och minsta läget. Den brantare kurvan nedanför är för att ge plats åt baken, för att kunna utnyttja svankstödet helt, och kallas direktöversatt sakral lättnad. Placeringen på max utbuktning bör vara 195‐295mm höjd över en sits med kroppsviktsbelastning på. Dagens stolprogram har två stycken luftblåsor som fylls med luft för att öka svankstödets utbuktning. Man kan även reglera luften mer i den undre blåsan för att anpassa efter ens egen placering på svanken. De synpunkter som framkommit i tester och intervjuer är att många har svårt att anpassa svankstödet så att det blir bekvämt. Korta personer upplever större okomfort än längre, och man kan se ett linjärt samband med minskad okomfort upp till 2m förarlängd. En vanlig lösning ibland personbilarnas svankstöd är att man kan styra utbuktningen och dens placering (höjdled längs ryggrad) med ett 4‐vägsreglage för att anpassa till sin egen rygg och rankats högt i utvärderingen. Lösningen är svårare att kombinera med tryckluftsfyllda blåsor och metallbågar som spänns i olika riktningar är vanligare för att åstadkomma ryggstödsformen.


63

6.1.4 Sits

Sitsen är en viktig del av sittandet då den tar upp det mesta av förarens kroppsvikt. Ett av de viktigaste måtten vid utveckling av en sits är den poplietala längden (bak till insida knäveck) då den bestämmer vilket utnyttjande av rygg och svankstöd föraren kan ha. En för lång sits gör att en kort användares knän pressas mot framkanten på sitsen, och inte kan avlasta ryggen på ryggstödet ordentligt. I knävecket har man dessutom känsliga blodkärl och nerver som lätt kommer inkläm om avståndet mot sitsen på kanten är för litet vilket kan leda till dålig blodcirkulation i underbenen och ödem. Avstånd mellan knäveck och sitskanten rekommenderas till ca 6‐8cm för att undvika problem. En för lång användare kan få problem med för stora punktlaster på sittbenen om sitsen är för kort istället. Även här blir följden att sitsen kommer att behöva justerbarhet för att matcha de olika längderna på benen. Dagens lyxstol kan enligt egen uppmätning justeras mellan 490‐550mm (mått från ryggstöd till framkant på dyna, vilket motsvarar poplietala måttet på benen). Enligt Tabell 7 så kommer en kvinna som är 150cm (egenskapsmålet) ha en poplietal längd på ca 435mm, alltså avsevärt mindre än 490mm som är minimum måttet idag, och följden blir som tidigare beskrivits.

Tabell 7. Antropometrisk data

poplietalalängden Källa M5 M50 M95 K5 K50 K95 Hong Kong 405 450 495 385 435 485British, Aged19-65 440 495 550 435 480 530US, Aged19-65 445 500 555 440 490 540Japanese adults 410 470 510 405 450 495

MEDEL 425 478 527 416 463 512MAX 445 500 555 440 490 540MIN 405 450 495 385 435 485

Enligt samma teori så bör maxmåttet för få ca 6‐8cm till sitskanten vara 527‐70=457mm och minmåttet 435‐70=365mm. Reed rekommenderar max 440mm, vilket borde räcka då långa personer tjänar mer på att vinklen på sitsen går att luta bakåt för att avlasta sittbenen. Justermånen mellan max och minläge bör vara ca 100mm för att täcka in en acceptabel sittkomfort för de kortaste, vilket ändå blir en konstruktionsmässig utmaning. Dynförlängningen kan man lösa på två sätt, 1: främre delen på dynan förlängs. 2: hela sitsen dras framåt. Det finns för och nackdelar med båda. Dagens stol använder det senare, medan det första alternativet är överlägset vanligast i personbilsindustrin.


64

Figur 56. Förslag till måttsättning av sits Illustration: Joel Åhl På Figur 56 kan man se en sammanfattning av måtten, de färgade linjerna tillvänster i figuren beskriver de poplietala måtten för 95, 50, 5:te percentilen. De två ellipserna beskriver sittbenens möjliga placeringar för samtliga användare uträknat från antropometriska data. Som tidigare beskrevs om skumhårdhet i stoppningen så finns det en bottningskänsla och en skumhårdhetskänsla. För att undvika en bottningskänsla så rekommenderas att man inte har någon struktur i området i de ovan beskrivna ellipserna. Den röda streckade linjen beskriver överbenets rörelse utifrån sittbenet. Förslaget här är då att runda av hörnen för att skapa ett konstant avstånd mellan knäveck och dynans framkant. Det borde även underlätta i och ursteg från stolen. I funktionstesterna användes tre sitsrelaterade försök, ”the best Seat” och en sits i Tempurmaterial och fällbar bakre del. Sitsen med Tempurmaterialet visade sig ha många intressanta egenskaper bl.a. att undvika bottningskänsla när man sätter sig ned. Den upplevda komforten hade även något bättre värden än referensstolen (Scania lyx) bland samtliga försökspersoner. Nackdelarna är temperaturanvändningsområdet samt materialkostnad. The best Seat har egenskaper med ett annat syfte: långtidskomfort. Huruvida den testa produkten uppfyller vad den lovar är svårt att säga. Man kan konstatera att idén med en autonomt justerbar sits som flyttar tryckmaximat från sittbenen i cykler är bra. Men den bör integreras i stolen och vara mindre märkbar. Att tryckluft från hytten skulle kunna utnyttjas är en fördel, så sitsen inte behöver en egen kompressor. Att fälla bak den bakre delen på sitsen för att frigöra trycket från sittbenen upplevdes olika från försökspersonerna. Delningen gjordes 170mm från bakre kanten och fallet var på 8cm vilket gjorde att ländryggen sträcktes ut mot svankstödet. Långtidsstudier har gjords med goda resultat på personer med ländryggsproblem, som även är vanligt bland lastbilschaufförer. Okomforttalen bland den här rapportens försökspersoner var på en hög nivå, vilket gör det svårt att motivera en kund utan problem en sådan funktion i stolen. Tveksamhet råder även om en sådan funktion skulle vara lämplig när man kör, men vid rast skulle det vara en bra alternativ. En sak som är viktig att tänka på vid val av bredd på stolssitsen är att här kommer inte måttet från en 95:te percentils man att vara styrande, utan kvinnorna har bredare höfter, och då bör det måttet väljas.


65

6.2 Funktioner

Figur 57. Avvägningskarta. Illustration Joel Åhl

Figuren ovan är ett försök att illustrera de vägval stolsutvecklaren möter då denne ska välja vilken typ av stol man ska utveckla och vem kunden är. Man kan se det som två extremfall; först Formel 1 föraren som har en stol gjuten efter sin egen kroppsform i kolfiber i djup skålning. I princip inga justeringsfunktioner eller vaddering i kontaktytorna. Detta är ergonomins specialfall; anpassning till en individ. Fördelarna blir en effektiv stol för uppgiften, nackdelarna är att den blir okomfortabel för alla utom föraren, men även för denne efter en tid. I det andra fallet kan man tänka sig en massagefåtölj likt BMW X5:s förarstol med alla tänkbara inställningsmöjligheter. Fördelen blir att de flesta tycker den är komfortabel, och dess funktioner kan även höja komfortnivån och medge ett längre sittande. Nackdelen blir en tung, och dyr konstruktion. Vilka funktioner man behöver skiljer sig här en aning mot personbilsindustrin. De stora skillnaderna ligger i fjädringsvägen mellan marken och föraren kropp. I en lastbil oavsett segment har man en fjädringsväg extra, den mellan chassiet och hytten på lastbilen. I många fall har även stolen fjädring, vanligtvis med luftbälgsdämpare. Nedan ges ett förslag på grundfunktioner som bör ingå i alla stolar, sedan specialanpassas stolarna i respektive segment för att matcha användarens behov. Listan är baserad på förarintervjuer och på helheten

Tabell 8. Prioriteringslista grundfunktioner

Prio Funktion Illus. prestandasteg Kommentar 1 Integrerat bälte * Justerbar i höjdled Lagkrav 2 Framåt/bakåt justering C Elektriskt 3 Höjdjustering A Elektriskt


66

4 Ryggstödslutning D, F Överledsjustering Låst vinkel lodrätt 5 Helstolstilt/sits lutning E Viktigt för långa 6 Svankstöd utbuktning G + höjdledsjustering 7 Personviktsinställning H Vid fjädrad stol 8 Sitslängdsjustering B 9 Sidostödsjustering I 10 Snabbluftstömning K Styrd av dörröppn. 11 Sits och ryggstödsvärme J Även i armstöd Prio i Norden. Övriga önskvärda funktioner * Stolsventilation Sits + rygg * Armstöd Med värme * Justerbart nackstöd Med sidostöd (BMW X5) * Massagefunktion Sits+ rygg+ axlar * Reglage i dörrsida minnesfunktion Kräver el * Haptiska varningsvibrationer Med LDV Kräver massagep. * Valbar stolsklädsel Skinn Illustrationer för att visa vad som menas med varje funktion finns i Figur 58.


67

Figur 58. justeringsfunktioner: illustration Joel Åhl

Förutom säkerhetsbälte och anti‐submarining skydd så är de grundläggande justeringsfunktionerna längdjustering och höjdjustering viktigast för att kunna anpassa till så bred population som möjligt. Sedan kommer ett antal funktioner som är nästintill lika viktiga, men är mer för längre tid av sittande. Och bland övriga funktioner kan man hitta mer lyxbetonade funktioner . Sedan finns även en del segmentanpassade funktioner som är intressanta, dessa presenteras i nästa kapitel. Angående reglagen så har de traditionellt suttit vid sitsens kant mot dörrsidan. Fysiologiskt är det kanske bästa platsen, då man känner alla förändringar i stolen samtidigt som man når reglagen och har bra kraft i det läget. Synergonomiskt är det dock en förödande plats då man får gissa sig till vilket reglage som hör till respektive funktion. En bättre lösning som även är förträfflig då fler och fler funktioner kommer in i stolarna är en logisk bild av en stol på insidan av dörren placerad på lämplig


68

räckvidd från stolen(Figur 59, lösning från Citroën C6). Detta är en dyrare lösning och kräver elreglage, men har överlägsen logik och synergonomi för stolar med många funktioner.

Figur 59. Logisk placering av reglage med bra synergonomi. Citroën C6 och Mercedes. Foto: Joel Åhl


69

Konceptstolar; paketerade segmentlösningar I nuvarande Scania‐stolsgeneration (och de tidigare) har man samma förarstol oavsett användningsområde. Varianterna har inneburit skillnad i antal funktioner, alltså en Basicstol har minst funktioner och en lyxstol flest, och standard stolen mittemellan ska passa de flesta. Endast lyxstolen kan levereras med skinnklädsel. Detta har inneburit att en distributionsförare som sitter kort tid i stolen och en fjärrförare som sitter i stolen länge har fått välja samma stol om de vill ha den bästa stolen, oavsett behov av funktionerna som följer med. I och med ökade volymmål så minskar möjligheten att en typ av stol ska passa alla användare. Att kunna nischa sina produkter mot olika marknader blir alltså allt viktigare för att kunna nå fler kunder, och även för att behålla gamla. Även marknadsorganisationen på Scania är numera indelad för att möta de olika segmenten Long haulage (fjärrtransporter), distribution (närtransporter), Construction (anläggningstransporter) och Public & Special (brandbilar och specialfordon m.fl.). Om man efter man valt en passande stol inom sitt segment har behov av fler funktioner eller exklusivare material kan man dela in stolarna i prestanda steg. Ex. skinnklädsel som tillval. Lösningarna från kriterierna till respektive segment bildar tillsammans tre olika typer av stolar som är anpassade till sitt användningsområde. Formgivningen är gjord av Fredrik Åsell från Cliff baserat på idéer och uttryck som föreslagits i arbetet. Public & Special anses ha för olika användningsområden för att kunna matchas direkt, och de kunderna rekommenderas att välja stol från övriga segment för att närmast möta respektive behov. Man kan notera att armstöd saknas i samtliga stolar, då de har varit utanför examensarbetet, men man får snarast betrakta det som ett kundkrav åtminstone i fjärrtransporter. Vägen till de tre segmentbaserade koncepten har gått via 42 olika kriterier som viktats mot varandra i varje segment föra att anpassas till varje områdes speciella behov och lika viktigt sortera bort kriterier som inte är viktigt i respektive miljö. De tre koncepten som presenteras här är bara ett förslag på hur det kan se ut, och tanken är att man bör ha ett grundpaket med funktioner som uppfyller förarens grundkrav som tillämpas i alla modeller ifall de under stolens livslängd används i ”fel” segment. Vad som är prioriterat i respektive segment läsas i Bilaga 2. I samtliga fall är det viktigt att stolen visuellt utrycker det den ska utföra, det vill säg att upplevelsen av stolen under användning överensstämmer med det man trodde innan man satt sig i stolen.


70

6.2.1 Distribution

Figur 60. Distributionsstol: formgivning Fredrik Åsell

Kunden som väljer denna stol har behov att snabbt kunna ta sig in och ut ur stolen snabbt och ofta. Ytorna är relativt plana och stoppningen ganska fast för att underlätta i och ursteg. I den vänsterstyrda varianten så är det integrerade bälteshållaren på vänster sida, medan dens motsvarande hål på högra sidan fungerar som handtag för att underlätta förflyttning till andra sidan hytten. Och på högerstyrda marknader är bälteshållaren placerad i ”hålet” istället. Funktionerna här är i grundutförande färre än i de övriga segmenten, och prioriteten ligger på direktkomforten, alltså känslan från att man sätter sig ner i stolen och under de närmsta minuterna. Lika viktigt är att bältet går snabbt och enkelt att ta på sig i den här typen av stolar, eftersom det är ett moment som kommer att utföras mellan 30 up till 300 gånger i extrema fall per dag. Under idégenereringen kom det fram många förslag för att underlätta att ta sig i och ur bilen. Vill man läsa alla förslagen som är sorterade per område så kan man läsa vidare i bilaga 6. Ett av förslagen gällande säkerhetsbältet var att man kan har ett förformat bälte men en snabbspänning, inspirerat av skidskyttarnas väg in till skjutvallen, då tid och hastighet att få av gevärsremmen är lika viktig som distributionsförarens behov att snabbt få av och på säkerhetsbälte. Liknande analogier finns i flera av förslagen, många av dem har en bit kvar med avseende på marknadsacceptans och teknisk utveckling. Ytterligare en sak för att komma snabbt i och ur stolen skulle vara en sits som tippas ut mot dörren med ett antal graders lutning. Spärren skulle kunna sammankopplas elektriskt till dörrhandtaget, så att när det öppnas så vinklas sitsen ner mot dörrsidan och föraren kan snabbare kliva ut. Så för att


71

sammanfatta distributionsstolen så bör den vara enkel och snabb. Funktioner utöver grundfunktionerna är listade i Tabell 9.

Tabell 9. Funktionslista distribution

Segmentspecifika funktioner prestandasteg Kommentar Tippbar sits Kopplat till dörröppning Underlättar insteg Valbar stolsklädsel Skinn Plana ytor i främst sits Underlättar insteg Viskoelastiskt material Ökar direktkomfort enl. test

6.2.2 Long haulage

Figur 61. Long haulage stol. Formgivning Fredrik Åsell, Cliff.

Scania har historiskt alltid varit duktiga inom segmentet för fjärrtransporter, så kallad long haulage. En long haulage stol bör vara maximalt anpassad för långtidskomfort. De flesta kunderna kommer att maximera körtiden de tillåts enligt kör och vilotids lagkrav på landsöverskridande åkningar, och därför är de beroende av en stol som fungerar vid statiskt sittande utan att ge okomfort. Kraven på komfort under lång tid kräver mer utav stolens funktioner och anpassningen fungerar bra till föraren. Troligen blir den här stolen den som kommer att vara mest tekniskt avancerad då många komfortfunktioner ska kombineras. Känslan ska vara ”King of the Road” både efter en och fyra timmars körning i stolen. För att möta krävande kunder i varmare klimat kommer även stolsventilation att bli aktuellt. Undersökningarna har visat att det är i svankområdet och vid de högsta kontakttrycken mot sitsen det är störst behov av mindre fukt, och det löser de stolstillverkare som kan erbjuda ventilation med elektriska fläktar.


72

Om man vill ha skinnklädsel på stolen, som enligt många ger ökad prestige och kvalitetskänsla så måste skinnet ha små perforeringar för att kunna kombineras med stolsventilation och låta luften passera. Vid stillasittande i upp till fyra timmar i sträck leder till minskad blodcirkulation i ryggen och benen. Ryggraden är i behov av rörelse för att näringsutbyte ska ske till ryggraden, men även musklerna som får syretillförsel via blodomloppet kan behöva hjälp vid så långa perioder. En funktion som finns, men är ovanlig, i personbilar är massage i ryggstödet. En sådan tillämpning skulle även vara intressant i en long haulage stol. Under testerna av massagesitsen från OBH trodde drygt hälften av testpersonerna att de hade kunnat använda massagefunktionen under körning, men många ville ha den en aning subtilare. Svankområdet var det område de flesta upplevde behovet av massage som störst. Vissa av inställningarna som kräver lite mer precision (svankutstick, och höjd, sidostöd) kan med fördel vara elreglerade, och då kan reglagen placeras väl synligt vid dörrsidans armstöd. Viktigt är att man kan nå reglagen under stolens hela rörelsemönster. Det är viktigt att inställningarna går snabbt, så därför är inte elektrisk inställning aktuell till höjd och längdjustering . Även varningsfunktioner som filbytesvarningar kunde via massagesystemet vibrera för att varna/väcka föraren vid oavsiktligt filbyte. Andra autonoma funktioner som kan vara tillämpbara är att stolen går små förändringar i inställningarna cykliskt under färd för att nästan omärkbart tvinga fram kroppen och framförallt ryggen att byta sittställning och omfördela tryckfördelningarna på muskler och vävnader och blodkärl samt genom osmotiska tryckförändringar få in ny näring till ryggradens diskar.

Tabell 10. Funktionslista Long haulage

Segmentspecifika funktioner Illus. prestandasteg Kommentar Stolsventilation i svank I Sits+ryggstöd Elreglage till vissa funktioner Figur 59 I dörrsida Massage svankstöd Varning med

LDV


73

6.2.3 Construction

Figur 62. Constructionstol formgiven av Fredrik Åsell, Cliff.

Constructionstolen bör vara stryktålig och inge robusthet. Användarna kommer att i många fall utsätta den för dammiga och smutsiga miljöer som gruvor, byggarbetsplatser, grustag mm. Detta ställer speciella krav på dämpning och stoppning i stolen, men även att dess ytskikt är reptåligt och slitstarkt då man kan vänta sig att många användare har grövre arbetskläder än vid långkörningar. I det här segmentet är det vanligt med väldigt dålig vägar, eller till och med färd utanför vanliga väger. Det leder in vibrationer och rörelser av stora amplituder, vilket leder till att de posturala musklerna får jobba hårt under körningen för att kompensera rörelserna. Huruvida föraren vill ha hjälp av stolen genom att bli fasthållen av kraftiga sidostöd och djupt skålad sits, jämfört med att sitta friare och kompensera med kroppen utan risk att slå i en stödyta råder det delade meningar om under testerna och intervjuerna. Man kan konstatera att det är relativt individuellt vilket man föredrar och att en justerbar lösning då blir att föredra på främst sidostöden. Det förekommer även kortare pauser vid t.ex. pålastning där föraren blir sittande ett par minuter och skulle vara i behov av återhämtande åtgärder som gör att tid till okomfort uppstår kan förlängas. Även då skulle en massagefunktion kunna vara tillämpar åtminstone som ett prestandasteg. Även den fällbara baksitsen som testats i undersökningar har dokumenterade resultat för ländryggsproblem som är vanligt bland lastbilschaufförer. Denna funktion kräver mer utredande eftersom den har dålig direktkomfortvärden, och fungerar mer förebyggande.

Tabell 11. Funktionslista Construction

Segmentspecifika funktioner Illus. prestandasteg Kommentar Fällbar baksits Fig 8 Utreds vidare Slittålig klädsel Skinnklädsel Justerbara lår och sidostöd


74

7 Diskussion Stolsutformning är, och visade sig vara ett ur många synvinklar väldigt komplext område. Många faktorer ska stämma med varandra utan att påverka varandra negativt, och vissa faktorer är motsägande och medvetna avvägningar måste göras för att ta fram den produkten man önskar. De huvudsakliga skillnaderna i detta arbete jämfört med framtagning av tidigare är att från ett tidigt stadium inriktades på användaren, med utgångspunkt från ryggen där man ser de största problemen både komfortmässigt och arbetsskaderelaterat idag bland yrkeschaufförer. Arbetets huvuddel får ändå sägas vara den teoretiska informationsinsamlingen, där det finns i princip obegränsat med information att inhämta och att bara läsa den skulle utan tvivel räcka till mer än de 20 veckor man har till förfogande. Svårigheten var att värdera om informationen möjlig att tillämpa på arbetet, exempelvis finns mycket om forskning och kring kontorsstolar, men även om stolarna är förhållandevis lika till justeringsmöjligheter och form så får fick man ställa sig frågan många gånger om informationen är relevant för sittställningen i en lastbil under färd, då chauffören påverkas av många andra faktorer. Samma fråga uppkom många gånger då huvuddelen av forskningen om komfort, stolar, sittergonomi med mera är knutet till personbilar där den huvudsakliga skillnaden är att man sitter närmare golvet oftast med endast chassifjädringen som känselbrygga mellan förare och väg, medan i en lastbil så sitter man högt upp i en mer upprätt förarställning ofta med luftdämpning till stolen, sedan mellan hytt och chassi och sedan mellan chassi och väg. En större grop i vägen upplevs därför ganska olika om man sitter i en personbil och en lastbil, svårigheten var att veta hur det påverkade ergonomin i respektive stol, och vilken utredning och forskning man kunde direktöversätta till lastbilsstolens användningsområde. Under litteraturstudien och under arbetets gång, och med ökad kunskap inom området har man lärt sig att bli mer kritisk även till publicerad forskning. Extra uppmärksam bör man vara till olika kommersiella produkter inom stolskomfort som ofta lovar guld och gröna skogar, men inte alltid ger en rättvisande bild i sina broschyrer. Ett exempel är fall då man publicerar tryckdata ”före & efter” produkten, där skalan inte angetts, och när man sedan läser studien tryckdatan kommer ifrån så visar den något annat. Dessa rapporter är ofta ett företag som vill lansera en stol, eller en komforthöjande produkt och behöver vetenskapligt stöd till att visa hur bra produkten är, man finansierar då en klinik som utföras av något forskningsinstitut, eller universitet, men frågan är om den blir helt opartisk. Institutet lever på att skaffa fram bevis på att produkten är bra, och vad skulle hända om motsatsen bevisades, eller att produkten till och med var skadlig. Som i alla längre projekt kan man bitvis känna sig osäker mot vilken riktning målet kommer att vara, och framförallt hur man ska komma dit. Att rikta in arbetet mot de befintliga segmenten kändes som en naturlig utveckling för att närma sig användarens behov, som bör styra all produktutveckling. Tyvärr kommer ju alltid en kostnadsaspekt in vid en utbyggnad av ett program, ju fler valmöjligheter kunden har desto fler varianter blir det att utveckla, distribuera och i framtiden vidareutveckla. Men med ökande volymer så är det även nödvändigt att anpassa produkten mot olika marknader för att nå fler kunder. Det Scania är kända för är sitt modultänkande och detta skulle naturligtvis vara tillämpbart i ett segmentanpassat stolsprogram. Man bör som föreslagits utgå från ett grundbehov av funktioner som ger en bra komfort, och sedan anpassa endast det som skiljer vid användningen i de olika miljöerna. De egna tester med totalt 11 försökspersoner som gjordes hade flera syften. Dels att få en förståelse för hur subjektiva stolsutvärderingar fungerar och vilka utmaningar man stöter på. Men lika viktigt


75

var ett försök att koppla de subjektiva svaren från CP50‐skalan till objektiva tryckdata. Men viktigast var kanske att prova några av de idéer som uppkommit under arbetet. Idealt vid stolstester är att prova prototyper i dens tänkta miljö (lastbil under färd). Och provtiden bör vara minst 3h per testperson för att få ut tillförlitliga långtidskomfortskattningar. Problemet är att det är kostsamt och tidsödande att utföra sådana tester. Det kan räcka med att en sömn i stolen inte är rätt för att försökspersonerna upplever ett punkttryck som ger höga okomfort värden och hela konceptet utdöms. Av samma orsak är det viktigt att göra dessa tester, även om den tänkta konstruktionen och stylingen måste vara i princip färdig på prototypstolen för att kunna validera testet. Den här typen av tester blev aldrig aktuella i projektet då fokus var att identifiera enskilda typfunktioners påverkan på direktkomforten. Stolstester har historiskt alltid bestått helt eller delvis av subjektiva bedömningar från användare. I ett försök att få objektiva testresultat användes CP‐50 skalan och tryckmätningar med trycksensorsmattor. En stor del av projektet har varit att studera samtida forskning och i den senare används tryckmattor allt som oftast. De intressantaste försöken är de där man även mätt disktryck med en sensor inopererad mellan diskarna i försökspersonens rygg för att kunna sammankoppla värdena i tryckmattorna med CP‐50 skalan för att hitta den ideala tryckfördelningen mellan människan och stolen. Troligen är det fördjupningar inom området för tryckfördelning som framtida forskning kommer att handla om. En utmaning för alla produktutvecklare är att identifiera sin målgrupp, och ännu svårare hur den kommer att se ut i framtiden. Vid stolsutformning är kroppsmåtten väldigt viktiga och antropometriska källor är väldigt värdefulla. För att kunna möta en så bred kundkrets som möjligt utan att behöva skapa två storlekar på stolen (som en del personbilstillverkare gör) så valdes populationen till mellan 150‐190cm vilket låg i närheten av randvärdena för de antropometriska data som fanns att tillgå. En fördel med att ha ett brett spann är att man täcker in många etniska grupper som har olika medellängder. Detta blir ett problem om man jobbar med 2 olika storlekar eftersom världen blir mer globaliserad. Vid val av testpersoner så kändes det viktigt att få med personer så nära och gärna över och under gränserna för den valda populationen. När de antropometriska siffrorna kroppslängd, poplietal höjd och längd, sammanställdes så kunde man snabbt notera att vikten inte korrelerar med längdmåtten. Man kan resonera som att om det fungerar för en väldigt lång och en väldigt kort så fungerar det också för dem mittemellan. Svårigheten är där man behöver göra en avvägning för vilken medellängd som ska få det ”bäst” inom intervallet. Där bör dagens kundbas vara styrande och i vårt fall skulle det bli något längre eftersom det är överlägset fler män än kvinnor som kör lastbil. Alltså kan det vara svårt att motivera att man ska försämra för huvudgruppen (kanske 80% av användarna) för att göra en anpassning till förare på 145cm som kanske bara utgör en halv procent av användarna. Viktigt är också att få fram antropometriska data till tänkta nya marknader. I framtiden kommer större utnyttjande av dessa data att komma från 3D scanningar av människor som redan pågår världen över, även i Sverige. I dagens stolsprogram är prestandastegen i huvudsak fler funktioner per krona i 3 steg. Medan detta projekt har jobbat mot att anpassa stolen till olika arbetsmiljöer, och därefter kan man om vill ha ett prestandasteg med funktioner eller material. Vid en sådan tillämpning är det viktigt att säljorganisationen och återförsäljarna har klart för sig till vilka biltyper respektive stol passar och vilka fördelar det innebär. Under projektet har en hel del funktionsmodeller tagits fram i olika syften och det har upplevts som ett kreativt arbetsätt, eftersom man kan få nya idéer och ”aha upplevelser” under byggnationerna på ett annat sätt än med papper och penna. Funktionsmodellerna underlättar även till att förklara idéer till andra och ger lättare en känsla för ergonomiska samband.


8 Referenser Här presenteras använda huvudkällor. Till dessa tillkommer en stor del lästa artiklar, och diskussioner med ingenjörer, ergonomer och designers på Scania STC som har bidragit till en helhet vid författandet av rapporten. i Artikel: Arbetsmiljöverket 2006, statistikenheten. AV/ISA, SCB/AKU Arbetsmiljöundersökningen 99/03 Robert Linder

ii Seminarium. Use and Misuse of Anthropometry in Automotive Seat Design, Matthew P. Reed, Ph.D. University of Michigan Transportation Research

Institute. 2007

iii Bok: Human Factors in Engineering and design, 7:e upplagan. Mark S. Sanders och Ernest J. McCormick, 1993.

iv Lumbar Disc Pressaure and myoelectric back muscle activity during sitting: IV. Studies on a Car Driver’s Seat. Department of Orthopaedic Surgery I,

Sahlgrens´s hospital Göteborg Sweden. Artikel: B.J.G Andersson et al. 1987,

v Bok:Anatomi och rörelselära inom idrotten, Harpoon Publications Ab Örebro. Tryckt 2002 i Motala. Wirhed Rolf, 1984.

vi Grayy´s Anatomy, the anatomical basis of medicine and surgery, sid 677. 38:onde upplagan Peter L.Williams m.fl , Pearsons Professional Limited 1995

vii paper: Sitting with Adjustable Ischial and Back Supports: Biomechanical changes, M.Mohasen et al. Rehabilitaion Institute of Northwestern University

Chicago.

viii Determination of Preferred Lumbar Support Handle Type and Location. Schukra Systems of North America. Peter T. Wawrow och Siobhan Gaizutis,

2004.

ix Teknisk rapport, Utformning av ergonomiskt reglage för justering av lastbilsförarstol, Högskolan Skövde 1997, Paula Härelind

x Survey of Auto Seat Design Recommendations for Improved Comfort. Opublicerad rapport från University of Michigan ,2000. Matthew P Reed. Ph.D.

xi Internet: Wikipedia.se

xii Predicting Overall Seating Discomfort Based on Body Area Raitings, Zenk och Mergl, SAE Technical Paper 2007‐01‐0346

xiii Objectifying the Comfort of Car Seats, SAE Technical paper 2006‐01‐1299, Raphael Zenk BMW Group, Germany

BILAGOR


Bilaga 1 (1 av 1) Deltagarlista till Brainstormövning Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Mats Johansson RCDE Lisa Johansson RCDE Ted Elman RCDE

Anna Andersson RCCT Rickard Magnusson RCCT Olov Karlsson RCCT

Xavier Carerras RCDS Åsa Wallin RCCT Mikael Andersson HEHT

Anna Svensson RCDE Kajsa Haraldsson RCDE Fredrik Åsell RCDS

Josefin Nilsson RCDE Petra Zimmerman RCDS Emma Nilsson RCDE

Håkan RCDS Robert Friberg RCDE Leif Peterson RCDE/S


Bilaga 2 (1 av 1) Kriterielista per segment

Constructio

nsto

l Long

haulagestol

Distribution

stol

Anpassningsparametrar

Erbjuda enkelt i och ursteg o < >

Ha höj och sänkbar bälteshållare > > >

erbjuda önskad körställning > > >

Inte ha justermåner som kan vara farlig för körställningen o > o

Inte påverkas av hyttstommens begränsningar > o >

Inte vara ivägen vid växling och andra rörelser > > >

Ha en sittyta > > >

Passa målgruppen > > >

Ha ryggstödsyta o > o

Känselparametrar

Minimera tryck > > o

Minimera skjuvkrafter mot hud > > >

Erbjuda temperaturreglering > > o

Ta bort överskotts fukt o > > Ta bort skadliga vibrationer > > o

Ventilera o > o Undvika att kännas nedsutten > > >

Ha en hårdhet som känns stabil > o >

Ge maximal upplevd komfort (långtid) o > <

Ge maximal upplevd direktkomfort > o >

Stödparametrar

Stödja svankområdet < > o

Optimera kroppsvinklar o > o

Följer ryggkurvatur o > o

Stödja vid sido accelerationer o > o

Ha justerbara sidostöd > > <

Stödja ryggen > > >

Minimera disktryck i ryggrad > > >

Minimera fixerad hållning > > >

Minimera statisk last på ryggmusklerna > > >

Ha Skulderstöd o > o

Användning

Enkla reglage > > >

Tillåta sittställningsbyte > > >

Ska kunna erbjuda en avslappnad sittställning > > >

Följa Scanias produktidentitet > > >

Slitstarka material > o >

Säkerhet

*Anti submarining > > >

Ha säkerhetsbälte > > >

Användas i sittande ställning > > >

Möjligheter för framtiden

Intelligenta material > > >

Elektriska reglage < > o

vakenhet haptik < > o

Viskoelastiska material o > o

Vara "intelligent" framåtsträvande i funktioner? > > >


Bilaga 3 (1 av 1) Expertfrågor och svar (Översättning från engelska till svenska) Antropometri: Reed: En viktig sak att notera är att det finns nästan inget samband mellan kroppsdimensioner och svankstödutstick eller position på svankstödet. Som tur är avståndet taget från subjektiva föredragna data som är lika med föredragna data från antropometri. Men det är bara en tillfällighet; folk med högre bäcken tenderar inte att föredra ett högre svankstöd (för att de också föredrar en mer tillbakalutad (roterad bakåt) bäckenposition.) Vilka guidelines används vid stolsutformning? Hubbard: JOHN‐modellerna är inte brett använda, kanske inte alls som jag känner till. ASPECT manikinen är använd mycket i både fysisk form och som datormodell. Kopplingen mellan kroppskonturerna i ASPECT manikinen är i huvudsak identisk med JOHN modellen. Båda representerar en möjlig kontur och kroppshållning av en medelman (50 percentil man). Detta kan vara mycket användbart om man vet hur man ska använda informationen man får ut av det. Stödja och uppmuntra/erbjuda en upprätt kroppshållning är mer än bara ”svankstöd”, hela stolsryggen måste anpassa sig till konturförändringar som blir av ryggradens rörelser. Ett exempel på en stol som gör det är LEAP‐stolen som utvecklats av Steelcase i USA. Vilken höjd ska svankstödet placeras? Reed: se bifogad rapport. Hubbard: Har inga källor att rekommendera Övre led på stolsryggen Reed: Att rotera övre delen av stolsryggen framåt är generellt en dålig idé. Kontakttryck över ungefär T8 (åttonde kotan i bröstryggen) måste vara minimal, eftersom trycket på den nivån är riktad nära horisontellt, vilket betyder att den angrips av passiva eller aktiva förlängningsmoment i ländryggen, vilket är dåligt. RH: ingen åsikt i frågan. Hur påverkar övervikt? MR: de två huvudeffekterna av övervikt på hållningen är arr det flyttar förarens H‐punkt framåt, och att öka vald ryggstödsvinkel utan att ändra höft‐till‐öga vinkeln. Alltså överkroppslutningen blir densamma medan ryggstödslutningen ökar. BMI (body mass index) bland amerikanska lastbilschaufförer så era skandinaviska förare har en bit kvar innan de är ikapp. (dalastudien visar att BMI=26,9 bland svenska chaufförer) RH: Jag vet inte om det gjorts några studier på övervikt med avseende på sittande. Min gissning är att övervikt på män lägger till volym på magen, och har inga större effekter på deras ryggstöd, däremot kommer deras sitsar bli mer sammanpressade. Övervikt på kvinnor lägger vikt på höfter och rumpa, vilket leder till att deras bäcken kommer att åka uppåt mera.


Bilaga 4 (1 av 1) Funktionsbeskrivning stolsinställningar


Bilaga 5 (1 av 3) Seat Comfort sammanställning Abstract As a part of station 6 at YETD´s Workshop at STC 07‐09‐21 it was a substation which tested seat comfort. There were five participants at the station. 2: nd and 3: rd price winner from Switzerland and Portugal, and one from Latvia. The participants were instructed in proper seating ergonomics and evaluated the seat comfort in a Scania Luxury seat. They also answered a survey regarding the topic. In pairs they ranked 11 different features from the Scania seat previously tested. The result was: Most important features were: 1. Fore/aft adj. 2. Height adj. 3. Back recline angle adj. 4. Seat angle adj. Despite the fact that these features considered most important among the participants other was reminded when discussing the most frequently used features: Air‐pressure‐release is popular because it will make ingress /egress easier among short drivers. The independent weight adj. was also commonly used. The participants had different opinions regarding the side bolsters, some enjoyed the tight support it gave, and others didn’t and had no air in them at all. Conclusion: the side bolster needs to be adjustable in the next seat design to fulfil all wishes. The lumbar support is a needed and wanted feature among the drivers, tough they hardly ever use the adjustment features of it. The integrated safety belt has a lack of adjustment range in our seat today. A short driver fells that; “I get strangled by the Safety Belt, because it’s too high” and remarks that Volvo has got an adjustable safety belt. (Integrated in the B‐pillar) Bakgrund: Som en del av förartävlingarna Young European Truck Driver, fick 2:a och 3:e pristagarna besöka STC, och delta i en workshop med utvecklingsgrupper från Scania. Syftet var att dels ge förarna en chans att påverka produkten, och för utvecklingen att på ett enkelt sätt få testpersoner och användarsynpunkter från hela Europa. Testupplägg, och metod: I försöket deltog två förare från Schweiz, två från Portugal och en från Estland. Deltagarna gick runt i par och hade ca 30 minuter på stationen. Stationen bestod av 2 delar, en praktisk del och en enkät/diskussions del. Provsittning och genomgång av funktionerna och dess syfte i en Scania lyxstol. En vanlig pall som jämförelse för att känna skillnaden på vad som händer med ryggen utan stöd. Ifyllnad av enkät, och ranking av funktioner parvis. Resultat: Antal förare: 5 Medelålder: 30,8 (26‐35år) Medellängd: 183,2 cm (173‐190cm)

Bilaga 5 (2 av 3)


Medelvikt: 85,6kg (71‐95kg) BMI:25,6 (något övervikt) Körvana: 8,72 år (0,6‐14år) Segment: Long Haulage (4 av 5), men de flesta hade vana av alla segmenten.

Land Ålder Längd Vikt Körvana (år) Lastbil idag Segment

Tid i lastbil (h)/dag

Runt bilen (h)/dag

Schweiz 35 190 95 13 MAN TGA XXL 480 long haulage 8 12 Schweiz 34 190 95 14 DAF 95XF Construction 4 10 Portugal 28 173 71 7 Iveco 500 long haulage 20 4 Portugal 31 183 75 9 Scania 124, 400 long haulage 9 3 Lettland 26 180 92 0,6 Scania 124, 400 long haulage 9 Mån‐fre Önskemål om funktioner i hytten som påverkas av den miljö man kör i. Nationalitet Segment Önskemål pga klimat Schweiz Construction standklima Portugal long haulage AC, hyttvärme, GPS, stolvärme Portugal long haulage AC Lettland long haulage ventilation i stol Stolen Rankade funktioner, efter vilken som är viktigast: (Se bilaga 1, för funktionsbeskrivning) Viktigast Funktionsnamn Alla TP1 TP2 TP3 TP4 TP5 1 fram/bak justering c C C C C A 2 höjdjustering a A A A A C 3 ryggstödsvinkel (hela) d D D D D K

4 sittvinkeljustering (hela stolen tilt) e E E E E D

5 ryggstöd övre justering f F F G G F 6 svankstöd g H H K K B 7 personvikts inställning h G G H H G 8 sidostödsjustering i I I F F I 9 stols lufttömning k J J I I H 10 sittdynejustering (längd) b B B B B E 11 stolsvärme j K K J J J Rankade funktioner, 4 mest använda. Mest använd

Funktionsnamn AllaTP1 TP2 TP3 TP4

1 fram/bak justering C C C K C 2 höjdjustering A A A G A 3 stols lufttömning K B K I H 4 personvikts inställning H K J H E Funktioner som saknas i stol: Stolsventilation (2svar av 5) Svankstödet och sidostöden Något längre justeringsmöjligheter önskas Alla deltagare hade justerbara svankstöd idag. Vissa justerar stödet varje dag, andra en gång och låter den vara så, så länge man kör bilen. En av deltagarna hade ryggproblem, och justerade bara nedersta delen av svankstödet, för att anpassa till sin rygg, det övre rörde han inte.

Bilaga 5 (3av 3)


De flesta anser att svankstödet uppfyller en nödvändig funktion. Ingen av dem hade hört talas om ett ”aktivt‐ svankstöd” (rörligt, utan inverkan), och hade därmed ingen erfarenhet av det heller. Delade meningar om sidostöden, vissa gillar känslan att få stöd åt sidorna, andra upplever det obehagligt, och har dem tomma på luft. Schweizarna hade redan 2‐delat ryggstöd idag (ej i Scaniabilar). De upplevde att leden var på rätt ställe för dem (långa). De övriga fick prova funktionen under testet, och tyckte funktionen var bra. Samtliga hade luftfjädrade stolar idag, men från olika tillverkare. Övrigt: ”Stryps” av bälteshållaren (173cm, 71kg), vill ha den höj‐och sänkbar som volvo, (de har den på B‐stolpen). Lufttömningen i stolen anv, mycket då han är kanska kort, gör det enklare att ta sig in och ur hytten. Styrkolonnen är bra. Ratten kan vinklas upp mycket= lättare att ta sig ut om man är stor. (Iveco är mycket sämre) Vill kunna skjuta bak stolen längre. (lång person) De försöker röra sig lite på rasterna, för att undvika stelhet av sittandet. En böjde sig framåt, och hängde över ratten för att avlasta ryggen. Då de fick beskriva sin arbetsdag, så blev det väldigt olika svar. Från att ligga ute i hytten veckovis, till 1‐2h turer från sin bostad.


Bilaga 6 (1 av 8) Lösningsförslag till kriterierna Dessa lösningsförslag på varje delproblem (varje kriterium) bildar sedan olika kompletta lösningsförslag. De färdiga koncepten är indelade i de tre segmenten Construction, distribution och long haulage. Prioriteringsordningen kommer från matriserna till respektive segment. Användarparametrer B Erbjuda enkelt i och ursteg Tippande sits i olika versioner. Stolen vickar utåt mot dörren, kopplat till dörrvinkel, eller handtag. Roterande stol ut mot dörr. Alt roterande sits med fast ryggstöd. Armstöd som sitter i dörren, alt fälls ner då den öppnas. ”ryggsäcksremsbältet”

Figur 63, Snabbt bälte, inspirerat av skidskyttegevärets remmar.

Bälte som snäpper fast då man sätter sig ”quick release” Liten skålning på stol. Plana ytor. Låga lårstöd, alt. nedtippande. Plan yta men kanterna är av Tempur, vilket bildar tillfälliga lårstöd (hårdare där). Material som är ”hala” vid kanter som man glider över. Mjuka kanter, undvika att strukturer känns igenom, som ger obehag. Ratt och styrkolonn åker uppåt, ”blir upplåst” ”snabbt hoppa‐ur‐läge” stolen rätar upp sig vid urstigning. Stolen åker automatiskt bakåt för att ge mer plats. Och ev. neråt. (idag air release) C Ha höj och sänkbar bälteshållare Hållaren sitter i stolen (större krav på bärande strukturen) Hållaren sitter vid B‐stolpen (enklare, men sämre passning till människan vid längdjustering av stolen)


Bilaga 6 (2 av 8) 4‐punkts bälte, där övre delen, eller hela skulderstödet är höj och sänkbart. D Erbjuda önskad körställning Ha inställningsmöjligheter som ger förutsättningar för en bekväm sittställning. (många längre vill sitta lägre, och längre bak) E Inte ha justermåner som kan vara farlig för körställningen Inte kunna tilta stolen bakåt mer än nödvändigt. Ej heller framåt mindre än 0 grader (submarining risk). F Inte påverkas av hyttstommens begränsningar Inte tvingas för högt som i dagens P‐hytt enligt användarintervju. Ha räckvidd till pedaler för de kortaste. Tillräcklig längdjustering får ej hindras av nedre säng etc. Hytten ska erbjuda böjlighet till bra sikt, utan att sittställningen påverkas negativt. G Inte vara ivägen vid växling och andra rörelser Anpassat ryggstöd för att inte vara ivägen. Smalt. Rätt kurvatur ger rätt skålning för att inte vara ivägen. Smala sidostöd, som kan vara innanför armens rörelseläge. Placering av växelspak påverkar. H Ha en sittyta Stödyta för sittben fram till en bit från knäveck. Mått enligt rek. Dynförlängning för att anpassa till att poplietala längden. Antingen genom delbar framdyna, eller att man drar fram hela dynan som idag. I Passa målgruppen Ta beslut på vilken population man ska passa för. Antingen 5‐95% hela världen (dagens marknader åtminstone) Alternativt 2 olika storlekar ”asiatisk” och ”europeisk” Anpassa för 50 percentilen män, men göra den justerbar så 5% kvinna kan sitta OK i stolen. Ta hänsyn till att 62% av chaufförerna är överviktiga (15% kraftigt) J Ha ryggstödsyta Mått enligt spec. Olika radier, vid olika höjd. Ca 1m vid skulderhöjd Med eller utan nackstöd


Bilaga 6 (3 av 8)

olika former/delbarhet Tempur i radier Känselparametrar L Minimera tryck Återskapa ideal tryckfördelning enligt spec. Gärna vid 0 grader lutning. Viskoelastiskt skum sägs ge mindre trycktoppar; ge jämnare tryckfördelning Undvika att ”peaks” skapas: ‐undvika hårda kanter, skarvar, sömmar, små radier. ”the best seat” med datoriserad tryckutjämning (luft kuddar) som ändrar form efter några minuter. www.truckersmall.net kostar ca $200 eller 1300kr+ frakt från USA. M Minimera skjuvkrafter mot hud Rätt ytmaterial/klädsel hindrar skjuvkrafter skinn är halare än tyg, men slitstarkare. Rätt lutning på stolen minskar skjuvkrafter. N Erbjuda temperaturreglering Stolsvärme är önskvärt på vintern, innan hytten blivit uppvärmd. Omkring 75 W/m2 O Ta bort överskotts fukt Ett material som låter överskottsfukt som bildas i kontaktytor mellan stol och kroppen under högre temperaturer passera. T.ex. en mesh. Q Ventilera (anpassas med O, ovan) Ventilation med inbyggda fläktar. Fler mindre fläktar med justerbar hastighet har i en recension visat sig bättre än en stor. Syfte ”verka utan att kännas, eller störas”. 2. slangar med perforerade hål som är draget i stolen likt stolsvärmen, och pyser ut kompressorluft. P Ta bort skadliga vibrationer Utanför exjobbet med specificeras enligt rek gränsvärden. 2‐10 Hz som är människans egenfrekvens, och bör undvikas. R Undvika att kännas nedsutten Utprova rätt tjocklek på sittytorna, så det det upplevs rätt för personer inom målgruppen. Ej för hård för lätta personer, och ej för mjuk för tyngre. Skum bör ej komprimeras >80% av sin tjocklek, då minimeras dess andningsförmåga. S Ha en hårdhet som känns stabil En motsats till R, som kan liknas vid känslan hos många av de tyska personbilstillverkarnas stolar. Är en individuell upplevelse och bör inte överdrivas, många tycker även att mjukt stoppade säten är behagliga.

http://www.truckersmall.net/


Bilaga 6 (4 av 8) T Ge maximal upplevd komfort (långtid) Upplevelsen efter 3 timmars användning av stolen. 3h eller mer rekommenderas vid långtidskomfortstudier av förarstolar. U Ge maximal upplevd direktkomfort Den direkta uppfattningen av stolen när man sätter sig i den, och en kort tids användning innan kroppen normalt behöver en sittställningsförändring. Stödparametrar V Stödja svankområdet Justerbar i både höjd och utstick för att anpassas till olika längder. Justermåner enligt spec för både fast och justerbar kurvatur. Olika lösningar för svankjustering, L&P, pullmaflex Luftblåsor mm X Optimera kroppsvinklar Placering av rotationspunkter, och stolsanordningen i förhållande till pedaler och ratt. Begränsningar för olämpliga kroppsvinklar. Skiljer mellan personbil och lastbil Y Följer ryggkurvatur minimera trycket över T8? Ganska rak, men justerbar (användarönskemål) Skillnader mellan stående och sittande Anpassar till ryggen med viskoelastiskt skum Z Stödja vid sidoaccelerationer Olika radier i viskoelastiskt skum. Extrem skålning i runt midjan Smala sidostöd med viskoelastiskt skum Å Ha justerbara sidostöd Se även Z. Stöd som sitter fästa på cirkelbågar bakom ryggen, och dras ut. Ö Stödja ryggen Huvudfunktion, krav för att kunna ha säkerhetsbälte. AB Minimera disktryck i ryggrad Optimera tryckfördelning med dyntiltsvinkel. Enl studie Optimera kroppsvinkelar och likna stående hållning i ryggrad (tvingad lordos) Nedvikbar bakdel av sits för att lätt på disktryck i S1 till L5 http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article295728.ab

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article295728.ab


Bilaga 6 (5 av 8)

AC Minimera fixerad hållning Ryggraden är beroende av tryckändringar i diskarna för att få sitt näringsutbyte, eftersom det inte sker i det vanliga blodomloppet. tillåta rörelse i stolen Möjlighet att ”gunga” röra på benen om man har farthållare t.ex. Handtag så man kan sträcka på sig Rörlig sits så man kan röra på sig. Tex fjäder eller sfäriskt glidlager under sitsen . System som ändrar stolens inställning med vissa minutintervall så kroppsställningen ändras och blodcirkulationen ökar. Massage AD Minimera statisk last på ryggmusklerna med ett ryggstöd minskar muskelaktiviteten i de stora ryggmusklerna (tillbaka lutad ca 110grader och mer) Med svankutstick minskar muskelaktiviteten framåtlutad sittställning minskar muskelaktivitet (hänga över ratten) OBS!! ger starkt ökat disktryck och bör undvikas. AE Ha skulderstöd Radie bör ej vara mindre än 1m kan vara som vingar (se bild)

Skulderstöd i justerbar dubbelled i BMW M5. Användning AG Enkla reglage räckviddsergonomi placering av reglage grafik för funktionsbeskrivning


Bilaga 6 (6 av 8) Styrning (el, manuellt, luftventiler) Storlek på reglage utrymme runt reglage AH Tillåta sittställningsbyte kan ske autonomt‐ att stolen följer kroppens rörelser automatiskt eller självstyrt. Plana, större ytor än kroppsdelen gör att man lättare kan byta sittställning AG för att kunna justera stolen under färd AI Ska erbjuda en avslappnad sittställning långa användare vill sitta längre bak och ned än det är möjligt idag Erbjuda detta utan att motverka E eller F. AK Följa Scanias produktidentitet (ev hemligstämplas externt) Prestige (upplevda värden) i förarstolen Professionellt attribut: stolen har funktioner som skiljer sig från t.ex. personbilen chauffören har till vardags, och upplevs därmed professionell. Maskulin: stolens reglage och utseende signalerar stabilitet och styrka. Lite kraftigare än motsvarande reglage i en personbil, lite mer motstånd i reglagen. Formen på ryggstödet kan vara bredare upptill för att likna en maskulin torso. Integritet: Ex. optimerad förarställning före maximerat sovutrymme. Snygga dolda lösningar, som inte gör för stort väsen av sig. Legend: ”King of the Road” En ståtlig hög stolsrygg, signalerar både maskulinitet och kan liknas vid en kungatron, och inger en stolthetskänsla hos föraren. Bevarat värde: Stolen känns inte sliten efter ett par års användning. Skinn ger kvalitetskänsla och trots att de kan synas att den är använd, ska de fortfarande kännas som att den håller många år till. Lösningar som inte blir omoderna. Överlägsen driftsäkerhet: bärande stag och ramar i stolen ska inte svikta, eller kännas sköra eller ostabila. Kontinuitet: Man plockar reglageutformningar och lösningar från tidigare stolsprogram som fungerat bra. Få förunnat: Stolen ska ha, eller ha som prestanda steg, funktioner som är unika i branschen. Priset i sig: Stolen ska se välgjord ut, och inge omtanke om föraren. Det lilla extra ska medfölja, kanske en instruktionsvideo som kan visas på fordonsdatorn som visar de olika funktionerna i stolen, och vilka inställningsmöjligheter som finns. Sittergonomi, och vikten av rörelse bör också framgå. Prestanda (tekniska egenskaper) i förarstolen Bränsleekonomi: En lätt stol minskar den transporterade vikten och bidrar till minkad förbrukning Lastkapacitet: Stolens egen lastkapacitet ska klara mint 95% i vikt plus en säkerhetsmarginal. Reparations‐och underhållskostnad: Stolen har få delar, och delar som kräver service ska vara lättåtkomliga, gärna utan verktyg. (ex. dagens sits kan tas bort utan verktyg för att komma åt de flesta rörliga delarna. Tillgänglighet: Aktiv säkerhet: inbyggda funktioner som väcker föraren med t.ex. vibrationer i stol om man är på väg av vägen, är en möjlig säkerhetsfunktion. Förarmiljö: Miljöprestanda: Stolen tillverkas i sot grad av återvinningsbart material.


Bilaga 6 (7 av 8) Motorprestanda: Stolens egna motorer för höjning och sänkning ska ha en kapacitet som övergår behovet av 95% i vikt.

Figur 64. Scanias produktidentitet

AL Slitstarka material Helskinn Halvskinn (skinn på kanter, tyg i mitten) Helskinn perforerat (förberett för ventilation) Tygklädsel Säkerhet (utanför exjobbetsavgränsingsområde) AM *Anti submarining Med "Submarining" menar man det fall då kroppen vid en kollision pressas så djupt ned i sittdynan att man glider ut ur säkerhesbältet nedåt. Man bör därför använda en så kallad "Anti‐submarining"‐ramp, som motverkar denna risk och därmed också minskar risken för skador i samband med en kollision. AN Ha säkerhetsbälte Se lagkrav I EU omkommer varje år ungefär 800 lastbilschaufförer i vägtrafikolyckor, vilket gör det till ett farligt arbete. Samtliga anställda, även inom åkeribranschen, har rätt till en säker och trygg arbetsplats. Olyckorna påverkar även företagens kostnader. Företag som inför åtgärder för vägtrafiksäkerhet kan i allmänhet räkna med sänkta driftskostnader. Vägtrafikolyckor där tunga fordon är inblandade skadar dessutom företagens rykte och allmänhetens förtroende för vägtransporter. Källa: Europeiska byrån för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Man vet att bältet skulle ha förhindrat eller minskat lastbilsförarens skador i minst 60 procent av olyckorna.


Bilaga 6 (8 av 8) AO Användas i sittande ställning Lagkrav Möjligheter för framtiden AP Intelligenta material Material som känner av puls och blodtryck hos förare. Material som ändrar färg/mönster. Material som lyser. Material som ”andas” transporterar bort fukt Material som ändrar temperatur AQ Elektriska reglage Har fördelen att de kan placeras ut enklare, och att de kan göras mindre. Exaktare precision, men ofta långsammare. Kan programmeras med minnesfunktion. AR Vakenhet ;haptik Vibrationer i sits och ryggstöd kopplat till varningssystem för filbyte. AT Viskoelastiska material Trögdämpat skum som anses ha tryckavlastande egenskaper. AU Vara "intelligent" framåtsträvande i funktioner System som påminner om rörelse i pauser Ligga i framkanten av funktioner i stolen Ta ett prestanda steg uppåt Tillämpa ny teknik från andra områden


Bilaga 7 (1 av 15) Personbilsbenchmark hösten 2007 Medverkande: del 1. Joel Åhl ,Mats Johansson, Ted Elman Del 2. Joel Åhl, Ted Elman Sammanfattning: rapport från två olika benchmarktillfällen med syfte att se vilka förarstolar som finns på marknaden, hur man justerade dem och hur de såg ut. 18 modeller är testade och dokumenterade i rapporten, men fler modeller testades för att hitta spännande lösningar. Standardbilens har oftast tygklädsel, kan justeras i höjd, längd och ryggstolslutning. Ibland med ett manuellt svankstöd placerat med vred på ryggstödets sida. Stolar till premiumbilar har oftast skinnklädsel och även justerbart dyn‐ eller helstolstilt och svankstöd i höjd och utstick, Ibland även justerbara sidostöd. Generellt kan man säga att ju ”sportigare” en bil är desto smalare och mer skålning är det på stolen, en sådan stol är oftast hårdare stoppad. Med en sportig bil avses styvare chassi, hårdare fjädring och mer hästkrafter. Medan en ”lyxigare” stol har en planare sittyta och lite mjukare stoppning, mindre skålning (radie på ryggstöd etc.) Den har ofta många justeringsmöjligheter, t.ex. dyntilt elektrisk svankreglage mm. Två av att bilmodellerna har placerat reglagen till stolen vid dörrens insida, vilket ger en överlägsen synergonomi, jämfört med att de oftast är placerade vid stolens utsida. Däremot krävs det att man når reglagen I alla sittställningar för att känna inställningen man gör, Den bästa stolen från deltagarna var satt i en BMW X5, och hade väldigt många justeringsmöjligheter. De flesta stolarna i dyrare prestigebilar, eller som tillval i högre specade standardbilar har elektrisk justering i stolarna. För att verkligen hitta den ”bästa” stolen så bör man provköra, helst flera timmar för att se om man kommer fram till samma resultat. I rapporten som följer ser man mestadels bilder på stolen och dess reglage, även kommentarer till detaljer. En bild på den aktuella bilen finns också med källa från google‐bildsök. Övriga bilder är tagna vid besöken hos bilhandlarna.


Bilaga 7 (2 av 15)


Bilaga 7 (3 av 15)


Bilaga 7 (4 av 15)


Bilaga 7 (5 av 15)


Bilaga 7 (6 av 15)


Bilaga 7 (7 av 15)


Bilaga 7 (8 av 15)


Bilaga 7 (9 av 15)


Vinnare av benchmarken enligt deltagarna. Bilaga 7 (10 av 15)


Bilaga 7 (11 av 15)


Bilaga 7 (12 av 15)


Bilaga 7 (13 av 15)


Bilaga 7 (14 av 15)


Bilaga 7 (15 av 15)


Bilaga 8 (1 av 3)

KRIT

ERIE

R/K

RIT

ERIE

REr

bjud

a en

kelt

i och

urs

teg

Ha

höj o

ch s

änkb

ar b

älte

shål

lare

erbj

uda

önsk

ad k

örst

älln

ing

Inte

ha

just

erm

åner

som

kan

var

a fa

rlig

för k

örst

älln

inge

nIn

te p

åver

kas

av h

ytts

tom

men

s be

grän

snin

gar

Inte

var

a iv

ägen

vid

väx

ling

och

andr

a rö

rels

erH

a en

sitt

yta

Pass

a m

ålgr

uppe

nH

a ry

ggst

ödsy

taK

änse

lpar

amet

rar

Min

imer

a try

ckM

inim

era

skju

vkra

fter m

ot h

udEr

bjud

a te

mpe

ratu

rreg

lerin

gTa

bor

t öve

rsko

tts fu

ktTa

bor

t ska

dlig

a vi

brat

ione

rVe

ntile

ra

Und

vika

att

känn

as n

edsu

tten

Ha

en h

årdh

et s

om k

änns

sta

bil

Ge

max

imal

upp

levd

kom

fort

(lång

tid)

Ge

max

imal

upp

levd

dire

ktko

mfo

rtSt

ödpa

ram

etra

rSt

ödja

sva

nkom

råde

tO

ptim

era

krop

psvi

nkla

rFö

ljer r

yggk

urva

tur

Stöd

ja v

id s

ido

acce

lera

tione

rH

a ju

ster

bara

sid

ostö

dSt

ödja

rygg

enM

inim

era

disk

tryck

i ry

ggra

dM

inim

era

fixer

ad h

ålln

ing

Min

imer

a st

atis

k la

st p

å ry

ggm

uskl

erna

Ha

Skul

ders

töd

Anv

ändn

ing

Enkl

a re

glag

eTi

llåta

sitt

stäl

lnin

gsby

teSk

a ku

nna

erbj

uda

en a

vsla

ppna

d si

ttstä

llnin

gFö

lja S

cani

as p

rodu

ktid

entit

etSl

itsta

rka

mat

eria

lSä

kerh

et*A

nti s

ubm

arin

ing

Ha

säke

rhet

sbäl

teAn

vänd

as i

sitta

nde

stäl

lnin

gM

öjlig

hete

r för

fram

tiden

Inte

lligen

ta m

ater

ial

Elek

trisk

a re

glag

eva

kenh

et h

aptik

Visk

oela

stis

ka m

ater

ial

Vara

"int

ellig

ent"

fram

åtst

räva

nde

i fun

ktio

ner?

KORR

EKTI

ONSF

AKTO

RSU

MM

A PO

ÄNG

VIKT

FAKT

OR i

%

o > > o > > > > o > > > o > o > > o > < o o o > > > > > o > > > > > > > > > < < > o

B C D E F G H I J L M N O P Q R S T U V X Y Z Å ÖABACADAE AGAHAI AKAL AMANAO APAQARATAUAnpassn. B 0 1 0 2 2 0 0 1 0 0 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 2 2 2 0 0 1 24 1,361Anpassn. C -1 0 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 2 2 2 1 0 3 24 1,361Anpassn. D 0 2 2 1 0 1 0 1 0 2 2 1 2 2 1 1 1 1 2 2 2 1 1 0 1 1 2 1 1 2 2 1 0 0 0 1 2 2 1 1 5 51 2,891Anpassn. E -6 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 2 0,113Anpassn. F -7 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 3 0,170Anpassn. G -3 0 2 0 1 1 2 2 1 2 2 2 1 2 1 1 2 2 1 1 0 0 0 2 2 1 1 2 1 0 0 0 2 2 1 1 2 11 51 2,891Anpassn. H 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 2 2 1 2 2 2 1 1 1 2 2 2 2 2 13 76 4,308Anpassn. I -7 0 1 1 2 2 0 1 1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0 0 2 1 1 2 1 2 0 0 0 2 2 2 1 2 15 39 2,211Anpassn. J -2 2 1 2 2 2 2 2 2 0 2 1 1 2 2 1 1 0 0 0 2 2 1 1 2 1 0 1 0 2 2 2 2 2 17 60 3,401

Känselp. L -7 1 2 2 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 0 0 0 2 2 2 1 2 19 60 3,401Känselp. M -6 2 2 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 0 0 0 2 2 2 1 2 21 62 3,515Känselp. N -15 2 0 1 1 1 0 0 2 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 1 0 0 0 2 2 1 0 1 23 28 1,587Känselp. O -17 0 1 2 2 1 0 2 1 2 1 0 0 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 1 2 1 0 1 25 28 1,587Känselp. P -8 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 2 2 2 1 2 2 2 1 1 1 2 2 2 2 2 27 68 3,855Känselp. Q -18 2 1 1 0 2 1 1 2 1 0 0 0 0 2 0 0 0 1 1 0 0 0 1 2 2 1 1 29 33 1,871Känselp. R -22 1 1 2 2 1 2 2 0 0 0 0 0 2 1 0 1 1 0 0 0 0 1 2 2 0 1 31 31 1,757Känselp. S -20 1 2 2 1 2 2 1 0 0 0 0 2 1 0 1 0 0 0 0 0 1 1 2 1 1 33 34 1,927Känselp. T -15 2 2 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 0 1 2 0 1 35 37 2,098Känselp. U -17 2 2 2 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 0 0 0 1 2 2 1 1 37 47 2,664

Stödp. V -28 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 39 16 0,907Stödp. X -21 1 2 0 0 0 0 0 2 0 0 2 0 1 0 0 0 1 2 2 0 1 41 34 1,927Stödp. Y -28 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 0 1 43 22 1,247Stödp. Z -33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 45 15 0,850Stödp. Å -15 1 0 1 1 2 1 0 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 47 50 2,834Stödp. Ö -11 1 1 1 1 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 49 57 3,231Stödp. AB -6 1 1 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 51 64 3,628Stödp. AC -10 1 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 53 61 3,458Stödp. AD -11 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 55 61 3,458Stödp. AE -41 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 57 18 1,020

Användn. AG -28 0 1 2 1 0 0 0 2 1 1 1 1 59 41 2,324Användn. AH -13 1 2 1 1 1 1 2 2 2 2 2 61 65 3,685Användn. AI -29 1 2 0 0 0 1 2 2 0 1 63 43 2,438Användn. AK -31 2 0 0 0 2 2 2 1 1 65 44 2,494Användn. AL -30 0 0 0 2 2 2 1 2 67 46 2,608

Säkerhet AM -3 0 0 2 2 2 2 2 69 76 4,308Säkerhet AN -4 2 2 2 2 2 2 71 79 4,478Säkerhet AO -5 2 2 2 2 2 73 78 4,422

Framtid AP -52 1 0 1 1 75 26 1,474Framtid AQ -65 1 0 1 77 14 0,794Framtid AR -64 0 1 79 16 0,907Framtid AT -32 1 81 50 2,834Framtid AU -5383 30 1,701

100,0


Bilaga 8 (2 av 3)

KRIT

ERIE

R/K

RIT

ERIE

REr

bjud

a en

kelt

i och

urs

teg

Ha

höj o

ch s

änkb

ar b

älte

shål

lare

erbj

uda

önsk

ad k

örst

älln

ing

Inte

haju

ster

mån

erso

mka

nva

rafa

rlig

förk

öIn

tepå

verk

asav

hytts

tom

men

sbe

grän

snin

gaIn

teva

raiv

ägen

vid

växl

ing

och

andr

arö

rels

eH

a en

sitt

yta

Pass

a m

ålgr

uppe

nH

a ry

ggst

ödsy

taK

änse

lpar

amet

rar

Min

imer

a try

ckM

inim

era

skju

vkra

fter m

ot h

udEr

bjud

a te

mpe

ratu

rreg

lerin

gTa

bor

t öve

rsko

tts fu

ktTa

bor

t ska

dlig

a vi

brat

ione

rVe

ntile

ra

Und

vika

att

känn

as n

edsu

tten

Ha

en h

årdh

et s

om k

änns

sta

bil

Ge

max

imal

upp

levd

kom

fort

(lång

tid)

Ge

max

imal

upp

levd

dire

ktko

mfo

rtSt

ödpa

ram

etra

rSt

ödja

sva

nkom

råde

tO

ptim

era

krop

psvi

nkla

rFö

ljer r

yggk

urva

tur

Stöd

ja v

id s

ido

acce

lera

tione

rH

a ju

ster

bara

sid

ostö

dSt

ödja

rygg

enM

inim

era

disk

tryck

i ry

ggra

dM

inim

era

fixer

ad h

ålln

ing

Min

imer

a st

atis

k la

st p

å ry

ggm

uskl

erna

Ha

Skul

ders

töd

Anv

ändn

ing

Enkl

a re

glag

eTi

llåta

sitt

stäl

lnin

gsby

teS

kaku

nna

erbj

uda

enav

slap

pnad

sitts

tälln

ing

Följa

Sca

nias

pro

dukt

iden

titet

Slits

tark

a m

ater

ial

Säke

rhet

*Ant

i sub

mar

inin

gH

a sä

kerh

etsb

älte

Anvä

ndas

i si

ttand

e st

älln

ing

Möj

lighe

ter f

ör fr

amtid

enIn

tellig

enta

mat

eria

lEl

ektri

ska

regl

age

vake

nhet

hap

tikVi

skoe

last

iska

mat

eria

lV

ara

"inte

llige

nt"f

ram

åtst

räva

nde

ifun

ktio

ner

K OR R

E KT I

O N SF A

K TO R

S UM

MA

P OÄ N

GV I

K T FA K T O

> > > o > > > > o o > o > o o > > < > o o o o < > > > > o > > > > > > > > > o o > o

B C D E F G H I J L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ö AB AC AD AE AG AH AI AK AL AM AN AO AP AQ AR AT AUAnpassn. >B 0 2 1 2 2 1 2 1 1 2 1 2 1 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 0 0 0 0 2 2 2 1 0 1 57 3,231Anpassn. >C -2 0 2 2 1 0 1 0 1 0 2 1 2 0 1 1 2 0 2 0 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 1 1 0 0 0 0 2 2 2 1 0 3 32 1,814Anpassn. >D -1 2 2 1 0 1 0 1 0 1 1 2 2 2 1 2 1 1 2 2 2 2 1 0 1 1 2 1 1 2 2 1 0 0 0 1 2 2 1 1 5 51 2,891Anpassn. oE -6 1 0 0 0 0 2 0 1 0 1 0 0 0 2 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 7 13 0,737Anpassn. >F -7 1 0 0 0 2 0 2 2 2 0 0 0 2 0 2 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 9 19 1,077Anpassn. >G -4 0 2 0 2 1 2 1 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 1 0 0 0 2 2 1 1 2 1 0 0 0 2 2 1 1 2 11 54 3,061Anpassn. >H -2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 2 2 1 2 2 2 1 1 1 2 2 2 2 2 13 74 4,195Anpassn. >I -7 0 2 1 2 2 2 1 1 1 2 0 2 1 1 1 2 0 0 0 0 2 1 1 2 1 2 0 0 0 2 2 2 1 2 15 47 2,664Anpassn. oJ -3 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 1 1 2 2 2 1 0 0 0 2 2 1 1 2 1 0 1 0 2 1 1 2 2 17 59 3,345

Känselp. oL -15 0 1 1 1 1 0 0 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 19 20 1,134Känselp. >M -6 2 2 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 0 0 0 2 2 2 1 2 21 64 3,628Känselp. oN -19 1 2 1 0 0 2 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 23 20 1,134Känselp. >O -16 2 1 1 1 2 1 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 25 49 2,778Känselp. oP -24 1 0 0 1 0 1 1 1 1 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 2 1 27 17 0,964Känselp. oQ -17 2 1 2 0 1 1 1 2 2 0 0 0 0 2 0 0 0 1 1 0 0 0 1 1 1 1 1 29 33 1,871Känselp. >R -17 1 2 2 2 1 2 2 2 0 0 0 0 2 1 0 1 1 0 0 0 0 1 2 2 0 1 31 39 2,211Känselp. >S -16 2 2 2 1 2 2 2 0 0 0 0 2 1 0 1 0 0 0 0 0 1 1 2 1 1 33 40 2,268Känselp. <T -33 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35 4 0,227Känselp. >U -14 2 2 2 2 2 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 0 0 0 1 2 2 1 1 37 51 2,891

Stödp. oV -29 1 1 1 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 39 19 1,077Stödp. oX -22 1 2 2 0 0 0 0 2 0 0 2 0 1 0 0 0 1 1 1 0 1 41 33 1,871Stödp. oY -27 1 2 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 43 23 1,304Stödp. oZ -31 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 45 19 1,077Stödp. <Å -45 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 47 5 0,283Stödp. >Ö -10 1 1 1 1 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 0 1 2 49 56 3,175Stödp. >AB -6 1 1 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 51 64 3,628Stödp. >AC -9 1 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 53 62 3,515Stödp. >AD -10 2 2 1 1 1 1 0 0 0 2 2 2 1 2 55 62 3,515Stödp. oAE -40 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 57 19 1,077

Användn. >AG -23 0 1 2 1 0 0 0 2 2 2 1 1 59 48 2,721Användn. >AH -13 1 2 1 1 1 1 2 2 2 2 2 61 65 3,685Användn. >AI -24 1 2 0 0 0 1 2 2 0 1 63 48 2,721Användn. >AK -26 2 0 0 0 2 2 2 1 1 65 49 2,778Användn. >AL -23 0 0 0 2 2 2 1 2 67 53 3,005

Säkerhet >AM -3 0 0 2 2 2 2 2 69 76 4,308Säkerhet >AN -4 2 2 2 2 2 2 71 79 4,478Säkerhet >AO -5 2 2 2 2 2 73 78 4,422

Framtid >AP -44 2 2 1 1 75 37 2,098Framtid oAQ -58 0 0 0 77 19 1,077Framtid oAR -58 0 1 79 22 1,247Framtid >AT -32 1 81 50 2,834Framtid oAU -48 83 35 1,984

100 Gul=long haulage Röd=construction


Blå=distribution


Bilaga 8 (3 av 3)

KRIT

ERIE

R/K

RIT

ERIE

REr

bjud

a en

kelt

i och

urs

teg

Ha

höj o

ch s

änkb

ar b

älte

shål

lare

erbj

uda

önsk

ad k

örst

älln

ing

Inte

ha

just

erm

åner

som

kan

var

a fa

rlig

för k

örst

älln

inge

nIn

te p

åver

kas

av h

ytts

tom

men

s be

grän

snin

gar

Inte

var

a iv

ägen

vid

väx

ling

och

andr

a rö

rels

erH

a en

sitt

yta

Pass

a m

ålgr

uppe

nH

a ry

ggst

ödsy

taK

änse

lpar

amet

rar

Min

imer

a try

ckM

inim

era

skju

vkra

fter m

ot h

udEr

bjud

a te

mpe

ratu

rreg

lerin

gTa

bor

t öve

rsko

tts fu

ktTa

bor

t ska

dlig

a vi

brat

ione

rVe

ntile

ra

Und

vika

att

känn

as n

edsu

tten

Ha

en h

årdh

et s

om k

änns

sta

bil

Ge

max

imal

upp

levd

kom

fort

(lång

tid)

Ge

max

imal

upp

levd

dire

ktko

mfo

rtSt

ödpa

ram

etra

rSt

ödja

sva

nkom

råde

tO

ptim

era

krop

psvi

nkla

rFö

ljer r

yggk

urva

tur

Stöd

ja v

id s

ido

acce

lera

tione

rH

a ju

ster

bara

sid

ostö

dSt

ödja

rygg

enM

inim

era

disk

tryck

i ry

ggra

dM

inim

era

fixer

ad h

ålln

ing

Min

imer

a st

atis

k la

st p

å ry

ggm

uskl

erna

Ha

Skul

ders

töd

Anv

ändn

ing

Enkl

a re

glag

eTi

llåta

sitt

stäl

lnin

gsby

teSk

a ku

nna

erbj

uda

en a

vsla

ppna

d si

ttstä

llnin

gFö

lja S

cani

as p

rodu

ktid

entit

etSl

itsta

rka

mat

eria

lSä

kerh

et*A

nti s

ubm

arin

ing

Ha

säke

rhet

sbäl

teAn

vänd

as i

sitta

nde

stäl

lnin

gM

öjlig

hete

r för

fram

tiden

Inte

llige

nta

mat

eria

lEl

ektri

ska

regl

age

vake

nhet

hap

tikVi

skoe

last

iska

mat

eria

lVa

ra "i

ntel

ligen

t" fra

måt

strä

vand

e i f

unkt

ione

r?KO

RREK

TION

SSU

MM

A PO

ÄNG

VIKT

FAKT

ORi%

< > > > o > > > > > > > > > > > o > o > > > > > > > > > > > > > > o > > > > > > > >

B C D E F G H I J L M N O P Q R S T U V X Y Z Å ÖABACADAE AGAHAI AKAL AMANAO APAQARATAUAnpassn. < B 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 5 0,283Anpassn. > C 0 0 1 2 1 0 1 0 0 0 0 1 0 1 1 2 1 2 1 0 1 1 2 0 0 0 0 1 0 0 1 1 2 0 0 0 2 1 1 1 0 3 31 1,757Anpassn. > D 0 1 2 1 0 1 0 1 0 2 1 1 1 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 0 1 1 2 1 1 2 2 2 0 0 0 1 1 1 1 1 5 46 2,608Anpassn. > E -2 2 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 2 0 2 0 0 0 0 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 2 0 0 0 1 0 1 1 0 7 35 1,984Anpassn. o F -8 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 8 0,454Anpassn. > G -3 0 2 0 1 1 2 1 1 1 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 0 0 0 1 2 1 1 2 2 0 0 0 2 1 1 1 1 11 45 2,551Anpassn. > H -1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 2 2 2 1 1 1 2 2 1 2 2 2 1 1 1 2 2 2 2 1 13 72 4,082Anpassn. > I -7 0 1 1 2 1 0 1 1 2 0 2 1 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 1 2 1 2 0 0 0 2 2 1 1 1 15 38 2,154Anpassn. > J -2 1 1 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 2 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 0 1 0 1 2 2 1 1 17 57 3,231

Känselp. > L -7 1 2 2 1 2 2 2 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 0 0 0 2 1 1 1 1 19 54 3,061Känselp. > M -7 2 2 1 2 2 2 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 2 0 0 0 2 1 1 1 1 21 55 3,118Känselp. > N -14 2 0 1 1 2 1 2 0 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 1 0 0 0 2 1 1 0 1 23 30 1,701Känselp. > O -16 1 1 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 0 0 0 1 1 1 1 1 25 39 2,211Känselp. > P -9 2 2 2 1 2 1 2 2 1 2 1 1 1 2 1 2 1 2 2 2 1 1 1 2 1 1 2 1 27 60 3,401Känselp. > Q -18 2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 0 0 0 1 1 1 1 1 29 37 2,098Känselp. > R -22 2 1 2 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 1 1 0 0 0 1 1 1 0 0 31 24 1,361Känselp. o S -29 1 2 0 1 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 0 1 1 0 1 33 16 0,907Känselp. > T -14 2 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 0 0 0 1 2 2 1 1 35 48 2,721Känselp. o U -35 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 37 5 0,283

Stödp. > V -12 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 2 0 0 0 1 1 1 1 1 39 46 2,608Stödp. > X -20 1 1 1 0 1 1 1 1 1 1 2 1 2 0 0 0 1 1 1 1 1 41 40 2,268Stödp. > Y -22 1 1 0 0 0 0 1 0 0 2 1 2 0 0 0 2 1 1 1 1 43 35 1,984Stödp. > Z -19 1 1 1 1 1 1 0 0 2 1 2 0 0 0 1 1 1 1 1 45 42 2,381Stödp. > Å -19 1 0 1 1 1 1 0 1 1 2 0 0 0 2 1 1 1 0 47 42 2,381Stödp. > Ö -15 1 1 1 2 2 1 1 1 2 0 0 0 2 2 1 1 1 49 53 3,005Stödp. >AB -13 1 1 2 2 1 1 1 2 0 0 0 2 2 1 1 1 51 56 3,175Stödp. >AC -16 1 1 2 1 1 1 2 0 0 0 2 2 1 1 1 53 53 3,005Stödp. >AD -18 2 2 1 1 1 2 0 0 0 2 2 1 1 1 55 53 3,005Stödp. >AE -34 1 0 1 1 1 0 0 0 1 1 1 1 2 57 33 1,871

Användn. >AG -31 0 1 2 1 0 0 0 2 1 1 1 1 59 38 2,154Användn. >AH -16 1 2 2 1 1 1 2 2 2 2 2 61 63 3,571Användn. > AI -35 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 63 33 1,871Användn. >AK -36 2 0 0 0 2 1 1 1 1 65 37 2,098Användn. oAL -55 0 0 0 0 2 0 0 0 67 14 0,794

Säkerhet >AM -3 0 0 2 2 2 2 2 69 76 4,308Säkerhet >AN -4 2 2 2 2 2 2 71 79 4,478Säkerhet >AO -5 2 2 2 2 2 73 78 4,422

Framtid >AP -52 1 1 1 1 75 27 1,531Framtid >AQ -48 1 1 1 77 32 1,814Framtid >AR -41 1 1 79 40 2,268Framtid >AT -38 1 81 44 2,494Framtid >AU -38 83 45 2,551

### 6


Bilaga 9 (1 av 1) Möte med LP chaufförerna 071210 4st medverkade vid en spontanintervju på ca 1h15minuter. Plats LP chaufförernas (testchaufförer för fält‐ och långtidsprovning) fikarum vid provbanan. Citat från provförare med lång erfarenhet angående förarstolar:

• Fläktstol från sommarproven var bra (Isri stol) men man borde kunnat justera uppåt en nivå till för kraftigare fläkt.

• Skinnklädsel är i regel sämre för det blir kallt på vintern och varmt och klibbigt på sommaren. Som klädsel är i så fall plysch bäst, då glider man inte så mycket heller.

• Nackdel med tyg är att det nöts på kanterna när man glider av stolen för att kliva ut. Då är ”halvskinn” ganska bra, med skinnklädda kanter och sidor, men även de kan upplevas kalla på vintern.

• Hårda stolar, som i tyska bilar känns bättre (enligt vissa, inte andra) för att det inte blir nedsuttna på samma sätt, och man slipper sitta i en grop.

• Volvo FH:s stol med el‐reglage är för hög (går inte att sänka tillräckligt långt ned) det beror nog på att elektroniken tar extra plats (ej kontrollerat)

• Dagens Scania stol går att tilta onödigt mycket, det kan inte vara någon som sitter i det mest bakåtlutade läget.

• Man sitter för högt i P‐hytten • (Roger) Uppskattar att 80% av LP förarna vill sitta lägre ner. För en mer avslappnad körstil.

Man har testat kapa stols adapter för att få dem lägre, och trivdes med det. • (Roger) Uppskattar att 80% kör utan luft i stolen (alltså i fjädringen) när de testade att kapa

adaptrerna så fick de längre fjädringsväg i stolarna. • Hellre hårt än mycket stoppning • För att få kontakt med stolsryggen används ganska mycket tilt och en böjd överled på

stolsryggen. Dock upplevs det att överleden roterar fram axelpartiet också och inte bara ger stöd åt nacken.

• Enkelledsstolen kans obekväm, det känns som om svankdelen sitter för högt. För mycket kurvatur, vi ville ha en rakare kurvatur när det testades förut.

• Förra stolen i V70 är den bästa jag haft (manuell stol) dels pga tiltfunktionerna. • Satsa på fläkt om man gör en ny stol, det var bra. • Distribution, då är nog halvskinn med låga kanter bra, eftersom man går ut och in mycket.

Det slits mindre och är lättare att hålla rent. • Haulage, är det bra med mer stöd, för man sitter länge • Av stolarna i construction benchmarken var Scanias bäst (en åsikt) • Man vill nog inte sitta ”fastklämd” i stolen med mycket sidostöd vid skakiga vägar, då svänger

de bara överkroppen istället. • Bältet rullar tillbaka ganska dåligt. • Det är smidigt när bältesfästet sitter i stolen, då följer den med bättre, om den sitter vi B‐

stolpen så är det svårt att få det rätt om man sitter långt bak. • Bältet sitter i lagom höjd för dem i vår längd. • Vi hade inne en SAAB 9000 lyxstol för många år sen som alla var nöjda med (satt i lastbilen

Birk). • MAN och Mercedes stolar är för hårda (ens åsikt) • Dagens Scaniastol har en ganska lagom hårdhet, och ser inbjudande ut i utformningen.


Bilaga 10 (1 av 2) Dellösningar: tester Försöksperson____________ Datum____ Tid_____ Kroppslängd: Vikt: Referensstol Provsitt någon minut CP50skalan Referens tryckmätning filnamn=___________________ ”The Best Seat” i referensstolen 12 minuters sittid (hela programmet) Ange okomfort på CP50 skalan 1 min in i varje byte Filnamn 2a__ 2b___ 2c___ 2d___ Är bytena i programmen störande? Ja Nej i så fall hur?___________ Är ljudet för högt på kompressorn? Ja Nej Ändrar man sittställning i samband med omställning? Övriga kommentarer:________________________________________ Tempur sitsen (sätts på referensstolen) Sitt ned. Beskriv känslan, var det för hårt eller mjukt. Tänkas fungera i lastbil? _____________________________________________________________________ Sitt 1‐2 minuter, skatta enligt CP50 skalan Tryckmätning filnamn:_______________ Kurvaturtest (sits från referensstolen) Utgå från normalkurvatur enligt teori (mellanläge för fast) Ställ in tills personen är nöjd och hittar stöd i rätt läge. Mät av kurvaturen efteråt. Tabell2 (4‐kantsrör framsida till trä) Mät av dynans position (skum till dynans framkant längs dynan) Tryckmätning filnamn:_______________ före Tryckmätning filnamn:_______________efter Massagedyna Känn igenom programmen (rull + shiatsu) DEMO Är ”rull” lagom att använda vid körning? Ja Nej Är ”rull” lagom att använda vid körning? Ja Nej Hur upplevs vibrationerna i sitsen? Vilken del av ryggen har störst behov av massage när man kör? Dvs. var blir du trött? Visa på cp50 skalan: nr__________ Dynförlängare Kontrollera mått. Poplietala längden:_________cm Hur känns ”glappet”? _____________________________________ Tryckmätning: filnamn____________________________________


Bilaga 10 (2 av 2) Fällbar baksits Hur känns det? Sträcks ryggen ut? Känns det ökade trycket på svanken och låren? Tryckmätning: filnamn____________________________________ FOTO från sidan Referens

Stolen The Best Seat

tempur kurvatur massage Dynför‐ längare

Vikbar‐ baksits

Område på CP50

1 2 a

2 b

2c

2 d

3 4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 HELTHETS Höjdläge (uppifrån)

Utstick mittremsa

Utstick högerremsa

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 DYNLÄNGD

Documents

2009:006 CIV EXAMENSARBETEltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1016456/FULLTEXT01.pdf · 2016. 10. 4. · 2009:006 CIV EXAMENSARBETE Utformning och undersökning av stolsfunktioner