1MRS751163-MUM MicroSCADA Systemhantering · Tilläggsinformation såsom release och sista minuten –anmärkningar finns på programdistributionsmedia. Varumärken Microsoft är

1MRS751163-MUM

Utgiven: 30.09.98Programrevision: 8.4.2Dokumentversion: A

Copyright © 1998 ABB Substation Automation OyRelays and Network Control.Alla rättigheter förbehålles.

MicroSCADASystemhantering

Anmärkningar 1

Informationen i detta dokument kan när som helst bli föremål för ändringar och skallinte ses som en förbindelse av ABB. ABB åtar inget ansvar för fel som kanförekomma i detta dokument.

Anmärkningar 2

Denna dokumentversion motsvarar programrevision 8.4.2.

Anmärkningar 3

Tilläggsinformation såsom release och sista minuten –anmärkningar finns påprogramdistributionsmedia.

VarumärkenMicrosoft är ett varumärke från Microsoft Corporation.

Windows NT är ett varumärke från Microsoft Corporation.

Unix är ett registrerat varumärke från X/Open Company Limited.

Andra märken eller produktnamn är varumärken eller registrerade varumärken från respektive innehavare.

Användarmanualer för MicroSCADADokumentationsöversikt

Instruktioner för systemplanering

I denna manual finns närmareinformation om systemobjekten somanvänds vid systemkonfigurering.

Referensmanualer

SystemObjects

Denna manual behövs närman använder Visual SCILför att skapa användar-gränssnitt.

Visual SCIL Objects

Denna manual används vid system-planering när man vill kontrollerasystemmeddelanden som innehållerstatuskoder.

StatusCodes

Dessa manualer behövs vid applikationsprog-rammering. I manualerna beskrivs prog-rammeringsspråket SCIL (syntax, datatyper,objekt, kommandon, funktioner, etc.) ochapplikationsobjekten (processobjekt, dataobjekt,kommandoprocedurer, etc.) och deras attribut.

ProgrammingLanguage

SCILApplication

Objects

Dessa manualer är avsedda att användas vidinstallation och konfigurering av MicroSCADA-systemet. I installationsmanualen beskrivsinstallation av bassystem, kommunikations-system, arbetstationer, kringutrustning, etc.I systemkonfigureringsprogrammen, system-konfigureringsverktygen samt hur mankonfigurerar olika system.

Installation

SystemConfiguration

I dessa manualer beskrivs två olikametoder för att skapa användar-gränssnitt. Du kan använda metodenendera eller båda.

PictureEditing Visual SCIL

User InterfaceDesign

I dessa manualer gesanvisningar om installering,konfigurering och applika-tionsplanering av kommuni-kation med LonTalk ochModbus Slave -protokollen.

ConnectingLONWORKS

Devicesto MicroSCADA

Configuring MicroSCADA

for Modbus Slave

I dessa manualer beskrivs applikations-bibliotekens egenskaper. Manualernainnehåller även information om install-ering, konfigurering och användning avstandardfuktionerna I dessa applika-tionsbibliotek.

LIB 510User´s Guide

LIB 500User´s Guide

Denna manual innehålleranvisningar om installering avnödvändig programvara,konfigurering av bassystemet ochsignalplanering.

COM 500 Engineering

Användarmanualer

Denna manual innehåller anvisningar om hurman använder applikationer som baserar sigpå applikationsbibliotek i LIB 500.

Denna manual är avsedd försystemhandhavande som behöverinformation om start- och stopp-procedurer, systemhanterings-verktyg, programvara, testverktyg,etc.

Operator’sManual

SystemManagement

ABB Substation AutomationProducts and Systems

SystemhanteringAnvändarmanual

MicroSCADA

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

InnehållSida

1 Introduktion........................................................................................1

2 Start och stopp ..................................................................................3

2.1 Översikt.................................................................................................. 3

2.2 Start av bassystem................................................................................. 4

2.3 Start av PC-NET .................................................................................... 5

2.4 Start av DCP-NET.................................................................................. 6

2.5 Start av fristående frontdatorer............................................................... 6

2.6 Hur man öppnar MicroSCADA-monitorer ............................................... 7

2.7 Hur man definierar start och automatisk inloggning.............................. 14

2.8 Stopp av bassystem och kommunikationsenheter................................ 16

2.9 Program som utförs vid start och stopp................................................ 17

3 Systemövervakning och -styrning .................................................19

3.1 Allmänt................................................................................................. 19

3.2 Styrning av bassystemet ...................................................................... 21

3.3 Systemtid ............................................................................................. 23

3.4 Hot Stand By -system .......................................................................... 26

3.5 Fristående frontdatorer och NET-kommunikationsenheter ................... 26

3.6 Övervakning av processkommunikationen ........................................... 28

3.7 Skrivarstyrning ..................................................................................... 31

3.8 Användaradministration ....................................................................... 38

3.8.1 Bassystemets användaradministration........................................ 39

3.8.2 Användaradministrationen i funktionsbiblioteket LIB 500............. 43

3.9 Licenshantering.................................................................................... 45

3.10 Operating System Event Handler ....................................................... 46

4 Filhantering ......................................................................................51

4.1 Allmänna filhanteringsbegrepp............................................................. 51

4.2 MicroSCADA-bassystemets programvara på filnivå ............................. 52

MicroSCADA1 Introduktion



_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

5 Konfigurering av användargränssnittet .........................................57

5.1 Tool Manager .......................................................................................57

5.1.1 Allmänt ........................................................................................57

5.1.2 Verktygsbilder..............................................................................58

5.1.3 Bilder ...........................................................................................63

5.2 Teckensnittsinställningar ......................................................................63

5.3 Färginställningar ...................................................................................67

6 Användning av testdialogen ...........................................................69

6.1 Användning av sidorna i testdialogen ...................................................70

6.2 Menyraden ...........................................................................................74

6.3 Testdialogens filer ................................................................................78

6.4 Den komprimerade testdialogen ...........................................................79

6.5 Trace Viewer ........................................................................................80

6.5.1 Att öppna Trace Viewer ...............................................................81

6.5.2 Att använda Trace Viewer ...........................................................83

7 Felhantering .....................................................................................85

7.1 Statuskoder ..........................................................................................85

7.1.1 SCIL-fel .......................................................................................85

7.1.2 Tillförlitlighet hos data..................................................................86

7.1.3 NET-systemmeddelanden ...........................................................87

7.1.4 Gruppering av statuskoderna ......................................................87

7.2 Fel i datakommunikationen...................................................................90

7.3 Fatala fel...............................................................................................94

7.4 Error Viewer .........................................................................................95

7.5 Informationsfönstret (Notification Window)............................................98

7.6 Rapportering av fel ...............................................................................99

8 Dataöverföring ...............................................................................103

8.1 ODBC (Open Database Connectivity).................................................103

8.2 DDE (Dynamic Data Exchange) .........................................................105

9 Dokumentationsverktyg ................................................................109

9.1 Installering av ODBC-datakällan.........................................................109

9.2 Dataexportverktyget ...........................................................................111



MicroSCADA

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

9.2.1 Val av de olika datatyperna....................................................... 116

9.2.2 Valprofiler.................................................................................. 119

9.3 Dokumentgeneratorn ......................................................................... 119

9.3.1 Sortering av objekt .................................................................... 120

9.3.2 Generering av dokument........................................................... 120

9.3.3 Hantering av en rapport som genererats ................................... 121

10 Översättningsverktyget ..............................................................123

10.1 Allmänt ............................................................................................. 123

10.2 Filformat ........................................................................................... 123

10.3 Uppbyggnad ..................................................................................... 123

10.3.1 Att öppna och stänga översättningsverktyget .......................... 124

10.3.2 Val av fil .................................................................................. 124

10.3.3 Val av språk ............................................................................ 125

10.3.4 Lägga till språk ........................................................................ 125

10.3.5 Redigera texter........................................................................ 125

10.3.6 Exportera texter....................................................................... 125

10.3.7 Importera texter....................................................................... 126

10.3.8 Spara en fil .............................................................................. 127

10.4 Ordlista............................................................................................. 127

10.4.1 Redigera ordlistan ................................................................... 127

10.4.2 VS-objektens texter ................................................................. 128




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 1

1 Introduktion

Innehåll

I detta kapitel presenteras MicroSCADA, dess driftsegenskaper och användargräns-snitt.

Allmänt

MicroSCADA är ett mikrodatorbaserat, programmerbart driftsövervakningssystem.MicroSCADA används för övervakning och styrning av värmedistributionsanlägg-ningar, vattenreningsverk, processindustri osv. Huvudfunktionerna i MicroSCADA ärövervakning och styrning genom interaktiv kommunikation mellan operatör ochstyrsystem, larm- och händelsehantering, datainsamling samt beräkning ochrapportering.

MicroSCADA fungerar i datorer av olika typer och storlekar. Systemet kan användasbåde som ett underordnat lokalt styrsystem placerat i närheten av processen och somett centralt system kopplat till flera lokala styrsystem. Det kommunicerar medprocessen via reläenheter, processterminaler (RTUs), programmerbara logikenheter(PLCs) och andra processenheter. De lokala systemen och systemkomponenterna ärförbundna med varandra till ett nät som kan täcka ett geografiskt sett stort område.

I MicroSCADA, version 8.4, utgör MicroSCADA-kärnan en tjänst i operativsystemetWindows NT. Basrutinerna i MicroSCADA, såsom processkommunikation ochrapportering, fungerar oberoende av användaren eftersom programmen körs ibakgruden. Detta innebär att applikationen fungerar trots att inga MicroSCADA-monitorer är aktiva, dvs. trots att användaren inte är inloggad.

Driftsegenskaper

MicroSCADA erbjuder:

• En bildorienterad operatörsteknik.

• Funktionstangenter och fönster på skärmen.

• Ett rapportsystem som stöder avancerade beräkningsrutiner och manuell editering.

• Tillgång till alla process- och systemdata, vilket eventuellt begränsas avbehörighetskontroller.

• Samtidig övervakning av flera processer på en eller flera skärmar.

• Möjlighet till programmering on-line (dvs. övervakningssystemt kan byggas ut ochjusteras under normal drift).

• Möjlighet att simulera processer och styroperationer.

Användargränssnitt

Operatören kommunicerar med systemet via olika slags bilder och dialogrutor påskärmen. Bilderna görs i bildediteringsprogrammet och dialogrutorna idialogediteringsprogrammet. Bilder och dialogrutor kan byggas av följande typer:

• Bilder där den styrda processen visualiserats med symboler och färger.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM2

• Styrbilder eller -dialogrutor.

• Bilder eller dialogrutor som ger information om tex. larm och händelser.

• Bilder som beskriver processdata och historiska data i form av tabeller ochdiagram.

• Menyer.

• Verktygsbilder.

Manualen “Visual SCIL User Interface” ger mera information om användningen avbilder och dialogrutor samt om skillnaderna mellan dessa.



MicroSCADA2 Start och stopp

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 3

2 Start och stopp

Innehåll

2.1 En översikt av tillvägagångssätt vid start och stopp.

2.2 Start av bassystem.

2.3 Start av PC-NET.

2.4 Start av DCP-NET.

2.5 Start av fristående frontdatorer.

2.6 Hur man öppnar MicroSCADA-monitorer.

2.7 Hur man definierar automatisk start och inloggning.

2.8 Stopp av bassystem och kommunikationsenheter.

2.9 Program som utförs vid automatisk start och stopp.

2.1 Översikt

Start

Gör så här för att starta hela det distribuerade MicroSCADA-nätverket:

• Om processenheterna (processterminalerna) inte redan är i gång, starta dem enligtbeskrivningen i deras respektive manualer.

• Starta fjärrkommunikationsutrustningen, modem, etc.

• Starta skrivarna genom slå på strömmen.

• Koppla på Workstation-arbetsstationerna som öppnar MicroSCADAs applikations-fönster automatiskt.

• Starta bassystemen enligt beskrivningarna i avsnitt 2.2, 2.3. och 2.4. Om det finns“hot stand-by” -redundanta bassystem, skall man starta både primär- ochsekundärbassystemen.

• Starta de fristående frontdatorerna enligt beskrivningarna i avsnitt 2.5. Om detfinns redundanta frondatorer, skall man starta både primär- och sekundärenheterna.

• Öppna MicroSCADA.

Stopp

Gör så här för att stoppa MicroSCADA:

• Stoppa bassystemen och frontdatorerna enligt beskrivningarna i avsnitt 2.8.

• Stäng av modem och övrig kommunikationsutrustning.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM4

Stäng inte av bassystemets datorer genom att enbart slå av strömmen, eftersomdetta kan skada filerna.

2.2 Start av bassystem

Start av bassystemdator

Slå på strömmen till datorn och skärmen. Efter att strömmen slagits på genomgårdatorn ett minnestest och operativsystemet startas.

Automatisk start

Om bassystemet är försett med automatisk start, startas MicroSCADAs huvudprogramautomatiskt så fort operativsystemet har startat.

Manuell start

Om bassystemet inte har automatisk start, måste huvudprogrammet startas manuellt.för att kunna starta MicroSCADA manuellt, måste man först ha loggat in sig somanvändare i Administrator -gruppen. Gör sedan på följande sätt:

1. Dubbelklicka på MicroSCADA Control Panel -ikonen. Nu visas MicroSCADA -kontrollpanelen på skärmen:

Figur 1. MicroSCADA Control Panel.

2. Klicka på Start. Nu visas en dialogruta på skärmen:

Figur 2. Denna dialoruta visas när MicroSCADA har startat.

3. Klicka på OK.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 5

MicroSCADA kan även startas med ett särskilt verktyg i operativsystemet WindowsNT. Detta verktyg är avsett att användas vid start- och stoppförfaranden.

MicroSCADA körs som en tjänst i bakgrunden i operativsystemet utan något synligtanvändargränssnitt. För att stoppa MicroSCADA måste man därför stoppa tjänsten.Kontrollera om MicroSCADA-programmet är igång genom att dubbelklicka påMicroSCADA Notify -ikonen. MicroSCADA-processerna kan studeras mera i detalj iView MicroSCADA Processes -fönstret eller genom att använda operativsystemetsaktivitetshanterare (Task Manager). För att öppna View MicroSCADA Processes -fönstret, klicka först på Admin i MicroSCADA Control Panel och sedan på View iMicroSCADA Administrator -fönstret. Fönstret visas i Figur 3. Händelserna somhärrör sig från tjänsten kan ses i Event Viewer i operativsystemet Windows NT.

Figur 3. Processerna kan ses genom att använda detta View MicroSCADA Processesfönster.

2.3 Start av PC-NET

PC-NET beskrivs i avsnitt 3.5 “Fristående frontdatorer och NET-kommunikations-enheteter”.

Start av PC-NET

Gör så här för att starta PC NET:

1. Definiera en länk, ett LINn:B -objekt, av typen “INTEGRATED” i bassystemetoch tilldela SC-attributet PC NET -programmets namn som värde, inklusivesökväg. LT-attributet bestämmer länktypen. Bassystemets standard-




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM6

konfigurationsfil SYS_BASCON.COM innehåller en sådan länkdefinition isektionen där kommunikationsförbindelser definieras. Öppna filen genom att klickapå Config i MicroSCADA Administrator. Avlägsna semikolonet ; framförkommandot #CREATE LIN3:B, så får du en integrerad länk medförbindelsenummer 3.

2. För att kommunikationen mellan bassystemet och PC NET skall fungera, skall PCNET definieras som en nod, ett NODn:B -objekt kopplad till den integreradelänken. Bassystemets standardkonfigurationsfil SYS_BASCON.COM definerarPC NET som nod 3 kopplad till länk 3. Ta definitionen i bruk genom att avlägsnasemikolonet ; framför kommandot #CREATE NOD3:B.

2.4 Start av DCP-NET

DCP-NET beskrivs i avsnitt 3.5 “Fristående frontdatorer och NET-kommunikationsenheter”.

Automatisk start

Gör så här för att konfigurera DCP-NET -kommunikationsenheterna för automatiskstart i bassystemet:

Skriv in LOAD_DCP -funktionen i ett SCIL-program, tex. i SYS_NETCON.COMeller i en kommandoprocedur som startas av händelsekanalen APL_INIT_1.Observera att NET-kommunikationsprogrammen inte kan laddas till DCP-NET-enheterna förrän SYS_BASCOM.COM utförts och NET-enheterna härmed blivitdefinierade. NET-programmets namn och LINn:B-objektnummer för länken, somanvänts, ges som argument i funktionen.

Exempel: @LOAD = LOAD_DCP(“SYS_NET2”,2,1)

Funktionen laddar kommunikationsprogrammet SYS_NET2 till kommunikations-enheten, ansluten till länknummer 2 (definierad som LIN2:B). Siffran 1 innebär attkommunikationsprogrammet startas. För närmare information om funktionen, semanualen “Programming Language SCIL”.

En DCP-NET -kommunikationsenhet återstartas genom att klicka på NET RESTARTi verktygsmenyn NET Configuration Tool.

2.5 Start av fristående frontdatorer

Fristående frontdatorer beskrivs i avsnitt 3.5 “Fristående frontdatorer och NET-kommunikationsenheter”.

Vanligtvis är de fristående frontdatorerna programmerade för automatisk start. Omsystemet försetts med automatisk start, startas frontdatorn automatiskt när strömmenslås på.

Automatisk start

Gör så här för att skapa en automatisk startfunktion för frontdatorn:

1. Konfigurera programladdningen till korten såsom ovan beskrivits.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 7

2. Gör en fil (.BAT) med följande kommandon i slutet av den:

CD \MFL (om katalogen heter MFL)

MFL (eller MFL23 eller MFL30 beroende på vilken PCTCP-programvaruversion som används)

3. Ta med .BAT-filens namn i AUTOEXEC.BAT-filen för att starta filen.

Manuell start av fristående frontdatorer

För att starta LAN-frontdatorn manuellt, gå till MFL-katalogen och skriv in följandekommando:

MFL (eller MFL23 eller MFL30 beroende på vilken PCTCP-programvaruversion som används)

MFL anropar MFLOAD_E, som läser den nödvändiga programladdnings-informationen från filen MFLOAD_E.SET.

Om den fristående frontdatorn startas före de anslutna bassystemen, visar frontdatornfelmeddelanden. Detta pga. att kommunikationsenheterna cykliskt sänder diagnostiskakommandon till alla kända applikationer åtminstone till s förbindelse erhållits.

2.6 Hur man öppnar MicroSCADA-monitorer

Allmänt

För kunna övervaka och styra en MicroSCADA-applikation från skärmen, skallanvändaren öppna en MicroSCADA-monitor. MicroSCADA-monitorn kan öppnas påflera olika sätt:

• Genom att klicka på programikonen MicroSCADA Monitor.

• Genom att skapa en särskild ikon för att öppna en MicroSCADA-monitor medvissa förinställningar (tex. storlek och applikation).

• Genom att använda SCIL för att öppna MicroSCADA-monitorer automatiskt, tex.vid start av en applikation.

För att användaren skall kunna öppna en MicroSCADA-monitor, bör han/hon hadefinierats i gruppen “Users” på bassystemdatorn.

Hur man öppnar en MicroSCADA-monitor med Program-iko nen

Gör så här för att öppna en MicroSCADA-monitor:

1. Dubbelklicka på -ikonen.

2. Dialogrutan MicroSCADA Monitor visas på skärmen.

3. Fyll i uppgifterna i dialogrutan som visas i Figur 4. Eftersom de tekniskauppgifterna om MicroSCADA-monitorn kan vara svåra för en normal användareatt fylla i kan värdena som matas in i dialogrutan också definieras på förhand. EnMicroSCADA-monitor med förinställda värden kan även startas från en ikon, men




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM8

också från kommandoraden i Windows NT -verktyget. De förinställda värdena ärlagrade i filen monitors.dat i bassystemdatorn. De lagrade värdena ärmotsvarigheter till de värden som matas in i dialogrutan MicroSCADA Monitor.

Figur 4. Dialogruta för MicroSCADA Monitor.

Pre Defined Monitor Om värdena i MicroSCADA-monitorn är förinställda, kananvändaren ta dem i bruk genom att markera kryssrutan InUse. Förinställningarna är lagrade i filen monitors.dat isys\active\sys_ -katalogen i MicroSCADAs bassystemdator.Filen är uppbyggd som en INI-file, där segmentnamnet ärdet samma som numret på typen av förinställd monitor (skallinte förväxlas med MicroSCADA-monitornumret).Segmentnamnet fungerar som en nyckel som refererar tillförinställningarna.När förinställningarna används, skallanvändaren ange numret på monitortypen och namnet påbassystemdatorn namn där filen monitors.dat finns.

Setting # Den förinställda monitortypens referensnummer. Nyckelnskall vara definierad i filen monitors.dat i MicroSCADA-bassystemdatorn.

Monitor Type Välj vilken typ av MicroSCADA-monitor du vill öppna.

VS Local. Detta är en lokal Visual SCIL -monitor ochkräver ingen X-emuleringsprogramvara. Bassystemet måstefinnas i den dator varifrån MicroSCADA-monitorn startas.

VS Remote. Detta är en fjärrstyrd Visual SCIL -monitor.För denna krävs en X-server på den dator därMicroSCADA-monitorn skall visas. Bassystemet kan finnasi vilken dator som helst i nätverket, och MicroSCADA-monitorn kan likaså öppnas i vilken dator som helst inätverket, förutsatt att man har tillräcklig behörighet och attnätverkskonfigurationen tillåter detta.

X. Detta är en X-monitor. För denna krävs en X-server i dendator där MicroSCADA-monitorn skall visas. Bassystemetkan finnas i vilken dator som helst i nätverket, och




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 9

MicroSCADA-monitorn kan öppnas i vilken dator som helsti nätverket, förutsatt att man har tillräcklig behörighet och attnätverkskonfigurationen tillåter detta.

Application Välj den applikation du vill ansluta dig till.

Monitor Välj den MicroSCADA-monitor i applikationen du villanvända. Monitorn bör dock vara en sådan somapplikationen har rätt att använda.

Picture Size Välj den bildstorlek som skall användas i MicroSCADA-monitorn. Alternativen är: 640x480, 960x720, 1280x960 och1600x1200 (bildstorleken är alltid 48x48 halvgrafiska teckenoch teckensnittsstorlekarna är 8x10, 12x15, 16x20 och20x25).

Network Name MicroSCADA. Ge TCP/IP-nodnamn för datorn därMicroSCADA-bassystemet körs. Namnet skall vara ettvärdnamn som datorn, varifrån MicroSCADA-monitornbegärs, känner till.

Om nätverk som delats upp i delnätverk, sammankopplademed nätväxlar, används, skall IP-adressen anges.

Display. Ge värdnamnet och därefter numret på den skärmdär MicroSCADA-monitorn skall visas. Värdnamnet är detnamn som används för datorn i TCP/IP-nätverket. IP-adressen kan också användas. Skärmen skall anges iformatet:

name:screen or address: screen

Observera att detta namn används av bassystemets dator.Exempelvis localpc:0 står för skärmen som finns ibassystemets dator som visas i MicroSCADA-fältet. Dennaegenskap används endast med VS Remote- och X-monitorer.Argumentet kan vara en gällande TCP/IP-adress eller ettvärdnamn som bassystemets dator känner till.

Print File

Skrivaren för Visual SCIL -skärmdumpar och utenhet för Visual SCIL -objektetVS_PRINT_OBJECT. Denna egenskap används endast i samband med VS Remote-monitorer.

Observera att argumentet ses ur MicroSCADA-bassystemets synvinkel. Till exempelskrivare LPT1: står för den lokala skrivaren som är ansluten till parallellporten LPT1:på bassystemets dator. Man kan också ange en UNC-sökväg för en gemensam skrivarei nätet. Exempelvis är UNC-sökvägen till skrivaren delad under namnet MYPRINTERi datorn MYCOMPUTER:

\\MYCOMPUTER\MYPRINTER

MicroSCADA-användare skall ha tillräckliga rättigheter att använda dengemensamma skrivaren. Skrivaren skall vara en postscript-skrivare.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM10

En fjärrmonitor kan inte användas (X eller VS Remote) förrän en X-serverstartats på den dator, där MicroSCADA-monitorn skall visas.

Hur man definierar förinställda monitorer

Förinställda monitorer (upp till 999) kan definieras för att förenkla och automatiserastarten av MicroSCADA-monitorer. MicroSCADA-monitorerna definieras i filenmonitors.dat som finns i bassystemdatorns katalog \sc\sys\active\sys_. Filenmonitors.dat är en textfil med ett specifierat format. Standardfilen monitors.datinnehåller följande:

; The comments (lines beginning with ’;’) can be removed.; NOTE no space character is allowed before and after the equal sign; The following attributes can be set for the different monitors;; VS Local Monitor:; SCS_MON_TYPE; LVS; SCS_MS_WINDOWS_APPLICATION; 0 - 20 (0 stands for default); SCS_MS_WINDOWS_MONITOR; 0 - 50 (0 stands for default); SCS_X_TERMINAL_FONT; family:MicroSCADA0810-size:10; family:MicroSCADA1215-size:15; family:MicroSCADA1620-size:20; DISPLAY; (should be empty);;; VS Remote Monitor:; SCS_MON_TYPE; RVS; SCS_MS_WINDOWS_APPLICATION; 0 - 20 (0 stands for default); SCS_MS_WINDOWS_MONITOR; 0 - 50 (0 stands for default); SCS_X_TERMINAL_FONT; -abb-scada-medium-r-normal--10-100-75-75-c-100-

iso8859-1; -abb-scada-medium-r-normal--15-150-75-75-c-100-


iso8859-1; DISPLAY; the name of the display; PRINTFILE; the name of the printer to send monitor dumps




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 11

; note: the printer "name" must end with a colon;;; X Monitor:; SCS_MON_TYPE; XMON; SCS_X_TERMINAL_APPLICATION; 0 - 20 (0 stands for default); SCS_X_TERMINAL_MONITOR; 0 - 50 (0 stands for default); SCS_X_TERMINAL_FONT; -abb-scada-medium-r-normal--10-100-75-75-c-100-



iso8859-1; DISPLAY; the name of the display[1]SCS_MON_TYPE=LVSSCS_MS_WINDOWS_APPLICATION=0SCS_MS_WINDOWS_MONITOR=0SCS_X_TERMINAL_FONT=family:MicroSCADA0810-size:10DISPLAY=[2]SCS_MON_TYPE=RVSSCS_MS_WINDOWS_APPLICATION=0SCS_MS_WINDOWS_MONITOR=0SCS_X_TERMINAL_FONT=-abb-scada-medium-r-normal--15-150-75-75-c-100-iso8859-1DISPLAY=localpc:0PRINTFILE=LPT1:[3]SCS_MON_TYPE=XMONSCS_X_TERMINAL_APPLICATION=0SCS_X_TERMINAL_MONITOR=0SCS_X_TERMINAL_FONT=-abb-scada-medium-r-normal--15-150-75-75-c-100-iso8859-1DISPLAY=localpc:0

Den första delen av filen består av kommentarer. De tre blocken i filens senare deldefinierar tre MicroSCADA-monitorer (1, 2 och 3). MicroSCADA-monitor nummer 1är av typen “Local VS” och i denna används det minsta halvgrafiska teckensnittet(scada810). MicroSCADA-monitor nummer 2 är av typen “Remote VS”, och kanockså visas i bassystemet. I denna monitor används ett medelstort teckensnitt(scada1215). Alla MicroSCADA-monitorer ansluts till den förinställda applikationenoch ges förinställda logiska monitornummer. MicroSCADA-monitor nummer 3 är avtypen “X” och kan visas på bassystemets skärm. I denna monitor används ettmedelstort teckensnitt (scada1215).




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM12

Filen monitors.dat kan tex. innehålla följande programrad (för VS-objekt):“FONT=family:MS Sans Serif-size:8”. När användaren vill använda dessa definitioneri filen monitors.dat, skall ‘mons’ startas med optionen -d.

De förinställda monitorerna 1, 2 och 3 fungerar som modeller och kan avlägsnasfrån filen monitors.dat.

Gör så här för att definiera förinställda monitorer:

1. Editera filen monitors.dat i ett textediteringsprogram.

2. Kopiera det monitordefinieringsblock du vill ha och ändra den förinställdamonitorns nummer till något som inte använts tidigare.

3. Modifiera blocket enligt behov vad gäller MicroSCADA-monitor typ, applikation,logiskt monitornummer, halvgrafiskt teckensnitt, skärm och utskriftsfil. Separameterbeskrivningrna i avsnitt “Hur man öppnar en MicroSCADA-monitormed Program-ikonen”. För att ändra teckensnitt, kopiera önskat teckensnittsnamnför ifrågavarande MicroSCADA-monitor från filens kommentardel. Närutskriftsfilens namn ges i filen, skall namnet avslutas med ett kolon (:).

4. Spara filen som en ASCII-fil.

Hur man öppnar förinställda monitorer från kommandoraden

Förinställda monitorer kan öppnas med mons.exe-programmet, som startar medföljande kommando:

mons -d computer n

där

‘computer’ namnet på bassystemets dator där den förinställda monitorn definierats,och

‘n’ är numret för den förinställda monitorn så som den definierats imonitors.dat-filen.

Exempelvis kommandorad:

mons -d mycomp 3

betyder att monitor nummer 3, som definierats i bassystemtes dator ‘mycomp’, haröppnats.

VS-teckensnittet, som skall användas i den öppnade monitorn, kan anges frånkommandoraden. Man kan välja mellan "-fl font_local" och "-fr font_remote".

Exempelvis kommandorad:

C:\sc\prog\exec\mons.exe -fl "family:MS Sans Serif-size:12"

eller

C:\sc\prog\exec\mons.exe -fr "family:Helvetica-size:12"

Med kommandoradens parameter "-s number" väljs det specifierade listelementet från"Picture Size:" -listan att vara den förvalda bildstorleken. Standardvärde är 1. Ifall det




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 13

givna värdet överstiger antalet som upptagits på listan, uppfattas detta somstandardvärdet 1.

Exempel på kommandorad:

mons -d mycomp 1 -s 4

Hur man definierar ikoner för MicroSCADA-monitorer

Gör såhär för att definiera en ikon avsett att öppnas av en förinställd MicroSCADA-monitor utan att använda MicroSCADA-monitorns dialogruta:

1. Definiera en förinställd monitor i filen monitors.dat i bassystemet därapplikationen finns.

2. Kopiera den ursprungliga MicroSCADA-monitorikonen.

3. Editera den nya ikonens egenskaper genom att lägga till ett kommando av den typsom beskrivits ovan på raden target i dialogrutan som öppnas genom att väljaproperties for the icon/program.

Hur MicroSCADA-monitorer öppnas automatiskt i MicroSCADA

Gör så här för att definiera en MicroSCADA-monitor att öppnas automatiskt vid startav en appikation:

1. Definiera en förinställd monitor på bassystmets dator så som ovan beskrivits.

2. Lägg till SCIL-funktionen OPS_PROCESS eller OPS_CALL med kommandotsom startar en förinställd monitor. Observera -n flaggan. Genom att använda -nflaggan vet MicroSCADA att monitorförfrågningen kom från MicroSCADA. Omett fel dyker upp, kommer inget felmeddelande att visas på skärmen, utanmeddelandet läggs i operativsystmets händelselogg. Om du vill använda -nflaggan, skall egenskaperna för MicroSCADA-monitorn definieras på förhand. Omen MicroSCADA-monitor startas från MicroSCADA, och monitorn skall visas påbassystemdatorns skärm, måste en användare vara inloggad.

Exempel:

@OPS = OPS_CALL("mons -n -d mycomp 4",1)

Kommandot öppnar den förinställda monitorn nummer 4 på bassystemets dator‘mycomp’. Flagga ‘-n’ skall användas när man öppnar MicroSCADA-monitorn frånMicroSCADA.

X-serverprogrammet skall inte startats från MicroSCADA med OPS_CALL.Använd istället startmappen för att starta X-servern eller starta den manuellt.

Hur man öppnar MicroSCADA-monitorer automatiskt medstartkatalogen

Gör så här för att definiera en MicroSCADA-monitor att öppnas automatiskt vidinloggning:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM14

1. Definiera en MicroSCADA-monitor i bassystemet så som ovan beskrivs.

2. Kopiera en MicroSCADA-monitorprogramikon i startmappen. Ändra raden target(hittas genom att välja properties for the icon/program) genom att ange flagga -d för förinställd monitor och flagga -r för nytt startförsök. Se exemplet nedan.

Exempel:

mons -r 4 -d mycomp 4

Med kommandot öppnas monitor nummer 4 på bassystemets dator ‘mycomp’. Genomuppge flagga -r, försöker programmet att starta på nytt om nätverket inte harinitialiserats klart när MicroSCADA-monitorn begärs. Omstart görs var femte sekundså många gånger som uppgetts efter flaggan.

Om ett X-serverprogram krävs för MicroSCADA-monitorn, skall X-servernockså startas från startmappen.

2.7 Hur man definierar start och automatisk inloggning

Val av automatisk start

Automatisk start innebär att MicroSCADA startas direkt efter det att operativ-systemetWindows NT har startats. Ingen inloggning behövs. Förfarningssättet definieras iService-dialogrutan, som öppnas från MicroSCADA Control Panel.

Gör så här för att definiera automatisk start:

1. Öppna MicroSCADA Control Panel.

2. Klicka på Admin.

3. Klicka på Service.

4. Välj Automatic från dialogrutan (se Figur 5) som visas på skärmen.

Figur 5. Automatisk start av MicroSCADA väljs i denna dialogruta.

5. Klicka på OK.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 15

Val av manuell start

Manuell start innebär att MicroSCADA skall startas manuellt från MicroSCADAControl Panel. Detta startsätt är valt som standard. Förfarningssättet kan ändras iService-dialogrutan, som öppnas från MicroSCADA Control Panel.

Gör så här för att definiera manuell start:




4. Välj Manual från dialogrutan som visas på skärmen.

5. Klicka på OK.

Val av startblockering

Startblockering innebär att MicroSCADA inte kan startas. Förfarningssättet defineras iService-dialogrutan som öppnas från MicroSCADA Control Panel.

Gör såhär för att definiera startblockering:




4. Välj Disabled i dialogrutan som visas på skärmen.

5. Klicka på OK.

Definiering av automatisk inloggning

Automatisk inloggning innebär att användaren loggas in automatiskt när datorn startas.

Gör så här för att tillåta automatisk inloggning:



3. Klicka på AutoLogon.

4. En dialogruta (se Figur 6) visas på skärmen.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM16

Figur 6. Dialogruta för val av automatisk inloggning.

5. Skriv in användarnamn och lösenord.

6. Välj Automatic Logon Enabled.

7. Klicka på OK.

Användandet av automatisk inloggning kan kompromettera säkerheten iMicroSCADA-systemet.

Tryck på SHIFT-tangenten vid start av Windows NT för att förbigå automatiskinloggning (Automatic Logon). Användarnamn och behörighetskod begärs. Omanvändaren loggar in med ett annat namn än vad som definierats i AutomaticLogon, skall Automatic Logon tillåtas på nytt från MicroSCADAs Control Panel.

2.8 Stopp av bassystem och kommunikationsenheter

Stopp av MicroSCADA

Gör så här för att stoppa MicroSCADA om ett grafiskt användargränssnitt användsoch en MicroSCADA-monitor är öppnad:

1. Stäng det grafiska användargränssnittet och MicroSCADA-monitorn genom attklicka på Logout.

2. Öppna MicroSCADA Control Panel och klicka på Stop.

3. I dialogrutan frågas Do you really want to stop MicroSCADA service? (“Vill duverkligen stoppa MicroSCADA-tjänsten?”). Klicka på Yes.

4. En dialogruta (se Figur 7) visas på skärmen. Klicka på OK.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 17

Figur 7. Dialogrutan visas när applikationerna stängts.

Gör så här för att stoppa MicroSCADA, om ett grafiskt användargränssnitt inteanvänds eller en MicroSCADA-monitor inte är öppnad:

1. Öppna MicroSCADA Control Panel och klicka på Stop.

2. I dialogrutan frågas Do you really want to stop MicroSCADA service? (“Vill duverkligen stoppa MicroSCADA-tjänsten?”). Klicka på Yes.

Observara att tjänsten körs enda tills den stoppas manuellt.

MicroSCADA kan även stoppas med Forced Stop. Denna funktion används endast närMicroSCADA-systemet inte är stabilt och måste stoppas omedelbart. När stoppsek-vensen väl har startat, kan den inte längre avbrytas. Stopproceduren borde inte varalängre än 15 sekunder.

Stopp av kommunikationsenheter

De interna NET-kommunikationsenheterna stoppas när huvuddatorn stängs av. Tryckpå Ctrl+C för att stoppa en fristående frontdator.

Stopp av bassystemets dator

Gör så här för att stoppa bassystemets dator:

1. Stäng operativsystemet Windows NT. Stäng först alla program och välj ShutDown i menyn Start. Välj sedan Shut down the computer och klicka på Yes.

2. Vänta tills ett meddelande, som tillåter att datorn stängs av, visas på skärmen.Stäng av datorn.

2.9 Program som utförs vid start och stopp

Åtgärder i bassystemet

Vid start utför MicroSCADAs huvudprogram följande åtgärder:

• Bassystemet konfigureras med filen SYS_BASCON.COM.

• Fjärrkommunikationssystemet konfigureras och eventuella interna kommunika-tionsenheter startas (SYS_NETCON.COM).

Applikationsberoende procedurer

För varje applikation som startas, dvs. uppgetts som "HOT", utförs följande:

• Applikationens hela processdatabas kopieras från skivminnet till primärminnet.Värdena för processobjekt med SS= =2 markeras som oinsamlade (statuskod 10).




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM18

• En händelsekanal (APL_INIT_1) aktiveras. Kanalen startar en applikationsspecifikkommandoprocedur. Funktionen definieras i händelsekanaldefinitionerna.

• Alla tidkanaler, som är anslutna till dataobjekten och som borde ha startat underden tid systemet varit ur drift, genomgås i de aktiva applikationerna. Derapportdata som saknas på grund av avbrottet markeras som oinsamlade.Kommandoprocedurer och dataobjekt märkta med SE= =1 utförs. Efter attmarkeringen av dataobjekt är helt utförd, startar en annan händelsekanal(APL_INIT_2) en annan kommandoprocedur.

Uppgifterna utförs oberoende av om de startas från SYS_BASCON.COM-filen ellersenare. Om applikationen är en del av ett hot stand-by -system, är utförandet identiskt.

Kommandoproceduren som startas av APL_INIT_1 är vanligen programmerad attutföra tex. följande åtgärder:

• Avläsning av processobjektsvärden från processterminalerna och uppdatering avdem i processdatabasen (primärminnet).

• Komplettering och modifiering av terminal/linjekonfigureringen.

Kommandoproceduren som startas av APL_INIT_2 kan exempelvis varaprogrammerad till att skriva meddelanden till skrivarna.

Tidsåtgång vid start

Allmänt gäller att ju längre tid systemet varit ur bruk, desto längre tid kräver deautomatiska initialiseringsåtgärderna. Under den tid de utförs kan MicroSCADA-systemet användas normalt. De procedurer som utförs belastar emellertid systemet,vilket märks i en något långsammare funktion.



MicroSCADA3 Systemövervakning och

-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 19

3 Systemövervakning och -styrning

Innehåll

Kapitlet är indelat i sex avsnitt med följande innehåll:

3.1 Allmänt. En översikt av användargränssnittet och systemkonfigurerings-verktygen.

3.2 Styrning av bassystemet. Beskriver applikationstillstånd, hantering avlarmräknare samt larmköer.

3.3 Systemtid. Beskriver ändring av tidsformat, inställning av systemtid ochsynkronisering av NET-kommunikationsenheter.

3.4 Hot stand by -system. En översikt av hot stand by -system.

3.5 Fristående frontdatorer och NET-kommunikationsenheter. Beskriver vadfristående frontdatorer och NET- kommunikationsenheter är och hur deskall användas.

3.6 Administrering av kommunikationen med processen.

3.7 Skrivarstyrning. Beskriver skrivaranslutningar, utskriftstyper,skrivarnummer och bufferttyper, skrivarlogg, utskriftsrubriker,administrering av skrivarens funktion, omdirigering av utskrift samtserviceåtgärder på skrivare.

3.8 Användaradministration. Avsnittet delas vidare in iAnvändaradministration för bassystemet och Användaradministration förLIB500.

3.9 Licenshantering. Beskriver MicroSCADAs licenshantering.

3.10 Operating System Event Handler.

3.1 Allmänt

Användargränssnitt

MicroSCADA-monitorerna fungerar som användargränssnitt (MMI) i MicroSCADA.MicroSCADA-monitorer visas som fönster på skärmen så som i ett fönsterhanterings-system. En MicroSCADA-monitor är alltid kopplad till bassystemet. Bilderna ochdialogrutorna, som visas i en MicroSCADA-monitor, är lagrade i bassystemets dator.

MicroSCADA-monitorn kan visas på bassystemdatorns skärm, då är monitorn en sk.lokal monitor. Men MicroSCADA-monitorn kan också visas på skärmen i en datorsom är kopplad via lokalnätet till MicroSCADA-systemet. Denna typ av monitorkallas för fjärrmonitor (remote monitor). En fjärrmonitor kan också visas påhemterminaler som är kopplade antingen direkt till bassystemet eller till lokalnätet viamodem.

MicroSCADA3 Systemövervakning och -styrning



_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM20

MicroSCADA-monitorer delas in i två kategorier, dvs Visual SCIL -monitorer (VS-monitorer) och X-monitorer. X-monitorerna baserar sig på X-fönsterstandarden.Grafikfunktionerna, som stöds av X-monitorer, är grafikprimitiver såsom linjer, cirklaroch rutor, samt OSF/Motif-styrdon för användargränssnitt.

VS-monitorerna stöder samma grafikelement som X-monitorerna. Dessutom stöderVS-monitorerna användningen av grafikobjekt av operativsystemet Windows NT ochoperatisystemet Windows 95 utseende. Dessa grafikobjekt (sk. Visual SCIL objekt) ärtex. tryckknappar, rullningslister, rotationsrutor och menyrader. VS-monitorer kanköras lokalt genom att utnyttja operativsystemet Windows NT’s grafiskaenhetsgränssnitt (GDI) eller så kan de fördelas till olika arbetsplatser försedda med X-Windows -mekanism (Exceed). Lokal- och fjärr- VS-monitorer har samma funktioner.

Kompatibilitet med tidigare MicroSCADA-versioner kan uppnås genom att anslutaMicroWORKSTATION till ett bassystem via TCP/IP eller via en NET-kommunikationsenhet.

Följande MicroSCADA-monitoralternativ finns:

VS Local Monitor En Visual SCIL -monitor, som kan startas lokalt iMicroSCADA-bassystemet.

VS Remote Monitor En Visual SCIL -monitor, som kan startas i en dator medExceed.

X Monitor En X-monitor, som kan startas i en dator med Exceed.

Om skärmsläckare används i bassystmets dator, är blankskärmsläckare attföredra eftersom de belastar systemet mindre.

Systemkonfigureringsverktyg

Systemkonfigureringsverktygen finns som standard på System Configuration -sidan iTool Manager. Verktygen beskrivs närmare på följande sidor. System Configuration-sidan visas i Figur 8 nedan.

Figur 8. System Configuration sidan i Tool Manager.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 21

3.2 Styrning av bassystemet

MicroSCADA-bassystemet innehåller operativsystem, MicroSCADA-kärna ochMicroSCADA-applikationer. Operativsystemet och MicroSCADA-kärnan bildar enplattform för applikationer, vilka använder plattformens tjänster. En applikationinnehåller applikationsprogramvara och databaser.

Bassystemet kan köra flera applikationer parallellt. Trots att upp till 99 lokala ellerexterna applikationer kan konfigureras för ett bassystem, begränsar dock datornseffekt och de virtuella minnet användingen av applikationerna. På samma sätta kanendast ett visst antal MicroSCADA-fönster öppnas samtigt, trots att det är möjligt attkonfigurera upp till 50 MicroSCADA-monitorer för ett bassystem.

Verktygsbilden för bassystemskonfigureringen kan nås genom att klicka på BaseSystem i Tool Manager. I Base System Configuration -verktyget kan data på vitbakgrund ändras. Data som inte kan ändras, visas på svart bakgrund. Omattributnamnet visas med ljusblå text, innebär detta att vissa begränsningar för ändringav data gäller, tex. attributen för ett objekt, som är i användning, inte kan ändras.Observera att de flesta ändringar som görs med verktyget gäller endast underpågående session, dvs. on-line.

Applikationstillstånd

En applikation kan ha följande tillstånd:

COLD Applikationen är inte i drift. Applikationens databaser lagras inte iprimärminnet.

WARM Applikationen är inte i drift, men dess databaser lagras i primärminnet försnabbare uppstart.

HOT Applikationen är i normalt drifttillstånd och databaserna lagras iprimärminnet.

Applikationstillståndet kan ändras med applikationsverktygsbilden (Application tool)som öppnas i Base System Configuration -verktygsbilden. Uppstart av en applikationinnebär att den sätts till "HOT". Stopp av en applikation innebär att den sätts till"COLD".




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM22

Figur 9. Applikationsdefinitioner i Base System Configuration -verktygsbilden.

Hantering av larmbildskön

Hanteringen av larmbildsköerna specifieras av en parameter i Base SystemConfiguration -verktyget. Det finns tre olika sätt att hantera larmbildsköerna:

BY_MON innebär att en larmbild blir kvar i en monitors larmbildskö tills den harvisats i monitorn.

BY_APL innebär att då en larmbild har visats i en monitor avlägsnas den frånlarmbildsköerna i alla andra monitorer som applikationen känner till.

BY_OBJ innebär att larmbilden avlägsnas från alla köer då den har visats i enmonitor (BY_APL) eller då alla larmobjekt i bilden har kvitterats.

Gör så här för att byta sätt att hantera larmbildskön:

1. Välj APPLICATIONS i verktyget Base System Configuration och därefter enapplikation från listan.

2. Välj ett av de nämnda sätten att hantera larmbildskön i fältet efter texten ALARMPICTURE QUEUE POLICY.

Köer

Varje applikation har en kö för händelsekanaler (processhändelsekö). Dessutom finnstvå utskriftsköer. Den ena utskriftskön aktiveras från processdatabasen och den andrafrån SCIL. Objekt som aktiveras från tidkanaler, tex. kommandoprocedurer eller data-objekt, exekveras vanligtvis via tidkanalkön. Objekt som aktiveras från processobjekteller från SCIL, exekveras vanligtvis via händelsekön. Standardköer för objekt somaktiveras från tidkanaler, processobjekt eller SCIL kan bytas ut så att objekten




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 23

exekveras via parallellköer. Detta görs med PE- och PQ-attribut. När objekt somanvänder EXEC_AFTER-kommandot exekveras, sker detta genom den fördröjdaexekveringskön.

Köernas maximilängd samt förbrukad längd visas nere i verktygsbilden Applications,se Figur 9. Om problem uppstår, kan du få noggrannare information om i vilken köproblemet uppstått genom att kontrollera de siffror som visas nere i verktygsbilden.

Varje skrivare har också en egen utskriftskö för lagring av utskriftskommandon. Könslängd kan ses i verktygsbilden Printer.

Lagring av händelsehistorik

Händelsehistoriken kan lagras på två sätt:

• Genom att använda historikdatabasen.

• Genom att använda händelseloggen och historikbufferten.

Applikationsansvariga väljer något av alternativen när han/hon skapar applikationen.Attributet HP bestämmer vilket av dem är i bruk. Händelseloggen väljs som standardav kompabilitetsskäl. Värdet skall ändras till “DATABASE” för nya applikationer. Sekapitel 5 i manualen “System Objects” för närmare information om HP-attributet.

Historikdatabasen

Historikdatabasen innehåller historikdatabasfiler vilka var och en innehåller händelserför en dag. Filerna ges namnet enligt datum, dvs. APL_yymmdd.PHD. Till exempelfilen APL_980115.PHD innehåller händelser från 15. januari 1998.

Buffertminnen

Varje applikation som inte försetts med historikdatabas har en historikbuffert (minnereserverat för processhändelser, basen för händelselistor). Det minnesutrymme som ärreserverat för dessa buffertar och det upptagna minnesutrymmet ses i Base SystemConfiguration -verktyget. Det reserverade minnesutrymmet bör i allmänhet inteändras.

Visning av larmräknare

Gör så här för att visa larmräknaren, dvs. det totala antalet aktiva larm i enapplikation:

1. Öppna verktygsbilden Base System Configuration.

2. Klicka på APPLICATIONS och välj därefter en applikation från listan.

3. Klicka på MISC. och ALARM COUNTS.

3.3 Systemtid

Tidsformat

Verktygsbilden Base System Configuration ger möjlighet att kontrollera och ändra detkalendertidsformat som visas i bilderna. Tidsformatet ändras på följande sätt:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM24

1. Klicka på SYSTEM.

2. Växla mellan de två möjliga tidsformaten genom att klicka på fältet TIMEFORMAT.

Figur 10. Ändring av tidsformat.

Inställning av systemtid

Förutom att systemtiden visas som information i bilderna startar den ocksåtidsberoende operationer (genom tidkanaler).

Om datorns fysiska klocka inte är exakt, måste systemtiden justeras, vilket kan görasmanuellt med en verktygsbild eller automatiskt med ett SCIL-kommando(#SET_TIME). Den fysiska klockan ställs samtidigt in. Inställning av systemtidenpåverkar alla applikationer.

Om datorn är försedd med en radioklocka som regelbundet synkroniseras, finns detinget behov av att ställa in systemtiden. I så fall kommer en ändring av systemtiden attbara ha en tillfällig effekt, eftersom den fysiska klockan regelbundet ställs in enligtradioklockan.

Gör så här för att ändra systemtiden manuellt:

1. Öppna verktygsbilden Time/Date Setting genom att dubbelklicka på Date/Timepå sidan System Configuration i Tool Manager.

2. Tiden visas i fältet Time. Se Figur 11. Tiden kan ändras med hjälp av rotations-rutor eller genom att skriva in rätt tid.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 25

Figur 11. Tid och datum kan ändras i verktyget.

3. Datum visas i fältet Date. Datum kan ändras med hjälp av rotationsrutor ellergenom att skriva in rätt datum.

4. Klicka på Apply och gör ändringarna i systemet.

Synkronisering av NET-kommunikationsenheter

Om stationerna är synkroniserade från NET-kommunikationsenheten måste denregelbundet synkroniseras med bassystemet. I allmänhet sköts synkroniseringen avautomatiska kommandoprocedurer. Gör såhär för att utföra en manuelltidssynkronisering av NET-kommunikationsenheten:

1. Klicka på INTERNAL ATTRIBUTES i verktygsbilden NET Configuration.

2. Skriv NET-nodnumret.

3. Klicka på tangenten SYNC FROM SYS.

Synkronisering av systemtiden

Synkronisering av systemtiden innebär att systemkomponenternas (bassystem, NET-kommunikationsenheter och fristående kommunikationsenheter) interna klockorsynkroniseras ömsesidigt, och vid behov synkroniseras även externa tidkällor. Deninterna systemtidens noggrannhet beror i huvudsak på klocksynkroniseringens kvaliteti systemet. Den absoluta systemtidens noggranhet beror på den interna systemtidensnoggrannhet hos tidkällan. De vanligaste externa tidkällorna är:

• GPS (Global Positioning System), används vanligtvis vid satellitnavigering.

• Radiosändare för klocksynkronisering, så som DCF 77 i Frankfurt, Tyskland.

• Övervakningssystem på högre nivå, tex. NCC.

Externa tidkällor ansluts till MicroSCADA-systemet endera via serieporten eller somPC-kretskort.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM26

3.4 Hot Stand By -system

I system där hög tillförlitlighet krävs, kan hot stand-by -bassystem användas.Systemkonceptet baserar sig på speglat data som lagras såväl på hårdskivan som iRAM-minnet. Data speglas mellan två bassystem (primärt bassystem och sekundärtbassystem). Speglingen gäller MicroSCADAs applikation. Om störningar uppstår i detprimära bassystemet där applikationen befinner sig i HOT-tillstånd, kommerapplikationen som mottar det speglade datat och befinner sig i stand-by-läge att övergåtill HOT-tillstånd och ta över uppgifterna som applikationen i det primära bassystemethade.

Stand-by applikationen är en identisk kopia av HOT-applikationen i det primärabassystemet både vad gäller data på hårdskivan och i RAM-minnet. Data speglas påhändelsebasis, vilket innebär att under drift spegelas endast data som ändrats. Tillfälligdata på hårdskivan och i RAM-minnet, såsom bilder och rapporter, mellanlagringsköertill skrivare, exekveringstillstånd och MicroSCADA-monitortillstånd speglas inte. Vidstart görs en fullständig kopia av det primära bassystemets applikation till det sekun-dära bassystemets applikation. Speglingen är symmetrisk, vilket betyder attapplikationen kan speglas i båda riktningarna i tur och ordning. Övertagandet kanockså startas manuellt. Efter ett övertagande fungerar speglingen automatiskt i motsattriktning när bassystemet åter är fritt från störningar.

Indataflödet från processerna jämförs alltid med speglingen. På det här sättet kan manundvika att data går förlorat, tex. vid spill i buffertminnet. Varje meddelande, sominnehåller processdata från en NET-kommunikationsenhet, har ett överförings-nummer. Överföringsnumret speglas då med ifrågavarande data. NET-kommunikationsenheterna klarar av att lagra ett visst antal överföringar. Efter ettövertagande kan en applikation, som nyligen startat, få överföringar från NET-kommunikationsenheten som inte blivit speglade. Dessa är de överföringar sominkommit under störningarna i bassystemet.

Bassystemet tillåter spegling av mer en applikation, men då måste datorns kapacitetbeaktas. De sammankopplade bassystemen skall alltid ha en TCP/IP-länk med enöverföringshastighet på minst 10 Mb/s. Bryggor och routrar gör att överförings-hastigheten blir långsammare än 10 Mb/s och försämrar systemets totalprestandavarför sådana inte rekommenderas.

De öppna gränssnitten är samma som för de enkla bassystemen. Men man måstespeciellt beakta att applikationen, som innehåller databaserna, kan vara aktiv i enderabassystemet och att endast den aktiva applikationen kan utbyta data externt.

Övertagandet kan startas manuellt genom att sätta applikationen som är igång i detprimära systemet till COLD. Vid uppstart blir det först startade bassystemet primärtbassystem, eller om bassystemen startas samtidigt, det bassystem som senast varitigång.

3.5 Fristående frontdatorer och NET-kommunikationsenheter

Fjärrkommunikationsystemet är ett nät som består av bassystem, PC-NET-kommuni-kationsenheter, DCP-NET-program, fristående frontdatorer och kommunikationsut-




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 27

rustning, såsom modem, telefonlinjer, radiolänkar, etc. kommunikationsenheterna ochfjärrkommunikationsutrustningen sörjer för kommunikationen mellan:

• bassystem och processterminaler

• bassystem och skyddsreläer

• bassystem och bassystem

• bassystem och skrivare som är kopplade till kommunikationsenheterna.

Fristående frontdator

En fristående frontdator är en dator som är speciellt avsedd för fjärrkommunikation.Frontdatorn kopplas vanligtvis till bassystemet via LAN. En frontdator kan rymmaupp till fyra DCP-NET-kommunikationsenheter.

DCP-NET

DCP-NET är kommunikationsprogramvara som körs i ISA-bussbaserade DCP-korttillverkade av Emulex. Kortet har en egen Intel-baserad processor.

DCP-NET-programvaran har till uppgift att tolka externa protokoll, som används förkommunikation med processenheter så som styrenheter, reläer och process-terminalertill ACP-protokollet. ACP-protokollet används mellan MicroSCADA-noderså som bassystem och NET-kommunikationsenheter. KommunikationsprogrammetDCP-NET stöder ett antal slavprotokoll som kan användas för anslutning tillöverliggande system. Händelse- och larmskrivare kan också anslutas till DCP-NET-programmet. DCP-NET innhåller också själva NET-kommunikationsenhetenskonfigurationsdata, linjerna och den anslutna apparaturen.

Två DCP-NET-kommunikationsenheter kan monteras i bassystemets dator.

PC-NET

Kommunikationsprogrammet PC-NET påminner om DCP-NET-programmet.Programmet körs parallellt med bassystemet i huvudprocessorn i en dator medoperativsystemet Windows NT. PC-NET-programmet kan använda datorns serieportarsom kommunikationskanaler. Som kommunikationskanal till den LON-baserademellanfackliga bussen använder PC-NET ett ISA-baserat PCLTA-busskort (PCLonTalk Adapter) tillverkad av Echelon.

Eftersom PC-NET-programmet håller kontakt med bassystemet via en intern länkskall PC-NET alltid köras på samma dator som bassystemet.

Precis som DCP-NET-programmet, har PC-NET-programmet också till uppgift atttolka externa protokoll, som används för kommunikation med processenheter, såsomreläer och processterminaler, till ACP-protokollet. ACP-protokollet används mellanMicroSCADAs bassystem och PC-NET. Kommunikationsprogrammet PC-NETstöder ett antal slavprotokoll som kan användas för anslutning till överliggandesystem. PC-NET innhåller också själva NET-kommunikationsenhetenskonfigurationsdata, linjerna och den anslutna apparaturen.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM28

Redundanta frontdatorer

Konceptet med redundanta frontdatorer innebär att två fristående frontdatorer med 1–4DCP-NET-kort i varje konfigureras likadant för samma uppgifter. Ett redundant parbestår av två DCP-NET-enheter, en i varje fristående frontdator. En av kommunika-tionsenheterna är i drift (primär kommunikationsenhet), medan den andra (sekundärkommunikationsenhet) står beredd att ta över driften. Den sekundära kommunika-tionsenheten övervakar den primära kommunikationsenheten. Om ett fel uppstår i denprimära kommunikationsenheten, kommer den sekundära kommunikationsenheten attta över driften och styra brytarna så att dataprofilen styrs in på dess egna linjer.Applikationen i MicroSCADA avgör när bytet sker. Redundansen är symmetriskvilket betyder att den tidigare primära kommunikationsenheten blir sekundärkommunikationsenhet och övergår i beredskap så fort felet reparerats ochkommunikationsenheten fungerar normalt. Under drift överförs händelsedata förprocessterminaler som använder sig av RP570-protokoll mellan de två DCP-NET-enheterna på händelsebasis.

Ett applikationsprogrampaket finns att fås för hantering av redundanta frontdatorer.Programpaketet stöder omkoppling av alla kommunikationsenheter samtidigt eller ettkommunikationsenhetspar åt gången.

Varje DCP-NET-enhet i de båda redundanta frontdatorerna skall kopplas ihopsinsemellan för överföring av data via en kommunikationslinje. Hårdvaru- ochprogramvarukraven för redundanta frontdatorer är desamma som för friståendefrontdatorer.

Funktionen hos redundanta frontdatorer kan övervakas i verktygsbilden ConfiguringInternal MicroNET Attributes. Gör på följande sätt:

1. Öppna verktygsbilden NET Configuration.

2. Klicka på INTERNAL ATTRIBUTES i verktygsbilden NET Configuration.

Ett fönster kommer fram och visar tillståndet för den aktuella NET-enheten (THISNODE) och för NET-reservenheten i det redundanta NET-paret (PEER NODE): HOT(i funktion), STAND-BY eller SINGLE. Aktivera en manuell omkoppling mellan debåda NET-enheterna genom att klicka på tangenten SWITCHOVER.

3.6 Övervakning av processkommunikationen

Allmänt

Verktygsbilderna för övervakning och omkonfigurering av fjärrkommunikationen nåsfrån System Configuration -bilden i Tool Manager.

Allmänt gäller att dessa verktygsbilder inte bör handhas av någon annan än densystemansvarige.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 29

Kommunikationslinjer

Gör så här för att få en översikt av linjeattributen:

1. Öppna verktygsbilden CONFIGURING LINES genom att klicka på LINEATTRIBUTES i NET Configuration Tool.

2. Skriv in NET-nummer (kommunikationsenhetens nummer) och linjenummer.

Då ett fel inträffar på en kommunikationslinje kan det vara bra att ta linjen ur bruk föratt undvika onödiga systemmeddelanden. Ta linjen i bruk igen på motsvarande sättsedan linjen fungerar igen.

Ta en linje ur bruk genom att klicka på fältet IN USE, varvid texten ändrar till NOTIN USE. Ta linjen i bruk igen genom att klicka på NOT IN USE.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM30

Tool picture for on-line configuration of NET

Tool picture for on-line configurationof NET lines

Tool picture for on-line configuration of S.P.I.D.E.R. RTUs

Figur 12. Verktygsbilder för konfigurering av fjärrkommunikation under pågående drift.

Kommunikationsslingor (RP 570/S.P.I.D.E.R. RTU -process-terminaler)

En kommunikationsslinga är en linje som utgår från en NET-linje och slutar i enannan, vanligen i en annan frontdator, varvid det bildas en slinga. Någonstans längsslingan finns det en brytpunkt. Processterminalerna på ena sidan om brytpunktenavfrågas från ena riktningen medan de övriga processterminalerna avfrågas från andrariktningen. Brytpunkten ställs in av slingstyrenheter. Gör så här för att övervaka ochstyra en kommunikationsslinga:

1. Klicka på LOOP SUPERVISION i verktygsbilden Net Configuration Tool.

2. Välj en slinga genom att klicka på dess namn.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 31

Slingan, processterminalerna på slingan och brytpunkten visas i bilden. Vidnormaltillstånd är slingstatus för alla processterminaler OK, AUTOMATICRECONFIG. är ENABLED och LOOP CONTROL STATUS är IDLE. Om slingstatusför en eller flera stationer inte är OK, pågår eventuellt en automatisk omkonfigurering.LOOP CONTROL STATUS borde då ha tillståndet INITIAL, BUILD UP ellerBREAK DOWN. Men om AUTOMATIC RECONFIG. har tillståndet DISABLEDkan LOOP CONTROL STATUS ha tillståndet IDLE också i en felsituation. Systemetsätter den automatiska omkonfigureringen ur funktion när en automatiskomkonfigurering inte lyckas. Situationen kan kräva manuell omkonfigurering elleråtgärder för att korrigera felet. För dessa åtgärder krävs specialister och beskrivsdärför inte här desto närmare.

RTU5

LC5

Direction A

RTU1

LC1

NET1

M

1

M

2

M

A

RTU3

LC3

RTU2

LC2

RTU4

LC4

M

3

M

4

M

5

M

6

M

7

M

8

M

9

RTU6

LC6

M

10

M

11

M

12

M

B

Direction B

NET2

Modems

Loop Control Units

Figur 13. Kommunikationsslingor.

Stationer

Gör så här för att överblicka stationernas (processterminalernas) attribut:

1. Välj önskad station i verktygsbilden Net Configuration Tool genom att klicka pånamnet. Till exempel:

STA = SPACOM, Allen-Bradley, WestronicRTU = S.P.I.D.E.R. RTUsPCL = ProcontrolSIN = SindacSPA = SPACOM

2. Välj station genom att skriva stationens nummer eller bläddra igenom stationernamed piltangenterna.

3. Liksom linjer kan också stationer tas ur bruk som säkerhetsåtgärd då ett allvarligtfel inträffar. På så sätt undviker man onödiga systemmeddelanden, en onödigbelastning av kommunikationen och andra eventuella osäkerhetsfaktorer. Ta vidbehov stationen ur bruk eller i bruk igen med attributet IN USE (IU). Om stationenfinns på en kommunikationsslinga tar man stationen ur bruk eller i bruk igengenom att välja NO/YES för IN SERVICE i verktygsbilden LOOPSUPERVISION.

3.7 Skrivarstyrning

Följande utskriftsmetoder stöds i MicroSCADA 8.4:

• Utskrift till en radskrivare (händelse, larm), som är

- ansluten till en DCP-NET -linje




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM32

- ansluten till en serie- eller parallellport på en dator med operativsystemetWindows NT. Utskrifterna från MicroSCADA styrs från Printer Manager ioperativsystemet Windows NT. Skrivaren kan också användas gemensamt avflera andra bassystem via Printer Manager i operativsystemet Windows NT.

- ansluten till en skrivarserver

• Utskrift till skrivare med arkmatning (hardcopy-enhet), som är

- ansluten till en serie- eller parallellport på en dator med operativsystemetWindows NT. Utskrifterna från Exceed styrs från Printer Manager ioperativsystemet Windows NT Skrivaren kan också användas gemensamt avflera andra bassystem via skrivarhanteraren i operativsystemet Windows NT.

- Ansluten till en skrivarserver (tex. HP Jetdirect plus) med LAN.

- Direkt ansluten till LAN. För detta krävs en skrivare försedd med ettLAN-anslutningskort.

- Hardcopy-utskrifter är tillgängliga i Exceed och när VS-monitorer används,genom att trycka på F3 på tangentbordet. Hardcopy-utskrifter som styrs avSCIL är inte möjliga. Då man skriver ut en papperskopia från en VS Remotemonitor, används inte skrivarhanteraren. Av denna orsak måste skrivarnadefinieras på ett annat sätt än vad fallet är för VS Local. VS Remote skrivarenmåste anges i MicroSCADA-monitorstartdialogen. Då användaren väljer VSRemote, aktiveras inmatningsfältet VS Printer. Se Figur 14.

Figur 14. Dialogrutan MicroSCADA Monitor.

Utskriftstyper

Utskriften utförs på programnivå (osynligt för användaren) antingen som enöverföring av MicroSCADA-bilder till skrivaren (bildbaserad utskrift), som enöverföring av skrivardata, styrkoder och skrivarkommandon till skrivaren (SCIL-definierad eller "transparent" utskrift), eller med Visual SCIL -objekt. I det andra falletspecifieras utskriften av en SCIL-funktion (PRINT_TRANSPARENT). Den




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 33

bildbaserade utskriften är begränsad till de halvgrafiska delarna av den utskrivnabilden, medan den SCIL-definierade utskriften tillåter utskrift av alla tecken,formatering, grafik och färger som stöds av skrivaren.

I Visual SCIL finns VS_PRINT_OBJECT, som kan användas för utskrifter.VS_PRINT_OBJECT tillåter användaren att ställa in skrivare eller skriva utspecifierade dialogrutor eller texter till en förinställd skrivare. Metoden_SETUP_PRINTER öppnar en plattformsberoende skrivardialogruta i VS-monitorn,men i en VS Remote -monitor kan ingen sådan dialogruta öppnas, eftersom X-plattformen inte stöder sådana dialogrutor. Metoden _PRINT_TEXT_VECTORskriver ut en textvektor på en förinställd skrivare enligt de förinställda marginalerna.För närmare information, se manualen “Visual SCIL Objects”.

Operativsystemet Windows NT’s skrivarhanterare (print manager) används vidutskrift med verktygsbilden SCIL Editor eller med objektet VS_PRINT_OBJECT frånen VS Local -monitor. Även objekten VS_DIALOG och VS_MAIN_DIALOGanvänder skrivarhanteraren i operativsystemet Windows NT. Vid utskrift från en VSLocal -monitor med funktionstangent F3 används också operativsystemet WindowsNT’s skrivarhanterare. Att skriva ut dialoger med hjälp av objektetVS_PRINT_OBJECT eller funktionstangenten F3 från en VS Remote -monitor lyckasinte ifall fler färger än 256 har definierats i operativsystemet Windows NT. Sammagäller för X-monitorer.

När operativsystemet Windows NT’s skrivarhanterare används för utskrift frånMicroSCADA, skall skrivarna definieras som lokala skrivare i operativsystemetWindows NT.

Som lokala skrivare uppfattas:

• Skrivare som är kopplade direkt till datorns serie- eller parallellport.

• Nätverksskrivare som är definierade som lokala skrivare.

I avsnitt “Inställning av nätverksskrivare som lokala skrivare” beskrivs hur ennätverksskrivare definieras som en lokalskrivare.

Det finns fyra olika typer av bildbaserad utskrift:

1 Teckenbaserad svartvit utskrift. Tecknen på bildskärmen skrivs ut som fullständigaASCII-tecken. Grafiska tecken (andra än ASCII) skrivs ut som tecknen + och #.

2 Pixel-baserad, svartvit utskrift (kräver EPSON FX-80 -kompatibla skrivare).Utskriften skrivs ut till skrivaren pixel för pixel. Den här typen av utskrift ger enfullständig kopia av bildskärmen (med undantag för fullgrafik), men utan färger.

3 Utökad, teckenbaserad svartvit utskrift. Denna typ är likadan som typ nummer ett,men för att göra utskriften mera lik den skrivna bilden ersätts de grafiska tecknenmed liknande skrivartecken enligt en konfigurerbar omvandlingstabell.

4 Pixel-baserad färgutskrift (kräver EPSON JX-80 -kompatibla skrivare). Den härutskriften ger en exakt kopia av den skrivna bilden, förutom att fullgrafik inteingår.

Det finns alltså sammanlagt sex olika utskiftstyper.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM34

Den utskriftstyp man får på en skrivare beror på skrivarutrustningen, skrivaranslut-ningen och skrivarkonfigureringen. Vad beträffar bildbaserad utskrift, är typ 1 ovan(teckenbaserad, svartvit utskrift) den enda möjligheten för skrivare som är direktanslutna till bassystemets dator eller till ett LAN. Skrivare som är kopplade tillfrontdatorer kan ge vilken utskriftstyp som helst som stöds av skrivaren. Till exempelpixel-skrivare kan användas för teckenbaserad utskrift, men teckenskrivare kan inteanvändas för pixelbaserad utskrift. SCIL-definierad utskrift kan skrivas ut på vilkenskrivare som helst, oberoende av anslutningen och skrivarutrustningen, förutsatt attskrivaren är konfigurerad som "transparent" i MicroSCADA och att utskriften ärdefinierad i applikationen (med SCIL-funktionen PRINT_TRANSPARENT). Skrivaresom är konfigurerade som "transparenta" kan inte göra en bildbaserad utskrift.

Skrivarnummer

Varje skrivare har ett unikt skrivarnummer som kan kopplas till en viss uppgift, tex.larm- och händelseutskrift, hardcopy (med SCIL), historikrapporter, dokumentationosv. Det skrivarnummer som används för larm- och händelseutskrift väljs individuelltför varje objekt i processdatabasen eller med SCIL-kommandot #PRINT. Varjeapplikation kan känna igen och använda sig av upp till 20 skrivare (hardcopy-enheterinte medräknade).

Ändring av utskriftstyp

Den typ av utskrift som fås på en skrivare beror på skrivarkonfigureringen och kanändras med verktygsbilderna för direktkonfigurering. Om skrivaren är kopplad till enNET-kommunikationsenhet, kräver en ändring av skrivartyp modifieringar både iNET-konfigurationen och i bassystemets konfigurering. Om skrivaren är koppladdirekt till datorn eller kopplad via ett LAN, berör en ändring endast bassystemetskonfiguration.

Inställning av en nätverksskrivare som lokal skrivare

För att kunna ställa in en skrivare för att skriva ut från SCIL Editor tool och VisualSCIL object VS_PRINT_OBJECT, skall skrivaren först definieras som lokal skrivare.Gör såhär för att definiera en nätverksskrivare som lokal skrivare:

1. Öppna Windows NT™ Control panel.

2. Dubbelklicka på ikonen Printers. Guiden ‘Lägg till skrivare’ startar.

3. Tryck på My Computer och klicka på Next.

4. Klicka på Add Port.

5. Välj Local Port i dialogrutan Printer Ports och klicka sedan på New Port.

6. Ge UNC-sökstigen till din nätverksskrivare i dialogrutan Port Name, tex.\\Printerserver\Printername och klicka på OK.

7. Stäng dialogrutan Printer Ports. Nu borde den nya porten du valde synas i listansom visas. Kontrollera portens kontrollruta.

8. Klicka på Next. Nu öppnas en lista med tillgängliga skrivare.

9. Välj din skrivares tillverkare och modell och klicka sedan på Next.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 35

10. Skriv in datorns namn och välj Yes för att använda skrivaren som fönstretsförvalda skrivare och klicka sedan på Next.

11. Välj om du vill att skrivaren skall användas av flera MicroSCADA-bassystemgenom att välja Shared. Klicka sedan på Next.

12. Välj om du vill att skrivaren skall skriva ut en testsida. Klicka sedan på Finish.

13. Ge sökvägen för skrivarens drivrutin (Windows NT™ installations-CD). Klicka påOK. Nu installeras skrivarens drivrutin i datorn. När installationen är klar bordeskrivaren synas i skrivarlistan.

Ändring av skrivarkonfiguration i en NET-kommunikationsenhet

Gör så här för att ändra skrivarkonfigurationen i en NET-kommunikationsenhet (gällerskrivare som är anslutna via NET-enheten):

1. Öppna verktygsbilden NET Configuration tool på sidan System Configuration iTool Manager.

2. Öppna verktygsbilden Configuring Peripheral Equipment genom att klicka påPrinter Attributes, se Figur 15.

Figur 15. Verktygsbilden som visas när man klickar på Printer Attributes i verktygsbilden NET On-lineConfiguration.

3. Skriv in skrivarnummer.

4. Ta skrivaren ur bruk genom att klicka på IN USE.

5. Klicka på PRINTER TYPE och välj skrivartyp. Numren 1, 3, 5 och 7 motsvarartyperna 1, 2, 3 och 4, vilka nämndes tidigare. Se avsnitt “Utskriftstyper” på sidan15.

Ändring av skrivarkonfiguration i bassystemet

Gör så här för att ändra skrivarkonfigurationen i bassystemet (gäller alla typer avskrivaranslutningar):

1. Öppna verktygsbilden Base System Configuration genom att dubbelklicka påBase System i Tool Manager.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM36

2. Klicka på PRINTERS och därefter på en skrivare från skrivarlistan.

3. Ändra skrivartypen till NORMAL, COLOR eller TRANSPARENT. NORMAL= svartvit (skrivartyp 1 i NET), COLOR = färgskrivare (gäller endast skrivare somär anslutna via NET-enheten, motsvarar skrivartyperna 3, 4 och 7 i NET).TRANSPARENT = skrivare avsedd för utskrifter definierade med SCIL.

4. Om skrivaren är ansluten via NET-enheten, gå ut ur verktygsbilden Base SystemConfiguration, öppna verktygsbilden Configuring Peripheral Equipment ellerSystem Control, och ta därefter skrivaren i bruk igen.

Figur 16. Ändring av skrivarkonfigurationen i bassystemet.

Skrivarlogg

Om en skrivare har skrivarlogg (printer log) kopieras alla utskrifter som sänds tillskrivaren till loggfiler som lagras på skivminne. Valet av skrivarlogg och -filkatalogför en skrivare specifieras av bassystemets parametrar. Gör så här för att få framskrivarloggdefinitionerna på skärmen:

1. Öppna verktygsbilden Base System Configuration från System Configuration iTool Manager.

2. Klicka på PRINTERS.

3. Välj skrivare från listan.

Fältet OUTPUT DESTINATION specifierar om utskriften sänds till en skrivare(PRINTER), till en skrivarlogg på skiva (LOG) eller båda (BOTH). Om skrivaren harskrivarlogg, specifieras filkatalogen för loggfilen.

Utskriftsrubrik

Rubriken på varje sida av händelseutskriften definieras i bassystemets konfiguration.Gör så här för att se eller editera rubriken (bildbaserad utskrift):




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 37


2. Klicka på PRINTERS, och välj en skrivare från listan.

3. Klicka på PRINTER HEADER varvid ett fönster visas. Rubriktexten kan ses ellerediteras i fönstret. Nummertecknet (#) står för ett SCIL-uttryck som definieras isamma fönster. Attributet %PN avser sidnumret.

Utskriftsrubriken för SCIL-definierad utskrift definieras i det fönster som man fårfram genom att klicka på PRINTER CONTROL.

Utskriftsbuffertar och köer

Varje skrivare har ett buffertminne där utskriftsuppgifterna sparas tills de skrivs ut.När MicroSCADA ger ett utskriftskommando lagras det först i en skrivarspecifik fil(skrivarkö) i skivminnet. Kommandot överförs till skrivarbufferten efteran somutrymme blir ledigt där, och skrivaren skriver sedan ut innehållet i skrivarbufferten isin egen takt.

Då skrivaren stängs av töms skrivarens buffertminne, varvid utskriftskommandona ibufferten går förlorade. Vanligen förblir utskriftskommandona lagrade i skrivarkön påskivminnet tills kön blir full. Men om en skrivare, som är kopplad till en frontdator, äri bruk då den stängs av, kan utskriftskommandona gå förlorade. Om man tar enskrivare kopplad till en frontdator ur bruk (med IU-attributet) påverkar detta inteskrivarens buffertminne och inte heller skrivarkön i skivminnet.

Omdirigering av utskrift

Den utskrift som sänds till en skrivare kan omdirigeras till en annan, tex. då platsenför jourhavande personal byts. En sådan omdirigering kan ske manuellt ellerautomatiskt. Gör så här för att manuellt omdirigera utskriften:



3. Välj en skrivare från listan.

4. Klicka på PRINTER CONTROL och skriv in numret för den skrivare till vilkenutskriften skall omdirigeras.

Alla utskriftsuppgifter i skrivarkön och alla efterföljande utskriftskommandon sändstill den nya skrivaren.

Styrning av skrivarens funktion

Gör så här för att överblicka eller kontrollera skrivarens tillstånd:


2. Klicka på PRINTER.

3. Välj en skrivare från listan.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM38

4. Klicka på PRINTER CONTROL. I fönstret PRINTER CONTROL visasskrivarens tillstånd:

IDLE (inget att skriva ut)

BUSY (utskrift pågår)

WAITING

STALLED (PAUSE PRINTER vald)

STOPPING (STOP PRINTER vald)

Fönstret PRINTER CONTROL erbjuder följande operationer för att styra skrivaren:

Stop Printer Stoppar skrivaren så snart den har utfört den pågåendeuppgiften. Alla utskriftsuppgifter i kön går förlorade.Starta på nytt genom att ställa TT i läget LOCAL.

Reset Den pågående uppgiften och alla utskriftsuppgifter ikön annulleras.

Cancel Current Job Den pågående utskriften annulleras.

Reprint Current Job Återstartar utskriften.

Pause Printer/Start Printer Gör en paus i utskriften tills man trycker på tangentenigen.

Serviceåtgärder på skrivare

Gör så här för att serva skrivaren, tex. byta papper, justera pappersformatet, bytafärgband osv.:



3. Välj skrivaren från listan.

4. Klicka på PRINTER CONTROL.

5. För att vara säker på att ingen utskrift går förlorad, ta skrivaren tillfälligt ur brukgenom att klicka på PAUSE PRINTER.

6. Utför serviceåtgärden på skrivaren enligt beskrivningen i skrivarmanualen.

7. Återstarta skrivaren genom att klicka på START PRINTER.

3.8 Användaradministration

Allmänt

Användaradministrationen i MicroSCADA 8.4 är delad in i två delar. Den enaanvändaradministrationen ställer bassystemet och operativsystemet Windows NT till




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 39

förfogande och den andra användaradministrationen LIB500. Båda delarnarekommenderas att användas samtidigt eftersom detta ger maximal säkerhet.

3.8.1 Bassystemets användaradministration

MicroSCADA-användaren

MicroSCADA-systemet körs med MicroSCADA-användarens legitimation, vilketinnebär att MicroSCADA-processerna ägs av MicroSCADA-användaren, närMicroSCADA-tjänsten startas. Alla hänvisningar och åtgärder som utförs avprocesserna och SCIL-programmen utförs i MicroSCADA-användarens namn.

MicroSCADA-användaren hör till Administrators-gruppen och har rätten att starta ettprogram som en tjänst. MicroSCADA-användaren är en användare som definierats föroperativsystemet Windows NT och skall inte förväxlas med de användare somdefinierats i funktionsbiblioteket LIB500.

MicroSCADA-användaren skapas när MicroSCADA-programvarupaketet installeras.Om användaren redan existerar från ett tidigare installerat paket, behöveranvändarnamn och lösenord inte ändras.

På grund av MicroSCADA-användarens natur bör användarnamnet reserveras endastför MicroSCADAs “interna” bruk. Systemadministreringen rekommenderas att görasunder ett annat till Administrators-gruppen tillhörande användarnamn och all övriganvändning sker med användare som inte har administratörsrättigheter.

Alla processer som startas eller används av MicroSCADA-systemet, körs medMicroSCADA-användarens rättigheter. Om vanliga användare tillåts startagodtyckliga program från MicroSCADA, kan detta äventyra säkerheten isystemet.

Resurser, såsom filer och skrivare, som delas av andra datorer, kan nås frånMicroSCADA, förutsatt att resurserna kan nås från bassystemets dator och attMicroSCADA-användaren har tillräckliga rättigheter till dem. Om resursen tilldelatsenbart MicroSCADA-systemet, skall MicroSCADA-användaren definieras även i dendator som delar resursen. Det gäller även att tillräckliga rättigheter att nå resursen börtilldelas endast MicroSCADA-användaren. I det här fallet behöver MicroSCADA-användaren inte tillhöra Administrators-gruppen. Det räcker att MicroSCADA-användaren finns och att användarens lösenord i datorn, som delar resursen, är detsamma som används i bassystemets dator. Lösenordet måste vara det samma eftersomMicroSCADA-systemet inte kan begära ett nytt lösenord under exekveringsfasen.Detta beror på att en resurs kan användas trots att ingen användare är inloggad vidåtkomsttillfället eller att resursen används i en situation då inget användargränssnitt ärinvolverat.

MicroSCADA-systemet hänvisar till externa resurser genom att använda en UNC-sökväg (Universal Naming Convention). Tack vare UNC-sökvägen kan MicroSCADAhänvisa till filer och skrivare utan att använda en enhetsbeteckning eller skrivarportensnamn. Sökvägen anger var filen eller skrivaren finns samt filens eller skrivarens namn.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM40

Exempelvis:

\\MYCOMPUTER\MYDIR\MYFILE.TXT

anger att filen med namnet MYFILE.TXT finns i datorn med namnetMYCOMPUTER i en katalog som heter MYDIR. MicroSCADA känner inte till deinställningar som gäller för den inloggade användaren. Detta innebär tex. attMicroSCADA inte känner till de nätanslutningar och -skrivare som användaren har tillsitt förfogande när han/hon arbetar på bassystemets dator.

“MicroSCADA”-användarens egenskaper får inte ändra. Lösenordet skall ändras frånMicroSCADA Control Panel.

Användaren “MicroSCADA” skall inte användas av MicroSCADA MMI-användare. “MicroSCADA” skall endast användas internt av MicroSCADA-systemet. Avlägsna eller ändra inte egenskaperna för MicroSCADA-användaren.

MicroSCADA MMI -användare

En MicroSCADA MMI -användare är en användare som använder MicroSCADAsanvändargränssnitt, dvs. MicroSCADA-monitorer.

För att kunna öppna en MicroSCADA-monitor med dialogrutan MicroSCADAMonitor eller med MicroSCADA Notification -fönstret, skall användaren som skallöppna dem definieras i bassystemets dator. Användaren måste tillhöra gruppen“Users”.

När en MicroSCADA-monitor eller ett MicroSCADA Notification -fönster öppnasfrån en arbetsstation eller bassystemets dator, kontrolleras användarnamnet ochlösenordet mot användarinformationen som finns lagrad i bassystemets dator. Omanvändarnamnet och lösenordet matchar och om användaren tillhör gruppen “Users”,får användaren tillgång till MicroSCADA-monitorer och MicroSCADA Notification-fönstret. Om de inte matchar, begär MicroSCADA Monitor -programmet ellerMicroSCADA Notification -fönstret ett nytt användarnamn eller ett lösenord.

Användare som skall använda MicroSCADA-monitorer skall tillhöra gruppen“Users”.

Exempel på informationsfönstret MicroSCADA NotificationWindow, MicroSCADA-monitorer och delade resurser

Nedan ges några exempel som klargör hur MicroSCADA-användaren, ordinäraanvändare av användargränssnitt, lösenord och delade resurser används. I exemplen(figurerna) visas datorns namn uppe i det högra hörnet. Processerna visas i ovalerna.De definierade användarna visas i den vita rutan. I rutan finns användarnamn,användargrupp och lösenord. En inloggad användare har märkts med en asterisk (*).




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 41

Exempel 1

Datorer:

• MicroSCADA-bassystem (nodnamn i nätet SYS)

• MicroSCADA-arbetsstation (nodnamn i nätet WST)

Avsikten är att starta en MicroSCADA-monitor (av X-typ) i arbetsstationen.

Figur 17. Exempel på en användare som har för avsikt att starta enMicroSCADAmonitor i arbetsstationen.

Användare “user1” med lösenord “pswd1” loggas in på WST. Användaren finnsdefinierad i SYS. Lösenordet som definierats för användaren är “pswd2”. Användarentilldelas ingen MicroSCADA-monitor eftersom lösenordet är fel. För att identifiera sigmåste användaren ge lösenord “pswd2”.

Exempel 2

Datorer:

• MicroSCADA-bassystem (nätets nodnamn SYS)

• MicroSCADA-arbetsstation (nätets nodnamn WST)

Avsikten är att använda en resurs som delas av en annan dator. I exemplet finns filenMYFILE.TXT i katalog DIR på volym C: i dator WST. Katalogen delas som MYDIR.

Figur 18. Resurs som delas.

För att MicroSCADA skall kunna använda den delade resursen, skall MicroSCADA-systemet och MicroSCADA-användaren kunna nå resursen. Om MicroSCADA-användaren har definierats på datorn som delar resursen, skall lösenordet varadetsamma som i bassystemets dator vilket är fallet i detta exempel. I enlighet med detsom tidigare nämnts, kan MicroSCADA-användaren tillhöra vilken användargrupp




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM42

som helst i datorn som delar resursen. I exemplet tillhör MicroSCADA-användarengruppen “Users” i datorn WST.

Exempel 3

Datorer:

• MicroSCADA-bassystem (nodnamn i nätet SYS)

• MicroSCADA-arbetsstation (nodnamn i nätet WST)

Avsikten är att öppna dialogrutan MicroSCADA Notify Window i arbetsstationen.

Figur 19. Öppnande av Notifcationfönstret.

Så som tidigare beskrevs, måste användaren ha tillräckliga rättigheter för att komma ini bassystemets dator. I exemplet har användaren inte definierats i bassystemets datoroch har därför inga rättigheter att öppna MicroSCADA Notification Window.

Exempel 4

Datorer:

• MicroSCADA-bassystem 1 (nodnamn i nätet SYS1)

• MicroSCADA-bassystem 2 (nodnamn i nätet SYS2)

• MicroSCADA-arbetsstation (nodnamn i nätet WST1)

• MicroSCADA-arbetsstation (nodnamn i nätet WST2)




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 43

Figur 20. Exempel på hur delade kataloger kan nås från olika basssystem.

Avsikten är att nå katalog RES1 från bassystem SYS1 och katalog RES2 frånbassystem SYS2. Katalog RES1 skall inte kunna nås från bassystem SYS2 ochkatalog RES2 från bassystem SYS1.

För att kunna göra detta använder vi olika lösenord i bassystemens datorer. Genom attmatcha lösenord i SYS1 och WST1 och SYS2 och WST2 kan man förhindra attresurser delas av “fel” bassystem.

Operativsystemet sätter vissa restriktioner på delning av resurser. Endast en användarei taget kan begära en viss resurs från en och samma dator. Detta innebär att man måstekontrollera att MicroSCADA-systemet och användaren av användargränssnittet, somär inloggad på bassystemet, inte begär samma resurs från samma dator.

3.8.2 Användaradministrationen i funktionsbiblioteket LIB 500

Allmänt

User Management är ett verktyg som är avsett att användas för definiering avanvändarbehörighet. Den användare som först loggar in i ett nytt system blirsystemhandhavande. Övriga användare kan endast läsa behörighetsdefinitionerna ochändra sina egna lösenord. En bildfunktion är en kopia av bibliotekets standardfunktionsom getts ett eget namn och installerats i en bild. Bildfunktionerna i processbilder kanfritt delas in i behörighetsgrupper. Härav följer att användaren kan ha olikabehörighetsnivåer till olika funktioner i systemet.

Om bildfunktionens behörighetsgrupp inte har definierats eller gruppen inte finns medi behörighetsdefinitionerna, används behörighetsnivån från gruppen GENERAL, ochdärför kan inte gruppen GENERAL avlägsnas. Följande behörighetsnivåer finns:

• Översikt (0) = Har rätt att läsa men inte utföra några styroperationer.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM44

• Drift (1) = Har rätt att utföra styroperationer.

• Programmering (2) = Har alla rättigheter, med undantag av användardefinitioner.

• Systemhandhavande (5) = Har alla rättigheter.

OBS! Modifieringarna börjar inte gälla förrän de sparats i User Management -bilden!

Main Switch (huvudväxlare)

Systemhandhavande kan ta hela inloggningsmekanismen ur bruk genom att sätta Usermanagement och Authorization i läget Off, varvid inloggningsdialogrutan inte visasvid uppstart och bilden som definierades som den första bilden i Application Settingsöppnas automatiskt. I sådana fall beviljas användaren alla rättigheter.

Main View (huvudöversikt)

Användarnivåerna för den valda användaren visas i Main View. Nivåerna kan direktmodifieras. Observara att systemhandhavarens nivå GENERAL kan inte ändras.Giltiga värden är 0 (Översikt), 1 (Drift) och 2 (Programmering).

Språket för användaren är valbart, förinställning är 0 (= Engelska). Med tryckknappenSave Changes sparas definitioner som gjorts i en bild eller en underdialogruta. Medtryckknappen Cancel ångras alla ändringar som inte sparats. Följande dialogrutor kannås från Tools-menyn: Add User, Remove User, Add Authorization Group, RemoveAuthorization Group, Define View Monitor, Change Password.

Lägga till och avlägsna användare

Systemhandhavande kan lägga till användare i dialogrutan Add User. Den nyaanvändarens namn skrivs in i fältet Add User. Gruppnamnet får inte innehållaspecialtecken och namnet får inte heller bestå av två tecken vilka följs av en siffra.Namnet får inte heller börja med en siffra. Behörighetsnivåerna kan kopieras frånandra användare (dock inte från systemhandhavande) genom att välja källa. Den nyaanvändarens lösenord är <enter> tills användaren ändrar det i dialogrutan ChangePassword.

Systemhandhavande kan också avlägsna användare i dialogrutan Remove Users. Denvalda användaren avlägsnas vid begäran. Systemhandhavande kan inte avlägsnas.

Lägga till och avlägsna behörighetsgrupper

Systemhandhavande kan lägga tilll behörighetsgrupper i dialogrutan AddAuthorization Group. Alla standardbildfunktioner som konfigurerats till gruppenanvänder definierade behörighetsnivåer för olika användare. Den givnabehörighetsgruppen skapas. Gruppnamnet får inte innehålla specialtecken och namnetfår inte heller bestå av två tecken vilka följs av en siffra. Namnet får inte heller börjamed en siffra. Om användarnivåerna inte kopieras från en annan grupp, har allaanvändare läsrättigheter som förinställning (nivå 0). GENERAL-gruppen kan intekopieras.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 45

Systemhandhavande kan också avlägsna behörighetsgrupper i dialogrutan RemoveAuthorization Group. Alla standardbildfunktioner som konfigurerats till gruppenkommer automatiskt att använda definitionerna i GENERAL. Den valda behörighets-gruppen avlägsnas. Gruppen GENERAL kan inte avlägsnas.

Ändring av lösenord

Varje användare kan ändra sitt lösenord i dialogrutan Change Password. Om detgamla lösenordet har matats in korrekt kommer det att bytas ut mot det nya lösenordet.

Definiering av läsmonitorer

Systemhandhavande kan begränsa behörighetsnivån (nivå 0) för alla användare somloggar in från en arbetsplats, som definierats i dialogrutan Define View, så att deendast har läsrättigheter. Om MicroSCADA-monitorns systemenhetsnamn(MON:BSD) definierats i denna dialogruta, kommer alla användare som loggar in fråndenna monitor att ha läsrättigheter (nivå 0). När Ok eller Apply väljs, kommer de olikapunkterna i listan att definieras som läsmonitorer.

3.9 Licenshantering

Vissa program kräver en licens för att fungera korrekt. Programlicenser registreras iverktygsbilden License Management Tool (LMT). Se Figur 21. Licensinformationenkan antingen matas in manuellt eller hämtas från filen Product Authorization File(PAF). Licensinformationen skall matas in omsorgsfullt eftersom alla fält ärskiftlägesstyrda och skall matcha exakt.

Gör så här för att registrera en licens:

1. Öppna verktygsbilden License Management genom att dubbelklicka på Licens-ikonen på sidan Miscellaneous i Tool Manager.

2. Fyll i fälten eller hämta informationen från en fil genom att klicka på Import...

3. Klicka på Apply eller OK.

Om licensinformationen matades in korrekt, visas på skärmen meddelandet "Licenseinformation updated successfully! The system should now be restarted to run withoutlimitations!" (“Uppdateringen av licensinformationen lyckades! Systemet skall startaspå nytt för att fungera utan begränsningar!”). Detta innebär att MicroSCADA skallförst stoppas och sedan startas på nytt för att licensinformationen skall kunna påverkasystemet. Om felaktig licensinformation matats, visas meddelandet "Licenseinformation could not be updated ..." (“Licensinformationen kunde inteuppdateras…”).




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM46

Figur 21. Licenshanteringsverktyget License Management Tool (LMT).

Produktbehörighetskontroll

Om SYSTEM PAK saknas eller är felaktig:

• blockeras processkommunikationen: Inkommande processmeddelanden förkastasoch SCIL-kommandon, som försöker sig på processkommunikation, misslyckasmed status SYST_EXTERNAL_COMMUNICATION_BLOCKED.

• blockeras den externa APL-APL -kommunikationen: Inkommande APL-APL-meddelanden förkastas och SCIL-kommandon som försöker sig på extern APL-APL-kommunikation misslyckas med statusSYST_EXTERNAL_COMMUNICATION_BLOCKED. APL-APL -kommunika-tionen mellan lokala applikationer fungerar dock fortfarande normalt.

• genererar en varning vid start och när blockeringen aktiveras.

Blockeringen aktiveras en timme efter systemets start.

Följande varningstexter visas:

WARNING: External communication will be disabled in an hour due toincomplete licensing information. (Varning: Den externakommunikationen förhindras om en timme pga. ofullständiglicensinformation).

WARNING: External communication will be disabled due to incompletelicensing information. (Varning: Den externa kommunikationenförhindras pga. ofullständig licensinformation).

3.10 Operating System Event Handler

Följande figur beskriver implementeringen av Operating System Event Handler, somskickar NT-systemhändelser vidare till MicroSCADA.




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 47

NT event log

Application,system or

security event

OS_EVENTevent channel

Systemevent

handler

Securityevent

handler

Applicationevent

handler

Operating SystemEvent Handler

MicroSCADA

Figur 22. Flödesschema för Operating System Event Handler

Operation System Event Handler baserar sig på operativsystemet Windows NT. Denstartas samtidigt som MicroSCADA-tjänsten startas och stoppas när MicroSCADAstoppas.

Operating System Event Handler övervakar ifall det kommit nya meddelanden tillnågon av de tre händelseloggarna i operativsystemet Windows NT™. Varje gång ettnytt meddelande sätts till NT-händelseloggen, läser Operating System Event Handlerdet. Sedan avfrågar Operating System Event Handler MicroSCADA om den senastekonfigurationsinformationen. Om MicroSCADA konfigurerats att accepteraifrågavarande händelse, lägger Operating System Event Handlerhändelseinformationen till OS_EVENT-händelsekanalen.

Variabler

När en händelse uppkommit i operativsystemet Windows NT, läser Operating SystemEvent Handler den och sänder informationen till OS_EVENT-händelsekanalen i form




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM48

av en helhet bestående av variabler. Följande variabler (och MicroSCADA-variabeltyper) finns med i helheten:

RECORD_NR (heltal) Löpande registernummer som operativsystemet WindowsNT håller räkning på.

RT (tid) Tidpunkten när händelsen inträffade.

EVENT (heltal) Källspecifik händelse-ID, som tillsammans med variabelnSOURCE identifierar meddelandet.

TYPE (text) Specifierar händelsetypen, som kan vara någon av deföljande:

“ERROR”“WARNING”“INFORMATION”“AUDIT_SUCCESS”“AUDIT_FAILURE”

CATEGORY (heltal) Källspecifik underkategori.

USER (text) Aktiv användare (om användaren kan definieras) vid dentidpunkt när händelsen loggades.

COMPUTER (text) Namnet på datorn som genererade händelsen.

DOMAIN (text) Domänadress för datorn som genererade händelsen.

SOURCE (text) Namnet på källan (applikation, servicefunktion, drivrutin,undersystem) som genererade händelsen.

LOG (text) Loggtypen kan vara en av dessa:“APPLICATION”“SYSTEM”“SECURITY”

MESSAGE (textvektor) Källspecifik meddelandesträng. Varje rad i meddelandetfinns lagrat i olika element i en vektor. Om en rad består avfler än 255 tecken, klipps raden av vid 255 tecken.

Konfigurationsinformation

Konfigurationsinformationen lagras i bassystemets SYS-objekt. Attributet OE (typ:heltal, förinställt värde: 0 (Falsk)) innehåller information om ifall Operating SystemEvent Handler är i användning eller inte. Attributet OT (typ: vektor[3], förinställtvärde: (0,0,0)) innehåller information om vilka händelser som skall skickas vidare tillMicroSCADA. För att en applikation skall kunna ta emot händelseinformation, skallattributet EE för bassystemets applikationsobjekt ges läget 1.

OT-attributets första element innehåller applikationens logginformation, det andraelementet innehåller systemts logginformation och det tredje säkerhets-logginformation. Vektorelementens värden är “bitmaskerade” på följande sätt:

ERROR = 00000001 (1)WARNING = 00000010 (2)INFORMATION = 00000100 (4)AUDIT_SUCCESS = 00001000 (8)AUDIT_FAILURE = 00010000 (16)




-styrning_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 49

Attributet OE kan tilldelas ett värde endast när MicroSCADA startas (iSYS_BASCON.COM), medan attributet OT kan tilldelas värden och avläsas utanbegränsningar.

Konfigurering av Operating System Event Handler

Bassystemets objektsattribut OE tilldelas ett värde i SYS_BASCON.COM. EditeraSYS_BASCON.COMs och tilldela SYS.BOE=1 med #CREATE-kommandot.

;**************************************************************

;

; SYS_BASCON.COM

; BASE SYSTEM CONFIGURATION TEMPLATE

;

;**************************************************************

#CREATE SYS:B = LIST(-

SA = 209,- ;STATION ADDRESS OF BASE SYSTEM

ND = 9,- ;NODE NUMBER OF BASE SYSTEM

DN = 1,- ;DEFAULT NET NODE NUMBER

DS = "RTU",- ;STA TYPES: E.G. STA,RTU,SPA,REX

FS = "NEVER",- ;FILE SYNCH CRITERIA

;NEVER,MAINT,SET,CHECKPOINT,ALWAYS

OE = 1) ;OPERATING SYSTEM EVENT HANDLER

;ENABLED

;******************************************************************

Filterattributet OT (se manualen “System Objects”) ges följande värde:

#SET SYS:BOT=(31, 31, 31)

Applikationsobjektets attribut EE (System Event tillåts) ges värdet 1.

#SET APL2:BEE=1;System Events Enabled to application nr 2

En händelsekanal OS_EVENT måste skapas. För att skapa händelsekanalen, användverktygsbilden Application Object Navigator. Se manualen “Application Objects”.

Händelsekanalen kan användas för att aktivera en kommandoprocedur, ett dataobjekteller en tidkanal. Variablerna som skickas till MicroSCADA av Operating SystemEvent Handler kan användas. Nedan finns listat ett exempel på en kommandoprocedursom skriver in händelser i variabler för visning i MicroSCADAs informationsfönsterNotification Window. Kommandoproceduren aktiveras av händelsekanal OS_EVENT.

Exempel på en kommandoprocedur:

@time = clock@s = console_output("OS_EVENT: time: ’time’")@s = console_output("record_nr: ’record_nr’ rt: ’rt’")




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM50

@s = console_output("event: ’event’ type: ’type’")@s = console_output("category: ’category’ user: ’user’")@s = console_output("computer: ’computer’ domain: ’domain’")@s = console_output("source: ’source’ log: ’log’")#loop_with i=1..length(%message) @message2=%message(%i) @message3=unpack_str(%message2) @temp=select(%message3,"==ascii(9)") #if length(%temp)>0 #then #block @message4=spread(%message3,%temp,ascii(32)) @message1=pack_str(%message4,"text") #block_end #else @message1=%message2 #if %i==1 #then #block @s = console_output("message: ’message1’") #block_end #else @s=console_output(" ’message1’")#loop_end



MicroSCADA4 Filhantering

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 51

4 Filhantering

Innehåll

4.1 Allmänna filhanteringsbegrepp: filer och kataloger, utgångskatalog,sökväg, sökvägsdefinitioner och säkerhetskopiering.

4.2 MicroSCADA-bassystemets programvara på filnivå: filkatalogerna,"fyrateckenregeln " och olika typer av filer.

4.1 Allmänna filhanteringsbegrepp

Filer och filkataloger

En fil är en namngiven samling av sammanhörande dataposter som betraktas som enhelhet och finns lagrade på skivminne tillsammans med filnamnet. Filerna är organi-serade i filkataloger. Operativsystemet organiserar filkatalogerna i en hierarkiskstruktur, där varje filkatalog kan innehålla filer och underkataloger.

Utgångskatalog

I filsystemet finns alltid en filkatalog som betraktas som “utgångskatalog”, vilketavser den filkatalog som operativsystemet utgår ifrån i sökandet efter en fil.Operativsystemet känner endast till de filer eller underkataloger som lagras just iifrågavarande filkatalog (om inte en sökväg anges, se nedan).

Till exempel i filkatalog SC känner operativsystemet till underkatalogerna PROG,LAN, APL och SYS. I filkatalogen APL kan operativsystemet endast finnafilkatalogen TUTOR men inte tex. ACTIVE eller FORM.

Sökvägar

Hantering av en fil i en annan katalog än utgångskatalogen förutsätter att en sökväganges. Med sökväg avses den tänkta rutt som operativsystemet skall följa för att hittafilen.

Sökvägen specifieras av ett snedstreck “/” följt av namnet på varje filkatalog somoperativsystemet måste "passera" för att hitta en fil utgående från utgångskatalogen.Oberoende av den gällande utgångskatalogen kan sökvägen alltid anges med start frånrotkatalogen, exempelvis /sc/...etc.

Exempel: I filkatalogen ‘tutor’ kallas filen PICTURE.PIC i filkatalogen PICT:

pict/picture.pic

Oberoende av utgångskatalogen hittas filen alltid enligt sökvägen:

/sc/apl/tutor/pict/picture.pic




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

52 1MRS751163-MUM

Säkerhetskopiering

Säkerhetskopiering innebär att programvaran och data som lagrats på skiva kopierastill ett annat medium, vanligtvis på ett DAT-band. Med hjälp av en säkerhetskopia kanapplikationsprogramvaran rekonstrueras, om skivan havererat eller något annatallvarligt fel uppstått så att data som lagrats på skivan gått förlorade. Därför är detviktigt att regelbundet ta säkerhetskopior.

Vanligtvis tas en säkerhetskopia på systemet efter att applikationen blivit klar.Samtidigt tas också en säkerhetskopia på applikationen. Då applikationen ändrats, tex.när bilder eller databaser editerats eller när nya bilder lagts till applikationen bör en nysäkerhetskopia tas på applikationen. En ny säkerhetskopia på systemet tas när änd-ringar gjorts i MicroSCADA-systemet, tex. när drivrutinskonfigurationer ellernätinställningar ändrats. Minst två säkerhetskopior bör tas av systemet ochapplikationen. Den nya säkerhetskopian skrivs över den äldsta säkerhetskopian.

Administrative Tools i operativsystemtet Windows NT innehåller ett verktyg som kananvändas för att ta säkerhetskopior. Vissa MicroSCADA-system har också försettsmed automatisk säkerhetskopiering. MicroSCADA-systemet bör alltid stoppas närsäkerhetskopior skall tas. I hot stand by -system tas säkerhetskopiorna från detspeglande bassystemet, varvid endast det speglande bassystemets tjänst behöverstoppas.

4.2 MicroSCADA-bassystemets programvara på filnivå

MicroSCADA-filer och filkataloger

MicroSCADAs filorganisation illustreras i Figur 23. Huvudkatalogen kallas SC ochinnehåller följande underkataloger:

PROG Filkatalogen PROG innehåller MicroSCADAs huvudprogram och någrahjälpprogram, tex. program för MicroSCADA-monitorer.

LAN Filkatalogen LAN innehåller verktygen för programmering ochsystemhantering.

SYS Filkatalogen SYS innehåller huvudsakligen konfigureringsfiler och andrafiler som är gemensamma för hela bassystemet.

APL Filkatalogen APL innehåller all applikationsprogramvara. Varjeapplikation i bassystemet har en egen underkatalog med en fullständiguppsättning av applikationsbilder och databaser. Namnen på applikations-katalogerna är desamma som applikationsnamnen. I Figur 23 finns tvåapplikationer, en som kallas Tutor och en annan som kallas Wd.Underkatalogerna APL_, FORM, PARM och PICT innehåller bilder ochdatabaser.

FONTS Filkatalogen FONTS innehåller MicroSCADA-teckensnitt.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 53

SCS Filkatalogen SCS innehåller underkatalogen Active, som i sin turinnehåller underkatalogen SCS_. I regel är dessa kataloger tomma menkan användas när gamla verktygsbilder uppdateras.

STOOL Filkatalogen STOOL innehåller verktygen för systemhantering.

Figur 23. Organiseringen av filerna i ett MicroSCADA-bassystem.

"Fyrateckenregeln "

Under drift är det de fyra första tecknen i namnet på en applikationsfil som avgör ivilken filkatalog filen lagras och nås. Till exempel filer med namn som börjar påAPL_ lagras i filkatalogen APL_ och filer med namn som börjar på FORM lagras ifilkatalogen FORM. Filer med namn, som inte referar till någon av de andrafilkatalogerna, lagras i filkatalogen PICT.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

54 1MRS751163-MUM

Bilder

Applikationsbilder lagras i filkatalogerna PICT, FORM och APL_. Namnet på enbildfil är bildens namn med tillägget .PIC. Till exempel bilden STATION1 lagras ifilen STATION1.PIC.

Biblioteksrepresentationer

Biblioteksrepresentationerna lagras i bibliotek som är filer med tillägget .PIR.

Rapportdatabasen

Rapportdatabasen lagras i filkatalogen APL_ i 1...100 olika filer med följande namn:

APL_REPORT.F00

APL_REPORT.F01

.

.

.

APL_REPORT.F99

Filerna innehåller insamlade och beräknade data lagrade i dataobjekt, styrprogram lag-rade i kommandoprocedurer och definitioner för automatisk tid- och händelseakti-vering lagrade som tidkanaler respektive händelsekanaler. Tid- och händelsekanalernalagras alla i APL_REPORT.F00, medan dataobjekten och kommandoprocedurernalagras i de filer som specifieras av ett attribut i objektdefinitionerna (HN-attribute). Dedata som finns i händelselistor och larmlistor lagras inte i rapportdatabasen.

Processdatabasen

Processdatabasen (processobjekt, skalor och objekt av fri typ) lagras i filkatalogenAPL_ i en fil med namnet APL_PROCES.PDB.

Program

Filkatalogen PROG innehåller MicroSCADAs huvudprogram och vissa hjälpprogram.Till exempel hjälpprogrammen innehåller information för MicroSCADA-monitoreroch bibliotek som baserar sig på operativsystemet Windows NT.

Skrivarloggfiler

En skrivarlogg är en skivkopia av alla utskrifter som sänts till en viss skrivare. Varjeskrivare kan ha en egen skrivarlogg. Skrivarloggfilerna lagras i skrivarspecifikafilkataloger som är specifierade i bassystemets konfiguration. Filnamnen har följandeformat, där 'nn' = skrivarnummer, 'yy' = år, 'ww' = veckans nummer, 'mm' = månad,och 'dd' = dag:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 55

Period Filnamn Exempel

dagslogg prnnyymmdd.log pr02920901.log

veckologg prnnyywww.log pr0292w36.log

månadslogg prnnyymm.log pr029209.log

årslogg prnnyy.log pr0292.log

Textfiler

Liksom övriga filer lagras och nås textfiler enligt "fyrateckenregeln" se ovan.



MicroSCADA5 Konfigurering av

användargränssnittet_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 57

5 Konfigurering av användargränssnittet

Innehåll

5.1 Tool Manager. I avsnittet beskrivs användningen av verktygsbildenTool Manager.

5.2 Teckensnittsinställningar. I avsnittet beskrivs hur teckensnitt byts ut.

5.3 Färginställningar. I avsnittet beskrivs ändring av färger.

5.1 Tool Manager

Översikt

Verktygsbilden Tool Manager är avsedd att användas för start av andra verktygsbilder.Verktygsbilden Tool Manager är indelad i ett flertal sidor, vilka innehåller ikoner förverktygsbilder. Användaren kan själv lägga till sidor och verktygsbilder.Verktygsbildens utseede sparas efter en session.

Figur 24. Sidan User Interface.

5.1.1 Allmänt

Typer av verktygsbilder

Tool Manager hanterar tre olika typer av verktygsbilder, dvs. tjänster, system- ochobjektsverktygsbilder. Tjänsterna startas automatiskt när Tool Manager startas. Tjäns-terna förser andra verktyg med olika slags funktioner. Systemverktygsbildernaanvänds när SYS-omgivningen och dess applikationer upprätthålls. Objektsverktygs-bilderna använder tjänster från projektdatabashanterartjänsten, vilket inte kan ses istandardversionen. Den är en del av CAP-verktygspaketet.

Verktygsraden

Verktygsraden innehåller de funktioner som visas i Figur 25.

MicroSCADA5 Konfigurering avanvändargränssnittet



_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM58

Figur 25. Verktygsraden i Tool Manager

Verktygssidorna

Verktygssidor kan läggas till i Tool Manager genom att välja Insert Tool Page frånmenyn Edit. Verktygssidorna kan inte avlägsnas förrän alla verktyg avlägsnats frånsidan. Verktygssidans titel kan ändras genom att välja Tool Page Properties frånmenyn Edit.

5.1.2 Verktygsbilder

I detta avsnitt beskrivs hur man hanterar verktygsbilder tillverkade med Visual SCIL.Bilderna hanteras på samma sätt som andra verktygsbilder, endast när man skall läggatill bilderna handlar man olika. På sidan 63 visas hur man lägger till bilder.

Att lägga till verktygsbilder

Gör så här för att lägga till verktygsbilder:

1. Välj Insert Tool från menyn Edit.

Figur 26. Verktygsbilden som skall läggas till Tool Manager väljs frånlistan InstalledTools.





1MRS751163-MUM 59

2. Listan som visas i dialogrutan hämtas från verktygsbildregistret. Välj verktyget duvill lägga till. Oregistrerade verktyg läggs till genom att klicka på tangenten UserDefined.

3. Klicka på OK.

Att lägga till verktygsbilder som definierats av användaren

Verktygsbilder som definierats av användaren läggs till i dialogrutan som visas iFigur 27 och Figur 28.

Figur 27. Sidan General.

Figur 28. Sidan Tool Options.

Gör så här för att lägga till verktygsbilder som definierats av användaren:

1. Skriv in verktygsbildens titel och filnamn på den associerade resursen Visual SCILObject på sidan General. Använd bläddringsegenskapen vid behov. På samma sättkan du även lägga till en ikon som hänvisar till en bild varsomhelst i filsystemet.Ange bildens titel och fullständiga filnamn eller tryck på knappen Browse PIC föratt söka efter bildfilen.

2. På sidan Tool Options kan du fylla i tilläggsinformation såsom typ av verktygsbild(Tool Type) (tjänst, sys eller obj, förinställning = sys), dialogrutans namn (Dialog)




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM60

(förinställning = MAIN), metoden (Method) som körs när dialogrutan läses in(förinställning = none), exclusivt läge (Exclusive state) (0 eller 1, förinställning =0) och sökvägen (Default path) för verktygsbilden. Om VSO innehåller enVS_IMAGE med namnet PRODUCT_ICON_M, visas denna som enstandardikon.

Den valda metoden kan ockå ha parameterar, tex.

MyMethod (“PAGEVIEW”, 5)

Här är metoden MyMethod och den överför två parametrar: “PAGEVIEW” somargument 1 och nummer 5 som argument 2.

Läget Exclusive används för att kontrollera om verktygsbilden tillåter att andraverktygsbilder körs samtidigt i Tool Manager. Om läget ges värdet 1 (TRUE), tillåtsinte att andra verktyg körs samtidigt. Den förinställda sökvägen skall specifieras somen logisk sökväg.

3. Klicka på OK.

Att flytta verktygsbilder till en annan sida

Gör så här för att flytta verktygsbilder från en sida till en annan:

1. Välj verktygsbild.

2. Välj Move Tool från menyn Edit, varvid dialogrutan Move Tool visas på skärmen.Se Figur 29.

3. Välj till vilken sida du vill flytta verktygsbilden.

4. Klicka på OK.

Figur 29. Dialogruta för flyttning av en verktygsbildsikon från en sida till en annan.





1MRS751163-MUM 61

Verktygsbildens egenskaper

Gör så här för att editera verktygsbildens egenskaper:

1. Välj Tool Properties från menyn Edit.

Figur 30. På sidan General bestäms vilken verktygsbild som skall läggas till och dessegenskaper.

2. Dialogrutan i Figur 30 visas på skärmen. Dialogrutan innehåller tre sidor. Fyll iProduct Id samt associerad fil (Tool Registry) för verktyget på sidan General.Tool Manager lokaliserar verktygsbilderna på basen av deras produkt-ID frånnågon av sökvägarna Sys_Tool eller Cmd_Tool. Inställningsfilen (Settings File)innehåller noggrannare information om verktygsbilden.

Sidan Tool Settings File visar informationen från verktygets inställningsfil. Se Figur31. Inställningarna kan inte ändras från Tool Manager.

Figur 31. Sidan Tools Settings File, där inställningsinformationen visas, men inte kanändras.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM62

3. Sidan User Settings innehåller samma textrutor som dialogrutan Insert Tool. SeFigur 32. På sidan User Settings i dialogrutan Insert Tool är det möjligt att förbigåinställningarna som finns i verktygets inställningsfil. Exempelvis är det möjligt attförbigå läget Exclusive genom att mata in det motsatta värdet. Ändrainställningarna vid behov.

4. Klicka på OK.

Figur 32. Sidan User Settings, där du kan göra användarspecifika inställningar, vilkaersätter inställningarna i filen Tool Settings.

Att avlägsna en verktygsbild

Verktygsbilder kan avlägsnas genom att välja Delete Tool från menyn Edit.Verktygsbilder kan avlägsnas utan att det påverkar registret i Tool Manager över deinstallerade verktygsbilderna, endast användarens aktiva verktyg påverkas.

Figur 33. I denna dialogruta bekräftas om man vill avlägsna verktygsbilden.

Att visa och avsluta verktygsbilder som för tillfället är inlästa

I Tool Manager kan en dialogruta öppnas som visar vilka verktygsbilder som för till-fället är inlästa. Verktygsbilder som ej längre svarar kan avslutas från samma dialog-ruta.

Gör så här för att se vilka verktyg som är inlästa vid en Tool Manager -session:

1. Välj Tool Monitor från menyn Help.





1MRS751163-MUM 63

2. De inlästa verktygsbilderna finns uppräknade i en listruta.

3. Välj verktygsbilden från listan och klicka på Terminate för att avsluta enverktygsbild.

4. Dialogrutan Tool Monitor stängs genom att klicka på Close.

5.1.3 Bilder

Gör så här för att lägga till en bildikon i Tool Manager:

1. Välj Insert Tool från menyn Edit.

2. Klicka på User Defined.

3. Klicka på Browse Pic.

4. Välj en fil från listan med bildfiler.

5. Klicka på OK i dialogrutan Tool Properties.

I övrigt hanteras bilder i Tool Manager på samma sätt som verktygsbilder gjorda medVisual SCIL. Se avsnitt 5.1.2 “Verktygsbilder” för noggrannare information omhantering.

5.2 Teckensnittsinställningar

Denna beskrivning gäller inte när VS Local Monitor används. Observera att tecken-snittsinställningen är beroende av MicroSCADA-monitorns storlek. Till exempel omteckensnitt ändras i en MicroSCADA-monitor med storleken 8-10, ändras inteteckensnitten i andra MicroSCADA-monitorer. Om teckensnittsinställningarna ändrasi en MicroSCADA-monitor medan en annan MicroSCADA-monitor är öppnad, ändrasinte inställningarna förrän monitorn stängs och öppnas på nytt.

Att gå in i verktygsbilden för teckensnittsinställningar

Befintliga teckensnitt editeras eller läggs till i verktygsbilden Font Setting. För att öpp-na verktygsbilden, Klicka två gånger på Fonts på sidan System Configuration i ToolManager. Verktygsbilden Font Setting i Figur 34 visas på skärmen.

Ändra teckensnitt

Teckensnittet kan ändras till vänster i verktygsbilden Font Setting. Två olika tecken-snittstyper finns till förfogande, nämnligen System Fonts och User Fonts. Den förstatypen är en grupp teckensnitt vilka är avsedda att användas för förinställningar. Denandra typen är en grupp teckensnitt vilken fritt kan editeras. En svart ruta anger vilkenteckensnittstyp som valts. För att välja den andra teckensnittstypen, klicka på den vitarutan.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM64

Figur 34. Verktygsbilden Font Setting.

Att välja teckensnitt

Klicka på ett prov av teckensnittet eller dess nummer i fältet Sample Area uppe iverktygsbilden för att välja ett teckensnitt.

Editering av teckensnitt

Gör så här för att editera ett teckensnitt:

1. Välj teckensnitt. Vi rekommenderar att endast teckensnitt av User-typ editeras.

2. Klicka först på fältet Name nere i verktygsbilden. Editera sedan definitionerna påraden. Editera tex. teckensnittets storlek

-*-TIMES-MEDIUM-R-*--18-*-*-*-*-*-ISO8859-1

genom att ändra siffran 18 till 12.





1MRS751163-MUM 65

Figur 35. Teckensnittsdefinitioner finns exempelvis i eXceed’s teckensnitts databas.

I VS Remote och X-monitorer kan du använda de X-serverteckensnitt som finnstillgängliga på servern. I VS Local -monitorer kan du använda de teckensnitt somanvänds i operativsystemet Windows NT. Om du inte känner till definitionerna förteckensnittet du vill använda, kan du söka efter dem på ett flertal ställen. Om du tex.använder eXceed, kan du öppna en teckensnittslista genom att gå in i Font Databaseoch välja en av katalogerna där. Font Database hittar du genom att välja eXceed,Xconfig och Font. Placera fönstret med teckensnittsdefinitionerna och verktygsbildenFont setting på skärmen så att du kan se dem samtidigt. Se Figur 35.

Teckensnittsdefinitionerna har följande utseende (se Figur 36):

-adobe-courier-bold-o-normal-sans-10-100-75-75-m-60-iso8859-1 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | teckenuppsättning | | | | | | | | | | | medelbredd (bildpunkt/10) | | | | | | | | | | mellanrum | | | | | | | | | lodrät upplösning i dpi | | | | | | | | vågrät upplösning i dpi | | | | | | | stegstorlek i 1/10 punkter | | | | | | stegstorlek i bildpunkter | | | | | tilläggsstil (tex. serif, sans, i, r) | | | | teckenbredd (tex. normal, komprimerad, utvidgad) | | | lutning (tex. normal, kursiv) | | teckengrovlek (tex. medium, fetstil) | teckensnitt (tex. courier, helvetica, times, etc.) teckensnittsfamilj (tillverkare)

Figur 36. De olika delarna i en teckensnittsdefinition.

De olika parametrarna i en teckensnittsdefinition skiljs från varandra med tecknet ‘-’.Tecknet ‘*’ i en teckensnittsdefinition ersätter en parameter, vilket innebär attsystemet kan på det stället använda vilket värde som helst.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM66

3. Klicka på Enter efter att du editerat fältet Name. Du kan också editera fältet Info. Idet här fältet kan man fritt skriva in sådan information som kan tänkas behövassenare. Informationsfältet beskriver vanligtvis vad teckensnittet skall användas till,tex. att det skall användas för namn på tryckknappar eller i händelselistor.

4. Klicka på Apply Changes. Teckensnittets utseende ändras i fältet Sample Areauppe i verktygsbilden. Om teckensnittsdefinitionen, som du skrev in i fältet Nameinte är korrekt, visas meddelandet No matching font (Teckensnittet finns inte) ifältet Info. Editera teckensnittsdefinitionerna på nytt.

5. Klicka på Save Settings, annars försvinner de editerade teckensnittsdefinitionernanär MicroSCADA-monitorn stängs och de gamla teckensnittsinställningarnakommer i bruk på nytt när en ny MicroSCADA-monitor öppnas. Dialogrutan iFigur 37 visas på skärmen. I dialogrutan kan du välja om det definieradeteckensnittet skall gälla för arbetsstationen eller applikationen i fråga. Klicka påOK efter valet.

Figur 37. I dialogrutan väljs om teckensnittet skall användas för en arbetsstation elleren applikation.

Att lägga till nya teckensnitt

Gör så här för att lägga till nya teckensnitt:

1. Ändra Font Type till User Fonts.

2. Välj ett teckensnitt.

3. Klicka på Add Font.

4. Välj det nya teckensnittet som visas i fältet Sample Area.

5. Editera teckensnittsdefinitionerna, se föregående avsnitt.

6. Klicka på Save Settings, annars försvinner de editerade teckensnittsdefinitionernanär verktygsbilden stängs. Välj om teckensnittsdefinitionerna skall användas förhela arbetsstationen eller enbart in den ifrågavarande applikationen.

Att gå ut ur verkty gsbilden

För att gå ut ur verktygsbilden kan man antingen klicka på Exit eller på krysset uppe iverktygsbildens högra hörn. Observera att ändringarna du gjorde inte sparasautomatiskt då du går ut ur verktygsbilden genom att klicka på Exit. För att sparaändringarna måste du alltså klicka på Save Settings innan du går ut ur verktygsbilden.





1MRS751163-MUM 67

5.3 Färginställningar

Allmänt

De vanligaste färgkomponenterna i biblioteksbaserade applikationer är standardise-rade. Färgerna kan dock när som helst modifieras med hjälp av verktygsbilden SettingColors. Öppna verktygsbilden genom att dubbelklicka på Colors på sidan SystemConfiguration i Tool Manager. Den övre delen i verktygsbilden, som nu visas påskärmen, är ett kontrollfält där de standardiserade färgkomponenterna och de valdafärginställningarna visas. I verktygsbildens nedre del kan man modifierafärginställningarna genom att ange färgvärdena i RGB-siffror.

Inställning av färger

1. Öppna verktygsbilden Setting Colors.

2. Välj färg genom att klicka på fältet Color och klicka på ett färgnamn i listan ellerbläddra igenom färgnamnen.

3. Justera den önskade färgen genom att öka eller minska de röda, gröna och blåafärgtonerna. Färgtonerna ligger inom området 0–255. Om alla tre färger ges värdet0, får man svart, och om alla tre färger ges värdet 255, får man vitt. Genom atttrycka på piltangenterna, ändras talen med några enheter i taget, och genom atttrycka på de små rektangulära tryckknapparna ovanför piltangenterna, ändras talenmed en enhet i taget. Välj Shadows Automatically för att automatiskt fåskuggfärger till funktionstangenterna och fönstren.

Att lagra färginställningar

Färginställningarna kan sparas som:

• Användarspecifika: Färgerna gäller som standardinställning för det inloggadeanvändarnamnet.

• Arbetsstationsspecifika: Färgerna gäller för skärmen ifråga (möjligt endast i UNIX-miljö).

• Applikationsspecifika: Färgerna är standardinställningar i applikationen.

Färgerna som definierats som användarspecifika, används i första hand. Om ingaanvändarspecifikafärger inte definierats, används istället arbetsstationsspecifika färger.De applikationsspecifika färgerna används om varken användar- ellerarbetsstationsspecifika färger definierats.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM68

Changing one unit at a time

Changing several unit s at a time

Selecting a color element for definition If selected, shadow colorsare set automatically

Control area that illustrates the standardized color elements and the selected colors

Selected color

Figur 38. Verktygsbild för modifiering av färginställningar.



MicroSCADA6 Användning av testdialogen

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 69

6 Användning av testdialogen

Innehåll

6.1 Användning av sidorna i testdialogen. I avsnittet beskrivs hurkommandon och andra funktioner utförs från sidorna i testdialogen.

6.2 Menyraden. I avsnittet beskrivs testdialogens menyrad och menyer.

6.3 Testdialogens filer. I avsnittet beskrivs testdialogens filer.

6.4 Den komprimerade testdialogen.

6.5 Trace Viewer.

Allmänt

Figur 39 föreställer testdialogen (Test Dialog). Testdialogen består av en menyradhögst upp samt två sektioner. Testdialogen har formatet 640 x 480 pixlar, men kanförminskas eller förstoras enligt behov.

Figur 39. Testdialogen.

Testdialogen består av ett flertal sidor. Genom att välja bland sidorna är det möjligt attutföra SCIL-kommandon samt få fram värden för variabler (Fields), vektorvariableroch listor (Multifields och Examine). Man kan också skriva in procedurer och startadem med hjälp av testdialogens sida Programs. På sidan Objects kan man studerasammanhangshierarkin mellan olika Visual SCIL-objekt. Vissa sidor har parallellasidor där de olika sidorna (Fields, Multifields, Examine) kan visas samtidigt(Combined).

När ett fel uppkommer i testdialogen, visas statuskoderna och meddelanden påstatusraden som finns längst ner i testdialogen. På raden visas också hur mångavariabler uppdateras och hur många program utförs inom en specifierad tid.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM70

6.1 Användning av sidorna i testdialogen

Kommandoraderna

SCIL-kommandon kan vara skrivna kommandorader. För att utföra en kommandorad,tryck på Enter eller klicka på knappen Execute, som finns framför kommandoraderna.En sida har 20 kommandorader och i början av raden visas dess ordningsnummer.

Fält

Skriv in variabelnamnet i fältet till höger om knappen Inspect för att få reda på värdetpå en variabel. Klicka på knappen Inspect, så visas variabelns värde undervariabelnamnet. Variabeltypen visas under knappen Inspect. Fältets nummer visas ibörjan av raden. När det finns ett kryss (uppdateringsfunktion) i kryssrutan framförknappen Inspect, uppdateras variabelns värde och typ varje sekund.

När variabeln är av typen text, bit_sträng, byte_sträng, vektor eller lista, visas längdenpå variabelns värde på statusraden. Ifall variabeln är av typen vektor, skiljs elementenåt med kommatecken. Om en vektor består av fler än 255 tecken, visas endast de 255första tecknen på raden. När variabeln är av typen lista, visas värdena på sidanExamine.

SCIL-kommandon kan också skrivas in på sidan Combined, som innehållerkommandorader och fält. Sidan finns i den övre delen av testdialogen.

Vektorfält

Skriv in variabelnamnet (objektsbeteckningen) i fältet till höger om knappen Inspectför att få reda på värden lagrade i multivariabler, tex. i dataobjekt. Klicka på knappenInspect, så visas variabelns värdeelement under variabelnamnet. Variabeltypen visasunder knappen Inspect. När det finns ett kryss (uppdateringsfunktion) i kryssrutanframför knappen Inspect uppdateras variabelns värdeelement och typ varje sekund.Observera att uppdateringsfunktionen försämras och uppdateringsintervallet ökar närantalet värdeelement hos multivariabeln blir väldigt högt.

Elementkolumnen innehåller ett vektorelementnummer. Värdekolumnen innehåller ettvektorvärde med specifierade element. Statuskolumnen innehåller ett nummer eller entextsträng, som anger giltigheten hos vektorvärdeelementen. Statuskoder är tex.OK_STATUS (0) och NOT_SAMPLED_STATUS (10). När en bytesträngsvariabelvisas, visar elementkolumnen ordinalnumren för de bytesträngtecken som visas påmotsvarande värdeskolumnrad som ett talintervall, en värdeskolumnrad kan visa 255bytesträngtecken.

För att kunna läsa historikvärden för ett dataobjekt, ange objecktsbeteckningen, dvs.namnet försett med index. Index 1 är den äldsta registreringen, tex. iDATA:DOV(1..32) är DATA namnet på objektet och OV anger att det är fråga omhistorikvärden medan indexintervallet anger att de 32 äldsta värdena kommer att läsas.

Program

Procedurer genereras och exekveras från sidan Programs. Programmets nummer visasi början av varje rad. Kommentarkolumnen innehåller fält för kommentarer. På så sättär det lättare att komma ihåg vad programkoden bakom knappen Edit utför. Program




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 71

Editorn för den specifierade programraden startas genom att klicka på Edit. Närprogramkoden genererats eller modifierats, stängs Program Editorn och programmetuppdateras genom att välja Exit från menyn File.

Det genererade eller modifierade programmet exekveras genom att klicka på knappenDo Once. Kolumnen Interval/s innehåller värden för sekventiell programexekvering.Denna typ av programexekvering startas genom att trycka knappen på Do Loops. Upptill 6 program kan köras samtidigt på detta sätt.

När ett program körs i sekvenser visar statusraden ett informationsfält med texten“Executing 1 program(s)” och en svart rektangel blinkar framför fältet.

Programmen genereras och modifieras inom ramen av sidan Programs med SCILProgram Editor. Sex SCIL Program Editorer kan vara öppnade samtidigt.

Examine

På sidan Examine kan man undersöka alla typer av datastrukturer. Variabelnamneteller motsvarande skrivs in i fältet till höger om knappen Inspect. Efter att man trycktpå knappen Inspect, visas variabeltypen och -värdet under knappen Inspect ochvariabelfältet. Variabeltypen visas på textrutans första rad.

Variabler av vektor- och listtyp visas som noder i textrutan. Noderna kan i sin turbestå av andra datatyper. Variablerna på den lägsta nivån kallas för löv. Dessa kan intebestå av andra datatyper. Lövets index visas inom hakparanteser, tex. [2]. För tommalistor eller vektorer visas texten Empty List/Empty Vector.

Noderna kan öppnas genom att dubbelklicka på nodikonen på den valda raden. Nodengår att öppna när det finns ett -tecken framför ikonen. Innehållet i den valdavariabeln visas. Noderna stängs genom att dubbelklicka på nodikonen igen. För attkunna stänga noden måste det finnas ett -tecken framför ikonen.

På sidan Examine visar också enklare variabler så som heltal, reella tal, text,bit_strängar, byte_strängar och booleanska värden. På textrutans första rad visasvariabeltypen som en ikon samt variabelns värde.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM72

Följande ikoner används för att indikera variabeltypen:

Datatyp Ikon

Bitsträng

Booleanskt värde

Bytesträng

Heltal

Lista

Reella tal

Text

Tid

Vektor

Ingen

Här följer några exempel på funktionskommandon som kan användas vidinspekteringen:

FETCH(0,”P”,”SN3_01”) hämtar processobjektgrupppens alla gemensamma attribut.FETCH(0,”P”,”SN3_01”,12) hämtar attributen för just detta processobjekt. Ifall mangjort följande tilldelning från en av testdialogens kommandorader@ANSWER=FETCH (0, “P”, “SN3.01”, 10), visar %ANSWER processobjektets allaattribut lagrade i variabelobjektet ANSWER:V. SYS:BSV7 visar programmen somanvänds för att skapa fullgrafiska bilder. Programmen lagras i systemvariabeln.

Modifiering av användargränssnittet

Sidan Combined ger användaren möjlighet att modifiera testdialogens användar-gränssnitt enligt egna önskemål. Sidorna som kan kombineras är Fields, Multifieldsoch Examine. Alla kombinationer är möjliga. Genom att välja en Multifields och enExamine sida är det möjligt att samtidigt uppdatera vissa variabler och inspektera enlist- eller vektorvariabel.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 73

Fields - Fields

Skriv in variabelnamnet i fältet till höger om knappen Inspect för att få reda på värdethos en variabel. Klicka på Enter eller Inspect, så visas variabeltypen och -värdet underknappen Inspect och variabelnamnet. Fältets nummer visas i början av varje rad. Närdet finns ett kryss (uppdateringsfunktion) i kryssrutan framför knappen Inspect,uppdateras variabelns värdet och variabeltypen varje sekund.

När variabeln är av typen text, bit_sträng, byte_sträng, lista eller vektor, visas ocksålängden på variabelvärdet. När variabeln är av typen lista, visas en informationstext påstatusraden.

Multifields - Multifields

Skriv in variabelnamnet i fältet till höger om knappen Inspect för att få reda påvärdena i en multivariabel. Klicka på Enter eller Inspect, så visas variabeltypen underknappen Inspect. När det finns ett kryss (uppdateringsfunktion) i kryssrutan framförknappen Inspect, uppdateras variabelns värde och typ varje sekund. Observera attuppdateringsfunktionen försämras och uppdateringsintervallet ökar när antaletvärdeelement i multivariabelns värde blir för stort.

Elementkolumnen innehåller ett vektorelementnummer. Värdekolumnen innehåller ettvektorvärde med specifierade element. När en bytesträngsvariabel visas, visarelementkolumnen ordinalnumren för bytessträngstecknen som ett talintervall. Envärdeskolumnrad kan visa högst 255 bytesträngtecken.

Examine - Examine

På sidan Examine kan man inspektera alla datastrukturer. Ett variabelnamn ellermotsvarande skrivs in i fältet till höger om knappen Inspect. Efter att man klickat påEnter eller Inspect, visas variabeltypen och -värdet under knappen Inspect ochvariabelfältet. Variabeltypen visas på textrutans första rad.

Vektor- och listvariabler visas som noder i textfältet. Noderna kan i sin tur bestå avandra datatyper. Variablerna på den lägsta nivån kallas för löv. Löven kan inte beståav andra datatyper. Lövets index visas inom hakparenteser, tex. [2]. För tomma listoreller vektorer visas texten Empty List/Empty Vector.

Noderna kan öppnas genom att dubbelklicka på nodikonen på den valda raden. Nodengår att öppna när det finns ett -tecken framför ikonen. Innehållet för den valdavariabeln visas. Noderna stängs genom att dubbelklicka på nodikonen igen. För attkunna stänga noden måste det finnas ett -tecken framför ikonen.

Objekt

Sidan Objects visar SCIL-strukturer. Själva testdialogen med sina variabler inklusiveunderobjekt samt deras användardefinierade och förvalda attribut utesluts från denhierarkiska strukturen. Objektnamn och -typ visas för varje enskilt Visual SCIL -objekt. När ett visst objekt innehåller underobjekt, kan objektet öppnas genom attdubbelklicka på det. Efter att objektet öppnats, visas de användardefinierade ochförvalda attributen. Genom att öppna och stänga noder kan man navigera i denhierarkiska strukturen.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM74

6.2 Menyraden

Testdialogen innehåller menyerna File, Edit, Options, Tools och Help.

Menyn File

I menyn File finns kommandona New, Open..., Save, Save As... och Exit.

Med kommandot New sparas ett “snap-shot” av testdialogen med alla programrader,etc., som skrivits in på sidorna i testdialogen i en sk. apparansfil samtidigt tömmer ochavlägsnar kommandot alla fält och program i testdialogen.

Kommandot Open... öppnar en filhanterare. Den förvalda sökvägen som testdialogensfilhanterare använder är \SC\APL\'Application Name'\PAR\DEFAULT\ och denlogiska sökvägen USER_PAR. När Open valts från menyn File, läses apparansfilen inoch innehållet överförs till testdialogen. Programmen läses in och fälten uppdaterasoch de senast öppnade sidorna blir aktiva.

Med kommandot Save sparas testdialogens innehåll till apparansfilen som för tillfälletär öppen under samma filnamn.

Med kommandot Save As... öppnas en filhanterare. Den förvalda sökvägen förfilhanteraren är \SC\APL\'Application Name'\PAR\DEFAULT. Filnamnstillägget förapparansfilerna är ‘.out’. Apparansfilnamnen skall börja med bokstäverna TEST. NärSave valts från menyn File, sparas testdialogens utseende i filen. Programmen, fältenoch de senast öppnade sidorna sparas också. Initieringsfilen TestDlg.ini innehållerfilnamnet för den aktuella apparansfilen, som laddas när testdialogen startas.Sökvägen för denna fil är \SC\APL\'Application Name'\PAR\DEFAULT.

Menyn Edit

I menyn Edit finns kommandona Cut, Copy, Paste och Clear. Med dessakommandon kan man klippa, kopiera och klistra in texter i testdialogen. Medkommandot Clear kan man avlägsna texter på sidorna Command Lines, Examine,Fields, Multifields och Programs. För att kunna tömma dessa sidor måste de först varavalda, tex. när den övre sidan Command Lines valts och Clear och väljs från menynEdit, avlägsnas text endast från ifrågavarande Commands Lines -sida.

Menyn Settings

Kommandot Trace On börjar lagra alla SCIL-kommandorader i en spårningsfil. Spår-ningen kan stoppas genom att avmarkera kryssrutan vid Trace. Spårningen stoppasockså när testdialogen stängs.

Kommandot Font… öppnar Font Chooser som används för att välja vilka teckensnittsom skall användas på testdialogens sidor. Teckensnitten sparas för testdialogeroberoende av ifall de öppnats från lokala eller externa monitorer. Teckensnitten sparassom användarspecifika.

Kommandot Environment... öppnar dialogrutan Environment, som visas i Figur 40.Environment-dialogrutan innehåller följande inställningar:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 75

Multifield Status Codes hänför sig till Multifields-sidans Status-kolumn. Man kanvälja om statuskoderna skall återges som siffra eller sträng, tex. om en vektor harstatus NOT_SAMPLED_STATUS, återges värdet 10 om man valt siffra, och strängenNOT_SAMPLED_STATUS om man valt sträng.

I Auto-update bestäms om en variabel skall uppdateras automatiskt vid start avtestdialogen.

Status Line-meddelanden är felmeddelanden eller informativa texter för användaren.Dessa meddelanden visas på Status-raden längst ner i testdialogen. I Status Line kanman ställa in intervallet (Message Interval) för visning av meddelandena. Inställnings-området är 0 - 8 sekunder. Om visningsintervallet har ställts in på 0 sekunder, kvarstårmeddelandet på raden Status tills ett nytt meddelande visas. De andra tiderna 1 - 8bestämmer hur många sekunder meddelandet visas. Förinställningen är 3 s.

Med Program Tracing genereras en namngiven spårningsfil dit alla SCIL-kommandonlagras. Spårningsfilen namnges i fältet Trace File. Standardspårningsfilen ärTRACE.TXT. Den förvalda destinationen för spårningsfilen är \SC\APL\'ApplicationName'\PAR\DEFAULT\. Filen är en helt vanlig textfil, som kan läsas med etttextediteringsprogram, tex. SCIL Program Editor. I Trace Viewern går det också attlägga till en ny spårningsfil i en gammal fil. Här nedan ses ett exempel på ett avsnittfrån en spårningsfil utan tidmärkningar. I kapitel 8 i manualen “ProgrammingLanguage SCIL” finns mera information om spårning.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM76

@trace_file=TRACE_BEGIN("c:\temp\testtrace.txt");END: 04 START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST.Init;BEGIN: 01 START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\MESSAGE0.APPLY 1 .SET ._OPEN=FALSE 1 .DELETE THIS;END: 01 START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\MESSAGE0.APPLY;BEGIN: 01START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\BTN_SHOW.NOTIFY 1 ROOT.SHOW_IMAGE;BEGIN: 02START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST.SHOW_IMAGE 2 .IMPORT("c:\temp\open.bmp");BEGIN: 03START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST.IMPORT 3 ROOT\IMAGE1._IMPORT_DIB(ARGUMENT(1));END: 03START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST.IMPORT 2 .SET ROOT\BOX_IM1._IMAGE="root\image1";END: 02START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST.SHOW_IMAGE;END: 01START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\BTN_SHOW.NOTIFY;BEGIN: 01START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\BTN_EXIT.NOTIFY 1 #ERROR;ERROR: state = STOP, status = 316;BEGIN: 02START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\STANDARD_SCIL_ERROR_DIALOG\BOOK\ERROR_PAGE.Create 2 .SET ERR_STAT_CODE._TITLE = "" 2 .SET ERR_NAME._TITLE = "No error information received !" 2 .SET ERR_COMMENT._TITLE = "" 2 .SET ERR_PROGRAM._TITLE = "" 2 .SET ERR_LINENUMB._TITLE = "" 2 .SET ERR_LINE._TITLE = "" 2 .SET ERR_LINE2._TITLE = "" 2 .SET ERR_CHAR._TITLE = "" 2 .SET ERR_STATE._TITLE = "";END: 02START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\STANDARD_SCIL_ERROR_DIALOG\BOOK\ERROR_PAGE.Create;BEGIN: 02START_DLG\DIALOG\PICTURE_CONTAINER\TOOLMGR\VSDLGED_2\OBJECT_TEST\STANDARD_SCIL_ERROR_DIALOG.Init

När SCIL-programmet hoppar över till en annan procedur, skrivs;BEGIN:‘nivånummer’ och namnet på proceduren och då proceduren (metoden)kommit till sitt slut markeras detta med ;EN’:’nivånummer’. Då en LOOP_WITH-instruktion påbörjas, skrivs ;LOOP:. Kom ihåg att stoppa spårningen genom attavmarkera krysset vid Trace i menyn Options eftersom en kontinuerlig spårning görsystemet långsammare.

I Save Outlook on Exit bestäms om en apparansfil skall sparas automatiskt när manstänger testdialogen. Som standardinställning har valts att filen inte sparas automatisktnär testdialogen stängs.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 77

Figur 40. Dialogrutan Environment.

Menyn Tools

I menyn Tools finns den komprimerade testdialogen (Compact Test Dialog), LogicalDefinitions och Trace Viewern. När man klickar på Compact Test Dialog, öppnas enkomprimerad testdialog. Med denna är det möjligt att exekvera SCIL-kommandoraderoch inspektera variabler av enkla datatyper så som heltal, reella tal, texter,bit_strängar, byte_strängar och booleanska värden. Se avsnitt 6.4 “Den komprimeradetestdialog” på sidan 79 för noggrannare information om den komprimeradetestdialogen. Kommandot Trace Viewer öppnar programmet Trace Viewer med vilketman kan läsa spårningsfiler.

Figur 41. Fönstret Path & Rep_Lib Viewer där man kan lägga till sökvägar ochkataloger.

Med hjälp av logsika definitioner kan man lättare hitta de sökvägar som används iMicroSCADA. Dessa sökvägar kan vara system- och applikationsspecifika. Du kanäven lägga till en ny sökväg eller en ny katalog i MicroSCADA. Se Figur 41.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM78

Menyn Help

Genom att välja About Test Dialog... öppnas en dialogruta som innehållerinformation om produktnamn, version, identifiering och försäljare. Ävenverktygsikonen visas.

Testdialogens initialiseringsfil TestDlg.ini

Testdialogens apparansfil fil med tillägget .out

Båda testdialogfilerna är applikationsspecifika och finns i katalogen\SC\APL\'Application Name'\PAR\DEFAULT\ och under den logiska sökvägenUSER_PAR.

6.3 Testdialogens filer

Testdialogens apparansfil

Det senaste utseendet av för testdialogens användargränssnitt har sparats iapparansfilen (Outlook file). Denna laddas under startoperationerna. Olika utseendenkan sparas eller laddas från menyraden. Apparansfilerna är applikationsspecifika.Testdialogens apparansfil består av följande fält enligt en förutbestämd ordning:

• Innehållet, dvs. vad som står skrivet på sidan Commands består av ett stort antalSCIL-kommandorader.

• Fields-sidans innehåll som består av variabelnamn och spårningstillstånd. Den övreCombined-sidan med ett stort antal SCIL-kommandorader.

• Combined-sidans fält med den vänstra kolumnen med spårningstillstånd. Den övreCombined-sidan består av ett stort antal variabelnamn och deras spårningstillstånd.

• Programnamn, intervalltider, programkoder och placeringskoordinaterna angivnaenligt SCIL Program Editorn för varje definition på sidan Program.

• Combined-sidans fält i den högra kolumnen med fältens spårningstillstånd.

• Examine-sidans variabelnamn, de kombinerade lägre Multifields-sidorna i vänstrakolumnen med spårningstillstånd, den kombinerade lägre Examine-sidan i vänstrakolumnen, de kombinerade lägre Multifields-sidorna i högra kolumnen medspårningstillstånd och den kombinerade lägre Examine-sidan i högra kolumnen.

• Multifields-sidan med variabelnamn och spårningstillstånd.

Testdialogens initieringsfil

Testdialogens initieringsfil har samma format som Windows’s initieringsfil.Initieringsfilen:

latest_file=C:\SC\APL\TUTOR\PAR\DEFAULT\BETA1601.OUTauto_update=FALSEauto_save_enabled=0interval_time=3




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 79

Attributen beskrivs nedan:

latest_file Anger filens läge inklusive sökvägen som användes vidsenaste session med testdialogen.

auto_update Anger tillståndet för uppdateringen av alla fält vid start avtestdialogen. Värdet TRUE betyder att alla fält uppdateras,och FALSE att ingen uppdatering sker under starten.

auto_save_enabled När testdialogen stängs, sparas apparansfilen automatiskt.Om filen inte getts något namn, används standardfilnamnetTestDef.out. När attributet har värdet 0, sparas inte filenautomatiskt.

interval_time Anger den tid i sekunder som meddelandena visas påstatusraden. Meddelandena kvarstår på statusraden omvärdet är 0.

Figur 42. Testdialogens användargränssnitt.

6.4 Den komprimerade testdialogen

Allmänt

En komprimerad testdialog (Compact Test Dialog) kan användas för exekvering avSCIL-kommandon och för inspektering av variabler av enkla datatyper såsom heltal,reella tal, booleanska värden, bit_strängar, byte_strängar, texter och tider. Denkomprimerade testdialogen har formatet 640 x 180 pixlar. Den kompakta testdialogenkan startas från huvudtestdialogen. Om den komprimerade testdialogen startas frånhuvudtestdialogen, sätts knappen Large ur funktion i den kompakta testdialogen ochkommandoraderna och fältens namn kopieras från den.

Om ett fel uppstår vid exekveringen av en kommandorad, visas det motsvarandefelmeddelandet på raden Status i den komprimerade testdialogen försett med SCIL-statuskod. Meddelandet försvinner automatiskt från status-raden inom 5 sekunder.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM80

Figur 43. Den komprimerade testdialogen.

Fält

Sidan Fields i den komprimerade testdialogen är likadan som sidan Fields itestdialogen. Ett variabelvärde fås fram genom att skriva in variabelnamnet i fältetsom finns till höger om knappen Inspect. Klicka på knappen Inspect efter attvariabelnamnet skrivits in i fältet. När det finns ett kryss i rutan framför knappenInspect, uppdateras variabelvärdet och -typen varje sekund.

Kommandon

Kommandoraderna kopieras direkt från testdialogen, om den kompakta testdialogenhar startats från den. Den kompakta testdialogen erbjuder fler möjligheter föranvändaren att placera dialogrutan på den egna skärmen. Vid behov kan dåhuvudtestdialogen minimeras.

SCIL-kommandon kan skrivas in på kommandoraderna. Klicka på knappen Executeframför kommandoraderna för att exekvera dem. Kommandoradens nummer visasframför raden.

Felmeddelanden visas på raden Status i den komprimerade testdialogen.

Sidan Combined

SCIL-kommandon kan också skrivas in på sidan Combined. Denna sida finns även iden komprimerade testdialogen och är uppdelad i kommandorader och fält. Enkommandorad exekveras genom att trycka på Enter eller klicka på knappen Execute.Kommandoradens nummer visas i början av raden. När det finns ett kryss i rutanframför knappen Inspect, uppdateras variabelvärdet och -typen varje sekund.

6.5 Trace Viewer

Allmänt

Trace Viewer är ett verktyg avsett för testkörning av SCIL-program. Verktyget nåsendera från Tool Manager eller testdialogen. Verktygsbilden är uppdelad i tvårullningsbara fönster. I det vänstra fönstret visas metoderna på de olika nivåerna iträdstruktur. I det högra fönstret visas de kommandon som exekveras inom en metod,se Figur 44. Trace Viewer visar texter med ett särskilt format som skapas när ettSCIL-program, som exekveras, spåras. Spårningen startas med ett särskilt SCIL-kommando. Spårningskommandot har följande syntax: @variabelname=(“filnamn”),se manualen “Programming Language SCIL” för närmare information.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 81

Observera även informationsfältet längst ner i dialogrutan därtidmärkningsalternativen, datum, antalet rader för vald metod, antalet metoder,objektsnamn samt nivå för metoden visas. Noden ‘Parent’ har nivån 0.

Figur 44. Trace Viewer.

Lägg märke till informationsfältet längst nere som visar tidsmärkningsalternativet(timetag), datum när filen skapats, antalet rader i den valda metoden, metodensnummer, objektnamn och på vilket djup den ligger. Noden med namnet ‘Parent’ harnivån 0.

6.5.1 Att öppna Trace Viewer

Trace Viewer kan öppnas på två sätt:

1. Från Tool Manager. För detta krävs att det finns en spårningsfil.

2. Från testdialogen. Testdialogen öppnas från Tool Manager.

Trace Viewer som öppnats från Tool Manager

Dubbelklicka på Trace Viewer -ikonen i Tool Manager. Om ikonen inte finnstillgänglig, kan den läggas dit enligt instruktionerna i kapitel 5 “Konfigurering avanvändargränssnittet”.

1. Öppna Trace Viewer genom att dubbelklicka på -ikonen på sidanMiscellaneous.

2. Klicka på Open på sidan File.

3. Välj spårningsfilen som skall visas i dialogrutan.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM82

4. Klicka på Open.

Trace Viewer som öppnats från testdialogen

Gör på följande sätt för att visa en spårningsfil:

1. Öppna testdialogen från Tool Manager.

2. Klicka på Trace Viewer i menyn Tools.

3. Klicka på Open i menyn File.

4. Välj spårningsfilen som skall visas i dialogrutan.

5. Klicka på Open.

Gör på följande sätt för att visa en spårningsfil som skapades medanspårningskommandona exekverades i testdialogen:

1. Öppna testdialogen från Tool Manager.

2. Välj Trace On i menyn Settings. Med denna inställning spåras kommandona somexekveras i testdialogen. Välj Include time tags under alternativet Environment imenyn Settings för att ta med tidmärkningar i spårningsfilen.

3. Klicka på Trace Viewer i menyn Tools för att visa spårningsfilen (\par\trace.txt).

Sök-kommandot i Trace Viewer

I Trace Viewer finns ett särskilt sök-kommando (Find) som används för att söka efteren specifierad textsträng i en spårningsfil.

Figur 45. Sökkommandot i Trace Viewer.

Gör på följande sätt för att söka i en spårningsfil:

1. Välj Find i menyn Edit. Ifall du markerat ett avsnitt i spårningsfilen förrän duöppnat Trace Viewer, placeras avsnittets första rad i fältet Find what: som söktextautomatiskt.

2. Skriv in textsträngen i fältet Find what: för stället i filen som skall sökas. Ifall dumarkerat ett avsnitt förrän du väljer kommandot Find, placeras avsnittets första radi fältet Find what:.

3. Markera kryssrutan vid Whole file eller Current method i Scope:. Medalternativet Whole file omfattar sökningen hela filen, medan alternativet Currentmethod begränsar sökningen till den metod som valdes före sök-kommandotstartades.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 83

4. Klicka på Find First, texten i knappen ändras till Find Next om textsträngenhittades. Sökningen stoppas med New Search. Skriv in den nya textsträngen somsöks. Stäng dialogrutan genom att klicka på Close.

6.5.2 Att använda Trace Viewer

För att spåra ett Visual SCIL -program, kan funktionen TRACE_BEGIN medargumentet skrivas in i INIT-metoden eller någon annan metod som exekveras somförsta. kommandot TRACE_END sätts in i en metod som exekveras senare ellerutelämnas helt eftersom spårningen avbryts då ett program avslutas. Spårningen kanstannas upp under pågående programexekvering och tas upp senare, se manualen“Programming Language SCIL”.

Genom att navigera bland metoderna i trädstrukturen kan man söka efter strukturellafel i ett program. En anropande metod presenteras alltid som en nod i trädet och enmetod på den högsta nivån som inte innehåller vidare metodanrop presenteras somlöv. Koden, som exekveras i en metod, visas i det högra fönstet när metoden valts iträdet.

När ett fel uppstår i ett Visual SCIL -program visas en feldialogruta (Error Dialog). Idenna dialogruta kan värdena för variablerna inspekteras i deras rätta sammanhang.Dialogrutan kan också framkallas avsiktligt i ett visst skede av programmet. Feldialogrutan öppnas från testdialogen och Trace Viewer startas.

Gör på följande sätt för att inspektera värdena för variablerna, när programmetstoppats eller havererat:

1. Antas att Error Dialog dykt upp.

2. Välj sidan Analyse.

3. Klicka på knappen Test Dialog.

4. Välj sidan Examine och placera insättningspunkten i fältet Inspection.

5. Klicka på Trace Viewer i menyn Tools.


7. Välj spårningsfil.

8. Välj (markera) variabelnamnet som skall undersökas.

9. Byt till testdialogen. Variabelnamnet har klistrats in vid insättningspunkten. Klickapå knappen Inspect för att visa värdena för variabeln.



MicroSCADA7 Felhantering

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 85

7 Felhantering

Innehåll

7.1 Statuskoder. I detta avsnitt beskrivs statuskoderna, vilka utgör grundenför felindikeringarna i MicroSCADA.

7.2 Fel i datakommunikationen. I avsnittet beskrivs felindikeringar ochrekommenderade åtgärder.

7.3 Fatala fel. I avsnittet behandlas igenkänning och hantering av fatala fel.

7.4 Error Viewer. I avsnittet beskrivs användningen av Error Viewer för attvisa felmeddelanden, som genererats i Visual SCIL -dialogrutor.

7.5 Informationsfönstret (Notification Window).

7.6 Rapportering av fel.

7.1 Statuskoder

Hanteringen av felsituationer och systemhändelser i SCIL baserar sig på statuskoder.Statuskoderna består av positiva heltal med förklarande texter. Statuskoden ärSTATUS-funktionens värde. För noggrannare information, se manualen“Programming Language SCIL”.

• Statuskoderna ger information om fel som uppträtt vid exekveringen av SCIL-program och -uttryck.

• Statuskoderna anger tillförlitligheten hos beräknade data och processdata.

• Statuskoderna ingår i systemmeddelandena som kommunikationsenheterna sändertill applikationen när en händelse inträffar i processterminalen.

7.1.1 SCIL-fel

Ett SCIL-fel beror oftast på att programmet inte är syntaxenligt skrivet, men felet kanockså bero på fel i databasen eller datakommunikationen i samband med exekveringenav ett SCIL-program.

Beroende på felhanteringssättet, kan ett feltillstånd generera ett felmeddelande elleraktivera ett felhanteringsprogam (CONTINUE, STOP), stoppa programexekveringenomedelbart (STOP, EVENT) eller så händer ingenting (IGNORE). För noggrannareinformation se avsnitt 7 “ERROR Handling Commands” i manualen “ProgrammingLanguage SCIL”.

Ett felhanteringsprogram gör det möjligt att bygga program som hanterarfelmeddelanden. Om felhanteringssättet är CONTINUE eller STOP, genererar ettSCIL-fel ett standardmeddelande om inget annat definierats ifelhanteringsprogrammet.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

86 1MRS751163-MUM

• Fel i Visual SCIL-dialogrutor visas alltid i Error Viewer som förinställning. I ErrorViewer visas statuskoderna tillsammans med detaljerad information om felet. Detär också möjligt att skriva in en felhanteringsmetod för ett Visual SCIL -objektgenom att markera kryssrutan Error och trycka på knappen Edit.

• När bilderna visas på bildskärmen, är statuskoderna en del av standardfelmeddel-andena som skrivs på den övre raden i bildskärmen eller applikationsfönstret. Dettaförfarande gäller om inget annat definierats i det namngivna programmetERROR_HANDLER. Se manualen “Bildeditering”. Felmeddelandena kan se ut påföljande sätt:

code1 code2 SCIL STATEMENT OR EXPRESSION

'code1' är en statuskod som grovt anger i vilket sammanhang felet inträffade.Koden är alltid en bildhanteringskod (801 . . 999). Statuskoden 'code2'specifierar felet närmare. SCIL-satsen eller -uttrycket, som förorsakadefelmeddelandet, visas vanligtvis (inte alltid) och felet är markerat för attunderlätta korrigeringen av det.

En statuskod kan också visas i informationsfönstren (MicroSCADA NotificationWindow). Vanligtvis ansluter sig sådana meddelanden till fel från SCIL-procedurer“som körs i bakgrunden”. I vissa fall förorsakas meddelandet av fel till rapportdata-basen, processdatabasen, filhanteringen eller operativsystemets gränssnitt eller tilloperativsystemet.

Felmeddelandena visas vanligen i följande format i Notification Window:

tid process: objektsnamn eller meddelande STATUS = kodSCIL STATEMENT OR EXPRESSION

Meddelandet visas i alla aktiva informationsfönster i MicroSCADA anslutna tillbassystemet som genererar meddelandet. Meddelandet lagras även i en fil påbassystemdatorn. Filen finns i katalog \SC\SYS\ACTIVE\SYS_ under namnetSYS_ERROR.LOG.

7.1.2 Tillförlitlighet hos data

Varje SCIL-uttryck, som innehåller ett värde, har en statuskod som anger värdetstillförlitlighet. I regel är statuskoden den mest otillförlitliga operatorn i uttrycket. Datasom skrivits av programmeraren eller matas in av användaren, får statuset OK(statuskod 0). En statuskod som anger otillförlitligt värde kan förorsakas av ettprocessobjekt eller ett värde i ett dataobjekt som har dåligt status (status anges av OS-attributet). Statuskoden som anger att värdet är otillförlitligt kan också förorsakas avvissa operatorer, tex. division, när operanderna dvs. värdena inte matchar, eller avvissa SCIL-funktioner.

Applikationsobjektets OS-attribut har statuskoden som värde. För process- ochdataobjekt anger koden tillförlitligheten hos OV-attributet. För kommandoprocedureranger koden huruvida senaste programexekveringen lyckades.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 87

OS-attributet för ett processobjekt uppdateras vid varje uppdatering av OV-värdet iprocessdatabasen. Processobjekten kan tilldelas statuskoderna 0, 1, 2, 3 och 10. OS-attributet uppdateras av bassystemet, som bestämmer statuskoden. Denna statuskodbaserar sig på systemmeddelanden som kommer från NET-enheten. OS-attributet kanockså uppdateras med SCIL.

Processobjektets statuskod påverkar statuskoderna för de dataobjekt som använderprocessobjektsvärdet i uttrycket. Om loggningsfunktionen är DIRECT, kopierasprocessobjektets statuskod till dataobjektets statuskod.

Statuskoden för ett uttryck kan läsas med SCIL-funktionen GET_STATUS ochskrivas med funktionen SET_STATUS. Statuskoden för en vektor kan användas itabellformade rapporter (undantagen i fönster av typen vektorfält, se manualen“Bildeditering”).

7.1.3 NET-systemmeddelanden

NET-systemmeddelanden är statuskoder som NET-programmet överför till en ellerflera applikationer i ett eller flera bassystem. Systemmeddelanden genereras ihuvudsak av apparater och linjer som konfigurerats i NET-enheten.

Genom att använda vissa kommunikationssystemobjektsattribut (MS, MI), kansystemmeddelanden riktas till de valda applikationerna och processobjekten. Genomatt definiera processobjekten för mottagande av systemmeddelanden, kan prog-rammeraren bestämma de funktioner som skall aktiveras av vissa systemmeddel-andekoder.

Om bassystemet mottar meddelanden, som indikerar att anslutningen till stationen ärbruten, tilldelar bassystemet OS-värdet 2 till alla processobjekt som hör till sammastation. Samtidigt aktiveras också händelsekanal APL_EVENT.

7.1.4 Gruppering av statuskoderna

Statuskod 0 indikerar att allting är OK, medan koderna 1, 2 och 3 är varningskoder.Koderna kan användas i uttryck. Koderna 10 ... 10 000 är i huvudsak felkoder.Koderna fr.o.m. 10 001 och uppåt är delvis felkoder och delvissystemmeddelandekoder.

Statuskoderna delas in i följande grupper:

Bassystemets koder:

0 OK

1 ... 9 Osäker eller felaktig

10 ... 99 Allmänt ogiltig

100 ... 799 Fel i SCIL-program eller uttryck

801 ... 999 Fel i bildhanteringen (PICO)




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

88 1MRS751163-MUM

1001 ... 1999 Fel i rapportdatabasen (REPF och REPR)

2001 ... 2999 Fel i processdatabasen (PROF)

3001 ... 3999 Fel i gränssnittet mot NET (NETI)

4001 ... 4199 Fel i bilddatabasen (PICF)

4201 ... 4999 Grafiska fel (PICO MOTIF)

5001 ... 5999 Fel på skiva

6001 ... 6099 Fel i videokommunikationen (VIDC)

6101 ... 6199 Fel i en utskriftskö (PRIN)

7001 ... 7999 Systemstatuskoder (SYST)

8001 ... 8199 Fel i DOS-kommunikationen

8201 ... 8299 Fel i DECNET

8301 ... 8399 Fel i TCP/IP

8800 ... 8999 Fel i en fristående frontdator (MFEL)

9000 ... 9200 Fel i operativsystemet

NET-kommunikationsenhetens koder:

10001 ... 10499 Common NET Status Codes

10500 ... 10599 Redundant Front-End Status Codes

11001 ... 11999 Errors in Message Structure NET - Base system (BUFMS errors)

12001 ... 12099 Common NET Application Layer Status Codes

12101 ... 12199 System Process Status Codes

12301 ... 12399 ANSI Station Status Codes (STA)

12401 ... 12449 ANSI Station Message SPLIT Status Codes

12450 ... 12499 SINDAC ADLP180 Status Codes

12501 ... 12599 SINDAC Status Codes

12601 ... 12699 RTU200 Status Codes

12701 ... 12749 RTU200 Terminal Status Codes

12801 ... 12849 PROCONTROL 214 Status Codes

12851 ... 12899 SAT Device Status Codes




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 89

12901 ... 12949 BAG Device Status Codes

12950 ... 12999 LCU Device Status Codes

13001 ... 13050 PAC Device Status Codes

13051 ... 13099 CCT Device Status Codes

13101 ... 13199 Printer Status Codes

13201 ... 13299 SPA Device Status Codes

13301 ... 13310 Bit pad One (BPO) Device Status Codes

13311 ... 13399 REX Device Status Codes

13400 ... 13449 LMK Device Status Codes

13450 ... 13499 RP570 Slave Status Codes

13501 ... 13549 Monitor Status Codes

13551 ... 13599 ADE Device Status Codes

13601 ... 13649 PCO Device Status Codes

13651 ... 13699 WESC Device Status Codes

13751 ... 13799 ATR Device Status Codes

13800 ... 13849 PLC Device Status Codes

14001 ... 15999 NET Network Layer Status Codes

16001 ... 16099 Common NET Link Layer Status Codes

16101 ... 16199 Full Duplex Protocol Status Codes

16201 ... 16249 Half Duplex Protocol Status Codes

16250 ... 16269 ADLP-80 Protocol Status Codes

16270 ... 16279 ADLP-180 Protocol Status Codes

16280 ... 16289 RP570 Slave Protocol Status Codes

16301 ... 16310 RAM Protocol Status Codes

16311 ... 16319 Integrated Link Status Codes

16401 ... 16499 ASCII protocol status codes

16600 ... 16699 On-Line Configuration Errors Detected by the NETC Modules

16700 ... 16749 Auto-Dialling Status Codes




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

90 1MRS751163-MUM

16750 ... 16799 CO Protocol Status Codes

16801 ... 16849 SRC 570 Protocol Status Codes

16850 ... 16899 P214 Protocol Status Codes

16901 ... 16909 TC57 Protocol Status Codes

16950 ... 16999 IS Protocol Status Codes

17001 ... 17050 CL Protocol Status Codes

17101 ... 17150 LC Protocol Status Codes

17151 ... 17200 AM Protocol Status Codes

17201 ... 17250 SP Protocol Status Codes

17251 ... 17300 AG Protocol Status Codes

17301 ... 17350 PC Protocol Status Codes

17351 ... 17399 WE Protocol Status Codes

17400 ... 17449 AT Protocol Status Codes

17450 ... 17499 IE Protocol Status Codes

17500 ... 17549 PG Protocol Status Codes

17550 ... 17599 LO Protocol Status Codes

17601 ... 17609 IL Protocol Status Codes

20000 ... 20009 PLC Related Status Codes

20016 ... 20255 PLC Status Codes

7.2 Fel i datakommunikationen

Allmänt

Med fel i datakommunikationen avses tex.:

• Fel i kommunikationen med processterminalerna.

• Fel i kommunikationen med arbetsstationerna (Workstations).

• Fel i kommunikationen med bassystemet och kommunikationsenheterna.

• Fel i skrivarkommunikationen.

• Fel i kommunikationsenheten.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 91

Rapportering av fel

Rapporteringen av kommunikationsfel är delvis applikationsberoende och kan varierafrån applikation till applikation och även mellan olika typer av fel. I allmänhet fåroperatören följande felindikeringar:

• Felmeddelanden

• Larm, inklusive alla möjliga larmfunktioner. De systemfel som kan ge upphov tilllarm är fel på fjärrkommunikationen med processtationer och skrivare.Larmhanteringen är applikationsberoende och baserar sig på systemmeddelanden.

• Automatisk utskrift på händelseskrivare. Automatisk utskrift kan ges vid fel ifjärrkommunikationen. Liksom vid larm är utskriften applikationsberoende ochbaserad på systemmeddelanden.

• Gammalmärkning av processobjekt. Om ett fel inträffar i kommunikationen mellanen NET och en processtation, markerar NET alla processobjekt som uppdateratsfrån stationen med statuskod 2. Om ett fel inträffar i kommunikationen mellan ettbassystem och en NET, markeras alla processobjekt som uppdateras via NET medstatuskod 2 (förutsatt att noddiagnostik är i bruk).

En allmän regel då en felsituation inträffar, är att man, oberoende av felet, skallanteckna eventuella felmeddelanden och kontrollera statuskoderna.

Fel på NET-linjer

Funktionen på NET-linjer som går till processtationer kan kontrolleras genomövervakning av linjernas Clear to Send och Carrier Detect -signaler enligt följande:

1. Dubbelklicka på ikonen NET på sidan System Configuration i Tool Manager föratt öppna verktygsbilden NET Configuration.

2. Öppna verktygsbilden Lines Configuration genom att klicka på LINESATTRIBUTES.

3. Skriv in NET- och linjenummer.

4. Läs status för signalerna Clear to Send och Carrier Detect, vilka finns nere tillvänster i bilden. (0 = passiv och 1 = aktiv). Då kommunikationen är OK, skallsignalen Carrier Detect kontinuerligt vara aktiv på alla stationslinjer medundantag av halvduplex/flerpunktsnät, där den skall vara åtminstone tillfälligtaktiv, och SPA-linjer där den kan vara passiv. På ANSI-fullduplexlinjer skallsignalen Clear to Send kontinuerligt vara aktiv. På övriga linjer skall signalenClear to Send vara åtminstone tillfälligt aktiv. Om signalerna inte uppträder pådetta sätt är orsaken troligen ett linjebrott.

När det finns en misstanke om fel på en fjärrkommunikationslinje kan det vara bra attövervaka linjens diagnostikräknare. Diagnostikräknarna räknar antalet framgångsriktgenomförda och misslyckade dataöverföringar på linjerna. Beroende på linje-protokollet kan en linje ha 5...32 olika räknare. Diagnostikräknarna kan avläsas påföljande sätt:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

92 1MRS751163-MUM

1. Läs linjediagnostikräknarna från verktygsbilden LINE DIAGNOSTICCOUNTERS. Verktygsbilden nås från NET Configuration. Två linjer i taget kanövervakas.

2. Ange numret för kommunikationsenheten.

3. Ange linjenumret. Om linjenumret är okänt, tryck på tangenten LINE MAP för attfå en lista över alla linjer hos kommunikationsenheten i fråga.

4. Spara eventuella tidigare värden på diagnostikräknarna genom att klicka på SAVEunder varje diagnostikräknare. Dessa värden visas i bilden (SAVED VALUES).

5. Nollställ alla räknare med tangenten RESET för att lättare kunna följa medutvecklingen (ej nödvändigt). Tiden som förlöpt sedan senaste nollställning visasovanför räknarna.

6. Spara bilden som en ikon. På så sätt sparar du valet av kommunikationsenhet samtlagrade data.

7. Utför normala operationer i andra verktygsbilder.

8. Ta fram bilden av diagnostikräknaren igen (återbilda ikonen) och avläsdiagnostikräknarna.

Diagnostikräknarna kan tolkas genom att man jämför antalet framgångsriktgenomförda dataöverföringar med antalet misslyckade dataöverföringar.

Figur 46. Verktygsbild för linjediagnostikräknare.

När ett fel i linjekommunikationen har observerats:

1. Kontrollera anslutningarna, modemen, radiolänkarna mm.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 93

2. Vid allvarliga fel måste linjen tas ur bruk under reparationen.

Fel i nodkommunikationen

Övervakningen av nodkommunikationen (tex. kommunikationen mellan bassystemetoch en NET) förutsätter att noddiagnostik är i bruk för den aktuella noden.Utgångsvärdet är att noddiagnostiken inte är i bruk:


2. Klicka på NODES och välj en nod från listan.

3. Skriv ett tidsintervall för diagnostiken DIAGNOSTIC TIME INTERVAL (tex.60 sekunder). Siffran 0 anger att ingen noddiagnostik finns.

Längst ner i det fönster som visas efter att en nod har valts, kan nodens typ (NODETYPE) avläsas. Om nodtypen är UNKNOWN (fastän noddiagnostiken är ianvändning), är kommunikationen mellan bassystemet och noden troligen bruten. Omnoden är en NET-enhet, kan bruten kommunikation också observeras somgammalmärkningar (statuskod 2) för alla processobjekt som uppdateras från denaktuella NET-enheten. Om det emellertid inte finns någon noddiagnostik(DIAGNOSTIC TIME INTERVAL = 0) för den aktuella NET-enheten, blirprocessobjekten inte märkta.

4. Om ett avbrott i en kommunikationsenhet har observerats, anteckna eventuellafelkoder och återstarta kommunikationsenheten.

Fel på bassystemlänkar

Gör så här för att kontrollera bassystemets länkar:


2. Tryck på LINKS och välj en länk från listan.

3. Tryck på DIANOSTICS COUNTER.

4. Information om felet visas i fönstret som kommer fram.

Kontroll av applikationens kommunikation

Gör så här för att kontrollera kommunikationen mellan en NET-enhet och enapplikation:

1. Öppna verktygsbilden Configuring Internal MicroNET Attributes genom att klickapå Internal Attributes i verktygsbilden NET Configuration Tool.

2. Skriv in ett NET-nummer och klicka på APL.

3. Skriv in ett applikationsnummer i fönstret som visas.

Fönstret visar bland annat tillståndet (OK eller SUSPENDED) för applikationen frånNETs synpunkt. Om applikationen har tillståndet SUSPENDED under normal drift,kan det förekomma problem i kommunikationen mellan NET och applikationen.Antalet suspenderingar, tidsutlösningar (time-outs), felsvar osv. kan avläsas i




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

94 1MRS751163-MUM

diagnostikräknarna i fönstret. Om det verkar att ha inträffat suspenderingar ochtidsutlösningar ofta utan giltiga orsaker såsom uppstart och avstängning av NET-enheten eller applikationen, tillfällig överbelastning eller kommunikationsproblem, ärdet skäl att kontrollera konfigureringsdefinitionerna (tidskonstanter, rutter osv.)applikationsprogramvaran och datorkapaciteten.

Medan en applikation är suspenderad, blir S.P.I.D.E.R. processtationens process-objekt inte uppdaterade i processdatabasen och de blir inte heller gammalmärkta.

Fel i processtationskommunikationen

Om en kommunikationsenhet inte får svar från en processtation inom en viss tid, blirstationen suspenderad (dvs. kommunikationsenheten betraktar stationen som felaktigoch pollningen upphör eller sker mera sällan). Kommunikationsenheten sänder ettsystemmeddelande och den suspenderade stationens processobjekt får statuskod 2.

Om ett fel har observerats i en processtation:

1. Försök först att återstarta processtationen.

2. Om detta inte lyckas, ta då stationen ur bruk och kontrollera den enligtprocessstationens manual.

7.3 Fatala fel

Allmänt

Ett fatalt fel är ett fel som orsakar stopp eller en låst situation i exekveringen avMicroSCADA-program. Orsakerna till ett fatalt fel kan finnas i MicroSCADAshuvudprogram, operativsystemet, begränsningar i datorresurserna, mm.

Felindikeringar

Följande indikeringar kan vara tecken på ett fatalt fel:

• Ett larm genereras till den audiovisuella larmenhetens “watchdog”-indikator.

• Uppdateringen i bilden (tex. klockan) stannar utan giltig orsak (som exempelvis enpågående datainmatning eller exekvering av ett bildprogram).

• Funktionstangenterna fungerar inte.

• MicroSCADA-processerna försvinner från listan över processer under exekvering.De pågående processerna i bassystemet kan läsas med hjälp av Task Manager iWindows NT.

Rekommenderade åtgärder vid fatala fel

Då ett fatalt fel inträffat:

1. Anteckna eventuella MicroSCADA-felmeddelanden.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 95

2. Stäng av MicroSCADAs huvudprogram. Om detta inte kan göras iMicroSCADAs Control Panel, så kan man stänga programmet i Task Manager ioperativsystemet Windows NT.

Stäng inte av bassystemdatorer genom att slå av strömmen med strömbrytaren,eftersom detta kan skada filerna.

3. I operativsystemet Windows NT dumpas de data, som fanns i primärminnet dåprogrammet stoppades, till en loggfil med namnet drwtsn32. Filen läggs isystemkatalogen, tex. i katalogen Winnt. Analysera och kopiera data som finns ifilen.

4. Återstarta systemet.

5. Rapportera programstoppet tillsammans med eventuella MicroSCADA-felmed-delanden och information från loggfilen drwtsn32. till MicroSCADA-leverantören.

Fel i databaserna

MicroSCADA innehåller en SCIL-funktion KEYED_FILE_MANAGER för hanteringav databasfel och -problem. Funktionen kan tex. spara trasiga filer. Se kapitel 8 imanualen “Programming Language SCIL” för noggrannare information omfunktionen.

7.4 Error Viewer

Allmänt

Error Viewer visar information om SCIL-felet som dök upp. Användaren kanundersöka felet med hjälp av Error Viewer och testdialogen som kan öppnas från den.Felen kan också skrivas in i loggfilen, där felen lagras för senare ändamål, tex. för fel-rapportering. Fel i Visual SCIL -dialogrutor visas i Error Viewer. Här beskrivs hurman skall använda Error Viewer. Se Error Viewer i Figur 47.

Visning av information om felet

Felmeddelanden och andra meddelanden visas i rullgardinsmenyn Error. Användpiltangenterna på högra sidan om rullgardinsmenyn för att rulla framfelmeddelandena. Nya meddelanden, som kommer medan Error Viewer är öppnad,läggs alltid till listan över fel. Bufferten kan lagra upp till 100 felmeddelanden. Omfler felmeddelanden dyker upp går alltid det äldsta meddelandet förlorat. Identiskameddelanden lagras endast en gång tillsammans med antalet gånger felmeddelandetupprepats. Om Update väljs, uppdateras innehållet i Error Viewer automatiskt när ettnytt felmeddelande dyker upp.

Listan med felmeddelandena töms när Error Viewer stängs, men inte då Error Viewerminimeras. Om Error Viewer minimerats och nya felmeddelanden dyker uppuppdateras listan över felmeddelandena och Error Viewer maximeras, dvs. fönstretError Viewer visas igen på skärmen.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

96 1MRS751163-MUM

På första sidan i Error Viewer visas information om SCIL-fel. På raden ‘Error:’ finnsen statuskod samt en förklarande text. På raden ‘in program:’ specifieras programmetsom exekverades när felet dök upp. Även sökvägen för programmet i objektstrukturenvisas på raden. På raden ‘on line:’ specifieras och visas programraden med felet. Iexemplet fanns felet på rad 3 i SCIL-programmet som skulle exekveras. På raden‘Error state:’ visas det definierade feltillståndet.

Felinformationen kan kopieras till klippbordet genom att klicka på Copy to Clipboard.Innehållet i klippbordet är information som kopierats från Error Dialog i textform.

Figur 47. Exempel på ett SCILfel som visas i Error Viewer.

På sidan Environment finns information om den applikation och produkt, somanvändes, när felet dök upp. Se Figur 48.

Figur 48. Sidan Environment i Error Viewer.

Figur 49. Sidan Analyse i Error Viewer, där man kan öppna ett antalverktygsbilder.

Analysering av felet

Sidan Analyse i Error Viewer visas i Figur 49. För att få fram mera information omsökvägarna, klicka på Paths and Rep_libs.... Dialogrutan som visas i Figur 50 kommerfram. I denna dialogruta kan du också lägga till sökvägar, kataloger och filer, som




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 97

skall användas av MicroSCADA eller någon särskild applikation. Det rekomenderasdock inte att definitionerna ändras eftersom detta kan orsaka problem i andraverktygsbilder.

Figur 50. Sidan Paths i Path & Rep_Lib Viewer.

Testdialogen öppnas genom att trycka på knappen Test Dialog istället för att öppnaTool Manager. Fördelen med att använda testdialogen från Error Viewern är att denöppnas då i SCIL i den verktygsbild där felet dök upp. Detta betyder bla. attverktygsbildens variabler kan undersökas. Se föregående kapitel för närmareinformation om användningen av testdialogen.

För att kunna skriva en loggfil angående felet i en loggfil måste man först klicka påWrite Error Log.... för att öppna dialogrutan Log Error, som visas i Figur 51. Sammainformation som visas på sidan Error överförs till dialogrutan. Loggfilen väljs genomatt skriva in dess namn och sökväg på raden Log File eller genom att klicka påBrowse... och välja filen från listan som visas. I textrutan Comments kan du skriva intilläggsinformation, tex. beskriva i vilken situation felet dök upp. För att föra överinformationen till den valda loggfilen, klicka på OK eller Apply.

Loggen om felmeddelandet kan läsas efteråt. I vissa fall kan det vara bra att skickainformationen om felet också till MicroSCADA-leverantören.

Figur 51. I dialogrutan Log Error väljs loggfilen och kopierar informationen om felettill filen.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

98 1MRS751163-MUM

7.5 Informationsfönstret (Notification Window)

Allmänt

MicroSCADAs informationsfönster (Notification Window) är avsett för visning avmeddelanden. Informationsfönstret visar meddelandena i den ordning som de dykerupp efter att fönstret öppnats, vilket innebär att de meddelanden som genereradestidigare, inte kan ses i fönstret. Alla meddelanden lagras emellertid iSYS_ERROR.LOG-filen i bassystemdatorn.

Öppnande av MicroSCADAs informationsfönster

Öppna MicroSCADAs informationsfönster (Notification Window) genom att

dubbelklicka på -ikonen eller starta programmet från en kommandorad genom attskriva in programfilens namn (notify.exe) på raden. Figur 52 föreställerinformationsfönstret.

Figur 52. MicroSCADAs informationsfönster (Notification Window).

Att använda MicroSCADAs informationsfönster

Fönstret består av två informationsområden. Rullgardingsmenyn högst upp i fönstretvisar meddelanden om hur anslutningen lyckats. När anslutningen är upprättad visasäven information om bassystemets programrevision. Rullgardinsmenyn visar ocksålicensinformation. Ovanför rullgardinsmenyn kan man se namnet påbassystemsdatorn. Med knappen Clear töms listrutan på meddelanden.

Informationsfönstrets programfil heter notify.exe och finns i katalogenSC\PROG\EXEC.

Som utgångsinställning försöker informationsfönsterprogrammet upprätta enanslutning till ett bassystem, som finns i den dator varifrån programmet startades. Ombassystemet finns i en annan dator, måste datornamnet anges somkommandoradsargument, tex.:

notify mycomp

försöker ansluta sig till bassystemet, som finns i en dator med namnet ‘mycomp’.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 99

Informationsfönstret (Notification Window) kan också öppnas i en skärm. Ettbassystem klarar av att upprätthålla upp till åtta informationsfönster samtidigt.

För att försäkra sig om att också de första meddelandena visas, skall man öppnainformationsfönstret innan man startar MicroSCADA-tjänsten. Informationsfönstrethåller reda på meddelandena som sänts av bassystemet och mottagits av programmet.Om ett meddelande går förlorat, visas ett felmeddelande. Inget nytt meddelande sändstill informationsfönstret, men alla meddelanden lagras trots det i filenSYS_ERROR.LOG.

Om anslutningen till bassystemets dator bryts pga. nätverksproblem eller saknas pga.att MicroSCADA-system inte är igång, försöker programmet upprätta en nyanslutning varannan sekund. Detta gäller också om informationsfönsterprogrammetinte kan upprätta anslutningen vid start.

Informationsfönstret klarar av att visa upp till 1000 meddelanden. Om flermeddelanden skall visas, tas de 100 äldsta meddelandena bort och användareninformeras om detta på skärmen.

Den som använder informationsfönstret (Notification Window), bör vara definieradsom användare i gruppen “Users” på bassystemets dator. Om användaren intedefinierats som medlem i gruppen, kommer datorn att begära ett nytt användarnamnoch en ny behörighetskod.

SCIL-funktionen CONSOLE_OUTPUT sänder information till alla öppnainformationsfönster och skriva in meddelanden i filen SYS_ERROR.LOG.

I hot-stand-by -system används informationsfönstret för att visa meddelanden frånbåda bassystemen. Bassystemsdatorernas namn anges som kommandoradsargumenttill informationsfönsterprogrammet. Med kommandoraden

notify sys hsb

startas informationsfönstret. Programmet försöker upprätta anslutningar tillbassystemsdatorerna ‘sys’ och ‘hsb’.

Ifall bassystemsdatorn inte är kopplat till ett lokalnät kan datorns namn ersättas meden punkt ‘.’.

7.6 Rapportering av fel

Eventuella fel som upptäcks i MicroSCADA-produkter kan rapporteras med hjälp aven sk. lägesrapport. Lägesrapporten finns i Bilaga A. Allmänna regler:

• Skriv lägesrapporter endast för MicroSCADA-produkter (ej tex. för SPIDERRTUn).

• Skriv lägesrapporten på engelska.

• I händelse av ett fel, försök ringa in problemet.

• Om förslag till förbättringar finns, specifiera förslaget.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

100 1MRS751163-MUM

• Beskriv endast ett fel (eller förbättringsförslag) per blankett.

Fyll i en lägesrapport på följande sätt:

1. Förse rapporten med en rubrik.

2. Beskriv felet.

3. Om felet kan upprepas, ange hur ofta i ‘Able to repeat the error’.

4. Ange projektets namn.

5. Ange operativsystemet för bassystemet.

6. Ange om det är fråga om Full/halvgrafisk omgivning (X-windows används).

7. Välj kategori (Fel eller Utvecklingsförslag/Förbättringsförslag).

8. Kryssa för produktens namn under ‘Product’s name’ och ange också andra detaljersåsom version och datum (Revision och Date).

9. Fyll i kontaktinformationen längs ner.

10. Faxa lägesrapporten (faxnr: +358 10 224 7133).

Viktiga fält

När lägesrapporten mottagits, läggs den i en databas. I denna databas kan läges-rapporten ha statusen ‘Issued’ (Mottagits), ‘In Progress’ (Behandlas), ‘Waiting’(Väntar) eller ‘Completed’ (Avslutad). Till en början har lägesrapporten statuset‘Issued’. När de första åtgärderna vidtagits ändras lägesrapportens status automatiskttill ‘In Progress’. Om programmeraren väntar på mer information från den som gjortlägesrapporten, har den statuset ‘Waiting’. När lägesrapporten behandlats, ändrasstatuset till ‘Completed’.

Lägesrapporten kan ges klassificeringen ‘Internal’ (Intern) eller ‘Common’ (Allmän) idatabasen. Först får lägesrapporten klassificeringen ‘Internal’. Den som behandlarlägesrapporten kan ändra klassificeringen till ‘Common’. Typiskt för en lägesrapportmed klassificeringen ‘Common’ är att:

- felet kan upprepas,

- det kommer många lägesrapporter (från olika projekt) om samma fel,

- det finns skäl att informera alla applikationsprogrammerare om lägesrapporten.

Avsikten med fältet Actions i databasen är att visa den som gjort lägesrapporten vilkaåtgärder som kommer att vidtas med rapporten. I fältet Actions finns en rad medinformation (inklusive datum) om vilka åtgärder som kommer att vidtas.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 101

Avslutade lägesrapporter

När behandlingen av lägesrapporten avslutats, visas resultatet lägesrapporten resulterati. En närmare förklaring av resultatet visas i fältet Comments på Action-fältets sistarad. Lägesrapporten delas in i följande kategorier: ‘No Actions’ (Inga åtgärder),‘Implemented’ (Genomförd), ‘Decided to be implemented’ (Kommer att genomföras iett senare skede) eller ‘Other’ (Annat). Nedan en noggrannare beskrivning avkategorierna:

‘No Actions’ Fältet Comments innehåller alltid en förklaring.

‘Implemented’ Innebär att felet korrigerats eller den nya egenskapenfinns till förfogande i nästa programversion.

‘Decided to be implemented’ Innebär att den nya egenskapen kommer att införas ien programversion i närmaste framtiden.

‘Other’ Kan tex. innebära att den som gjorde lägesrapportenbegär att den annulleras eller att det inte går att få merinformation från den som gjorde lägesrapporten.

Om det finns något sätt att kringgå problemet utan att programuppdatering ärnödvändig, kommer även detta att tillkännages i fältet Comments.



MicroSCADA8 Dataöverföring

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 103

8 Dataöverföring

Innehåll

8.1 ODBC (Open Database Connectivity (ODBC). I avsnittet beskrivsODBC-gränssnittet, komponenterna och SCILSQL-funktionerna. Dess-utom ges allmänna riktlinjer och ett exempel på användningen av ODBC.

8.2 DDE (Dynamic Data Exchange). I avsnittet beskrivs DDE, desskomponenter, programmeringsexempel och NetDDE. I avsnittet gesockså hänvisningar till de manualer som berör detta område.

8.1 ODBC (Open Database Connectivity)

Allmänt

ODBC (Open Database Connectivity) gör det möjligt att komma åt databaser ochapplikationer som stöder SQL (Structured Query Language). ODBC gör det möjligt attför en andra applikation komma åt flera olika databashanteringssystem (DBMS).

Komponenter

MicroSCADA-kärnan behandlar och anropar ODBC API -rutiner som skickar överSQL-satser och hämtar resultat. För att kunna använda ODBC från MicroSCADAkrävs en ODBC-drivrutin, en ODBC-drivrutinshanterare och eventuelltdatabasspecifik klient/server -programvara. Se Figur 53.

ODBC-drivrutinen skall vara en 32 bits NT-drivrutin, som är specifik för varje data-bas. Drivrutiner skall stöda ODBC-version 2.5 eller nyare. Vidare skall drivrutinenomfatta ett eget installationsprogram. ODBC-drivrutiner tillverkade av Intersolv re-kommenderas, eftersom dessa testats och erfarits som pålitliga.

Hanteringsprogramvaran följer med ODBC-drivrutinen. Den installeras automatiskt ioperativsystemet Windows NT när ODBC-drivrutinen installeras.

Om en databasspecifik klient/server -programvara krävs, kan den beställas från data-basleverantören. Observera att det inte finns att fås 32 bits NT ODBC-drivrutiner förvissa äldre databasversioner. Vissa databaser saknar en 32 bits NT ODBC-drivrutinhelt och hållet.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM104

Figur 53. Ett exempel på komponenter i en ODBCarkitektur.

SQL

SQL (System Query Language) är ett allmänt använt språk avsett för hantering av da-tabaser. SQL baserar sig på en relationsdatabasstruktur.

Användning av ODBC

För att komma åt databaser krävs det att en ODBC-drivrutin för databashanteringssys-temet ifråga installerats och konfigurerats i den MicroSCADA-dator där ODBC-funk-tionerna exekveras. För att kunna använda ODBC-funktionerna, måste programmera-ren känna till SQL-satser. För närmare information, se någon lämplig SQL-manual.

ODBC-stödet i MicroSCADA består av åtta ODBC-baserade SCIL-funktioner.Funktionerna har ett eller flera indatavärden och ett eller flera utdatavärden. Genom attanvända dessa funktioner kan användaren utnyttja olika typer av databaser. Förnärmare information om dessa funktioner, se avsnitt 8 i manualen “ProgrammingLanguage SCIL”.

Också datakällan skall definieras i ODBC Data Source Administrator föroperativsystemet Windows NT. Denna öppnas genom att dubbelklicka på ODBC-ikonen i Control Panel. Datakällan skall definieras i dess system-DSN-sektion. Förstsedan kan datakällan anslutas från MicroSCADA. I Figur 54 visas ett exempel påanvändningen av ODBC med hjälp av en dialogruta.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 105

Figur 54. Exempel på användningen av ODBC.

När en applikation ansluts till någon datakälla, behöver de flesta applikationer få vetanamnet på datakällan, användarnamnet och behörighetskoden. När anslutningen upp-rättats, kan SQL-satser exekveras med SQL_EXECUTE-funktionen. För att tex. skapaen tabell, exekveras först satsen som skapar tabellen och sedan exekveras satsen sommatar in data i tabellen. Friställ satserna om resultaten inte behövs efter exekveringen.Anslutningen stängs med SQL_DISCONNECT-funktionen. Anslutningen skall kopp-las från när den inte längre behövs.

8.2 DDE (Dynamic Data Exchange)

Allmänt

DDE är en av mekanismerna för kommunikation mellan processer somoperativsystemet Windows NT stöder. DDE baserar sig på ett system för överföringav meddelanden inbyggt i operativsystemet Windows NT. Två program upprätthålleren DDE-“konversation” genom att sända meddelanden till varandra. Dessa programbenämns server och klient. En DDE-server är ett program som har tillträde till datasom kan vara till hjälp för andra program avsedda för operativsystemet Windows NT,medan en DDE-klient är ett program som erhåller data från servern.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM106

När DDE används, kan MicroSCADA fungera antingen som server eller klient. Vidanslutning till MicroSCADA från en annan applikations som baserar sig påoperativsystemet Windows NT, är MicroSCADA DDE-server. Vid anslutning frånMicroSCADA till en extern applikation, fungerar MicroSCADA som DDE-klient.

DDE-klientfunktionerna upprättar en DDE-länk mellan MicroSCADA och andraapplikationer, som baserar sig på operativsystemet Windows NT, såsom MicrosoftExcel eller Visual Basic. Serverapplikationen skall vara igång när anslutningenöppnas.

När MicroSCADA används som DDE-server, används den externa applikationensegna DDE-syntax. Observera att MicroSCADA endast kan användas som server omSYS:BDE = 1.

Följande definitioner används vid åtkomst till en MicroSCADA-applikation:

Service MicroSCADA

Topic MicroSCADAs applikationsnummer (APL-objektnummer, se “SystemConfiguration”)

Item, data Element och data beror på DDE-transaktionen enligt följande:

REQUEST: element = SCIL-uttryck

POKE: element = SCIL-objektsbeteckning

data = SCIL-uttryck

EXECUTE: element = SCIL-sats

Se manualen “Programming Language SCIL”, kapitel 2 för närmare infomation omanvändningen av SCIL i externa applikationer.

Programmeringsexempel

Följande exempel gäller för Microsofts Visual Basic version 3.0.

I exemplet beskrivs hur data begärs från MicroSCADA, när en sk. Visual Basic-blankett laddas. Det begärda datat utgör vektorns SYS:BUV första element. Datatplaceras i Visual Basics TextBox benämnt Text1. LinkMode-variabelns värdespecifierar DDE-interaktionens olika tillstånd.

Sub Form_Load ()Text1.LinkMode = NONEText1.LinkTopic = "MicroSCADA|1"Text1.LinkItem = "SYS:BUV1"Text1.LinkMode = MANUALText1.LinkRequestText1.LinkMode = NONE

End Sub

I följande exempel beskrivs hur ett attribut för ett SCIL-objekt i MicroSCADA ges ettvärde genom att användaren trycker på knappen Command1 i en Visual Basic -blankett. Vektorns SYS:BUV första element får det värde som finns i TextBoxen mednamnet Text1.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 107

Sub Command1_Click ()Text1.LinkMode = NONEText1.LinkTopic = "MicroSCADA|1"Text1.LinkItem = "SYS:BUV1"Text1.LinkMode = MANUALText1.LinkPokeText1.LinkMode = NONE

End Sub

Länken mellan Visual Basic -applikationen och MicroSCADA stängs varje gångLinkMode-variabeln ges värdet NONE. Man sparar mycket tid genom att inte sättaLinkMode-varibeln till NONE efter varje begäran då många dataelement begärs frånsamma källa.

Komponenter

För att kunna använda DDE krävs inga flera programvarukomponenter, men om DDE-serverprogrammet inte finns på samma dator som DDEs klientprogram, krävsNetDDE.

NetDDE

Med NetDDE kan MicroSCADA ge en extern användare i en Microsoft Windows’sarbetsgrupp åtkomst till data i MicroSCADAs bassystem. NetDDE tillhandahållersäkerhet via DDE-andelar. En DDE-andel funger på samma sätt som en filandelgenom att tilldela behörighetsnivåer skyddsresurserna från åtkomst av obehöriga. EnNetDDE-andel ger användaren skyddad åtkomst med hjälp av en behörighetskod tillapplikationer och data på fjärrkontrollsystem. Lägg märke till att en användare medåtkomsträttigheter kan även åstadkomma skada på systemet.

Gör så här för att lägga till ett DDE-andel:

1. Starta NetDDE med ddeshare.exe från katalogen System32. NetDDE-andelarnahar konfigurerats med detta program.

2. Välj DDE Shares från menyn Shares.

3. Klicka på Add a Share i dialogrutan som visas. Dialogrutan DDE ShareProperties som visas i Figur 55 kommer fram på skärmen.

4. Skriv in namnet på andelen, som skall användas av externa applikationer, itextrutan Share Name.

5. Skriv MicroSCADA som applikationsnamn (Application Name) i textrutan Static.

6. Skriv numret för applikationen du vill dela som Topic Name i textrutan Static.

7. Välj “is service”.

8. Välj “Grant access to all items”.

9. Klicka på Permissions och definiera åtkomsttyperna i dialogrutan DDE ShareName Permissions.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM108

10. Godkänn de val du gjort genom att klicka på OK.

Observera att denna instruktion gjorts med hänvisning till ett verktyg tillverkat avMicrosoft, varvid ABB inte svarar för eventuella fel eller ändringar som kan uppträda.

Figur 55. Dialogrutan DDE Share Properties.

När NetDDE används, skall följande namn för Service och Topic ges i DDE-klientapplikationen:

Service “\\Computername\NDDE$”

Topic Det Topic-namn som definerats i DDE-andelen

Observera att det alltid skall finns en användare inloggad på DDE-serverdatorn. Omanvändaren loggar ut från datorn medan det ännu finns aktiva anslutningar, kan de ivärsta fall blockeras.

DDE-protokollet

DDE-protokollet stöds av flera applikationer. DDE-klientfunktionerna förklarasnoggrannare i manualen “Programming Language SCIL”, avsnitt 8. DDE-serverfunktionerna beskrivs i avsnitt 8.



MicroSCADA9 Dokumentationsverktyg

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 109

9 Dokumentationsverktyg

Innehåll

9.1 Initiering av ODBC-datakällan.

9.2 Dataexportverktyget.

9.3 Dokumentgenerator.

Allmänt

Dokumentationsverktyget (Data Export Tool) är ett generellt verktyg avsett fördatautförsel (export) från MicroSCADA och ett verktyg (Documentation Generator)för framställning av applikationsdokument på basen av utforslad data. Datautförsel(export) betyder i detta sammanhang att utvalt data kopieras från MicroSCADA-databaserna till andra databaser. Data Export Tool innehåller en effektiv funktion förval av data. Med denna kan önskad mängd och typ av data kan väljas ut för utförsel.Data kan forslas ut till relationsdatabaser med hjälp av gränssnittet ODBC/SQL, tillASCII-filer och i textform direkt till en skrivare (oformaterat). Relationsdatabasenfungerar som allmän grund vid vidare bearbetning och vid applikationsdokumen-tation. Documentation Generator framställer sådan dokumentation på basen av deninformation som finns lagrad i databasen. Databasen innehåller färdigadokumentmallar som kan enkelt modifieras.

Den motsvarande ODBC-drivrutinen finns alltid på MicroSCADA-datorn, medandatabasen finns på samma dator eller någon annan dator i nätet.

Vid utförsel kan man välja mellan Append (bifoga) eller Overwrite (Skriv över). OmOverwrite väljs, raderas först data som hör till samma kategori från databasen.

Den externa lagringsplatsen för data är en Microsoft Access -databas, som kan nås viagränssnittet ODBC/SQL. Databasschemat skapas från Data Export Tool genom attköra en SQL-script.

9.1 Installering av ODBC-datakällan

Dokumentationsverktyget stöder utförsel av data till Microsoft® Access 97 -databaser.Verktyget kräver att datakällan är definierad för att data kan forslas ut. MicroSCADAinnehåller en malldatabas (DocGen.mdb) med färdiga blanketter och rapporter. Innandatakällan definieras skall denna databas kopieras. Malldatabasen får inte modifieras.

Baskrav:

1. Microsoft® Access 97 krävs för dokumentationen.

2. Drivrutinspaket ODBC med drivrutin Microsoft® Access (32 bits) krävs förutförsel av data.

När applikationen bereds för basprogrammeringsverktygen Base Tools, kopierasmalldatabasen till filen \apl\apl_name\apl_\DocGen.mdb. Filen kan endast kopierasom användaren vill behålla filen DocGen.mdb omodifierad.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

110 1MRS751163-MUM

Kopiera malldatabasen:

1. Öppna Windows® Explorer.

2. Välj c:\sc\apl\apl_name\apl_\DocGen.mdb, där apl_name är namnet påMicroSCADA -applikationen.

3. Välj Copy från menyn Edit.

4. Välj Paste från menyn Edit.

5. Välj filen Copy of DocGen.mdb i samma katalog.

6. Välj Rename in menyn File. Skriv in filnamnet (*.mdb) och tryck på Enter.

Skapa en datakälla:De punkter som är märkta med * och ** är valbara.

1. Öppna Windows® Control Panel.

2. Dubbelklicka på ikonen ODBC.

3. Välj sidan System DSN i dialogen ODBC Data Source Administrator.

4. Klicka på Add till höger i dialogrutan.

5. Välj Microsoft Access Driver (*.mdb) från listan.

6. Klicka på Finish.

7. Fyll i datakällans namn i textfältet Data Source Name, dvs. DocGen.mdb ellerkopians namn, om databasmallen kopierades. Datakällans namn är inte beroende avvilket namn databasen, som den hänvisar till, har (tex. DocGen.mdb ellerData.mdb). Datakällan kan ha vilket som helst namn, som är giltigt för en datakällaoch accepteras av operativsystemet Windows NT.

8. Gör en fritt formulerad beskrivning i textfältet Description. Detta är valbart.

9. Klicka på knappen Select under Database.

10. Välj den tidigare kopierade databasen (*.mdb) i dialogrutan Select Database.Klicka på OK.

11. Kontrollera alternativet Database: i System Database. Denna skall fyllas i omolika behörighetsnivåer är i bruk inom en arbetsgrupp.

12. Klicka på knappen System Database i System Database.

13. Välj filen system.mda i installationskatalogen Microsoft® Access. Klicka sedan påOK.

14. Klicka på knappen Advanced för att förse datakällan med en behörighetskod.

15. Fyll i Login name och Password i Default Authorization.

16. Klicka på DefaultDir i Options. Fyll i sökvägen till databasfilen. Klicka på OK.

17. Klicka på OK i dialogrutan Setup.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 111

18. Klicka på OK i ODBC Data Source Administrator.

Figur 56. Sidan System DSN i ODBC Data Source Administrator.

9.2 Dataexportverktyget

Dataexportverktyget (Data Export Tool) startas från Object Navigator eller från ToolManager. Verktyget kan användas för att exportera data från objekt som valts ut iObject Navigator eller för att exportera objektdata enligt en på förhand definieradvalprofil. Om dataexportverktyget startas från Tool Manager, kan det endast exporteraobjektdata enligt en valprofil.

Val av data för export enligt valprofil

Valprofilen är ett alternativt sätt att välja applikationsdata som skall exporteras. Appli-kationsdata exporteras allti d enligt en viss valprofil när dokumentationsverktyget(Documentation Tool) startas från Tool Manager.

Gör på följande sätt för att välja data enligt en valprofil:

1. Öppna Documentation Tool från Tool Manager.

2. Välj en valprofil från listan Selection profile. För att skapa en valprofil, se “Skapa en valprofil” på s.114.

3. Välj en applikation från listan Application. Den aktuella, aktiva applikationen har valts som standardinställning.

4. Välj vart data skall exporteras i Export destination.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

112 1MRS751163-MUM

a) Data source: (för export till MS Access -databasen)- Fyll i datakällans namn i textfältet Data source name:- Fyll i användarnamnet i textfältet User name:- Fyll i behörighetskoden i textfältet Password:- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty database before export.

b) Text file- Ange sökvägen\filnamnet i textfältet File name: eller klicka på knappen Browse för att välja en fil.- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty file before export.

c) Printer- Klicka på knappen Configure för att installera en skrivare.

5. Klicka på Export.

När dessa punkter genomförts, startar exporteringen. På skärmen visas en balk som isin tur visar hur exporteringen fortskrider. När balken försvunnit är exporteringen klar.

Figur 57. Dokumentationsverktyget. Inställningarna gäller för export till en databasvia datakällan “Appl_doc” enligt en standardvalprofil.

Val av data för export i Object Navigator

I Object Navigator kan vissa delar av en applikation väljas för export.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 113

Gör på följande sätt för att välja data för export i Object Navigator:

1. Öppna Object Navigator från Tool Manager.

2. Ifall data, som skall exporteras, väljs som specifika objekt, filer eller index förprocessobjekt, gör valet och fortsätt enligt punkt 3. (håll <CTRL>-tangenten nertryckt och på flera objekt i fältet för att välja flera på en gång, där dettillåts). Om endast applikation eller objektskategori väljs, baseras exporten på envalprofil. Fortsätt då enligt punkt 4.

3. Specifika objekt, filer eller index för processobjekt valdes.

a) Klicka på Export i menyn Data, så öppnas dialgorutan Data Export Tool.

b) För att specifiera attributen för export ytterligare, klicka på knappen Set data filter.

c) Välj vart data skall exporteras i Export destination.

i) Data source: (för export till MS Access -databasen)- Fyll i datakällans namn i texfältet Data source name:- Fyll i användarnamn i texfältet User name:- Fyll i behörighetskoden i texfältet Password:- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty database beforeexport.

ii) Text file- Ange sökvägen/filnamnet i textfältet File name: eller klicka på knappen Browse för att välja en fil.- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty file before export.

iii) Printer- Klicka på knappen Configure för att installera en skrivare.

d) Klicka på Export.

e) Klicka på Close för att gå ut ur dialogrutan.

4. Inga specifika objekt väljs i Object Navigator.

a) Klicka på Export i menyn Data, så öppnas dialogrutan Data Export Tool.

b) Välj en valprofil från listan Selection profile:. För att skapa en valprofil, se avsnitt “Skapa en valprofil” på s.114.

c) Välj en applikation från listan Application:. Den gällande applikationen har valts som ingångsinställning.

d) Välj vart data skall exporteras i Export destination.

i) Data Source: (för export till MS Access -databasen)- Fyll i datakällans namn i texfältet Data source name:




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

114 1MRS751163-MUM

- Fyll i användarnamn i texfältet User name:- Fyll i behörighetskoden i texfältet Password:- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty database before export.

ii) Text file- Ange sökvägen/filnamnet i textfältet File name: eller klicka på knappen Browse för att välja en fil.- Markera/Avmarkera kryssrutan framför Empty file before export.

iii) Printer- Klicka på knappen Configure för att initiera en skrivare.

e) Klicka på Export.

f) Klicka på Close för att gå ut ur dialogrutan.

Skapa en valprofil

Valprofilerna innehåller information om vilka data som skall exporteras. Standard-valprofilen väljer all data inom applikationen för export.

Gör så här för att skapa en ny valprofil:

1. Öppna dokumentationsverktyget från Tool Manager eller Object Navigator.

2. Klicka på knappen Edit Selection Profile i menyn Export data.

3. Markera kategorierna som skall vara med i valprofilen.

Figur 58. Profildialogrutan i dokumentationsverktyget, där de olika objekten väljs förexport.

4. Välj Filter från menyn Edit för mer detaljerade val.

5. Välj sidan för den kategori som skall specifieras i dialogrutan Filter.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 115

6. Skriv in ett SCIL-villkor i textfältet Filter: för att karakterisera attributen som tasmed i profilen.Ex. (LN == ìP*î) AND (GC == ìA*î)Villkoret i exemplet gäller (är sant) för de processgrupper, vars namn börjar medett P och vars gruppkommentar börjar med ett A.

7. Markera de attributtyper som skall tas med i valprofilen i Attributes.

8. Klicka på knappen Details för att inkludera/exkludera attributen som skallexporteras.

9. Välj enskilda attribut från listan i dialogrutan Select attributes to export. Klickasedan på OK.

Figur 59. Dialogrutan Filter avsedd för att skapa/modifiera en valprofil. Även dialogrutan Select attributes toexport visas, som möjliggör valet av enskilda attribut.

10. Klicka på OK i dialogrutan Filter.

11. Välj Save as i menyn Profile för att spara profilen. Fyll i profilens namn idialogrutan Save as och klicka på OK.

12. Välj Close i menyn Profile för att stänga dialogrutan och återvända till dialogrutanData Export Tool. Valprofilen som skapats kan nu väljas i Export data.

Allmänt om val av data för export

Data Export Tool gör det möjligt att välja den applikation från vilken data skallexporteras. Endast data från lokala applikationer kan väljas.

Följande typer av data kan exporteras:

• allmän information

• processobjekt




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

116 1MRS751163-MUM

• skalor

• dataobjekt

• kommandoprocedurer

• tidkanaler

• händelsekanaler

• bilder

• bibliotekspresentationer

• VSO-filer

• processobjekt av användarspecifierad typ

• användarspecifierade processobjekttyper.

Allmän information exporteras alltid. Vad gäller de övriga datatyperna är det möjligtatt inkludera/exkludera typen och definiera ett typspecifikt filter som gallrar ut deobjekt som tas med. Valet av enskilda objekt sker i verktyget Object Navigator, inte iData Export Tool.

9.2.1 Val av de olika datatyperna

Objekten väljs i verktyget Object Navigator antingen som enskilda objekt eller enligten valprofil. I det första fallet kan valet specifieras ytterligare med ett datafilter. Ocksåvalprofilerna stöder ett objektsvalfilter där olika villkor kan ställas för de medtagnaobjekten. Se även avsnitt “Valprofiler” på s.119 för närmare information. Omdataexporten sker efter val av enskilda objekt, kan förfarandet inte upprepas utan attvalet görs på nytt, en valprofil gör en upprepning lätt.

Allmän information

Följande licensinformation exporteras alltid:

• kund

• plats

• systemversion

• system-ID

Processobjekt

Alla attribut som beskriver objektets konfiguration kan väljas för export. De attributsom beskriver objektets status kan inte väljas. Antalet attribut (1...alla) och vilkenattributkombination som helst kan väljas.

Om processobjektet är anslutet till en händelsekanal, exporteras även de objekt somaktiveras från händelsekanalen med namn och typ. Om objektet som aktiveras avhändelsekanalen är en tidkanal, exporteras alla objekt som aktiverats av denna tidkanalmed namn och typ angivna.

Objekten väljs antingen i verktyget Application Object Navigator eller med envalprofil.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 117

Processobjekt av användarspecifierad typ

Alla attribut som beskriver objektets konfiguration exporteras. Alla användar-specifierade attribut exporteras.

Användarspecifierade processobjekttyper (Fria typer)

Alla attribut exporteras.

Skalor

(Skalor hör till de objekt som kan exporteras.) Attributen som skall exporteras kanväljas fritt. Antalet attribut (1...alla) och vilken attributkombination som helst kanväljas.

Dataobjekt

(Det är möjligt att välja vilka attribut som skall exporteras.) Endast attribut sombeskriver objektets konfiguration kan väljas för export. De attribut som beskriverregistrerade data och status för data (OV, RT och OS) kan inte väljas. Antalet attribut(1...alla) och vilken attributkombination som helst inom givna ramar kan väljas.

Kommandoprocedurer

Det är möjligt att välja vilka attribut som skall exporteras. Endast attribut sombeskriver objektets konfiguration kan väljas för export, inte RT- och OS-attribut.Antalet attribut (1...alla) och vilken attributkombination som helst utom de två nämndaattributen kan väljas.

Tidkanaler

Vilka attribut som skall exporteras är valbart. Endast attribut som beskriver objektetskonfiguration kan väljas för export, inte RT-attribut. Antalet attribut (1...alla) ochvilken attributkombination som helst utom RT-attributet kan väljas. Även aktiveradeobjekt kan exporteras.

Händelsekanaler

Det är möjligt att välja vilka attribut som skall exporteras. Antalet attribut (1...alla)och vilken attributkombination som helst kan väljas. Även processobjekt somaktiverar denna kanal exporteras, inklusive aktiveringsvillkoret.

Bilder

Katalogen varifrån bilderna hämtas är valbar. En ny katalog väljs med hjälp av enfilväljare. Den förvalda katalogen är ./APL/applikationens namn/PICT. Ingen grafikexporteras, förutom grafik i form av SCIL-program.

Bildkomponenterna som skall exporteras är valbara enligt följande:

• program (bakgrunds-, rit-, start-, uppdaterings-, namngivna): inkludera/exkludera

• bildfunktioner: exkludera/kort/hela

• fönster: exkludera/kort/hela




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

118 1MRS751163-MUM

• funktionstangenter: exkludera/kort/hela

Filtrering som baserar sig på filnamnet är möjligt, tex. Name Filter: “A*”. Alla filerhar tillägget “.PIC”, av denna orsak behöver tillägget inte nämnas. Textfältet NameFilter är editerbart.

Bildfunktioner

Information om bildfunktionen kan exporteras i kort- eller helformat.

Kortformat: - namn- standardfunktion- x- y

Helformat: - all tillgänglig information, men enligt filtren som gettsförprogrammen/fönstren/funktionstangenterna

Fönster

Information om fönstren kan exporteras i kort- eller helformat:

Kortformat: - namn- typ: intern/presentationstyp

bild/bildnamnbibliotek/namn för bibliotekspresentation

- x- y

Helformat: - all tillgänglig information

Funktionstangenter

Information om funktionstangenter kan exporteras i kort- eller helformat:

Kortformat: - x- y- bredd- höjd- typ

Helformat: - all tillgänglig information

Visual SCIL -objekt

Objekt (hierarkiska objektsnamn), metoder, och text-ID med motsvarande texter kanexporteras.

Man kan välja vilka komponenter som skall exporteras enligt följande:

• metoder

• texter




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 119

Bibliotekspresentationer

Bibliotekspresentationsfilen (.PIR), från vilken presentationerna hämtas, kan väljas.En ny fil väljs med hjälp av en filväljare. Den förvalda bibliotekspresentationsfilen är./APL/applikationsnamn/APL_/APL_STAND.PIR

Filtrering som baserar sig på namn och typ är möjlig i Object Navigatorn, tex. NameFilter: “A*” och Repr. type: figure.

All information i form av SCIL-program kan exporteras.

9.2.2 Valprofiler

Valprofilen kan sparas för senare användning i motsats till objektvalet som gjortsdirekt i Object Navigatorn. Valprofilerna för en applikation sparas i en applikations-specifik fil \apl\’apl_namn’\par\apl\Exptprof.ini genom att först klicka på Editselection profile, ändra valprofilen och sedan välja Save eller Save As... i menynProfile. Dessa valprofiler kan ses som punkter på listan under “Selection profile:” iData Export Tool. Valprofilerna kan överföras från en applikation till en annan medexportkommandot. Vid export sparas valprofilerna som textfiler med tillägget .spf. Envalprofil som sparats på detta sätt kan importeras till en annan applikation medimport-kommandot i menyn Profile.

Ett fritt antal profiler kan definieras med Data Export Tool och sparas för senare bruk.Valprofilerna innehåller följande information:

• kommentar

• inkluderade objekttyper (definierade i Data-sektionen)

• objektstypspecifika valfilter:processobjekt SCIL-villkor (grupp, separat index)skalor SCIL-villkordataobjekt SCIL-villkorkommandoprocedurer SCIL-villkortidkanaler SCIL-villkorhändelsekanaler SCIL-villkorbilder katalog, maskVSO-filer katalog, maskrepresentationer sökväg för bibliotek, representationstyp

• data som enligt definitionerna inkluderas per objekt i Data-sektionen

Valprofilerna representeras av ett logiskt namn (ledig text) i verktyget.

Valprofilerna sparas i två parameterfiler. Denna fil innehåller standardprofiler skapadeav ABB. Dessa profiler kan inte ändras. Den andra filen skapas av verktyget, omanvändardefinierade profiler skapas. Dessa profiler sparas i filen\APLPAR\Exptprof.ini.

9.3 Dokumentgeneratorn

Dokumentgeneratorn (Document Generator) baserar sig på Microsoft Access 97.Dokumentgeneratorn innehåller lätt modifierbara dokumentramar (tex. sidhuvud,




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

120 1MRS751163-MUM

sidfot, osv.) och en färdig dokumentmall, som kan användas för att genereradokument.

9.3.1 Sortering av objekt

Olika typer av objekt kan sorteras en typ åt gången i dokumentet enligt följandekriterier. Attributen anges inom parentes.

Processobjekt: - objektstyp (PT)- logiskt namn (LN) och index (IX)- enhetsnummer (UN) och objektsadress (OA)- objektidentifikator (OI)

Skalor: - logiskt namn (LN)- skalningsalgoritm (SA)

Dataobjekt: - logiskt namn (LN)- tidkanal (TC)- exekveringsprioritet (EP)- könummer (PQ)

Kommandoprocedurer: - logiskt namn (LN)- tidkanal (TC)- exekveringsprioritet (EP)- könummer (PQ)

Tidkanaler: - logiskt namn (LN)- exekveringscykel (CY(2))

Händelsekanaler: - logiskt namn (LN)

Bilder: - bildnamn

Bibliotekspresentationer: - namn- typ

Visual SCIL -objektsfiler: - filnamn

9.3.2 Generering av dokument

Efter att applikationsdata har exporterats till en MS Access -databas, kan manutgående från det överförda applikationsdatat generera dokumentrapporter med hjälpav en sk. Wizard (guide) eller utforma rapporterna enligt eget gottfinnande. Wizard-mallen i MS Access innehåller färdiga rapportstommar för olika typer av objekt ellerfiler. Guiden är en dialogruta där användaren markerar objektskategorin som skalldokumenteras.

Rapportguiden (Generate Report Wizard)

Guiden startar automatiskt när dokumentdatabasen öppnas i MS Access.

1. Starta MS Access.

2. Välj Open Database från menyn File. Välj databasen (*.mdb) som innehåller detexporterade applikationsdatat. Guiden visas nu på skärmen.

3. Kontrollera rapporttypen som skall genereras och klicka på knappen Next.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 121

4. Om processobjekten (Process Objects) markerats, ombeds användaren att välja typav rapport för processobjekten. Markera ett alternativ och klicka på Next. Ombilderna (Pictures) markerades, ombeds användaren att välja vilken typ av rapportsom skall genereras (allmän eller kortform).

5. I nästa dialogruta ombeds användaren att välja på vilket sätt datat skall sorteras.Markera ett alternativ och klicka på Next.

6. Om det inte finns något att dokumentera, informerar en dialogruta om att tabellenär tom. I annat fall genereras ett dokument som innehåller det valdaapplikationsdatat.

Figur 60. Rapportguiden. Med knappen uppe till höger öppnas en dialogruta förändring av rapporternas färger.

Rapporter som används vid dokumentationen

Guiden använder färdiga rapportstommar för generering av dokument. Rapporternakan ses utan guiden.

1. Välj sidan Reports i dialogrutan Database. Dialogrutan Guide kan lämnas öppen.

2. Dubbelklicka på ett rapportnamn i listan, varvid innehållet för rapporten visas.

3. Tryck på <ESC>-tangenten eller klicka på Close i verktygsmenyn för att stängarapporten och återgå till dialogrutan Database.

9.3.3 Hantering av en rapport som genererats

Applikationsdokumentation:

• Skriv ut rapporterna från MS Access.

• De genererade rapporterna kan sparas/exporteras i olika format. Om dokumentetsparas i rich text -formatet (*.rtf), kan datat läggas i textdokument.

• Den genererade rapporten kan sparas som en separat databas.



MicroSCADA10 Översättningsverktyget

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 123

10 Översättningsverktyget

10.1 Allmänt

Text Translation Tool är ett allmänt textöversättningsverktyg avsett för MicroSCADA.Översättningsverktyget avsett att användas för översättning av alla språkberoendetexter i LIB 5xx, CAP500 Visual SCIL och MicroSCADA Visual SCIL. Förutommanuell översättning av texter, kan verktyget även användas för överföring av allaöversatta texter från en MicroSCADA/CAP500/LIB 500 -version till en annan. Iverktyget finns även en “ordlista” som kan användas för automatisk översättning avvanliga ord och uttryck.

Verktyget fungerar i SYS 500, COM 500, MMC500 -version 8.4.2 eller nyare.Verktyget kan endast användas i VS-monitorer.

10.2 Filformat

Verktyget används för att översätta texter som finns sparade i filer, och verktygethanterar en fil åt gången. Översättningsverktyget stöder följande filformat:

• VSO-filer

• LIB 5xx texter - listformat

• LIB 5xx texter - variabelformat

• LIB 5xx texter - SPACOM-modulernas händelsetexter

• LIB 5xx texter - textprofilformat (RED-modulernas händelsetexter)

• LIB 5xx -hjälpfiler (ASCII-textfiler)

10.3 Uppbyggnad

Översättningsverktyget består av en menyrad, ett verktygsfält och två nedrullningsbaralistrutor där språken väljs. Verktyget innehåller även en tabell med kolumner förradnummer, objektnamn, text-ID, texter på källspråket (Reference Language) och påmålspråket (Edited Language). Längst ner i verktyget finns ett textfält (Edit text) därman skriver in översättningen.

Tabellens kolumner kan göras bredare eller smalare genom att dra de svarta pilarnavid kantlinjerna med musen.

Figur 61. Översättningsverktyget där texterna i vsofiler och LIB översätts.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM124

10.3.1 Att öppna och stänga översättningsverktyget

Dubbelklicka på ikonen Text Translation Tool på sidan User Interface iverktygsbilden Tool Manager för att öppna översättningverktyget. Följandeegenskaper bibehålls från förra sessionen:

• maximerad

• storlek

• position

• kolumnbredderna i tabellen

• källspråk

• målspråk

Välj Exit från menyn File eller klicka på knappen längst till vänster i verktygsfältet föratt stänga översättningsverktyget.

10.3.2 Val av fil

Översättningsverktyget möjliggör snabb navigering till standarkatalogerna, varifrånfilerna hämtas. Navigeringen sker i en trädstruktur som återspeglar katalogens upp-byggnad. Katalogerna visas i trädstrukturen utgående från SC-katalogen. Då översätt-ningsverktyget har använts för första gången och en ny katalog eller fil har lagts till,syns inte filen eller katalogen i filnavigatorn förrän man klickat på Refresh i dialogen:

Gör så här för att öppna en fil i standardkatalogerna:


2. Navigera i trädstrukturen och välj en fil. Klicka sedan på knappen Open.

Figur 62. Filnavigator med vilken man öppnar filer som skall redigeras.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 125

10.3.3 Val av språk

När en fil har öppnats, visas alla text-IDn som förekommer i filen i översättnings-verktyget. När översättningsverktyget används för första gången, är källspråketengelska (reference language). Om översättningsverktyget har använts förut, ärkällspråket detsamma som vid föregående session. Om språket förekommer i denöppnade filen, läser översättningsverktyget in texterna i kolumnen ReferenceLanguage. På samma sätt som för källspråket, är målspråket samma som vidföregående session. Om den öppnade filen innehåller språket ifråga, laddaröversättningsverktyget texterna i kolumnen Edited Language.

1. Välj ett av språken i filen till källspråk. Språket väljs från den nedrullningsbaralistrutan Reference Language. Om det valda språket visas i verktyget sommålspråk, avlägsnas det från kolumnen Edited Language. Alla texter läses in frånden öppnade filen och visas i kolumnen Reference Language. Texterna ikolumnen Reference Language kan inte redigeras.

2. Välj ett annat språk från den öppnade filen till målspråk. Språket väljs från dennedrullningsbara listrutan Edited Language. Alla texter på det valda språket läsesin från filen och visas i kolumnen Edited Language.

3. Redigeringen av texter i kolumen Edited Language kan påbörjas.

10.3.4 Lägga till språk

Gör så här för att lägga till ett språk:

1. Klicka på Add i menyn Language.

2. Skriv in den nya språkkoden enligt ISO 639 -standarden eller välj ett språk frånlistan.

3. Klicka på OK eller Apply om flera språk skall läggas till.

4. Välj språk i den nedrullningsbara listrutan Edited Language.

10.3.5 Redigera texter

Gör så här för att redigera texten:

1. Klicka på den cell som skall redigeras i kolumnen Edited Language.

2. Skriv in motsvarande text i fältet Edit text.

3. Välj nästa cell.

10.3.6 Exportera texter

Texterna i kolumnen Edited Language kan exporteras till en textfil. Alla texter somförekommer på målspråket i den fil som för stunden är öppen exporteras. Olika språk isamma fil kan exporteras till samma fil. Texter i flera olika filer kan inte exporteras tillsamma textfil. Texterna i en fil kan exporteras till en separat textfil och importerastillbaka senare, tex. till en nyare version av filen med språkavhängig text.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM126

Gör så här för att exportera:

1. Klicka på Export från menyn Texts.

2. Välj filen med hjälp av filhanteraren som visas på skärmen. Textfilen ges somsamma standardnamn som filen VSO, med tillägget txt. Utgångskatalogen ärdensamma som användes vid senaste import- eller exporttillfälle.

3. Klicka på OK.

10.3.7 Importera texter

Texterna kan importeras från två olika källor:

• en annan fil av samma typ, tex. en annan version av samma fil.

• textexport/-importfil (se exportera texter).

Texterna kan importeras på två sätt:

• manuellt till en fil åt gången, genom att välja importkällfil med hjälp av enfilväljare.

• automatiskt till en eller flera filer.

Manuell import av texter till en fil innebär att texterna importeras från en fil, som väljsmed filväljaren, till filen som översätts. Texter ur filer av alla tidigare nämnda typerfiltyper kan importeras på detta sätt. Översättningsverktyget ger en varning, omkällfilens namn skiljer sig från målfilens namn.

Automatisk import av texter till en eller flera filer innebär att texterna importeras tillalla de filer som valts i filnavigatorn, från filer med samma namn över i en annankatalog. Vid automatisk import av texter, skall källkatalogen först väljas.Översättningsverktyget visar en lista över filer/texter som inte fanns i källkatalogen.Listan kan skrivas ut eller sparas i en fil. Översättningsverktyget kan fås att stoppa vidvarje fil så att användaren kan granska och bekräfta den automatiska översättningen.Vid automatisk import av texter till VSO-filer, kan användaren välja om texternaimporteras från texfiler eller VSO-filer. Vid import från textfiler antas att filnamnet ärdet samma, men försett med tillägget ‘txt’.

Vid import av texter till VSO-filer eller menykonfigurationsfiler, måste språket i käll-filen och destinationsfilen matcha. Villkoren för import av en text är att Object ochText ID är desamma för källan och destinationen.

Gör så här för att importera:

1. Välj Import från menyn Texts.

2. I dialogrutan Select Import Options... som kommer fram på skärmen, markeraönskade alternativ för import. Klicka sedan på OK.

3. Välj textfil med hjälp av filväljaren som visas på skärmen. Som standard hartextfilen samma standardnamn som filen VSO, med tillägget txt. Utgångskatalogenär densamma som användes vid senaste import- eller exporttillfälle.

4. Om de importerade texterna exporterades ursprungligen från en VSO-fil med ettannat namn än det filen under redigering har, visas en varning.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM 127

5. Klicka på OK.

10.3.8 Spara en fil

De redigerade texterna kan sparas i filen VSO. För att spara texterna, välj Save frånmenyn File.

10.4 Ordlista

Översättningsverktyget innehåller en ordlista med ord och uttryck på olika språk.Ordlistan kan redigeras med översättningsverktyget. Ordlistan kan användas vidöversättning av enskilda texter så väl som alla texter i en fil. Då översätts filens allaord och uttryck till vilka en motsvarighet hittas i ordlistan. Ordlistan har följandefunktioner:

• lägg till ett nytt ord

• avlägsna ett ord

• exportera enskilda ord och översättningar (för ett språk) till en textfil

• importera enskilda ord och översättningar (för ett språk) från en textfil.

Översättningsverktyget innehåller en sk. “Use Dictionary” -funktion, med vilkenöversättningar från ordlistan används.

Klicka på Use Keywords i menyn Dictionary för att använda ordlistan. Alla mot-svarigheter till källspråksfilens ord importerar en motsvarande översättning från ord-listan. Orden och deras översättningar kan ses och redigeras i översättningsverktyget.

10.4.1 Redigera ordlistan

Orden kan läggas till ordlistan eller redigeras med Dictionary Editor, som nås frånöversättningsverktyget.

Gör på följande sätt för att redigera ordlistan:

1. Klicka på Edit Keywords... i menyn Dictionary.

2. Klicka på Add language... i menyn Language för att lägga till ett språk i ordlistan.Välj önskat språk från listan. Klicka på OK.

3. Klicka på Select reference language i menyn Language för att välja källspråk.Välj från listan genom att klicka på det valda språket.

4. Klicka på Select edited language i menyn Language för att välja målspråk. Väljfrån listan genom att klicka på det valda språket.

5. Klicka på Add new word i menyn Word för att lägga till ett nytt uppslagsord iordlistan. Välj en tom cell. Skriv in det nya ordet.

6. Välj cellen (raden) som innehåller uppslagsordet som skall avlägsnas frånordlistan. Klicka på Delete current word i menyn Word.

7. Klicka på Save Dictionary i menyn File för att spara ordlistan. Om man väljerExit från menyn File utan att spara, ombeds användaren bekräfta valet.




_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM128

Gör så här för att exportera ordlistan:

1. Klicka på Edit Keywords... i menyn Dictionary (i översättningsverktyget).

2. Klicka på Export to file... i menyn File. Välj lämplig katalog i dialogrutan Saveoch skriv in filnamnet utan tillägg. Klicka på Save. Filen får tillägget .dicautomatiskt.

Gör så här för att importera ordlistan:

1. Klicka på Edit Keywords... i menyn Dictionary.

2. Klicka på Import from file... i menyn File. Välj katalog och fil (*.dic). Klicka påOpen.

3. Källspråkets uppslagsord i ordlistan, som valts för import och som inte hittas iordlistan under redigering, importeras.

10.4.2 VS-objektens texter

VS_PROGRAM_EDITOR- och VS_NOTICE_DIALOG-objektens texter kan över-sättas genom att översätta texterna i filen ‘stdlang.vso’, som finns i katalogen‘../sc/prog/exec’. Texterna i filen ‘stdlang.vso file’ är på engelska (EN). Texternafungerar endast som referens, vilket innebär att ändringarna i texterna inte beaktas.Om språket i monitorn är engelska ‘EN’, används utgångstexter. I filen ‘stdlang.vsofile’ finns också exempel, dvs. texter på finska ‘FI’) för VS_PROGRAM_EDITOR.



MicroSCADA

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

InnehållSida

A

Användaradministration.......................................................................................................39Användarbehörigheter .........................................................................................................43Användargränssnitt ..........................................................................................................1, 19APL......................................................................................................................................52APL_INIT_1........................................................................................................................18APL_INIT_2........................................................................................................................18Apparansfil ..........................................................................................................................78Applikation ..........................................................................................................................93Applikationsmonitor ..............................................................................................................9Applikationsprogramvara ....................................................................................................52Applikationstillstånd............................................................................................................21Automatisk inloggning ........................................................................................................15Automatisk start.....................................................................................................................4Automatisk start av MicroSCADA......................................................................................14Automatisk start av monitorer .............................................................................................13Automatisk utskrift ..............................................................................................................91Avlägsna verktygsbilder ......................................................................................................62

B

BassystemetKonfigureringsverktyget ................................................................................................24

Bibliotekspresentationer ......................................................................................................54Bilder .....................................................................................................................................1Brytpunkt .............................................................................................................................30Buffertminnen......................................................................................................................23

C

Carrier Detect.......................................................................................................................91Clear to Send........................................................................................................................91COLD ..................................................................................................................................21Combined.............................................................................................................................72

D

Databas ................................................................................................................................95Datakommunikation.............................................................................................................90Datastrukturer ......................................................................................................................71Datatillförlitlighet ................................................................................................................86DCP-NET ............................................................................................................................27Delade resurser ....................................................................................................................40Diagnostikräknare................................................................................................................91Dialogrutor.............................................................................................................................1

E

Error Viewer ........................................................................................................................95

MicroSCADA SystemhanteringAnvändarmanual


_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

F

Fatalt fel............................................................................................................................... 94Fel........................................................................................................................................ 85

Bassystemlänkar ............................................................................................................ 93Databas.......................................................................................................................... 95Fatala fel ........................................................................................................................ 94Kommunikation............................................................................................................. 93NET-linjer...................................................................................................................... 91Nodkommunikation....................................................................................................... 93Rapportering............................................................................................................ 91, 99

Fel i linjekommunikationen................................................................................................. 92Felhanterare......................................................................................................................... 86Felhantering................................................................................................................. 85, 103Felhanteringssätt.................................................................................................................. 85Fellogg........................................................................................................................... 86, 97Flytta verktygsbilder............................................................................................................ 60FONTS................................................................................................................................ 52Fristående frontdator ........................................................................................................... 27Frontdator ............................................................................................................................ 27Fysisk klocka....................................................................................................................... 24Fält....................................................................................................................................... 70Färginställning..................................................................................................................... 67Förinställda monitorer ......................................................................................................... 10

G

Gammalmärkning................................................................................................................ 91GPS..................................................................................................................................... 25Gruppen Users..................................................................................................................... 40

H

Historikbuffert ..................................................................................................................... 23HOT..................................................................................................................................... 21Hot Stand By ....................................................................................................................... 26

I

Ikon ..................................................................................................................................... 13Informationsfönstret ............................................................................................................ 98

K

Katalog................................................................................................................................ 51Kommandorader.................................................................................................................. 70Kommunikationsutrustning................................................................................................. 27Komprimerad testdialog................................................................................................ 77, 79Konfigurering av bassystemet ............................................................................................. 21Kontrollpanel ......................................................................................................................... 4Köer

Fördröjd exekvering....................................................................................................... 22Händelse........................................................................................................................ 22Händelsekanaler............................................................................................................. 22Larmbild ........................................................................................................................ 22Parallella........................................................................................................................ 22Tidkanaler...................................................................................................................... 22Utskrift........................................................................................................................... 37Utskrifter........................................................................................................................ 22



MicroSCADA

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

L

LAN..................................................................................................................................... 52Larm..................................................................................................................................... 94Larmbildskö.........................................................................................................................22Lägg till

Bilder..............................................................................................................................63Teckensnitt .....................................................................................................................66Verktygsbilder................................................................................................................58Verktygsbilder som definierats av användaren ..............................................................59

Lösenord ..............................................................................................................................40

M

main program.......................................................................................................................94MI ........................................................................................................................................87MicroSCADA-användare ....................................................................................................39MMI.....................................................................................................................................19Monitor

Pre Defined ......................................................................................................................8Setting ..............................................................................................................................8Typer ................................................................................................................................8VS Local ..........................................................................................................................8VS Remote .......................................................................................................................8VS-monitorer ...................................................................................................................8

Monitorer ...............................................................................................................................7Ikon ................................................................................................................................13

Monitors.dat.........................................................................................................................10MS .......................................................................................................................................87

N

NET-linjer............................................................................................................................91NET-systemmeddelanden....................................................................................................87Nodkommunikation .............................................................................................................93Notify-ikonen.........................................................................................................................5Nätets nodnamn .....................................................................................................................9

O

Objektsverktygsbilder..........................................................................................................57OK-status .............................................................................................................................86OPS_CALL..........................................................................................................................13OS........................................................................................................................................86OV .......................................................................................................................................86

P

PC-NET ...............................................................................................................................27PRINTER CONTROL.........................................................................................................38Processdatabas .....................................................................................................................17Processdatabasen .................................................................................................................54Processer..........................................................................................................................5, 94Processhändelsekö ...............................................................................................................22Processtation........................................................................................................................94PROG...................................................................................................................................52Program ......................................................................................................................... 54, 70Programspårning..................................................................................................................75



_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

R

Radioklocka......................................................................................................................... 24Rapportdatabasen ................................................................................................................ 54Redundanta frontdatorer...................................................................................................... 28RTU..................................................................................................................................... 31

S

Sidorna ................................................................................................................................ 58Skrivarlogg .......................................................................................................................... 36Skrivarnummer.................................................................................................................... 34SPACOM ............................................................................................................................ 31Spegling............................................................................................................................... 26Spårning .............................................................................................................................. 75STA ..................................................................................................................................... 31Start ....................................................................................................................................... 3

Blockering...................................................................................................................... 15Manuell ............................................................................................................................ 4Manuell start av MicroSCADA ..................................................................................... 15MicroSCADA .................................................................................................................. 4Procedurer...................................................................................................................... 17Tidsåtgång...................................................................................................................... 18

Start av DCP-NET................................................................................................................. 6Start av fristående frontdatorer.............................................................................................. 6Start av PC-NET.................................................................................................................... 5Startkatalog.......................................................................................................................... 13Stationer .............................................................................................................................. 31Statuskoder .......................................................................................................................... 85Stopp ..................................................................................................................................... 3

Bassystemets dator......................................................................................................... 17Kommunikationsenheter................................................................................................ 17MicroSCADA ................................................................................................................ 16

StängBassystemets dator......................................................................................................... 17

SYS..................................................................................................................................... 52SYS_BASCON.COM ......................................................................................................... 17SYS_NETCON.COM ......................................................................................................... 17Systemverktygsbilder .......................................................................................................... 57

T

TeckensnittMonitor ............................................................................................................................ 9

Teckensnittsinställning........................................................................................................ 63Testdialogen........................................................................................................................ 69tidkanaler............................................................................................................................. 18Tids/Datuminställningsverktyg ........................................................................................... 25Tidsformat ........................................................................................................................... 24Tidsåtgång........................................................................................................................... 18Till förlitlighet hos data........................................................................................................ 86Tjänster................................................................................................................................ 57Tool Manager ...................................................................................................................... 57

U

UNC-sökväg........................................................................................................................ 40Utgångskatalog.................................................................................................................... 51



MicroSCADA

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

UtskriftKöer................................................................................................................................37

Utskrift........................................................................................................................... 31, 33Buffertar .........................................................................................................................37Omdirigering..................................................................................................................37Rubrik ............................................................................................................................37Serviceåtgärder...............................................................................................................38Skrivarens tillstånd.........................................................................................................37Skrivarkonfigurationer ...................................................................................................35Skrivarlogg.....................................................................................................................36Skrivarnummer...............................................................................................................34Skrivarutrustning............................................................................................................38

Utskriftsfil..............................................................................................................................9

W

WARM ................................................................................................................................21Vektorfält.............................................................................................................................70Verktygsbilder .....................................................................................................................58Verktygssidorna...................................................................................................................58



MicroSCADA

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

KUNDRESPONS

Innehåll

I kapitlet ges information om hur man gör en lägesrapport.

Allmänt

MicroSCADA-lägesrapport

Om fel upptäcks i en MicroSCADA-produkt eller om ni har förslag på hur vi kanförbättra vår produkt, kan ni skriva en lägesrapport. Lägesrapporterna skall endastgälla MicroSCADA-produkter (ej processterminaler) som tillverkats av FIMIT. Skrivlägesrapporten på engelska. Om ett fel upptäcks, försök ringa in problemet. Kom ihågatt motivera förbättringsförslagen. Beskriv endast ett fel eller förslag till förbättringper lägesrapport. Lägesrapporten finns som bilaga längst bak i denna manual.

Att skriva en lägesrapport:

Gör en lägesrapport på följande sätt:

1. Ge rapporten en rubrik.

2. Beskriv felet.

3. Om felet kan upprepas, ange hur ofta.

4. Ange projektets namn.

5. Ange operativsystemet för bassystemet.

6. Ange om Full/halvgrafisk omgivning använts (X-windows använts).

7. Välj kategori (Stör användning eller Omöjliggör användning/Förbättringsförslag).

8. Kryssa för produktens namn och ange också version och datum.

9. Fyll i kontaktinformationen längst ner.

10. Faxa lägesrapporten (faxnr: +358 10 224 7133).



_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

Viktiga fält i lägesrapporten:

Status

När lägesrapporten mottagits, läggs den i en databas. I databasen kan lägesrapportenha statusen ‘Issued’ (Mottagits), ‘In Progress’ (Behandlas), ‘Waiting’ (Väntar) eller‘Completed’ (Avslutad). I början har lägesrapporten statusen ‘Issued’. När de förstaåtgärderna vidtagits, ändras lägesrapportens status automatiskt till ‘In Progress’. Omprogrammeraren väntar på mer information från den som gjort lägesrapporten, har denstatusen ‘Waiting’. När lägesrapporten behandlats, ändras statusen till ‘Completed’.Personen som gjort rapporten, informeras om hur behandlingen av rapportenframskrider antingen via e-mail eller per fax.

Klassificering

I databasen kan lägesrapporten ges klassificeringen ‘Internal’ (Intern) eller ‘Common’(Allmän). Först får lägesrapporten klassificeringen ‘Internal’. Den som behandlarlägesrapporten kan ändra klassificeringen till ‘Common’. Typiskt för en lägesrapportmed klassificeringen ‘Common’ är att:

• felet kan upprepas,

• det kommer många lägesrapporter (från olika projekt) om samma fel,

• det finns skäl att informera alla applikationsprogrammerare om lägesrapporten.

Åtgärder

Avsikten med fältet Actions i databasen är att visa den som gjort lägesrapporten vilkaåtgärder som kommer att vidtas med rapporten. I fältet Actions finns en rad medinformation (inklusive datum) om vilka åtgärder som kommer att vidtas.

Avslutade lägesrapporter

När lägesrapporten avslutats visas resultatet för denna. Beskrivningen av resultatetvisas i databasens Comments-fält. Lägesrapportens resultat delas in i följandekategorier: ‘No Actions’ (Inga åtgärder), ‘Implemented’ (Genomförd), ‘Decided to beimplemented’ (Kommer att genomföras i ett senare skede) eller ‘Other’ (Annat).Nedan en noggrannare beskrivning av kategorierna.

No Actions Om det beslutats att lägesrapporten inte leder tillvidare åtgärder, finns en motivering i fältetComments.

Implemented Innebär att ett fel korrigerats eller en ny egenskapinförts i nästa programversion.

Decided to be implemented Innebär att en ny egenskap kommer att införas i ennära kommande programversion.



MicroSCADA

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

1MRS751163-MUM

Other Kan tex. innebära att den som gjorde lägesrapportenbegär att den annulleras eller att det inte går att få merinformation från den som gjorde lägesrapporten.

Om det finns någon annan lösning på ett problem, utan att behöva uppdateraprogrammen, kommer även detta att anges i fältet Comments.

Documents

1MRS751163-MUM MicroSCADA Systemhantering · Tilläggsinformation såsom release och sista minuten –anmärkningar finns på programdistributionsmedia. Varumärken Microsoft är