INLEDNING

TILL

Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren … på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån – Stockholm, 1863-1912. Täckningsår: 1856/60-1901/05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll.

Föregångare:

Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren ... – Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till.

urn:nbn:se:scb-bi-h0-0103_

Innehållsförteckning.

Sid. Underdånig berättelse…………………………………………………… 1-46.

1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet………………………… 1. 2. Invånare……………………………………………………………… 2.

Tab. A. Folkmängdens förändringar i Uppsala län åren 1901-1905 enligt prästerskapets uppgifter……………………………… 3.

Tab. B. Gängse sjukdomar inom Uppsala län åren 1901-1905……... 4. Tab. C. Folkmängdstätheten och antalet af de från mantalspenningar

befriade inom Uppsala läns särskilda fögderier år 1905……. 4. 3. Näringar……………………………………………………………… 8.

Tab. D. Uppskattad inkomst åren 1900 och 1905…………………… 8. Tab. E. Skördebeloppen i Uppsala län åren 1901-1905…………….. 9. Tab. F. Mejerihandteringen i Uppsala län åren 1901-1905…………. 11. Tab. G. Uppgifter angående de större brukens och Örbyhus gods

skogar……………………………………………………….. 14. Tab. H. Virke från Uppsala akademis skogar utsynadt till akademien

och dess arrendatorer samt utstämpladt till försäljning åren 1901-1905…………………………………………………... 15.

Tab. I. Statens skogsingenjörers arbeten i Uppsala län åren 1901-1904…………………………………………………... 16.

Tab. K. De större fabrikerna i Uppsala län år 1905…………………. 21. Tab. L. Tillverkningen vid Skutskärs sågverk, Skutskärs

trämassefabrik samt Älfkarleö såg och brädgård åren 1901-1905…………………………………………………... 21.

Tab. M. Brännvinstillverkningen i Uppsala län åren 1901-1905……. 22. 4. Kommunikationsanstalter och varuubyten…………………………... 23.

Tab. N. Till Harnäs och Skutskärs hamnar ankomna och därifrån afgångna fartyg af mer än 10 tons dräktighet åren 1901-1905…………………………………………………... 25.

Tab. O. Ankomna och afsända varor vid Uppsala hamn åren 1901-1905…………………………………………………... 26.

Tab. P. Maximi- och minimipris för å marknader och torgdagar inom länet saluhållna varor åren 1903-1905………………... 27.

5. Kameralförhållanden………………………………………………… 28. Tab. Q. Afslutade hemmansklyfningar i Uppsala län åren 1901-1905 28.

Sid. 6. Politi…………………………………………………………………. 29.

Tab. R. Å Uppsala länsfängelse förvarade fångar under åren 1901-1905…………………………………………………... 34.

Tab. S. Försäljning m. m. af brännvin inom Uppsala län försäljningsåren 1900-1905…………………………………. 34.

Tab. T. Sveriges riksbanks, Upplands enskilda banks, Mälareprovinsernas banks och Föreningsbankens i Stockholm verksamhet i Uppsala län åren 1901-1905……… 36.

Tab. U. Bankernas ut- och inlåning i Uppsala län den 31 december 1904…………………………………………………………. 37.

Tab. V. Uppsala läns rotehållares enöreskassas utgifter och behållning åren 1901-1905………………………………….. 38.

Tab. X. Antal patienter å Akademiska sjukhuset och länslasarettet åren 1901-1905……………………………………………... 39.

Tab. Z. Skytteföreningarna i Uppsala län år 1905…………………... 45.

Tabellbilagor…………………………………………………………….. 47-77.

Tab. 1. Folkmängden i Uppsala län åren 1901-1905…………………... 47. Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Uppsala län åren 1901-1905... 48. Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Uppsala län

år 1905…………………………………………………………. 50. Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Uppsala län år 1905……… 51. Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Uppsala län år

1905……………………………………………………………. 52. Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande makters undersåtar, i

Uppsala län år 1905……………………………………………. 54. Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, icke

registrerade sjukkassor samt därmed jämförliga inrättningar i Uppsala län år 1905……………………………………………. 54.

B I D R A G

TILL

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK.

H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 10.

ÅREN

1901—1905.

U P P S A L A LÄN.

1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet.

JLänets areal har icke under perioden undergått någon för­ändring.

I länets ecklesiastika, judiciella och administrativa in­delning har under perioden icke skett annan förändring, än att Kungl. Maj-.t förordnat dels genom nådigt bref den 21 juni 1902, att de fyra härad, af hvilka Uppsala läns södra domsaga bestode, nämligen Trögds, Åsunda, Håbo och Bro härad, skulle förenas till ett tingslag, med tingsställe i En­köping, dels ock genom nådigt bref den 20 januari 1905 att lotterna n:r 8, 9, 10 och 11 af den så kallade Uppsala hof-stalläng skulle från och med år 1906 i administrativt, eck­lesiastikt, kommunalt och judiciellt hänseende skiljas från Danmarks socken och församling. Vaksala härad, samma härads länsmansdistrikt, Uppsala läns mellersta fögderi, Tiunda tingslag och Uppsala läns mellersta domsaga samt förläggas till Uppsala stad. Hvad den militära indelningen angår, har genom kungl. förordningen den 12 augusti 1901 bestämts, att Uppsala län skall, i fråga om inskrifning och redovisning af värnpliktige, tillhöra Uppsala inskrifnings-område, hvilket omfattar förutom Uppsala södra rullförings-område h:r 54 och Uppsala norra rullföringsområde n:r 55 jftmVftl Sala rallföringsömråde n:r 56, det sistnämnda be­stående af delar af Västmanlands och Kopparbergs län.

Länets indelning i rotar och rusthåll var vid periodens slut oförändrad. Vakantsatta hade blifvit 707 af de på Upp­lands regemente indelade 957 rotar, 57 af de på Roslags 4:de båtsmanskompani indelade 61 rotar samt 68 af de på Lifregementets dragoner indelade 279 rusthåll.

Under perioden hafva utkommit följande arbeten, som beröra länet:

Uppsala läns Kungl. Hushållningssällskaps handlingar, h. 83—87 (1901—1905).

Uppland, skildring af land och folk, utgifven af Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala genom Axel Erdmann och Karl Hildebrand. Bd 1: 1—4, 2: 1. Uppsala 1901—1905.

Bulletin mensuel de l'Observatoire météorologique de l'Université d'Upsal, Vol. 32—36 (1900-1904). Upsal 1900 —1905.

Malmberg, F . S., Medel vatten stånd i Mälaren och i Salt­sjön, hänförda till västra slusströskeln i Stockholm kl. 8 f. m. fr. o. m. år 1894 t. o. m. år 1900. Supplement 1 till »Iakttagelser öfver Mälarens vattenstånd insamlade och be­arbetade af Kungl. Nautisk-Meteorologiska Byrån» (utgifven 1894). Sthm 1901.

,ms/o8. K. Maj:ts Befallnmgthafvandes femårsberåttelser 1901—1905. Upptala län. 1

2 Uppsala län. Skrifter om länet. Klimat. Folkmängd.

Nerman, Gr., Om farleden till Uppsala och Fyrisåns reg­lering (i Ymer, årg. 21, s. 374—387J. Sthm 1901.

Nerman, G., Fyrisåns vårflod m. m. under april 1904. Uppsala 1904.

Upplands fornminnesförenings tidskrift, utgifven på för­eningens bekostnad af Rolf Arpi. H. 22—23. Uppsala 1902 —1905.

Almgren, O., En egendomlig båtgraf vid Ultuna (i Kungl. Vitterhets-, Historié- och Antikvitets-Akademiens må­nadsblad, årg. 30—31 (1901—1902), s. 147—162). Sthm 1904-

Almgren, O., »Kung Björns hög och andra fornläm-ningar vid Haga. På föranstaltande af H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902—1903. Sthm 1905.

Kjellberg, C. M., Uppsala domkyrka. Vägledning för besökande. Uppsala 1903.

Ambrosiani, S., Trefaldighetskyrkan i Uppsala (i Sven­ska fornminnesföreningens tidskrift, bd 11: 2, s. 141—186). Sthm 1901.

Ekhoff, E., Om Trefaldighetskyrkan i Uppsala. P. M. (i Kungl. Vitterhets-, Historié- och Antikvitets-Akademiens månadsblad, årg. 30-31 (1901—1902), s. 162—173). Sthm 1904.

Eriksson, E. W., Enköpings kyrka jämte dess präster, klockare och organister samt berättelse om stadens kloster och hospital från äldre till närvarande tid. Sthm 1903.

Granberg, O., Skoklosters slott. Vägledning för besö­kande. Sthm 1904.

Granberg, O., Skoklosters slott och dess samlingar. Kortfattad beskrifning. Sthm 1904.

Hahr, A., Uppsala universitetshus och dess konstsam­lingar. Uppsala 1903.

Uppsala sparbank 1830—1905. Uppsala 1905. Svenskt porträttgalleri X: Prästerskapet. H. 1: Kon­

sistorium och ordinarie innehafväre af prästerlig tjänst i

Uppsala ärkestift med Stockholms stads prästerskap. Med biografiska uppgifter af Albin Hildebrand. Sthm, H. W. Tullberg, 1901.

Pebrsson, P., De till Sverige inflyttade vallonernas re­ligiösa förhållanden. Afhandling för Domkapitlet. Uppsala 1905.

Upplands nation vid Universitetet i Uppsala höstter­minen 1902. Porträtt och biografiska uppgifter. Sthm 1903.

Telefon-katalog för Uppsala stad 1904. Uppsala 1904. Adresskalender för Uppsala stad åren 1902 och 1905. Elofson, A., Redogörelse för verksamheten vid Sveriges

utsädes förenings filial vid Ultuna 1901. (I Sveriges utsädes­förenings tidskrift för år 1902 samt följande år.)

Grip, E., Skuttunge-målets ljudlära. Akademisk af­handling. Sthm 1901.

Hesselman, B., Sveamålen och de svenska dialekterna. Uppsala 1905.

I afseende å länets klimatiska förhållanden hänvisas till följande, å Uppsala meteorologiska observatoriums bulletiner grundade siffror:

2. Invånare.

Tabell 1 utvisar, att länets folkmängd vid periodens utgång den 31 december 1905 utgjorde enligt mantalsläng­derna 125,842 personer. Samma längder utvisade vid 1900 års utgång ett invånareantal af 123,948 personer. Husför-hörslängderna, som vid periodens ingång utvisade ett invå­nareantal af 123,863 personer, upptogo vid 1905 års utgång antalet af länets invånare till 125,610 personer. Folkmäng­den har sålunda ökats enligt mantalslängderna med 1,894 personer och enligt husförhörslängderna med 1,747 personer, eller med 1-53 % enligt de förra och med 1-41 % enligt de senare. Folkmängden på länets landsbygd har enligt mantalslängderna minskats med 57 personer, eller 0-06 % af folkmängden vid periodens början.

Folkökningen kommer således fortfarande uteslutande på länets städer, där befolkningen enligt mantalslängderna ökats, i Uppsala med 1,513 personer, eller 6-68 % af folk­mängden vid periodens början, och i Enköping med 438 personer, eller 10 34 % af folkmängden vid periodens början.

Folkmängdstillväxten eller minskningen har enligt man­talslängderna under de senaste trettio åren, uttryckt i pro­centtal, varit:

Folkmängdstillväxten inom länet i dess helhet har så­ledes något ökats i förhållande till näst föregående femårs­period.

Tabell A (sid. 3) utvisar den årliga tillväxten eller minskningen af länets folkmängd enligt husförhörslängderna, äfvensom förhållandet emellan länet och riket såväl i af-

Folkmängdsförändringar. Gängse sjukdomar. Uppsala län. 3

seende å folkmängdstillväxten som i afseende å dödlighets­procenten.

Dödligheten inom länet, hvilken under de fyra närmast föregående perioderna utgjort i medeltal, för åren 1881 — 1885 19-6 °/oo, 1886-1890 1765 °/oo, 1891—1895 17-01 °/oo samt 1896—1900 16-16 °/oo, har — på sätt framgår af efter­följande tabell, hvilken i likhet med hvad förut skett grun­dats på uppgifter från förste provinsialläkaren i länet — under denna period ytterligare gåt t tillbaka. En jämförelse mellan perioderna 1881—1885 samt 1901—1905 utvisar en minskning af den årliga dödssiffran från 196 °/oo t i l l 14-99 °/oo. Denna minskning är dess mera anmärkningsvärd, som under perioden ej blott häftiga epidemier förekommit i länets städer, hvarigenom dödssiffran därstädes för åren 1901 och 1905 nått en afsevärd höjd, utan äfven landsbygden under de senare åren varit hemsökt af scharlakansfeber och difteri. At t dödlighetssiffran detta oaktadt sjunkit, torde bero dels på de för kampen mot smittosamma sjukdomar väsentligt för­bättrade hygieniska anordningarna inom städerna, dels ock därpå att det genom landstingets anslag för dylika sjuk­domars hämmande blifvit möjligt a t t äfven på landsbygden, då så synts nödigt, afskilja de smittosjuka i för tillfället anordnade smittosjukhus och därefter smittrena deras hem. Nedanstående tabell visar dödligheten såväl under de sär­skilda åren af femårsperioden som i medeltal under de när­mast föregående perioderna:

Efterföljaande tabell utvisar dödligheten under perioden dels på 1,000 invånare och dels bland barn under 1 år, för Uppsala, Enköping samt länets landsbygd:

Antalet i farsoter aflidna kan icke meddelas, enär upp­gifter däröfver numera icke ingå i läkarnes årsberättelser.

Följande tabell B (sid. 4) utvisar de viktigaste sjukdomar­nes spridning inom länet.

Mässling förekom i ganska stor spridning under åren 1903 och 1904, dock icke i någon anmärkningsvärdt häftig form.

Scharlakansfeber, som likaledes haft stor utbredning i synnerhet under åren 1904 (396 fall) och 1905 (618 fall), har varit särdeles elakartad.

Tarmtyfus har endast förekommit i spridda härdar och synes i allmänhet icke hafva haft någon anmärkningsvärdt häftig form. Endast några dödsfall äro anmälda.

Påssjuka förekom under åren 1901—1903 i trakten kring Uppsala i en särdeles häftig form. Då denna sjukdom nu­mera icke upptages på epidemirapporterna, så kunna icke några tillförlitliga uppgifter lämnas rörande dess utbred­ning.

Dödsfall i epidemisk hjärnfeber skall enligt vederbö­rande kommunalnämnds uppgifter under perioden hafva fö­rekommit i Älfkarleö. Hos distriktsläkaren har emellertid intet dylikt sjukdomsfall varit anmäldt

Kikhosta hade under periodens första tre år större ut­bredning än under föregående femårsperiod och var särdeles allmän och svårartad. Den synes hafva nått sin höjdpunkt under år 1903, då 573 fall anmäldes.

Såsom under föregående femårsperiod företer influensan (4,748 fall) och öfriga katarrala åkommor i andedräktsorga-

Tab. A. Folkmängdens förändringar i Uppsala län åren 1901—1905 enligt prästerskapets uppgifter.

4 Uppsala län. Värnpliktige. Mantalsskrifven folkmängd.

nen (10,583 fall) den största spridningen bland de förekom­mande sjukdomarne.

Katarrer i tarmarna hafva äfven under åren 1901,1903 och 1904 varit särdeles talrika.

Difteri har varit i ständigt tilltagande. Högsta antalet fall, 995, förekom år 1905. Dödssiffran kan icke uppgifvas, men torde icke vara synnerligen hög, då de flesta fall lära blifvit behandlade med difteriserum.

Barnsängsfeber synes sällan förekomma, sedan barn­morskorna numera blifvit undervisade i den smittoskyddande behandlingen.

Lung- och lungsäcksinflammationer hafva förekommit i tämligen lika antal, 500—600 fall årligen, som under före­gående period.

Efterföljande tabell utvisar dels antalet af de värnplik­tige, som under tiden från och med år 1902, då nu gällande förordning om rikets indelning i inskrifningsområden trädde

i kraft, blifvit inom den Uppsala län tillhörande delen af Uppsala inskrifningsområde vid inskrifningsförrättningarna pröfvade, dels ock antalet af dem, som därvid blifvit fri-kallade från värnpliktens fullgörande. För jämförelse hafva medtagits motsvarande siffror för hela riket äfvensom me­deltalen för perioderna 1889—1896, 1897—1900 och 1902— 1905. Vid jämförelse bör emellertid observeras, att upp­gifterna för förstnämnda perioder, i motsats till de nu för åren 1902—1905 lämnade uppgifter, äfven omfatta vissa inom provinsen Uppland belägna delar af Stockholms län. Häraf torde förklaras, huru antalet af de under nu ifrågavarande år pröfvade värnpliktige kan synas vara betydligt mycket lägre än under föregående perioder. Enligt uppgift från vederbörande regementsläkare har kassationsprocenten inom länets två rullföringsområden under de senaste fyra åren varit ungefär lika. Däremot har antalet af de värnpliktige, som under öfningarnas gång på grund af allmän svaghet förklarats till krigstjänst odugliga, varit ungefär dubbelt så stort inom det södra rullföringsområdet som inom det norra.

Folkmängdstätheten inom länets särskilda fögderier, fram­går af nedanstående tabell C, hvari lämnats uppgifter jäm­väl angående de från mantalspenningar befriade å länets landsbygd.

Tab. C. Folkmängdstätheten och antalet af de från mantalspenningar befriade inom Uppsala läns särskilda fögderier år 1905.

Tab. B. Gängse sjukdomar inom Uppsala län åren 1901—1905.

Schismatiska rörelser. Dryckenskap. Brott. Uppsala län. 5

Folkmängdens tillväxt eller minskning enligt mantals­längderna har under periodens olika år utgjort:

Till utrikes orter hafva från länet af flyttat år 1901 124 personer, år 1902 212 personer, år 1903 339 personer, år 1904 121 personer och år 1905 131 personer. Till länet hafva från xitrikes orter inflyttat år 1901 19 personer, år 1902 17 personer, år 1903 26 personer, år 1904 28 personer och år 1905 16 personer.

Under perioden hafva, enligt uppgifter från magistrater och kronofogdar, inom länet ingåtts 88 civiläktenskap.

De schismatiska rörelserna synas icke heller under denna period hafva gjort några större framsteg. Anmärknings-värdt är, hvad förhållandena å länets landsbygd beträffar, a t t de religiösa sekternas medlemmar i allmänhet synas lif-ligt deltaga i de olika sekternas församlingslif, under det att statskyrkans gudstjänster blifva allt fåtaligare besökta och särskildt nattvardsgästernas autal är synnerligen lågt. I länets städer däremot synes förhållandet vara ett annat. Hvad särskildt Uppsala angår torde under perioden ej minst inom statskyrkan en liflig religiös verksamhet hafva utöfvats samt gudstjänsterna varit talrikt besökta.

I sammanhang härmed kan påpekas, att en med den socialistiska strömningen jämnlöpande antireligiös och guds­förnekande rörelse otvifvelaktigt vunnit insteg, särskildt bland de yngre industriarbetarne i länet. Denna rörelse har dock icke hittills tagit sig några mera beaktansvärda ut­tryck.

Bruket af starka drycker torde kunna sägas hafva af-tagit under perioden. Från Uppsala sprithandelsbolag hafva försålts i medeltal hvarje år 501,569 liter spritvaror mot 521,421 liter dylika varor under nästföregående period. Me­deltalen försålda spritvaror från Enköpings spritvarubolag utgöra 197,079 liter för åren 1901—1905 mot 198,095 liter för åren 1896—1900. På sätt vidstående tabell utvisar, har medeltalet af de inom länet årligen för fylleri sakfällde under åren 1900-1904 utgjort 663, mot 666 under åren 1895-1899.

De meddelade siffrorna äro anmärkningsvärda särskildt därför, att arbetslönerna under perioden icke obetydligt sti­git. Det torde nämligen vara en allmän erfarenhet, a t t ökadt bruk af spritvaror plägar åtfölja stegrade arbetspriser. Då emellertid bruket af starka drycker oaktadt de höjda arbetslönerna gått tillbaka, torde detta kunna förklaras af en allt mer utbredd kännedom om rasdryckernas skadliga

inflytande på hälsan samt af den allt allmännare uppfatt­ningen af det i moraliskt hänseende förkastliga i missbruk af starka drycker. En stor del i detta framsteg torde vara att tillskrifva nykterhetsföreningarna, som energiskt arbetat för nykterhetssaken och som haft att glädja sig åt en allt större tillslutning. Enligt hvad Konungens Befallningshaf-vande inhämtat från vederbörande magistrater och länsmän, räknade de olika nykterhetsföreningarna inom länet vid periodens slut ej mindre än tillhopa 10,125 medlemmar, eller öfver 8 % af länets dåvarande kyrkoskrifna invånareantal. Närmare redogörelse för nykterhetsföreningarna återfinnes under rubriken Sällskap för allmännyttiga ändamål.

Bruket af kaffe har däremot i hög grad tilltagit, i syn­nerhet bland kvinnorna på landsbygden. Mest skadligt torde kaffet verka, då, såsom fallet ofta är, dess bruk utsträckes till barnen och får för dessa ersätta den närande föda, hvaraf de äro i behof för sin utveckling. Enligt hvad förste pro­vinsialläkaren meddelat, lär det ofta förekomma, att barnen i statarefamiljer såsom frukosträtt erhålla blott så kalladt kaffedopp. Därefter hafva de att vandra den ofta ända till 4 kilometer långa vägen till skolan, hvarifrån de icke kunna vara åter i sina hem förr än efter 4 till 6 timmar, till­bringade under spänd och tröttande uppmärksamhet. At t denna starka andliga och kroppsliga ansträngning under brist på lämplig näring skall verka i hög grad hämmande på den kroppsliga och förslappande på den andliga utveck­lingen, synes vara uppenbart och torde, hvad gossarne vid­kommer, förklara, att så många vid inskrifningarna kas­seras.

Medeltalet af för. gröfre brott sakfällde på 100,000 invå­nare har, på sätt framgår af under rubriken Rättsväsende och fångvård meddelade uppgifter, under perioden 1900— 1904 utgjort för länet 41-4, under det att samma medeltal för riket varit 49-0. Dessa medeltal utgjorde föregående femårsperiod för länet 394 och för riket 438. Medeltalen hafva under de senaste fem perioderna, räknade från 1904 års slut, varit:

Sakfällde för fylleri i Uppsala län åren 1000—1904.

6 Uppsala län. Oäkta födde. Sociala folkrörelser.

Anmärkningsvärdt är, a t t den ökning i de gröfre brot­tens antal, h vilken, enligt hvad de nu meddelade siffrorna gifva vid handen, ägt rum under den senaste femårsperio­den, synes bero därpå, att antalet misshandels- och hemfrids­brott samt brott mot offentlig myndighet afsevärdt tilltagit. För dylika brott hafva nämligen under perioden i medeltal 16-2 personer inom länet årligen sakfällts, under det a t t näst föregående period medeltalet af de för dylika brott sakfällde utgjorde blott 12-8. Samtidigt har medeltalet af de för tjufnadsbrott sakfällde sjunkit från 25-8 till 242.

Antalet sakfällde enligt strafflagen och tryckfrihetsför­ordningen på 100,000 invånare af medelfolkmängden, dels i länet och dels i riket, framgår af en i det följande, likaledes under Rättsväsende och fångvård intagen tabell. Medeltalet åren 1900—1904 har utgjort för länet 784-6 och för riket 1,103-4. Motsvarande medeltal för närmast föregående pe­riod utgjorde 7774 och 1,009-8.

Hvad det sedliga tillståndet under perioden angår, är a t t anteckna, att, på sätt framgår af tabell A, antalet födda oäkta barn utgjort 14 9 % af antalet födda äkta barn. Un­der de närmast föregående femårsperioderna har antalet födda oäkta barn varit i procent af antalet födda äkta barn : åren 1881—1885 12-4 %, åren 1880-1890 124 %, åren 1891 -1895 12-2 % samt åren 1896—1900 130 %. Vid ingående af äktenskap torde på landsbygden i ett stort antal fall äktenskapligt umgänge af kontrahenterna öfvas redan före vigseln. Enligt ungefärliga uppgifter, som till 1902 års prästmöte lämnats från prästerskapet i 56 af länets socknar, skulle af de under år 1902 ingångna äktenskapen i medel­tal åtminstone 43 % hafva föregåtts af äktenskaplig sam-manlefnad. Motsvarande uppgifter för perioden i öfrigt fin­nas icke för Konungens Befallningshafvande tillgängliga Anledning saknas emellertid antaga, att några säregna om­ständigheter skulle varit rådande år 1902. Ifrågavarande missförhållande torde äga sin grund i en sedan gammalt nedärfd föreställning om äktenskapslöfte med det därpå föl­jande samlaget såsom det för äktenskaps ingående väsent­liga. Antalet genom skiljobref upplösta äktenskap har upp­gått år 1901 till 4, år 1902 till 8, år 1903 till 10, år 1904 till 11 och år 1905 till 11.

Den stora sociala folkrörelse, hvilken mer än någon an­nan ger tiden dess prägel, är allt för omfattande för a t t

kunna ägnas annat än ett omnämnande i en berättelse sådan som denna. Rörelsen har under perioden spridt sig i allt vidare kretsar. Äfven de i senaste berättelsen nämnda gamla industricentra i länets norra delar torde numera, åt­minstone delvis, ej stå alldeles utom denna rörelse! Utanför den egentliga industriens område torde emellertid rörelsen ännu icke hafva inom detta län nått någon nämnvärd sprid­ning. Rörelsen representeras inom länet såväl af sina mera moderata som af sina t i l l ytterlighet^ gående element. De­monstrationståg pläga här, liksom annorstädes, anordnas år­ligen den 1 maj. I Uppsala plägar jämväl ett obetydligt antal af den där studerande ungdomen deltaga i dessa demonstrationståg. En del af de vid demonstrationerna hållna tal hafva visserligen varit t i l l tonen tämligen våldsamma, men demonstrationerna hafva eljest försiggått utan några som helst den allmänna ordningen störande upp­träden.

Bland de folkrörelser, som utmärka tiden, torde dess­utom den kooperativa rörelsen förtjäna särskild uppmärk­samhet. Kooperation förekommer inom länet på många skilda områden. De flesta kooperativa företag organiseras såsom föreningar för ekonomisk verksamhet; för en del väljes dock aktiebolagsformen. Af de hos Konungens Be­fallningshafvande vid periodens siat registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet afsågo 8 landtbruket och dess bi­näringar, 5 (s. k. konsumtionsföreningar) anskaffandet af födoämnen och . andra för lifvets nödtorft nödiga varor och 4 anskaffandet af bostäder. Af de s. k. konsumtionsför­eningarna har emellertid hittills blott en arbetat med verk­lig framgång. Bristande förlagskapital och otillräcklig han­delskunskap hafva verkat hämmande på de öfriga konsum­tionsföreningarnas utveckling. Till den kooperativa rörel­sen torde jämväl vara at t hänföra bildandet af begrafnings-och sjukkassor. 32 dylika kassor funnos vid periodens ut­gång registrerade hos Länsstyrelsen.

Angelägenheter angående Uppsala universitet och den därstädes studerande ungdomen hafva i allmänhet ansetts ligga utom ramen för Konungens Befallningshafvandes fem­årsberättelser. I detta sammandrag har Konungens Befall­ningshafvande emellertid ej velat underlåta a t t omnämna den kooperativa rörelse, som under perioden tagit sin början bland studenterna för nedbringande af deras lefnadskost-nader, särskildt hvad angår mathållningen. År 1904 trädde en förening, benämnd »Ambrosia», i verksamhet för detta ändamål. Den har sedermera följts af flera, hvilket synes angifva, a t t företaget krönts med framgång.

Bostadsfrågan är utan tvifvel en af tidens viktigaste frågor, djupt ingripande såväl i etiskt som i hygieniskt hänseende, ej minst för det uppväxande släktet. För hus­hållningssällskapets verksamhet för beredande af egna hem på landet liksom för egnahemsrörelsen i Uppsala finnes här nedan närmare redogjordt. Vederbörande läkare hafva med­delat, a t t de bostäder, som på landet upplåtas åt statare och andra med dem jämställda personer, under de senaste åren synas hafva märkbart förbättrats.

Förhållandet mellan husbönder och tjänare synes i all­mänhet under perioden i synnerhet på landsbygden icke hafva vari t det bästa, hvartill anledningen torde vara a t t

Under afdelningen Rättsväsende och fångvård finnes likaledes angifvet det absoluta antalet af de under åren 1900—1904 inom länet för gröfre brott sakfällde, samt an­talet af dem bland dessa, som haft sitt hemvist utom länet. I medeltal hafva under ifrågavarande fem år årligen för gröfre brott sakfällts 51-6 personer, hvaribland 13-6 haft hemvist utom länet. Motsvarande medeltal under de när­mast föregående femårsperioderna hafva varit :

Gamla seder. Idrott. Sockenbibliotek. Den ekonomiska ställningen. Uppsala län. 7

söka i tjänarens allt mera ökade anspråk samt i husbön­dernas motvilja eller oförmåga at t tillmötesgå dessa.

Endast en lönestrid af större omfattning har emellertid, såvidt Konungens Befallningshafvande har sig bekant, under perioden ägt rum, nämligen den lockout, som, efter en kor­tare arbetsinställelse år 1903, den 10 juni 1905 påbjöds af Svenska verkstadsföreningen samt afslutades först den 9 no­vember samma år. I lockouten deltog Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad i Uppsala med omkring 50 arbetare. Hvad den så kallade arbetarerörelsen i öfrigt angår, hän­visas till meddelanden under rubriken Manufakturer och handtverk. '

Klädedräkten är numera nära nog densamma för alla samhällsklasser. Det är endast den så kallade fracken, som ännu håller sig såsom särmärke för en viss klass. Lyxen i kläder har med de ökade arbetslönerna märkbart stigit.

Gamla seder, bruk och föreställningar. Ännu kvarstår bland allmogen bruket att på vissa bestämda nätter besöka åtskilliga urgamla så kallade offerkällor. Numera torde dock dessa besök hufvudsakligen hafva karaktär af folk­fester. De besökandes antal plägar vara så stort, at t Ko­nungens Befallningshafvande nödgas kommendera särskild polisbevakning för ordningens upprätthållande vid dylika tillfällen. I mera undangömda bygder torde ännu mycken vidskepelse kvarlefva, t. ex. tro på »kloka» gubbar och gum­mor, som uppgifva sig kunna »visa igen» m. m. Särskildt på hälsovårdens område äro de vidskepliga föreställningarna allmänna. Nästan hvarje charlatan, som vet att omgifva sig med ett visst mystiskt skimmer, kan ännu räkna på en god kundkrets. »Smorning» af barn för »riset» och andra dylika kurer torde ännu vara rä t t vanliga. Folkupplys­ningsarbetet har här ett vidsträckt fält för sin verk­samhet.

Såsom karakteristiskt för tiden må särskildt omnämnas intresset för friluftslif och idrott. Detta intresse sprider sig i allt vidare kretsar och har redan nått samhällslager, för hvilka begreppet idrott ännu för ett tiotal år sedan var fullkomligt främmande. Idrottslifvet är naturligen koncen-treradt i städerna. Dock hafva äfven på landsbygden, sär­skildt vid de större industricentra, idrottsföreningar bildats. De idrottsgrenar, som öfvas, äro dels af gammal nationell art, dels spel och lekar af engelskt ursprung. De ofvan omnämnda resultaten vid de årliga inskrifningarna visa, hur stort behofvet särskildt inom detta län är af folkstockens höjande i fysiskt afseende. Härti l l torde idrotten kunna kraftigt bidraga. Förste provinsialläkaren har i den af ho­nom till Konungens Befallningshafvande afgifna berättelse såsom ett annat önskemål i samma syftning angifvit för­bättring af barnavården, i hvad den angår såväl späda som mera vuxna barn.

I samband med idrotten må ock nämnas skytterörelsen, för hvilken närmare redogöres här nedan under rubriken Sällskap för allmännyttiga ändamål.

Sockenbibliotek torde enligt uppgifter, som äro för Ko­nungens Befallningshafvande tillgängliga, finnas åtminstone i 45 socknar inom länet. Dessa bibliotek förfoga emellertid i de flesta fall öfver endast små och föga tidsenliga bok­förråd, hvarför de också i regel sällan anlitas af allmän­heten. Den uppgift, hvarför dessa bibliotek varit afsedda, har man sökt fylla äfven genom andra former af folkupp­lysning. Så har under perioden i Uppsala ett så kalladt arbetarebibliotek varit under bildande, hvarjämte förslag väckts om inrättande af en läsestuga. På flera af de större arbetsplatserna i länet hafva inrättats läsestugor för arbe­tare. En dylik läsestuga af synnerligen tilltalande beskaf­fenhet har äfven inrättats å Upplands regementes mötesplats. I bygderna hafva cirkulerat så kallade vandringsbibliotek, hvilka flitigt anlitats. 1904 års landsting anslog ett belopp af 500 kronor till anskaffande af vandringsbibliotek, afsedda att företrädesvis cirkulera mellan de orter, där bidrag lämnats, uppgående till minst halfva kostnaden för anskaffande af dylikt bibliotek. Angående inom länet verksamma föreläs­ningsföreningar finnes i största korthet redogjordt här nedan under rubriken Undervisningsväsendet.

A landsbygden torde under perioden den ekonomiska ställningen hafva försämrats. Skördarne hafva under tre af periodens år varit dåliga, tjänstehjonens löner hafva allt­jämt stigit och räntesatserna hafva varit höga. All t detta jämte den ökade bristen på dugliga arbetskrafter har gjort landtmännens ställning bekymmersam. För hithörande frå­gor finnes närmare redogjordt under rubriken Jordbruk med binäringar.

Öfver inkomsttaxeringen har Konungens Befallningshaf­vande låtit för åren 1900 och 1905 uppgöra tabell D (sid. 8), omfattande för jämförelses skull såväl hela riket som länet i dess helhet, samt särskildt länets landsbygd och hvardera af dess städer, utvisande tillika i jämna procenttal den ök­ning eller minskning i de särskilda slagen af taxerad in­komst, som under femårsperioden ägt rum.

Såvidt häraf kan inhämtas, har det starka ekonomiska uppsving, som under den närmast föregående femårsperioden gjorde sig gällande, under tiden 1901—1905 betydligt ned­gått. Särskildt gäller detta i fråga om inkomsten af rö­relse, däri ökningen för länet endast utgjort 1 % mot 32 % under förra perioden; och för länets landsbygd utvisar denna inkomst till och med en nedgång med 11 % mot en ökning af ej mindre än 46 % under perioden 1896—1900.

Nedgången i inkomst af rörelse inom länet faller på bruksdistrikten örbyhus och Olands fögderier och har sin grund i den försämring i konjunkturerna för afsättning af t rä och järn, som särskildt år 1904 gjorde sig gällande.

Den abnorma ökningen af 80 % i taxerade kapitalinkom­sten å länets landsbygd torde icke motsvaras af verklig tillväxt i det rörliga kapitalets afkastning, utan synes till allra väsentligaste del vara föranledd af den under fem­årsperioden inträdda skyldigheten till inkomstens deklare­rande.

8 Uppsala län. Jordbruket. Odlad ägovidd. Utsäde.

3. Näringar.

A) Jordbruk med binäringar. Angående jordbruket och dess binäringar har genom länets hushållningssällskap lämnats följande framställning:

År 1905 beräknades länets åkerareal till 153,317 hektar, eller, till 5,770 hektar mer än vid slutet af föregående fem­årsperiod. Tillökningen af odlad jord har hufvudsakligen uppkommit på den naturliga ängens bekostnad. Den odlade ägoviddens användning har däremot icke undergått någon afsevärd förändring under denna femårsperiod, hvilket fram­går af följande tabell:

Af dessa siffror kan man sluta, att de extensiva växt­följderna fortfarande äro de mest brukliga inom länet. 2-och 3-skiftesbruket finnes ännu kvar i en hel del mindre jordbruk, och för öfrigt råder 6- och 7-skiftesbruk.

Ett intensivt jordbruk förutsätter en grundlig af dikning. I mycket stora delar af länet, och särskildt i Fyrisåns vat­tenområde, återstår ännu att utföra afdikningar, oaktadt en

betydlig mängd vattenaflednings- och dräneringsarbeten full­bordats äfven denna femårsperiod. Rörande mera anmärk­ningsvärda vattenafledningsföretag redogöres här nedan. Afdiknings- och dräneringsplaner hafva utom af statens landtbruksingenjör äfven uppgjorts af den i hushållnings­sällskapets tjänst anställde länsagronomen. Hushållnings­sällskapet har äfven aflönat en s. k. dikningsförman, hvars hufvuduppgift varit att leda utförandet af dikningsarbeten.

Allt mer hafva landtmännen kommit till insikt om be­tydelsen af den naturliga gödselns tillvaratagande och om­sorgsfulla skötsel. Under denna femårsperiod har länsagro­nomen uppgjort ritningar och kostnadsförslag till ett betyd­ligt antal moderna gödselstäder, och för ändamålet särskildt utbildade arbeteförmän hafva utfört anläggningarna. An­vändningen af torfströ i ladugårdarne har äfven ökats högst afsevärdt, och nya torfströfabriker hafva uppstått i länet. Förbrukningen af artificiella gödselmedel har tilltagit. Hus­hållningssällskapet har äfven i detta hänseende varit verk­samt och genom s. k. lokala fältförsök, anordnade af Landt-bruksakademien, genom anlitande af Mosskulturföreningens ingenjörer och genom lämplig litteratur sökt bibringa all­mogen nödigt vetande i gödslingsfrågor.

Beträffande jordens brukning äro framstegen fullt tyd­liga. Moderna redskap af olika slag förekomma allmänt.

Äfven åt utsädet ägnas allt större omsorg. Med anledning däraf att år 1902 vårsäden icke mognade,

erbjöd sig hushållningssällskapets förvaltningsutskott i cir­kulärskrivelse till kommunalstämmoordförandena i länets socknar att utan beräkning af någon som helst vinst till­handahålla länets landtbrukare korn, hafre, vicker och ärter till utsäde våren 1903. Följden af denna skrifvelse blef, att 38 socknar och 60 enskilda personer hos hushållnings­sällskapet rekvirerade ej mindre än 1,878,400 kg. utsädes­spannmål. Inköpspriset härför jämte omkostnader uppgingo till 357,397 kronor 37 öre. Spannmålen köptes hufvud­sakligen från södra Sverige. Denna import af utsäde till länet hade ej blott det goda med sig, att landtmännen för­hjälptes ur sin tillfälliga förlägenhet, utan medförde äfven den fördelen, att länet tillfördes en afsevärd mängd godt utsäde.

Härigenom kommo landtmännen mera allmänt till insikt om betydelsen af utsädets beskaffenhet, hvilket visat sig bland annat i en stegrad efterfrågan efter Svalöfs välkända 8ädesstammar. Sveriges utsädesförening i Svalöf har årligen erhållit anslag af hushållningssällskapet, mot det att minst 15 mindre jordbrukare inom länet på vissa lindriga villkor erhållit hvar och en 100 kg. utsädesspannmål.

Inom länet har äfven denna period en frökontrollanstalt i Uppsala med understöd af medel från staten och hushåll­ningssällskapet utöfvat en mycket gagnande verksamhet. Föregående period anordnade hushållningssällskapet årligen fröutställning i Uppsala, men under denna period hafva dessa utställningar på grund af klena skördar inställts åren 1904 och 1905.

Tab. D. Uppskattad inkomst åren 1900 och 1905.

Skörd. Kreatursstock. Uppsala län. 9

Skördarnes storlek under periodens olika år framgår af följande tabell, upptagande de i Arsväxtberättelserna för länet beräknade korntalsuppgifter.

Beträffande afkastningen af stråfoder och rotfrukter (utom potatis) hafva afgifvits följande omdömen:

Om skördebeloppen af hvarje särskildt sädesslag upp­lyser nedanstående tabell E.

1901 års skörd var den sämsta under perioden, beroende på en synnerligen torr sommar. Äfven höstsäden, som i allmänhet går bäst till inom länet, kunde ej motstå torkans ogynnsamma inverkan. På vårsäd, hö och potatis blef så godt som missväxt. Den skörd, som erhölls, blef dock väl­bärgad.

Under 1902 års sommar rådde äfven ogynnsamma vä­derleksförhållanden. Såväl hö- som sädesbärgning försvå­

rades af ett ständigt regnande, och ännu i november stodo sädesfält oskurna. En stor del af potatisen frös fast i jor­den och kvarlämnades. Frosten skadade för öfrigt nästan all säd och gjorde särskildt vårsäden oduglig till utsäde. Hvetet härjades dessutom af rost. Hagelskada inträffade på flera ställen inom länet, såsom inom Asunda, Hagunda samt Vaksala härad.

Äfven sommaren 1903 rådde särdeles ogynnsamt bärg­ningsväder. Frost förekom däremot knappast, och hagel­skada iakttogs endast i Tierps socken. Växtsjnkdomar voro ock sällsynta med undantag af röta, hvaraf potatisen pä mångla ställen redan vid upptagandet var angripen.

Ar 1904 utfördes höbärgningen inom hela länet under en för detta arbete synnerligen gynnsam väderlek. Bärg­ningen af säden måste däremot verkställas under ogynn­samma väderleksförhållanden. Höstsäden skadades mycket af regn. Frosten härjade ganska svårt, och hagelskada in­träffade på flera platser inom länet. Kornet skadades dess­utom på enstaka platser af den s. k. hessiska flugan, som förr knappast varit känd inom länet.

1905 års väderlek var ej heller den bästa för bärgningen. Hö och vårsäd skadades föga af regn, men höstsäden grodde mångenstädes i axen. Mycket svår hagelskada förekom i Ekeby socken. Frostskada förekom hufvudsakligen pä vå­ren och var äfven då obetydlig. Växtsjukdomar voro säll­synta.

Följande tabell angifver sädens vikt i kilogram pr hekto­liter:

Länets kreatursstock har ej ökats under denna femårs­period, emedan fodertillgången varit ovanligt knapp. 1901 års missväxt föranledde en betydlig reduktion af kreaturs­antalet, som sedan dess visserligen ökats, men dock ej nämn -

Tab. E. Skördebeloppen i Uppsala län åren 1901—1905.

19M/os, K. ifaj.-U Btfallnrngthafoandes femånberätteUer 1901—1905. Uppsala län. 2

Hästafveln bar utan tvifvel gått mycket framåt äfven under denna femårsperiod. Uppsala läns hästafvelsförening har fortsatt sin verksamhet, hvars ändamål är att söka inom länet frambringa en kraftig varmblodig häststam. Denna förening, som förr nöjt sig med de hingstar, Strömsholms hingstdepå utstationerar inom länet, inköpte år 1905 för egen räkning 3 framstående hingstar af anglonormandisk ras. Äfven på annat sätt, såsom t. ex. genom att utdela frisedlar och föra stambok, sörjer föreningen för, att länets lättare hästafvel ledes i rätt riktning. För att tillvarataga länets landthäst, tillhörande det nordsvenska hästslaget, har inom länet bildats Aktiebolaget Upplands landthäst, hvilket söker att vinna sitt ändamål genom att utdela frisedlar, utstatio-nera hingstar o. s. v.

En tredje hästras, passande för länet, är ardennerhästen. Hushållningssällskapet har därför årligen lämnat bidrag till Stamboksföreningen för svenska ardennerhästar, hvilken för­enings syftemål är »att genom rationell stamboksföring till­varataga och tillgodogöra det inom landet befintliga och för afvelsändamål lämpliga hästmaterial af ren eller öfver-vägande ardennerras samt af god ensartad typ». Hushåll­ningssällskapet har äfven genom andra penningeanslag upp­muntrat länets hästafvel. Årligen hafva medel beviljats till Uppsala läns hästafvelsförening, till räntefria lån för inköp af hingstar af kallblodigt och — om medlen därtill lämnat tillgång — af gröfre varmblodigt slag samt ej minst till den med statsmedel understödda hästpremieringen. Hvad premieringen uträttat under femårsperioden, framgår af föl­jande tabell, upptagande antalet af de bland uppvisade hingstar, fölston och unghästar dels premierade och dels icke godkända:

Beträffande nötboskapen kan visserligen ej något egent­ligt framsteg i anseende till antalet påvisas, men i kvali­tativt hänseende har en afsevärd förbättring ägt rum. Allt intresse rörande nötkreatursafveln har koncentrerats på två för länet särskildt lämpliga raser, nämligen ayrshirerasen och rödbrokig svensk boskap. Försök att intressera hushållnings­sällskapet för landtrasens tillvaratagande har strandat, och den svartbrokiga låglandsboskapen har ej kunnat bestå i konkurrensen med de båda förstnämnda raserna, särskildt sedan bestämmelsen om treprocentig minimifetthalt i mjöl­ken infördes för Stockholm. Synnerligen dyrbara tjurar af såväl rödbrokig svensk boskap som ayrshireras hafva in­köpts till, länet af enskilda större godsägare.

Bland hushållningssällskapets åtgärder för främjande af nötboskapsafveln förtjänar nämnas, att sällskapet beviljat anslag till en länsagronom — hvars hufvudsakliga verk­samhet består uti att meddela råd rörande boskapsafvel, rationell uppfödning och utfodring af kreatur samt mejeri-handtering — utgifvit lån till inköp af tjurar och bidrag till inköp af kalfvar samt lämnat understöd till Afvels-föreningen för rödbrokig svensk boskap, till Svenska ayrshire-föreningen, till nötboskapspremiering, till koskötareskolan vid Ultuna, till mjölkkontrollföreningar och dessas central­styrelse för länet m. m.

Nötboskapspremieringsdistriktet har äfven denna fem­årsperiod varit indeladt i tre underdistrikt, men beslut har fattats, att dessa från och med 1906 skola blifva endast två, nämligen norra och södra underdistrikten. Af följande sifferuppgifter rörande premieringen framgår, att intresset för densamma tilltagit i hög grad samt att nötkreaturs­stammen i länet förbättrats. Antalet anmälda och godkända djur har nämligen ökats betydligt sedan föregående period, och detta oaktadt premieringsnämndens fordringar stegrats med hvarje år, som gått. Särskildt har nämnden skärpt fordringarna beträffande djurens »mjölkhärstamning» för att så småningom få fram en i ekonomiskt afseende verkligt framstående nötkreatursstock inom länet.

Vid nötboskapspremieringen äro följande antal kreatur dels anmälda, dels godkända:

10 Uppsala län. Hästafvel. Nötboskap.

värdt öfverskridit antalet vid föregående periods slut, hvil­ket äfven framgår af nedanstående af hushållningssällskapet insamlade uppgifter rörande kreatursstocken vid periodens början och vid dess slut:

Utom dessa uppvisningar af nötkreatur för premierings-nämnden har hushållningssällskapet anordnat hela länet omfattande kreatursutställningar i Uppsala år 1901, i En­köping år 1903 och i Tierp år 1905. Dessa utställningar, särskildt den i Tierp, vittnade om relativt storartad fram­gång inom länets boskapsafvel.

Det i föregående femårsberättelse omnämnda kontroll­föreningsväsendet inom länet har ytterligare utvecklats under denna femårsperiod, vid hvars slut ej mindre än 15 dylika

Mejerier. Fårskötsel m. m. Trädgårdsskötsel. Löner. Uppsala län. 11

föreningar voro i verksamhet. Dessa föreningar hafva i hög grad bidragit a t t sprida kunskap om en rationell husdjurs-afvel inom länet. Föreningarnas ledning handhafves af en centralstyrelse med säte i Uppsala, hvilken består af ord­förandena i de olika föreningarna äfvensom länsagronomen som själfskrifven sekreterare. Centralstyrelsen fördelar an­slagen från hushållningssällskapet, fastställer utfodrings­normer och sammanfattar föreningarnas årsberättelser m. m.

Mejerihandteringens utveckling inom länet belyses af siffrorna i nedanstående tabell F.

Af de vid periodens slut existerande mejerierna voro 19 fullständiga separatorsmejerier, 2 radiatorsmejerier och 13 ismejerier. Mjölktillgången i mejerierna var knapp under femårsperiodens två första år, men ökades sedan normalt. Till anläggandet af mejerier beviljar hushållningssällskapet billiga lån, hvaraf under denna period en andelsmejeriför­ening begagnat sig. Äfven den s. k. hushållsmejerihandte-ringen uppmuntras af hushållningssällskapet genom premie­ringar, föredrag och broschyrer m. m. Till svenska smör-profningarna, till svensk smörnotering och till en mjölkkon-trollanstalt i Uppsala har likaledes hushållningssällskapet lämnat anslag.

Fårskötseln har fortfarande försummats inom länet. Till förädling af landtrasen användas här och där baggar af oxforddown- och shropshireras, men i allmänhet nöjer man sig med oförädlade djur. I norra delen af länet har man med framgång försökt skotska hedfåret och cheviotrasen.

Svinskötseln har däremot gått framåt. Som förädlings­material användes allmänt den stora hvita engelska rasen, för hvilken flera mycket goda afvelscentra finnas inom länet. Större svingårdar finnas vid ett par mejerier, och en ny sådan är under anläggning vid Uppsala stads renhållnings­verk.

Fjäderfäskötseln har denna femårsperiod fått många vänner och intresserade idkare inom länet. Uppsala läns fjäderfäafvelsförening har gått i spetsen och främjat denna binäring på många sätt, såsom genom utdelning af afvels-ägg, genom föredrag samt genom spridning af populär litte­ratur m. m.

Biskötseln står ungefär på samma ståndpunkt som vid slutet af föregående period. För biskötselns höjande inom länet hafva två af hushållningssällskapet aflönade läns-biskötare utvecklat en liflig verksamhet och därvid anordnat undervisningskurser, hvarjftmte biskötareföreningarne utlyst diskussionsmöten för dryftande af för biskötseln viktiga frågor. Det synes emellertid ej vara lätt at t hålla intresset för denna näring vid makt.

Trädgårdsskötseln har ej heller denna period gjort några större framsteg inom länet, oaktadt såväl den af hushåll­ningssällskapet aflönade länsträdgårdsmästaren som Uppsala trädgårdssällskap med intresse verkat för denna närings­grens förkofran. Länsträdgårdsmästaren har haft sin huf-vudsakliga verksamhet bland de mindre jordbrukarne, och trädgårdssällskapet har verkat genom diskussionsmöten, ge­nom kurser för folkskollärare och folkskollärarinnor samt genom utdelning af fruktträd och bärbuskar. Äfven hus­hållningssällskapet har utdelat fruktträd och bärbuskar till mindre jordbrukare och folkskolor. Som en nyhet inom länets trädgårdsskötsel kan meddelas, a t t s. k. trädgårds­odlareföreningar bildats efter mönster från Östergötland vid österby bruk, Dannemora grufvor och i Alunda socken.

Den fortsatta prisstegringen å mänsklig arbetskraft har såsom ofvan nämnts, utgjort ett svårt bekymmer för landt-männen. Länets jordbruk torde, oaktadt allt hvad soin gjorts för dess utveckling, stå för lågt för att tåla den åder­låtning, som en dylik prisstegring förorsakar. Följande medeltal å de under denna och de närmast föregående perio­derna rådande löner och dagsverkspris visa dessas höjning:

Tab. F. Mejerihandteringen i Uppsala län åren 1901—1905.

12 Uppsala län. Sädespris. Egnahemslån. Vattenafledningar.

Landtmannaprodukterna hafva näppeligen betalats högre än under föregående period. Medelpriset å säd, per 100 kilogram, i Uppsala stad under åren 1901—1905 anföres i nedanstående tabell:

I hög grad ägnade att upphjälpa länets mindre jord­bruk äro statens och hushållningssällskapets åtgärder att anordna studieresor och att premiera välsMtta mindre landt-bruk. För detta ändamål användes år 1905 öfver 4,000 kro­nor. Föreningsväsendet bland länets landtmän har utveck­lats rätt betydligt under denna femårsperiod. Inköpsför­eningar, tjurföreningar, andelsmejeriföreningar m. fl. hafva förberedts och äfven färdigbildats.

Egnahemslånerörelsen har under perioden vunnit ökad tillslutning. För år 1905 beviljades för Uppsala län som lån från staten 75,000 kronor. Utaf dessa medel beslöt hus­hållningssällskapets förvaltningsutskott att till 24 af 29 sökande utlåna 39,200 kronor, däraf 16 lån å tillsammans 31,000 kronor för jordbrukslägenheter och 8 lån å tillsam­mans 8,200 kronor för bostadslägenheter. Att på detta sätt förskaffa dugliga, nyktra och sträfsamma kroppsarbetare egna hem på länets landsbygd torde vara en välbetänkt åt­gärd, om man vill förhindra emigrationen och den allt för stora benägenheten för industriarbete och för inflyttning till städerna. En stor svårighet vid ifrågavarande låneförmed­ling, hvarvid hushållningssällskapet gifvetvis måste söka att skydda sig för allt för stora förluster, är den knappa tillgången på för egnahemslägenheter lämplig och gravations-fri jord; men med god vilja torde denna svårighet dock kunna öfvervinnas.

Bland de vattenaflednings- och odlingsföretag, som under perioden kommit till utförande, intages främsta rummet af den redan under föregående period planlagda, i Konungens Befallningshafvandes senaste femårsberättelse omförmälda torrläggning af de vidsträckta s. k. Bälingemossarne jämte omgifvande vattenskadad mark i Bälinge, Skuttunge, Åkerby och Björklinge socknar. Redan under år 1896 ingingo åt­skilliga ägare till mark, tillhörande de egentliga Bälinge mossar, till Konungens Befallningshafvande med begäran om förordnande för landtbruksingenjör att för påtänkt ut-dikning af mossarne och åtskilliga därtill gränsande marker förrätta syn i enlighet med gällande lag om dikning m. m. Sedan med anledning häraf under år 1897 extra landtbruks-ingenjören Axel Palm förordnats att verkställa sådan syn, framställde ägarne till åtskillig nedanför mossarne utmed den s. k. Björklingeån belägen mark begäran, att syneför­rättningen måtte utsträckas jämväl till denna mark. Så skedde ock. Under förrättningens lopp befanns emellertid lämpligast, att torrläggningen af den mark, som sålunda var föremål för syn, verkställdes genom två särskilda före­

tag, afseende det ena torrläggning af själfva Bälinge mossar med därtill hörande mark och det andra sänkning af Björk­lingeån mellan Vilsåker och Ramsjö kvarn. Båda dessa företag, det förra vanligen bepämndt »det öfre företaget» och det senare »det nedre företaget», hafva, hvart för sig, kommit till utförande under perioden.

Det >öfre företaget», som är det mest omfattande, afser att torrlägga ej mindre än tillhopa 859 hektar åker, 1,272 hektar äng och odlingsmark samt 537 hektar oduglig mark och impediment. Den jordförbättring, som företaget anses medföra, bar värderats till 384,124 kr. 90 öre. Den detta företag afseende syn hade redan år 1898 afslutats och vunnit laga kraft. Men först sedan det därefter lyckats att för företaget vinna Uppsala universitet, Skytteanska stiftelsen, innehafvaren af Kipplingebergs fideikommiss och några andra större jordägare, hvilkas mark däraf berördes, och sedan Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning, nr 1902 års odlingslånefond anvisat ett lånebidrag af 177,000 kronor till utförande af företaget enligt den utarbetade arbetsplanen, hvilken i sammanhang därmed fastställdes, kunde år 1904 definitivt beslut om arbetets utförande fattas. Samtidigt antogos stadgar och utsågs en af sju personer bestående arbetsstyrelse. Själfva arbetet påbörjades sistnämnda år och har sedan dess fortgått samt väntas under år 1908 vara färdigt till afsyning. Till bestridande af kostnaden, som beräknats uppgå till 177,200 kronor, har, enligt särskilda beslut af Kungl. Majtt, utaf det från 1902 års odlingsfond anvisade lånebidrag utbetalats tillhopa 155,200 kronor. Me­del till gäldande af återstående 22,000 kronor anses kunna erhållas genom försäljning af mark, som jämlikt 76 § dik-ningslagen, efter arbetets af slutande skall utbrytas af jord tillhörig jordägare, h vilka af sagt sig båtnad af företaget.

H vad angår det »nedre företaget», fattades redan år 1897 bestämdt beslut om dess utförande enligt det af landt-bruksingenjören Palm upprättade förslag. Arbetet påbörja­des år 1903 och har sedermera, med understöd af statsmedel å 25,000 kronor, fortgått, samt afslutats år 1906. Ledningen af arbetet har omhänderhafts af en arbetsstyrelse om 5 per­soner. Genom detta företag hafva för en kostnad af 55,820 kronor torrlagts 153 hektar åker och äng. Värdet af jord­förbättringen beräknas till 45,642 kr. 90 öre.

Under perioden har fråga väckts jämväl om afdikande af åtskilliga frostförande, till odling odugliga mossmarker, belägna invid den i det s. k. öfre företaget ingående jord. Till sådan afdikning har af landtbruksingenjören Palm upp­gjorts förslag, omfattande en areal af 327 hektar. Kostnaden har beräknats till 26,594 kronor. Företagets förverkligande är beroende på, huruvida statslån kan erhållas.

Bland öfriga vattenaflednings- och odlingsföretag, som under perioden kommit till utförande, äro enligt vederbö­rande landtbruksingenjör särskildt att anmärka:

sänkning af Läby-Vängeån med sidogren genom Ålands och Skogs-Tible socknar till en sammanlagd längd af inemot 2 nymil, hvilket företag, understödt med lån af statsmedel, genomförts under loppet af tre år för en kostnad af 56,000 kronor. Oberäknadt ökad foderfångst å bottnarne till Eke-bysjö, har vattensänkningen medfört, att 412 hektar mark, till större delen traktens värdefullaste jord, blifvit fullstän-

Vattenafledningar. Allmänna och enskilda skogar. Uppsala län. 13

digt torrlagd för odliDg och djupkultur. Kostnaden för företaget måste visserligen i förhållande till arealen af de torrlagda ägorna anses betydande, men den förut fortgående uppdämning af årännan och därmed sammanhängande för­sämring af kringliggande jord torde halva nödvändiggjort arbetets utförande äfven till högt pris;

uppgräfning af Långängesbäcken inom Sparrsätra och Vårfrukyrka' socknar, som medfört fullständig torrläggning af 340 hektar åker, mestadels af första gradens jordnatur» tillhörande Valla säteri samt Karkesta, Lönsåker, Brunna med flera byar. Kostnaden för företagets utförande har uppgått till 9,500 kronor;

reglering af Fäiandaån inom Öster-Löfsta socken, hvar-igenom mossägor och odlingar till Elinge by och hemmanet Kalfsbo samt Fälandbo marker, sammanlagdt 120 hektar jord, torrlagts;

utdikning af 300 hektar ängskärr, mossar och odlingar, tillhörande Kärfven, Vafd, Ensbo med flera byar inom Håll­näs socken, hvilket företag, som understödts med lån af statsmedel, beräknats draga en kostnad af 19,000 kronor. Företaget anses vara af stor betydelse såväl i klimatiskt hänseende som för jordbruket i orten;

ett liknande företag, berörande Muskarbo ängar, Söder Munga odlingar och Norr Munga inägor, sammanlagdt 170 hektar jord af bördig beskaffenhet inom Tierps socken;

samt utdikning af sammanlagdt 184 hektar frostmossar inom Bredsjö egendom och östfora gård i Järlåsa socken, hvilket företag betingat en kostnad af 16,000 kronor.

En mängd smärre företag, afseende hvartdera torrlägg­ning af 50—60 hektar mark, hafva därjämte under perioden kommit till utförande.

Mossodlingsarbetena vid Tobo bruk hafva äfven under denna femårsperiod fortgått. Ytterligare 200 hektar nyod­lingar hafva tillagts den öppna ägoarealen, som nu uppgår till öfver 700 hektar. Sedan ett mindre område utlagts till skog, återstå ännu 60 à 70 hektar obruten mark på brukets ägoskiften. Då de omfattande odlingsarbetena hittills icke medgifvit arbete med jordbrukets ordnande och byggnaders uppförande m. m., lära de ännu återstående nyodlingsarbe­tena icke komma a t t påskyndas. I hufvudsak och till sin yttre form kan emellertid detta stora företag redan anses vara fullbordadt.

I sammanhang härmed förtjänar omnämnas, a t t å de s. k. Grissjömossarne på Hagunda härads allmänning i Järl­åsa socken, af hvilka år 1890 ett område af 330 hektar torr­lades, sedermera med framgång bedrifvits odlingsarbete, så att numera i det närmaste t re fjärdedelar af det torrlagda området äro uppodlade. En stor del af detta arbete har verkställts under ifrågavarande femårsperiod.

Under perioden har planlagts ett större företag, afse­ende reglering af Strömarån å en längd af 4,300 meter, hvarigenom 217 hektar jord skulle förberedas till torrlägg­ning. Kostnaden har beräknats till 20,000 kronor. Ansök­ning om statslån var vid periodens slut beroende på veder­börande myndigheters pröfning.

I detta sammanhang förtjänar nämnas, a t t under denna period ytterligare behandlats redan väckt fråga om vidta­gande af åtgärder för reglering af Mälarens vattenstånd.

Olika förslag hafva utarbetats, utan att frågan hittills kun­nat definitivt lösas. Under hittills varande förhållanden har emellertid Mälarens hvarje vår höga vattenstånd så godt som årligen förorsakat öfversvämningar, som medfört känn­bara förluster för strandägarne kring sjön. Så har ock skett under denna period. Våren 1904 steg vattnet, enligt hvad Konungens Befallningshafvande inhämtat från veder­börande länsmän, på sina ställen ända till 1-30 meter öfver den vanliga höjden, öfversvämningen, som sistnämnda år började redan i midten af april månad och fullständigt upp­hörde först i slutet af juli månad, berörde inom Uppsala län ej mindre än 1,495 hektar jord samt förorsakade en skada, som ansetts kunna uppskattas sammanlagdt till åt­minstone 74,000 kronor.

B) Skogshushållning. Angående skogshushållningen under perioden har skogsvårdsstyrelsen i länet meddelat föl­jande.

Arealen af utmarken, innefattande skog och hagmark, inom länet utgör i sin helhet enligt den utredning, som verkställts genom den af Kungl. Maj:t den 6 oktober 1896 tillsatta skogskommitté, 327,464 hektar, eller mer än 61 % af länets hela ägovidd. Någon senare utredning härom har icke förekommit. Naturligt är, at t utmarksarealen varierar något för hvarje år på grund af uppodlingar eller utlägg­ning af inägor till utmark, men dessa förändringar, som äro omöjliga at t vid en bestämd tidpunkt exakt angLfva, äro icke af den omfattning, att de afsevärdt kunna förändra den här angifna arealsiffran.

Arealen af de allmänna skogarne inom länet utgjorde enligt den officiella statistiken vid 1900 års slut 47,665-15 hektar, hvartill kommo städernas skogar med 42238 hektar, så a t t slutsumman då uppgick till 48,087-53 hektar. Vid 1905 års slut utgjorde motsvarande summa 47,10037 hektar. Skillnaden beror hufvudsakligen därpå, a t t en del mindre boställsskogar blifvit försålda samt för öfrigt i någon män på uppodlingar och ägoutbyten. Sistnämnda areal är för­delad sålunda:

Kronoparker äro Äsen och Sunnersta i Ulleråkers hä­rad, Ramningshult i Olands, Högskogen i Bälinge och Tierps kronopark i Örbyhus härad. Någon tillökning i dessas areal har under femårsperioden icke ägt rum. Hit hör äfven Lilla Djurgården i Vaksala härad, hvilken disponeras af Ultuna landtbruksinstitut. Uppsala akademi äger en ut­marksareal af 9,616-78 hektar, som här inräknats uti all­männa inrättningars hemmans utmarksareal.

Arealen af de enskilda skogarne inom länet utgör 280,363-63 hektar eller 85 6 % af länets hela utmarksareal

14 Uppsala län. Skogstillgång. Skogsstaten.

mot 279,564 hektar under nästföregående femårsperiod, ök­ningen beror däraf, att en del mindre boställen med sin ut­mark öfvergått i enskild ägo. Länets hela utmarksareal skulle sålunda till 14-4 % upptagas af allmänna skogar och till 85 6 % af enskilda skogar.

Af de enskilda skogarne innehafvas enligt en under år 1901 på Domänstyrelsens föranstaltande verkställd utredning 41,331-59 hektar under fideikommissrätt, fördelade på sätt förra femårsberättelsen angifver.

Angående de större brukens och egendomarnes skogs­tillgång lämnas upplysning uti tabell G, grundad på upp­gifter, som af vederbörande själfva lämnats.

Någon utredning angående skogstillgången inom länet i dess helhet finnes icke. Densamma är emellertid, hvad de enskilda skogarne beträffar, mycket mindre, än hvad den med en ändamålsenlig hushållning kunde vara. På brukens och några af de större egendomarnes skogar sker afverk-ningen vanligen under ledning af forstligt bildade personer, hvarför hushållningen där i allmänhet är ändamålsenligt ordnad, så att de lämna en afkastning, som närmar sig det normala, ehuru i allmänhet öfverafverkning i mer eller mindre grad torde förekomma. A allmogens skogar är det vida sämre ställdt. Afkastningen å dessa skogar torde icke uppgå till stort mer än hälften af hvad den borde vara, emedan afverkningen i allmänhet företages utan hänsyn till skogens afkastningsförmåga och blifvande återväxt. Under det sista tiotalet år har rofhygget utbredt sig uti oroväc­kande grad. Skogen på det ena hemmanet efter det andra sköflas af skogshandlare, hvarvid icke minsta hänsyn tages ti l l återväxten genom kvarlämnande af fröträd eller på an­nat sätt. Tvärtom hafva bestämmelserna i afverkningskon-trakten ofta varit ägnade att på allt sätt fördärfva markens reproduktionsförmåga. Äfven vid afverkning for eget hus-behof begås ofta svåra missgrepp genom fördärfliga afverk-mngsmetoder, såsom uthuggning af de växtligaste ämnes­träden, under det att de gamla utvuxna träden få kvarstå. Detta gäller t i l l och med afverkningen för bränsle.

Skogsmarkens fördelning inom länets olika härad är ganska ojämn och växlar från 27 % till 63 % af totalarealen. Minsta skogsmarken har Asunda, därnäst Trögds, Lagunda, Vaksala, Bälinge, Bro och Håbo härad. Största skogstill­

gången har Olands härad, särskildt Hållnäs socken, som ti l l 70 •/, af sin ytvidd är skogbeväxt. Inom länet anses icke mindre än 3455/» mantal sakna skog, under det att l,407I3/i6 mantal hafva någon, ehuru otillräcklig, skogstillgång. Detta missförhållande är likväl mindre kännbart, enär virkesbe-hofvet ännu torde kunna fyllas från de ganska omfattande allmänna skogarne.

I förvaltningen af de allmänna skogarne skedde under år 1901 en reglering på det sätt, a t t t i l l Örbyhus revir från Olands revir öfverflyttades Bälinge härad, af Olands härad Tegelsmora, Films, Dannemora och Morkarla socknar samt af Rasbo härad de områden, som tillhöra Dannemora södra grufveallmänning, under det a t t till den kvarvarande delen af Olands revir från Stockholms läns revir öfverflyttades Lyhundra, Frösåkers och Närdingbundra härad samt Bro och Vätö skeppslag, hvarefter sistnämnda revir benämnes Norra Roslags revir. Reviren äro sålunda fortfarande till antalet tre. Örbyhus revir omfattar numera örbyhus, Bä­linge och Norunda härad samt ofvannämnda socknar och delar af Olands och Rasbo härad. Norra Roslags revir om­fattar inom Uppsala län återstående delen af Olands och Rasbo härad samt Vaksala härad. Enköpings revir är oför-ändradt.

Utom de inom dessa revir anställde 3 ordinarie jäg­mästare hafva vid förvaltningen varit anställde 2 extra jäg­mästare såsom assistenter på örbyhus och Enköpings revir; för bevakningen 8 kronojägare, 5 extra oaflönade krono­jägare samt 19 kronoskogvaktare. För skötseln af de Upp­sala akademi tillhöriga skogar har varit anställd samma personal, som omförmäles i föregående berättelse. Vid de större bruken och egendomarne inom länet äro, förutom skogvaktare, i allmänhet anställde forstligt bildade skogs­förvaltare för skogens skötsel.

De flesta skogar, som stå under skogsstatens förvaltning och kontroll, äro till ordnad hushållning indelade. Af dessa omfatta de indelade följande areal:

Tab. G. Uppgifter angående de större brukens och Örbyhus gods skogar.

Afverkning och återvåxt. Virkespris. Uppsala län. 15

De flesta skogarne tillhörande Uppsala akademi samt en del större egendomars och bruks skogar äro indelade till ordnad hushållning.

De under skogsstatens förvaltning och vård stående sko­garne afverkas i allmänhet genom trakthuggning, dock har på de senare åren traktblädning börjat införas, synnerligast på en del skogar i Enköpings revir, där det till följd af jordmånens lerhaltiga beskaffenhet och däraf följande be­nägenhet för uppfrysning och stark gräsväxt visat sig vara förenadt med stora svårigheter a t t erhålla återväxt. Genom skogens afverkning i mindre luckor i stället för i stora sammanhängande hyggen har återväxten i afsevärd grad un­derlättats i dessa trakter. Virket från de allmänna sko­garne försälj es i allmänhet å offentlig auktion eller, då vir­kesbeloppet är mindre, under hand.

Nedanstående tabell visar afverkningsbeloppen under de sista fem åren å de under skogsstatens förvaltning stående skogarne:

Virkespriserna under den gångna femårsperioden hafva varit följande:

Inkomsten af mulbete och slätter har under perioden varit:

Afverkningen och virkesförsäljningen « Uppsala akade­mis skogar under perioden inhämtas af efterföljande ta­bell H.

Återväxten å de allmänna skogarne har befordrats före­trädesvis genom kvarlämnande af fröträd å trakthyggena, hvarjämte såväl fullständig skogsodling som hjälpkultur företagits, där så befunnits nödigt. Nedanstående tabell ut­visar omfattningen af de genom skogsstatens försorg verk­ställda skogsodlingar under femårsperioden:

Ä Uppsala akademis skogar har återväxten likaledes i första hand befordrats genom fröträd. Den å dessa skogar under femårsperioden verkställda skogsodling inhämtas af följande tabell:

Tab. H. Virke från Uppsala akademis skogar utsynadt till akademien och dess arrendatorer samt utstämpladt till för-

säljning åren 1901—1905.

Anm. Timrets lägsta brösthöjdsdiameter motsvarar 25 cm. Försåldt virke utgör tillsammans 12,775 kbm. med värde nf 47,857 kronor. Medelpriset per kbm. för utstämpladt virke utgör under femårsperioden för timmerträd 6'59 kr., för ved och stängselvirke 239 kr. saint för torr och vindfälld skog 1'57 kr.

16 Uppsala län. Skogsingenjörer. Jakt.

Den del af kronoparken Åsen, som ligger närmast Upp­sala stad och som utgör «n fortsättning af den höjdsträck­ning, hvarå Uppsala slott är beläget, har under årens lopp allt mer inkräktats af det där befintliga stora sandtaget. Under perioden har ifrigt agiterats för hejdande af denna inkräktning. Höjdens jämnande med jorden skulle utan tvifvel, särskildt för Uppsala stad, innebära en afsevärd för­lust i många afseenden. A andra sidan har emellertid fram­hållits nödvändigheten för Uppsala stad och kringliggande landsbygd att fortfarande få begagna sandtäkten för till­godoseende af det alltjämt växande behofvet af byggnads-och väggrus. Frågan var vid periodens utgåDg ännu oaf-gjord.

Med år 1905 har ett ny t t skede inträdt i de svenska sko­garnes historia, i det att med nämnda års ingång lagen an­gående vård af enskildes skogar af den 24 juli 1903 t räd t i kraft, till stäfjande af den allt mer öfverhandtagande skogs-sköningen. För att öfvervaka efterlefnaden af denna lag har inom länet tillsatts en skogsvårdsstyrelse, bestående af 3 ledamöter, samt en länsjägmästare och en länsskogvaktare, hvarförutom uti de flesta socknar utsetts skogsvårdskommittéer för at t biträda skogsvårdsstyrelsen i dess verksamhet. För at t uppmuntra allmänheten till skogsodling tillhandahåller skogsvårdsstyrelsen, likasom förut hushållningssällskapets skogskommitté, plantor och skogsfrö på mycket billiga vill­kor, åt folkskolor och mindre hemmansägare till och med afgiftsfritt, äfvensom biträde af plantörer till kulturernas utförande. Intill början af år 1905, då på grund af ofvan-nämnda lag länets skogsvårdsstyrelse började sin verksam­het, har hushållningssällskapet under femårsperioden på samma sätt som under de närmast föregående uppmuntrat till skogsodling å afverkade och af gammalt kala skogs­marker genom tillhandahållande af skogsplantor och frö samt plantörsbiträde gratis eller t i l l nedsatt pris. Omfatt­ningen af denna verksamhet, som efter ingången af år 1905 fortsatts af länets skogsvårdsstyrelse, inhämtas af följande tabell :

Med utgången af år 1904 hafva skogsingenjörstjänsterna blifvit indragna samt ersatts med en länsjägmästaretjänst. För skogsingenjörernas arbeten inom länet under åren 1901 —1904 lämnas redogörelse i vidstående tabell I.

Till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet lämnade staten för år 1905 ett anslag af 4,000 kr. och ti l l

skogsodlingens befrämjande 1,700 kr., hvarförutom i skogs-vårdsafgifter levererades från Statskontoret 1,806 kr. Hus­hållningssällskapets bidrag för samma år utgjorde 2,000 kr. förutom från föregående år besparade 3,273 98 kr. Dessutom fick skogsvårdsstyrelsen af hushållningssällskapet öfvertaga dess förråd af skogsodlingsredskap och de i plantskolorna kvarvarande plantorna.

C) Jakt. Uppsala läns jaktvårdsförening har fortfa­rande varit verksam för höjande af jaktvården inom länet och därvid under hvarje år insamlat uppgifter angående fälldt villebråd och tillgången å vildt i länets skilda delar, äfvensom utbetalt premier för angifvelser af brott mot jakt­lagarne, för vårdande af rapphöns vintertid samt för dö­dande af fjällugglor. Efterföljande tabeller hafva meddelats af jaktvårdsföreningen. Den första tabellen utgör et t sam­mandrag af de till föreningen från vissa bestämda uppgifts­ställen insända skottlistor och lämnar på grund häraf ej några absoluta ta l för allt under perioden inom länet fälldt vildt u tan afser blott a t t åskådliggöra tillgången på de olika slagen af vildt under periodens olika år:

Beträffande inom länet i dess helhet dödade älgar hafva vederbörande skogsstatstjänstemän lämnat årliga upp­gifter, som sammanförts i följande tabell. De meddelade siffrorna torde emellertid för at t kunna betraktas såsom ab­soluta uppgifter, böra höjas med omkring 10 % för djur, som stupat i löndom:

Tab. I . Statens skogsingenjörers arbeten i Uppsala län

åren 1901—1904.

Jakt. Fiske. Uppsala län. 17

Af de nu meddelade tabellerna framgår, a t t periodens sista år för flertalet villebrådsarter varit gynnsammare än periodens första. Särskildt gäller detta rapphönsen, hvilka, från att vara nästan försvunna från länet på grund af ogynnsamma vintrar, så småningom åter ökats ansenligt i mängd. Äfven tillgången å hare och änder har väsentligen ökats under perioden. Stammen af skogsfågel har däremot hållit sig tämligen oförändrad, om än någon ökning kunnat konstateras.

Antalet rofdjur, för hvilka skottpenningar utbetalts af Uppsala läns landsting, framgår af följande tabell:

Torgprisen å vildt och å skinn i Uppsala utgjorde i kronor:

bärskildt anmärkningsvärd är den stora stegringen af skinnprisen under perioden. Vid slutet af år 1904 nådde priset för räfskinn ända till 20 kr., men sjönk under våren 1905 hastigt ned till 6—7 kr. för a t t mot slutet af sist­nämnda år åter hastigt stiga.

Jaktvården utöfvas fortfarande inom länet i allmänhet i ringa grad. Man skjuter merendels, hvad man kommer åt, utan hänsyn till vildstammens bevarande. Endast å en

del större egendomars och bruks marker samt å vissa jakt­arrendemarker sker villebrådets beskattning mera hänsyns­fullt, och man sträfvar där efter att i möjligaste mån hålla markerna fredade för tjufskyttar. Oloflig jakt bedrifves dock i rä t t stor utsträckning. Särskildt utsatt för dylik olaga förföljelse är älgen. At t älgen fortfarande kunnat hålla sig uppe i antal, torde hufvudsakligen bero på det skydd, den åtnjuter å kronoparker och häradsallmänningar samt å vissa större bruksskogar. På därom gjorda fram­ställningar har Konungens Befallningsh af vande under perio­den förordnat åtskilliga skogvaktare under Strömnbergs och Söderfors bruk att i egenskap af extra polismän med polis­mäns skydd och befogenhet dels utöfva den jakt- och skogs­vård, som inom Uppsala län ålåge dem på grund af deras anställning såsom skogvaktare, dels ock vid förekommande särskilda fall efter anmodan af vederbörande länsmän lämna biträde för upptäckande och beifrande af inom Västlands, Tolfta, Tierps och Älfkarleby länsmansdistrikt begångna brott mot jaktlagarne.

B) Fiske. För främjande af fiskerinäringen har i synnerhet under periodens två sista år en liflig verksamhet utvecklats. Med anledning af en skrifvelse från Landt-bruksakademien, hvari framhållits behofvet af en sakkunnig tillsyningsman för fisket i Mälaren, framställde Konungens Befallningsh af vande, som ansåg, a t t åtgärder för fiskets höjande inom länet i dess helhet vore af nöden, i skrifvelse till hushållningssällskapet den 13 april 1904 förslag om tillsättande af kommitterade, hvilka skulle hafva till upp­gift att ägna uppmärksamhet åt fiskerinäringens inom länet behof, att sprida kännedom om de rörande fisket utfär­dade lagar, förordningar och stadgar samt at t verka för en rationell fiskevård. På förslag af den kommitté, som i anledning häraf utsågs af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, tillsatte sällskapet den 1 december 1904 en s k. fiskerinämnd samt ställde vid samma till­fälle till nämndens förfogande ett belopp af 1,000 kronor at t användas till upphjälpande af fisket inom länet. I ar­betet för fiskerinäringen har denna nämnd, hvars ordförande varit kronofogden i Olands fögderi J . Lindgren, sedan in­tagit en ledande ställning och torde hafva en icke obetydlig andel i de framsteg, som gjorts på detta område.

Genom utslag den 18 januari 1905 fastställde Konun­gens Befallningshafvande ny stadga för fiskets bedrifvande å länets östersjökust, hvilken stadga, då besvär ej anförts öfver utslaget, sedermera trädt i laga kraft. I sammanhang härmed uppdelade Konungens Befallningshafvande östersjö­kusten i 4 bevakningsdistrikt samt tillsatte i h vart och ett af dessa distrikt en tillsyningsman med sådant skydd och befogenhet, som omförmäles i kungl. kungörelsen den 8 no­vember 1867 och med uppdrag dels att biträda kronobetjä­ningen och statens fiskeritjänstemän vid tillsynen öfver nämnda stadgas efterlefnad, dels ock att tillhandagå en­skilda med råd och anvisningar i fiske, fiskevård, fiskodling samt fiskens beredning till handelsvara. Till bestridande af tillsyningsman nen s löner, som bestämts till 300 kronor för h var och en af dem, beviljade Älfkarleby, Västlands, Öster-Löfsta och Hållnäs socknar för år 1905 ett tillfälligt anslag

/oe. K. Maj:tt Befallningshafvandtt femårtberätteiier 1901—1905. Uppsala län. 3

18 Uppsala län. Fiske.

af 150 kronor hvar. Till återstående del bestredos lönerna nämnda år af det förut omtalade, utaf fiskerinämnden om-händerhafda anslag. På framställning af Konungens Befall-ningshafvande beviljade emellertid 1905 års landsting, ett ordinarie anslag till aflönande af tillsyningsmännen, hvar-jämte framställning gjordes till Kungl. Maj:t om statsbi­drag för samma ändamål. Statsbidrag har sedermera be­viljats till begärdt belopp.

Äfven för fisket i Mälaren hafva under perioden vid­tagits liknande åtgärder som de nu omtalade. På förslag af fiskerinämnden fastställde nämligen Konungens Befall-ningshafvande den 30 december 1905 en indelning af den till länet hörande delen af Mälaren i 3 distrikt samt till­satte i hvart och ett af dessa en fiskeritillsyningsman med enahanda befogenhet och uppdrag, som de förut omförmälda tillsyningsmännen erhållit. För nu ifrågavarande tillsy-ningsmäns aflönande hade redan 1905 års landsting, i sam­manhang med ordnandet af tillsyningsmännens i östersjö-distriktet löneförhållanden, dels beviljat visst årligt anslag och dels gjort hemställan om statsbidrag.

De nu omtalade åtgärderna torde komma att lända till märkbar båtnad för fisket inom länet. Tillsynings­männen, som på hushållningssällskapets bekostnad fått genomgå fiskeriskolan vid Engelsberg, hafva redan ganska lifligt anlitats af fiskarebefolkningen, som de tillhanda-gått med råd och upplysningar. Under år 1905 har bland annat af en tillsyningsman verkställts konstbefruktning af åtskilliga fiskarters rom. Genom stadgan för öster-sjöfisket har uppmuntran lämnats till bildande af fiskeri-föreningar för gemensam fiskevård samt till inrättande på fiskens lekplatser af s. k. fredningsområden, som anses i hög grad nödiga för fisk stammens bevarande. Möjlighet har nämligen gifvits delägarne i sådan förening, som träf­fat öfverenskommelse om fredningsområde, att erhålla be­frielse från någon eller några af stadgans ganska stränga bestämmelser. Fiskeriföreningar hafva också bildats inom de flesta byarne vid länets östersjökust, och fredningsom­råden hafva allmänt kommit till stånd, hvarvid tillsynings­männen verkställt utprickning af områdena. Äfven vid Mälaren hafva på sina ställen liknande åtgärder vidtagits.

En större sammanslutning mellan för kustfisket intres­serade personer utgör den år 1904 bildade Centralförenin­gen för Uppsala läns kustfiske, särskildt afsedd att vara ett föreningsband emellan de olika byarnes fiskeriföreningar. Föreningen har visat sig äga betydelse framför allt såsom en slags upplysningsbyrå, som utan ersättning tillhanda-går fiskarebefolkningen. Under periodens sista månader har mellan vattenrättsägare och fiskerättsinnehafvare i Mälaren bildats en liknande sammanslutning, kallad Bro härads fiskeriförening, hvars ändamål är att åstadkomma en förbättrad fiskerihushållning såväl genom fiskevård och fiskodling som genom ett välordnadt fiske.

Äfven på införande af förbättrade redskap har under perioden ett lifligt intresse varit riktadt. För att öka kust­befolkningens erfarenhet i detta hänseende utsändes på be­kostnad dels af hushållningssällskapet och dels af enskilda personer en fiskare från hvar och en af de fyra socknarne vid östersjökusten till fiskeri- och motorbåtsutställningen i

Marstrand i juli 1904. En följd af denna resa, som ut­sträcktes till Danmark, blef bland annat anordnande af för­sök att använda snörpvadar till strömmingsfisket. Försöken, som understödts genom lån från hushållningssällskapet och statens fiskerifond, hafva emellertid åtminstone hittills ut­fallit föga gynnsamt. Ett mera tillfredsställande resultat synes däremot vara att förvänta af de försök att fånga vandringsål med så kallade ålhommor, som företagits på olika ställen vid östersjökusten.

För befordrande af en fördelaktig af sättning af fisJc, särskildt strömming, har på initiativ af Centralföreningen för Uppsala läns kustfiske bildats ett bolag, benämndt Aktie­bolaget Nord-Upplands kustfiskare. Bolaget har under år 1905 med motorbåt verkställt transport af fisk från de olika fångstplatserna utmed kusten till Härnäs, hvarifrån fisken genom en bolagets kommissionär befordrats vidare till af-sättningsorterna. Yid Härnäs har därjämte ett mindre rö­keri och en konservfabrik anlagts. Under det år, bolaget under perioden varit i verksamhet, lär dess rörelse på grund af ovanligt dåliga konjunkturer varit förlustbringande. Bolaget torde emellertid komma att det oaktadt efter något ändrad plan fortsätta sin verksamhet, som för fiskarebefolk­ningen är af stor betydelse, då förtjänsten af fisket, som förut till stor del tillfallit uppköpare, genom bolaget till-godogöres fiskarena själfva.

Äfven på andra sätt har man sökt befordra afsättnin-gen af fångad fisk. Så har, på bekostnad af Centralföre­ningen för Uppsala läns kustfiske samt med understöd från hushållningssällskapets anslag till fisket, en af fiskeritill-syningsmännen fått studera saltningsmetoderna inom Väster­norrlands län. Omfattande åtgärder hafva vidtagits för in­förande af dessa metoder vid saltning af strömming i länets socknar vid östersjökusten. Att lämpliga saltningsmetoder därstädes komma till användning, torde vara desto angeläg­nare, som den största delen af strömmingsfångsten till följd af fångstplatsernas dåliga kommunikationer måste ned-saltas.

Hvad afkastningen af fisket under denna period angår, har Konungens Befallningshafvande icke tillgång till några andra bestämda uppgifter än dem, som genom fiskerinämn­den lämnats beträffande strömmingsfisket år 1905. Enligt af fiskeritillsyningsmännen från fiskarena inhämtade upplys­ningar skulle den sammanlagda bruttoinkomsten af ström­mingsfisket under nämnda år hafva uppgått till 54,680 kro­nor. Då anledning finnes antaga, att fiskarena beräknat fångsterna väl lågt, torde emellertid ifrågavarande brutto­inkomst kunna upptagas till åtminstone 60,000 kronor. Om denna summa fördelas på 269 fiskare, skulle således brutto­inkomsten för hvar och en af dem hafva utgjort 225 kronor, och då en fiskares årliga utgift för fiskredskap m. m. torde uppgå till minst-100 kronor, skulle hafva återstått en netto­inkomst af endast 125 kronor för hvarje fiskare. Detta re­sultat anses emellertid vara långt under medelmåttan och torde bero därpå, att strömmingsfisket år 1905 var rikligt endast ett par veckor på våren, då prisen till följd af den goda tillgången å annan fisk voro tryckta.

Hvad ofvan sagts om fisket under perioden har icke af-seende å det i Dalälfven och i hafvet utanför älfvens myn-

Fiske. Malmfångst. Järntillverkning. Uppsala län. 19

ning bedrifna laxfisket, som intager en särställning. Detta fiske, som till största delen tillhör Kungl. Maj:t och Kronan, har nämligen sedan gammalt bedrifvits på ett mera ordnadt sätt än det öfriga fisket i länet. Uppsikten öfver laxfisket omhänderhafves af tillsyningsmän, som tillsättas af Konun­gens BefallningshafVande samt aflönas på bekostnad af fiskearrendatorerna. Tillsyningsmännens antal är för när­varande 9. Det Kronan tillhörande fisket består dels af det s. k. egentliga kronofisket, 5 notvarp och 2 laxkar, omedel­bart nedanför Älfkarleby vattenfall, och dels af åtskilliga under Älfkarleby kungsgård lydande fisken, såväl notvarp som inskränkt strandfiskerätt. Sistnämnda fisken hafva plägat utarrenderas tillsammans med kungsgården, men hafva från och med år 1905 sammanslagits med det öfriga Kronan tillhöriga fisket samt gemensamt därmed utarrenderats.

Det s. k. egentliga kronofisket har under åren 1901— 1904 lämnat följande bruttoafkastning, nämligen år 1901 11,224 kr., år 1902 16,243 kr., år 1903 19,559 kr. och år 1904 13,406 kr. Under år 1905 lämnade Kronans ifrågavarande fiske i dess helhet en bruttoinkomst af tillhopa 26,282 kr.

Beträffande afkastningen af det till Älfkarleby kungs­gård hörande fiske under åren 1901—1904 har Konungens Befallningshafvande icke kunnat erhålla exakta uppgifter. Detta fiske torde emellertid under berörda år hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt.

Då under perioden fortfarande klagats däröfver, att lax­fisket i Dalälfven försämrades på grund af timmerflottning och industriella anläggningar, har till utrönande af, huru härmed förhåller sig, anställts en vetenskaplig undersökning, som vid periodens utgång ännu ej var afslutad.

Sedan gammalt hafva tvistigheter angående fisket i Dalälfven och utanför älfvens mynning förekommit mellan Kronan samt traktens befolkning. Under perioden har i en af allmän åklagare mot åtskilliga strandägare anhängig-gjord rättegång angående olaga fiske en dylik tvistefråga kommit under behandling. De åtalade strandägarne hafva nämligen sökt göra gällande, att de vid sina stränder ne­danför Älfkarleby vattenfall ägde vanlig strandfiskerätt, under det a t t å motsatt sida påståtts, att all fiskerätt mel­lan fallen och hafvet sedan urminnes tider tillhörde Kronan, samt att den inskränkta rä t t t i l l fiske därstädes, som åt­skilliga strandägare innehade, berodde på särskilda, af Kro­nan tid efter annan gjorda medgifvanden. Saken är för när­varande beroende på Kungl. Maj:ts prof ning.

-E) Bergshandtering. Om bergshandteringen under pe­rioden har vederbörande bergmästare meddelat följande.

Järnmalmsfångsten har under åren 1901—1905 uppgått till 309,298 ton med ett angifvet värde af 2,760,194 kronor, motsvarande en brytning i medeltal per år af 61,860 ton med ett medelvärde per ton af 8 kr. 92 öre. 1 medeltal hafva för brytning af denna malmmängd årligen användts 440 arbetare, hvaraf 65 under 18 år. Under ifrågavarande period har bland dessa inträfiat 1 olycksfall med dödlig ut­gång samt i medeltal årligen 11 olycksfall, som haft till följd oförmögenhet till arbete under minst 14 dagar.

Följande grufvor hafva under nämnda period varit be­arbetade:

Dannemora malmfält har brutits af Dannemora gruf-intressenter. Ur 9 à 10 grufvor har malmfångsten upp­gått till ett årligt medeltal af 50,671 ton, hvaraf 4,471 ton utvunnits genom magnetisk separation. Arbetarnes antal har i medeltal varit 324. Som drifkraft har fortfarande an­vändts dels vatten, dels ånga.

Ramhälls gruifält i Alunda socken har bearbetats del­vis af Dannemora grufintressenter, delvis af Ljusne-Voxna aktiebolag, hvilka äga hvar sin del af fältet. Brytningen har i medeltal årligen uppgått till 8,205 ton. Arbetarnes antal har varit omkring 66. Drifkraften har varit ånga.

Telsgrufvan i Alunda socken har bearbetats åren 1902, 1903 och 1905 af Ljusne-Voxna aktiebolag. I medeltal per år har utvunnits 190 ton. Antalet arbetare har varit 7.

Vid Stenrings grufvor i Morkarla socken hafva under åren 1902 och 1903 ur varphögarne utskrädts sammanlagdt 29 ton malm.

Augustagrufvan i Films socken har åren 1902 och 1903 bearbetats af aktiebolaget Österby bruk, h var vid malm­fångsten per år uppgått i medeltal till 894 ton. Arbetar­nes antal har varit 16, drifkraften ånga. Under år 1904 hafva utskrädts 172 ton malm ur äldre varp vid samma grufva.

Åkerbygrufvan, en nyupptäckt förekomst i Öster-Löfsta socken, har bearbetats af bruksägaren frih. Carl de Geer åren 1904 och 1905, hvarvid årligen i medeltal brutits 234 ton. Arbetarnes antal har varit 8.

Salsta grufvor i Lena socken hafva åren 1901—1904 bearbetats af Vattholma bruks aktiebolag med en årlig malmfångst af 959 ton i medeltal. Arbetarnes antal har varit 15, drifkraften ånga.

Brunna grufvor i Lena socken hafva bearbetats år 1901 af Söderfors och Ankarsrums bruks ägare samt under åren 1902—1905 enbart af de förstnämnde. Brytningen har i medeltal per år uppgått till 1,511 ton. Arbetarnes antal har varit 22, drifkraften ånga.

Emanuelsgrufvan i Tensta socken har bearbetats under år 1905 af handlanden L. Petersson i Ljusdal. Malmfång­sten utgjorde 500 ton. Arbetarnes antal var 9.

Af andra malmer än järnmalm hafva i den s. k. Svaf-velgrufvan vid Dannemora vunnits i medeltal per år 202 ton zinkmalm till ett värde af 12,723 kronor. Arbetarnes antal har varit 7.

Tackjärnstillverkningen har under perioden vid 7 i gång varande masugnar utgjort i årligt medeltal 28,607 ton med ett angifvet värde af 2,021,400 kronor, hvaraf 205 ton ut­gjorts af gjutgods framställdt direkt ur masugnen. Per mas­ugn har i medeltal dygnstillverkningen varit 13-6 ton, blås-ningstiden per år 300 dygn samt årstillverkningen 4,087 ton.

Smältstycken och råskenor hafva framställts ^ id 8—10 verk och i medeltal 43 härdar till ett årligt belopp af 17,519 ton med ett uppgifvet värde af omkring 2,153,300 kronor, hvaraf 6,417 ton varit vallonsmältstycken och resten lancashiresmältstycken.

Ovälld götmetall och orännstål. Med 2 martinugnar har vid Söderfors bruk tillverkats göt samt gjutgods till ett sammanlagdt belopp af 6,799 ton med ett värde af 841,800 kronor. Vid österby och Söderfors bruk hafva framställts

20 Uppsala län. Järnbruk. Fabriker.

degelgöt och brännstål, det förra med 2 ugnar till ett år­ligt belopp af 389 ton med ett värde af 118,800 kronor, det senare med 3 ugnar till ett årligt belopp af 274 ton med ett Tärde af 66,200 kronor.

Stångjärn och stål. Tillverkning häraf har bedrifvits vid 9 verk till ett årligt belopp i medeltal af 16,210 ton med ett värde af 3,060,400 kronor.

Gjutgods genom tackjärns omsmältning har tillverkats vid 2 verk till ett belopp af 605 ton och ett värde af 75.800 kronor i medeltal årligen.

Manufakturtillverkning af järn och stål har bedrifvits vid 3 verk med ett tillverkningsvärde af 236,400 kronor i medeltal årligen.

Beträffande de verk, vid hvilka ofvannämnda tillverk­ningar åstadkommits, lämnas här nedan närmare medde­landen:

Vattholma bruk har år 1904 nedlagt sin verksamhet. Tillverkningen har där förut i årligt medeltal utgjort 1,652 ton lancashiresmältstycken, 625 ton stångjärn, 89 ton gjut­gods samt manufaktur till ett värde af 11,900 kronor. Ar-betarnes antal har varit 82, hvaraf 12 mest arbetat med framställning af träkol. Drifkraften har varit dels# vatten, dels ånga. Den till bruket hörande och i Stockholms län befintliga Länna masugn har jämväl nedlagts.

Österby bruk Tillverkningen har i medeltal årligen ut­gjorts af 4,653 ton tackjärn, 1,799 ton vallonsmältstycken, 354 ton degelgötmetall, 256 ton brännstål samt 1,790 ton stångjärn och stål. Arbetarnes antal har varit 282, hvaraf 125 à 130 användts för tillverkning af träkol. Drifkraften har utgjorts dels af vatten och dels af ånga.

Gimo bruk. Tillverkningen har i medeltal årligen ut­gjort 1,869 ton tackjärn, 1,129 ton vallonsmältstycken samt 983 ton stångjärn. Arbetarnes antal har varit 73. Drif­kraften har varit dels vatten, dels ånga.

Löfsta bruk. Årliga medeltillverkningen har utgjort 123 ton lancashiresmältstycken, 1,203 ton vallonsmältstycken samt 908 ton stångjärn. Arbetarnes medelantal har varit 115, hvaraf 70 haft om hand framställning af träkol. Drif­kraften har varit dels vatten, dels ånga.

Tobo bruk. Tillverkningen har i medeltal årligen ut­gjort 4,523 ton tackjärn. Arbetarnes antal har varit 32; drifkraften ånga.

Karlholms bruk. Årliga medel tillverkningen har varit 2,496 ton lancashiresmältstycken samt 1,985 ton stångjärn. Arbetarnes medelantal har utgjort 53. Drifkraften har huf-vudsakligen varit vatten.

Strömsbergs bruk. Tillverkningen har i medeltal årli­gen utgjort 2,748 ton tackjärn, 867 ton lancashiresmältstyc­ken, 169 ton vallonsmältstycken samt 1,017 ton stångjärn. Arbetarnes medelantal har varit 59, drifkraften dels vatten, dels ånga.

Vässlands bruk nedlades i början af år 1903, hvarvid smidet därsammastädes öfverflyttades till Strömsbergs bruk. Under åren 1901 och 1902 utgjorde tillverkningen i medel­tal 685 ton lancashiresmältstycken. Arbetareantalet var 15. Drifkraften har utgjorts af vatten.

Ullfors bruk. Årliga tillverkningen har i medeltal ut­gjort 147 ton lancashiresmältstycken, 919 ton vallonsmält­

stycken samt 1,204 ton stångjärn. Arbetarnes medelantal har varit 34, drifkraften dels vatten, dels ånga.

Söderfors bruk. Årliga tillverkningen har i medeltal utgjort 5,451 ton tackjärn, 4,734 ton lancashiresmältstycken, 6,390 ton martingöt och 409 ton martingjutgods, 6,298 ton stångjärn och stål jämte vällda ämnen för export, 534 ton gjutgods samt manufaktur till värde af 137,300 kronor. Under åren 1904 och 1905 hafva dessutom framställts årli­gen 87 ton degelgöt samt under år 1904 90 ton brännstål. Arbetarnes medelantal har varit 431, drifkraften vatten.

Älfkarleö bruk. Årliga tillverkningen har i medeltal varit 1,140 ton lancashiresmältstycken, 1,198 ton vallonsmält­stycken, 1,525 ton stångjärn samt manufaktur till värde af 89,600 kronor. Arbetarnes medelantal har utgjort 105, hvar­af 18 varit anställde för arbete med framställning af träkol. Drifkraften har varit vatten.

Härnäs bruk. Årliga tillverkningen har i medeltal ut­gjort 9,363 ton tackjärn. Arbetarnes antal bar varit 65, drifkraften dels vatten, dels ånga.

Sammanlagda antalet arbetare vid bruken i länet (med undantag af de för framställning af träkol anställde) har årligen varit i medeltal 1,098, hvaraf 126 under 18 år. Bland dessa arbetare har under ifrågavarande period inträf­fat 1 olycksfall med dödlig utgång samt 57 olycksfall, som medfört oförmögenhet till arbete under minst 14 dagar.

F) Fabriker, manufakturer och handtverk. Konungens Befallningshafvande hänvisar för kännedom om länet i dessa afseenden i hufvudsak till Kommerskollegii årsberättelser. Efterföljande tabell K (sid. 21) utgör ett utdrag af be­rättelsen för år 1905 och lämnar en öfversikt af inom länet nämnda år utöfvade fabriksnäringar med ett tillverknings­värde för året öfverstigande 100,000 kr.

Hela antalet fabriker inom länet utgjorde år 1905 285 med 5,374 arbetare och ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 20,806,156 kr. Denna fabriksrörelse uppskattades för be­villning till en sammanlagd inkomst af 1,543,388 kr.

Beträffande vissa större industriella inrättningar äfven-som sådana, som under perioden tillkommit, lämnas här några särskilda uppgifter.

Tillverkningen under perioden vid Skutskärs sågverk samt därvid belägna trämassefabrik äfvensom vid Älfkarleö såg och brädgård framgår af tabell L (sid. 21).

I Grillby har under perioden ett för ändamålet bildadt aktiebolag anlagt en metallfabrik för tillverkning hufvud-sakligen af s. k. skultunaarbeten. Verksamheten vid fabri­ken började år 1904. En stor del af de vid fabriken an­ställda arbetare äro delägare i bolaget. Att anmärka är vi­dare, att vid örby hus järnvägsstation har anlagts en skid-fabrik, att kalkbruket vid Stenby i Lena socken, som en tid legat nere, åter börjat bearbetas samt att Tierps ångsåg utvidgats och reparerats.

Bland de större industriella verken i Uppsala må med ledning af 1905 års uppgifter följande särskildt nämnas:

Uppsala ångkvarnsaktiebolag, som har egen ångkvarn och därinvid belägen ny pressjästfabrik, arrenderar akade­miens vattenkvarn, sysselsätter 75 arbetare, är beskattadt för 57,616 kronors inkomst af sin rörelse i Uppsala och har

Fabriker. Uppsala län. 21

uppgifvit såsom tillverkningsvärden af ångkvarnen 1,846,154 kr., af pressjästfabriken 711,245 kr. och af vattenkvarnen 20,778 kr.

Aktiebolaget Nymans verkstäder med fabrikation af ve­locipeder, antomobiler o. d., 126 äldre, 27 yngre arbetare, tillverkningsvärde 640,000 kr.

Almqvist & Wiksells boktryckeriaktiebolag, »svenska landsortens största tryckeriaffär», som, efter att hafva erhål­lit Vetenskapsakademiens privilegium att utgifva almanac­kor, statskalendern m. m., betydligt utvidgat sin affär och

uppfört nyt t hus, inrymmande tidsenliga lokaler för sätteri, tryckeri och bokbinderi. Arbetspersonalen utgör 125 perso­ner, tillverkningsvärdet 400,000 kr.

I staden finnas därjämte 6 boktryckerier (Akademiska, tidningen Uppsalas, Uppsala Nya Tidnings, "Wretmans, Wei-lands och K. W. Appelbergs, det sistnämnda nytt under perioden).

Uppsala separatoraktiebolag (f. d. Aktiebolaget Bernh. Öberg & C:o) tillverkar separatorer efter ny, förenklad kon­struktion, smörkärnor och smörältningsmaskiner, med afsätt-

Tab. K. De större fabrikerna i Uppsala län år 1905.

Tab. L. Tillverkningen vid Skutskärs sågverk, Skutskärs trämassefabrik samt Alfkarleö såg och brädgård åren 1901—1905.

22 Uppsala län. Fabriker. Handtverkerier. Arbetarerörelsen.

ning jämväl på utlandet, i synnerhet Ryssland. Fabriken sysselsätter ett femtiotal arbetare och hade år 1905 ett till­verkningsvärde af 150,000 kr.

H. Gahns aseptin-amykos-aktiebolag (37 arbetare, 332,000 kronors tillverkning) har nybyggd fabrik för tillverkning af tvål och kemiskt-tekniska fabrikat.

Stadens större bageriidkare äro M. Dubois (38 arbetare» 276,763 kronors tillverkning), Carl Åbergs bageriaktiebolag (28 arbetare, 211,474 kronors tillverkning) och E. Nyman, hvilken sistnämndes bageri är nybyggdt. Dubois bageri är ansenligt ökadt, men i följd af sanitära hinder ej fullstän­digt igångsatt.

Två,"nya skofabriker hafva anlagts. Den ena, L. E. Larssons med omkring 90 arbetare och 400,000 kronors till­verkningsvärde, har under få år nått en snabb utveckling och stor omsättning.

För en kontorsbokfabrik har byggts en ny fabrikslokal, som, efter ägarens obestånd, öfvergått till annan man (Gtist. A. Berglöf) och inrättats till trikot- och klädesfabrik. Nyan-lagdt är äfven Joh. Kallenbergs såg- och trähyfleriverk, som drifves med elektrisk kraft.

Bland industriella verk i Enköping äro följande anmärk­ningsvärda:

Aktiebolaget Enköpings maskinfabrik, omförmäldt redan i förra femårsberättelsen. Bolaget, hvars tillverkning år 1905 stigit till ett värde af 201,000 kr., sysselsätter 80 ar­betare.

Enköpings mekaniska verkstad, som fortfarande drifvit en omfattande verksamhet. Verkstaden sysselsätter 105 ar­betare. Dess tillverkning hade vid periodens utgång ett värde af något öfver 210,000 kr.

Enköpings trädskola och fröhandel, som år 1904 började sin verksamhet, har till ändamål att idka odling och han. del med frö, trädskolealster, pepparrot m. in.

För brännvinstillverkningen inom Uppsala län under pe­rioden redogöres i nedanstående tabell M. Af denna fram­går, att bränneriernas antal, som i medeltal bvarje tillverk­ningstermin varit åren 1891—189& för vårterminen 2-6 och för höstterminen 1-6 samt åren 1896—1900 för vårterminen 1-4 och för höstterminen 1 2, under denna period nedgått

Tab. M. Brännvinstillverkningen i Uppsala län åren 1901—1905.

till 1 för såväl vår- som höstterminen, samt att samman­lagda beloppet tillverkadt brännvin, som under perioden 1891—1895 uppgick till 5,206,771-5 liter och under perioden 1896—1900 till 3,705,500-1 liter, sjunkit till 3,459,882-5 liter.

Antalet handtverkare uppgick år 1905 i städerna till 355, hvaraf 336 män och 19 kvinnor, samt å landsbygden till 1,171, hvaraf 1,134 män och 37 kvinnor, eller samman-lagdt till 1,526, hvaraf 1,470 män och 56 kvinnor. Handt-verksarbetarnes antal samma år utgjorde i städerna 753, hvaraf 661 män och 92 kvinnor, samt å landsbygden 314, hvaraf 301 män och 13 kvinnor, eller sammanlagdt 1,067, hvaraf 962 män och 105 kvinnor. För bevillning uppskat­tad inkomst af handtverksdrift uppgick samma år inom länet till 807,608 kronor.

Det Uppsala fabriks- och handtverksförening sedan flere år medgifna industrilotteri har upphört med år 1904. Lot­teriet gick de senare åren med förlust, men ansågs vara till gagn för höjande af handaskicklighet och konstsinne hos en del industrier.

Hänvisande till den i sista femårsberättelsen lämnade redogörelse för fackföreningsrörelsen i Uppsala, kan Konun­gens Befallningshafvande nu därom endast nämna, att den­na rörelse vunnit stadga och utbredning. En del nya före­ningar hafva bildats, såsom Uppsala ångkvarnarbetares (71 medlemmar), grofarbetarnes, droskkuskpersonalens samt slakteri- och charkuteriarbetarnes. Inalles torde samtliga föreningarnes i Uppsala medlemsantal uppgå till 1,000 eller något därutöfver. Med undantag af typograferna tillhöra de flesta, för att ej säga alla, fack arbetarkommunen, som har till sitt förfogande egen lokal i »Folkets hus». Genom diskussioner i samhälleliga frågor för dagen (ungdomsrörel­sen, antimilitarismen, socialistiska idealstaten o. d.) och ge­nom liflig agitation söker kommunen verka ledande i den lokala arbetarrörelsen och särskildt de yngre arbetarnes för­hållande därtill. Densamma närstående äro Socialdemokra­tiska ungdomsklubben och föreningen Laboremus.

Beträffande fackföreningsrörelsens utsträckning inom länet för öfrigt har Konungens Befallnings.hafvande icke lyc­kats erhålla tillförlitliga uppgifter.

Årligen, den 1 maj, hålles af fackföreningarna och ar­betarkommunen s. k. demonstration med festtåg och sam­ling å allmän plats, där tal hållas och resolutioner antagas i sociala och politiska frågor, vanligen i agitatoriskt syfte. Påskdagen 1905 hade vissa i Riksdagen då föreliggande lag­förslag (»klasslagar») uppkallat en del arbetare till demon­stration.

I den arbetsinställelse, som, i syfte att gifva uttryck åt vissa önskemål beträffande den vid 1902 års riksdag före­kommande frågan om utsträckning af den politiska röst­rätten, ägde rum i maj månad nämnda år, deltogo inom Uppsala län arbetare i Uppsala stad, vid Uppsala-Ekeby kakelfabrik i Heliga Trefaldighets församling samt vid Här­näs bruk och Skutskärs sågverk i Älfkarléby socken. Ar­betsinställelsen fortgick i Uppsala och vid Uppsala-Ekeby kakelfabrik under den 15, 16 och 17 maj 1902 samt vid Härnäs och Skutskär under den 16 och 17 maj 1902. En­ligt lämnade uppgifter utgjorde antalet deltagare i Uppsala 540, vid Uppsala-Ekeby kakelfabrik 34, vid Härnäs omkring

Allmänna vägar. Skjutsning. Uppsala län. 23

80 och vid Skutskär omkring 1,250 personer. I arbetsin­ställelsen i Uppsala deltogo icke typograferna samt arbe-tarne vid stadens gas- och vattenledningsverk. Antalet i arbetsinställelsen icke deltagande arbetare uppgick vid Upp-sala-Ekeby kakelfabrik till 90, vid Härnäs till 63 och vid Skutskär till 50 man.

Angående arbetstidens längd m. ni. har Konungens Be-fallningshafvande beträffande Uppsala inhämtat, att arbetet i allmänhet fortgår hela året om, och a t t den ordinarie ar­betstiden per vecka är 60 timmar, med undantag för vissa yrken, såsom boktryckare med 54, bagare, bryggare, kvarn­arbetare med 63—66 timmar; 1.2 timmes frukostrast och 1

à l1/» timmes middagsrast hålles. I tegelbruk, ângkvarn, jäst- och spritfabrik samt större bageri arbetas på skift. 2 à 3 timmars söndagsarbete förekommer i bagerier. ÖfVer-tidsarbete förekommer i allmänhet ej, semester endast un­dantagsvis. Den 1 maj från kl. 1 e. m. är fridag. På lör­dagar slutar arbetet kl. 3 e. m. Skriftliga aftal förefinnas i vissa fack: bagare, bleck- och plåtslagare, bokbindare, bok­tryckare, målare m. fl.; ordningsregler för gjutare, meka­niska arbetare och andra.

Motsvarande uppgifter beträffande länet i öfrigt har Konungens Befallningshafvande icke tillgängliga.

4. Kommunikationsanstalter och varuutbyten.

A) Landtkommunikationer. Enligt tabell 2 a) utgjorde längden af de allmänna vägarne inom länet år 1905 sam-manlagdt 1,778-370 km., hvaraf 348923 km. landsväg, 1,416-388 km. bygdeväg samt 13059 km. vägar tillhörande städerna. I senaste femårsberättelsen uppgafs vägarnes sam­manlagda längd ti l l 1,696-198 km. Skillnaden mellan upp­gifterna beror dels på en till förra femårsberättelsen läm­nad felaktig uppgift från länets mellersta fögderi, dels på den i tabell 2 b) omförmälda vägsträcka, som tillkommit under perioden, dels på de i förra femårsberättelsen omför­mälda, indelade vägar, som då ej blifvit öfvertagna af de väghållningsskyldige, men nu blifvit medräknade i den in­delade och af väghållningsskyldige öfvertagna väglängden, samt dels på den noggranna uppmätning, som skett i sam­manhang med under denna period, verkställda vägdelningar. Längden af de städerna tillhörande vägar uppgafs i förra femårsberättelsen till 13-074 km. Skillnaden mellan denna uppgift och den nu lämnade beror därpå, att 15 meter utaf Uppsalas vägar under perioden blifvit stenlagda samt nu­mera underhållas såsom gator af staden och ej af skiftes­laget.

Under perioden hafva Biskopsgårdsbron i Bälinge soc­ken, Forsby bro mellan Skuttunge och Björklinge socknar samt Långöresbron mellan Tuna och Alunda socknar blifvit ombyggda, hvarjämte bron öfver Läby vad blifvit omlagd.

Bropenningar enligt fastställda taxor hafva fortfarande uppburits vid Flottsunds bro öfver Fyrisån äfvensom vid Stakets bro.

Färjpenningar hafva upptagits vid Hjulsta och Erik­sunds färjor.

Under perioden hafva gästgifvaregården i Böksta samt skjutsstationerna i Torgesta, Tunalund, Långtora, Staf och Andersby upphört, hvaremot nya skjutsstationer inrättats i Grillby, Västland och Lyan, Gästgifvaregården i Tible har genom Kammarkollegii utslag den 3 juni 1904 förvand­lats till skjutsstation. SJejutsanstalterna i länet voro således vid periodens utgång: 15 gästgifvaregårdar, nämligen Upp­sala, Enköping, Bålsta, Litslena, Säfva, Kölfva, Dalkarlsbo, Högsta, Hof, Läby, Yfre, Mehede, Älfkarleby, Skärplinge och Haberga; samt 13 skjutsstationer, nämligen Tible, Hjul­

sta, Husby, Håkansbo, Bro, Söderby, Edinge, Västland, Lyan, Örbyhus, Tierp, Örsundsbro och Grillby, de fyra sist­nämnda inrättade jämlikt 26 § i skjutsstadgan.

Under perioden hafva förnyade entreprenadaulctioner för skjutsens bestridande hållits år 1903. Då nämnda år entre­prenad icke kunde åstadkommas vid Skärplinge och Kölfva gästgifvaregårdar samt vid skjutsstationen i Tible, föran­staltade Konungens Befallningshafvande genom särskilda utslag om upprätthållande af skjutsen vid dessa anstalter genom skjutslagen. Redan år 1904 kunde emellertid entre­prenad åstadkommas vid ifrågavarande skjutsanstalter från och med år 1905. Från sistnämnda år har således skjutsen uppehållits genom entreprenad vid samtliga länets gästgif­varegårdar och vid 12 af skjutsstationerna. Vid skjutssta­tionen vid Hjulsta har skjutsen fortfarande utgjorts i tur efter budning inom Enköpings-Näs socken.

Maximilegan inom länet är fortfarande 1 kr. 70 öre för nymil, hvilken lega betingats vid alla länets gästgifvare­gårdar samt vid 8 af skjutsstationerna. Hvad öfriga skjuts­stationer angår, utgick shjutslegan vid periodens utgång med följande belopp: vid Örbyhus med 2 kr. 25 öre för nymil och 1 kr. 50 öre för våglängd under 1/s mil, vid örsundsbro med 2 kr. 50 för nymil, vid Grillby och vid Tierp med 2 kr. för nymil samt vid Hjulsta med 1 kr. 12 öre för nymil.

Entreprenadbidrag hafva under perioden på grund af lämnade anbud samt landstingets beslut fastställts a t t intill slutet af år 1908 utgå med följande belopp:

24 Uppsala län. Allmänna vägar. Skjutsning. Järnvägar. Telegraf. Telefon.

Sammanlagda beloppet af dessa entreprenadbidrag ut­gör 3,245 kronor. Entreprenadbidragen under föregående skjutsperiod utgjorde 1,920 kr. Vid gästgifvaregårdarne i Uppsala och Bålsta hafva entreprenadbidrag ej begärts.

Antalet under perioden utgångna skjutshästar framgår af tabell 2 d). Medeltalet årligen utgångna skjutshästar har ökats från 3,034 under förra femårsperioden till 3,303 under denna. Under de senaste sju femårsperioderna hafva årliga medeltalen varit:

Åren 1871—1875 13,382 Åren 1891—1895 2,609 > 1876—1880 4,048 » 1896—1900 3,034 » 1881—1885 3,450 > 1901-1905 3,303 » 1886-1890 2,711

Tabell 2 a) utvisar för hvarje särskildt väghållningsdis­trikt ailtalet vägfyrkar, den uppskattade kostnaden för väg­underhållet in natura den tid marken är bar, den å hvarje vägfyrk utgående vägskatt samt vägkassans utgifter och in­komster, allt under år 1905. Uppskattade kostnaden för vägunderhållet in natura den tid marken är bar utgjorde 139,440 kr. 81 öre. Vägkassornas inkomster — oberäknadt behållning från år 1904 — utgjorde 77,126 kr. 67 öre, deras utgifter 78,759 kr. 28 öre samt deras behållning vid slutet; af år 1905 17,302 kr. 59 öre. Bland utgifterna märkas sär­skildt ersättning till snöploglagen med 61,330 kr. 88 öre.

Kostnaden för Uppsala stads vägunderhåll har utgjort år 1901 4,279-74 kr., år 1902 4,39351 kr., år 1903 5,513-93 kr., år 1904 4,24607 kr. och år 1905 4,517 kr.

Genom år 1904 meddelade särskilda utslag har Konun­gens Befallningshafvande för tiden intill utgången af år 1909 ordnat vinterväghållningen inom länets samtliga väg­hållningsdistrikt med undantag af Håbo härad, beträffande hvilket utslag i samma af seende meddelats år 1905.

Under perioden har Konungens Befallningshafvande, med upphäfvande af hittills gällande, den 18 april 1871 medde­lade stadga angående sättet för väghållningsbesvärets ut­görande, genom resolution den 29 maj 1903 utfärdat för­nyad stadga angående lagning och grusning af de allmänna vägarne inom länet samt tiden för vägsyners hållande m. m.

På grund af de för landtbrukare särskildt ogynnsamma förhållandena under åren 1902 och 1903 fann Konungens Befallningshafvande sig nödsakad att nämnda två år in­ställa höstväggrusningen inom länet. Häraf togo emellertid vägarne märkbar skada, hvilkens verkningar ännu vid perio­dens utgång voro kännbara.

De i senaste femårsberättelse omtalade vägdelningarne i Håbo och Löfsta väghållningsdistrikt hafva under perioden afslutats. Inom Tierps och inom Trögds väghållningsdistrikt voro däremot vid periodens utgång vägdelningar ännu oaf-slutade. Inom Hagunda och inom Vendels väghållnings­distrikt har vägdelning fortfarande icke blifvit begärd.

Under perioden hafva åtskilliga länet berörande järn­vägsplaner varit å bane. Endast en ny järnvägsanläggning, nämligen den redan i förra femårsberättelsen omtalade, En­köping—Heby—Munhällens järnväg, har emellertid kommit till utförande. Sedan för detta företags genomförande er­hållits lån af statsmedel till belopp af 1,028,700 kronor, tog byggnadsarbetet sin början under maj månad 1904. Vid

periodens slut var järnvägen i det närmaste färdig att öpp­nas för trafik. Järnvägen, som är normalspårig, utgår från Enköping, där ett bispar leder ner till hamnen, samt fort­sätter genom Vårfrukyrka och Sparrsätra socknar in uti Västmanlands län till Heby station å norra stambanan och vidare till Runhällen å Sala—Gysinge järnväg.

Under perioden hafva inom länet öppnats anhaltsstatio-ner dels vid Krägga å Stockholm—Västerås—Bergslagens, järnväg och dels vid Börje och Järlåsa å norra stambanan. Väckt fråga om inrättande af en för godstrafik afsedd järn­vägsstation vid Eriksdal å Uppsala stads område har ännu icke blifvit afgjord.

Statstelegrafstationerna inom länet hafva under perioden varit 2, nämligen Uppsala och Enköping. Telegram hafva därjämte befordrats från samtliga järnvägstelegrafstationer. Vid 1905 års utgång utgjorde längden af telegrafstolplin-jerna inom länet 233-9 km., uppbärande 1,341 km. ledningar. År 1901 utväxlades genom telegrafverkets stationer inom länet sammanlagdt 43,375 telegram, däraf 21,491 afsända och 21,884 ankomna. Beträffande bestämmelseorten voro af de förra 19,478 adresserade till inrikes orter och 2,013 till utlandet; och af de senare 20,006 ankomna från inrikes or­ter och 1,878 från utlandet. År 1905 utgjorde hela antalet telegram 44,896, däraf 22,390 afsända och 22,506 ankomna. Af de afsända voro 20,547 adresserade till inrikes orter och 1,843 till utlandet; af de ankomna 20,598 från inrikes orter och 1,908 från utlandet. Influtna telegramportot för år 1905 uppgick till 16,47306 kr.

Telefonväsendet inom länet har under perioden ytterli­gare utvecklats. Längden af rikstelefonens förbindelse-ledningar inom länet utgjorde vid 1905 års slut 2,762 km. och längden af abonnentledningarne 2,418-5 km. Antalet central- och växel station er var 54 och antalet uppsatta te­lefonapparater 2,151. Under år 1905 utväxlades å rikstele­fonen 6,213,000 afgiftsfria samtal och i'4,778 taxerade sam-ial. Af telefoninkomsterna för år 1905 belöpte sig influtna inträdes- och abonnementsafgifter till 101,113-59 kr. och samtalsafgifter till 24,639-74 kr.

Under perioden hafva följande 9 växelstationer tillkom­mit: Alunda, Hjälsta, Järlåsa, Lillkyrka, Lundby, Stor-Vreta, Tensta, Upplands-Tuna och Vattholma.

Vid sidan af rikstelefonen utöfvar Stockholms allmänna telefonaktiebolag fortfarande telefondrift inom länet. Dess verksamhet har äfven under denna femårsperiod blifvit af-sevärdt utvidgad, i det att abonnentantalet inom länet, som vid periodens början utgjorde 1,281, vid dess slut vuxit till 1,573.

Vid periodens början hade bolaget inom länet 28 växel­stationer. Under perioden hafva icke några nya dylika sta­tioner inom länet anordnats, men däremot har en station, nämligen Läby, indragits och stationen vid Flottsund flyt­tats, så att den numera är belägen i Stockholms län. Vid periodens slut funnos följande stationer inom länet:

Post. Hamnar och lastageplatser. Uppsala län. 25

I städerna samt på de flesta växelstationer på lands­bygden har bolaget anordnat samtalsstationer för allmän­heten, som där äger att mot särskild afgift, h vilken i van­ligt fall utgör 10 öre per samtal om 5 minuter, telefonera inom Allmänna och Bellbolagets hela nät.

Utom de hufvudlinjer, som förbinda stationerna inom lä­net med hufvudstationen i Stockholm och hvilka hafva en längd af 1,338-5 km., finnas inom länet 4374 km. hufvud­linjer och 1,2056 km. abonnentledningar.

Bolagets verksamhet omfattar ej mer än den södra tred­jedelen af länets areal, enär bolagets verksamhetsområde, en­ligt nådig koncession af den 1 maj 1891, ej får utsträckas mer än 70 km. från Stockholms Stortorg.

Postinrättningar funnos vid periodens början i Uppsala, Enköping, Alunda, Balingsta, Björklinge, Dalboda, Ärentuna, Hjälstaby, Häggeby, Löfsta bruk, Liångtora, Ölands Stafby, Rasbo, Rasbokil, Skokloster, Skutskär, Skuttunge, Svista, Veckholm, Vendel, Västland, Västtible, Viksta, Åkerby och örsundsbro samt vid järnvägsstationerna Bergsbrunna, Bro, Bålsta, Bärby, Dannemora, Ekolsund, Ålfkarleö, Gamla Uppsala, Gimo, Grillby, Härnäs, Knaby, Kungsängen, Lund-by, Marma, Orrskog, Stor-Vreta, Söderfors, Skyttorp, Tierp, Tobo, Vattholma, Knypplan, Brunna, Åland och Örbyhus. Under perioden har poststationen i Västtible namnförän-drats till Tjusta. Af ofvan uppräknade postanstalter voro Uppsala och Enköping postkontor och de öfriga poststationer.

Under perioden hafva öppnats dels postkontor i Tierp, dels poststationer i Isgrena, Olands Ekeby, Krägga och Nysätra, dels ock brefsamlingsställe (poststation af tredje klass) inom Uppsala stad, benämnd Uppsala 2. Vid perio­dens utgång funnos alltså inom länet 3 fallständiga post­kontor, 52 poststationer och 1 brefsamlingsställe.

Vid samma tid utgjordes inom länet postbefordran af landtbrefbärare å följande linjer, bland hvilka de, som äro

kursiverade, hafva tillkommit under perioden: Stor-Vreta— Ärentuna, Viksta—Skyttorp—Viksta—Vendel—Viksta, Vik­sta—Björklinge, örsundsbro—Hjälstaby—Holm, Ekolsund— Hjälstaby—Holm, Uppsala—Eriksdal—Uppsala, Uppsala— Uppsala-Näs, Balingsta—Hållberga, Uppsala—Isgrena—Skut­tunge, Åland—Tible, Åland—Järlåsa, Åkerby—Vibro, Vatt­holma—Järsta, Gimo—Hökhufvud, Björklinge—Nolmyrabro, Knaby—Ramhäll, Tobo—Tegelsmora, Löfsta bruk—Skärp-linge—Hållnäs—Löfsta bruk, Löfsta bruk—Skärplinge — Elinge—Löfsta bruk, Brunna —Vallby, Älfkarleö—Fråganbo — Gårdskär, Orrskog—Ängsbolagets fackskola, Söderfors—Löf-åsen, Söderfors—Hade, Tierp—Månkarbo, Tierp—Västland— Karlholm, Tierp—Yttre, Enköping—Näs—Enköping, Enköping —Vallby—Arno, Kungsängen—Västra Byd, Grillby—Hack-sta, Bro—Tjusta—Håtuna och Skutskär—Bodarne. Landtbref-bäringslinjen Långtora—Nysätra har under perioden indragits.

Till postverket redovisad uppbörd utgjorde vid 1901 års slut för Uppsala postkontor, däri inberäknade då underly­dande 51 poststationer, 240,528-67 kr. Omkostnaderna vid kontoret utgjorde 37 % däraf. För Enköpings postkontor med då underlydande 17 poststationer utgjorde uppbörden 49,81445 kr. samt omkostnaderna 45 % däraf. Vid utgången af år 1905 utgjorde uppbörden för Uppsala postkontor med underlydande 46 poststationer 296,116-56 kr. och omkostna­derna 54 % däraf, för Enköpings postkontor med underly­dande 21 poststationer 74,547-28 kr. och omkostnaderna 54 % däraf samt för Tierps postkontor med underlydande 5 poststationer 32,59620 kr. och omkostnaderna 46 % däraf.

B) Sjökommunikationer. Inom länet finnas följande hamnar: Uppsala och Enköping, Örsundsbro i Fröslunda socken, Väntgrund i Västlands socken samt Härnäs och Skutskär i Älfkarleby socken.

Enligt år 1901 af vederbörande länsmän meddelade upp­gifter funnos samma år inom länet följande större och min­dre lastageplatser: Torsätra, Sundby och Granhammar i Västra Ryds socken, Öråker och Lennartnäs i Stockholms-Näs socken, Brogård i Bro socken, Verka, Säbyholm och Orm­udden i Lossa socken, Skoklosters gård i Skoklosters socken, Finstaholm i Häggeby socken, Håtunaholm, Signesberg och Aske i Håtuna socken, Negelstena i Håbo-Tible socken,

Tab. N. Till Harnäs och Skutskärs hamnar ankomna och därifrån afgångna fartyg af mer än 10 tons dräktighet åren 1901—1905.

1852;08. K.Maj:lsBefallni»gahaJvandesfemårsberätteherl90l—1905. Uppsala lån. 4

26 Uppsala län. Sjöfart. Handel.

Katrinedal, Bommen, Segersta och Krägga i Öfver-Grans socken. Kalmarsand i Kalmar socken, Bäddarö och Fånö i Lots socken, Hacksta, Bå och Hagslätta i Hacksta socken, Härjarö och öhn i Veckholms socken, Nygård och Brand-holmsund i Torsvi socken, Grönsöö och Staxhammar i Kungs-Husby socken, Ekolsund i Husby-Sjntolfts socken, Hornö, österby och Brygghölmen i Vallby socken, Arnöberg, Ingby och Marby i Arno socken, Haga i Svinnegarns socken, Veppeby, Kotte, Hjulsta och Nybyholm i Enköpings-Näs socken, Högby i Nysätra socken, Hessle i Fitja socken, SjöB i Holms socken, Friberg i Kulla socken, Flottsunds bro i Bondkyrka socken, Uppsala—Gräfle järnvägs lastageplats vid Tierpsån i Tierps socken, lastageplats vid Söderfors järnvägsstation i Söderfors socken, Strömsbergs bruksägares lastagéplatser vid Forss gård i Tierpsån i Tierps socken samt vid Strömsbergs bruk i Tolfta socken, Fager viken och Ängskär i Hållnäs socken samt Ledskär i Öster-Löfsta socken.

För hamnarne i Uppsala, Enköping och örsundsbro samt för lastageplatserna vid Österby, Staxhammar, Hag­slätta, Tierpsån och Söderfors hafva under år 1904 fastställts taxor att gälla till utgången af år 1908. För hamnarne i Skutskär och Härnäs hafva, i afvaktan på utredning an­gående grundpenningars utgörande, fortfarande tillämpats de under nästföregående period gällande taxor. Taxa å afgift för begagnande af segelleden vid Almarestäket har under år 1904 ånyo fastställts för tiden intill slutet af år 1908.

Angbåtsförbindelser hafva under perioden uppehållits mellan Uppsala och Stockholm af 3 ångbåtar, mellan Upp­sala samt trakterna omkring Ekoln, Skofjärden, Lårstaviken och Gorran af -2 à 3 ångslupar, mellan Enköping och Stock­holm af 2 ångbåtar, mellan Enköping och Vadholm af 1 motorbåt, mellan Karlholms bruk och Gräfle af 1 ångbåt, mellan Fagerviken och Gäfle af 1 ångbåt, mellan Hammer-viken och Gäfle under periodens sista år af 1 motorbåt samt mellan åtskilliga platser vid Mälaren och Stockholm af 7 ångbåtar. Dessutom hafva, såsom förut nämnts, under pe­riodens sista år motorbåtar gjort regelbundna turer vid lä­nets östersjökust, hufvudsakligen för transport af fisk.

Sjöfarten å Fyrisån och Enköpingsån samt vid Skut­skär har under periodens särskilda år börjat och slutat:

Hamndirektionen i Uppsala har fortfarande omhänder-haft vården och underhållet af anläggningarne för segelfar­ten i Fyrisån samt genom Erikssund och Almarestäket. Om­kostnaderna därför hafva bestridts genom hamn- och segla-tionsafgifter. Under femårsperioden hafva hamnkassans in­komster och utgifter utgjort:

Hamnkassans jämväl under denna period jämförelsevis stora utgifter hafva berott på, att under de tre senaste åren en ny kaj byggts för en kostnad af 11,155 kr. 25 öre samt att för segelledens underhåll och fördjupning verkställts muddring för en kostnad af tillhopa 5,918 kr. 27 öre.

C) Sjöfart och handöl. Inom länet voro år 1905 hem­mahörande 6 segelfartyg och 11 ångfartyg om 20 ton och därutöfver.

Antal och tontal af de till Härnäs och Skutskärs ham­nar under perioden ankomna och därifrån afgångna fartyg framgå af tabell N (sid. 25).

De tre ångbåtar, som under perioden regelbundet trafi­kerat linjen Uppsala—Stockholm, hafva årligen i medeltal gjort 510 resor.

Tabell O utvisar myckenheten af vissa till Uppsala hamn ankomna och därifrån af sända varor.

De två linjen Enköping—Stockholm trafikerande ång­båtarne hafva under perioden gjort följande antal resor samt därvid fraktat nedannämnda antal ton af olika varor:

Tab. O. Ankomna och afsända varor vid Uppsala hamn åren 1901—1905.

Uppbörden har under perioden stigit med 9,056 kronor eller med 11 %.

Enköpings hamnkassa har under perioden haft följande inkomster och utgifter:

Uppbörden vid tullkammaren i Uppsala har utgjort: år 1901 kr. 210,661-28, år 1902 kr. 222,89892, år 1903 kr. 251,37312, år 1904 kr. 278,19007 samt år 1905 kr. 258,982-42, eller i medeltal kr. 244,421-16, mot kr. 177,548-72 under nästföregående femårsperiod.

Antalet vid Uppsala sjömanshus inskrifne sjömän ut­gjorde vid 1905 års slut 62.

Handel. Varupris. Uppsala län. 27

Hela antalet mantals- och skattskrifna handelsidkare inom länet (enskilda personer, delägare i handelsbolag, gård-farihandlande, handelsaktiebolag samt registrerade förenin­gar för ekonomisk verksamhet) utgjorde vid periodens slut 586 med betjäning af 733 personer. Den till bevillning upp­skattade inkomsten af handelsrörelse utgjorde samtidigt

Tab. P . Maximi- och minimipris för å marknader och torg-dagar inom länet saluhållna varor åren 1903—1905.

1,221,731 kronor. Vid näst föregående periods slut utgjorde motsvarande inkomst 1,084,132 kronor.

Under perioden har visat sig en tendens till inskränk­ning af arbetstiden för de i handel anställde betjänte. Så hafva i Uppsala sedan den 1 februari 1905 speceriaffärerna stängts dagligen klockan 7 e. m. i stället för, såsom förut sedan lång tid tillbaka varit fallet, klockan 8 e. m. Öfriga handelsidkare synas ämna följa detta exempel.

Nedanstående tabell utvisar antalet intill slutet af år 1905 hos Konungens Befallningshafvande samt magistraterna i Uppsala och Enköping registrerade firmor. E t t afsevärdt antal af de såsom kvarstående antecknade firmor torde lik­väl hafva upphört, ehuru författningsenlig anmälan därom ej skett.

Efterföljande tabell utvisar antalet hos Konungens Be­fallningshafvande under periodens olika år meddelade till­stånd till idkande af gårdfarihandel samt de olika varuslag dessa tillstånd afsett:

Torgdagar hafva alltjämt hållits â de i senaste femårs­berättelsen angifna tider och orter samt därjämte i Grillby, där torgdagen varit förlagd till första onsdagen i hvarje månad.

Ärligen hafva i Uppsala hållits två marknader, den ena, motsvarande den gamla Distingen, i februari månad och den andra i oktober månad. Dessa marknader synas likväl mer och mer förlora sin betydelse.

De vid markegångssättningarne inom länet åsatta märke gångspris å en del produkter framgå af följande tabell:

28 Uppsala län. Kameralförhållanden.

Förestående tabell P (sid. 27), utvisande å marknader och torgdagar i länet allmänt saluhåll na varor samt dessas minimi- och maximipris under åren 1903---1905, har blifvit

hos Konungens Befallningshafvande sammanställd efter no­teringar, som införts i tidningar utkommande inom länet.

5. Kameralförhållanden.

Af den vid berättelsen fogade tabell 3 inhämtas, att summan af länets såväl nuvarande som oförmedlade hemman­tal icke under femårsperioden undergått någon förändring. De olikbeter, denna tabell vid jämförelse med motsvarande tabell för år 1900 utvisar beträffande mantalssummorna för de särskilda jordnatnrerna, äro beroende på försäljning till frälse af åtskilliga utarrenderade kronohemroan samt om-föring till skatte af ett mindre under åborätt upplåtet, skatteköpt kronohemman.

I taxeringsvärdet å landsbygden tillhörande jordbruks­fastighet, hvarför bevillning erlägges, har under femårs­perioden inträffat en stegring af 2,456,500 kronor. Däremot har värdet å bevillningsfri jordbruksfastighet därstädes ned­gått med 135,900 kronor, utgörande sammanlagda taxerings­värdet å de försålda mindre kronohemman, som under pe­rioden blifvit till frälse omförda.

Värdet af annan fastighet å landsbygden, hvarför be­villning erlägges, har ökats från 11,217,000 kronor, som det utgjorde år 1900, till 15,658,300 kronor år 1905. Dçnna be­tydande ökning af 4,441,300 kronor har i främsta rummet föranledts af under denna period tillkomna nya fabriksan­läggningar inom örbybus fögderi, hvarjämte den betydliga tillväxten i antalet af afsöndrade bostadslägenheter därtill medverkat. I värdet af bevillningsfri annan fastighet å landsbygden har ökningen utgjort 1,055,200 kronor, hvaraf 305,200 kronor utgöra ytterligare värdeförhöjning å Uppsala hospital och asyl i Bondkyrka socken samt 52,700 kronors tillökning i värdet af Upplands infanteriregementes bygg­nader vid dess i samma socken belägna mötesplats.

Beträffande städerna inom länet är sammanlagda värdet å jordbruksfastighet i det närmaste oförändradt, med någon nedsättning i värdet å Uppsalas bevillningsskyldiga jordar, men en något större förhöjning i värdet å Enköpings. Den

väsentligaste förändringen har ägt rum beträffande de be-villningsfria jordarne inom Uppsala stads område, hvilkas värde nedgått från 53,100 kronor till 32,200 kronor, till följd däraf att en del statsverket tillhörig åkerjord, som upplåtits åt Upplands artilleriregemente till tomter och exer­cisplats, öfverförts till kolumnen jannan fastighet, hvarför bevillning icke erlägges».

Värdet å hus och tomter i städerna inom länet har däremot stegrats rätt betydligt, i det att sammanlagda vär­det å bevillningsskyldig dylik fastighet ökats med 6,350,500 kronor och värdet å bevillningsfria fastigheten med 4,860,800 kronor, tillhopa 11,211,300 kronor.

Till denna värdestegring för de bevillningsskyldiga hus-fastigheterna i städerna har visserligen i större mån än un­der närmast föregående femårsperiod bidragit ett något ökadt antal uppförda nya byggnader af delvis större värde, men till väsentlig grad har förhöjningen varit föranledd af den under perioden alltjämt fortgående stegringen af fastighe­ternas hyresafkastning.

De bevillningsfria fastigheternas värdeförhöjning har hufvudsakligen betingats af åtskilliga dyrbarare nybyggnader för kommunernas och i Uppsala jämväl för statens och aka­demiens räkning.

Skatteköp af kronohemman och lägenheter inom länet hafva under åren 1901—1905 utgjort tillhopa 39 mot en sammanlagd skatteköpeskilling af 285 kr. 31 öre, sålunda fördelade :

Tab. Q. Afslutade hemmansklyfningar i Uppsala län åren 1901—1905.

Allmänna läroverk. Folkskolor. Uppsala län. 29

Antalet af Konungens Befallningshafvande fastställda jordafsöndringar utvisar under denna femårsperiod en be­tydlig stegring. Under åren 1896—1900 utgjorde hela an­talet däraf endast 291, hvaremot de under åren 1901—1905 uppgått till 624, nämligen 82 år 1901, 107 år 1902, 105 år 1903, 129 år 1904 och 201 år 1905.

Angående egendomar af fideikommissnatur, egendomar tillhörande inhemska aktiebolag och egendomar tillhörande

A) UndervisningSTJlsendet. Statens läroanstalter inom länet hafva fortfarande varit Uppsala universitet, Ultuna landtbruksinstitnt jämte därmed förenade särskilda läroan­stalter, folkskolelärareseminariet i Uppsala samt allmänna läroverken i Uppsala och Enköping. Beträffande de tre förstnämnda anstalterna, hvilka afse ej blott länet, utan hela riket, hänvisar Konungens Befallningshafvande till de af vederbörande afgifna officiella berättelser.

Vid de allmänna läroverken i Uppsala och Enköping har under perioden antalet lärjungar varit:

Hvad angår dessa läroverk i öfrigt hänvisar Konungens Befallningshafvande till den officiella statistiken.

Under perioden har därjämte undervisning meddelats i följande" de olika kommunernas eller landstingets läroanstal­ter, nämligen: folk- och småskolor, slöjdskolor, Uppsala läns folkhögskola, seminarium för utbildande af småskolelära­rinnor, vård- och uppfostringsanstalt för sinnesslöa, teknisk skola i Uppsala samt söndagsskola för handtverkslärlingar i Uppsala.

Beträffande folkskoleväsendet får Konungens Befallnings­hafvande i hufvudsak hänvisa ti l l den officiella statistiken äfvensom till de af vederbörande folkskoleinspektörer afgifna berättelser. År 1903 — det senaste år för h vilket Konun­gens Befallningshafvande har tillgång till uppgifter i före­varande hänseende — funnos inom länet 168 folkskolor, 33 mindre folkskolor och 132 småskolor eller tillsammans 333 fasta skolor för folkundervisningen. Undervisning medde­lades i dessa skolor af 156 lärare och 245 lärarinnor åt 17,396 barn. I länet funnos 246 skolhus, tillhörande skol­distrikten, och 26 skollokaler, anordnade i andra lägenheter. Skolträdgårdarnes antal var 98. Utgifterna för folkskole­väsendet under ifrågavarande år belöpte sig till 562,275 kro­nor, eller i medeltal på hvarje person af folkmängden 448 kr. Samma medeltal för hela riket utgjorde 4-76 kr.

främmande makters undersåtar lämnas redogörelse i tabel­lerna 4, 5 och 6.

Under perioden hafva afslutats 10 laga skiften om till­sammans 25 5 mantal och 1 vägdelning af 3 handlagda.

För hemmansklyfningarna under perioden lämnas redo­görelse i tabell Q (sid. 28).

Hvad särskildt angår folkskoleväsendet i Uppsala stad, hafva lämnats följande uppgifter: Stadens folk- och småskolor stå under öfverinseende af direktionen för Prins Gustafs folkskola, hvars stadgar äro fastställda af Kungl. Maj:t den 4 september 1829. Lärarepersonalens antal uppgick vid periodens slut till 66, nämligen 1 rektor, 16 ordinarie och 2 extra ordinarie lärare, 18 ordinarie och 4 extra ordinarie lärarinnor, 19 småskolelärarinnor samt 2 lärare och 4 lära­rinnor i slöjd. Af 3,249 skolpliktiga barn undervisades i början af år 1905 i folkskolan 1,329 och i småskolan 644. Största delen af de öfriga åtnjöto undervisning i andra all­männa eller i enskilda skolor. Antalet afdelningar under läsåret 1904—05 har varit i folkskolan för gossar 17, för flickor 19 och i småskolan 22. Därtill kommo aftonskolor med 109 lärjungar i fortsättningsskolans 4 afdelningar och 28 i ersättningsskolan. Medeltalet barn i hvarje klassaf-delning har varit 39 i folkskolan, 30 i småskolan. Under­visningen i folkskolan är för båda könen gemensam under de två första skolåren. Stadens egna skolhus äro 7, däraf två nyförvärfvade, det ena vid Salagatan, förr användt till tingshus, nu anordnadt till 6 lärosalar m. m. (köpeskilling och inredningskostnader c:a 30,000 kr.), det andra nybyggdt å Luthagen och inrymmande 14 lärosalar m. m. (köpeskil­ling för tomt 17,952-22 kr., kostnad för byggnad och plane­ring 133,166-89 kr.). Sammanlagda antalet lärosalar för sko­lorna är 55, förutom 3 slöjdsalar och 1 gymnastiksal. En ny skolhusbyggnad å gamla skolhustomten i kv. Tofven har efter periodens slut blifvit fullbordad.

Ur vederbörandes redogörelse för Prins Gustafs skola har hämtats följande tablå rörande folkmängd, barnantal och kostnader för folkskoleväsendet i Uppsala:

I samband med stadens folkskola stå åtskilliga stiftelser och inrättningar för välgörenhet bland barnen. Så von Ku­seilska stiftelsen med ändamål at t bereda goda hem åt barn, som icke kunna erhålla lämplig vård i egna hem; prinsessan

6. Politi.

30 Uppsala lan.

Eugenias småbarnsskolefond, som understöder arbetsstugorna, hvilka, två till antalet, handhafvas af en särskild styrelse och lämna sysselsättning och undervisning åt barnen på fri­tider. Med anslag från sprithandelsbolaget har ny lokal å t ena stugan iordningställts. Genom räntor från vissa fon­der (Thilda Sandbergs, Törnlunds, von Krœmers) lämnas beklädnad åt en del skolbarn. Sällskapet Jultomtarne ut­rustade 1905 t i l l julen 30 gossar och 30 flickor med full­ständig beklädnad. På fattigvårdens bekostnad erhåller ett 60-tal barn fri middagsmat vid Fyrishall. I skolans bad­inrättning serveras årligen omkring 2,500 bad (halfbad med tempererad dusch). — Skollofskoloniernas verksamhet och framtid har betryggats genom en förenings stiftande (den 15 april 1901) och genom åtskilliga donationer (Törnlundska 20,000 kr., N. Arwidsons 10,000 kr. och Gustaf Eklunds 10,037 kr., de båda sistnämnda nya). Två kolonier till kusten och en till Sätra brunn med tillhopa 90 barn utsändas år . ligen. Därjämte förbjälpes en del barn ti l l sommarvistelse på landet i enskilda hem. Kostnaden för kolonierna upp­gick år 1904 t i l l 3,302-83 kr. eller 37-95 kr. för hvarje barn.

Antalet slöjdskolor i länet samt i dessa undervisade lärjungar framgå af nedanstående tablå:

Till slöjdskolorna har landstinget lämnat ett årligt un­derstöd af tillhopa 3,500 kronor. Handtverks- och slöjd­skolan för gossar i Enköping, hvarest ej blott folkskolans utan äfven allmänna läroverkets lärjungar åtnjutit under­visning, har därjämte erhållit årligt understöd af stats­medel.

I detta sammanhang förtjänar omnämnas, att under pe­rioden slöjd- och väfkurser af Hushållningssällskapet anord­nats i olika delar af länet.

Uppsala läns folkhögskola och den därmed förenade landtmannaskolan hafva under perioden fortsatt sin verk­samhet på samma plats, Gryttjom i Tierps socken, under samma ledning och efter samma undervisningsplan som under föregående periods sista år. Jämte sin egentliga undervis­ningsverksamhet har skolan alltmer sökt at t för landtbe-folkningen i allmänhet blifva en anstalt för bildande sträf-vanden och för detta ändamål anordnat talr ika fester och offentliga föreläsningar, hvilka omfattats med intresse från allmänhetens sida. Särskildt stor har anslutningen var i t till de från år 1902 årligen anordnade fosterländska festerna, vid hvilka minnet af under föregående året aflidna mera bemärkta svenska män och kvinnor högtidlighållits.

En betydelsefull utvidgning af skolans verksamhet har under perioden ägt rum, i det en kvinnlig sommarkurs in­

rä t ta ts är 1904, sedan landstinget 1903 beviljat ett årligt anslag af 500 kronor t i l l detta ändamål. Syftet med denna kurs är att utbilda de unga kvinnorna ti l l dugliga husmö­drar, med vaken blick för hemmets såväl andliga som mate­riella uppgift, hvarför ock vid kursen meddelas undervis­ning ej blott i bokliga ämnen, utan äfven i praktiska, till hemmet hörande arbeten, såsom sömnad, väfnad och matlagning.

Skolan har som förut hufvudsakligen uppehållits genom anslag af staten och landstinget, hvarjämte afgifter af ele­verna fortfarande upptagits. Anslagen hafva under perio­den utgåt t med följande belopp:

Elevafgifterna hafva varit : i folkhögskolans manliga kurs 50 kr. för i skolan boende och 30 kr. för utom skolan boende elever, i kvinnliga kursen respektive 30 och 20 kr. samt i landtmannaskolan 20 kronor. Antalet frielever i landtmannaskolan var under såväl första som andra året 2, under tredje året 3 samt under hvartdera af fjärde och fem­te åren 2.

Elevernas antal vid vinterkursen har vari t :

Sommarkursen var år 1904 besökt af 20, år 1905 af 23 elever.

Statsanslag till understöd å t mindre bemedlade elever har tilldelats folkhögskolan för år 1901 med 181 kr., för år 1902 med 135, för år 1903 med 270, för år 1904 med 135 och för år 1905 med 270 kronor. Från föregående period hade skolan å dessa medels konto en behållning af 152 kronor.

TJnderstödsmedlen hafva fördelats på följande sät t :

Landstingets stipendiemedel från Carl Edvard Caspars-sons stipendiefond hafva utdelats sålunda: år 1901 med 250 kr. å t 9 elever, åren 1902 och 1903 med 225 kr. åt resp. 8 och 9 elever, åren 1904 och 1905 med 22Ö kr. åt resp. 7 och 10 elever.

I landstingets seminarium för utbildande af småskole­lärarinnor har under perioden undervisningen fortgått efter ungefär samma plan som förut. Lärjungarnes antal har ut-gjort i medeltal 23 årligen.

Abnormskolor. Tekniska skolan. Fjellstedtska skolan. Flickskolor. Uppsala län. 31

Vid landstingets vård- och uppfostringsanstalt för sin­nesslöa har verksamheten fortgått på väsentligen samma sätt. som under närmast föregående femårsperiod.

I skolan för sinnesslöa barn hafva i regeln 24 elever varit intagna. Omkostnaderna för deras underhåll och vård hafva bestridts dels genom årliga afgifter från elevernas måls­män, dels genom årligen utgående anslag af landstinget samt genom bidrag från statsverket. Landstingsanslaget utgjorde under hvartdera af åren 1901—1904 kronor 4,000 samt un­der år 1905 kronor 7,000. De af målsmän erlagda elevaf-gifterna hafva utgjort 50 kr. för medellösa, 250 kr. för bemedlade och 120 kr. för barn tillhörande arbetshemsafdel­ningen inom skolan, allt för år räknadt. Statsbidragen hafva uppgått till 5,000 kr. år 1901, 5,350 kr. år 1902. 5,225 kr. år 1903, 5,687 kr. 50 öre år 1904 och 6,125 kr. år 1905.

På framställning af anstaltens styrelse beviljade lands­tinget år 1903 et t anslag af 37,800 kronor a t t användas till uppförande af nya byggnader för skolans behof. I en­lighet med af arkitekten Ture Stenberg uppgjordt förslag uppfördes under åren 1904 och 1905 de beslutade byggna­derna, som togos i besittning vid början af höstterminen .1905. De nya lokaler, som sålunda bereddes åt skolan, ut­gjordes af 2 skolsalar, 2 slöjdsalar, mangelrum, strykrum och torkvind, badafdelning, bestående af bastu med duschar, gymnastiksal, rnm för lärarepersonalen och bostadslägenhet för vaktmästaren. Samtidigt bereddes genom ombyggnader i det äldre huset bostäder för lärarinnor, rum för en natt­sköterska samt sofrum för 10 nya elever. Genom denna ut . vidgning af lokaler har anstalten vunnit möjlighet a t t kunna mottaga 34 à 35 elever. Personalen har ökats med en lärarinna och en vaktmästare, som tillika undervisar i manlig slöjd.

I Arbetshemmet hafva årligen varit intagna 13 à 14 elever. Under år 1905 uppgick antalet elever till 13, hvilka alla tillhörde Uppsala län. För hvarje elev från länet har landstinget årligen beviljat ett anslag af 200 kronor. Detta anslag belöpte sig år 1901 till 2,200 kr., år 1902 till 2,400 kr., år 1903 till 2,471 kr. 80 öre, år 1904 till 2,700 kr. och år 1905 till 2,600 kr. Statsbidragen utgjorde under samma tid resp. 1,000 kr., 1,200 kr., 1,200 kr., 1,300 kr. och 1,250 kr. Elevafgifterna hafva varit bestämda ti l l 120 kr. för år för hvarje elev från länet. Vid arbetshemmet har under femårsperioden anlagts fruktträdgård, hvarjämte en synner­ligen gifvaude borrbrunn upptagits, hvilken förser äfven skolan med vatten. Vattenledning har anlagts för uppfor­drande af vattnet till skolan. Uppfordringsarbetet utföres med en under år 1905 uppsatt vindmotor.

Slöjdundervisning har införts vid hemmet, hvarjämte äfven lärarinnorna vid skolan meddelat någon undervisning åt eleverna för a t t söka bibehålla något af hvad som kun­nat inhämtas under deras skolkurs samt för att motverka, så vidt möjligt, ett återfallande i slöhet.

Tekniska skolan i Uppsala har fortfarande meddelat så­dana praktiska kunskaper, som i allmänhet äro nödiga för hvarje samhällsmedlem (skrifning, räkning, bokföring), så ock i synnerhet sådana, hvilka äro af vikt för yrkesidkare (teckning, ritning af flera slag, målning, modellering m. m.).

Eleverna, manliga och kvinnliga, uppgå i medeltal till 181 under höst- och 198 under vårterminerna. Terminsafgifterna äro låga. Skolan har anslag jämväl från stat och lands­ting.

Den år 1816 af domprosten Winbom stiftade söndags­skola för handtverkslärlingar, som föreståtts af en prästman anställd vid folkskolan, har under perioden upphört. En­ligt kyrkorådets beslut tjänstgör läraren vid konfirmations­undervisningen, då han därtill anmodas.

•JDöfstumma barn från länet hafva fortfarande undervi­sats i sjätte döfstumundervisningsdistriktets skola i Gäfle. Antalet af de länet tillhörande barn, som under ifrågava­rande period åtnjutit undervisning i nämnda skola, har i medeltal uppgått till 19 årligen. Uppsala läns utgifter för döfstnmundervisningen hafva varit år 1901 9,035-50 kr., år 1902 8,787-95 kr., år 1903 8,670-41 kr., år 1904 6,687-78 kr. samt år 1905 6,551-77 kr. Därjämte har landstinget årligen lämnat beklädnadsbidrag för å döfstumskolan intagna, länet tillhörande barn.

De i' senaste femårsberättelsen omtalade enskilda läro­anstalter hafva äfven under denna period varit verksamma inom länet,

Fjellstedtska skolan i Uppsala har fortsatt sin verk­samhet efter samma plan och med samma uppgift som un­der sin föregående 43-åriga tillvaro. 19 lärare äro vid sko­lan anställde. Lärjungeantalet har under de senaste åren ökats från 70 till 110. I skolan åtnjutas, jämte undervis­ning, kost och bostad. Lärjungarne, mestadels fattiga yng­lingar af den kroppsarbetande klassen, med håg och begåf-ning för det prästerliga kallet, bidraga endast obetydligt till kostnaden för sin uppfostran. För sitt bestånd är sko­lan beroende af understöd genom statsbidrag, frivilliga gåf-vor och kollekter. Dess förvaltning står under kontroll af domkapitlet, dess undervisning under öfverinseende af läro-verksöfverstyrelsen. Skolan äger dimissionsrätt. Egendo­men Löfsta i Fundbo socken är inköpt hufvudsakligen för a t t skaffa skolans hushåll lätt tillgång till naturaprodukter o. d.

Uppsala högre elementarläroverk för flickor, som förut varit enskild egendom, öfverlämnades genom gåfvobref den 11 maj 1902 till en stiftelse, som då mottog anstalten i dess helhet. Skolans styrelse består af 7—9 ledamöter och kom­pletterar sig själf genom val. Utom treårig småskola, äfven för gossar, omfattar läroverket å t ta ettåriga klasser. Lär­jungeantalet har under perioden vuxit från 262 ti l l 293. Lärarestaten utgöres af rektor, föreståndarinna, 12 fasta lärarinnor och ett antal timlärare och -lärarinnor. Ärligt understöd lämnas af stat (4,500 kr.) och kommun (1,500 kr.). — Med läroverket är förenadt ett ett-årigt lärarinnesemina­rium, där kursen afslutas med småskolelärarinneexamen in­för vederbörligen utsedd censor.

Lind ska skolan i Uppsala, jämväl elementarläroverk för flickor, består af en tvåklassig småskola och en sexklassig elementarskola. Äfven gossar mottagas, som beredas till inträde i allmänna läroverkets lägsta klass. Skolan har i medeltal haft 15 lärare och lärarinnor samt 95 lärjungar. Årligt statsunderstöd 600 kr. Staden bidrager med lika stort anslag.

32 Uppsala län. Privatgymnasiet. Fackskolan för huslig ekonomi. Arbetareinstitutet. Gröfre brott.

Uppsala enskilda läroverk ftges af ett sällskap utan rätt till ekonomisk vinst och består af 3 förberedande och 7 mel­lanklasser. I förening med läroverket, men med delvis skild förvaltning, står Uppsala privatgymnasium, som består af 3 ringar och har dimissionsrätt. Antalet lärjungar utgjorde vårterminen 1900 160 (72 gossar, 88 flickor) samt höstter­minen 1905 293 (124 gossar, 169 flickor). Studentexamen anades 1901—1905 af 47 lärjungar. Undervisningen är ge­mensam för gossar och flickor (samskola); läroverket har två linjer för språk (franska, resp. tyska hufvudspråk); trä­slöjd samt smide (för gossar) och huslig ekonomi (för flic­kor) äro obligatoriska. Fria lekar öfvas. Föredrag utom Bohemat hållas för mera försigkomna. Undervisningen i språk, historia, biologi m. m. afviker i metodiskt hänseende från den vanliga. Försöksvis har användts ny, kombinerad ord- och ljudmetod för läsning. Lektionerna vara i förbere­dande skolan 30—35, i öfriga afdelningar 45 minuter. Med årliga understöd af staten (9,000 kr.) och Uppsala stad (1,200 kr.) har läroanstalten fått lättad ekonomi. Skul­derna under åren 1900—1904 hafva nedgått från 5,95903 kr. till 369-52 kr. En grundfond af 18,000 kr., bildad genom gåfvor, äfvensom en sjukkassa äger anstalten gemensamt med

Fackskolan för huslig ekonomi, »Sveriges största anstalt i sitt slag, — med hänsyn till lärjungeantal och undervis­ningens omfattning jämförlig med de största likartade an­stalter i utlandet». Den är sedan år 1899 inrymd i egen fas­tighet, där skolan disponerar 6 kök med utrustning för 18 familjer och 1 mindre kök för lärarinnehushållet. Anstalten afser utbildning för unga kvinnor i alla de kunskaper och färdigheter, som för en husmor äro af vikt, och omfattar efter skedd utvidgning nio olika kurser: en för utbildning af skolkökslärarinnor för blott folkskolor (2 terminer), en därjämte för högre flickskolor (3 terminer), en därjämte för handarbeten (4 terminer), en husmoderskurs (2 terminer), specialkurser (1 termin), en praktisk yrkeskurs (1 termin), fortsättningskurser (efter folkskolans kurs), treårig kurs för enskilda läroverkets elever och ettårig kurs för folkskolans lärjungar, de båda sista kurserna med 1 dag i veckan. Ele­vernas antal var vårterminen 1905 sammanlagdt 255, lära­rinnornas 12, utom föreståndarinna och timvis undervisande. Från och med år 1902 utgifver skolan en serie läroböcker i huslig ekonomi, däribland Hemmets kokbok (30,000 ex. sålda). Från skolan redigeras Tidskrift för hemmet. Skolans stats­anslag har årligen ökats och utgår för närvarande med 7,000 kr. Staden bidrager för fortsättningskurser med 1,000 kr. årligen. Anstaltens skulder öfver tillgångarna hafva se­dan 1900 års början till slutet af 1904 nedgått från 6,88888 kr. till 1,186-39 kr.

Arbetsskolan för blinda kvinnor uppehälles fortfarande af stiftarinnan fröken Anna Wikström. Undervisning i läsning, skrifning, korgmakeri, borstbinderi, stickning m. m. meddelas kostnadsfritt åt 18 obemedlade elever.

Elementarskolan för flickor i Enköping har under perio­den fortsatt sin verksamhet efter samma plan som förut. Undervisning har meddelats i sex « sju klasser äfvensom i två förberedande afdelningar. I de förberedande afdelnin-garne samt i första klassen mottagas äfven gossar för att beredas till inträde i allmänt läroverk. Lärarepersonalen utgöres af

rektor och föreståndarinna jämte 5 fast anställda lärarinnor och 3 timlärare. Läsåret 1904—05 utgjorde elevernas antal 74. Skolan åtnjuter årligt anslag af staten och Enköpings stad samt uppbär dessutom en del af afkastningen af doktor Westerlunds donationsfond.

Liksom förr har Uppsala arbetareinstitut verkat i syfte att genom populära föreläsningar sprida allmännyttiga kun­skaper, företrädesvis bland den kroppsarbetande befolknin­gen. Under öfverinseende af en utaf Konungens Befall-ningshafvande utsedd inspektor ledes institutet af en sty­relse sammansatt af vetenskapsmän, arbetsgifvare och arbe­tare. Genom sprithandelsbolagets i Uppsala försorg har in­stitutet fått egen rymlig och bekväm hörsal i det af staden uppförda kommunalhuset Fyrishall invid Haglunds bro. Föreläsningarna, som varit ordnade i sammanhängande kur­ser, uppgingo under år 1905 till ett antal af 82, fördelade på 2 inledningsföreläsningar samt 4 serier under vårtermi­nen och 7 under höstterminen. Ahörareantalet har växlat mellan 72 och 481. Ingen inträdesafgift erlägges.

På landsbygden har under perioden den populära före­läsningsverksamheten vunnit allt större utbredning. Föreläs­ningskurser hafva fortfarande varit anordnade vid österby och vid Löfsta bruk samt därjämte vid Dannemora grufvor. S. k. föreläsningsföreningar hafva bildats i Skutskär, Ven­del, Viksta, Dannemora och örsundsbro. Två större dylika föreningar, omfattande den ena Olands härad och den andra Tiunda tingslag, hafva därjämte kommit till stånd. De fö­reläsningar, som af föreningarne anordnats, lära hafva om­fattats med lifligt intresse af allmänheten. Några af före­ningarne hafva erhållit understöd af statsmedel.

B) Rättsväsende och fångvård. Enligt den officiella statistiken, så långt densamma finnes tillgänglig, utgjorde antalet af de för gröfre brott sakfällde:

Samtliga enligt strafflagen och tryckfrihetsförordningen sakfällde på 100,000 af medelfolkmängden voro:

Sammanställningar och jämförelser mellan ofvanstående siffror och motsvarande uppgifter för föregående femårs­period återfinnas här ofvan i afdelning 2.

Antalet årligen till underrätterna inkomna tvistemål, dels inom länet och dels inom riket, på 100,000 invånare af medel folkmängden framgår af nedanstående siffror:

Följande tabell utvisar antalet af under perioden före­komna exekutiva auktioner, dels å landskansliet och hos kronofogdarne och dels hos öfverexekutor i Uppsala:

Konkurs- och urarfvaansöhningar, på grund af hvilka offentlig stämning utfärdats, hafva till domstolarne i länet ingifvits: 50 år 1900, 61 år 1901, 63 år 1902, 79 år 1903 och 66 år 1904.

Antalet firmor, som å landskansliet samt hos magistra­terna i Uppsala och Enköping under perioden registrerats^ har uppgifvits under rubriken Sjöfart och handel.

Under perioden hafva jämlikt lagen den 28 juni 1895 registrerats 26 föreningar för ekonomisk verksamhet.

Antalet under perioden för lösdrifveri varnade, häktade och dömda personer framgår af följande tabell:

Angående antalet â länsfängelset i Uppsala under pe­rioden förvarade fångar lämnar tabell II (sid. 34) upplysning. Hälsotillståndet bland fångarne har äfven denna period i all­mänhet varit godt. Endast en fånge, en till lifstids straff­arbete dömd kvinna, har aflidit. A lasarett eller hospital hafva vårdats 11 fångar.

Af de i tabell R upptagna fångar hafva dels frän an­dra fängelser blifvit hitsändc, dels till andra straffanstalter af sände följande antal:

Dessutom hafva från fängelset öfverläninats till militära myndigheter inom riket 19 män och till civila d:o 1 man. Till försörjningsinrättning inom länet hafva frän fängelset förflyttats 7 män och 3 kvinnor.

Arbetena vid fängelset utföras numera för statens räk­ning.

Inom Älfkarleby och Söderfors socknar har under pe­rioden varit anställd den i senaste femårsberättelsen omta-

708- K. Maj:U Befalluingsltafvandes femårsberätteher 1901—1905. Uppsala län. 5

Utsökningsmål m. m. Fångar. Uppsala län. 33

Angående iitsöhningsmålen i länet lämnas upplysning i nedanstående tabell:

34 Uppsala län. Brännvinsförsäljning.

lade särskilda polisstyrka, hvarjämte år 1901 en särskild polisman tillsatts äfven inom Tierps socken.

C) Erogar och utskänkningsrörelse. Antalet inom länet befintliga utminuterings- och utskänkninysställen, vid försäljningen influtna vinstmedel samt dessas fördelning framgår af tabell S. Då de i denna tabell angifna siffror icke äro ägnade att meddela upplysning om verkliga belop­pet af de andelar af brännvinsförsäljningsmedlen, som under perioden tillfallit hushållningssällskapet, landstinget och socknarne inom länet, erinras, att de från Statskontoret Upp­sala landstingsområde tilldelade medel fördelats sålunda:

Sprithandelsbolaget i Uppsala innehar till den 1 oktober 1907 fortfarande oktroj å minuthandel med och utskänkning af brännvin o. d. i Uppsala. Minuthandeln utöfvas på 2

ställen, af hvilka det ena är bolagets eget »magasin» och det andra efter öfverlåtelse innehafves af enskild person med rätt till försäljning af punsch och likörer samt konjak i kommission från bolaget. Utskänkningsrättigheterna äro 8, hvaraf 2 (krogarne) utöfvas genom af bolaget antagna före­ståndare och 6 af källarmästare mot vissa afgifter och vill­kor. Alla dessa näringsidkare åligger att från bolaget in­köpa allt egentligt brännvin, två jämväl at t köpa öfriga spritvaror. Angående bolagets omsättning, skatt och vinst under försäljningsåren lämnar nedanstående tabell upplys­ning:

Tab. S. Försäljning m. m. af brännvin inom Uppsala län försäljningsåren 1900—1905.

Tab. R. Å Uppsala länsfängelse förvarade fångar under åren 1901—1905.

Ölförsäljning. Kreditanstalter. Uppsala län. 35

Försäljningen har alltså i medeltal minskats med 19,852 liter eller 3-8 %, medan vinsten ökats med 17,504-45 kr. eller 9-7 %, hvilket lärer bero på dels gynnsam konjunktur vid spritinköp, dels höjning af tillverkningsskatten (sedan år 1903), i följd hvaraf allmänheten mindre än förr köper i parti. Myckenheten spirituösa, som försålts af öfverlåtna rättig­heters innehafvare, uppgifves hafva i litertal utgjort år 1900 —01 83,495 liter, år 1901—02 85,827, år 1902—03 93,075, år 1903—04 7t5,135, år 1904-05 76,868, eller i medeltal 83,080 liter.

Om tillfälliga rättigheter till utskänkning af brännvin o. d., hufvudsakligen gällande för de å Uppsala trafikerande ångbåtarne under seglationstid, finnas uppgifter i nedanstå­ende tabell:

Sammanställas uppgifterna å försaldt, respektive upp-skattadt, litertal spirituösa under perioden, sa erhålles föl­jande resultat:

Rätt till utskänkning i Uppsala af vin och maltdrycker annorledes än vid måltider åt spisande gäster innehades vid 1905 års slut af 13 personer. Antalet personer, som vid samma tidpunkt ägde sådan utskänkningsrätt, dock endast vid måltider åt spisande gäster, var 15.

Genom resolution den 18 juli 1905 har Konungens Be-fallningshafvande på framställning af stadsfullmäktige i Uppsala förordnat, att utminutering och utskänkning af så­väl spritdrycker som vin och öl å stadens krogar och öl­stugor ej må å fredag och lördag eller dag före helgdag få fortgå längre än till kl. 6 e. m., samt att å tider, då utskänk-n mg å krogar och ölstugor är förbjuden, utskänkning af brännvin å källare och schweizerier får äga rum endast vid måltider åt spisande gäster. Vid vite af 10 kronor åligger det gäst att aflägsna sig från utskänkningslokalen omedel­bart efter den sålunda bestämda utskänkningstidens slut.

I Enköping har minuthandeln med och utskänkningen af spirituösa fortfarande varit öfverlaten åt Enköpings spi-ritnosabolag. Under perioden hafva i staden funnits 1 utmi-nuteringsställe samt 2 utskänkningsställen. Försäljnings­rättigheter på kortare tider hafva medgifvits a de på staden trafikerande ångbåtar. Två personer hafva i staden inne­haft rättighet till försäljning af vin och maltdrycker enligt 3 § i kungl. förordningen den 24 oktober 1885.

Hvad länets landsbygd angår, har icke någon annan rätt till utskänkning af brännvin förekommit än den, som för sommarmånaderna medgifvits innehafvaren af Alfkarleby turisthotell.

Uppgifter angående antalet af meddelade rättigheter till försäljning af vin och öl å länets landsbygd har KonungeDs Befallningshafvande icke tillgängliga. Konungens Befull-ningshafvande har ansett sig böra skärpa villkoren för er­hållande af tillstånd till utskänkning af dylika drycker vid auktioner. Sådant tillstånd har under periodens senare år meddelats, först efter det vederbörande kommunalnämnd samt kronobetjäning afgifvit yttrande angående behofvet af begärd utskänkning samt allenast då fråga varit om auktio­ner af större omfattning, hvilka varat längre än en dag.

Efterföljande tabell utvisar antalet af de under åren 1900—1904 salcfällde för öfverträdelser mot dels förordnin­gen angående försäljning af brännvin och dels förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker m. m.:

D) Krcditanstalter. Inom länet hafva fortfarande ver­kat följande hypoteks- och bankinrättningar, nämligen Mä-lareprovinsernas hypoteksförening, Västerås, Köpings, Sala och Enköpings städers hypoteksförening, Upplands enskilda bank, med hufvudkontor i Uppsala och afdelningskontor inom länet i Enköping, Mälareprovinsernas enskilda bank (från och med år 1903: Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank) med afdelningskontor i Uppsala och Enköping, Aktie­bolaget Föreningsbanken i Stockholm med afdelningskontor i Uppsala och Tierp, åtskilliga sparbanker samt afdelnings­kontor af postsparbanken. Under femårsperioden har dess­utom inom länet öppnats afdelningskontor i Uppsala af Sveriges riksbank, i Tierp af Gäfleborgs enskilda bank och i Skärplinge af Gäfle handelsbank.

Delägarne inom länet i Mälareprovinsernas hypoteksföre­ning utgjorde Arid slutet af räkenskapsåret 1905 ett antal af 1,016 mot l,03fi vid motsvarande tid år 1900. Värdet af jord inom länet, för hvilken inträde vunnits i föreningen, var vid slutet af räkenskapsåret 1905 enligt bevillnings-täxering 13,041,584 kr. och enligt särskild uppskattning 5,480,676-76 kr. Motsvarande värden år 1900 utgjorde 11,350,539 kr. och 7,638,015 kr. Beloppet af delägarnes inom länet utestående amorteringslån uppgick vid slutet af

36 Uppsala län. Kreditanstalter.

Sparbankernas egna fonder hade under tiden från slutet af ar 1899 till utgången af ar 1904 ökats från 1,001,892 kr. till 1,269,309 kr. eller med 267,417 kr. Ökningen af samma fonder under åren 1894—1899 utgjorde 233,261 kr.

Uppgift angående beloppet af behållningen i postspar­banken för delägarne från länet finnes numera icke till­gänglig.

Efterföljande tabell U(siå. 37) utgör en sammanställning i jämna antal kronor af Riksbankens, Upplands enskilda banks, Mälareprovinsernas banks, Föreningsbankens samt sparban­kernas utlåning och inlåning den 31 december 1904. Tabel­len afser allenast att lämna en ungefärlig föreställning dels om utlåningen och inlåningen i dess helhet inom länet vid nämnda tidpunkt, dels om utsträckningen af de olika ban­kernas verksamhet och dels slutligen om hvilka låneformer äro vanligast inom länet.

I Eänte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm hafva genom sparbanken i Uppsala insatts kr. 7,337 mot kr. 15,957 under föregående period.

Uppsala stads pantlånekontor, som står under vård af stadens drätselkammare, utlämnade år 1905 17,822 lån samt hade vid årets slut utestående fordringar å 91,083 kr. och en reservfond a 99,91270 kr. Arets vinst utgjorde 5,025 15 kr. Lägsta räntesats var l 1 /4 % högsta 2 %, allt pr månad. Pantlånerörelse drifves i Uppsala ock af en enskild person. Tab

. T.

Sver

iges

rik

sban

ks,

Upp

land

s en

skil

da b

anks

, Mäl

arep

rovi

nser

nas

bank

s oc

h F

ören

ings

bank

ens

i Sto

ckho

lm v

erks

amhe

t i U

ppsa

la l

än å

ren

1901

—19

05. räkenskapsåret 1905 till 7,383,700 kr. mot 7,820,400 kr. vid

motsvarande tid år 1900. I Västerås, Köpings, Sala och Enköpings städers hypo-

teksförening, hvars styrelse har sitt säte i Västerås, voro vid 1905 års utgång 25 fastighetsägare i Enköping delägare. Ursprungliga beloppet af dessas amorteringslån utgjorde 247,000 kronor.

Riksbankens, Upplands enskilda banks, Mälareprovinser­nas banks samt Föreningsbankens i Stockholm verksamhet inom länet under femårsperioden framgår af tabell T.

För Gäfleborgs enskilda banks samt Gäfle handels­banks verksamhet, som torde inom länet hafva varit af mindre omfattning, saknar Konungens Befallningshafvande närmare upplysning.

Sparbankerna inom länet hafva fortfarande varit 5, näm­ligen Uppsala stads och läns sparbank, sparbanken i Enkö­ping, Lagunda och Hagunda häraders sparbank, Trögds hä­rads sparbank och Alunda sparbank.

Antalet delägare i sparbankerna utgjorde vid 1904 års slut 26,223 mot 24,934 vid slutet af år 1899. Delägarnes antal har sålunda under ifrågavarande 5 år ökats med 1,289. Delägarnes behållning har under samma t id ökats från 9,965,140 kr. vid 1899 års slut till 12,253,294 kr. vid 1904 års slut, eller med ej mindre än 2,288,154 kr. Delägarnes behållning i länets sparbanker utgjorde i jämna belopp:

Försäkringsanstalter. Sjukhus. Uppsala län. 37

Dennes företrädare biel förlidet år beskattad för 5,177 kronors vinst af rörelsen.

E) Försäkringsanstalter och allmänna kassor. Hos Konungens Befallningshafvande finnas tre ömsesi­

diga försäkringsbolag registrerade, nämligen Uppsala läns brandstodsbolag, bildadt år 1848, Uppsala läns hästförsäk­ringsbolag, bildadt år 1892, samt Uppsala läns hagelskade-försäkringsförening, bildad år 1899. Därjämte finnas inom länet, enligt hvad Konungens Befallningsbafvande inhämtat från vederbörande länsmän, 31 ömsesidiga försäkringsbolag af sådan beskaffenhet, som omförmäles i 163 § mom. d. af gällande lag om försäkringsrörelse, nämligen Älfkarleby sockens brandstodsbolag, Ytter-Harnäs, Skutskärs och Bodar­nes svinassuransföreningar, Älfkarleö, östanå och Västanå svinkreatursförsäkringsföreningar, Älfkarleö bruksarbetares kokreatursförening, Dannemora arbetares kohjälpsf ören ing, Tobo bruks koförsäkringsförening och Löfsta kreatursför-säkringsförening äfvensom följande hästförsäkringsföreningar: Södra Asunda, Sparrsätra, Vårfrukyrka, Håbo härads, Trögds, Härkeberga och Litslena hästförsäkringsföreningar, Kungs-Husby, Veckholms, Torsvi och Hacksta hästförsäk-ringsförening, Hjälstaholms, Västra Lagunda, Tolfta sockens, Västlands sockens, Sandby och Västra Tierps hästförsäk­ringsföreningar, Tierps och Tolfta socknars hästförsäkrings-förening, Vendels hästförsäkringsbolag samt Dannemora, Alunda, Öster-Löfsta sockens och Hållnäs sockens hästför­säkringsföreningar.

Beträffande försäkringsanstalterna i öfrigt hänvisar Konungens Befallningshafvande ti l l de utaf vederbörande till Civildepartementet insända uppgifter.

Rusthållames i Uppsala och Gäfleborgs län remontcrings-kassa, bildad år 1833, har under perioden upplösts. Sedan beslut härom fattats den 14 oktober 1902 och därefter Kungl. Maj:t förklarat, att från Kungl. Maj:t och Kronans sida hinder icke mötte för genomförande af beslutet, blefvo under år 1904 kassans behållna tillgångar fördelade mellan delägarne. Tillgångarne, som vid periodens början utgjorde 77,977 kr. 70 öre, hade vid tiden för upplösningen stigit till 86,107 kr. 49 öre. Af detta belopp togos emellertid 857 kr. 49 öre i anspråk för arfvoden och andra utgifter, så att den

summa, som kunde fördelas mellan kassans 275 delägare, uppgick till 85,250 kr. Under periodens två första år ut­betalades ur kassan ersättningar för insatta remonter ar 1901 för 26 hästar med 6,900 kr. och år 1902 för 8 hästar med 1,950 kr. Ar 1901 inbetalades för sista gången till­skott till kassan. Tillskottet uppgick nämnda år till 14 kronor för hvarje rusthåll.

Uppsala läns rotehållares cnöreskassas utgifter och be­hållning för h vart och ett af periodens år framgå af tabell V (sid. 38).

F) Sjukvård samt «allmän hälsovård. Den i senaste femårsberättelsen omtalade upptagningsanstalt för sinnes­sjuka från länet har under denna period kommit till ut­förande. På förslag af kommitterade, som haft frågans ut­redande om hand, beslöt 1901 års landsting, att underdånig ansökning skulle göras hos Kungl. Maj:t om tillstånd tor tinget att få å Uppsala hospitals område uppföra och be­gagna en för sinnessjuka från länet afsedd upptagningsan­stalt, bestående af två särskilda paviljonger, en för manliga och en för kvinnliga patientez1, med högst 12 platser i hvar-dera. Sedan Medicinalstyrelsen i afgifvet underdånigt ytt­rande öfver nämnda framställning med hänsyn till vissa för­hållanden vid Uppsala hospital föreslagit, att hela antalet ifrågasatta sjukplatser skulle förläggas till en och samma byggnad samt tagas i anspråk uteslutande för kvinnliga pa­tienter, utan att genom denna anordning någon rubbning skulle ske i landstingets plan att få disponera 12 platser â hospitalets kvinnoafdelning och lika många platser â mans-afdelningen, lämnade Kungl. Maj:t, efter Riksdagens höran­de, genom nådigt bref den 6 juni 1902 tillstånd till uppfö­rande å hospitalets område af antingen 1 byggnad, för 24 sinnessjuka eller 2 byggnader, hvar och en för 12 dylika sjuka. Med anledning af hvad sålunda förekommit och på förslag af utsedde kommitterade beslöt 1902 års landsting at t låta uppföra en upptagningsanstalt med plats för 24 kvinnor samt at t antaga vissa af Medicinalstyrelsen före­slagna kontraktsvillkor för anstaltens begagnande, med iakt­tagande, på sätt i omförmälda kungl. bref föreskrifvits, att afgiften till staten för patients vård å anstalten under de fem första åren, efter det anstalten tagits i bruk, skulle

Tab. U. Bankernas ut- och inlåning i Uppsala län den 31 december 1904.

38 Uppsala län. Sjukhus.

utgå med 2 kr. 50 öre om dagen eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma. Åt kommit-terade uppdrogs vid samma landsting at t gå i författning om byggnadens uppförande, för hvilket ändamål anslogos er­forderliga medel. Sedan af hovintendenten A. Kumlien upp­gjorda ritningar till anstalten blifvit år 1903 godkända af Medicinalstyrelsen, afslöts i början af år 1904 entreprenad­kontrakt angående byggnadsarbetet. Detta, som kort därpå påbörjades, utfördes, under kontroll af arkitekten T. Sten­berg, af byggmästaren Gr. S. Hallström och fullbordades i slutet af år 1905. Kostnaden för arbetet bar uppgått till 81,100 kr. 31 öre. För hvarje å upptagningsanstalten vår­dad patient från länet beviljade 1904 års landsting ett bi­drag af 25 öre om dagen.

Hvad i öfrigt angår sjukvården å Uppsala hospital och asyl, hänvisar Konungens Befallningshafvande till de af Medicinalstyrelsen årligen afgifna berättelser.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala hafva under perio­den omfattande nybyggnader kommit till stånd, hvarjämte den gamla sjukhusbyggnaden förändrats och reparerats. Redogörelse härför lämnas under rubriken Allmänna bygg­nader.

Medelst den i förra berättelsen omordade donationen å 100,000 kr. jämte ränta äfvensom anslag 158,800 kr. af Upp­sala stad har ett nytt epidemisjukhus uppförts i Uppsala å tomt mellan Biekombergavägen och nya begrafningsplat-sen. Utom förvaltnings- och ekonomibyggnader samt en observationspaviljong består inrättningen af två fristående sjukpaviljonger, hvardera i två isolerade våningar, hvarje våning beräknad för omkring 20 patienter. Tidsenliga an­ordningar för isolering, uppvärmning, bad, klosetter o. d. hafva införts å sjukhuset. Under öfverinseende af förste stadsläkaren doktor E. Bolin och efter r i tningar af stads­byggmästaren C. A. Ekholm har byggnaden på entreprenad utförts af ingenjören Hj . Kallenberg. Den 29 december 1905 öppnades sjukhusets södra paviljong och belades genast med difteripatienter. I den mån öfriga afdelningar blifvit färdiga, har man kunnat af hjälpa den brist på sjukvårds-lokaler, som under de senare årens starkt rådande epidemier gjort sig gällande och för hvars fyllande man måst uppsöka mer eller mindre lämpliga, tillfälliga lokaler. Vid sjuk­huset, som står under en särskild styrelse, äro anställde en läkare — f. n. förste stadsläkaren — och en biträdande lä­

kare, den senare boende inom inrättningen. Enligt kon­trakt, gällande för tjugu år, har staden förbundit sig at t åt länets landsting upplåta 25 alltid disponibla platser å sjukhuset för patienter från landsbygden, mot det a t t lands­tinget årligen erlägger 6 % å 1/3 af sjukhusets byggnads­kostnad, så ock en viss dagkostnad för sina patienters vård och underhåll. Landstinget utser en ledamot af sjukhusets styrelse.

Beträffande sjukvården i Uppsala är i öfrigt att nämna, att ny instruktion för stadens läkare fastställts af Medici-nalstyrelsen den 27 december 1901, dock med ändring ge­nom kungl. resolutionen den 26 september 1902 angående bestämmelser om tiden för läkarnes tillsättande. Den all­männa hälsovården är anförtrodd åt förste stadsläkaren, den s. k. fattigpraktiken utöfvas af 2 distriktsläkare, hvilka liksom förste stadsläkaren äga rät t t i l l tjänsteårsberäkning. E t t ny t t apotek har under perioden inrättats i staden.

Landstingets anslag till sjukhuset i Enköping har fort­farande utgått med 6,000 kr. om året.

E t t nytt epidemisjukhus i Enköping har varit under uppförande, men var vid periodens utgång ännu ej full­bordad!

Antalet patienter å sjukhusen i Uppsala och Enköping under perioden framgår af tabellerna X och Y (sid. 39).

Vid Löfsta bruk har, efter beslut af 1903 års landsting, uppförts en för 12 patienter afsedd sjukstuga, hvilken stod färdig i januari 1905. De med sjukstugans uppförande före­nade kostnader, som uppgått till öfver 20,000 kronor, hafva bestridts med bidrag dels af landstinget, dels af Öster-Löfsta och Hållnäs församlingar och dels af Löfsta bruks innehafvare, friherre Carl de Geer, hvilken äfven upplåtit byggnadstomt. Landstinget har med extra provinsialläkaren i Löfsta distrikt träffat öfverenskommelse om bestridande af läkarevården å sjukstugan mot ett årsarfvode af 500 kr. Dessutom har lands­tinget år 1904 beviljat ett förslagsanslag af 3,500 kr. till sjukvården å stugan under år 1905. Dagafgiften för patient utgår med samma belopp som den s. k. legosängsafgiften för vård å Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sjukstugan står under uppsikt af en direktion, bestående af 4 ledamöter.

Bland sjukvårdsinrättningar, som under perioden kom­mit till stånd, är äfven att märka Vattholma tuberkuloshem. Sedan det visat sig, att den vid Akademiska sjukhuset i Uppsala öppnade bröstkliniken vore otillräcklig för länets

Tab. V. Uppsala läns rotehållares enöreskassas utgifter och behållning åren 1901—1905.

Sjukhus. Uppsala län. 39

behof, beslöt den kommitté af Svenska nationalföreningen mot tuberkulos, som år 1904 bildats inom länet, a t t söka åstadkomma en ny, mindre, på landsbygden förlagd vård­anstalt för mindre bemedlade tuberkulösa, som ej kunde erhålla vård i eget hem. På framställning af länskommit­tén beviljade nationalföreningen år 1905 för detta ändamål ett lån å 3,000 kr. samt ställde till kommitténs förfogande såsom gåfva ej mindre än 7,000 kr. Sedermera har national­föreningen ytterligare i form af lån försträckt 2,000 kr. för samma ändamål. Med sålunda tillgängliga medel inköptes år 1905 en under Vattholma lydande bebyggd lägenhet, be­lägen å lämplig plats i närheten af Vattholma järnvägssta­tion. Sedan 1905 års landsting, på förslag af Konungens Befallningshafvande, för hvart och ett af åren 1906, 1907 och 1908 beviljat ett förslagsanslag af högst 5,200 kr. för upprätthållande vid omförmälda lägenhet af den ifrågasatta anstalten, tog arbetet med omändrande och inredande af de å lägenheten befintliga byggnader sia början under hösten 1905. Vid periodens utgång var detta arbete, som utförts i enlighet med af arkitekten T. Stenberg npprättadt förslag, i det närmaste fullbordadt. A anstalten kunna mottagas 14 patienter. Dagafgiften för vård å anstalten har bestämts till 50 Öre för hvarje patient. Sammanlagda kostnaderna för inköp af den omtalade lägenheten och inredning af an­stalten hafva beräknats till omkring 13,000 kronor.

Angående vårdande å Gäfle lasarett af patienter från länets norra delar har landstinget år 1904 med direktionen för lasarettet träffat ny öfverenskommelse, enligt hvilken från och med år 1905 sjukvårdsafgiften för vård i allmän sal å lasarettet utgår med 2 kr. om dagen, hvaraf lands­tinget erlägger halfva beloppet.

Bland enskilda sjukvårdsanstalter förtjäna omnämnas: Samariterhemmet i Uppsala, som, sedan dess stiftarinna

fröken Ebba Boström år 1902 aflidit, äges af en stiftelse och förvaltas af en styrelse, hvari ärkebiskopen är själfskrifven ordförande. Hemmet står under ledning af en prästerlig föreståndare, dess olika afdelningar äro: barnhemmet (30 barn), tjänarinnehemmet (16 flickor), det större sjukhemmet (301 patienter, 13,387 vårddagar, 90 operationer) och det mindre sjukhemmet för nerv- och sinnessjuka (ett femton­tal patienter; allt år 1905). Vid sjukhemmen hafva i likhet

med föregående år fostrats unga kvinnor för diakonisse- och sjuksköterskekallen.

Det s. k. Peterska hemmet i Uppsala, en privat vård­anstalt för sinnessjuka, som har rä t t att mottaga 15 pa­tienter.

Kuranstalten Sans Souci, hvilken för behandling af alkoholister af sedda inrättning tillhör en förening, åtnjuter statsanslag, står under landshöfdingens kontroll och öfver-vakas af en legitimerad läkare. 30 patienter vårdades där är 1905. Samma år utskrefvos 18, däraf 3 befunnits obotliga, 2 återfallit och 13 uppgifvits hafva skött sig oklanderligt.

Vattnet i Dannemora hälsobrunn anlitas numera icke så­som hälsomedel. En vid brunnen förefintlig mindre bad­anstalt har emellertid fortfarande hållits öppen ungefär en månad hvarje sommar och varit besökt af ungefär 100 per­soner årligen.

Till befrämjande af sjukvården å landsbygden har lands­tinget äfven på andra sätt än de ofvan omtalade under pe­rioden varit verksamt. Så beslöt 1901 års landsting antaga 4 sjuksköterskor, en för hvart och et t af länets fyra provin­sialläkaredistrikt. Till sjuksköterskornas aflönande har lands­tinget årligen utbetalat tillhopa 2,400 kr., hvarjämte tinget till bestridande af särskild tjänstgöringsersättning anvisat ett årligt förslagsanslag af 1,000 kr. Samma landsting be­slöt härjämte att ställa till Konungens Befallningshafvandes disposition ett förslagsanslag af 3,000 kr. att användas till gäldande af de utgifter, som blefve nödvändiga för häm­mande af smittosamma sjukdomar å länets landsbygd, dock

Tab. Y. Antal patienter å sjukhuset i Enköping åren 1901—1905.

Tab. X. Antal patienter å Akademiska sjukhuset och länslasarettet åren 1901—1905.

40 Uppsala län. Hälsovård. Länets städer. Uppsala.

under villkor att vederbörande kommun utan ersättning till-handahölle tjänlig lokal för de sjukas vårdande. Anslag för nu omtalade ändamål har sedermera årligen af landstinget utbetalts.

För beredande af hjälp åt inom länet boende barnmor­skor a t t deltaga i repetitionskurser vid någon barnmorske­undervisningsanstalt beviljade 1904 års landsting ett årligt anslag af 200 kr. at t utgå under fem år, räknade från och med år 1905.

Beträffande den allmänna hälsovården må antecknas, att af Konungens Befallningshafvande fastställts ordningsföre­skrifter för bageri- och konditoriyrkets utöfvande i Uppsala, så ock för yrkesmässigt utöfvande af slakt samt tillredning och försäljning af köttvaror inom Uppsala stad. Vidare hafva för införande af tidsenlig renhållning i gårdar inom staden och å dess område förberedande åtgärder vidtagits genom en af Länsstyrelsen den 9 november 1904 fastställd renhållningsstadga, som träder i kraft den 1 januari 1907, samt genom ett under anläggning varande renhållningsverk, som beräknats vara färdigt hösten 1906. Detta verk, för hvars fullbordan anslagits 169,800 kr., skall ombesörja af-hämtning af orenligheten samt dess bearbetning och försälj­ning som pudrett. Med verket förenas en svingård för till­godogörande af köksaffall.

Om förstärkande och utvidgning af vattenledningen i Uppsala redogöres under rubriken Länets städer.

Fråga om inrättande i Uppsala af offentligt slakthus med slakttvång står under utredning af en tillsatt kommitté. Emellertid hafva stadens slakteri- och charkuteriidkare för införande af köttkontroll förbundit sig at t ej sälja eller t i l l fabrikation använda köttvaror af hvad slag som helst, såvida varorna ej blifvit å stadens kött- och fläskbesiktningsbyrå undersökta och med särskildt märke försedda.

Angående vattenledningen i Enköping lämnas redogö­relse här nedan under rubriken Länets städer.

För motarbetande af de i förra femårsberättelsen om­talade missförhållanden i fråga om slakteriernas t illstånd på landsbygden har under perioden Konungens Befallningshaf­vande för de flesta kommuner å landsbygden utfärdat nor­malstadga för utöfvande såsom yrke af slakteri eller till­verkning af korf, s. k. sylta och dylika födoämnen.

År 1904 beviljade landstinget förnyade anslag t i l l aflö-nande af distriktsveterinärer inom länet. Veterinärdistrik­ten äro fortfarande 6 till antalet och hafva hvar t och ett samma omfattning, som omtalats i sista femårsberättelsen.

Inom länet funnos vid 1905 års utgång 4 provinsial­läkare, 3 extra provinsialläkare, 4 stadsläkare, 19 andra prak­tiserande läkare, 9 veterinärer, 8 tandläkare, 11 sjukgymna­ster, 6 fältskärer, 72 barnmorskor och 8 apotekare.

Gr) Länets städer, allmänna byggnader m. m. I Upp­sala har byggnadsverksamheten varit betydligt lifligare än under föregående period. 13 obebyggda tomter hafva be­byggts, 43 nya boningshus uppförts och 15 äldre nedrifvits, hvadan tillskottet nya hus utgör 28 mot 10 under förra perioden. Därtill komma 18 nya fabriks-, 20 trapp- och 52 uthus. Emellertid har bostadsbrist för mindre bemedlade varit rådande. För bristens afhjälpande framhâlles från

arbetarehåll (arbetarekommunen) såsom önskemål, att staden griper sig an med energisk byggnadsverksamhet och anord­nar fast bostadsinspektion. Gång efter annan lär därjämte klagas öfver dåliga hyreslägenheter och växande hyror. En af stadsfullmäktige ti l lsatt kommitté har förehaft frågan om bostäder för arbetare och med dem likställde samt i afgif-vet utlåtande föreslagit åtgärder för inköp af obebyggd mark, utvidgning och omläggning af stadsplanen, omarbetning af byggnadsordningen och införande af statistisk bostadsunder­sökning. Till något vidare resultat har man ännu ej kom­mit. Till bostadsbristens afhjälpande hafva dock verksam­ma företag icke saknats. Så har för den af staden dispone­rade s. k. arbetarebostadsfondens räkning uppförts en två­våningsbyggnad af sten, innehållande 16 lägenheter om ett rum och kök samt 8 enkelrum. Vidare har Statsbanornas-änke- och pupillkassa låtit uppföra ett stort boningshus, af-sedt hufvudsakligen för järnvägsbetjäning och inrymmande 71 lägenheter. Därjämte har af ett aktiebolag med intres­senter mestadels från Uppsala planlagts och delvis genom­förts byggande af egna hem för arbetare å ett vid Rickom-berga i Bondkyrka socken beläget jordområde, som af bo­laget reglerats. Vissa byggnadsregler hafva införts, så att endast envåningshus få uppföras och viss del af hvarje tomt måste lämnas fri. Af områdets 51 tomter hafva numera 40 blifvit försålda och 35 bebyggda. Sex tomter hafva bebyggts af bolaget med lika många boningshus, innehållande tillsam­mans 17 lägenheter om 1 rum och kök, som uthyras jämte tillhörande trädgårdstäppor, öfriga bostäder hafva upp­förts af arbetare. Till 13 af dessa har bolaget från Stats­kontoret förmedlat egnahemslån å tillsammans 25,000 kr.

Bland mera betydande byggnadsarbeten i Uppsala un­der perioden må främst nämnas den omfattande ändring och inredning, som ägt rum i Uppsala slotts inre. I norra slotts­tornet har anordnats en med stuckatur i vasa-stil och med målningar prydd samlingssal för länets landsting och hus­hållningssällskap, som därjämte fått åt sig inredda utskotts-, kansli- och arkivrum å slottet. I hufvudvåningen har åt landshöfdingen nyinredts representatipnsvåning, hvarjämte boställsvåningen inredts i tidsenligare skick. De förra repre­sentationsrummen å nedre botten äro ändrade och upplåtna till lokaler för länsstyrelsen och landtränteriet. En monu­mental marmortrappa med i stuck arbetade väggar och tak leder upp till norra tornet och hufvudvåningen. Central värmeledning och elektriskt ljus hafva införts. A borggår­den är anlagd en terrass med murar och stolpar af granit. Till bestridande af kostnaderna för arbetets utförande, hvilka uppgått t i l l sammanlagdt 159,240 kr., har dels Riksdagen anslagit 54,000 kr., dels bidrag lämnats af länets landsting med 23,000 kr. och af hushållningssällskapet med 17,000 kr. Öfriga erforderliga medel hafva af undertecknad landshöf-ding på enskild väg anskaffats. Betydande bidrag hafva lämnats af framstående egendomsägare inom länet och af några storindustriella företag, såsom Stora Kopparbergs bergs­lags aktiebolag samt Uppsala—Margretehills järnvägsaktie­bolag. Arbetet har efter ri tningar och under kontroll af arkitekten Ture Stenberg utförts på entreprenad af bygg­mästaren J . E. Gustafsson. Stuckarbetet har utförts af ar­tisten Arthur Gerle. Målningarne i landstingets och hus-

Uppsala. Uppsala län. 41

hållningssällskapets samlingssal hafva verkställts af artisten Eldh. Värmeledningssystemet har utförts i enlighet med förslag, uppgjordt af ingenjören H. Theorell.

Slottets södra flygel är efter genomgripande ändring och reparation inredd och sedan år 1902 upplåten till landsarkiv. A slottets omgifningar hafva på undertecknad landshöfdings föranstaltande planterats omkring 10,000 trädplantor, däri­bland mestadels 8. k. dalabjörk, och på norra sluttningen gran, tall, bok, lind m. m. På lämpliga ställen hafva ut­satts 4- à 5-åriga plantor af finare utländska barrträd, häm­tade från Konungens plantskolor å Djurgården i Stockholm.

Uppsala universitet har för en kostnad af omkring 380,000 kr. låti t utvidga sitt sjukhus dels med ändring af den äldre byggnaden, dels med nybyggnader: 1 ekonomiafdelning, 1 paviljong för bröstsjukdomar, 1 för ögonklinik och gyne-kologisk klinik samt 1 isoleringsafdelning. Såsom viktiga nyheter må nämnas centraluppvärmning, luftväxling efter modernt system, hygieniskt klosettsystem, elektrisk belys­ning, personhiss, särskild badafdelning m. m. I sitt förän­drade skick stod sjukhuset färdigt hösten 1904. Arkitekt har varit T. Stenberg, byggmästare G. S. Hallström.

Ungefär samtidigt fullbordades nybyggnaden för aka­demiens kemiska institution under öfverinseende af professu­ren O. Widman, med Stenberg såsom arkitekt och ingenjö­ren Hj. Kallenberg m. fl. som byggmästare. Huset har två våningar, källare och vind, inrymmer laboratorier, föreläs­ningssal, maskinrum m. m. och lärer hafva kostat jämte in­redning omkring 300,000 kr.

Bland Uppsala stads egna nybyggnader märkas epidemi­sjukhuset, hvarför lämnats redogörelse under rubriken Sjuk­vård, samt sjukasyl vid försörjningsinrättningen, omnämnd under rubriken Fattigvård, kommunalhuset Fyrishall vid Haglundsbro med ångkök och utspisningslokal för obemed­lade, lokaler för arbetareinstitut, bibliotek m. m. samt elek­tricitetsverkets hus vid Strandbodgatan. Därjämte förtjä­nar omnämnas, att högre allmänna läroverkets hus blifvit, med anslag å 81,000 kr. ur stadskassan, tillbyggdt med 9 nya lärosalar jämte ny vaktmästarebostad och slöjdlokal. Arki­tekt för de nu nämnda byggnadsföretagen har varit stads­byggmästaren C. A. Ekholm. För ett under perioden upp-fördt nytt folkskolehus har redogjorts under rubriken Under­visningsväsende.

För Tiunda härad har, efter ritning af arkitekt Ekholm, i Uppsala byggts ett nyt t tingshus, innehållande, jämte för­hall, en hög och rymlig domsal, rum för domhafvande, kan­sli, tillika arkiv, rum för biträden, åklagare, nämnd och vaktmästare, det hela utmärkande sig för en lika ändamåls­enlig som prydlig anordning och inredning. För Riksban­ken och Mälareprovinsernas bank hafva under perioden i Uppsala uppförts två större nybyggnader.

Erinras bör äfven om Trefaldighetslyrkans pietetsfulla och mönstergilla restaurering, hvarvid kyrkans y t t re väggar renskrapats och blottats, framvisande kyrkans olika byggnads­perioder, tornets hvita nischer och den gamla takhufven bi­behållits, tegelpelarne i kyrkans inre jämte bågar och hvalf-stråtar frigjorts från putsbetäckning, rundfönstret på västra gafveln blifvit synligt samt gamla väggmålningar blottats och af artisten Edv. Bergh renoverats. Restaureringen, som

ma/o8. K. Majsts Befallnhgshafvandes femårsbefälteUer 1901—1905. Uppsala län. 6

i sin helhet ledts af arkitekten Agi Lindegren, har kostat omkring 50,000 kr.

Kostnaden för allmänna gatuarbeten i Uppsala utgjorde år 1901 41,204-91 kr., år 1902 27,62450 kr., ar 1903 26,384-12 kr., år 1904 39,51044 kr. och år 1905 23,948-77 kr. eller i medeltal 31,734-55 kr. Lägges därtill kostnaden för en ny järnbro öfver Fyrisån vid Skolgatan, 28,854-14 kr., som be-stridts af medel ur en af f. d. bankkassören August Hag­lund till staden lämnad donation, blir medehitgiften 37,505 kr., eller mer än 10 % större än förra periodens. Gator hafva till en längd af tillhopa 1,125 meter belagts med nubbsten. Vid nya gators ordnande har användts fältsten för 760, ma­kadam för 230 och grus för 350 längdmeter. I sammanhang med Riksbankens nya hus hafva en del gamla hus i kvarteret Bryggaren rifvits och Bangårdsgatan framdragits från Kungs­ängsgatan till Östra Agatan. I lösen för erforderliga tom­ter har staden utgifvit 23,000 kr. Till gatans reglering har kassören Haglund bidragit med en gåfva af 10,000 kr.

Uppsala stads vattenledning är ombyggd enligt förslag af professor J . G. Richert. Vattentillgången, förr något knapp, har tillökats med 4 nya brunnar, däraf o försöks- och 1 sänkbrunn. Den senare, 30 meter djup, af gjutjärn och med 2 meters diameter, är belägen vid Svandammens västra ända och lärer vara den största i sitt slag i Sverige. Från den vatten­ledande grusåsen, som bildar brunnens botten, lämnar brunnen ett fullt sterilt, något kalkhaltigt vatten till dubbelt sa stor mängd, som staden för närvarande behöfver. I det tillbyggda pumphuset vid ån har maskineriet förstärkts med en dubbel -cylindrisk ångpump (efter Richerts system) jämte tryck­klocka m. m., och uppgår det nya pumpverkets kapacitet till 60—90 sekundliter uppumpadt vatten. I södra slotts­tornets öfversta våningar, som jämlikt kungl. bref den 24 april 1903 för ändamålet upplåtits, är inlagd en ny vatten­reservoar, upptagande nästan lika stor rymd — 680 kbm. — som den gamla å slottsborggården — 719 kbm. Lednin­gens rörnät är nu deladt i två skilda system, ett för de lägre belägna stadsdelarna med tryck från den gamla reser­voaren, ett för de högre liggande med tryck från den nya. För högtrycksnätets fullständigande äro 3,800 meter nya vattenrör utlagda. Rörnätets hela längd har ökats från 29,200 till 32,800 meter. Kostnaden för vattenledningens hela ändring och ökning uppgår till 191,422-73 kr. Vatten­förbrukning till husbehof inom det planlagda området är af-giftsfri. Eljest betalas afgift efter taxa. Öfver förbruknin­gen samt vattenledningens inkomster och utgifter redogöres i följande tabell:

42 Uppsala län. Uppsala. Enköping. Landskyrkor.

Förbrukningen har alltså i medeltal stigit med 10-6 %. Räknas den faktiska folkmängden till 26,000 personer, be­löper sig 95-4 liter per person och dygn mot 89-5 under förra perioden. Inkomster och utgifter hafva ansenligt stigit, men öfverskottet är ungefär detsamma som förr, respektive 5,311-13 kr. och 5,373-92 kr. Vattenledningen lär den närmaste fram­tiden komma att utsträckas till förstäderna. Likaså vatten-afledningen, hvars längd 24,000 meter under perioden blott obetydligt ökats för en kostnad af 3,450 kr. I sin helhet äro vatten- och afloppsledningarna jämte maskinerier m. m. nu bokförda till ett värde af 842,775-75 kr. mot 677,425-75 kr. vid periodens början.

Uppsala stads gasverks under förra perioden påbörjade utvidgning har nu afslutats, så att verket, förutom ny ex-hauster, skrubber och pelonzeapparat, erhållit ny gasklocka om 2,500 kbm:s rymd. En ny kolbod af sten är ock upp­förd. Kostnaden för hela utvidgningen uppgår till 130,982-72 kr. Rörnätets längd vid periodens slut var 26,000 meter-Gaspriset har nedsatts från 20 öre för lysgas och 16 öre för kokgas till respektive 16 och 12 öre, allt pr kbm. Vid pe­riodens slut funnos i användning 56 gasmotorer med till­hopa 250 hästkrafter mot 37 med 160 hästkrafter vid dess början. Nu försäljes nästan lika mycket kokgas som lys­gas, under det kokgasen under förra perioden utgjorde en­dast 25 % af den försålda gasmängden. För gatubelysnin­gen finnas 482 med auerbrännare försedda gaslyktor och 28 oljelyktor mot respektive 432 och 41 under förra perioden. -T- Gastillverkningen, som stadigt ökats, har i medeltal ut­gjort 1,164,731 kbm. årligen mot 799,119 kbm. under före­gående period, alltså en ökning af 45 % Stadens årliga in­komst af gasverket har i medeltal uppgått till 71,652 21 kr. mot 61,646-75 kr. enligt nästföregående berättelse.

Uppsala stads brandväsende har icke undergått någon väsentlig förändring. Vattenledningens nya högtryckssystem är gifvetvis en kraftig förstärkning vid eldsläckning i de högt belägna stadsdelarne. Angående antalet eldsvådor och eldsvådetillbud m. m. hänvisas till följande efter brandche­fens årsberättelser uppställda tabell:.

Utgifterna för brandväsendet utgjorde år 1901 22,400 kr., år 1902 24,075 kr., år 1903 23,45681 kr., år 1904 23,65621 kr., år 1905 24,022-14 kr. Brandredskapen, hästarne inbe­räknade, äro bokförda till värde af 44,990'12 kr. Brand­kårens befattning med de allmänna vägarnes underhåll har upphört. I stället sysselsättas 2 man och 2 hästar med körslor i och för andra stadens behof.

År 1904 beslöts anläggning af ett elektricitetsverk i Upp­sala för en beräknad kostnad af 325,000 kr. Med en anslut­ning af 6,500 lampor och med inkomst af 45 öre för belys­ningsström och 20 öre för motorström beräknas verket kunna förränta och amortera kostnaden. Mot periodens slut voro de för verket behöfliga byggnader och ytterledningar fär­diga.

I Enköping har byggnadsverksamheten äfven under denna period varit liflig. Inom stadens planlagda område hafva upp­förts 18 och utom samma område 58 nya boningshus. Motsva­rande siffror under föregående femårsperiod utgjorde 11 och 44. Enköpings mekaniska verkstads aktiebolag har för be­redande af s. k. egna hem åt bolagets arbetare inköpt 50 tomter. Vid periodens slut voro dessa tomter ännu obe­byggda. 35 af bolagets arbetare ägde emellertid redan då egna hem.

Bland allmänna byggnadsföretag, som under perioden kommit till utförande i Enköping, är att nämna uppförandet af ett gymnastikhus vid allmänna läroverket för en beräk­nad kostnad af 49,000 kr. Enköpings och Vårfrukyrka för­samlingars kyrka har under åren 1903 och 1904 genomgått en genomgripande inre restauration enligt af arkitekten F. Fal­kenberg upprättadt förslag. Kostnaden härför har uppgått till 51,615 kr. Dessutom har för en kostnad af 14,000 kr. ny orgel insatts i kyrkan.

Enköpings i senaste femårsberättelsen omförmälda vat­tenledning har visat sig gifva riklig tillgång till godt vat­ten. Ledningen nådde vid periodens slut en längd af 5,544 meter. Vattenförbrukningen utgjorde år 1905 58,000 kbm. för hushållsbehof och 3,082 kbm. för allmänna behof. Af-loppsledningens rörnät hade vid periodens slut en längd af 5,000 m.

Vid Upplands artilleriregementes établissement utanför Uppsala voro vid periodens utgång omfattande nybyggnader under uppförande.

Hvad angår allmänna byggnadsföretag å landsbygden är att anteckna, att inom Älfkarleby socken blifvit uppförd en ny kyrka, afsedd att tillgodose behofvet inom norra delen af denna socken med dess stora industriella anläggningar och alltjämt ökade befolkning. Denna kyrka, hvartill grund­stenen lades den 20 augusti 1904, har byggts af tegel efter ritning af arkitekten Nils Norden i Gäfle. Kostnaden för arbetet, hvilket vid periodens utgång var i det närmaste fullbordadt, har, frånräknadt orgelverk, altartafla, klockor och målade fönster, som skänkts till kyrkan, uppgått till sammanlagdt 101,327 kr. Lena kyrka har under år 1904 genomgått restauration, nödvändiggjord bland annat af det bristfälliga skick, hvari taket till det med kyrkan samman­byggda Bielkeska grafkoret råkat. I kyrkan befintliga öfverkalkade, äldre målningar hafva, där så kunnat ske, återställts eller, eljest ersatts med nya målningar. Ritning till restaurationsarbetet har uppgjorts af arkitekten i öfver-intendentsämbetet Gustaf Petterson. Restaureringen af de gamla målningarne har utförts af artisten Albert Eldh. Re» staurationen har dragit en kostnad af tillhopa 13,421 kr., hvaraf 6,000 kr. med nådigt tillstånd tagits ur Bielkeska grafkassan. Jämväl Dalby och Öfver-Grans socknars kyr­kor samt Österby bruks kyrka hafva under perioden blifvit

Fromma stiftelser. Uppsala län. 43

restaurerade. Förslag till restaurering af Jumkils sockens kyrka har uppgjorts och fastställts, men arbetet med ut­förandet af detta företag har under perioden icke hunnit på­börjas. — Angående uppförande vid Uppsala hospital af en upptagningsanstalt för sinnessjuka från länet har lämnats redogörelse under rubriken Sjukvård. Under samma rubrik har redogjorts jämväl för en vid Löfsta bruk inrättad sjukstuga.

H) Fromma stiftelser, sällskap för allmännyttiga ändamål. Angående de inom länet befintliga fromma stif­telser lämnas upplysning i tabell 7, där jämväl finnas intagna uppgifter angående de Uppsala universitet tillhörande sti­pendier m. m.

Bland dessa stiftelser vill Konungens Befallningshaf-vande i likhet med hvad i föregående femårsberättelser ägt rum, särskildt omnämna några af större betydelse eller under perioden tillkomna.

Elisabethemmet i Uppsala är en stiftelse, som bildats på grundval af medel, hopsamlade af sällskapet Myrorna, och hvars kapital ökats genom en s. k. basar samt större och mindre gåfvor från många håll, däribland 5,000 kronor af C. von Bahrs dödsbo och 5,000 kronor af Uppsala spar­bank, så att stiftelsens storlek vid 1905 års slut utgjorde 33,49144 kr., inberäknadt en för 6,178-43 kr. inköpt tomt för hemmets framtida byggnad. Enligt ett år 1902 antaget reglemente har stiftelsen till ändamål at t åt mindre bemed­lade fruntimmer, som sett bättre dagar (pauvres honteux), kostnadsfritt lämna bostad med värme, och därutöfver mot billig afgift de förmåner, som hemmets tillgångar och andra förhållanden kunna komma att medgifva. F . n. hyres bo­stad åt 4 understödstagare. Hemmets angelägenheter om-händerhafvas af en styrelse under öfverinseende af ett an­tal fullmäktige, utsedde på stiftarnes konstituerande möte och med rätt att själfva komplettera sig.

Föreningen för Uppsala skollofskolonier, bildad år 1901, finnes förut omnämnd under rubriken Undervisningsväsende. Där redogöres ock för Föreningen för arbetsstugor.

Gillbergska barnhusinrättningen, för hvars tillkomst och ändamål redogjorts i äldre femårsberättelser, hade vid 1905 års slut 137 barnhusbarn (66 gossar, 71 flickor), däraf 136 utackorderade, mestadels i hem på landet. Under de senare åren har inrättningen antagit ett inskränkt antal barnhus­barn, men sökt i större omfattning bereda tillfällig värd åt s. k. »extra barn» och deras mödrar. I barnhuset å lägen­heten Tullgarn finnes utrymme för omkring 24 barn jämte nödig betjäning. Utomhusbarnen inspekteras årligen af en såsom inspektör anställd prästman. Barnhuset är befriadt från skyldighet at t fullgöra de anmälningar och under­kastas den tillsyn, som afses i lagen om fosterbarns vård den 6 juni 1902. Inrättningens inkomster under år 1905 uppgingo till 55,420-89 kr. och utgifterna (inkl. förvaltnings­kostnader och diverse) till 41,659-38 kr., däraf 17,289-85 kr. för utomhusbarnen. JDe årliga öfverskotten samlas till en fond för att möta behofvet af nybyggnad för barnhuset.

Uppsala högre allmänna läroverks stipendiefonder h af va ökats med Erik Gustaf Schr anis fond, stiftad af framlidne bankkassören Vilhelm Ferdinand Ekman genom testamente den 18 september 1899 och bärande namnet af hans vän, nu

jämväl aflidne läroverksadjunkten Schram. Ärliga räntan skall användas till 4 stipendier åt obemedlade ynglingar vid läroverket, hvilka visa verkliga anlag för studier samt gjort sig kända för flit och hedrande uppförande. Bland samme Ekmans öfriga donationer må här nämnas 100,000 kr. till Uppsala universitet, 10,000 kr. till Upplands och 10,000 kr. till Gästrike —Hälsinge studerande nationer, förutom 15,000 kr. till Akademiska sjukhuset i Uppsala, 10,000 kr. till sällskapet Jultomtarne och 10,000 kr. till Pauvres-honteux-inrättningen.

Goda herdars minne är namnet å en from stiftelse, som äger professoren F . A. Gr. Bergman till upphofsman och har till sitt i stiftelseurkund af den 2 april 1903 angifna ända­mål at t genom anskaffande af tjänliga lokaler och jämväl på annat sätt, närmast inom luthagsdistriktet af Uppsala domkyrkoförsamling, underlätta och befordra själavårds- och diakonissverksamhet, afseende religiös uppbyggelse, betryck­tas lyftning och det uppväxande släktets väl. För en kost­nad af mer än 50,000 kr. är byggdt ett stenhus, församlings­huset Vindhem kalladt, som för stiftelsens verksamhet in­rymmer predikosal, samlingssal för konfirmander, läs- och biblioteksrum, arbetsstuga och bostad för diakonissor. Här finnes ock lokal för en barnkrubba, söm delvis underhållen genom anslag från staden.

En liknande inrättning, fastän i mindre skala och af enklare beskaffenhet, finnes sedan hösten 1902 anordnad i den för detta ändamål af enskild person inköpta gården Karlsborg n:r 1 i Uppsala och afsedd för diakonissverksam­heten i den s. k. vaksalastaden. Den där befintliga barn-krubban åtnjuter understöd från Gillbergska barnhuset.

Vid dess 75-åriga tillvaro den 9 oktober 1905 skänkte Uppsala sparbank 36,000 kr. till Uppsala stads fond för be­kämpande af tiiberkulossjukdoM. Ärliga räntan skall an­vändas i främsta rummet till förekommande af tuberknlösa sjukdomars spridande inom Uppsala stad och till understöd åt mindre bemedlade, af tuberkulos angripna medlemmar af Uppsala samhälle, om hvilkas återställande till hälsa och arbetsförmåga finnes förhoppning, samt i öfrigt till ändamål, som äro med de nu angifna likartade. Ofver räntan för­fogar en styrelse af tre personer: förste stadsläkaren samt en af stadsfullmäktige och en af stadens fattigvårdsstyrelse utsedd ledamot.

Ny är ock slutligen den WalUjrensha fonden â 40,000 kr., donerade till Uppsala stad af numera aflidna professors­änkan Maria Magdalena Wallgi-en genom testamente den 10 juni 1900. F . n. utgår af fonden en lifränta till viss i testa­mentet angifven person. När denna aflidit, skall årligen ut­delas understöd om 100 kr. till 6 fattiga och välfrejdade änkor efter ämbetsmän, tjänstemän, borgare eller handlande inom Uppsala, efter af fattigvårdsstyrelsen upprättadt för­slag. Återstoden af räntan tilldelas andra välfrejdade änkor inom Uppsala med 50 kr. per år till hvarje och med före­träde för ålderstigna, sjukliga och fattiga.

För de i senaste femårsberättelse omförmälda Törnlund-ska donationerna har enligt kungl. bref den 25 september 1903 fastställts reglemente. Donationerna äro af tre slag:

a) Uppsala stad tillhöriga medel, af hvars årsränta 2 % få användas till allmän nytta i enlighet med bestämmelser i 25 § af donators testamente;

44 Uppsala län. Sällskap för allmännyttiga ändamål.

b) till andra ändamål anslagna medel, hvilka af staden förvaltas; och

c) likaledes till andra ändamål donerade medel, hvilka blifvit öfverlämnade till de särskilda donationstagarne.

De under a) och b) nämnda medel förvaltas af drätsel­kammaren under samma ansvar, som om stadens egna medel stadgas. För förvaltningen och dess granskning gälla sär­skilda bestämmelser i reglementet. De i punkten b) upp­tagna medel placeras i en fond med särskilda valutor, hvil-kas årliga behållna ränteafkastning fördelas på dessa dona­tioner efter hvarje donations kapitalbelopp, sådant detta var vid årets början. Enligt senaste revisionsberättelsen hade fonderna vid 1905 års slut följande kapitalsummor:

upplöstes den 31 december 1903 och som omfattade Upplands regementes inskrifningsområde, sådant detta var år 1901. Här meddelade upplysningar afse således de tre sista åren af Upplands skytteförbunds och de två första åren af Uppsala läns skytteförbunds tillvaro.

Upplands skytteförbund bestod vid början af år 1901 af 21 föreningar. Under året tog skytteverksamheten ett be­tydande uppsving, i det att ej mindre än 62 nya föreningar bildades, så att antalet föreningar vid årets slut var 83, af hvilka 42 inom Uppsala län. Dessa 42 föreningar ägde tillsammans 2,203 medlemmar.

År 1902 bildades 22 nya föreningar och upplöstes 1. Hela antalet föreningar vid samma års slut var således 104, hvaraf 56 inom Uppsala län. År 1903 minskades antalet till 55, genom att 2 äldre föreningar sammanslogos. Anta­let medlemmar i förbundet inom Uppsala län var vid 1903 års slut 3,500. Under periodens två sista år bildades inom Uppsala läns skytteförbund ytterligare 4 föreningar, näm­ligen 2 under år 1904 och 2 under år 1905.

Antalet medlemmar m. m. vid periodens slut framgår af följande tabell Z (sid. 45), upprättad på grund af skytteföre­ningarnes rapporter öfver verksamheten år 1905.

Förbundets anslag utgjorde år 1905 af staten 1,787 kr., och af Uppsala läns landsting erhöllos 1,250 kr., hvilket senare belopp hufvudsakligen användts till inköp af mauser-gevär till skjutpriser.

Förbundets styrelse utgjordes af undertecknad landshöf-ding som ordförande, chefen för Upplands infanteriregemente såsom vice ordförande, verkställande utskottet, bestående af 9 valda ledamöter och 1 af Kungl. Maj:t utsedt ombud, samt skytteföreningarnes ombud. Styrelsen har sitt säte i Uppsala.

I december 1903 konstituerades Sällskapet för främjande af friluftslekar i Uppsala med ändamål att i hygieniskt och sedligt uppfostrande syfte främja friluftslif i alla former och bland alla samhällsklasser. Sällskapets angelägenheter hand-hafvas af en styrelse af 15 personer, däribland representan­ter för stadsfullmäktige, universitetet, skolor, idrottsförenin­gar, arbetare och nykterhetsorganisationer. Ett arbetsut­skott på 3 personer sköter löpande göromål. Sällskapet räk­nade första året 12 ständiga och 638 årsmedlemmar. Säll­skapet har, bl. a., anordnat lekplaner i olika delar af sta­den, tillhandahållit lektyg (bollar o. d.), lämnat undervis­ning i fotbollspel, underhållit skid- och kälkbackar samt en skridskobana, anordnat fester och offentliga föredrag om idrott o. d.

En förening med synnerligen behjärtansvärdt syfte: att åt fattiga, nyfödda barn under läkares kontroll bereda till­gång till särskildt beredd mjölk, är föreningen Mjölkdrop­pen, bildad den 21 april 1904. Mjölkblandningen äger rum i ett inom Gillbergska barnhuset inredt mjölkkök. Mjölken utdelas i Uppsala å barnkrubborna i Karlsborg och Vind­hem, där hvarannan torsdag mottagning hålles af läkaren, barnen anmälas och undersökas. Betalningen är i allmän­het 5 öre per dag. Antalet barn, som fått sin föda från Mjölkdroppen, har varit i medeltal 20 om dagen, antalet underhållsdagar under året 3,358 eller 105 per barn, barnens medelålder 51/» månader och medelökningen på hvarje barn 1,376 gr.

För de särskilda fonderna redogöres i allmänhet under resp. afdelningar i formuläret 7.

Bland sällskap för allmännyttiga ändamål bör Uppsala läns hushållningssällskap nämnas i främsta rummet, då detta sällskap fortfarande utöfvat en synnerligen gagnande verk­samhet till befrämjande af jordbruket och därmed i samband stående näringar. Sällskapets inkomster år 1905 uppgingo till 68,405 kr. 59 öre och dess utgifter samma år stego till 60,879 kr. 17 öre, fördelade i följande hufvudposter:

Enligt hvad Konungens Befallningshafvande inhämtat från vederbörande magistrater och länsmän verkade vid perio­dens utgång inom länet följande sällskap med ändamål att motarbeta missbruk af rusdrycker, nämligen goodtemplarorden och nationalgoodtemplarorden med tillhopa 48 loger och 3,055 medlemmar, templarorden med 35 loger och 1,843 medlem­mar, verdandiorden med 3 loger och 200 medlemmar, Hvita bandet med en förening och 46 medlemmar, 41 blåbandsföre-ningar med 4,011 medlemmar, 10 s. k. helnykterhetsförbund med 845 medlemmar samt 2 andra nykterhetsföreningar med 125 medlemmar.

Uppsala läns skytteförbund, som enligt de af Kungl. Maj:t den 26 juni 1903 stadfästade grunder för det af sta­ten understödda frivilliga skytteväsendet omfattar Uppsala län, utgör en del af det förra Upplands skytteförbund, som

Fattigvård. Uppsala län. 45

Uppsala fabriks- och handtverksförening, Uppsala han­delsförening, Uppsala trädgårdsförening, Uppsala läns fång­vårdsförening samt Uppsala läns jaktvårdsförening hafva fortfarande varit verksamma.

Inom länet funnos, såsom ofvan omtalats, vid periodens utgång 32 registrerade sjukkassor. Beträffande dessa hän­visar Konungens Befallningshafvande till de utaf vederbö­rande årligen lämnade uppgifter. För inom länet förefint­liga sjukkassor, som icke registrerats, finnes redogjordt i tabell 7.

I) Fattigvård. Hvad angår den allmänna fattigvården torde Konungens befallningshafvande i hufvudsak få hän­

visa ti l l därom afgifna officiella berättelser. Hela antalet understödstagare i länet var år 1904 4,734 personer, hvaraf 2,855 å landsbygden samt 1,744 i Uppsala och 135 i En­köping. Proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden utgjorde å landsbygden 2-95 % och i städerna 6'56 %. Samma siffror för hela riket utgjorde för landsbyg­den 3 86 % och för städerna 6-44 %.

I Tierps socken har under åren 1903—1905 uppförts en större fattiggård, afsedd att rymma 100 personer. Västlands socken inköpte år 1904 en gård, som sedermera inredts till fattiggård, med plats för 48 personer.

I Uppsala har den s. k. öppna fattigvården fortfarande varit ordnad i nära anslutning till det s. k. Elberfeldsyste-

Tab. Z. Skytteföreningarna i Uppsala län år 1905.

) Medlemsantalet har änder aret ^minskats. — s) Medlemsantalet är lika med föregående år. — 3) Medlemsantalet hor under aret ökats. — 4) Med inräknande af Gryta, Mellersta Trögds, Västlands och Ådö-Säbyholms skytteföreningar, för hvilka inga sifferuppgifter föreligga.

46 Uppsala län. Fattigvård.

met. Understöden hafva mestadels utgått i penningar, där­jämte eller enbart i matvaror, ved och klädespersedlar. Åt fattiga, som äro i saknad af arbete, har genom en särskild afdelning af fattigvårdsstyrelsen anordnats s. k. nödhjälps­arbete, vare sig stenhuggning och makadamslagning, huf-vudsakligen för stadens eget behof, eller vedhuggning o. d. I nedre våningen af den förut omnämnda byggnaden Fyris­hall har fattigvårdsstyrelsen anordnat ntspisning åt fattiga, skolbarn eller äldre. Där tillhandahålles ock mat för bil­ligt pris och utdelas matvaror åt understödstagare. Den slutna fattigvården är sedan många år förlagd till stadens arbets- och försörjningsinrättning (Invaliden), där år 1905 funnos intagna 284 hjon, hälften i ålder mellan 60 och 80 år. Ar 1904 fullbordades vid inrättningen en del om- och

tillbyggnader för att anskaffa större utrymme och tidsenli­gare anordning af lokalerna för sinnessjuka. Numera kunna å denna afdelning mottagas 35 sjuka. Samtidigt har afdel-ningen för friska hjon tillökats.

Vid sidan af den kommunala fattigvården i Uppsala står fortfarande den i föregående berättelser omförmälda före­ningen Be fattigas vänner med uppgift att genom sin cen­tralbyrå understödja de fattiga med arbete. Byrån förmed­lar diverse hemslöjdsarbeten åt ett sextiotal kvinnor. Till­verkning af gardinväf (6,170 meter under år 1905) är en specialitet, som vunnit godt anseende och vidsträckt afsätt-ning. I öfrigt tillverkas bomullstyg (2,300 m.), handduks-, dräll- och lakansväf, mattor m. m. Föreningen har en ar-betsförlagsfond uppgående till 11,606 kr.

Uppsala slott i landskansliet och landskontoret den 7 juni 1907.

BRAKENHIELM.

Knut Hamilton. Bob. Hagen.

Tab. 1. Uppsala län. 47

Tab. 1.

FOLKMÄNGDEN I UPPSALA LÄN ÅREN 1901—1905.

48 Uppsala län. Tab. 2.

Tab.

ALLMÄNNA VÄGAR OCH SKJUTSNING

a) Längd af allmänna vägar och kostnad för deras underhåll

b) Väganläggningar och kostnad därför under åren 1901—1905.

Tab. 2. Uppsala län. 49

2.

I UPPSALA LÄN ÅREN 1901—1905.

samt vägkassornas inkomster och utgifter m. m. år 1905.

c) Skjutsanstalter och skjutslega vid 1905 års slut. d) Vid skjutsning utgångna hästar under åren 1901—1905.

50 Uppsala län. Tab. 3.

Tab. 3.

HEMMAN OCH LÄGENHETER SAMT STADSJORDAR M. M. I UPPSALA LÄN ÅR 1905.

I. Landsbygden.

Tab. 4.

EGENDOMAR AF FIDEIKOMMISSNATUR I UPPSALA LÄN ÅR 1905. Tab. 4.

Uppsala

län. 51

Tab. 5.

EGENDOMAR TILLHÖRANDE INHEMSKA AKTIEBOLAG, I UPPSALA LÄN ÅR 1905.

52 U

ppsala län.

Tab.

5.

Tab. 5. U

ppsala län.

53

Tab. 6.

EGENDOMAR TILLHÖRANDE FRÄMMANDE MAKTERS UNDERSÅTAR, I UPPSALA LÄN ÅR 1905.

Tab. 7.

FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER, ICKE REGISTRERADE SJUKKASSOR SAMT DÄRMED JÄMFÖRLIGA INRÄTTNINGAR I UPPSALA LÄN ÅR 1905.

54 U

pp

sala län.

Tab. 6 o. 7.

Tab. 7. U

ppsala län. 55

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 56 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7.

Up

psala

län. 57

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 58 Uppsala

län. Tab. 7.

Tab.

7. U

pp

sala län. 59

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 60 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab.

7. U

pp

sala län.

61

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 62 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7. U

ppsala län.

63

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 64 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7. U

ppsala län. 65

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 66 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab.

7. U

ppsala län. 67

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 68 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7. U

pp

sala län.

69

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 70 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7.

Up

psala

län. 71

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 72 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7. U

ppsala län.

73

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 74 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7. U

ppsala län.

75

Tab. 7. (Forts.) FROMMA STIFTELSER, STIPENDIEFONDER, PENSIONSANSTALTER M. M. 76 U

ppsala län.

Tab. 7.

Tab. 7.

Up

psala

län. 77