1_5_begavade_barn

Srskilt begvade elever

1.5 Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

Mara Westling allodi

STD

MAT

ERIA

L

2 InTERnATIonELLT pERSpEkTIv p SRSkILT bEgvADE ELEvER

1.5 Internationellt perspektiv p srskilt begvade elever

Mara Westling allodi

Internationellt har insatser fr srskilt begvade elever utvecklats sedan lnge, och p olika stt i olika lnder. I alla lnder gr srskilt begvade elever i stor utstrck-ning i vanliga skolor och klasser. Det r mindre vanligt att undervisning fr srskilt begvade elever sker i speciella grupper eller i speciella skolor. Helt differentierade lsningar frekommer sllan och verkar ocks vara p tillbakagng i flera skolsys-tem. De vanligaste typerna av anpassningar av sjlva undervisningen fr srskilt begvade elever r olika former av individuellt std samt olika slag av acceleration och berikning. Dessutom r det vanligt med olika former av rdgivande samtal, in-dividuell handledning och coachning. Det frekommer ven, i varierande utstrck-ning i olika lnder, att det inom eller utanfr det formella skolsystemet anordnas extra kurser och evenemang av olika slag, extra curricular eller supplementary lear-ning activities (EADSNE, 2009; Freeman, Raffan & Warwick, 2010).

Vad som definieras som srskild begvning i olika sammanhang r beroende av sociokulturella vrderingar och frhllanden, det r inte givet en gng fr alla (Gal-lagher, 1975). Insatserna fr dessa elever har frndrats ver tid och under infly-tande av olika teorier om lrande, samt beroende p samhlleliga frutsttningar och med hnsyn till utbildningspolitiska beslut. En sjlvklar mlsttning i de tidiga programmen fr srskilt begvade elever i till exempel USA var att elevernas talang och frmgor skulle tas tillvara och utvecklas som en resurs i samhllets tjnst. I dag prglas insatserna mer av att man vill stdja en optimal utveckling fr elevens egen skull (Porter, 2005; Freeman, et al., 2010).

I engelsksprkiga publikationer benmns ofta srskilt begvade elever gifted and talented. Andra begrepp som frekommer r bland andra high ability, more able, precocious students, outstanding potential abilities och special prerequisites.

FrFattare

Mara Westling allodi r professor i specialpedagogik p Specialpedago-giska institutionen vid Stockholm universitet. Hon har en bakgrund som lrare och specialpedagog och bedriver forskning inom bland annat utbildningspolicy, specialpedagogiska insatser och om motivation och krea-tivitet. Hon ansvarar sedan flera r fr fortbildningskurser fr lrare och spe-cialpedagoger inom omrdet srskild begvning.

SRSkILT bEgvADE ELEvER 3


Teorier om srskild begvningBakom olika pedagogiska modeller finns olika uppfattningar om vad begvning r och varfr och hur den borde utvecklas. I en teoretisk analys av kunskapsomrdet gifted education identifierar Dai och Chen (2013) tre stt att tnka kring begv-ning i skolan, och dessa uppfattningar hnger samman med verksamheten som erbjuds. Det frsta synsttet utgr frn att det begvade barnet har en exceptionell frmga som mer eller mindre bestr, oavsett vad som hnder under utvecklingen. tgrderna innebr mestadels undervisning i srskilda grupper. Det andra synst-tet ser begvning som ett resultat av en systematisk utveckling av en talang i ett specifikt omrde. Hr fokuserar insatserna p att eleven fr utveckla expertis inom en srskild domn. Det tredje synsttet uppmrksammar den individuella varia-tionen i begvning som finns i elevgrupper i skolan och hur den kan bemtas med differentiering, specialpedagogiska modeller och uppmrksamhet p individuella styrkor och behov. Dai och Chen (2013) fresprkar en medvetenhet och hgre tydlighet om dessa olika synstt och hur de prglar olika policyer och insatser.

Definitionen av srskild begvning har skiftat ver tid och det finns olika teoretiska modeller som kan anvndas fr att definiera vad som karakteriserar srskild begvning och hur den kan komma till uttryck. Teorierna och modellerna som inspirerar undervisning fr srskilt begvade elever (gifted education) hrstam-mar frn olika hll. Hr finns exempelvis Spearmans teori om generell intelligens, Vygotskys teori om dynamisk utvecklingspotential, Gardners teori om multipla intelligenser, Renzullis tredelade modell som integrerar motivation, kreativitet och hg frmga, Gagns modell fr utvecklingsprocessen frn fallenhet till enastende prestation samt Sternbergs modell som integrerar kreativitet, praktisk och analy-tisk frmga samt vishet (Porter, 2005). Forskningen fortstter ocks om mnsklig kreativitet, problemlsning, tankefrmga och exceptionella prestationer. Dessa studier kommer att ka vr frstelse av dessa processer och hur de bst kan till-lmpas i utbildningssituationer. Men ven om det inte finns en konsensus om vad srskild begvning r, finns det i praktiken barn som visar ett brdmoget beteende och speciella frmgor och dessa barn behver std och uppmrksamhet.

Policyer och praktiker Frgan om insatser och resurser fr srskilt begvade elever har belysts p flera stt det senaste decenniet. Frst genom rapporterna frn det europeiska organet Eurydice (2006) och av Mnks och Pfluger (2005). Drefter genom en versikt

InTERnATIonELLT pERSpEkTIv p SRSkILT bEgvADE ELEvER 5

av policyer och praktiker av European Agency for Development of Special Needs Education (EADSNE, 2009).

En bred internationell kartlggning som genomfrdes av Freeman, Raffan och Warwick (2010) speglar aktuella tendenser inom olika lnders utbildningssystem fr att utveckla elevers frmgor och talang p bsta stt. En trend som finns inter-nationellt r att g ifrn en syn p begvning som ngot rvt och stabilt som berr en begrnsad grupp av elever som undervisas i srskilda program. I stllet anam-mar flera utbildningssystem en bredare definition av begvning som betonar fallen-het (aptitude) kombinerad med anstrngning (effort) och en policy som i hgre utstrckning uppmuntrar till berikning (enrichment) och differentiering (grouping) i vanliga grupper (Freeman et al., 2010).

Rapporterna utifrn kartlggningen har som gemensam nmnare att ven srskilt begvade elever behver stimulans och anpassningar utifrn sina olika frutsttningar och behov fr att kunna utveckla sina potentialer fullt ut. Srskilt begvade elever behver mta en utmanande undervisning vilket inte alltid sker. I flera utbildningssystem anses etik, humanistiska och demokratiska vrderingar vara viktiga element, eftersom srskilt begvade elever kan komma att bli framtida ledare. Vikten av att utveckla hela personligheten och elevens sjlvuppfattning framhlls ocks, samt att det r vrdefullt att utveckla expertis i specifika domner och sjlvstndigt lrande. Genomgende r att elevernas olika behov ska erknnas och bemtas genom individualiserade anpassningar (Freeman et al., 2010).

Fr att mta dessa elevers behov r det viktigt att bygga upp en kapacitet p bred front inom utbildningssystemet, dels genom lrarutbildningen, dels genom fortbildning s att lrarna kan ta hand om differentieringen i klassrummet (Fre-eman et al., 2010). Det kan ocks behvas lrare som r specialiserade p srskilt begvade elever, som bde undervisar och agerar mentorer fr andra lrare (Fre-eman et al., 2010)

Insatser och metoder En systematisk versikt av fungerande pedagogiska insatser fr srskilt begvade elever i en rad olika lnder fann std fr individanpassat lrande och differentie-ring inom ramen fr vanlig klassundervisning (Bailey et al., 2008). I samma forsk-ningsversikt rekommenderas ocks olika slags individualiserade program, organi-satoriska lsningar med nivgruppering samt olika former av differentiering inom en grupp med varierande niver av frmgor. Flera modeller verkar vara effektiva.

ven om det inte finns en kon-

sensus om vad srskild begvning r, finns det i praktiken barn som visar ett brdmoget beteende och speciella frmgor och dessa barn behver std och uppmrksamhet.

Fr att mta dessa elevers

behov r det viktigt att bygga upp en kapacitet p bred front inom ut-bildningssystemet, dels genom lrarutbildning-en, dels genom fortbild-ning s att lrarna kan ta hand om differentie-ringen i klassrummet.


Inte minst viktigt r samspelet eleverna emellan samt lrarens ledarskap i klass-rummet fr att skapa goda lrandesituationer. Positiva effekter hade ocks insatser inriktade p berikning, sjlvreglering (self regulation), och aktiviteter som engagerar tnkande p hg niv (higher order thinking), som kreativitet och problembaserat lrande. Studien framhll ven vikten av att inte behandla srskilt begvade elever som en homogen grupp (Bailey et al., 2008).

Berikning, acceleration och andra anpassningar kan kombineras p olika stt beroende p individuella frhllanden. Anpassningarna br inte vara rutinmssiga, utan planeras med noggranna vervganden i samarbete med frldrar och hela tiden med tanke p barnets bsta (Porter, 2005). I en uppfljning till vuxenldern av srskilt begvade elever som hade gtt igenom sin utbildning i snabbare takt, ut-tryckte ngra personer frbittring ver att de hade gnat s mycket tid till avance-rade studier, att de inte hade kunnat uppleva en vanlig barndom (Freeman, 2010). Vad som r den optimala utvecklingen fr varje elev kan allts skilja sig t.

I de nordiska lnderna finns olika erfarenheter av differentiering. I Danmark har man under flera r erbjudit ett mer avancerat utbildningsinnehll till elever med srskild begvning. Detta uppns genom srskilda intressegrupper och genom en nivgruppering som kallas potentialorienterad undervisningsdifferentiering. Det innebr att lraren erbjuder aktiviteter p olika komplexitetsniver: basniv, avancerad niv samt osedvanligt hg niv (Baltzer, Kyed, Nilssen & Voigt, 2006; Nilssen & Baltzer, 2011). I Finland har man utvecklat olika alternativ fr srskilt begvade elever under de senaste ren. Det finns nu srskilda skolor och program med mjligheter till berikning, intensivkurser, sommarkurser och tvlingar. Det finns ocks exempel p fortbildning och std fr lrare. Dremot nmns inte denna elevgrupp specifikt i officiella dokument i Finland (Tirri & Kuusto, 2013).

Elevernas bakgrund ska inte styra deras mjligheterDet framkommer i flera lnders policyer fr srskilt begvade elever en tydlig uppmrksamhet p underprestation, sociokulturella aspekter och likvrdighet. Det anses vara viktigt att dessa frgor lyfts i alla skolor, s att det berr elever av alla sociokulturella bakgrunder t.ex. minoriteter, eftersom srskild begvning kan ut-tryckas p annat stt n i majoritetskulturen (se till exempel New Zealand 2013). Srskilt begvade elever som kan vara missgynnade, till exempel elever som inte behrskar majoritetssprket, br aktivt inkluderas i dessa pedagogiska erbjudan-den. Dessa elever riskerar annars att inte bli identifierade och uppmrksammade i


samma utstrckning. Ett initiativ r Real Project, en satsning i Storbritannien med fokus p elever som har engelska som andrasprk (Real Project, 2011). Att identi-fiera mlgruppen fr insatserna r inte sjlvklart och det r en viktig del att beakta (Harradine, Coleman & Winn, 2014).

Att bedma srskild begvning Enligt en enkt frn European Agency for Development of Special Needs Educa-tion (EADSNE, 2009) saknar de flesta europeiska lnderna en officiell definition av srskilt begvade elever, men femton europeiska lnder erknner dessa elever i lagstiftningen.

Srskilt begvade elever identifieras p olika stt. Diagnostiska tester r vanliga, men identifiering genom rekommendationer frn lrare och frldrar har ocks blivit vanligare. Enligt en enktstudie som ingick i kartlggningen frn Freeman, Raffan och Warwick (2010) r lrarnas bedmning det vanligaste kriteriet, ensam eller i kombination med andra bedmningar, vilket frstrker betydelsen av lrares kompetens inom detta omrde. Andra metoder inkluderar olika typer av utred-ningar, portfolio, deltagande i tvlingar och sjlvnominering.

Europardets deklaration (1994) framhller att det kan uppst negativa effekter om elever betecknas som srskilt begvade. Det r mjligt att erbjuda resurser och anpassningar till eleverna utan att ndvndigtvis stta en srskild etikett p dem (Freeman, 2013).

Det kan vara svrt att identifiera de srskilt begvade eleverna som inte visar sin kapacitet i en vanlig undervisningssituation. Systematiska observationer fr att identifiera potentialer och styrkor hos elever r en viktig startpunkt i pedagogiska insatser p skolniv, som i det amerikanska projektet U-Stars Plus (Harradine et al., 2014). I U-stars plus observeras frmgor i nio domner: lrande, avancerade frdigheter, nyfikenhet och kreativitet, intresse, problemlsning, spatiala frmgor, motivation, social frmga och ledarskapsfrmga. Dessa styrkor kan uttryckas p olika stt, t.ex. som hg sjlvstndighet, men ven som ifrgasttande av aukto-ritet. De systematiska observationerna stdjer lrarna i att uppskatta dessa olika sidor hos eleverna, eftersom erknnande och frstelse r det frsta steget fr att man ska kunna bemta dem p ett bra stt och kunna ge nring till en fortsatt utveckling (Harradine et al., 2014).


Underprestation och srskild begvningBegreppet underprestation behver uppmrksammas och kopplas till studier av srskild begvning, men det r problematiskt att koppla definitionen av under-prestation till IQ, eller till diskrepansen mellan IQ och prestation, menar Ziegler & Stoeger (2012) i en teoretisk analys av dessa begrepp. Fr att frutse framtida exceptionella prestationer r inte ndvndigtvis IQ ett fungerande mtt. En ta-langfull person kan vara en person som r p god vg att utveckla sina prestationer mot excellens (achiever), eller en person som presterar ovntat lgre n frvntat (underachiever) eller en person som med tiden inte kommer att kunna uppn goda prestationer lngre (dropout) till exempel p grund av bristande std i omgivning-en, enligt Ziegler och Stoeger. De fresprkar bttre modeller fr att frst vilka hinder som kan uppst under vgen mellan goda frutsttningar och excellenta prestationer.

I en studie fljde man en grupp svenska elever med frmgor ver genomsnittet upp till vuxen lder (Ferrer-Wreder, Wnstrm & Corovic, 2014) och jmfrde de som underpresterade med dem som hade goda prestationer. Studien fann skill-nader mellan dessa grupper, nr det gller utbildning, inkomst och hlsa. Tidiga erfarenheter i brjan av skolan kan ha betydelse fr senare utbildningsresultat och livssituation. Med tanke p prestationerna fresprkar denna studie en hgre upp-mrksamhet fr dessa elevers behov av anpassning och stimulans i skolan.

Flexibla lroplaner En central aspekt fr att mjliggra anpassningar till elevers olika behov och frmgor r att det finns utrymme och flexibilitet i lroplanerna. Lroplanerna och realiseringen av dessa r ofta utformade med tanke p det som kan frvntas frn och kan vara nskvrt fr en genomsnittlig elev, och de kan vara mindre adekvata fr barn som avviker frn denna norm (Mnks & Pflger, 2005). Flera utbild-ningssystem, till exempel i USA och Storbritannien, har under de senaste tjugo ren infrt lroplaner och andra regleringar med en hgre grad av standardisering och resultatstyrning n tidigare och det kan pverka mjligheterna till individuali-sering och differentiering. Vad som erbjuds srskilt begvade elever i olika utbild-ningssystem beror exempelvis p lroplanens flexibilitet, frekomsten av nationella prov och riktlinjerna fr betygssttning. Det har betydelse i vilken utstrckning det finns mjligheter att skapa individuella utvecklingsplaner och genomfra riktade insatser och anpassningar (Allodi, 2014).


REFEREnsER Allodi Westling, M. (2014). Frbjudet omrde? Utbildning och kompetensutveckling om hg-

begvade barns behov i skola och frskola. Socialmedicinsk Tidskrift, 91(2), 139151.

Bailey R., Pearce G., Winstanley C., Sutherland M., Smith C., Stack N., Dickenson M. (2008) A systematic review of interventions aimed at improving the educational achievement of pupils identified as gifted and talented. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Insti-tute of Education, University of London.

Baltzer, K., Kyed, O., Nissen, P. Voigt, K. (2006). Skolens mde med elever med saerlige forutsaet-ninger. Lyngby: Kongens.

Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), 151168.

EADSNE (2009). Gifted learners. A survey of educational policy and provision.

Europardet (1994). Recommendation 1248 on the education for gifted children. Parliamentary Assembly.

Eurydice (2006). Specific Educational measures to promote all form of giftedness at school in Europe. Working paper. European Commission.

Ferrer-Wreder, L., Wnstrm, L., & Corovic, J. (2014). Midlife outcomes of educationally underachieving Swedish adolescents with above average generalized intelligence. Research in Human Development, 11(3), 217236.

Freeman, J. (2010). Gifted lives: what happens when gifted children grow up? London: Routledge.

Freeman, J. (2013). The long-term effects of families and educational provision on gifted chil-dren. Educational and Child Psychology, 30, 2, 717.

Freeman, J., Raffan, & J. Warwick, I. (2010). Worldwide provisions to develop gifts and talents. An international survey. Research report. CfBT Education Trust.

Gallagher, J. (1975). Teaching the gifted child. Boston: Allyn and Bacon.

Harradine, C. C., Coleman, M. B., & Winn, D. C. (2014). Recognizing academic potential in students of color: findings of U-STARS~PLUS. Gifted Child Quarterly, 58(1), 2434.

London Gifted and Talented http://www.londongt.org/

Mncks, F.J, Pflger, R. (2005). Gifted Education in 21 European Countries: Inventory and per-spective. Nijmegen: Radboud University.

New Zealand (2013). Gifted and talented online. Realising potential. http://gifted.tki.org.nz/

Nissen, P. & Baltzer, K. (2011). Talentklasser i folkeskolen en Effektundersgelse. https://www.folkeskolen.dk/~/Documents/156/66756.pdf

Porter, L. (2005). Gifted young children: a guide for teachers and parents. Maidenhead: Open University Press.


Real Project (2011). Realising equality and achievement for learners. http://www.realproject.org.uk/

Tirri, K. & Kuusisto, E. (2013). How Finland serves gifted and talented pupils. Journal for the Eduction of the Gifted. 36,1, 8496.

Ziegler, A., & Stoeger, H. (2012). Shortcomings of the IQ-Based Construct of Underachieve-ment. Roeper Review, 34(2), 123132.