1_3_begavade_barn

Srskilt begvade elever

1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Anette JAhnke

STD

MAT

ERIA

L

2 ORgAnISATORISk Och pEDAgOgISk DIffEREnTIERIng

1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Anette JAhnke

Mndag morgon, kl. 8.01, nyckelknippan rasslar nr jag lser upp, eleverna str ttt ttt bakom mig, dessa resliga 16-ringar. Jag rull-lar in min krra, verst med bcker och papper. Eleverna slntrar in under gspningar, fniss och mummel. Niklas, gr frbi min kateder: Du, Anette, hur ser ett klot ut i fyra dimensioner som trillar ner i tre dimensioner?, frgar han (Jahnke, 2014).

Hur kan vi planera och genomfra en undervisning utifrn de srskilt begvade elevernas behov? Vilka mjligheter finns i dagens skola? Jag kommer hr att disku-tera hur utbildningen kan organiseras och genomfras fr att passa srskilt beg-vade elever organisatorisk respektive pedagogisk differentiering.

OrganisatOrisk differentiering Skolans styrdokument, frn skollag till lroplaner, kurs- och mnesplaner, ger rektorn och lrarna mjlighet att organisera undervisningen utifrn olika frutstt-ningar. Men fr att man ska kunna mta srskilt begvade elevers behov krvs ofta ett gott samarbete mellan flera lrare och flera olika professioner och skolformer.

spetsutbildningar, srskilda grupper och individuellt stdEn typ av formell och bestende organisatorisk differentiering r att de srskilt begvade eleverna bildar en egen klass som fljs t under en hel gymnasieutbild-ning. Ett exempel r de riksrekryterande spetsutbildningar som finns vid ett antal gymnasieskolor runt om i Sverige. Inom en del mnen r det n s lnge p frsk,

FrFattare

anette Jahnke r forskare och projektledare vid Nationellt centrum fr matematikut-bildning (NCM) vid Gteborgs univer-sitet Hon har en filosofie licentiatexa-men i matematik, Chalmers tekniska hgskola och en PhD i studier av professionspraxis, Universitetet i Nord-land, Bod, Norge. Hon har ven en bakgrund som lek-tor vid Hvitfeldtska gymnasiet i Gte-borg dr hon bland annat undervisade srskilt begvade elever.

ILLU

STR

ATIO

N: EL

IN J

ON

SS

ON


medan andra mnen har haft spetsutbildningar lnge, till exempel idrott. En frsksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar i rskurserna 79 har infrts vid ett antal grundskolor. I andra lnder, till exempel Danmark, finns hela skolor som enbart riktar sig till srskilt begvade elever. I internationell litteratur benmns srskilda klasser som tracking att flja ett spr (Mattsson, 2013).

Organisatoriska lsningar kan ocks vara mer flexibla, till exempel att man p en skola schemalgger all undervisning i ett mne p samma tid fr alla rskurser, och bildar en egen grupp fr de srskilt begvade eleverna. Eleverna gr d i en vanlig klass, och trffar varandra och en lrare med speciellt ansvar fr dessa elever bara vid undervisning i specialomrdet. Denna lsning kan passa de elever som har ett eller ett par mnen de behver extra utmaningar i. Tack vare dagens teknik kan elever frn glesbygdsskolor f liknande mjligheter att arbeta tillsammans med elever frn andra skolor. Andra exempel p organisatoriska lsningar r att erbjuda frdjupnings- eller breddningslektioner och att vid lxhjlpsstugor eller inom fritidsverksamheten ge extra stimulans. Grundskolor kan anvnda sig av elevens val fr att erbjuda frdjupning och breddning i specifika mnen. Differentiering kan ven ske inom en klass, med tillflliga grupper utifrn det aktuella kunskaps-omrdet och elevers frkunskaper och behov. Det kan ven behvas differentiering i grupper inom en spetsutbildning. Flexibla stt att organisera kallas ofta grouping (att gruppera) i internationella sammanhang (Pettersson, 2011).

Ett annat stt r att elever fr std av en mentor som har kompetens och intresse fr just det specifika mnet, till exempel en frstelrare, en specialpedagog, en lra-re frn en annan skolform eller en hgskolelrare. Det finns exempel p att erfarna personer utanfr utbildningsomrdet, exempelvis civilingenjrer, varit mentorer.

Fr en del srskilt begvade elever, speciellt de extremt begvade eleverna, krvs ofta en strre organisatorisk flexibilitet n vad en lrare kan hantera inom klassen. Det kan behvas ett utvidgat samarbete mellan professioner inom skolan samt ett samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och hgskola. Fr extremt begvade elever kan det ven finnas behov av speciallsningar fr att tillgodose deras behov och intresse fr fortsatt utbildning. Kanske behver elever i 10-12 rsldern f arbeta i ett eller flera mnen med lromedel och uppgifter som anvnds p gymnasial niv.

Organisation av lrarkompetensExemplen ovan handlar om hur srskilt begvade elever grupperas en och en eller tillsammans i mer eller i mindre bestende grupper. Hur man organiserar pverkar

Tack vare dagens teknik kan elever

frn glesbygdsskolor f liknande mjligheter att arbeta tillsammans med elever frn andra skolor.

Fr en del srskilt beg-

vade elever, speciellt de extremt begvade eleverna, krvs ofta en strre organisatorisk flexibilitet n vad en lrare kan hantera inom klassen.

ORgAnISATORISk Och pEDAgOgISk DIffEREnTIERIng 5

frutsttningarna fr undervisningen, men goda frutsttningar behver ocks aktivt utnyttjas i de pedagogiska vervgandena och i de handlingar som lraren gr fr att gynna elevers lrande och utveckling (Wallby, Carlsson, & Nystrm, 2001). Varje grupp elever krver en lrare, och i den organisatoriska differentie-ringen ingr rektorns arbete med att frdela arbetet s att ven lrarnas olikheter och specialkompetens tas tillvara p bsta stt.

kunskapssyn och organisationEnligt Lgr 80 skulle skolan organiseras s att elever fick mjlighet att delta i ett utforskande av kunskap. Varierande arbetsstt betonades med fokus p unders-kande undervisningsmetoder, dr eleverna utifrn sina egna erfarenheter skulle f chans att vidga och frdjupa sina tidigare kunskaper. Kunskapsdiskussionen knts till antaganden om mnniskans natur. Men ingen strre utredning av kunskapens natur gjordes utan kunskap sgs fortfarande som ngot utanfr, som genom in-lrning skulle komma elever tillgodo. Kunskapens natur analyserades dremot i betnkandet Skola fr bildning (SOU 1992:94) som lade grunden fr skolreformen 1994 och den kunskapssyn som fortfarande gller fr dagens lroplaner. I Skola fr bildning markerades detta till exempel med att man bytte ut ordet inlrning mot lrande och man introducerade en kunskapssyn som uppmrksammade och vrderade olika kunskapsformer: fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet. Fr enskilda mnen beskrivs detta i ett kommentarmaterial:

Att ervra kunskaper i djupare mening r att lra sig se, att erfara vrlden p stt som annars inte vore mjliga och p s stt vidga sitt medvetande. Olika mnen bidrar p olika stt till detta genom de srskilda kunskapskvaliteter de omfattar. Man lser inte mnen i frsta hand fr att lra sig srskilda fakta och begrepp utan fr att lra sig uppfatta saker och anvnda begrepp p srskilda stt (Skolverket, 1996).

Undervisningen i varje mne skulle utveckla srskilda kunskapskvaliteter som senare kom att benmnas frmgor i svenska styrdokument, vilket beskrivs i den terblick professor Ingrid Carlgren gr i Perspektiv p den svenska skolans kunskapsdiskussion (2009). Kunskapssynen i vra styrdokument pverkar vrt stt att betrakta kunskapsutveckling:

Varje grupp elever krver en lrare,

och i den organisato-riska differentieringen ingr rektorns arbete med att frdela arbetet s att ven lrarnas olikheter och special-kompetens tas tillvara p bsta stt.


I stllet fr att man lr sig mer och mer ser man kunskapsutveckling som en frga om ett alltmer frfinat urskiljande (Carlgren, Forsberg & Lindberg, 2009).

Det r viktigt att som lrare och rektor vara observant s att organisatorisk diffe-rentiering inte resulterar i mer och mer av samma undervisning utan att eleven fr mjlighet till en reell kunskapsutveckling genom en kvalitativt anpassad undervis-ning. Vi behver d anvnda oss av pedagogisk differentiering.

PedagOgisk differentiering Tv av nyckelbegreppen vid pedagogisk differentiering r acceleration och berikning (Pettersson, 2011).

acceleration Med acceleration menas att elever undervisas i innehll, till exempel genom att an-vnda lromedel eller arbeta med uppgifter, som enligt styrdokumenten tillhr en senare rskurs, kurs eller skolform. Det kan innebra snabbare undervisningstakt, att elever hoppar ver skolr eller att eleven startar skolan tidigare. Dessutom anger skollagen (7 kap. 14 ) att om eleven fre utgngen av vrterminen det nionde ret uppnr de kunskapskrav som minst ska uppns fr den skolform dr eleven fullgr sin skolplikt, upphr skolplikten. Detta betyder att eleven kan lsa in grundskolan p kortare tid n nio r. Det r elevens hemkommun som prvar om skolplikten ska upphra i frtid fr en elev.

Acceleration kan medfra att det krvs samarbete mellan lrare frn olika stadier eller skolformer, eller mellan gymnasieskola och hgskola. Den gemensamma struk-turen i skolans styrdokument ger std fr ett sdant samarbete. De mnesspecifika kvaliteter eller frmgor som elever ska ges mjlighet att utveckla terfinns i svl frskolans lroplan, lroplanen fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet samt i lroplaner fr vriga obligatoriska skolformer, som kurs- och mnesplaner fr grundskola och gymnasieskola. I lroplanen fr frskolan anges exempelvis att frskolan ska strva efter att varje barn utvecklar sin frmga att urskilja, utforska, dokumentera, stlla frgor om och samtala om naturvetenskap (Skolverket, 2010). I grundskolans kursplaner fr fysik, kemi och biologi anges att elever ska ges frut-

Det r viktigt att som lrare och

rektor vara observant s att organisatorisk differentiering inte re-sulterar i mer och mer av samma undervisning utan att eleven fr mj-lighet till en reell kun-skapsutveckling genom en kvalitativt anpassad undervisning.


sttningar att utveckla sin frmga att genomfra systematiska underskningar i fysik, kemi respektive biologi (Skolverket, 2011a). Detta preciseras ytterligare i gymnasieskolans mnesplaner dr elever ska utveckla frmgan att att planera, genomfra, tolka och redovisa experiment och observationer i fysik, kemi och bio-logi, dr ven fltstudier inkluderas i mnesplanen fr biologi (Skolverket, 2011b).

Man ska se progressionen i relation till det centrala innehllet i kurs- och m-nesplanerna. Frmgorna lrs och behrskas alltid i relation till ett konkret inne-hll, som blir allt mer komplext och anvnds i allt mer sammansatta sammanhang. Den sammanhngande strukturen i kurs- och mnesplaner kan ocks bidra till att man kan undvika upprepningar av innehll, vilket annars kan medfr att srskilt begvade elever tappar motivationen.

BerikningI kursplaner och mnesplaner finns rubriken centralt innehll det str inte inne-hll. Detta ger lrare mjlighet att utka innehllet, berika det utifrn elevers olika behov. Berikning innebr att eleven fr bredda och frdjupa sina kunskaper. Eleven kan f arbeta med frdjupningsuppgifter inom samma omrde som klassen arbetar med, eller med helt andra omrden. Den inledande berttelsen i det hr avsnittet kan vi se som ett exempel p berikning i mnet matematik, att diskutera och analysera hur ett klot i fyra dimensioner ser ut i tre dimensioner eller hur ett klot i tre dimensioner ser ut om det trillar ner i en tvdimensionell vrld. Detta anges inte under centralt innehll men kan tjna som spnnande innehll att trna de olika matematiska frmgorna p.

Berikning kan allts involvera andra omrden n det som anges i det centrala innehllet. Det kan ven innebra delvis acceleration inom ett visst omrde. Till exempel skulle det kunna vara att studera matematiska objekt i olika dimensioner som grs inom universitetskurser i matematik.

Att arbeta med berikning kan vara en utmaning fr lrare, eftersom man sam-tidigt undervisar elever med skilda kunskaper, behov och intressen. Ett exempel r att i svenska arbeta med en klassisk saga, d kan alla i klassen kan arbeta med samma saga samtidigt som arbetet kan utvidgas med utmanande fljdfrgor som r olika fr olika elever. Det kan handla om att underska sagans tolkningsmj-ligheter, till exempel hur kan sagan tolkas ur ett samhllsperspektiv? P vilket stt frmedlar sagan samhllskritik? Elever kan f skapa en egen saga som gestaltar svrfngade problem och dilemman.


Organisatorisk och pedagogisk differentiering samtidigtExempel p organisatorisk och pedagogisk differentiering dr bde berikning och acceleration frekommer finns hos en del huvudmn. I en del huvudmns verk-samheter har man sedan mnga r jobbat med att utveckla en organisation fr att skerstlla utmanande undervisning i matematik fr elever i olika ldrar. Grund-skolorna har samordnat schemat i rskurs nio s att alla har matematiklektion samtidigt en eftermiddag i veckan. Under denna lektion fr elever mjlighet att komma till en gymnasieskola, fr en mer utmanande undervisning med en gym-nasielrare eller universitetslektor. ven yngre elever kan delta. I ett och samma klassrum kan det d ske undervisning p olika niver samtidigt.

Att undervisa srskilt begvade elever kan medfra att lraren hamnar i nya situationer dr yrkeskunnandet utmanas.

Niklas har en rolig fundering! tjuter jag till klassen, vem vill testa att tnka i fyra dimensioner? (Jahnke, 2014).

Men fr att vara srskilt begvad i matematik behver man inte springa omkring och fantisera om fyra dimensioner. Att stimulera varje elev dr hon eller han r, r en utmaning fr lraren. Ngot som kan stimulera en elev kan samtidigt vara avskrckande fr en annan. Organisatorisk och pedagogisk differentiering r tv vergripande begrepp att utg ifrn i arbetet med att mta elevers behov. Men det stller krav p en stndig lyhrdhet frn lrarens sida, fr alla elever r olika ven de srskilt begvade.

Att undervisa srskilt begvade

elever kan medfra att lraren hamnar i nya situationer dr yrkes-kunnandet utmanas.


referenserCarlgren, I., Forsberg, E., & Lindberg, V. (2009). Perspektiv p den svenska skolans kunskaps

diskussion. Stockholm: Stockholms universitets frlag.

Jahnke, A. (2014). Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning en studie i fyra praktiker. Doktorsavhandling. Bod, Norge: Universitet i Nordland.

Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context Doktors-avhandling. Gteborg: Gteborgs universitet, Institutionen fr matematiska vetenskaper.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen fr elever med srskilda matematiska frmgor. Doktors-avhandling. Vxj: Linnuniversitetet, Institutionen fr datavetenskap, fysik och matematik.

Skolverket. (1996). Grundskola fr bildning: kommentarer till lroplan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2010). Lroplan fr frskolan Lpf98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011a). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stock-holm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Lroplan, examensml och gymnasiegemensamma mnen fr gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

SOU 1992:94. Skola fr bildning. Stockholm: Allmnna frlaget.

Wallby, K. Carlsson, S. & Nystrm, P. (2001). Elevgrupperingar: en kunskapsversikt med fokus p matematikundervisning. Stockholm: Skolverket.

Documents

1_3_begavade_barn