130924 : Olika judiskhet, Shabbat, Pesah

Olika grupper Firande

En blandad grupp!Sverige

17-18 000 judar i Sverige. (2000)Stockholm: reformGöteborg: konservativeMalmö: ortodoxaI Stockholm–Göteborg:

1/3 följer kosher i någon form.3/4 sätter upp mezuzah.3/4 tänder sabbatsljusen.Ser Chanuka och Pesaḥ som de viktigaste högtiderna.Religiös tro och praktik är mindre viktigt.Kulturell, historisk och etnisk identifikation är viktigare.


Religiös tro i Israel1993


Religiös praktik i Israel1993


Shabbat

En av sex högtider som nämns i Torah.(Pesaḥ, Shavuot, Rosh Hashanah, Yom Kippur, Shabbat)Enda som nämns i de tio buden: håll sabbatsdagen helig.

‘Shabbat’ — vila, uppehåll.


ShabbatSkäl

Exodus.Åminnelse av skapelsen. (Och människans särart.)Tecken på förbundet mellan Gud och Israels folk.


ShabbatSkäl

Vilodag för människor och djur, barn och vuxna, slavar ochägare.

Mikdash Me’at Hemmet blir en liten helgedom. Man städar,samlas kring aktiviteter.

Glädjens dag Veckans höjdpunkt. Festligt; glatt; bara det bästa.


Shabbat39 melakhot, arbetsrestriktioner

Sabbatsklocka, av Matanya (cc by-sa-3.0)http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Shabbat_clock.JPG


ShabbatSabbatsljus

Shabbat candles, by Olaf.herfurth (cc by-sa-3.0)http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Shabbat_Candles.jpg

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Shabbat_clock.JPG

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Shabbat_Candles.jpg


ShabbatFredagkväll

Sabbatsljusen tänds av frun i huset, 18min innan solnedgång.Familjen, eller mannen, till synagogans kvällsgudstjänst.Välsignar frun, barnen — familjen.Festlig måltid. (2 ḥallot; vinglas) Sabbatsgäst.

Eller: man tänder sabbatsljusen, och så går alla och gör sitt,en fredagkväll.


ShabbatLördag

Veckans huvudgudstjänst i synagogan. (Torahläsning,predikan, kiddush.)Aktiviteter som att promenera, hälsa på släktingar, studera —ta tupplurar.Havdala (åtskiljande). Avslutning. Havdalah-ljus, som oftabarn håller.


PesaḥExodus

Förbundet och guds löften till trots hamnade Israels folk ifångenskap i Egypten p g a en hungersnöd.Gud tillät folket förbli slavar. Tio plågor förhärdade faraoinför:

vattnet i floderna förvandlades till blod;brunnarna fylldes med grodor;löss och insekter plågade människor;boskap dog;böldsjukdomar;hagel;gräshoppor;och mörker.Till sist kom plågan då dödsängeln skred runt i Egypten.Skördade alla förstfödda. Judiska hem var märkta av blod frånofferdjur—dödsängeln gick förbi dem. Pesaḥ betyder “gåförbi”. På engelska kallas det “passover”.


PesaḥEn didaktisk rit

Påbud att föra historien vidareOch du skall på den dagen berätta för ditt barn och säga: sådantgör jag av tacksamhet för vad Herren gjorde med mig när jag drogut ur Egypten (2 Mos 13:8)

Föräldrarna berättar ur förstahandsperspektiv om hur hemsktdet kändes att vara slav—hur underbart att vara fri.Under Sedermåltiden beskrivs Israels folks vedermödor—dethela börjar med att det yngsta barnet ställer de Fyra Frågorna.


PesaḥDe Fyra Frågorna

Varför är denna natt annorlunda?1 Varför äter vi idag bara matsot, osyrat bröd?2 Annars äter vi många olika slags örter, men varför äter vi idag

bara den bittra maror?3 Vi brukar inte doppa vår mat alls; varför gör vi det två gånger

idag?a

4 Då vi sitter vid middagsbordet brukar vi sitta rakt upp, varförlutar vi oss tillbaka på dynor idag?

aD v s doppa brödet. I salt och charoset.


PesaḥEn allinklusiv rit

Fattiga och olyckligt lottade ska också ha chans att ätaPesaḥ-mat.Vissa församlingar samlar in pengar inför Pesaḥ.Många familjer bjuder in folk utifrån—spelar ingen roll om deinbjudna är judar eller inte.På allmänna platser kan man se anslag om lediga platser tillSeder-middagen.


PesaḥEn allinklusiv rit

Under Sedern säger den som förrättar måltiden“Detta är eländets bröd, brödet våra fäder åt i Egypten.Alla hungriga, kom och ät med oss!Alla i nöd, kom och fira Pesaḥ med oss!”

Man tänker på alla ‘slavar’ i världen, på alla i nöd. Knyter antill de som lider idag—både judar och icke-judar!Pesaḥ är frihetens fest, frihetens högtid.


PesaḥBarnens högtid

Brödet hann inte jäsa inför flykten från Egypten. Därför äterman idag osyrat bröd.En del av förberedelserna är att storstäda hemmet. Dageninnan sedermiddagen letar man i samlad trupp efter jäst mat,för säkerhets skull.Tradition att gömma brödbitar någonstans i hemmet—sombarnen hittar, till sin stora glädje.


PesaḥChametz

“Searching for chametz”, av goldberg (cc-by-sd)http://flickr.com/photos/goldberg/452448164/


PesaḥChametz

“Burning chametz”, av Hobo Matt (cc-by-nc-sd)http://flickr.com/photos/imjustwalkin/6872167110/by Hobo Matt

http://flickr.com/photos/goldberg/452448164/

http://flickr.com/photos/imjustwalkin/6872167110/


PesaḥChametz

“Burning of Chametz in Beni Brak Passover Eve”, av Eli Shany (cc-by-3.0)http://bit.ly/I3xbcE


PesaḥBarnens högtid: afikoman

Ursprungligen instiftad för att inte de unga ska springa frånfest till fest,idag mest använd för barnen för att retas med vuxna.Sedern kan inte avslutas förrän afikoman är uppäten.Om någon skulle råka ta den, gömma den, måste alla varakvar tills den är hittad, uppäten…

http://bit.ly/I3xbcE


PesaḥSedermåltiden

Alla judiska fester och glädjedagar innefattar en festmåltid,familjen och ceremonier.Under Pesaḥ äter man den så kallade sedermåltiden.Det är inte en rabbin, inte någon särskilt skolad i tron somhåller i det, utan gärna en far- eller morförälder.Alla människor är lika inför Gud.



Alla har en Haggadah — instruktionsbok, tillika sångbok,bönebok, berättelser.Alla har en vinbägare—också barnen. Och en bägare förprofeten Elia.En droppe vin fälls för varje plåga i Egypten. Man sörjer attfienden var tvungen att skadas. Deras lidande får inte vara enkälla till vår glädje.



På Sederfatet finns:Ben av lamm

Påminner om Pesaḥ-offret, lamm.Hårdkokt ägg,sotat skal Symboliserar ett eldoffer i templet.Bittra örter Påminner om slaveriets bitterhet.Grönsak

Påminner om att det är en vårfestlighet. Men grön-saken doppas i salt vatten i åminnelse om förfädernastårar under slaveriet.

Charoset — ensötsak.

Ser ut som murbruk, symboliserar byggnaderna ju-darna uppförde som faraos slavar.

Benet och ägget äts inte.


PesaḥSedertallriken

“Passover Plate” av Yoninah (cc-sa-3.0)http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Seder_Plate.jpgby Yoninah

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Seder_Plate.jpg

Documents

130924 : Olika judiskhet, Shabbat, Pesah