123019 3kursbok i Satsl Ra

7/17/2019 123019 3kursbok i Satsl Ra

http://slidepdf.com/reader/full/123019-3kursbok-i-satsl-ra 1/114

Version 2011-04-12

Traditi

onell ha

fyrst

monilär

mmiga

baserad

atsen

Instit

på den

U

tionen fö

ppsala uni

r musikve

versitet

enskap



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

2

2

Förord

Detta kursmaterial är en pappersutskrift av satsläredelen i den webbaserade distanskursen

Musikteori 1, 15 högskolepoäng, som ges vid institutionen för musikvetenskap vid Uppsala

universitet. Kursen ligger helt och hållet på Internet och kan läsas i valfri studietakt. Som

aktiv studerande har man tillgång till lärare som rättar inlämnade uppgifter och besvarar

frågor, det finns instruktionsvideor och diverse andra hjälpmedel att tillgå.

Anmälan till kursen görs på studera.nu.

Kursmaterialet får användas fritt, kopieras fritt men inte ändras utan författarens tillstånd.

Uppsala 2011-04-12

Ola Eriksson

Institutionen för musikvetenskap

Box 633, 751 26 Uppsala. Besöksadress: Thunbergsvägen 3H.

Tel 018-471 1566. Epost: [email protected]

Tel till kursamanuens: 018-471 6865

www.musik.uu.se



Va

Satslära

de förbivästerlästudier

De ackvilkenkvartfödimack neapoli

Det actonarte

oberoe

Det klavilkenför dett

I övnin basstädessa ö

allt mel

Störstaexempehörlura

mp3-00

Om vi

mp3-00

Vi ser een ters i

är s

, eller har

nds med vndska kons musikteor

rdtyper dv ackordethållningarrd (Cdim)anska sext

ordbetecks tre huvu

de av tona

ngmediuman skriver: damröste

arna är memans toneningar lig

lanstämmo

inflytandetl (ett avsnit, datorerna

1

örenklar n

2

n överstäm nästa takt.

3

tslär

onilära so

randra. Sattmusiken u och musi

t är frågatoner som

(sus4-ackooch någrackordet.

ningssysteackord ton

t.

man normen fyrstämrna på det

lodistämm bestämdaer sedan p

na (alt och

på hur en st ur Mozar s inbyggda

tbilden ka

ma som ligDe två und

a?

ämnet oc

släran omf nder tidenaliskt hant

m är dur-ligger i bad), septimackord som

som anv

ka (i C-du

lt arbetarmig sats (svre system

n (= sopraven om m att åstadk

tenor) det

ts är uppbs Trollflöjthögtalare b

vi lättare s

er hela taerstämmor

nstitution

så kallas,

ttar ackorda 1700-19erk.

ch molltreen), treklackord (C7,endast för

nds här ka

: C), subdo

ed i dessa pran - alt -et och man

stämman)n kan väljmma en b

andlar om.

ggd har sten, ursprunrukar inte

e stämföri

ten, flyttara rör sig s

n för musi

andlar om

typer och s0 och är e

langer i olger med tilCmaj7), nkommer i

las funktio

minant (F)

övningar ä tenor - bassrösterna p

och ackord i vilken oa stämföri

.

mföringenlig tonartara så värs

gen:

sig ned enegvis falla

vetenskap,

ackords up

ämförings allmän gr

ka lägen (lagd sext (tnackord (issa ackor

sbeteckni

och domin

den bland). Man anv det nedre.

en givna. Dtav de skag och här

. Se och lysss-dur). A bra!

ers i nästade i parall

Uppsala u

pbyggnad

rinciper fr ndkurs för

ed läge m.ex. C6),9, C7-9),följder so

gar. De ut

nt (G). De

de kören f nder två n

ärmed är äligga. Tonär det då fr

sna på följnvänd gärn

takt och yttlla terser:

iversitet Satslära

ch hur

n denvidare

nas

det

år från

är alltså

örtsystem

enikten imför

ndea

erligare



mp3-00

Här sy

ackordf

mp3-00

Syftet

stämför

förmåg

3

s tydligt at

öljden i sig

4

ed studier i

ngsprincipe

n att överb

4

det är stä

är något h

satslära är

r som gälle

icka ett ko

föringen (l

lt annat:

tt man ska

för dem oc

plicerat m

nstitution

injerna) so

lära sig hur

‐ inte mins

sikaliskt fö

n för musi

bestämm

ackord är u

t ‐ att öva u

lopp.

vetenskap,

r vilka ac

pbyggda,

p satstekn

Uppsala u

ord det bli

ilka

ken, d.v.s.

iversitet Satslära

. Själva



Nå

Här gårfördubb beteckn

TreklaI de inlgrundtomellan

mp3-00

Treklan

Termenvilkenav vilk Om aci terslä I de inl

mp3-00

ra g

vi igenomlad ton saingssystem

Tonarter bTonnamn den anglosAckord bet.ex. C, FmFunktionetilläggsteck

gerdande övnn, ters ochrundtonen

5

er i olika lä

'läge' förev ackordetn ton som

ordets grue och om k

dande övn

6

5

undl

vad som mt vilka om används:

etecknasetecknasxiska tradiecknas me, Ddim, Bb betecknasen).

ngarna havint. Skill

och tersen

en

ommer i o tre toner sr baston.

dton ligger vinten ligg

ngarna ska

gga

enas med tr ång som d

ed stor bok ed små boionen därstor bokst

Eb, Ab, F med T, S,

dlar det enaden mell

i durackor

ika sammaom ligger u

i basen sär i basen i

ll alla acko

nstitution

de b

eklanger ifyra körst

stav för dustäver. C-en kallas bav plus eve och C#.

D för durac

art om dur n dur- ochoch en lit

hang inonderst. Ac

s ackordetkvintläge.

d vara i gr

n för musi

gre

lika lägen,mmorna h

och liten f urskalans

). Sänkt hntuellt fört

kord och t,

- och molltmolltreklan ters i mo

satsläran.ordets kar

vara i grun

ndläge.

vetenskap,

p

stämavstår. Följand

ör moll.:e ton kall

allas b.cken och e

s, d för mo

eklanger.ger är att dlackord.

det här falktär är till

läge, om t

Uppsala u

d, stämkor

as h (i mot

ventuellt ti

llackord (p

essa bestået är en sto

let handlarstor del ber

rsen ligge

iversitet Satslära

sning,

ats till

lägg,

us olika

avr ters

det omoende

i basen



Satsty

Satslärekör bessopranalttenor

bas

Utgångfunktio

Sopransedan a mp3-00

Körstä

sopranealtens otenoren

basens

mp3-00

p

övningarnaående av s

spunkten är sbeteckni

tämman (=korden me

7

mornas om

ns omfångmfång är f s omfång ämfång är

8

6

ska med nämmorna

en melodigar (T, S,

melodin)d funktion

fång

är c1-a2-d2c0-a1-d1

gra undan

tämma (=o.s.v.):

r given ocsymboler.

nstitution

ag skrivas

opranen) o

under notär övning

n för musi

som en fyr

ch ackordb

ystemet anen är klar k

vetenskap,

tämmig sat

eteckninga

es först toan den se u

Uppsala u

s för en bla

i form av

arten (G-dt som neda

iversitet Satslära

ndad

ur) och:



mp3-00

mp3-01

mp3-01

Ackord

I de för

Följand

basen)

altstäm

mp3-01

Avstånd

För att

likaså

kvint.

Stämko

Stämko

övning

9

0

1

ns läge

sta övninga

e exempel

ch kvintlä

an och på

2

et mellan k

å en homo

ellan alt o

sning

rsning (att

satserna.

7

rna ska alla

isar C-dur

e (kvinten

det nedre t

rstämmorn

en klang s

h tenor. M

ill exempe

ackord var

ackord i gr

g i basen).

enor och ba

a

a avstånde

ellan tenor

alten ligge

nstitution

a i grundlä

undläge (g

På det övre

s.

t mellan so

och bas ka

r ovanför s

n för musi

e, det vill

undtonen c

systemet li

pran och al

avståndet

opranen) s

vetenskap,

äga ha gru

i basen), t

gger sopra

t inte övers

ara större,

a inte före

Uppsala u

ndtonen i b

rsläge (ter

stämman

tiga en okt

upp till ok

omma i

iversitet Satslära

asen.

en e i

ch

v,

av plus



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

8

8

Fördubbling av toner

Ha alltid koll på vilken ton i ackordet som fördubblas. I de första övningarna gör man det

lättast för sig genom att (nästan) alltid fördubbla grundtonen. I något fall blir stämföringen

bättre med tre grundtoner och en ters (kvinten utelämnas). Undvik framför allt

tersfördubblingar. De är bra att ta till i vissa fall som vi kommer in på längre fram men i början brukar de leda till stämföringsfel typ kvint- eller oktavparalleller.



Repeti

1. Vilk

2. Vilk

3. Vilk

4. I vil

ionsfrågo

ackord in

av följand

ackord stå

a ackord är

9

r

ehåller ton

e ackord st

r i samman

det för sto

er som ligg

r i grundlä

trängt läge

t avstånd

nstitution

er utanför

e (har gru

ellan närli

n för musi

örstämmor

dtonen i b

gande stä

vetenskap,

as normal

sen)?

mor?

Uppsala u

a omfång?

iversitet Satslära



5. I deundantaVilka a

VarförDu ko

kan ha

ackord

Men, k

som är

massa s

och kä

angelägaccepte

Alltså,

1. En f

regelsy

Svar: n

vad ma

till den

alltså d

mindre

stilbryt

Palestri

2. Men

Dessvä

stildraglärome

örsta övningsfall kan

följande a

alla

dess

mer i den

dla om hur

.m.

n man ver

ana att frit

trikta regle

slor hos vå

en uppgiftras av pers

arför alla

rsta följdfr

tem?

j. Det som

inte får g

eller avvik

r man gjor

komplicera

ingar tord

nas musik

varför just

re är fråga

från periodelspaket.

10

garna ska aan av stä

ckord är fe

a regler?

är kursen

ackord by

ligen ställ

t improvise

för vad m

a studente

tt kunna gner vars fö

essa regler

ga: exister

utmärker e

ra. De so

r från nor

en explici

d uppgift.

vara en nä

r relativt ta

etta regel

fel ställd:

en 1700-1et är inte a

ckorden beföringsskäaktigt skri

tt stöta på

gs upp, hu

upp regler

ra brukar t

n får göra

är oerhört

en motiverstahandsre

?

ar det över

n viss musi

känner en

en. Därem

beskrivni

tt sätta up

stan oövers

cksam att t

ystem?

det är inget

00 som masett som e

nstitution

stå av två gl ha tre gruna utifrån

n hel del r

stämförin

för hur mu

cka det kä

och (defini

viktiga att

ring för anaktioner är

uvudtaget

kstil är des

musikstil v

ot är det yt

g av regels

ett regels

tigligt svår

a sig an.

regelsyste

n av pedagtt regelsyst

n för musi

rundtoner,dtoner ocenna regel

gler för hu

en ska gör

sik ska var

ns väldigt

ivt vanliga

a på allvar!

ändandet anegativa el

någon for

begränsnäl märker g

erst få mus

ystemet. D

stem för S

uppgift, m

för en vi

ogiska skälm som ska

vetenskap,

n ters ochen ters (m

?

man ska s

s mellan o

beskaffad

onstigt att

t) inte får

Det blir d

v ett regelsler åtminst

av musik

ngar: vad

enast om e

kstilar so

tta är ocks

ravinskys

dan en ko

s stil utan

har samma användas

Uppsala u

en kvint. Ien ingen k

kriva musi

lika typer a

? Många m

plötsligt h

öra. Dessa

rför en my

ystem somne skeptis

om inte ha

man får gö

musiker

är kodifie

å en mer el

ameleontli

ifiering av

tt hopkok

nfört till etör kompon

iversitet Satslära

int).

. Det

v

siker

en

åsikter

cket

kana.

r ett

a och

åller sig

ade,

er

knande

v

erande

0



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

11

11

idag, utan det har en pedagogisk funktion och ger dessutom en mycket bra insikt i musik från

den historiskt viktiga perioden 1700-1900 (varifrån huvuddelen av dagens konsertrepertoar är

hämtad).

3. Det är pedagogiskt lämpligt att ha ett tydligt regelsystem att luta sig emot. Då kan man sägarätt eller fel i stället för att komma med mer glidande och vaga omdömen. Bra för nybörjaren

(men enbart för nybörjaren!).

Alltså, du som är uppvuxen med power chords, eller kvintparalleller som de kallas i

satsläresammanhang, kan lugnt fortsätta med dessa i din egen musik. Det du gör här är att

skriva på ett historiskt sätt. Syftet är att förstå stämföring och ackordbyggnad i det klassiska

perspektivet, för att du därigenom ska kunna tillägna dig ett tekniskt kunnande som du har

nytta av i alla musikaliska sammanhang.



Hu

Tonika

Dessa tkvint n

Vi ska

ackord

bestå a

ters om

mp3-01

D har g

för bas

Den an

Tersen

i T. Hä

brukar

ledtons

Nu är d

i T änn

En bak

möjligt

mellans

klangli

steg all

Här ne

mellan

grundto

udtr

(T), subdo

e ackord lidåt och do

örja med a

i skriver v

två grundt

det gör stä

3

rundtonen

tämman hä

ra grundto

D är den t

i sopranen

pplevas so

teg.

et bara 1 to

så får den

mliggande

med undan

tämmorna

t homogen

id ger en

an ses tre

e tre övre

nen i T, an

12

klan

inant (S)

ger intillinanten e

tt studera s

ara i grund

oner, en te

föringen

i basen oc

r: antingen

en i D (hä

on som är

går h ett h

m att det fi

kvar, nä

gå dit.

princip för

tag av base

ör gå när

sats. Det ä

elodisk eff

arianter på

stämmorna

ingen en k

ger i

ch domina

arandra påkvint upp

ämföringe

äge, alltså

s och en k

ättre. Följa

h T har gru

gå en kvart

i altstäm

iktigast i st

lvt steg up

ns en sort

ligen kvint

denna stä

n som ju in

sta vägen t

också bätt

kt medan

denna stä

som skilje

int nedåt e

nstitution

durt

t (D) är de

kvintcirkelt.

vid överg

rundtonen

int. Undan

nde notexe

ndtonen c i

uppåt elle

an) brukar

ämföringe

till c, den

drive mot

en i D (här

föring är a

te har någr

ill en acko

re att ha st

prång hull

föringsmo

. I samtliga

ller en kva

n för musi

nart

tre huvudt

. Tonikan

ngen från

i basen, oc

agsvis kan

mpel visar

basen. Det

en kvint n

upprepas o

då den ka

andra grun

en upplösn

i tenoren).

tt stämmor

andra möj

dton i näst

gvis gåend

r om bulle

ell. Det är

fall går ba

t uppåt. Te

vetenskap,

eklangern

i mitten, su

till T. Än

ha fördub

man ha tre

örbindelse

finns alltså

dåt.

ch blir då k

gå ett hal

dtonen i T.

ng i dem o

ftersom v

a ska hopp

ligheter hä

ackord. P

mellanstä

skapar "d

bara den in

en från gr

sen h går e

Uppsala u

.

bdominant

så länge s

blad grund

grundtoner

n D- T i C-

bara två al

vint i T.

t tonsteg ti

De halva t

ch de kalla

inte har n

a så lite so

. Särskilt

så sätt får

mmor efter

liga melod

bördes ord

ndtonen i

tt halvt ste

iversitet Satslära

n en

a alla

on:

och en

dur:

ternativ

l en ton

nstegen

gon ters

man en

som

er".

ingen

till

2



(ledton

i T. Slu

mp3-01

Föruto

Övnin

1.

o

o

o

2.

o

o

o

3.

o

o

o

4.

o

o

o

teg) upp til

ligen går k

4

basen rör

ar på D‐T‐

Till vilken

från d till gfrån d till h

ligga kvar

art ska te

Tersen skaTersen i DTersen är e

vinten i

grundtonentersen i Tligger kvar

Den andra

går till gruligger kvargår till ters

13

l c, grundt

vinten i D (

sig de andr

förbindel

on ska bas

å d

sen i D (fis

ligga kvarår alltid ti

t ledtonste

(a) går till

i T

rundtonen

dtonen i T

n i T

nen i T. D

d) ett steg

a stämmor

en

n gå?

s) gå?

l tersen i T och ska g

i D

nstitution

n andra gr

pp till ters

a stegvis e

ett halvt s

n för musi

ndtonen i

n i T.

ler med to

teg uppåt ti

vetenskap,

(g) ligger

upprepnin

ll g

Uppsala u

kvar och b

.

iversitet Satslära

lir kvint

3



Huvud

Finns dstegvisuppifrå

Här fin

1. Mangrundto

2. Mantill kvi

Här lig

Huvud

FöljdenDet är a

C är D

reklanger

et andra sätnerifrån, te:

s det två st

prioriterarner och en

prioriterarten i T i stä

er den and

reklanger

D-T är enlltså exakt

T i C-dur

14

‐ 2

t att skrivasen i D gå

ämföringsa

tt ledtoneters. Klang

tt få ett fulllet för till

a grundto

‐ 3

örflyttningsamma stä

och T - S i

Läm

följden D- upp till gr

lternativ:

h får gå hen blir min

lständigt acrundtonen

en g kvar o

en kvint nföringspri

-dur:

nstitution

a in för rä

? I den mondtonen i

m till grunre fyllig m

kord varvi. I detta fal

ch ledtone

dåt på kviciper som

n för musi

tning

dell vi har. Grundto

tonen i T.en stämföri

stämförin kan man o

h går upp

tcirkeln. Dgäller för b

vetenskap,

tuderat nåen kan äve

å får manngen blir s

en blir lidckså skriva

till tersen i

etsamma gåde D-T oc

Uppsala u

tonikans gn nås stegv

ett ackordidigare.

nde. Ledto så här:

T i stället.

ller följdeh T-S. Följ

iversitet Satslära

rundtonis

ed tre

nen går

T-S.den G -

4



DärmeS - D -vi rör o

Till skilkan sål

Stämfö

återstår at, den vanl

ss i här; där

lnad från Tdes ligga k

ingen ser i

15

se närmar ga helkadeemot är de

och D resvar.

regel ut so

på följdennsen. (Följ vanlig i bl

ektive T oc

i det övre

nstitution

S - D. Nären D - S f ues och ro

h S så har

av nedans

n för musi

vi gjort derekommerk.)

och D ing

ående två

vetenskap,

kan vi skriknappast a

en gemens

xempel:

Uppsala u

va hela följls i det stil

m ton. Ing

iversitet Satslära

den T -mråde

en ton

5



Konso

Begrep betydel

intervalDissonoch fårtill omg

Konsonoktav.septimaoch mo

Ett spe

kommeharmondissona

Det fin(imperf melodide är te

beskrivenkla ta

prim (1

Terserav stäm

ans och d

en konsonser. Inom s

l eller ett anser är där inte uppträivande kon

anta intervissonanta

. Konsonaltreklanger

ialfall är k

i följd) ärisk kvart (tnt.

s vidare tvect). De fulkt intervallser och se intervall,

lförhålland

:1), oktav (

ch sexterning som a

16

issonans

ns och distsläran bet

kord sommot kringa hur som

sonanser p

ll är prim,ntervall ärta klangeri grundläg

arten. En

ett konsonnerna infa

slags konlkomliga h), kvint octer. Benäämligen s

en (mätta s

:1), kvint

ar mer kovänds.

onans anvecknar kon

r självstänärdade avhelst utan ä ett antal o

ters, kvint,sekund, kvr huvudsa och terslä

elodisk kv

nt intervalller samtidi

onanta intr bara en n oktav. Deningen "fulm talförhåm stränglä

3:2) och k

plicerade t

nstitution

nds i olikaonans ett

igt.estriktioner relateradika sätt.

sext ochrt ochligen dur-

ge.

art (tonern

medan ent) är ett

rvall: fullk ormalstorleofullkomlilkomlig" k llanden. Dengder på d

art (4:3)

lförhållan

n för musi

r

omliga (enk, kallad rea har två nmmer frå

fullkomlign tiden, so

en, som ä

vetenskap,

. perfect)n; de är prirmalstorle

det medelta konsona

frekvens

en är beroe

Uppsala u

ch ofullkom, kvart (skar, stora oida sättet aterna utmäer nuförtid

nde av vilk

iversitet Satslära

ligam

ch små;tks avn):

en typ

6



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

17

17

Förbud mot parallellföring av fullkomliga konsonanser 1300‐1900

Från att ha varit en dominerande stämföringsmodell i organum-satser (sehttp://sv.wikipedia.org/wiki/Organum) försvinner parallellförda kvinter omkring år 1300 och

dyker inte upp igen förrän kring sekelskiftet 1900.Parallellföring av oktaver förekommer i speciella sammanhang, t.ex. för att få en så kraftfullklang som möjligt. Men i så fall är det konsekvent genomfört. I vanlig fyrstämmig satsundviker man att stämmor plötsligt börja röra sig i primer eller oktaver; satsen blir ju dåtrestämmig med en stämma dubblerad.

I orkestersats är oktaveringar, ibland i flera oktavlägen, mycket vanliga men detsamma gällerhär att man skriver konsekvent i oktaver eller inte alls.

Den enda organum-modell som överlevde sekelskiftet 1300 var parallellföring av kvarter,

dock inte i dess "rena", nakna form utan som faux bourdon-sats. (Sehttp://sv.wikipedia.org/wiki/Faux-bourdon.) Här må man dock observera att kvarten inte får bildas med basstämman utan måste ligga högre upp i ackordet. Denna stämföring kan beskrivas som parallellföring av treklanger i tersläge (har tersen som baston) och användesflitigt ända fram till sekelskiftet 1900.

I det övre exemplet går basen ett steg uppåt från grundtonen i S till grundtonen i D. Övriga

stämmor går nedåt till närmaste ackordton i D.

Det nedre exemplet visar en ren parallellföring av hela ackordet: alla stämmor går ett steguppåt. Detta sätt att skriva är främmande för det stilområde vi håller på med här menförekommer ofta i senare tiders musik som t.ex. impressionism omkring sekelskiftet 1900,

blockackord i jazz m.m.

Det icke önskvärda sättet att föra stämmorna i det undre exemplet brukar kallas förbud mot

parallellföring av fullkomliga konsonanser . Vi ska reda ut detta i nästa avsnitt.

Prim‐ kvint‐ och oktavparalleller

Parallellföring av två stämmor i primer, rena kvinter eller oktaver eller oktavförskjutna toner i

dessa intervall, t.ex. duodecimor (oktav + kvint) ska alltså undvikas i våra övningssatser. I den

västerländska musiken under tiden ca 1300- ca 1900 undveks denna typ av stämföring. (Dock

inte helt hundraprocentigt; tonsättaren Johannes Brahms roade sig med att ge ut en bok där

han samlat exempel på oktav- och kvintparalleller från kända tonsättare. Boken heter kort och

gott Oktaven und Quinten.)

Här nedan finns exempel på de paralleller som ska undvikas (kvinter, oktaver, primer ochduodecimor):



mp3-01

mp3-01

mp3-01

mp3-01

Observska upp

Ungefädenna s

Ett spe

mp3-01

Dennaundvik

5

6

7

8

ra dock attstå måste s

som en pr tämföring s

ialfall är at

9

tämförings den i övni

18

upprepadeämmorna

m- eller oka också u

t gå från en

modell vargssatserna

toner på k å till en an

tavparallelldvikas.

kvint i mo

vanlig änd.

nstitution

intavståndan kvint.

är att gå fr

rörelse till

in på 160

n för musi

inte är en

ån en prim

en duodeci

-talet då d

vetenskap,

vintparalle

till en okta

a eller o

n försvann

Uppsala u

ll. För att e

eller omv

vänt:

helt. Vi sk

iversitet Satslära

sådan

änt och

8



Övnin

Två stäkvint- e

1.

mp3-02

o

o

o

o

o

o

o

2. I vil

Se före

o

o

o

o

o

o

på kvintp

mor somller duodec

I vilka ack

0

Takt 1 ack Takt 1 ack Takt 2 ack Takt 2 ack Takt 3 ack Takt 3 ack Takt 4 ack

a fall uppst

ående note

Mellan ack Mellan taktMellan ack Mellan taktMellan ack Mellan takt

19

aralleller

ildar en k imainterval

rd bildar te

rd 1rd 2rd 1rd 2rd 1rd 2rd 1

år en kvint

xempel.

orden i takt 1 och 2orden i takt 2 och 3orden i takt 3 och 4

int eller dul. Att sam

nor och ba

arallell me

1

2

3

nstitution

odecima (a kvint up

en kvint?

llan tenor

n för musi

vint + oktarepas är al

ch bas?

vetenskap,

) ska intetså inte ett

Uppsala u

å till ett astämföring

iversitet Satslära

natsfel.

9



3. Var

mp3-02

o

o

o

o

o

o

o

4. Var

mp3-02

o

o

o

o

o

o

o

inns det kv

1

Mellan uppI takt 1Mellan taktI takt 2

Mellan taktI takt 3Mellan takt

inns det kv

2

Mellan uppI takt 1Mellan taktI takt 2

Mellan taktI takt 3Mellan takt

20

ntparallell

takten och

1 och 2

2 och 3

3 och 4

ntparallell

takten och

1 och 2

2 och 3

3 och 4

r mellan te

akt 1

r mellan te

akt 1

Läm

nstitution

nor och ba

nor och ba

a in för rä

n för musi

?

?

tning

vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära

0



Här föl

mp3-02

Mellan

o

o

o

o

o

o

Mellan

o

o

o

o

o

o

Mellan

o

o

o

o

o o

En inst

Nästa a

upptäc

spara fiångras.

jer några

3

vilka stäm

S – A

S – TS – BA – TA – BT – B

vilka stäm

S – AS – TS – BA – TA – BT – B

vilka stäm

S – AS – TS – BA – T

A – BT – B

ruktionsfil

delning är

a kvint- oc

en innan d

21

vningar i

or föreko

or föreko

or föreko

m

en demofil

oktavpar

kör en pl

att upptä

mer oktav

mer följde

mer kvint

Läm

m om hur

lleller. Det

g-in för de

nstitution

ka kvint‐

paralleller?

n duodeci

aralleller?

a in för rä

an kan an

är ett tilläg

som plug-

n för musi

ch oktav

a - kvint?

tning

ända en fu

gsprogram

in-moduler

vetenskap,

aralleller.

ktion i Si

(en s.k. plu

a gör med

Uppsala u

elius för at

g-in). Kom

filen kan i

iversitet Satslära

t

ihåg att

te

1



Om du

Maxim När du

Längst

För att

http://w

(Filme

Ingen

En mis

stämmo

oktavpa

nvänder S

ra fönstretsett filmen

er i Flashf

unna se fil

ww.adobe.

är uteläm

ktavparaluppfattnin

r bildar en

rallell, stä

22

belius så u

(kommandlickar du

ilmens fön

men måste

om/se/pro

ad här)

lell!

som då oc

oktavparall

morna må

nyttja den

ot finns båå Visa nav

ter finns ba

du ha Ado

ucts/flash

h då uppträ

ell om tone

te gå till e

nstitution

här funktio

e upptill oigationen i

ndspelark

e Flash Pl

layer/

der består i

rna upprep

annan ok

n för musi

en.

h nedtill pen.

appar. Du

yer installe

att man tr

s. En uppr

tav för att e

vetenskap,

skärmen)

an pausa,

rat. Laddas

r att en okt

pad oktav

tt stämföri

Uppsala u

så att du se

nabbspola

ner gratis

av mellan

är dock ing

gsfel ska u

iversitet Satslära

allt.

osv.

rån

tt par

en

ppstå.

2



Stämf

Här följ

Avstån

Som en

blandad

max ok max ok

max ok

Kort saen och

Medanskrivs pligger p

1. Var

o

o

o

o

o

o

o

o

ring

er en geno

d mellan

norm för b

kör:

av mellanav mellan

av + kvint

t, högst enn halv okt

det är ganså samma så olika syst

r avståndet

Ackord nr

Ackord nr

Ackord nr

Ackord nr

Ackord nr

Ackord nr

Ackord nrAckord nr

23

gång av v

tämmor

ra klangbal

och Aoch T

mellan T o

oktav mellv.

a lätt att sstem är deem.

för stort m

d man bör

ans gäller f

h B

an närligga

avståndensvårare att

ellan A oc

Läm

nstitution

tänka på n

öljande avs

nde stämm

mellan S o hålla rätt

T?

a in för rä

n för musi

r man skri

tånd mella

or utom me

ch A samtå avstånde

tning

vetenskap,

er.

stämmorn

llan de två

ellan T oc mellan A

Uppsala u

a i en fyrst

lägsta, där

h B eftersoch T efter

iversitet Satslära

mmig

et är ca

m dessaom de

3



Basstä

Så läng

Dessa b

Följden

mp3-02

mp3-02

mp3-02

Vilka a

septimo

mp3-02

mp3-02

man

e basstäm

ör dock be

S-D bör v

4

5

6

följande

r och nono

7

8

24

an endast s

ränsas till

ra en stiga

asstämmor

)?

ka bestå av

varter och

de sekund,

(A, B, C, o

nstitution

huvudtrek

kvinter me

inte en se

ch D) inne

n för musi

angernas b

llan T och

tima eller

åller för st

vetenskap,

stoner är s

samt mell

ona:

ora språng

Uppsala u

prång ound

an D och

(bland ann

iversitet Satslära

vikliga.

.

t

4



mp3-02

mp3-03

o

o

o

o

Mellan

Mellan

ackorde

terser.

Dessut

stämför

oktavpa

Man få

ton 6 g

annorlu

mp3-03

melodit

ackord:

9

0

A

B

C

D

stämmor

tämmorna,

n. Man bör

ellanstäm

m brukar s

ingsproble

ralleller m

ibland hör

nger i följd

nda. Prova

1

oner: f

F

25

a

alltså alt-

eftersträva

or med st

ora språng

av typ fö

d mera.

a uppfattni

. Tänk då

gärna själv

f f

Bb F D

Läm

ch tenorstä

små melod

ora språng

i mellanstä

stort avstå

gen att det

å att om ac

:

f f

Gm Bb

nstitution

a in för rä

mmorna, h

iska interv

an vara sv

mmorna fö

nd mellan

är "synd o

korden väx

f

6 F

n för musi

tning

r i homofo

ll i dessa s

åra att sjun

r nybörjare

ärliggande

altarna" i

lar så uppf

vetenskap,

n sats till u

ämmor: pr

a och blir

ofta leda

stämmor,

fall de skul

ttas den up

Uppsala u

ppgift att f

imer, seku

ofta omelo

till

vint- och

le få sjung

prepade to

iversitet Satslära

lla ut

der och

iska.

samma

5



Ett exe

mp3-03

Altensinterval

Nästa e

mp3-03

Altens

sext-för

mellan

pel på bra

2

elodiska il). Tenoren

empel vis

3

elodiska i

minskad k

lt och teno

26

mellanstä

tervall ärs är ters-se

r vad som

tervall är

int-prim-k

r för stort

mor:

rim-prim-und-ters-te

an hända

rim-prim-

art. Tre st

ch det upp

nstitution

rim-prim-rs-kvart-pr

m tenorstä

rim-sekun

mföringsfe

tår en okta

n för musi

ekund-prim (relativt

mman tillå

-kvint-kva

l uppstår: i

vparallell

vetenskap,

-sekund (esmå interv

s hoppa fri

rt och teno

två av ack

ellan de si

Uppsala u

ndast småll, max en

skt:

ens ters-se

rden är av

ta ackorde

iversitet Satslära

kvart)

tima-

tåndet

.

6



Se note

mp3-03

1. Hur

o

o

o

o

2. Hur

o

o

o

o

3. Var

o

o

o

o

o

FörduVid en

gånger.

empel:

4

ånga inter

Inget

1

2

3 eller fler

ånga inter

Inget

1

2

3 eller fler

inns det en

mellan ack

mellan ack

mellan ack

mellan ack

mellan ack

blad ton

yrstämmig

Detta påve

Fördubblad

Fördubblad

Fördubblad

att undvika

27

vall större

vall större

oktavparal

rd nr 1 oc

rd nr 2 oc

rd nr 3 oc

rd nr 4 oc

rd nr 5 oc

sättning a

rkar ackord

grundton

kvint ger

ters gör ac

stämföring

n en kvart

n en kvart

ell?

2

3

4

5

6

Läm

en treklan

ets karaktä

er den mes

n liten dra

kordet någ

sfel.

nstitution

innehåller

innehåller

a in för rä

måste en

i viss må

t stabila kl

ning åt do

t ambivale

n för musi

ltstämman

enorstämm

tning

v treklang

:

ngen

inanten (k

nt men är e

vetenskap,

an?

tonerna fö

vinten i T

t måste i v

Uppsala u

ekomma t

grundtone

ssa situati

iversitet Satslära

å

n i D)

ner för

7



mp3-03

I vissauteläm

mp3-03

I de inlvariatio

Övning

mp3-03

o

o

o

o

o

o

5

all underläar hellre k

6

dande övnnsmöjlighe

: Markera d

7

a bcd

ef

28

tas stämföinten än te

ngarna skaerna så att

e ackord s

ingen av atsen):

ll alltid grusatsen inte

m har grun

nstitution

t ackordet

dtonen fö blir krångli

dtonen för

n för musi

estår av tr

dubblas. (Sgare än nö

ubblad:

vetenskap,

grundtone

yftet är attvändigt.)

Uppsala u

r och en ter

begränsa

iversitet Satslära

s (man

8



Stäm

När detsaker at

1. I trad

det kra

samma

2. Man

Skälet

mp3-03

Stämm

ornas rikt

gäller stät ta hänsyn

itionell kör

et är det til

ton.

undviker at

r förmodli

8

rna bör all

29

ning

mornas rör till:

sats undvi

lräckligt at

t två stäm

en att klan

så gå till o

Läm

elseriktnin

er man att

en (1) stä

or går i me

ytan plötsl

h från en p

nstitution

a in för rä

(uppåt, ne

lla stämm

ma rör sig

drörelse (=

igt krympe

rim i motr

n för musi

tning

dåt eller kv

r rör sig åt

i annan rik

åt samma

r eller ökar

relse.

vetenskap,

arliggande)

samma hål

ning alter

åll) till ell

omotiverat

Uppsala u

så finns de

l. För att til

ativt ligger

r ifrån en

.

iversitet Satslära

t två

lgodose

kvar på

rim.

9



Övninga

1. Mar

mp3-03

o

o

o

o

2. Mar

o

o

o

o

Stämk

Stämko

tenor-b

övning

sällan

alt och

klavsys

r

era den ell

9

a

b

c

d

era den ell

a

b

cd

rsning

rsning inne

s. Stämkor

r. Stämkor

ellan stäm

enor det u

temet förhå

30

r de takter

r de takter

bär att den

sning före

ning betra

or på sa

pstår. Dett

ller sig till

där alla stä

där två stä

Läm

vertikala or

ommer då

tas alltså i

ma system

beror nat

-klavsyste

nstitution

mor går å

mor går ti

a in för rä

dningen bl

och då i "ri

det här sa

(sopran-alt

rligtvis på

et.

n för musi

t samma hå

l eller från

tning

nd stämm

tig musik"

manhange

respektive

att man int

vetenskap,

ll

en prim i

rna är en a

men ska u

som ett fel

tenor-bas)

riktigt har

Uppsala u

edrörelse.

nnan än so

dvikas hel

. Det förek

tan det är

klart för si

iversitet Satslära

ran-alt-

i dessa

ommer

ellan

hur g-

0



I vilka t

mp3-04

o

o

o

o

o

o

Notsk

När matenorstä

stämmo

I Sibeli

vänder

sopran:

I Notep

För övr

akter förek

0

a

bcdef

ftens rik

skriver 4-mmans ska

rna ha olik

s klickar

ppåt när d

klicka på 1

ad gör du p

ga notskri

31

ommer stä

ning

stämmig k ft uppåt oc

notvärde

an på 1 lä

börjar sk

, alt: klicka

å samma s

ningsprogr

korsning

Läm

rsats på tv altstämm

.

gst ned i f

iva in altst

på 2, tenor

tt. Siffrorn

am får du

nstitution

ellan alt o

a in för rä

system sk ns och bas

nstret med

mman) oc

: klicka på

1 och 2 fi

onsultera

n för musi

h tenor?

tning

a man skriens skaft n

notvärden

på 2 för a

1 och bas:

ns i nedre

anualen.

vetenskap,

a sopranstädåt. Annar

ör att få sk

t få skaften

licka på 2.

vänstra hör

Uppsala u

mmans ocs kan man i

aften uppåt

nedåt. Allt

net.

iversitet Satslära

nte låta

(de

så:

1



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

32

32

Skrivövningar

Anvisningar för satsläreövningarna

Satsläreövningarna består av förövningar och tillämpningsuppgifter.

Övningarna består av en melodistämma plus ackordbeteckningar (funktionsbeteckningar). Duska i de flesta fall skriva en fyrstämmig sats för blandad kör (sopran - alt - tenor - bas).Melodin ska ligga i sopranstämman. I de första övningarna ligger ackorden endast igrundläge. Tecknet "-" betyder att ackordet upprepas.

Vid varje övning finns det länkar till filer till notskrivningsprogrammen Finale, Notepad ochSibelius samt pdf-fil för utskrift på papper.

Vilken filtyp du än använder så ska du konvertera filen till pdf innan du skickar in den för bedömning. Se Introduktion-->Notskrift och pdf-filer för en närmare beskrivning av hur dettagår till.

Nästa avsnitt visar en animering av hur det kan gå till att skriva en fyrstämmig sats med hjälpav notskrivningsprogrammet Sibelius. För att kunna se den måste du ha Shockwave FlashPlayer installerad.

Maximera fönstret så du ser hela bildytan.

(Filmen är utelämnad.)

Förövningar D‐T

Förövningarna består i att träna ackordförbindelserna D-T, T-S och S-D.

Att tänka på:

1. Ackordens grundtoner ska vara fördubblade2. Ledtonsteg ska gå hem (tersen i dominanten till grundtonen i tonikan, tersen i tonikan

till grundtonen i subdominanten). Kvinten i D går till tersen i T. Endast grundtoner i

basen.3. Inte överstiga en oktav mellan S och A, A och T och inte oktav + kvint mellan T ochB.

4. I vissa fall är det bättre (av stämföringstekniska skäl) att skriva ackordet med tregrundtoner och en ters.

5. Inte hoppa med mellanstämmorna utan helst gå stegvis6. Inga prim-, kvint- och oktavparalleller

De följande exemplen är alla i durtonarter och ackordföljden är alltid D - T.



Förövn

Förbind

grundto

- S. Det

Tänk al

Förövn

Detta ä

undvik

övriga

ingar T ‐ S

elsen D - T

nen i T. Ac

som i C-d

ltså på prec

ingar S ‐

det ställe

dessa stä

tämmor gå

33

innebär at

korden säg

r är D - T

is samma s

an oftast r

föringsfel

ned från si

Läm

grundtone

s ligga på kalltså G -

tt som i fa

Läm

åkar ut för

r att låta b

a respekti

nstitution

a in för rä

i D går e

vintavstån) är i G-du

let D – T

a in för rä

oktav- elle

sen gå up

e toner i S

n för musi

tning

kvint ned

d. Samma

T - S.

tning

kvintparal

ett steg (vi

till närmas

vetenskap,

eller en kv

elation råd

eller. Enkl

lket den m

e ackordto

Uppsala u

art upp) till

er i förbind

ste sättet a

ste göra)

n i D.

iversitet Satslära

elsen T

tt

en

3



S: ned t

A: ned

T: ned t

B: ett st

Tilläm

Skriv d

Så här

mp3-04

En fyrsOvanstfall oktstämmo

mp3-04

ill närmast

ill närmast

ill närmast

eg upp (gr

ningsövni

ssa två fyr

an det låta

1

ämmig satende satsverats) avr som efter

2

34

ackordton

e ackordto

ackordton

ndtonen i

ngar med

stämmiga s

när det är

kan ses soar här bear löjt, oboe

slag (halvn

i D

i D

i D

till grundt

Läm

T, S och D

atser och lä

lart:

m ett slagsetats på såch klarinetterna ersät

nstitution

onen i D)

a in för rä

‐funktion

mna in de

kärna somsätt att det. Vidare sts av fjärde

n för musi

tning

rna

i rutan lä

sedan kanre högsta selas basendelspaus +

vetenskap,

gst ned.

earbetas pämmorna

pizzicato pfjärdedelsn

Uppsala u

olika sätt.ubblerats (

å cello ochot).

iversitet Satslära

i någotövriga

4



Så här

mp3-04

Här harklarinet

mp3-04

an körsats

3

ackorden lt i oktaver:

4

35

n låta:

östs upp til brutna ack

nstitution

ord på pia

n för musi

o och melo

vetenskap,

din spelas

Uppsala u

v flöjt och

iversitet Satslära

5



Huvud

Molltre

givetvi

alltid är

Den va

t - s - D

och de

t - S -

Det är s

sätt än

(tonen

sekund

mp3-04

mp3-04

Det för

det tred

treklang

klangernas

tonikan et

ett durack

ligaste ack

– t

mindre va

– t

amma stä

tt låta de tr

ss i exemp

vilket ger e

5

6

ta ackorde

je G (dur)

36

r i moll

funktioner

mollackor

rd.

ordföljden

liga:

föring som

e övre stä

et nedan) t

tt lite exoti

är Cm (ter

ch det sist

betecknas

, mestadel

är:

i dur. En s

morna röra

ll tersen i

kt intryck.

sen ess i st

åter Cm.

nstitution

ed små bo

s subdomi

k man bör

sig nedåt

(h nedan)

llet för e),

n för musi

kstäver: t,

anten ocks

se upp me

id s - D är

för då blir

det andra F

vetenskap,

och d. I e

medan do

ifall man

tt man int

intervallet

(tersen a

Uppsala u

molltonar

minanten n

kriver på a

går från te

n överstig

ss i stället f

iversitet Satslära

är

ästan

nnat

rsen i s

nde

ör a),

6



Skrivö

Förövn

Obs att

beteckn

Det blir

satser

Tilläm

I dessa

fortfara

tersen s

Den för

tuba. St

slagver

små ste

ningar

ingar i mo

små funkti

ar durtrekl

inga särski

ed treklan

ningsupp

två uppgift

nde enbart

ka ligga i b

sta ska skri

ämmorna s

sstämma a

eller små

37

ll nsbokstäv

nger.

lda övning

er överhu

ifter

r förekom

m treklan

asen.)

vas för en

a inte tran

vsedd för

språng.

r (t, s, d) b

r i moll ut

udtaget.

Läm

er andra t

er i grundl

låsarkvinte

sponeras ut

ibelius. Fö

nstitution

etecknar m

n de tilläm

a in för rä

eklanger ä

ge. (Med

tt beståend

an skriv all

sök få stä

n för musi

olltreklang

pningsövni

tning

huvudtre

tt undanta

e av 2 trum

t i Bb-dur.

morna att

vetenskap,

r medan st

ngar som f

langerna.

i den andr

eter, 1 hor

ista syste

öra sig i to

Uppsala u

ora (T, S,

ljer handla

et handlar

a uppgiften

n, 1 basun

et är en

nupprepnin

iversitet Satslära

)

r om

dock

där

och 1

gar,

7



Satsen

basstä

mp3-04

Den an

r femstäm

man i tuba

7

ra uppgift

38

ig. Utgå f

. Ibland k

n är en fyr

ån trumpet

n det vara

tämmig kö

nstitution

1 och fyll

ämpligt att

rsats.

n för musi

å toner ne

två instru

vetenskap,

åt i ackord

ent spelar

Uppsala u

et. Lägg se

samma ton.

iversitet Satslära

dan till

8



mp3-04

8

39

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


9



Tre

Vid tre

När tvåtersen itersfördtersfördandra o

Treklanoch grui terslä mp3-04

mp3-05

lang

langer i te

ackord i tedet första,ubbling göubblat efted: man un

ger i tersländtonen, soe eftersom

9

0

40

er i t

släge fördu

släge följeven om tes för att unsom man uviker att f

e benämnsm är just edet kan sa

rslä

bblas oftas

på varandsen inte ligdvika stämndviker attrdubbla le

ibland "se sext. I demanbland

nstitution

e

sopranstä

a (handlarger i sopraöringsfel.fördubblatoner (ters

tackord".na kurs ans med sext

n för musi

mans ton

oftast om Sstämman.m ackord

ersen i ettn i D --> g

etta komänds inte

ackord av t

vetenskap,

n oktav lä

/3-D/3) böetta är ett

n är S/3 ocominantacrundtonen i

er av avståen benämn pen S6.

Uppsala u

re.

man förduspecialfallh D/3, blirord, ellerT).

ndet mellaingen på tr

iversitet Satslära

bbladärS/3

ed

tersenklanger

0



Föröv

Normal

S/3 - DS/3 och

Tilläm

Här är

barockt

ingar ter

fallet är: fö

3 (i det falllåt mellan

ningsupp

n version a

rumpet so

41

släge

dubbla de

då soprantämmorna

ift terslä

v satsen m

dubblerar

ton som li

n går ett stå nedåt til

Läm

e

d kör SAT

melodin en

nstitution

gger i sopr

g uppåt vil närmaste

a in för rä

B, dubbler

oktav upp:

n för musi

nstämman.

ket är det von i D/3.

tning

d med en s

mp3-051

vetenskap,

anligaste):

tråkkvartet

Uppsala u

fördubbla t

samt en

iversitet Satslära

ersen i

1



Par

Parallel

De kanrespektiC-dur i

Om matonerna

En vanl

mp3-05

För par fördubbhuvudtr (tonikadurtona

Parall

I molltfrån reshuvudf

Att en(ackord

llell

ltreklanger

fungera sove huvudtr nehåller b

i satsläraligga kvar.

ig variant ä

2

llellerna glas. Specieeklangernaarallellen

rt följs av s

lltreklan

nart är par pektive hu

nktioner; i

uvudtreklaföljden t-tP

42

rekl

a (kallas o

ersättnineklang. Par de tonikan

ska skriva t Det enligt

r att de två

ller den valt här är doförstärks -m:s ters ä

in parallell

er i moll

llelltreklaudtreklangAm inneh

g i mollto i molltona

nger

fta parallell

sackord föllellerna hC och toni

.ex. T följtden goda p

övriga stä

nliga grundck att terse parallellac c, som ocreklang är

onart

gerna dura. Även desller både to

art följs at är inte li

nstitution

i dur

erna) i durt

r huvudtrear två toner aparallelle

av Tp är deincipen att

morna går

regeln förofta förd

ordens ter så är tonik anligt (t.e

korden tP,a parallellenikan Am

sin parallea vanlig so

n för musi

tona

onarten är

langerna o gemensamn Am tone

t lämpligtalltid röra

i motrörels

ördubbling bblas. Dett är ju huvuns grundt. T-Tp).

sP och dP.r har två toch tonikap

lltreklang äm ackordfö

vetenskap,

t

ollackord

h ligger påt med sinana c och e.

tt låta de gtämmorna

e.

, d.v.s. atta gör att sltreklange

n). Att en

De ligger eer gemens

arallellen

r inte så valjden T-Tp

Uppsala u

en Tp, Sp o

en liten tehuvudfunk

mensammså lite som

rundtonenktskapet ms grundtonuvudtrekla

n liten tersamt med si tonerna c

nligti durtonart

iversitet Satslära

ch Dp.

s frånioner; i

möjligt!

ed

ng i

uppa

och e.

.

2



Bedrä

Beteck överrasallmänsubdo

Alltså:

Det fin beroen

mp3-05

I C-durstöter v parallelFm-ack anledniDen kali den va

Analys

Kontra

Kontradurack Kontra

parallelters nedtoner m

lig kadens

ingen ”bedningsmoet syftar utinantackor

subdom.>

s vissa stae på de fas

3

blir ackord på ett prolbegreppetord men degen har m

las i sitt rätriant av fu

n blir då t

parallell (

arallellenrd ligger earallellen l

lackordet liåt (Am – Fed utgångs

43

i dur och

räglig kadeent inom arycket doc som går t

– <dom.>

dardfall.a förteckn

en C – F –lem: hur slir analyse

t är ju ett Cn lånat in

ta sammanktionsteori

s – D – t

k, tK)

r en parall liten ters

igger en stgger en lite). Både deckordet.

moll. Kon

ns” kan gekordföljde bara på e

ll ett domi

<ej tonika

bservera atn (C-dur r

– Am (Ta Ab-ackon: t – s – Dm-ackord sn funktionang för envi använd

.

ll ”åt andraedåt (om vr ters uppån ters uppå vanliga pa

nstitution

raparallel

intrycket an och i någ ackordfölantackord

>

t noterna äspektive c-

– S – D –det analys – sP. Denom skullesbeteckninledtonsväxr kallas de

hållet”. Di ser till gr (C – Em).(Am – C)

rallellen oc

n för musi

len (ledto

t det handlot fall kand som följmen som i

desamma,moll):

p) och i c-ras? Om va analys säa stått sistfrån en an

lingsklangför kontra

t vanliga pndtonerna)I moll blirmedan konh kontrapar

vetenskap,

sväxlings

r om ettetta faktisr kadensmte följs av

men att to

oll Cm –använderger att Ab- ackordföljan variantse förklari

parallell (T

rallellack , t.ex. C ocdet tvärtoraparallellallellen har

Uppsala u

klang)

t stämma.önstret: etttt tonikaac

arterna är

m – G –et vanligackordet er den. Av de av funktiog längre n

k, tK).

rdet till etth Am.. Det vanlin ligger e två gemen

iversitet Satslära

kord.

lika

b. Här

ätter ett

steorin.d) men

astor

samma

3



Kontra – Dm –från dovilket aAm.

NågraG: G –

e: Em –

halva t

F: F –

kontrap

g: Gm

parallel

Stämf

Se än e

Slutack

tersförd

usel stäett steg

LedtonTill sist

Begrep

varandr

ackorde

varvid

symfon

arallellack E – F, alltsinanten (alyseras s

xempel p – D – E

Am – H –

nsteget me

b – C – D

arallell: T

Cm – D –

lackord: t –

ring i sam

gång på d

orden har i

ubblingen:

föring. Muppåt och

sväxlingsknågra ord

et föreko

as spegelbi

t blir Em (

ckordet bli

, där en H

44

rdet förek å: t – s – Dtill F). Acm T – S –

bedräglig. Detta är

C. Detta är

lan D och

. Detta är e

S – D – t

Em. Detta

s – D – Tp

band med

et första ex

båda fallen

utan denna

an kan ock ellanstäm

lang (kursm ledtons

mer i en a

der. Ett C-

otsvarar

r Ab (mots

-klang öv

mmer ofta – tK. Den

ordföljdeD – tK, allt

a kadensen bedrägli

en bedrägl

K.

n kadens i

. Observer

är en kaden

.

bedräglig

emplet:

dubbla ter

blir det ant

å jämföraorna går

v läsning)äxlingskla

nan varian

urackord

k). Ett c-m

arar tK). E

rgår i ett G

nstitution

st i sambanänns lätt i kan ävenså F-durac

kadens i d

g kadens i

urtonart

det halva

s i mollton

a kadense

er. Det fin

ingen kvin

ed följdeedåt till nä

gen (ett be

av funktio

an byta si

ollackord k

tt välkänt e

-durackord

n för musi

d med bedr en på attörekommaordet ses s

urtonart: T

molltonart:

en med ett

tonsteget

rt men me

r

s ganska p

- och/eller

S/3 – D/3:rmsta acko

grepp skap

nsteorin, d

grundton

an byta kvi

xempel är i

(ledtonen

vetenskap,

äglig kadean går etti durtonart:m hörand

– S – D –

t – s – D –

bedrägligt

ellan D oc

ett bedrä

osaiska sk

oktavparall

även här gdton.

t av Hugo

r dur och

mot ledto

ttonen mo

nledningen

iss går till

Uppsala u

s i moll, t.alvt steg u A – D – Etill mollto

p.

tK. Observ

lut på Fm:

tK.

ligt slut på

l till

eller eller e

år ytterstä

Riemann).

oll ses so

en h varvi

t sin ledton

till Mahle

rundtonen

iversitet Satslära

x. Am påt – F

ikan

era det

G-durs

n riktigt

morna

ass

s 4:e

g).

4



Förövn

Tilläm

Skriv f

Så här blåsinst

mp3-05

ingar par

ningsupp

r kör SAT

an satsen lrument (flö

4

45

llella ack

ift parall

:

ta då den jt och trum

rd

Läm

lla ackord

pelas på or et):

Läm

nstitution

a in för rä

gel med m

a in för rä

n för musi

tning

lodin dubb

tning

vetenskap,

erad och o

Uppsala u

ktaverad m

iversitet Satslära

d

5



Do

do

Ett sept

(räknat

Det bilförmins'maj7' (

T7 ochåt D7-a

LedtonI samba

använd

handlar

att "ton

med rik

samhör

drog ac

Att ledt

om de i

ina

ina

imackord ä

från grundt

as olika tykad och se

ajor seve

C dur medDm med litEm med litF dur medG dur medAm med litHm-5 med

S7 har stor kordet.

er/ledtonstnd med en

begreppet

om ett hal

n går hem

ligt bruk a

gheten mel

orden till

onerna "gå

nte får göra

46

tsep

t. Se

en fyrkla

onen):

er av septitimorna vth) och en

stor septimen septiman septimator septimliten septien septimaliten septi

septimor

eg beskrivnin

'ledton', vi

t tonsteg u

. Under de

ledtonsteg

lan ackord

arandra, h

hem" är e

det. Ett ex

tima

ptim

g som upp

ackord.xlar mellaliten med '

a

a

edan D7

av hur D7

ket är en f

påt eller n

t sena 1800

(t.ex. geno

n och skap

r avlägsna

sorts förv

empel:

nstitution

kord

ckor

tår genom

rundtrekla att vara s'. Ackorde

ar en liten.

-ackordet u

rkortning

edåt där ma

-talet skrev

m att sänk

ade en kän

de än var,

ntan vi ha

n för musi

, oful

d

att man till

gerna kanå och stor ovan är al

Vi ska i de

ppträder i

ör det egen

n upplever

man en ha

eller höja

la av fram

ar just led

. Därför up

vetenskap,

lkom

en treklang

ara dur,. En stor seltså

t här avsnit

usikalisk

liga uttryc

ett slags "d

moniskt k

ckordtone

tdrivande.

onstegen.

plevs det s

Uppsala u

lig

fogar en s

oll eller ptima ange

tet enbart ä

ats brukar

et 'ledtons

ragningskr

mplicerad

) vilket ste

Det "kitt" s

m "mindre

iversitet Satslära

ptima

s med

gna oss

an

eg'. Det

ft" eller

sats

rade

om

lyckat"

6



mp3-05

I ackor ledtonshem" (fortsätt

I ackor

mp3-05

Tersentill tersgrundto

båda acska upp

D7-ack septima

mp3-05

5

följden C -eg giss-a (iss-a och eingen. (Se

följden D7

6

D7 går ettn i T. Dettnen fördubkorden stårstå. I andra

ordet kan f läge.

7

47

F ingår leckordet katill f), så san kan ma

- T finns d

halvt stegär den grulad och k i grundläglägen än g

rekomma i

tonsteget elas C+, Cm det undr n ju tycka a

et två ledto

ppåt till gr ndläggandinten utelä måste maundläge up

alla omvä

nstitution

-f. Genomed höjd k

e systemettt det är br

nsteg:

undtonen istämförinnad i D7-

utelämna pstår inte p

dningar, d.

n för musi

tt höja g tiint). Omvisar, uppn eller mind

T och septien i följdeckordet m

kvinten i droblemet.

v.s. i grund

vetenskap,

l giss uppsan då inte ls inte den

re bra.)

man i D7 f D7-T. I edan T hart ena om i

-, ters-, kvi

Uppsala u

tår ännu ettåter ledtonförväntade

ller ett halemplet ov

alla tonerte kvintpa

nt- och

iversitet Satslära

rna "gå

t stegn äred. Näralleller

7



Ackord

Observ

D o8-7

I det fö

Ofullk

Ofullkogrundto

på 140

Ackord

DennaDet ka

mp3-05

C - F -

Den kaG7 utaC som t

mp3-05

med stä

ra skillnad

h D8-7.

sta fallet bl

mlig dom

mlig domin, och med

- och 1500

et finns me

örminskad handla om

8

m-5 - Em

också upp grundton..ex. Am) s

9

48

rörelser

en mellan

ir det en st

inant

ant (skrivskvinten so

talen.

bland de

treklangen fullstän

- Am - D

träda somI detta fallatt de båd

mrörelse i

som ett D baston.

ju skalegn

an uppträddig kvintgå

- G - C

tt ofullstänka ackorde ledtonste

nstitution

basen, i de

ed ett sneckordet an

treklange

i olika rolng, där sa

digt domint gå vidareen kan bil

n för musi

andra fall

streck igevändes so

na på steg

ler utifråntliga sju sk

ntseptimatill ett C-aas:

vetenskap,

t i en mella

om) är etten självst

i dur och

et sammanalegna ack

kord, i tonkord (eller

Uppsala u

nstämma.

D7-ackordndig klang

steg 2 i mo

hang det inrd ingår:

rten C-dur någon ersä

iversitet Satslära

utanredan

l:

går i.

som etttare för

8



I dettahade somed ett

beteckn

Normalföreko

Om enhelhet:

Vanligtstämmaupp till

När actersen i

all har ack m självstänstreck "/"

ingen

t fördubblamer också

fullständi

vid förbin utan övertg och septi

ordet skrivT:

49

rdet så gotdig klang uver funktio

om en för

s den ofull.

dominant

elsen ofulls av annanans upplö

med dubb

som undander senmensbokstave

ortning för

omliga do

har en anna

omlig do stämma. Isning kom

la septimor

nstitution

tagslöst k deltiden).n. Efterso

.

inantens

n ton i bas

inant - tonnästa exem

er i tenor

kan förstå

n för musi

inten i bastt grundto funktione

vint, men s

n skrivs re

ka är att se pel ligger stämman:

bara en av

vetenskap,

n (liksomen saknasär mycket

eptimaförd

pektive be

ptiman inte ptiman i a

septimorn

Uppsala u

en form aci ackordetvanlig anv

ubbling

teckning ut

går hem iten, men d

upplösas t

iversitet Satslära

kordetngesänds

i sin

amman går

ill

9



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

50

50

I tonal musik fördubblas sällan inledningstonerna (= dominantens ters), så att i denofullkomliga dominanten kan man fördubbla antingen kvinten eller septiman med däremotinte tersen.



Förövn

I vilka

1.

o

o

o

o

2.

o

o

o

o

ingar 1

lägen befin

D7D7/3D7/5D/7 (ell

D7D7/3D7/5D/7 (elle

51

ner sig D7-

er D7/7)

r D7/7)

ackordet i

Läm

nstitution

öljande ex

a

in

för

rä

n för musi

mpel?

tning


1



Förövn

ingar 2

52

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


2



Tilläm

Skriv eEfter n

mp3-06

Som hj

ningsupp

fyrstämmtexemplet

0

lp för viol

53

ift. Inläm

g sats för sinns lite fa

stämman

ningsupp

tråkkvartetkta kring

ed altklav

nstitution

ift

utifrån fölelodin som

kan du anv

n för musi

ande melo är kompo

ända följan

vetenskap,

i och funk erad av Jos

e översikt:

Uppsala u

tionsbeteck eph Haydn

:

iversitet Satslära

ningar..

3



54

nstitution n för musi vetenskap, Uppsala u iversitet Satslära

4



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

55

55

Denna melodi komponerades av Joseph Haydn 1797 som en hyllning till den dåvarandekejsaren Franz Josef. Haydn använde även melodin som tema i en variationssats istråkkvartetten opus 76 nr 3, därför kallad Kejsarkvartetten.

Med texten Gott erhalte Franz der Kaiser användes melodin som Österrikes nationalsång fram

till 1919.

Från 1922 användes melodin med texten Deutschland, Deutschland über alles somWeimarrepublikens nationalsång. Under nazisttiden användes bara första versen, följd avHorst Wessel-Lied, som nationalsång. Idag används den som förbundsstaten Tysklandsnationalsång. (Texten är inte helt oproblematisk eftersom första versen refererar tillgeografiska områden som numera ingår i andra länder. Andra versen förhärligar tyskakvinnor, tyskt vin och tysk sång, kanske inte helt oproblematiskt det heller.) Istatsceremoniella sammanhang sjunges endast tredje versen.

På YouTube kan man hitta ett flertal versioner, här är några:

1. Tysklands nationalsång (i sportsliga sammanhang får man förmoda):

http://www.youtube.com/watch?v=C91u-j1po9o&feature=related

2. Andra satsen ur Kejsarkvartetten:

http://www.youtube.com/watch?v=e3Zs24NJgfI



Ac

Förhål

Förutsadissona

En förh

MomenFörbereSvag el

Konson

Man katerser:

mp3-06

Om en

mp3-06

mp3-06

Den tosedan tiupplös

Här har på svag

ord

lningar 1

tta begreppnser.

ållning är e

t 1delseer stark ta

ans

n tänka sig

1

v tonerna

2

3

som bindsll att bli för ingstonen (

förberedeltaktdel:

56

ed f

: stark och

n dissonan

MoFör

tdel Star

Diss

att en förh

ördröjs up

över (=för hållningstomoment 3)

etonen leg

örhål

vag taktde

figur som

ent 2ållningsdis taktdel

onans

llning upp

står en för

röjs) kallan (moment(h).

t på ettan i

nstitution

lning

, fullkomli

estår av tr

sonansS

tår på följa

ållning:

förberede2). Slutlig

takten, allt

n för musi

ar

a och oful

sammanh

oment 3 pplösningvag taktdel

onsonans

nde sätt. Vi

seton unden fortsätter

så på en st

vetenskap,

komliga k

ngande m

utgår från

moment 1förhållnin

rk taktdel.

Uppsala u

nsonanser,

ment:

två parallel

(c) och övstonen ste

Den kan äv

iversitet Satslära

la

ergårvis till

en ligga

6



mp3-06

mp3-06

Vi åter

mp3-06

Vi förd

mp3-06

mp3-06

I det fökvint sstark ta

I tvåstäeller seutifrån

tvåstämefterso

4

5

år till note

6

öjer en av

7

8

sta fallet bim ju är etttdel, som

mig satster. Så ärckordets g

miga förhå förhållni

57

empel 1 o

onerna pre

ldas en sepkonsonantäknas som

pplöses föet även i sundton, vi

lningen 7-gen då räk

h vänder p

is som vi

tima, alltsåntervall. Dförhållning

hållningartser med flket gör att

som när das utifrån

nstitution

å tonerna s

jorde i not

ett dissonaet är enbart.

ofta till ofuera stämmodet blir and

en ingår i erundtonen

n för musi

att interva

exempel 2:

nt intervall.det första

llkomligar men där r ra siffror.

tt ackord k c:

vetenskap,

llen blir se

I det andraallet, med

onsonanseäknar mantt exempel

mmer att

Uppsala u

ter:

fallet dären dissonan

, d.v.s. tilloftast förhåär den

etecknas 9

iversitet Satslära

ot ens på

erserllningen

8

7



mp3-06

Fram timed bainterval

mp3-07

9

l ca år 160ocken blevlen mellan

0

58

upplöstesäven upplrundtonen

förhållningsningar up och förhål

nstitution

ar alltid ne påt vanliganingen):

n för musi

åt (enligt. Här följer

vetenskap,

eskrivningtvå exemp

Uppsala u

en ovan). Fl (siffrorna

iversitet Satslära

rån ochanger

8



Övnin

Öv. 1

1.

o

o

2.

o

o

Öv. 2

o

o

o

o

Öv. 3

o

o

o

o

o

Öv. 4

o

o

o

o

o

1‐14

tgå från fö

Vilken av t

a) den övre

b) den undr

Vilken av t

a) den övre

b) den undr

ilken är de

förhållningförberedelsupplösning

förberedels

ilken ton ä

1

2

34

5

ilken ton ä

1

2

3

45

59

jande notb

nerna ska

e

nerna ska

e

rätta följ

ton - förbeeton - förhton - förhå

eton - uppl

förberede

förhållnin

ld:

fördröjas f

fördröjas f

en av följa

redelsetonllningstonllningston

sningston

seton?

gston i ova

nstitution

r att det sk

r att det sk

de toner i

upplösnin upplösnin förberede

förhållnin

stående n

n för musi

uppstå en

uppstå en

en förhållni

gstongstonseton

gston

texempel?

vetenskap,

4-3-förhåll

2-3-förhåll

ng?

Uppsala u

ning?

ning?

iversitet Satslära

9



Öv. 5

o

o

o

o

o

Öv. 6

o

o

Öv. 7

o

o

o

o

o

Öv. 8

o

o

o

o

o

ilken ton ä

1

2

3

4

5

ilken av to

a) den övre b) den undr

ilken ton ä

1

2

3

4

5

ilken ton ä

1

2

3

45

60

upplösnin

erna ska f

e

förberede

förhållnin

gston?

rdröjas för

seton?

gston?

nstitution

att det ska

n för musi

uppstå en

vetenskap,

-6-fördröj

Uppsala u

ing?

iversitet Satslära

0



Öv. 9

o

o

o

o

o

Öv. 10

o

o

o

o

Öv. 11

o

o

o

o

Öv. 12

o

o

ilken ton ä

1

2

3

4

5

Varför är i

a) dissonan b) dissonanc) förhållnid) ingen di

Varför är i

a) dissonan b) dissonanc) förhållni

d) ingen di

Varför är i

a) dissonan b) dissonan

61

upplösnin

te detta en

sen blir intsen liggergstonen ä

sonans på

te detta en

sen blir intsen liggergstonen ä

sonans på

te detta en

sen blir intsen ligger

gston?

förhållning

upplöst stå svag takt inte förber en starka t

förhållning

upplöst stå svag takt inte förber

en starka t

förhållning

upplöst stå svag takt

nstitution

? (Endast e

gvisdel i ställeteddaktdelen

? (Endast e

gvisdel i ställetedd

aktdelen

? (Flera alt

gvisdel i stället

n för musi

tt rätt svar)

för stark

tt rätt svar)

för stark

ernativ kan

för stark

vetenskap,

markeras)

Uppsala u iversitet Satslära

1



o

o

Öv. 13

o

o

o

o

Öv. 14

Flera s

o

o

o

o

o

o

o

o

o

c) förhållni

d) ingen di

Varför är i

a) dissonan

b) dissonan

c) förhållni

d) ingen di

Vad är det

arsalternati

a) Förbered b) Upplösnc) Ingen di

a) Förbered b) Upplösn

c) Ingen di

a) Förbered b) Upplösnc) Ingen di

62

gstonen ä

sonans på

te detta en

sen blir int

sen ligger

gstonen ä

sonans på

ör fel på st

v kan vara

elsetonen ängen skersonans på

elsetonen ängen sker

sonans på

elsetonen ängen skersonans på

inte förber

en starka t

förhållning

upplöst st

å svag takt

inte förber

en starka t

ämföringe

rätt.

r dissonantnte stegvisen starka t

r dissonantnte stegvis

en starka t

r dissonantnte stegvisen starka t

Läm

nstitution

edd

aktdelen

?

gvis

del i stället

edd

aktdelen

i följande

aktdelen

aktdelen

aktdelen

a in för rä

n för musi

för stark

fall (de är t

tning

vetenskap,

nkta att va

Uppsala u

ra förhållni

iversitet Satslära

ngar)?

2



Förhålln

För

exeexe

Det spe

desam

Förhålln

I de exeoch upannat k nedan.

ingar på oli

ållningar

pel vara e pel på hal

lar ingen ro

a i alla fall

ingar där m

mpel vi setlösningstonsonant in

63

a metriska

an finnas p

nbart halvvnotsnivån

ll vilken m

.

otstämman

t hittills haen. Se exe

tervall (va

nivåer

å olika met

oter, enbar , fjärdedels

etrisk nivå

rör sig

förhållnin pel a och

ligen från

nstitution

riska nivåe

fjärdedelaivån och å

örhållning

ens motstc nedan. Mn ters till e

n för musi

. De inbla

eller enbattondelsniv

n ligger på

mma legatotstämmann sext eller

vetenskap,

dande tone

t åttondelan:

. Stämföri

stilla under kan emelletvärtom). S

Uppsala u

rna kan till

r. Här följe

gsprincipe

förhållninrtid flytta se exempel

iversitet Satslära

na är

stonenig till ett b och d

3



Ornam

Förhåll

Exe

För Exe

För

Ensam

enterade

f

ingar kan

mpel a) vis

ållningstompel c) vis

hållningsk

örhållningmanfaller

64

örhållnin

rnamenter

ar själva fö

en är förk ar ornamen

edjor

kedja uppsed förbere

ar

s:

hållningen

rtad till entering av u

tår när uppldelsemome

nstitution

. I exempel

fjärdedelsn plösningst

ösningsmontet i nästa

n för musi

b) är förhå

ot och denonen geno

mentet i deförhållnin

vetenskap,

lningstone

öljs av enen återgå

första för o.s.v.:

Uppsala u

n ornament

extra insattgston a.

ållningen

iversitet Satslära

erad.

ton a.

4



Förhållstandar

Am –

Öv. 15

Öv. 15

o

o

o

Öv. 15

o

o

o

Öv. 15c

o

o

o

ingskedjor ackordfölj

m7 – G7 –

18

) Vilken m

Halvnotsni

Fjärdedels

Åttondelsni

)

Halvnotsni

Fjärdedels

Åttondelsni

)

Halvnotsni

Fjärdedels

Åttondelsni

65

är mycketd, en kvint

Cmaj7 – F

etrisk nivå

ån

ivån

vån

ån

ivån

vån

ån

ivån

vån

vanliga ocång:

aj7 – Hm

ligger följa

nstitution

ligger till

7-5 – E7 –

nde förhåll

n för musi

rund för b

m

ingar på?

vetenskap,

and annat

Uppsala u

öljande

iversitet Satslära

5



Öv. 15

o

o

o

Öv. 15e

o

o

o

Öv. 16

upplös

)

Halvnotsni

Fjärdedels

Åttondelsni

)

Halvnotsni

Fjärdedels

Åttondelsni

I vilka av f

ingstonen?

66

ån

ivån

vån

ån

ivån

vån

ljande exe

pel byter

nstitution

motstämm

n för musi

n ton när f

vetenskap,

rhållnings

Uppsala u

stämman g

iversitet Satslära

r till

6



o

o

o

o

Öv. 17

o

o

o

o

Öv. 18

Vilken

a

b

c

d

I vilka av f

a

b

c

d

Du ska skri

v nedanstå

67

ljande exe

va en förhå

ende versi

pel är för

llningskedj

ner är korr

nstitution

ållningsto

a utifrån fö

ekt?

n för musi

en orname

ljande note

vetenskap,

nterad?

empel:


7



Förhåll

Det fin på rentöverhuBach, k ägde ruomkrinatt ingå

En ochklassisstämför

användingåend

ningar i re

s flera typstämföringudtaget mombinerad

inom enår 1400, a

i olika ack

samma för musik är aingssamma

ackordene i ett förh

68

n kontrap

r av kontratänkande od i bilden.däremot s

ackordföljdlltså åtminrdsamman

ållning ärckorden Dnhang. (I n

om självstllningsförl

Läm

unktisk sa

punktisk sach begreppBarockensämföringst. Förhållnitone 200 åhang. Någr

nbäddad ioch S65 itidens pop

ndiga klan pp.)

nstitution

a in för rä

ts och so

ts. Senmed som ackor ontrapunk

änkande mgen är eninnan ma

a av de van

ckordföljdte självstä

, rock och j

ger, d.v.s.

n för musi

tning

bestånd

eltidens ko eller ackot, vars utveed ackordtäontrapunkt började täligaste är d

erna T – Ddiga klangazz är situa

tan att ack

vetenskap,

delar i ac

trapunkt (rdgrundtonkling kul

nkande, d.isk figur soka i ackor två följan

– 3 och Ter utan ingtionen ann

rden beha

Uppsala u

ordföljde

1300-1600)er fanns ininerade m.s. stämför m uppstod. Den ko

de:

– S65 – D.r i ett visstrlunda: dä

dlas såso

iversitet Satslära

r

byggdeed J Sngen

sedan

I

8



Funktioengelsk kvartfö

Funktio

sjätte ssom sk

D4‐3

Hittillstalat oackord,

Ackordär 4-3 ikvartenunderföfrån för underfösteg. Se

När ma

nen D4 i Ca ordet förhållning”.

nen S65 i

altonen d t beröras m

har vi foku förhållninmen det sk

et D4-3 (ellrelation till(4) ersätter rstått att kvegående acrstått att kv följande n

ska skriv

Ton 4 skaAtt en ton

stämmaÖvriga ack

69

dur heter sörhållning

-dur heter

ll en F-dur er ingående

erat på sjässtämman

a vi göra fr

er ackordf grundtone tersen (3);arten ska vord, det är

arten (4) stexempel:

följden D

ara förberer förbered

rdtoner är

om ackord. På svensk

som ackord

reklang (f- i den forts

va stämförioch motstän och med

ljden D4-3. När mande kan aldra förberehelt enkelta upplösas

-3 måste

dd och sed innebär at

två grundt

nstitution

Gsus4. ’su blir det u

F6. ’6’ in

a-c). Dettatta framst

ngen i ett tmman men nu.

om man såser detta soig förekod. Det innförberedeltill tersen (

an beakta

n falla ettden ligger

ner och en

n för musi

’ är en för gefär ”ett

ebär en till

sätt att se sllningen.

åstämmig inte sett d

vill) innehm ackord sma samtidi bär att för etonen so

3) i samma

öljande pu

teg till 3 ikvar från f

kvint

vetenskap,

ortning av-ackord m

gd ton: m

ken skapa

förhållninssa som be

åller alltsåå är det ungt i tonalållningsto avses. Föstämma ge

kter:

amma stäregående

Uppsala u

’suspensioed

n har lagt t

en del pro

sförlopp.ståndsdelar

en förhållnierförstått ausik. Det äen 4 ska li det tredjenom att fal

mackord i sa

iversitet Satslära

’, det

ill den

lem

i harav

ng. Detttvidarega kvarr deta ett

ma

9



Öv. 19

Öv. 19

Vilken

o

o

o

o

Öv. 19

o

o

o

o

Öv. 19

o

o

o

o

20

) Du ska s

on i D4 är

fissg

a

d

) Vilken to

h i soprane

g i alten

d i tenoren

g i basen

) Vilken st

S

A

T

B

70

riva följan

kvarten?

n ska vara

mma ska

e ackordf

örberedels

a upplösni

nstitution

rlopp:

eton i det f

gstonen?

n för musi

rsta ackor

vetenskap,

et?


0



Öv. 20

o

o

o

o

Vilket av e

a

b

c

d

71

emplen är rätt?

nstitution n för musi


1



Övnin

Gör föl

ar

ande övnin

Ton 4 skaAtt en tonstämmaÖvriga ack

72

gar och lä


rdtoner är

na in för b


två grundt

Läm

nstitution

edömning.


ner och kv

a in för rä

n för musi

Kom ihåg


nten

tning

vetenskap,

tt

amma stäregående

Uppsala u

mackord i sa

iversitet Satslära

ma

2



Övnin

Gör föl

ar

ande övnin

Ton 4 skaAtt en tonstämmaÖvriga ack

73

gar och lä


rdtoner är

na in för b


två grundt

Läm

nstitution

edömning.


ner och kv

a in för rä

n för musi

Kom ihåg


nten

tning

vetenskap,

tt

amma stäregående

Uppsala u

mackord i sa

iversitet Satslära

ma

3



S65‐ac

Ett S65ackordeolika sa

mp3-07

mp3-07

Om ma

utgör e

närligg

uppträd

ettan islutlige

mp3-07

kordet

ackord I Ct ingår i såmmanhang

1

2

utgår frå

a) inget p

nde ackor

er däremot

ästa takt o upplösas

3

74

-dur (ett F6ändrar ack . Vi ska se

att F-durtr

oblem. De

ton i T (c e

kvinten so

h dissoner tegvis ned

) består avrdet karak å två grun

eklangen ä

tillagda,

ller e); sext

den disso

r mot sextt till terse

nstitution

tonerna f-aär och vissfall, S65

den primä

ot kvinten

en beter si

nanta tone

n (det diss i D.

n för musi

c-d. Beroe av ackord

T och S65

a klangen

dissoneran

som en ge

: tenorens

nanta inte

vetenskap,

de på dettonerna har – D:

ill vilken e

e, sexten

nomgångst

är förbere

vallet är hä

Uppsala u

ammanhan olika funk

n sext tillfo

pplöses ste

on. I fallet

tt, ligger k

r en nona)

iversitet Satslära

gioner i

gats så

gvis till

)

ar på

ör att

4



Det för

en diss

grundto

beteckn

tonen c

mp3-07

Det har

ackorde

F-durac

ackorde

S65‐ac

Här följ

Att tän(finnasters.

S65 ‐ D

Exemp

S65-acligga k stämma

faller give

nans. Det

n. Då blir a

ingarna. O

septima i s

4

funnits oli

t alltid so

kord när f l

t befinner

kordet

er ett antal

a på vid Si samma st

l 1

ordet är ettar från för ligger reda

75

vis ologisk

år att se ac

ckordet ett

sexten är

ället för k

a uppfattni

ett Sp7 (II

igger i bas

ig i andra l

exempel p

5 - D är attmma i för

F6 (f-a-c-gående acn i melodi

t att en ack

kordet ur e

Sp7. Se ne

lägsta ton i

int i S65.

ngar om hu

) medan

n och som

gen.)

ackordfölj

kvinten i Sgående ac

). Det är k ord och up i detta fall

nstitution

rdton uppt

annan sy

anstående

S65 och

tt septima

r ackordet

an i andra

Dm7 när d

derna S65-

65 ska behord) och se

inten c so plösas ett s:

n för musi

räder som

vinkel ock

notexempe

an i stället

dissonerar

ska analyse

fall föredra

ligger i bas

D och S65

ndlas somdan gå ett

ska behaeg nedåt ti

vetenskap,

örhållning

å, nämlige

och jämfö

ser ackorde

är ju inget

ras. Inom s

att uppfat

en. (Och li

T.

en förhållnteg nedåt ti

dlas som el dominant

Uppsala u

ton, alltså

n med sext

r de olika

t som ett S

konstigt:

tegteorin rä

a ackordet

e ambivale

ing: vara f ll dominan

förhållniens ters (h)

iversitet Satslära

es som

n som

7 blir

knas

som ett

nt när

rbereddens

gston:. Denna

5



mp3-07

Exemp

S65-acvi välje

mp3-07

I nästa

Exemp

Eftersodomina

5

l 2

ordet är ett alten:

6

xempel lig

l 3:

det förstant i tersläge

76

C6 (c-e-g-

ger S65-ac

ackordet s (h i basen

a). Kvinten

ordets kvi

tår i grundl så är den

nstitution

är g. Den

t i basen.

äge (c i basissonerand

n för musi

an läggas

en) och ace stämman

vetenskap,

ntingen i a

ordet efterredan klar:

Uppsala u

ten eller te

S65/5 är e

iversitet Satslära

oren,

6



mp3-07

Exemp

I det hä

S65-ac

mp3-07

Exemp

S65-ac

7

l 4

r fallet ligg

ordets kvi

8

l 5

ordet ligge

77

r S65-ack

t (d) ligger

r här i sextl

rdet i tersl

i sopranen:

äge och ka

nstitution

ge.

:

även bete

n för musi

cknas Sp7.


7



S65-ac

mp3-07

S65‐

T

Då S65dissoneåtergånrelativt

mp3-08

Sextene.

ordets kvi

9

ackordet grar. Oftastston (går s

ovanlig, de

0

d) ligger i

78

t ligger i s

år till T ärr sexten etegvis frånt är S65 -

enorstäm

pranen:

ckordets k genomgånen ackordt som är de

an. Den ko

nstitution

int inte digston (gårn och åter vanligt fö

mmer steg

n för musi

sonant. Deellan två

änder dit).rekomman

is från ton

vetenskap,

är i ställetckordtoner Förbindelse ackordfö

n e och åte

Uppsala u

sexten so) eller enen S65 - Tljden.

rvänder ste

iversitet Satslära

r

gvis till

8



S65 i v

Under

mp3-08

I S65-aDominen kvin1600-ta

UpplösDå får

mp3-08

issa situa

600-talet s

1

kordet finntackordet parallell (let.

ingen av dvinten ligg

2

79

tioner

revs S65-

s två grunfår i regelotrörelsep

en dissonea kvar på s

ckordet oft

toner (f), ivinten för rallell) me

ade kvintemma plats

nstitution

a utan ters

gen ters (aubblad av

llan alt/bas

i S65 kantills man n

n för musi

och med gr

) men kvinstämföringi följden D

fördröjas går dominan

vetenskap,

ndtonen f

(c) och setekniska s- T, men s

nom att acen:

Uppsala u

rdubblad:

t (d).äl. Det upp skrev ma

kordet lägg

iversitet Satslära

står dåunder

s om.

9



Förövn

1. Tän2. Läg

3.

Låt4.

Fyll

ingar 1

k efter vilk g den i den

kvinten fall i resten av

80

n ton somstämma dä

a ett steg titonerna.

är kvint i Sr tonen fin

ll tersen i

Läm

nstitution

65.s i föregåe

.

a in för rä

n för musi

de ackord.

tning


0



Förövn

1. Tän2. Läg

3.

Låt4. Fyll

ingar 2

k efter vilk g den i den

kvinten fall i resten av

81

n ton somstämma dä

a ett steg titonerna.

är kvint i Sr tonen fin

ll tersen i

Läm

nstitution

65.s i föregåe

.

a in för rä

n för musi

de ackord.

tning


1



Tilläm

mp3-08

mp3-08

mp3-08

ningsupp

3

4

5

82

ifter på 4‐3 och S

nstitution

5‐D

n för musi vetenskap, Uppsala u

iversitet Satslära

2



mp3-08

mp3-08

6

7

83

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


3



Tilläm

Skriv uAnvänd

utan låtsext (m

Exempl

mp3-08

ningsupp

ackompan fjärdedela

den röra sien ingen k

et kommer

8

84

ift 2. Inlä

jemanget f , halvnoter

med småint).

från Bond

mningsup

r cembalo och ev. pu

intervall. E

kantaten a

nstitution

gift

tämmans hkterade ha

tt S6-ackor

J. S. Bach

n för musi

ögra handlvnoter. H

består av

vetenskap,

nligt ackor ppa inte m

vå grundto

Uppsala u

dbetecknined överstä

ner, en ters

iversitet Satslära

arna.man

och en

4



85

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


5



"Wi

Uttryck institutiinom d

Subdogrundto

paralleli S6 är i

Domin

stämrör

eller so

Av för intervalförbereförhåll

mp3-08

mp3-09

enkla

et "wienklaon av pedan wienklas

inantackor nen fördublackordet Sngen disso

ntackordet

elser inom

en följd

ållningstonl. Det är - is utan nåsingstonern

9

0

86

ssisk

ssisk kadeogiska skä

siska musi

det har enlad. Acko

p/3 som inans utan k

innehåller

ckordet:

v två acko

erna är detmotsats tillvia språng.upplöses

kade

s" är ingenl använd etstilen. Den

ext i ställetdets durkaehåller san införas f

vå förhålln

d:

bara kvarte D4-3 ochAckordettegvis ned

nstitution

s": T

allmänt veikett för enär en spec

för en kviaktär skiljema toner

ritt (via ste

ingar och

n som är di6/5 - D -an alltså fr t (6-5 och

n för musi

‐ S6 ‐

dertagen beav de absoell variant

t, i C-dur:r det därmen i regeleller språ

an skrivas

ssonant; seycket vanltt införas.-3).

vetenskap,

D6/4

nämning uut vanligasv kadense

-a-d, och hd från detvå grundtog).

å två sätt.

ten är ju eigt att förh

äremot är

Uppsala u

‐ D ‐

an en inote ackordfö T - S - D

ar alltidollklinga

ner, f-a-d-d

Antingen s

t konsonanllningstondet noga m

iversitet Satslära

dennaljdernaT.

de. Sexten

m

trna inteed att

6



I det föhar tvågrundto

I det fö

h), i det

Även odetsamnågon t

D64 ell

En trek dominadirekt gkvarten

6 --> 54 --> 3

De båd

Obs all

som för

I alla a

T S D5 5 5

Här följkvintlä

1. Hur

o

o

sta exemplgrundtonernen i s6 fö

sta exempl

andra exe

det kan va ska man

onikafunkti

er T/5?

ang i kvintntackord mår vidare titill tersen).

grundtone

så att D64

hållningar

dra fall bet

Tp5

er nu ett ane.

etecknas d

D64T/5

87

et ser vi att(g); förhålldubblad (d

et upplöses

plet geno

ara frestan inte göraon här.

äge kan haed sext (i sl ett rent d I detta fall

rna ligger

krivs med

6 och 4).

ecknas ack

tal övninga

et första ac

S6-ackordningstoner) och likaså

D6/4-acko

att 6 går t

e att betecet, efterso

olika funk ället för kvminantack är stämföri

var eller o

två grundto

rdet som e

r på att skil

ordet?

nstitution

t har två gdubbleras j grundtone

rdet genom

ill 5 (c till

na D6/4 s D6/4 är e

ioner. I ettint) och kvord (varvidngen alltså

taveras.

ner. Man f

n treklang

ja på dessa

n för musi

undtoner ( inte. Äve i D6/4 (e)

att 6 går ti

) och 4 till

m T/5 efte del av do

fall analysrt (i ställetsexten går

:

rdubblar a

kvintläge,

två funktio

vetenskap,

) och att li i det andr

.

l 5 (e till d

3 (a till gis

som tonininantacko

ras ackordför ters), dett steg ned

drig de ton

t.ex.

ner hos en

Uppsala u

aså D6/4-a exemplet

och 4 till

s).

ehållet ärrdet och int

t som ettet är när ac till kvinte

er som fun

reklang i

iversitet Satslära

ckordetär

(c till

e har

ordetoch

erar

7



2.

o

o

3.

o

o

4.

o

o

5.

o

o

D64T/5

D64T/5

D64T/5

D64

T/5

88


8



6.

o

o

7.

o

o

8.

o

o

9.

o

o

D64T/5

D64T/5

D64T/5

D64

T/5

89


9



Föröv

ingar. Inl

90

ämnings ppgift


0



Tilläm

Du skaliknandkontrabkontrab

Som hj

mp3-09

ningsupp

skriva ut ste. Det behöas. Man sk asen en okt

lp för altkl

1 (Exempl

91

ift.

åkarna enlver inte vaiver en tonav lägre, så

aven i viol

t är början

gt funktioa exakt lik för båda in hela basst

stämman f

av arian D

nstitution

sbetecknin, bara i stostrumentenmman spel

r du följan

ve sono ur

n för musi

arna. Lyssa drag. (B och när deas i oktave

de översikt

Figaros br

vetenskap,

na på mp3-ssi = basar spelas så

.)

:

llop av M

Uppsala u

filen och g, alltså cellklingar

zart. )

iversitet Satslära

r någotoch

1



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

92

92

Mellandominant, växeldominant och

mellankadens. Ellips

Mellandominanter, växeldominanter och mellankadenser är de mest förekommande ackordensom ligger utanför tonartens skalegna ackord. Funktionsbeteckningarna för icke-skalegnaackord skrivs inom parentes. Sedan ska man ange vilken relation de icke-skalegna ackordenhar till de skalegna ackord de knyter an till.

Mellandominant

Den vanligaste formen av icke-skaleget ackord är mellandominanten. Den är

dominant till ett skaleget ackord. Några exempel:mp3-092

C-dur: C – E – Am. Analys: T – (D) – Tp.

Ackordet E ingår inte i C-durs skalegna ackord (som är C, Dm, Em, F, G, Am och Hm-5).

Men E är dominantiskt till Am (som är skaleget). Då betecknas E som (D). Parentesen anger

att ackordet ligger utanför tonarten. (D) är normalt dominantiskt till efterföljande ackord, i

annat fall skriver man en pil bakåt till det föregående ackordet.

mp3-093

F-dur: F – G – C. Analys: T – (D) – D.

mp3-094

g-moll: Gm – G – Cm – D – Gm. Analys: t – (D) – s – D – t. G-durackordet ses som en

mellandominant till s.

Växeldominant

Växeldominanten är mellandominanten till dominanten, alltså dominantens

dominant. På grund av att ackordet är så frekvent har det fått en egen

funktionsbeteckning: DD. Det är viktigt att komma ihåg att DD egentligen betyder (D) D,

alltså att DD inte är ett skaleget ackord, att det står inom en ”osynlig” parentes.

mp3-095 Exempel: F-dur: F – G – C – F kan analyseras

T – (D) – D – T eller T – DD – D – T.



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

93

93

Mellankadens

En mellandominant är ett (1) tonartsfrämmande ackord som går till ett skaleget ackord. Enmellankadens är en hel kadensföljd i en annan tonart än huvudtonarten. Den måste minst bestå

av två ackord: en subdominant och en dominant, men kan byggas ut till att omfatta fleraackord. I ackordföljden

mp3-096

C – Dm – E – Am

kan man urskilja E som tonartsfrämmande ackord (mellandominant till Am) men ser man påhela följden Dm – E – Am så har man en kadens i a-moll: s – D – t. Om man jämför de tvåsätten att analysera förloppet:

T – Sp – (D) – Tp

T – (s – D) – Tp

så framstår den andra analysen som överlägsen i och med att den identifierarhela kadensförloppet i den andra tonarten.

TIPS: hittar du en mellandominant, titta på ackordet före denna om det

skulle kunna vara en subdominant i annan tonart.

Ellips

Termen ’ellips’ kommer från retorikens ’ellipsis’ som betyder ett överhoppat tankeled i syfteatt uppnå någon sorts effekt. Här syftar det på en ackordföljd i annan tonart utan att desstonika förekommer. Ett exempel på en ellips är ackordföljden C – E – F. E-durackordet är inteen mellandominant till F (och inte heller till det föregående C-ackordet). Däremot harackordföljden vissa likheter med en bedräglig kadens i a-moll:

mp3-097

a-moll: Am – Dm – E – F. Analys: t – s – D – tK

Det är följden E – F som ingår i båda fallen (en halv ton uppåt). I den bedrägliga kadensenersätter F-durackordet tonikan Am. Vi tänker oss på motsvarande sätt att det finns ettunderförstått (”överhoppat tankeled”) Am i följden C – E – [Am] – F. Det underförståddaackordet kallas utelämnad bitonika (tillfällig tonika) och skrivs inom klammer. Analysen blir:

T – (D)[Tp] – S, vilken uttydes: tonika – dominanten till Am - subdominanten



T7 och

Hur anG7? EttsjundeC-dur.

Vad häalltså G

Samma

G - Gm

G - G7

Hur bli

mp3-09

E - E7 -

T – T7

Hur bli

mp3-09

C - Cm

T – T7

(D7) S

lyseras ack G7 beståron, däremoärför anal

der om mamaj7.

fattning:

aj7 - C = T

- C = T - (

funktionsa

8

A i tonarte

S eller T

funktionsa

9

j7 - F i ton

S eller T

94

ordföljdenv tonerna

t ingår f iseras acko

n skriver T

- T7 - S

7) - S

nalysen av

n E-dur?

(D7) – S?

nalysen av

arten C-du

(D7) – S?

G - G7 - C-h-d-f. To-durskalanrdet som e

7 i stället?

följden

följden

?

nstitution

i G-dur? Gen f ingår

. Ackordetmellando

å får vi d

n för musi

är T och Cnte i G-duG7 tillhör a

inant till

t skalegna

vetenskap,

är S men vskalan solltså inte to. Analysen

eptimacko

Uppsala u

ilken funkt har fiss sonarten G-d blir T - (D

rdet g-h-d-

iversitet Satslära

on har

r utan) - S.

iss,

4



Hur an

mp3-10

Hur an

mp3-10

lyseras

0

lyseras

1

95

Läm

nstitution

a

in

för

rä

n för musi

tning


5



Föröv ingar me

96

llandomi anter


6



Föröv ingar me

97

llankade ser.

Läm

nstitution

a

in

för

rä

n för musi

tning


7



Föröv

ingar elli

98

ps

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


8



TillämSkriv fö

mp3-10

Skriv f

mp3-10

pningsupr kör SATB:

2

r kör SAT

3

99

gifter m

:

llandom

nstitution

inant, me

n för musi

llankade

vetenskap,

s och elli

Uppsala u

ps

iversitet Satslära

9



Skriv f

mp3-10

r kör SAT

4

100

:

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


00



Ne

Det nea

sin särefrån demelodiexisteraAckordskalege

mp3-10

De nea

mollsu

Till kla

subdosammaen sänk Den ärsubdosextack

Den kaovan auppåt (orname

polit

politanska

gna och ka förminskatämman). på subdoet hör tillt ackord ut

5

olitanska s

dominant

gen är ack inantackor faller. Db-

t sext). Förensamma

inantkänslordet och

akteristisk tonerna deess-d). Däteringar)

101

ansk

extackord

akteristisk de ters soet finns ininantplatseolltonartenn ett altere

extackorde

ed lågalte

orden Db-d. Här är sålangen o

att bättre f som i en va". Dessutoed två styc

förminskass-h. Den semot kanellan den

sext

t var en va

klang från stämförina friståend

n i en kade men komat (innehål

är ackord

erad sext e

urackord iledes ett extolkas till arstå dettanlig kaden

är grundtken f blir F

de tersen iänkta toneet förekomänkta sext

nstitution

acko

lig företee

konfliktenen ger uppe neapolitas (neapolitt användaler en kro

nr 2 i båda

ller mollsu

ersläge, allempel på att vara en f an man bö av typ T-onen alltidm-känslan

en stämmadess går a

ma harmonn och terse

n för musi

d: s

lse under h

mellan deshov till (ocnska sextacanskt sexta även i dur atiskt förä

exemplen,

dominant

tså Db/F,t klang ocorm av Fm ja med att-D-T. Själfördubbladstarkare.

(vanligen öltid nedåt tiserade gen i domina

vetenskap,

> ell

la 1700-ta

s klang oc som i reg

kord; ackockord - dotonarter. Ddrad ton, n

betecknade

ed sänkt

en till funk

funktion iackord (utitta på basa bastoneni det neapo

verstämmall h, aldrigomgångstoten:

Uppsala u

r N

et. Ackord

dess funktel ligger idet kan eninant - to

et är dock iämligen se

s6>, vilke

ext.

tionen är dte alltidn kvint metämman: c f ger alltsålitanska

n) bildas iett kromatiner (och an

iversitet Satslära

et får

ion samt

astika).te ettten).

utläses:

n medf-g-c."lite

xempletskt stegdra

01



mp3-10

Som fösextack

Föröv

(Inga ti

6

kortning f ord kan då

ingar

lämpnings

102

r s6> anväse ut så här

vningar)

ds ofta bet: t-N-D-t.

Läm

nstitution

eckningen

a in för rä

n för musi

. En kade

tning

vetenskap,

s med nea

Uppsala u

politanskt

iversitet Satslära

02



No

Ett non

septima

mp3-10

Inom vtempor nonack under 1durtonaav de faseptimavissa tyofullko

mp3-10

Motsvanonack kameleackord

mp3-10

ack

ckord är u

- nona:

7

sterländskra stämförird, det vill

800-talet vrt (a i exesta förteck (f). T9 oc

per av jazz.liga nona

8

rande ackorden tveklntaktiga oan exemp

9

103

rd. D

pbyggt av

konstmusingsproduk säga ackor nligaste n

plet ovan)en (3 b-te S9 har sto Vi kommekorden:

dbetecknist är G-duh "ändrarlvis följan

imac

fyra terser

förekomer. Däremod som kannackordetch liten se

ken för c-a septimorr här att ko

gar är G9,ackord i närg" efter oe ackord u

nstitution

kord

på varandr

er inte nont förekomolkas somr det på do

ptima (f). Ioll) och acoch använncentrera o

m7-5, G7gon form smgivninge

ppkomma

n för musi

. Det bestå

ckord föreer olika tynonackordminanten,molltonartkordet hars sällan i k

ss på D9 i

9 samt Hdå är de oful. Beroend

rån en och

vetenskap,

av grundt

1800-taleter av ofulled utelä9; det har

kommer a:å en liten

lassisk muur och mol

m. Medanlständiga n på läge oc

samma kla

Uppsala u

n - ters - k

annat än sständiganad grundtstor nona it att sänkaona och eik, däremol samt någr

de fullstänonackordeh omgivang:

iversitet Satslära

vint -

m

on. Det

till asslitenofta i

a av de

igamere

03



Det för Sammadet läge

Exemp

utan gr Am. Acseptima

Kilen 'vanligadimack liten no

mp3-11

mp3-11

Dimac

Termenursprunseptimauppbyg

ta ackordeackord fast hör vi ac

l c) och d)

ndton, alltkorden i c)ckord). De

' i exempelackordbeterd; det ber

na medan d

0

1

kord

'dimackor gligen en g, t.ex. h - dgt genom s

104

i a) är ettmed toner

ordet som

inleds med

å dominanoch d) är ssa komme

c) betecknckningar. Ior helt på get inte beh

' kommereneralbaste- f - ass (hapling av t

9-ackorda i annantt Dm6, all

samma kla

till C. I d).k. dimacko att beskri

r lågaltereland behö

ällande fasvs i d) då

rån eng. dirm för ett s ass är ene små ters

nstitution

tan grundtrdning inltså ett s6/5

ng (fast oli

är ackorderd (en numas mer ing

ad (=sänkter man ana förteckeonan f red

inished 7eptimackor örminskadr (alternati

n för musi

n som gårder b). Mei a-moll.

a noterade

ett E7-9 uera vanligende neda

) ton och mända detta. I c) måsten är liten.

h chord, fö där ramin

septima).t noterade

vetenskap,

vidare tillnu följs a

). I c) är ac

an grundtoörkortning.

otsvarar mitecken föra:et sänka

rminskat setervallet vaimackordesom överst

Uppsala u

tt C-durackordet av

ordet ett

n och domiför förmin

nustecknetatt beteckn för att vi

ptimackor r en förmint är regelbuigande sek

iversitet Satslära

ord.-Am. I

7-9

nant tillkat

i

ka få en

,skadndetnder):

04



mp3-11

Om ma

Cdim (diss - fi

C#dim

Ddim =

Denna lsom oc

Funkti

Dimacdominasubdofinner(där för

I dennatänkes

mp3-11

Ackordlika gär ledtons

medan

2

ser till kl

- ess - fissss)

Edim =

Fdim = A

ikhet ger stså utnyttja

onella oc

ord uppträntackord minantfunktian bl.a. ho

svinner ton

satslärekur ppstå ur et

3

et G7-9 utana kallas Degen ass -

ersen stige

105

ngen så fi

- a) = Ebdi

dim = Bbd

dim = Hdi

ora möjligdes i musik

icke‐fu

er under 1en det finnon och äves Chopin,artskänslan

s kommerdominant

grundtondim, Fdim, f - e(ss)

.

ns det bara

m (ess - ge

im

eter att moen från ro

ktionella

00-talet oc inom mus icke-funk anligen i f ganska for

i att konceonackord i

kallas vanleller Abdich h - c, ell

nstitution

tre olika di

ss - a - c) =

dulera (bytantiken.

dimacko

h det föregken från r tionella dirm av para).

trera oss p molltonart

gen Hdim. Den domer annorlu

n för musi

mackord.

F#dim (fis

tonart) öv

d

ående århumantiken eackord. E

llellförda d

å det domi(alltså me

efter lägstinantiska eda uttryckt

vetenskap,

- a - c - di

er hela kvi

dradet oftxempel påempel på dmackord i

antiska di liten nona

tonen i acfekten visa; nonan oc

Uppsala u

ss) = Adim

tcirkeln, n

st somdimackorden sista typvirtuosa pa

ackordet.):

ordet) mer sig geno septiman

iversitet Satslära

(a - c -

got

medenssager

Detta

kande tre

aller

05



Att hit

För atthör) må

1. Skri

2. Grun

Se följa

Modul

Ackordom ack eller m

ta grundt

unna avgöste man ku

om ackord

dtonen ligg

nde exemp

ationer v

et Hdim (Grdet kan dll):

106

onen till

ra till vilkena bestäm

et så att de

er en stor t

l:

ia dimac

7-9 utan gr t bli domi

tt dimac

ackord ettma ackorde

blir en ter

rs under a

ord

ndton) ärantiskt till

nstitution

kord

dimackordts grundto

stapling (d

kordets lä

ominant tiA (dur elle

n för musi

är domina. Detta gör

.v.s. inga ö

sta ton

l C (dur ell moll), Fis

vetenskap,

t (eller tills i två steg:

erstigande

er moll).(dur eller

Uppsala u

vilken tona

sekunder).

en om mamoll) samt

iversitet Satslära

rt det

stavarEss (dur

06



mp3-11

Dennadimack en enkeett dimDm så

4

mstavningrden inte a

l notation f ckords tonr det trolig

107

kallas 'enhlltid är "rätamför attrtstillhörig

en ett dima

rmonisk f t stavade" iöra enhar het är därf kord med

nstitution

rväxling'.förhållandonisk omnr att se eftrundtonen

n för musi

an bör va till nästa

otering. Der vart det g a (A7-9 ut

vetenskap,

a observackord. Oft säkraste sår. Går detn grundto

Uppsala u

t på attväljer tonttet att bes

till exempe).

iversitet Satslära

ättarnaämmal till

07



Föröv ingar

108


08



Tilläm

mp3-11

mp3-11

pningsup

5

6

109

gifter

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


09



Fullstä

En full

dur och

C: C -a: Am -

Ordnad

C - F -

Am - D

(obs att

Mellan"äkta"

kvintgå

som rör

ndig kvin

tändig kvi

a-moll är:

Dm - Em -Hm-5 - C

e i fallande

m-5 - Em

m - G - C -

dominante

F och Hm-vintgång

ng. Detta b

sig på den

110

tgång

tgång omf

- G - AmDm - Em

kvinter:

- Am - D

F - Hm-5 -

här är ett

är det enen på någo

ror trolige

aktuella sk

ttar alla de

- Hm-5 - C F - G - A

- G - C

E - Am

durackord)

örminskadt sätt stör d

på att mel

lans olika

nstitution

sju skaleg

kvint så egen inte vår

odin vanli

steg:

n för musi

a ackorden

entligen äruppfattning

tvis är utfo

vetenskap,

. De skaleg

denna acko av ackord

mad som

Uppsala u

na ackorde

rdföljd inteöljden just

allande sek

iversitet Satslära

i C-

ensom en

venser

10



Fullstän

En mycseptimoförhåll

I en sådkvint (o

dig kvintgån

ket vanligrna behandingskedja

an kvintgåch i stället

111

g med septi

ckordföljdlas som för ppstår:

g måste vaa två grun

mackord

är en fullsthållningar,

rtannat ack dtoner), an

nstitution

ändig kvintalltså förbe

ord vara fuars uppstå

n för musi

gång med sredas och

lständigt ( kvint- elle

vetenskap,

eptimackor pplösas ste

ed kvint)r oktavpara

Uppsala u

d. Här skagvis nedåt.

ch vartanlleller:

iversitet Satslära

En s.k.

at sakna

11



Tilläm

mp3-11

mp3-11

pningsup

7

8

112

gifter

Läm

nstitution

a in för rä

n för musi

tning


12



Institutionen

för

musikvetenskap,

Uppsala

universitet

Satslära

113

113

SS och ss

På subdominantsidan finns en motsvarighet till växeldominanten DD, nämligen

subdominantens subdominant. Till skillnad från DD, som alltid är ett durackord, finns det både dur- och mollackord. Dessa betecknas SS respektive ss.

Ett exempel i C-dur:

T = C

S = F s = Fm

SS = Bb ss = Bbm

SSp = Gm ssP = Db

Inga förövningar följer här utan vi går raskt vidare till ett riktigt avancerat exempel, en körsatsav Johannes Brahms.



Tilläm

mp3-11

pningsup

9

gift


14

Documents

123019 3kursbok i Satsl Ra