DEN NORSKA RATTSl'PPCORELSE::\

OCR SVENSKA MEDBOHGAHE

,H I-I.\ L Y.\ H (;, F. S {':\ Ill! E H (;

Den utredning angående »den norsk a riitlsuppgiil'elsell med siir­ski Id hansyn till svenska medhurgan'», Yilken i hiirjan ay år gl51i i'ramlades gemensamt ay mig och profess~~re,rna E{'k .()ch Fahl­ht:..,c.!5-..!: har giyit upphoy till ett fj{'rtal inlagg, l\1{'r eller mindn' ~-;ldig kritik HY utredningen har framforts ay den dmlsju;'siraCi'­ralts'professorn Hurwitz (i TfR H157) (lch ay pl;:;'f~ssQ!;Il.~An'(!.~::. riæ's'TOSlo"sillilr'CN<)i'ge . ay lagmannen Carl Bonne,ie neh sO!,:~n­sk'ri,;el'-Hiii::'lld Tho~l1~s s'amt --adyokaterna Knut Blom, Alf :\'ord,

. --- - -- -,. -

hU~.9~h, Amneus Schjødt ayenSOlll cand, jur,',S.~i.g)3.:-!!-,!!:~is __ ~-- diir-1 I uppgorelsen indrogos iiven s,'enska medborgarl', ender ålsliilliga år

gjordes från deras sida fafanga fiirsiik alt på norsk inomstatlig \'Ug vinna I'attelse, Hiim'ande!sel' skedde då lill mig och mina amueskol!eger i Lund och Stoekholm om en undersokning, hllrudda den nOl'ska ståndpunkten kunde anses innehiira »dcni de jllstit-e», BeS\'lll'andet hunl\' fiir Il Isa It (' en ulredning a,' den nOl'ska landssvikslagstiflningens tilliimplighet å s,'enska medhorgun' ur synpuukten a,' intel'lwtio/ldl dtt oeh allmant el'liiindu l'iitlsgrundsats\,r, Då uppgiirelsens foljdel' saLt de drahhade ur stånd att hclw5.1a en undersiik" ning a,' den bredd, som ett snu' pa frågan ki'ii\'de, erhjodo ~ig ett antal norsk a medhorgare, Yilka sjiilva adomt:; liknande ansvar eller haft niirståeude ellel' niirskylda, som sMunda straffats, att bidraga, dare:;t undersiiknh.gen ej h('oo griinsades till de aktuella fallen utan gåves en principiell k.,;~-",ll~tii\', oeh denna hemstiillan understoddes a" ett antal ii\' upi}goreTseIY-oberiir'då, namnginHI Ilorska medbol'gare; som i en skl'inlse utlalade, :IICdef 'ii\'eh'ii!' 'ilOl'sli' sY/l', jlllllkt ,'ore iinskyiirt med utomstaendes omdome,.

l'tredningen har utforts inom Institute't for "offeiltlig och internationelI riltt, i Yilken form vi '- jamle elt antal andra raltsvetenskapsmiin - orgal1isel'at ,'ill'l samarhetc vid a\'ginmdet a,· gemensammu responsa (t,'enne tidigan' nH'dlemmar a" Institutet - Stædler oeh Jiigerskiiild - ha,'a år 1949 avgh'it ('11 responsum i ett deh'is likartat ehuru mera begriinsat sporsmål ; tryekt i »Il'gcnssaken», Oslo 1!J41\), Ett flertal kritiker IUl\'a .. - Andenæs t\'cnne gångel'; i SY,IT, ett ål' senure upprepat i D:\' .~ llheropat institulsorganisationen sil­som elt gnl\'erande argument mot utredningens yarde; anmårkningen lorde kU/lna Himnas diirhan, då organisationsformen Hil' ,'ara likgiltig for }lcdoman, det a" innehållel. ~fera fon'!lIlansvurt år måhiinda, att en dylik osaklighet upptagits a" den senare tidningen, siirskilt som diirstades ofta puhlieerats Deh ithel'opats utredningar a,' S\'enska Gallup <leh SIFO, vilka hanl liknande ol'ganisationsform,

H('suJtatet a,' utredningcn summanfaUades i ctt responsum a,' innehiill, all dl'ni de justiee enligt vår mening måste anses foreligga, Då utredningen kk(' kunde undgå att bertil'a \'issa straffriiltsliga frågOl', hade \'i hcm&tiillt till pl'ofesso/'en hal' Sirahl att gransl,a dessa delal' forst i manuskript {leh "'dall i kOl'l'ektUl' fOr att gardera framstiillning('n mot stl'nffl'iittsliga misstag .. lin' fiil'hb('('/Hlen, ('n uppgift som han }leniigel p"tog sig,

J:\ ;,8:WIJ l, F;;T/1alt n illy"riit Isliy Tids) .. ri/I

SNO

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

186 HALYAR G. F. SVNDBERG

emot har den norsk a folkrattsexpertisen iakltagit tystn:HI. SluIlI gen har utrik~in1Sicr ('nell'n på anforda skiil._'~~W~~I .. sina \:IIlc!' man bisttlnd. AY ulrikesrådet Sture Petren har i TfH uppgi\ il­att Viiaeris 11H'ningar skulle nara sanunanfa))a med Hllrwilz': t'll'

ligt samma kalla sImilI' lIndens ultalande od, angiva, :>hur .... 1-..·11 ifraga uppfatlas av andra svenska jurister an dem som 11\('(1\ ('1 '

kat till densamma». Akribin i denna uppgift belyses diir:l\. :,It

de svenska jurisle!", som reeenserat arbetet, namligen ~(~~~I~~' ren Erik Bendz, kommerserådet jur. dr Sigfrid l\fatz oeb .uh .... 'l'--'-It'nn Erik L'son Brelilber;\-- sa'mtli"a anslutit si!! lill uln'dnill":' -'- '- . h' t") , ..

'ens' synpunkter. Från norskt hå)) fureligga i pressen ill,lillll mande vtlranden av adyokaterna Alb~rLllicsener oeh Erhllf, t-eland. ~alllnas biir oek, ;U lika~hld-;-;lleningar, såsom iiwlI B':~, l;eYie erinrat, på sin tid uttalats ay den norska straffriil\!>.alll-.I .. riteten, framlidne professorn_J,ol1,~keie.

De argument oeh synpu~kler, som kritikerna framfiirl, ul;':;'I,'

vasentligen en upprepning ay vad ay dem - Andemt's hadl' ra·II.II' forut uUalat sig tre gånger2 - eller ay derasmeningsfriilHl1'I " digareanfOrts. De h;'::1 sålunda ay oss både noga uH'r\'iigh "d, I

utredningen behandlats men danid funnits ieke hållhara 1111·,1

hansyn till folkratten oeh internationeJlt fastslagna riittsgrlllllkll ser. Då de emeller\ id ånyo andragas, bor deras halt i korl ltd I .. lysas.

;\'ågra ay kritikerna (Nordhus och Thomas) anse d{'t inhorrd,! ay svenska rattsYeienskapsman att uttala sig 0111 norsk a fi.rll:.1 landen, och liknandc synpunkter framkomma hos Sehjl)(!t 1..-1,

Hurwitz: kritiken ay efterkrigsuppg()relsen skulle kunJl,' ,1-.:'1" »bitterheh mellan landerna och ulgi)ra en »belastning. :1\ Il,,! nordiska samarbetd. Haremot larer kunna genmiilas, all tid id,. l,an innpbiira en o\illåten inblandning i annal lands inn' all~.-I,'

genheler alt kritisl'ra landets åtgarder mot ulliindsha II1edlo"l J..:,II ' - harpa liimna!' som bekant den folkriiltsliga judil-.:llur"I' f i'

(',\'erflodande miingd exempel. Det nOl'diska salllarlJt'kl 1',,1 i. ~. k6pas på hekoslnad a\' landsmiins ratt. Bonnevie har oel,!>.:', Ol""" det »formelt og redt . , . selvsagt helt i orden» lIH'd en IIlrl'dllllO, » som gjelder svenske statsborgere og svenske in\eress('p.3

2 I TfR 1948 och Studcntforeningen \'erdandis småskrifter Il :ri, ,oil .~

512. 3.Jfr EEK, i TfR 19;, i, sid. 149: »~Ian kan oek sliilla fraga Il ~il: i. r d<' et,

Tali~kt forsvarligt alt for detla samarbl'les skuI! underJi,la all "i.l al.. ( .. ri. landen man finner kritik\'arda ellcr atl vagra stOd ilt miinllhkOl', ''''" 1,1", ulsatla for ålgiirdel', :>om man finner oralIvis:!'!,

I)J:~ :\'OHSKA HAT'lo,CPPGORELS ... , OCH SYE:\'SKA MEDBOHGAIIE lK'j

""rclhus },e\yi\'lar, alt dd ar »klokt for u\viklingen ay godt na­j, "I,:Ip i ;\ordl'n at {,lIIhetsmen i dd ('ne land pa pri\'atoppdrag gir " ,,:1\ llll'd undersøkelser om rettspolitiske forhold i nabolandet». IL'II l'x('lIlplifierar delta med alt det på sycnskt hall skulle "ålla IItdi;':II:1lion, Olll norsk a riittsn·tensl.:apsmiin skre\'e om de s. k. r.""ri',Il'fall{'n i Swrige. l\fot denna exemplifiering må endast hiin­\ 1-:1', lill alt i HiighroforsmaJel1 furetelts elt flertal utlåtanden a\' lI!bndsha riitlsvetenskapSIll:1I1, bland :mnat just Hllrwilz,4 som ,I..n id tydJigen icl.:{' låtit hindra sig' av de uppgivna riskerna f()r ," Ilt'laslning a,· del nordisl.:a sHmarhptet - o('h dplta ehurll saken ,.1,1' giilldl' hans landsman eller u\'er hm'ud en utlanning. Såyitt 1,,"1 har aldrig från s\'ensk sida hanid ens an\ylts synpunktcn .1\ "Il ohl'hiirig inhlandning i s\'enska angelagenheter.

Till dl' frim norsk sida lill hesvarande uppstallda principspurs-1I1"kll hiirde, om landss\'ik slagstiftningen agde konstitutioneJlt ,I·.d ay dell s. 1:. Elverumsfullmakten och Konungens ratt att ut­'-.Ida I'ro\'isoriska anordningar eller ay konstitutionell n6dralt. Då '1"'I"lIIitld iir a\' intern lwn.,titutioncll natur och icke kan bedu­Ill," frim ulredningens utgangspunkler, har del liimnats ohesya­t.d, ) kl har ay Andenæs oe h Thomas ansetls inkonsekvent, att Il Illkr s:lllana fiirhållanden fragan om den norska strafflagens for-1.ldni~ladgande upptagits lill behandling. Anledningen lill grans­.lr;q,:niJlgen iir sjiilvfalle!. dpn, alt tillampningen av strafflagstad­;;:111111'1 il swnska med borga re tillika ar en internalioneIltrattsJig 1r.lga, \'ilkl'l del konslitulioneJla sp6rsmålet ej ar.

()III III a n hort ser från l'honJas' oeh an mer fran Bonnevies ar­II k 1'1 lIled dess sakliga fram., tiillning, hava kritikerna låtit argu­""'111 Iller elll'}' mindre ersa ttas ay personliga vardeomdomen; .I.tt:. giiller iin'n HlIrwilz, vars kritik hUYlldsakligen utmynnar i ,.I! ulredningens resultat på alla punkter ar »orimligt» eller dy­It LI, Et I :lIlI1at exeIlJpel utgi)r kritikernas betonande 3Y att utred­'"lIg.'n , finansierals av norska landsYikerkretsar» (Andenæs, III 'Ill, ~ordhlls oel1 HlIrwitzL ay SchjØdt något elegantare uttryckt ,,, ... 1 > uppdragl'ls suggestiya kraft». I 6vrigt ar ett genomgående '!I,lg i hrilikl'n (siirskilt Andenæs', Hurwitz' och SchjØdts) på­'L,,'ndl'l, :111 utredningen sk lIlJe brista i objektivitet eller full­.I.tlldight'l, (l('h all diiri skulle f6rekol11l11a en mångfald oriktig­t"II'r, ula'll n:lgon preeiserin;.( ay de punkter, diir dessa brister

, duri, "rofe"or S\('plwn HUn;".'itz utlåtande i Hogbroforsmålel», avgivet I" 1!1I11. tr.Hkl l·ps. 1!1411.

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

188 i

HALVAR G, F, Sr:snB ..... G

skulle fOreligga, langt mindre något f<irebringande ay ht" j'llill;: fiir samma pa slaen de , HiirigenoJll hava ),rilil,erna fiirt'J,~ ;:!:I 1'1'

yederliiggning oeh gjort kriliken liitt for sig,~' Anden:l's (lell 11111

wilz anyanda till omyaxling hiirmed metoden all tillskri, a"'" olika paståt.>nden, som icke framstalIls, och att darcfter uPI" j-;,

deras ohållharhet; hiirtill återkommes i det fijijande, Beskyllningarna f(ir ofullstandighet avse i allmanhet, deb :111 'I

otillrackligt eller kiinslol()sl redoYisal tyska iiwrgrepp och nazi, tiska ogarningar CAnden:cs, Blom, Bonneyie, Nordhus, Schj,~,1t '.' dels att de kiillor, som anlitats vid skildringen ay de nors"a fi'r, hallandena, yoro fi)rbluffande och otillriickliga (Andell:!'-, SchjØdL), dels alt en genomgång icl,e sketl ay samtIiga dOIIl;II, MalsefLergiftel' och benådningar (BlolU, Harris, Schj~jdt l, del, :II!

jiimforelse icl,e gjorts med efLerkrigsuppgiirelserna i andra oddl

perade lander (Harris, Schjødt), I forsta hand må erinras om utredningens omfatlning, )ln'ei",

rad i dess fullstandiga titel: »Utredning angående den norsl,a r:III-, uppgorelsen med sarskild hansyn till swnska medhorgare. ) t 'PI' giften har heller icke "arit att undersoka, huruYida de nor,l.., dOll1stolarna i dess a fall tillampat norsk lag riktigt - anllal h;.r ieke ens ifrågasatts - ut an att bedoma den norsk a f<irriideri- od,

landssYikslagstiftningens fiirhållande lill den inLernationel1:t I ;.~

ten, For detta andamål erfordras ickp någon unuersiiknillt; iI\ ol,

domar, som falIts oye1' norska medborgare ; hadp utrpdnin;.:t'n ill

o ,-\XIll':X!ES "eh SCHJØDT giira giillande, att A, i ett fall feldtera", ,\, I", :tnfurt:

"Si, smimingom har nog oeksil den asikten blidt tiimligen uthredd. all .1.' hade \"arit kinkare all redan från hiirjan begransa uppgiirelsl'ns 1IIl1f;.tI"" i

sil alt lIIan t. ex, antiltt fdn åtal mot passiva ~S-medlemmar, Ikt :,1' ("Ille'

lertid uppenhart. alt detta inte hade \"arit praktiskt miijligt. Inyen Ull"". /lflde år 19,'15 el/er 19,'16 /;/Innat genomfora ell amnesti for -"S-medlrm,,,,,' , {EIII's, a\' A,I

I lItredning.'n unfiires, alt landss\'ikslagstiftningen pa anfi'rda sb,,J \o.' kan betrukta' '{150m en amllestilagstiftning, \"arefter tilluggl":

;,I>Ct mil tillfogas, alt det heIIcl' ieke synes sannolikt, att nwn lind" p, l. patiollstidens neh frigiireisens lIpphdsade sliimningar skuIIl' h;l\:I lIll""! " sonans fOl' lag,tiftningsittgilrder, Yilka skulle åsyflat ()('h iUIll'hllrit 1'11 ,,,il,I,·, hehandling a,' landsfiirradarc. an dell i siraffIagen stadgadl" Dl'lIa h. I.'~II,' ay Andcmcs' lIttalande, litt det "isserligen [jfr O\'an: \"arit klokal"l', "111 '""

ay<,tiltt fran åtall'lI mot dem, som ('ndlIst gjort sig skyldiga till pa"j, I ttlr'

le'm,kllp li\" ~~lsjonlll samling, men alt 'ingen regering hru!t- ill' ]lq;, ,'!in 1".' knnnat genomfor:t en amnesti for NS-nH'dlemmar'",

c BonneYie 'Inmiirkel', alt nOJ'sku regeringl'n i London kallats H',iln',:,'''''' ('n sed,,:tnli,g folkriitlslig hetet'kning, som exempehb n~'lljas ii\l'tI i ti,,, " ,-\XDERSSOX l lbsjon, Frilll hondelaget till saIl1lings\'I'gl'J'ingl'n, sid, :1f'I>, "'hl" finner det kOlllpJ'ometlel'ande, att ett JiingJ'e citat Ill' Ca,tJ)(,I'~' :It,til-..-I l ".,'

,'('/el1'kaplil( tid,krift 1!I.Hi, "ilket anfiir!> si.,om hed" saIh IIII'd !,.-til ~

111.:1; XOHSKA HATTS1'PPGOHELSE:oi OCH S\'E:I;SK,-\ "EDHOHliAHE Hm

! ,'d ,ig diirpil, skulle klagollliilen ;lJll inhlandning i norsl,:l ang('­L., '11111'lel miijligen haft något heriiHigande,

"\;'''''111 i responsuIll understruldts hava Yi efterstriivat pn li­.!, j,dri rt'doYisning ay hiinuelsefijrloppet ut an stiillningstagandt' l,Ij IIIIl'ska meningshrytningar oeh salunda avstått från yardeolll­il >l111'11 ay dpt ena eller andra slaget. Om storheten i det norsk a 1,,'lnlandssil1lH'ts lIIotstandskraft undpr krigets oeh oekllpatio-110'11' p:'tffl'slningar liirer i ,'art land enda st finnas en mening, \1"11 ,'id Plt sådant cftprh:mdshpuiimande, SOlli efterl,rigsuppgii-1.1"'11 utgiir, iir friht'l fran sYIl1- oeh antipatier oeh over hll\'lHI 11,111 I, iinslomiissiga realdioner forutsiiHningpn for "It objeldiyt '" l, ':lk,ligl rildigt omdiilllp, Detta synes hekriiftat av kritikernas '"1Il! lIler iin PI t <!e('enni U III eHp1' frigijrp Ispn :lI1miirl, ningsyart .rlld, I betonad(' dphattin liigg.'

Ild hal' Yidare iekp ay I,ritikerna Yisats, att något raHsIigt he­l~d"I,,'fllllt fiirhållandp lltelamnats; fIera kritiker (Blom, l\'ord-1,,1'. Harris, Sehh,dt) giira f(jr onigt galI:mde, att redogorelsen i .,IILa delar iil' opåkallat Yidlyftig. I fra ga om efterkrigsuppgorel­,'. I andl':! liindpr, yarOIll enligt SchjØdt »ild,(' et ord» fOrelwmme, 11.1\;1 dl' ledande riittsfallen redoYisats, något SOIll yarit tiIIriiek-1t,I, 1'lIiir swnsl,a lJH'dhorgare så"itt ),ant iekp hliyit fijremål for 1,11I:llltie juridiska eftprkrigsaktionp1' i dessa liinder. En ay Har­: I' lIIed k ul'sintil fraJllstiilld anmiirkning, att ett beIgiskt pre~ Jlldlhat från f<irsta varldskriget forbigåtts »i taushet» ter siu'

t.J ~ b

• ~t'll"ollllig i hetraktanclp ay aH det, med kalIhiinYisning, omfalas '1'1. Il III , Vad slutligen kallorna fiir skildringen :ty hiindelse- Deh

'1'IIli"nsnlH'cldingen i ;\orge angår haY:t dessa så gott som ute-• hiLlIlde utgjorts ny officiella redogorelser och icke NS-anslutnas ·Ikr :'\S-sYlllpatisiirers skildringar; enuast på några punkter hava 1"UI,ha (lch ohpstridda uppgifter hamtats ur framstalIningar från .h IlhI hM!.

1)"11 lIorska stJ'affJagells fi>ITaderisladgande forutsatter for sin 'dl.llllplighl'l, att giirningen ar hegången »lllHler krig, hvori Norge ti, )LI;':"I', {'lIeI' med sådan Krig for Øie», I fo])uiilten avses med L Il;" dcls filrklarat krig lllpd eller utan ynppnskifte, dels Yapen-

'\"r,llnl', lI,tI'~'is ?I:,h Schjø~t ~'\'ka pa »ro kring retsoppgjøret» och den ""'"'" \ .. Ial' on.~ ~IJI n}Ja lit! glomma de garningar, for "i1ka derlIs menings­"" ~ '!iIlHlal'l' dOlll,b, 'ol'e stntffen herattigade, hade de domda genom a,'­• 1'1\.'11111'1 ~onat" SIII ~kllld ol'h larya icke nagon ~'tterJigare forlåteIse; anse de , , ',,1..\ 1t!I~t ,!ollld:t, sakn:" \"llrje heratlig:lllde att neka' dem att :II'heta for

, r. """"IIt'nn/:,

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

190 HALVAR G, F, SrXDRERG

skifte, som ålminslone någon deltagare påstår ulgiira l,rig,~ ~t'\I­Iralitetsfiirsvar ulgi;r diircllIot enligt HHII års HaagliOnwnt iOIl

icke krig i folkriittslig mening, Antager man, att den norsk.a strafflagens krigshcgrepp sammanfallcl' med folkriitlens.\< hhr uppgiften att hcsvara, om Norge var i krig oeh ~ ja~~lI1de fall niir kriget upphiirde, Enligt utredningen var Norge l l'l'Ig med vapt'lI­skifte, lill dl'ss norsIw krigsmakten enligt avtal, ingångel <I" ntlr~­ka overkommandot på regeringens uppdrag, nedlagt vapnen 01'11

demohiliserats, Darefter forelåg elt ouppsaghart vapenslillestiultl. avsett att omfatta norskt landterritoriuJll intill stormaktskrigl'h sint; formelIt hest od daremot krigstillståndet fortfarande,

])iskussionen harom har av några kritil,er anselts kriinkand,' SchjØdt oeh Blom finna den enbart lojlig och ~ordhus anser sa­ken klar »selv for de minste barna», Andena's daremot anfi;r. ~a\l det en tid rådde ovisshet på denna punk!» oeh dislmterar frilgall »Yar Norge i krig?» på tre sidor i sin framstalIning »Riiltsuppgii­reIsen i Norge» med jakande svar som resultat.

Sporsmålet ar givetvis av avgorande het ydelse {(il' frå gan 0111 tid subjektiva rekvisitet. Harvjd måste i fiirsta hand healdas del fak­tum, att den :\'ygaardsvoldska regeringen fort en paeifistisk poli­lik oeh havdat, att forsvarets enda uppgift var att varja nelltrah­teten och i miijligaste mån hindra neutralitetsluankningar, 1111'11

att det ,"ore orimligt att insatta forsvaret mol en stormakt, SOlli

ville erhålln fotfaste i landet. Med denna regeringens ofta utlalacll' uppfaUning oyerensshimmer ordalagen i den framstalIning: SOlli ehefen for de norsk a trupperna i Nord-Norge generalen Flelsehn _ senare exilregeringen foljaktlig hil England - den 4 juni gjor­de Hil regeringen: »Norges utenrikspolitikk i stormaktskrigl'll N

, Jfr 1949 ars Geneyekonyentionel' angående skydd for krigets off,'I" Sf., n:ris 14-17/1953. .

• På denna punkt har jug, såSOIll anmarkls i utredni~gen. kon~mit till lill nat resultat hn mina båda folkriittskolleger. Jug hal' slIlllnda fornH'lIal, Dt!

krigsfOrraderi rimligen bor tolkas i anslulning till. det f?lkrii~lsl i.'.(a '~l·J.:rq)I·' t

»war tre:lson>'. 1949 års Gl'n""ekonvt'lltioner galla Icke \"Id krlgsttllsland, ~"" .. ej innehlira yapenskifte; Koreaslriderna, Yilka !eke yo~o krig i. f,.,lkr';.lh", mening, ansågos å andra sidun miijliggiira en tJ!Hi~pJllng a,' fornl<.l,:n,I:,,' ganden; och i domen Dnl' Quisling uttalas, alt krigstiden skull,' an;-," Inln .. !' rrån det ogonbJick, »kamphandlin!(ar» oppnades, vara" synes folJll, ult dr" upphiirde med fientligheternas inslallande ocll demo.biJbering,'n . .-\nd'·I1"" framstiiller - oriktigt - denna mening såsom utrednlllgens ..

Bonnevie dåremot ålerger utredningen riktigl: »EI yesentllg utgang'1'1lI1\.1 for de svensk" forfattere er, alt Norge ikke lenget' var krigsskueplass e.tt,·r ",er· enskomsten i Trondheim 10. juni 19~O om at samtlige norske s~rlll,krrft" skulle legge ned yåpnene og ikke igjen skulle gripe inn ~H'rfor.lysk"'n'l .,~ dels forbundne, Del innrømmes al det f o l keI' ett sil g aJllken'! 1> ... 1 ....

krigstilstand mellom Tyskland og ~orgc, da den lIor~k<- rc·gjHiJlI: Ill< nf .. -landetsgrensl'r lIle,h-irk~l til de alliertes Sl'ier og !'>()rg,·~ frigjCl!jll~.'

IlD. XOHSK.\ HATTSCPPGORELSEX OCH SYEXSKA MEIHIOIHi.\J\E 1!1l

! Il I ,dilt'! , , , ~orgl' har verget nøitralile\{'n I\led alk til rildighl'1 "." Il dl' mid ler -- o\"l'rensslcJllmende Illed sine folk r<'l t sli ge for­,.'Ikklsel'. nampen el' ikke lykkedes,» For dem, som trodde på re­~ ,nllgl'ns paeifism, kunde del med sliiil vara svårt att foresliilla <l;.; "aIlIma regering fiinandlad lill krigsdeltagare - den paeifis­!"k;1 ilskiHlningen, uttryckt i symhoJen »del hrukne geya'r», har \.tI ,in I'riiyostund vid angrepp. I{onungens proklamation vid ay­I.. r d"11 till England var, såsom den nye oycrhefalhavaren Ruge ,.!",nlal. ieke enlydig. oeh skalet dartill synes hava varit, att den ,L Il Ilt, f("'J'('na vissa regeringsmedlel\llllars defaitism med hans yr­l "Ild" I'ii fortsall strid från engelskt terrilorium, DartiIl IWl11J1ler d, t i Trondheim ingångna avtalet, vilket ruhrieerals såsom »Ah­i "Ill IIIt'Jl r oeh ieke såsom de lokala iiverenskommelserna »Kapi-1111.01 iIlJlS\"er'handlung»; i avtalet stadgades, att »die gesamten nor­"'·;.:i,('hl'n Streitkriifte legen die \Vaffen nieder llnd werden sie \\ .• 11 n'llIl der Dauer des gegenwiirtigen Krieges nieht wider gegen .1." tll'lItsehe Reieh oder dessen Verbiindete eingreifen», Då avta­lo-! illgicks under hiinYisning till regeringens befallning om fient­Ii;..:IIdt'rnas installande, ågde det icke blott militar karaktal', Det 1 ... 1 rak lades oekså allmant såsom både ett kapitulalions- och ett .ld 1111 i\"1 stilleståndsaytal, vilket uteslOt vidare krigshandlingar i '''Igl'. ~SOllllllaren 1940 var del», for aU åter eitera Andenæ§, •. dl, ingen oyanlig uppfattning. att kriget mell:m Norge ceh Tysk~ bild egentligen upphiirt i och med kapitulationen i ~orge, oeh ;,11 norrmiin som fortsatte kampen i utlandet var att betrakta '''Ill frivilliga, som inte formeIlt representerade Norge», Denna 1I1I'lIillg lItlaladcs såIund:J. av stortingets folkråttskonsulen! och i ";II-.kllllniglltlålande aven regjeringsadvokat. .Att »krigen var ,lIlll> var uppenharligen också den poulara meningen 10 i Norge,

Ikt Yill sYlias, som om en liknande uppfaUning harskade också ,,:. Iy~kt håll, aven om åtskilliga inkonsekYenser i sak och i tid 1.111111:1 p~hisas. Yilka gi,-a stod åt en annan mening, Tvenne fakta h ;lr~lil doek: frigi"andet av de norska krigsfångarna och aystå­rlldd från tilliimpning av krigsbytesreglerna på det norska han­.ld,loIJnaget ulgiira slarka belagg for uppfattningen, att kriget an­,;".:' :tvs111tal i ~()rge,

>, Tjll stod darfOr oeh liknande uppgifter om folkopinionen oeh faktiska ~'·'''''Il'lJ1d,'n ilheropas i ulredningen, bland mycket annat. uttalanden av bis­.... "ril IIl'1'l:gra\". l>etla fiiranleder SchjØdt till den humoristiska (?) anmark­' .. ".:rll, ult .ikk,' engllng hi~kopen selv anser seg ,-el for en autoritet på dette , ··.10 ,1..,. olllri"I,'. f '" folkerettslige spørsmål),

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

192 HALVAR G. F. Sl"XDBERG

Sn'rige uttalade både utrikes- och statsministrnrna S;I1II1\1:'

mening: 1>~orrmannen hade nedlagt "apnen oeh kriget i ~orgl' 11:, de diirmed i realiteten upphilrt.» ~orska regeringen betraktaIl." icke vidare såsom krigforande, de i Swrige internerade Horsha trupperna hemsandes utan beakt:mde av norska regeringl'Hs hill' for uppstiillda "illkor oeh transitering av militar personal Iwh l.;rigsmateriel medgavs. Hlirwitz' utlalade, att det "ore ~lIlisyi"I'n, de» att pa stå, att s,,~nska medborgare diimts for »landssYik l lill·

der krig, ntfiirt "id en tid, då enligt sycnsk uppfattning ~higt'l i ~orge upph6rt», iir sållinda oriktigt; hans resonemang P:I dellll:1

}lunkt forutsatter, att de atalade garningarna begåtts eftl'r 1 \I-I:L Det ar "al kiint, att uppfattningen så småningom foriindrad('~, I

utredningen har ockupationstiden ansetls kunna indelas i tr(' .. h.·· den. Det forsta omfattande tiden till den 25 september 1 !I-Itt. ILt samarbels- och forhandlingsYilja i syfte att halla samhiillsli\T1 I mojligast orubbade gång praglade de hemma"arande nm'ska Ol, ganens politik. Sedan riksrådsforhandlingarna namnda dag slran· dat på tyska krav på en långtgående llledwrkan ~l\' ~asjonal .. a Ill· ling i det tankta organet, foljde ett andra skede, karaktiiri~erat :.\ tysk inblandning i norsk politik, i det ~S forklarades vara ('1111;.

tillåtna parti oeh de ouiga fiirbjodos,ll yanid :\'5 uppenharlif,:I'1I kunde tillgodorakna sig den bland medborgarna "unna ill'il-,I"11 om yiinsterpartiernas ansvar for forsvarets tidigare ncdllJ·~·tandl' ); ender detta skede synes en "iss fonirring ha~a råtl, p:h('rl-.;I.I av oYissheten, 0111 man skulle soka hehalla mesta miijliga nl.r~U inflytande i administrationen eller oYergå lill passh,t motsliilld. d t

dilemma som for i.iHigt forutses i HI·HI års ciYilIwnYenlion at t 54-. ~ar det tredje skedet, motstandets tid, kan anses ha,':! illll'iltl. iir "anskligt att aygiira. I utredningen har forandringen, Jlll'd ~\O "I ay norska kaBor, antagits kunna sammanstallas med SOyjl'l r~'"'' lands intrade i kriget, hemma-kommunisternas hara\' fi',:·:lnl .. dd" l',Yergang från tyskyanlig till tyskfientlig politik lIled tillgril,;,,"I, ay sabolage oeh Yåldshandlingar SOIll IWlllpmedel, sam! l\rj;.:,I~t

l,ans for :\'orgt> hoppgiyande yandning genol11 tys].wrnas hiirj:lIl11o militara motgångar. Forst HI43 synas henlluafronten o('h London

II ,-\ndenæs har ondgjort sig oYl'r att i utredningt>n tala, om ~d,' :I' I," karna] forbjudna partiernas medlemmap, Yilket uttl'yckssiitt ~ku)),' ,·i,;, ... !'

motsiittningen til! ~S betraktas såsom en strid me)):111 pulitbka parli" 1

annal sammanhang nyttjas uttryckel »de [ay regeringen' fiirhjlldua CJr.:"" sationerna». i båda fallen salunda ett enkelt konstall'r:llldt' ay fnkllllll

" .:\yen omnamnandet a" d"ssa forhalJanden har irriter:.1 Amil'ua", likn ~ordllUs oeh Schjodl. Harernot må endast gt'nmiilas, alt dl' iirl> flIkL" ,ill, kke upphii,'as n" nlt de åheropats i NS-agitatiol1t'n, Ik HIT(. ,·i.1 kil u",, l •• ,!. i England oeh Tyskland oeh ingingo efter nH! Illlmera ,il' hd,1I111 id"". j;,' ders kalkyler om inyasion i ~orge.

ilE:" :O\OHSKA RATTSl'I'I'GORELSE:O\ OeH SYE:"Sld ~fEJ)BOJH;AHE 193

",·.-rillgl'll h:lya hiirj:lt aeeeptera "åJclet sasom 1110tståndsmedel, ",lillIIl:! iir arresterades de norsk a officerarna oeh fiir!les i l,rigs-1"II~I'lls1,ap till Tyskland, yarjii.mte Syerige tillkii.nnagay transi­It-lingslrafikt'ns a"hrytande undt'r hanYisning till aH svenska rc­f.·'ringt'lls fonantningar ide infriats om »eU fllllstandigt upphii­"'Ildt, ay striderna i ~orge oeh en "iss pacifieering for det norsk a f .. lkl'b.

\'id hediimandet ay fiirrii.deriparagrafens tilJii.mpning å syen­'k a Jlll'dhorgare har det i utredningen funnits rimligt oeh natur­";.;1. at t dessa med ayseende a insikten om krigstillståndet, oeh .1.111111'<1 i fraga om det suhjektiya rekyisitet, i vart fall biira aga "I'l I "pa svenska n'geringens lIppfattning diirom. I dcn man deras 1,,'lJdlillgar ågt rum Hire 194-3 års konstaterande ay sitllationsfor­.lllllringt'1l synes lJ1:ln salllnda fran svensk sida kunna resa ett , . .tr-;n1nda! anspråk å deras frikiinnande for forriideri.

rcirl'iidt'ristadgandet i norsk a strafflagen § S() aner, forlltolll cl.-Il ... 0111 hiir yapen lJHJt :\'orge eller »syekker Xorges ... strids­n Ill'>. oeksa den, som :t-yder fienden bistånd i råd eller dåd». Det t dl )\' Haagkon\'entionen fogade lantkrigsreglementets reglering ,1\ c Il' l-. IIpat ion smak tens stalIning i det nek uperade landet har till q Ill' all i minsta miijliga man rllhha befolkningens leynadsfor­kdlandl'll oeh salllhiillsliyet over huyud. Det åligger darfor ocku-' 1';11 iOllslllak ten att uppratthalla allman ordning och sakerhet Geh 1 ... ,till'I1<le riittsreglering samt att syara fi))' befolkningens forsorj. 11I1I~. samtidigt som oekupanten ar utrustad med extraordinara t .. r"gl'llhdpr i forill ay lagstiftnings-, beskattnings- och rekYisi­!1"Ii'riitt Ill. !Il. Forutsattningen for alt ockupationsmakten skall ~.lIlllla fylla sina angiyna uppgifter ar, att det foreligger en lyd­".III'l'likt fiir hefolkningen, så att delma iakttager liknande loja­Idd IIll/t oek upationslllaktens angi"na åt garder som mot den egna ,t;d'lIIaktl'lls oeh ieke 3yyaktar och utnyttjar yarje tillfalle att "'1"';11';1 {,Iler hindra hans arbete.l3 Forhållandet mellan oekupan­l. Il I/('h hdolkningen år alltså folkrattsligt reglerat.

.. Hr SMITH i Britbh Ye .. r Book of International La\\' 1944, sid. 151 och I·l ,S" fa,' fl'om livin/( (l? the coun!ry, the first task of the oeeupying _"UI\ I' ilO'" lo fet'd a starnng populahon and lo supplY it \\'ith a hundred "'!'rr Il.'ce~~it i('~., ~ The oecupant is under a positive· obligation to enaet .. " h 1;0", IlS III li Y be net'e~sary for the good go,'ernment of the lerritor\' Ol I,T. Il h,' t'olltrnh,~ I general Alexanders proklarnation nr 1 angående sf­".1111. ~Iadgad('~ i ful.! o\'ercnsstiimmelse med folkriiUen: 1>All persons in the h .111'''''' h'rrJlor~' ",Il! obey promptly all orders given by me or under m\' ,,,.11.,,,,1., lind lIIu,1 rdrain froD? all acts hostile to the troops under m)' " """" Ild Ill' hdpflll lo our enemles, from all acts of violence, and from an" • : , .. I.-ul .. tt'cl lo dblul'h public order in any \\'ay.» '

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

194 HAI.YAR G. F. Sr:';DBERG

Delta har hestritts ay Anrlena's och Hllrwitz. De fiirmena, i an­slutning lill en i utredningen återgiycn aldrc uppfatlning, som an­forts i engelsk doktrin och som aYen framfordes från småstatshåll vid lantkrigsreglementets tillkomst, att ockupationen allenast ut­gjorde ett faktiskt maktfiirhållande oeh att HaagkonYentionen en­dast innehure makt ernas åtagande att hegransa sin maktutoyning, Denna mening ar emellertid underkand ay flertalet folkrattsauk­toriteter. H Den har l"\eller ickc eljest yunnit anslutning i vare sig norsk doktrin eller praxis, dal' man h-artom med styrka gjort giillande, att oekupantens maktutOyning oeh forhållande till ocku­pationsområdet yore folkriittsligt reglerade. nenna uppfattning torde ock numera, efter 1949 års Genpyekonyention, få anses all­mant godtagen. Yid dess tillkomst hade småstaterna oyergivit sin tidigare position oeh efterstrayade fullstandigast lllojliga reglering ay ockupantens skyldigheter och riittigheter i aysikt att begriinsa befolKningens lidanden ; åtskilliga nya bestammelser ay dylik nrt gåyos oekså i detta syfte. Då denna senare ockupationsregle­ring bygger på och kompletterar lantkrigsreglementets, ar diirmed också underkand Hurwitz' mening, att det totala kriget skulle hava andrat karaktaren ay ockupantens och befolkningens inbor­des rattsstalIning,

AY angiyna forhållanden har i utredningen dragits slutsatsen, att sådana forbindelser med ockupanten ieke kunna folkraUsen­tigt kriminaliseras, som aro ay rent civil natur och darfor icke kunna innehara nå got bistånd åt fiendcn, som strider mot befolk­ningens ay folkratten skyddade trohetsplikt mot sin lagliga rege­ring. De norska kOl11mentatorerna av § 86 (Schweigaard, Kjer­schow och Skeie) hava också enstammigt uttalat, att det bistålld, SOIll stadgandet Yill drabba, skall avse aU på något satt tjana fi­endens militara kraftutveekling. Yår mening återgiyes ay Ande­na.'s sålunda, »att profitorer enJigt betankandet [borde] ha ett obetingat krav på straffrihel». Blom åter har uppfattat utredning­en så att grovre profitOrer skulle kunna stl'affas, daremot ieke »ej særlig krigsviktig profitØrvirksomhel». I wrkligen hava vi ieke behandlat krigsprofitorernas fall; i utredningen gores gallande, att syenska regeringcll var folkrattsligt befogad att giya protektion åt en svensk kvinna, som i Norge domts f<ir krigsforraderi, bestå­endc i att hon från en ay henne driwn mindre teknisk fabrikation sålt surrogatljus bland annat till ockupationsmakten gcnom nor-

H Se livl'n l'('dogon'!sl'l\ hos .1. SnmllEIIG i ~TfIR l!l:,i. sid. 2:-11 ff.

DE:'; NORSI,A HArrSrpPGORELSEX OCH SYEXSKA 'JEIlBOHGAHE lB;)

ska mellanhiindeL Dl'! hiiYdas, att ell dylik, normal affiirsriirelse iir tillåten;l;; det Ill:\ doek hiir tilhiggas, att det iiwn SYl1es svårt att inse på vad satt ~n dylik tillwrlming sl,lIlIe inne}~iira »growre f~rmer av. Øl,;{jnOllllsk udnytteJse al' landets fortvivlcde situation», vIlket enhgt Hnrwitz skall vara det ekonomiska »JandssYil,ets» innehord.

For att forlika den nOI'ska efterkrigslIppgorelsen lIwd folkriit­ten .har ay uppgiirelsens anhangare gjorts gallande, att det Yis­s,~r!l?en ~~ul.le ;'ara tillåtet att undcrkasta sig ockupantcns rek­\ ISlhonsratt l fraga om yarOr och tjanstbarheter, men att friyilli"a avtal om samnu~ slags nyUigheter drahhades ay for~iidcristadga~­dcL Argul11CntatlOnen upprepas nu ay Blom, SchjØdt, Hurwitz och Thomas, ay den sistniimnde dock med modifikationen, att det yore en vasentlig skillnad »mellom den omstendighet, at eldre bedrif­tcr fortsatte sin virksomhet, mcd Tyskland som aytarfer O" g'runn-l·' t"') , h ...

eggnmg ay nye bednfter hvis encste stiftelsegrunnjag og arbcids-grunnlag var leveringer til \Yehrmacht eller andre t vske Ol'''ani­sasjoner, og hvis bewggrund var profithegær eller Ønske ~~11 å støtte fienden». Hartill må anmarkas, att med denna distinktion skulle den svenska kYinnan ej indragits i Uppgorelsen. Blom ut­talar .tillika, »at opprettholdelsen ay ordina'r forretningsvirksolll­I:et» lcke vore ~traffbar »med mindre det gjelder særlig krigsvik­tIge ydelser», n.ag?t s~m synes svårt att tilliimpa å surrogatljus.

Syftet med dlshnkhonen mellan tillåten underkastelse och otill­låten fri.:!I,lighet har angj~vits vara, att i form fallet ockllpantens ~rbetsl1loJhgheter oeh kngsanstriingningar skulle yasentligt sin­las, om den »hver eneste gang den skulle ha noe utført måtte kre­y: dett: etter l~ntkrigsreglel11entet med utferdigelse ay pålegrf», Sasol11 l utredmngen anforts ar distinktionen varde los cnar ~tt dylikt passh't lllotstånd omedelbart kunnat l1lotas med' ett o'ene­reIlt »pål~gg»,16 genol1l vilken enkla åtgård enligt distinkti~nen Iydnadsphkten skulle aktualiserats och § 86 siitlas ur funktion. Den uppfattning, som i utredningen haYdas, harskade också till ~n bOrj~n i Norge, .~ar ll1ilit,~ra yygplatser iordningstaIldes, krigs­l~,dustner ~r~yos for tysk rakmng och ockupationsmakten vid be­garan om ClYll arbelskraft, t. o. Ill. tillmilitåra arbeten, ay de nor­ska myndigheterna hanYisades lill de yanliga arbetsformedlingsor­gal!en. Bristen i balans vid efterkrigsuppgorelsen torde val karak­teriseras daray, att norsk a kyinnor, som tjanstgjort i tyska Roda , ". Enligt Th.omas ha de hon »tjent godt på salg til norske for~ l' 'd

'''!~'Il' ockupatlOnsål'" - hon llimnade Norge i maj 1944. ru ,ere l e .Jfr gl'nl'ral AIl'xanders proklarnation, citerad ovan not 13.

:r SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

196 HAIXAR G. F. Sl1:\'I>BERG

!-orset, erhållit upp till treårigt fiingelsestraff med den ay Ande­næs sasom rildig heiecknade motiyeringen, »att en sjukyardssol­dat i krig iir lika yildig som en yanlig soldat oeh att detsamll1a maste anses giilla om en kyinnlig sjukYårdare». Forhållandet be­l,: riiftas ay BonneYies utlalande, alt en dylik uppgiirelse »nØdyen­digYis m å i noen grad ta fane ay den yredesaksjon som lands­~yik og landssYikt sl,aper i et fritt folk». Den mentalitet, som hehi-irskade uppglirelsen, torde icke biittre Imnna belysas an ge­nom atergiyandet HY art. 18 al. 3 i HI49 års, iiwn .lY Xorge bi­triidda riidakorskonwntion: »lngen må i något fall ofredas eller diimas fiir att ha Yårdat sarade eller sjul,a», d. Y. s. den lange­... edan erldinda folkriitlsliga grundsatsen: »hostes, dum Ylllnerati, 1ratres.»17

Bestraffandet ay enskild person på grund ay friyilligt ::lY tal med nckllpanten Olll tillhandahållande ay varor eller tjanstbarheter yi­br enligt en från norsk sida huYdad uppfattning på åskådningen. att straffet ayser »den mangel på motståndsYilje han har Yist yed :l utfØre et arbeid fØr han fikk et klart pålegg om det». Enligt Hurwitz innehåller citatet »eU af det foreliggende skriftslS mest 11 rimelige postulater». Andenu's gi.ir i stullet gallande, att de dl)lll­d:1 hliyit straffade fiir histånd lill fienden, ieke fOr bristande mol­... tånd; detta synes svårt att flirena med straffet for frivillighet nch straffrihet fiir rekYisitions fullgiirande ay en och samma slags prestation, enar den måste innehurit salllllla faktisk a bistånd i båda fallen. Xågon legal sl.;yldighet till passivt mo.:tstånd kan i \'art fall icke folkratlsligt godtagas. Lantkrigsreglementets orh Gent'ye­konyentionens oclmpationsregleringar Yila på llppfattningen 0111

en lojalitets- och lydnadsplikt for befolkningen, korresponderande Illed oekupantens sl,yldigheter att i mojligaste mån hålla salll­biHlsli\'Ct i gang. Ett passiyt motstånd från befolkningens sida ... kulle forsvara eller ollllijliggora denna uppgift och går diirfiir icke att fiirlika llled sagda rcgIcringar; clt dylikt motstånd kan nlan t\'Ckan ay ockupanten straffbeliiggas. Den folkrattsliga reg­leringen kan icke antagas yara till den grad inkonsekyent, att he­folkningen inom ockupationsområdet skall kunna av sin lagliga regering straffas for handlinga)', Yilka ockupanten enligt ockupa-

,~ .~H'n må niimnas, att i efterkrigsuppgorelsen en tysk medborgare Drd­,,,hl er, domkilierad i :-Iorge, straffats for forraderi mol :-Iorge gcnom att han ;.::jol't krigstjiinst for Tyskland! Jfr den klart motsalta ståndpunkt HD und('1" hhcroplllldl' li" folkriitten intagit i X.TA 19-16: 6;) (von Herder!.

1- Cilatel iir hiimlat från 11m:)), :-10Irsk Hets.tidendl' l!I-l!;, sid. 71 f. ~!

) . DE:\' :\'ORSKA nATTSrpPG{)Jl.ELSE:\, oeH SYE:O\SKA :'IIEllBOIH'.\I\J: ] !l;

tionsregleringen ager riitt att fordra fly samma hefolkning. lika­ledes under straffansyar. Så ar heller kl,e forhållandet, sasoJll hland annat framgår ay ett betydelsefllllt amerikanskt riittsfall. State of Netherlands Y. Federal Reser\"(' Bank, yari uUalas, att exillagstiftning »intended to interfere with the occupant's legiti­mate rule should not be giwn effecb.1u Endast i ett han seende har det passiva motståndet folkrattsligt stod: enligt 1949 års kon­yention art. 54 må icke ockupanten »i något Hyseende tilliimpa sanktioner eller vidtaga tyångs- eller diskriminerande åtgarder mot [offentliga ambets- eller tjanstemiin eller domare ] på den grund alt de av san1Yetshetiinldigheter underlåta att fullgiira sina tjiinsteåligg:mden».

Andenæs Yill vederlagga nppfattningen om befolkningens folk­rattsenliga ,Iydnadsplikt med hanvisning till aU en J.lrigforande hiir kunna uppmana oekupationslandets lika yal som fiendelan­dets befolkning till uppror och motstånd utan att glira sig sl,,'l­dig till folkrattsbrott. Påståendet ar i och for sig riktigt, ayen ~111 det kan ifrågasattas, huruYida satsen ager tillampning oekså efter det aytal traffats om fientIigheternas definitiya installande å norskt territorium. Andenæs åberopar yidare, att partisankrig bli­Y,it folkriittsligt skyddat, enar enligt 1\1,1:1 års krigsfångel,onwn­Ilon art. 4 medlemmal' av organiserade motståndsstyrkor på 0('­

kuperat territorium skola behandlas som krigsfångar, »om dl' fyller Yissa angiyna yillkol'». Aven detta påstående ar riktigt, och det har heller ieke bestritts. ;\Ien .... il!koren kunna ieke f(jrbigås. De innehålla, att motståndsstyrkorna skola hara ett bcstiimt ~)(.h på aYStånd igenkannJigt utmarkande tecken, att de skola bara sina ,"apen oppet oeh att de vid sina operationer skola iakttaga krigets lagar och bruk. Hemliga motståndsrorelser med sabotage, mord­I,rand oeh mord (»likyidationer») SOm stridsmedel fvlla ieke dessa krav oeh hava heller icke VllI1nit erkannande i 1949 års kom'en-t ion; vid den tidpunkten hade aven Yastmakterna farska erfaren­heter ay ockupationsprohlemen. Andenæs upprepar slutIio-en sitt likstiillande ay spionage och hemliga motståndsrorelser: Låda skul­It' ulgora folkruUsligt tillåtna krigsmedel men utan folkrattsligt <'kydd. Jiimfi:irelsen ar falsk: dels ar spionage i lantkrigsreglemen­let håde ll.ledgivet och reglerat, dels utf<ira spioner ick~ några yaldshandhngar. Det foreligger icke något folkraUsligt hinder mot ngailiserandc ay hemliga motståndsrorelser, men yi'd insuttandet sl,ola de iaktlaga folkriittens regler. Xågon hefogenhet for den

, Anfiirt av .J. S'·:\IlBEIH;. i :-ITfIH l!l~)7, sid, 242 ff.

, .'

l, i.

! ;:

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

198 H,-\I,YAR G. I'. Sr;\;DBERG

lagliga regeringen alt ålagga hefollmingen aktiyt eller passiyt mot­stand lått'r sig icke flirlil,a med ockupationsreglerna.

Darmed miiter problt'lllet om dt'n lagliga regeringens lagstift­ningsmakt inolll oekupationsområdet. I ulrt'dningen har hiiydals dels alt IY:1 stridiga lagsliftningsaktt'r icke kunna på en gång lill­lampas inom ett oeh samma område, yarfor oekupationsmakten icke kan ingripa på den lagliga statsmaktt'ns område och denna icke på ockupationsllJaktens, dels att utijyandet ay regeringens lagstiftningsmald diirjamte begransas ay dpn allmanna raUs­grundsatsen, att en lag kl,p kan fi)rplikta andra an dem, fi)r Yilka den bliYit effektiyt Iwngjord; i fliljd hiiray Iwn en exilrt'gerings skarpandt' strafflagstiftning i princip kke follu'altsenligt lilliim­pas å darmed aysedda handlingar, hegångna innan den åtcrfått makten oyer ockupationsområdd,

Den forra grundsatsen bestrides direkt endast ay Hllrwitz,:!o yaremot isenare hiinseendet har anforts (Blom), att etl kungiiran­de icke yore erforderIi"t enlio"t norsk ratt:!l - lH44 års lan<lssYib-b t>

lagstiftning halls for oYrigt hemlig - ulan aygiirande yore endasl. om garningsmannel1 yarit medyeten om riiltsstridiglwlen, Tillika har anfi.irts (Harris, Thomas), alt a IImiinna riillsgrulldsa hl'!" \"OIT

något aIltfor ohestiilllt fiir att kunna aheropas SllSOJll riilhl,iilla. Till frågail om landssYikslagstiftningpns r<'lroald i\"a l1alll I' ska II

jag nedan återkomma men, diirest den iigl'r tillhal"I\'('rkandl' kraft. kan garningens rattsstridighet id,c ålw)'opas ulall alt Illall r:lkar in i ett regelratt cirkelresonemang: »Yarfiir slmffas giirningt'n·.' Darfor att den ar riittsstridig, Yarfiir iir dell riills-.lridig·.' llarf"1 att lanussYikslagstiftningt'n helagl dell med sl ra fl'. 1 Fiir :d I ,I .. ·", hart komma 1\1' dpllna cirkei har Illall i ... alllllla Iag,liflllillg. c'j i slrafflagcn, gjort iilliiggd, att ~iiruillgl'll ~,. ,.i.d\s~lridi ... , '1:11 d'll iir otillhiirlig, Diirllwd har llIan infi"trl dt lill 1 .. ·ditIHalt·1l 1..1\111. I

sllhjddi"t elemenl. \"ilkd sl,all miijliggiira. all h"1\ li!.:., L,d .... tt Ilingar iir" sIraffria. Olll dl' \"idl:q.,::t ... IIlldc .. 1'11 Ild.III':t!I"J."~' d. lIien ielH' lIntler dl Sl'lla)'\, .• wh 11101/1 \;llj,· ""jd,li\1 1;.-1 ... 1..11.11.1,

ay tidsgriinsl'n fiir fiinalldiin;,,:,·n. !.~l .Jfr.1. St":O\I)JIEHI, i 'TfJH lH:l7. ~id, .:!t7: 'Ld'llf.l'l". t, .. · "~l it ~ f .1, t-

1itiinnakh'J'na ~,·h.un(ll'r.1{1 ;1\ ('Il : ... htor iLdJ\ nl.,dnll .t .. L..!r Il t" ~..;. -,jo

f(lrkl,lI'at (.·xill't.'~l'rinJ.!t'l\ :" ........ nr' 11 trill) un J::I\., 'lil.l l.:q:." IdLfl',. i"" t" :--dt.,t ()('kupl'r~I(ft.· nnlr'Hh·t.~ ~t· .. rl.. t·~ \: .... H\11(" •• ,f 1.:11·! \\ ",."~ .. ~r ;> '- "

fUlletinn, uf tllt, hn ..... tilt· J,..1I\t'rIlIIUt Il!, h,;.!~'.~!I" «", H' •. ~ ... ~ !'ot"atht, ...• :t':l"· Ul1d,·, 11Id,Llr\ Ut,UI'.lo"··! ,.~ ... f~·Jt L.. ,., tI

"':dll' iHT' •• f t I .. ti., 1q II ~ . hUI!~ " -tl,I.! .... ' r!, t. I. I'" t.:" j ••

~n';lldl •.. , '1!1!. l-

\ \

DE;\; ;\;ORSh." RATTSl'PPGU~ELSE:'II OCH SYE~SKA .\fEDBORGARE 199

. ~nligl den internalionella domslol@ns slaluler sl,all domslolen hllampa alIIlliinna, ay de ciYiliserat!e folkl'n erkiinda riilts"rund­salse~: Till. dess:,~ h.or enligl ~Irt. i i Europal,;onyentionen an~aend(' d~ ],~lansklIga rathgheh'rna och de grundliiggande frihl'!erJla _ h~ll'add UY T\orge - att ingen må fiillas till :msyar fiir n:1«on <fiir­~lIng eller underlåtenhel, SOIll Yid lidpunklen for dess l;"åe:lde Icke ut~jorde ,~tl brott enligt inhelllsk e!ler intl'rnalionell r:itt; ej hl'!ler flJ1~.e hogre straff ulmalas an SOIll yore lilliimpligt Yid tid-pun!den for den hroltsli"'\ garninO"el1s he"aendn (Int l" 1'11 I ' , , ..,' • ~..., ~ - '- 101' I (en HlIn~'Itzsl .. a knhkens hild, alt han anser »en lilh:\I'eYirkninH for-svarlIg» under fiirhan(]('nyar:mde omstiindigheter ~~ Har s~ensk llJ.e<ll~o.rg:I,n'. diim~s i. stridT mot angiyna grundsats, fiireligger IIp­Plllh:", dCIlJ dl' Jusllce. 'ad det ay Hurwitz likaledps hl'stridt!a I'lIhlJ,cl,lt'lskrawt angår, må blott erinras, alt enligt arl. 65 i 1 !I.!!I :Irs clnlkonwntion - jiimyal bit radd 'lY ~or"e 'I" (Jck t' k o. • • .., -. 'upa Hms-111:1.1 IIlfardadc straffiireskrifter icke få giyas retroakliY yerkan !lch Ich' helll'r Fllr;'d' . I ft f" ,. d .

" ..1 .\ I ua ,01Tan e kungjorts oeh hra"ts till Iwfolklllngl'lls kiinnedolll på dess eget språk, Det sym's e"e~dom-11"1 III t J" I I db . ..,

,... • Il CIl Il anc s .. me orgare inom ockuperat område ieke ,I, 11 I I.l' k linna sliilla samma anspråk på den lagliga reC1c-rin "ens L';.:,llflning ... :t1;1('r. .., ~

LII :I\" krilil\('rll'l (H'II'I'I'S') har anf" l tt Ld' , , , . ,or , a on onregenn!iens Ja-;'::11' 1Il:~ ... II" ~iilla i sa III III a utstrackning for syenskar: yilk; llppe~ h .. lI .. "'I~ ~ :\org(' under ockupationen, som for norrmiinnc-n. Folk­I a Il "I nd Ighl'l sk Il Ill' Uppk0I11111a »førsl dersom de svenske sta Is-1,,,, ;.:nll,· 1,1,· h.l·halldlel pil en annen og strengere måte cnn 'de 1,,,,,1, •. IIl1d, ... IJI"'aralldl' situasjoner.» Påståendel ar oriktio'l; så­

''';11 :1\ dl f"'rla.1 i/l~I'I'/l:tlionella :n'goranden framgår, kan e~ folk­r , •. 1" t n. ";..: I ... I Clln'''gga. iiven 0111 utJiinning hehandlats efter sam-.", /"·,1;,111111"1,,,1' "'''111 IIwdhor a 'lreII diil'est na··ll11I'· d l ..,'. ,gen essa )e-.1.. 1111111'1"'1 , .. 1, •. '\ara 11101 folkriillpns kr:!y.

I" "",., \;'':'::'1111.· ill\iindlling (BloJII, Schj!)dl) ar, att yaJ'ken 1., • ol.1 r'·;..'·IIII;':'·1I dlt-r IwClllkning('n kunde vara hunden av ocku­I' ,', '/l\f, ~.J..III.I. "'d:1I1 1",l..arn:t kriinkl delll gpnolll att bl:tnda sic; , of, l, Il .. "~. J/lllk.·'I",Jitil...·n .... ,-.kl ;I\· ... iilla KonIIngen ~)('h den lag~ I, • h 'I'l' 'Il '.III! ,·1· I , I" I f" f II . ' • .., ,., .. Il' or a or a nl/lgl'n. o. s. y, ])el iir ~ l," d. d! .• ~! 'l .• ,,"" '''Ill /,,.f,\ lydn:II"l'lik \ iek(' fiirl'ligger i dy­I .. ~ f,l· lo t. "I! ril IlIl'.h,·rl..;1/1 till ... ;lIlalla illgiirdl'r. SOIll ('nli:'1

... ;' \ .... " "tr'I\,.,. - l. ~ '. h '. lId :n.'. • \r"lIl11cn!;.II''',,'n briT c'II1I'1I"r-~. • ~·,t .... , .• 1 .~ .• 1, i ~ l r f I

w·i' .t~ l .•• ~I-.I.t.~ ,.. ~,;.~ I>r lI)lu )l'~(hll u, ,;11·"'11 '"uIL, pqt'na ... ·J.t··r~ " .. ~L'~f1k'ljrl": • 'j .. l\h ,'nth·IIH 11 ~;'II

f

1

SNOStiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

200 HALVAR G. F. SrNDBERG

norska strafflagen vor o kriminaliserade, fort y ej heller kan st(l­das pa cn dylik plikt utan forblir straffbar. Diirigenol11 p:'lYerkas dockej, såsom Hnrwitz vill gora galIandc, i oeh fOr sig lydnads­plikten mot ockupantens folkriiltsenliga maktutoyning inom om­rådet. Eljest skulle till befolkningens kannbara nackdel det kaos skapas, som oekupationsreglernas syfte ar alt forebygga. Yasent­ligan' iir, att de tyska folkriittskrankningarna giyetYis beraUigade norska regeringen lill rcpressalieåtgarder. Denna synpunkt kunde llled fog åberopas till ~tod for inkaIleiser ay demobiliseradc offi­eerare till krigstjanst och for återupptagna krigshandlingar a norsk t territorium i strid mot oyerenskommelsen om yapenned­liiggelsen, liksom for igångsattandet ay ett partisankrig, men niip­peligen for åsidosattande av erkanda krigforingsregler oeh an mindre for ett utnyttjande ay lagstiftningsmakten till framtving­ande ay ett passiyt motstand från befolkningens sida mot oek upa­tionsmaktens folkrattsenliga åt garder.

De i det foregående berorda frågestiillningarna s:lllllllHnhanga cmelIertid intimt med sporsmålet, om landssYikslagsliftningen iig­de sådan retroaktiy karaktiil', som strid('r 1110t de nUlllera i 1 H4!1 urs eiYiJkOIlYention oeh i Europakonyentionen upptagna riilts­grundsatserna. Denna fråga hesvarar Und&n helt nekandl' (leh a\­viker salunda i varje fall på denna punkt fran Hurwitz, SOlli ulla­lar, aH situationen »sprængte alle normale foruds,l'lningl'r rnl'

gennemfØrelse af idealet om forudgående nøje nOrIlll'ring af gel" ningsindhold og retsfØlger». Andenæs konslaterar, alt lag ... t i fl· ningen medforde en utYidgning ay straffbarheten o('h slraff .. r­merna forlust ay medborgerligt fortroende (leh hiiters all\iintlnilJr. sasom iillaggsstraff, Thomas anfor, att Iagstiftningl'n > f;irlh'~.-l maksimllmhelØpet for hot og innffirh' nye slrafft'hl'sll'llll1H'b.'r It'" rettighetstap», oeh SchjØdt finner besUiJllllw)<;en Olll ,,,Iitlari,kt slwd('ståndsansyar Hlr NS-medlelllIl1ar ha\a ~\IJwld,'lir. IIlt"l ~;I

raideren HY straff enn av erstatning". All affiir,fi',rltilld"\"'1 Ilt'':

ockupnlionsmakten endast med pressJliJl~ l,all fli'- ill lIlld"1 f", raderistadgandet synas både Thomas, Blolll odl 11111'\\ III 1111 d .. I\.'

ehuru de anse en sadan utYidgandl' tilliilll(lnint-! IIl1d.·. "11I'\;oII,L; helerna tillatlig.

Sporslllalet Olll den retroakliya karaldill·.'n I",h,,', ... t. I ... ",."", av foljande fakta: Genolll pro\isorisl, :lIltlrtlllill;.. 1"11 1II'·'~.j· I

diidsstraff fiir land .. fiirriitlni. \ilkt'l f"l'lIl id ... · ~:.II!'J, J"l'! ,lr .. '1 -I .. "

DEN NORSKA RATTSUPPGORl:.LSE:IO OCH SVENSKA MEDBORGARE 201

som dittills icke yarit fiirbjuden - yal'· .. id såsom straff infiirdt,s forlust av medborgerligt Hirtroende och bot('smaximum i dessa fall hojdes från 10000 till en miljon kronor. 1943 slopad('s ~iYl'n d.~t.ta maximum och infiirdes en sarskild, Yidgad konfiskationspå­foIJ? 1?44 straffbelades understod, som Himnats de forbjudna or­gamsah~nerna efter ?en 8 april 1940; Yidare infOrd!'s hcgrcppet ('konolluskt »landssYIk», ayseende affarsyerksamhet, som frivil­ligt inletls med ficnd('n eller i foljd daray utvid"ats ell('r medfort otillborlig vinst ;~a solidariskt skadestandsansyar'" ålades de domda fOr fiirluster, som dc fiirbjudna organisation('rna vålla!; vid bris­tande tillgång till galdande ay konfiskations- eiler skadestånds­).('10\'11 var den diimdes makc ansyarig,!!4 såYida denne ej :lyhrutit salllll'vnaden, dock setlare med 1110jlighet till viss begransning, om maken styrkt(· en »fast nasjonal holdning» under kri "et.

Fiir alt lIntlgå silltsatscn, att angivna forhållanden innebara re­troaktiv lagstiftning genom att dels straffskarpningar skett, dels normal ekonomisk yerksamhet forklarats utgora bistånd åt fien­d('n. har det gjorts giillande, att landssyiksla<fstiftnin<fen i vart fall

. '\I . I b b ... atl. Yl( a vore av mnnestinatur, att egentligen strafflagens fOrra-t~l'fI~latigand(' hort tilliimpas men att en mildare bedomning moj­hgt:Jordl'" gl'llOlll sagda lagstiftning. Unden har uttalai sin anslut­Iling lill .dl'n.n:! llH'n.ing. De kvinnor, som gjort sig s~yldiga till 'ltrrllgaIlJlIslllln'rknlllg ellcr medlemskap ay NS med yerksamhct all in ... alllia Illt'dl'i fiir alt bereda lantvistelse åt behoyande hade s:'dllnda l'gl'ntligl'n fiirljiint en frihetsforlust ay mellan tre 'år~ oeh 1'\,lid; :!;, 000 kronor i hiiter oeh 160000 kronor i konfiskation fOr IJlI,lill,n"ningl'lI samt l :'1;)0000 kronor i boter oeh skadestånd f"r IIIt'tlt-lin':lIlllingl'n lill lantvistelse åt behi}yande skulle sålunda 1I1111,t.uri I gl'lwri.sa sl raffeftergifter ~ Amnestikonstruktionen for­"" . .tl ... f .. 1 ,ill lIIi.jlighl'1. alt dt' till London undkomna norrman-111'11 ,kulk IIl1dn \"rigl'l!> .. rh exilt'ns pressning hava ansett lands­• \I~ -1.1.;.:,tiflllill;..:'arlwlt- .... 1I1'pgift vara id'l' alt hekampa tyskarna SNO

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

:202 H.UXAR G. F. SeXDBER

gen om att straffheHigga samverkall med dem Uh~ll att .mild.ra ~traffen for de landsfi.irriidiska landsmannen. En s~dan .hlstone­skrivnin" ter si" till innehållel åtminstone osannohk, nagot SOl.11

ock ståt; klart Rir en aY kritikerna (SchjØdn, som forldarat sig »ikke svært uenig» med utredningen i kritiken dåraY.

z;; . ..

Landssvikslagstiftningen har också ett annat anmårkmngsyart dl'a" som i utrednin "en ansetts innehara ett åsidosiittande ay

n' n fl' f" h' rattsgrundsatsen, aU lika slwll hehandlas 1iI,a. Från stra. or I-

stand haya sålunda !{enerellt undantagits »arhetare», ayen sådana yill,a "enom arhetsf6rmedlingen erhållit anstållning for anlagg­nin" :~, militara f1ygplatser eller uppfurandet ay l11ilit~rbaracker elle~ vill,a arhetat i krigsYildiga industrier; antalet dyhka »tysk­arbeidere» yar betydande -- det torde legat mellan 150 000 oe~l 250000. Då ockupanten både enligt lantkrigsreglement~,t och .Cl­

yilkonYentionen otviyelaldigt agde l{råYa arbetskraft for dyh,~a ;;ndamål år ieke nåaot att ur folkråttslig synpunld anmarka. Dar­:m;t m:\ste det an~ee1mas såsom en inkonsel,yens, att på satt skett straffa arbetsledare lUen id,e arbetare vid samma arbets­foretao- och salunda inskriinka forlnsten aY medborgerligt fortro­ende 17lCd tillhorande rostråttsforlnst till de forra. Elt jåmstiillan­de ay en dvlik Idasslag med vår SL 3: 5 (Andenæs) år missYisan­de' en arb~tare ar iek~ mindre crforderlig an en arbetsledare och en' anstå lin ing genolll arbetsfonnedlingens forsorg for ar~etet ifrå­"a ano-iwr irke någon beroende stallning. De skal, som aberopais tur a;syarsfrihete~ - uirednings- och beyissvårigheter -- åro så llppenbart syaga, att de, såsom i utredningen anfores, »giva å~­minstone nagot stod åt påståendena från uppgorelsens nOl'ska kn­tiker, alt olikformigheten skulle agt inrikespolitisk grund» . ~en indignation, som Andenæs, Blom, Schjødt och Harris llled .storre eller mindre forvrån"nin<i ay uttalandet ådagalagt i anlednmg aY

t> t> 'f' denna reflexion, rubbar icke det faktiska forhållandet ay Idass1 1-ceringens _ ay lagstiftaren enligt kritikerna of6rutsedda - in-

rikespolitiska verkningar.

Den olllstiindigheten, att svenska utrikesdepartementet under sin nuyarandeledning viigrat att am'anda sig ay sin jus protec­tionis till sina landsmåns stod, torde i detta saml11anhang sakna storre beYiskraft. En politisk myndigbet år icke någon domstol.

"' ASDES!ES, vars i not 5 återgivna uttal~nde till f~lIo bekriifta~ kr~tiken: har i skriften Riittsuppgorelsen i ~orge, SId. 18, anlort,}U .en. IDlldl'lng a\ forriideristraffen redan var mojlig enligt strafflagen § ;>8, I "Ilket fall en • 'lmnestilagstiftning ej ens skulle YaJ'it behodig.

DEX XORSh.~ RATTSl:PPGvrlELSEX ocil SYE:,\SIU ~IE»BOI\G_\I\E ~O:)

Och auktoriteten torde numera yara Dågot angripen genom olika handelser, exempeIYis utIiimnandet ay har interner;HI tvsl, (lell baltisk militiir och konfiskationen ay tysk priyategend(;m utan annan ågarnas skuld an deras medborgar~kap i en ht'segrad stat:--''' De svenska medborgare, som i foreyarande sammanhang liimnats utan skydd, aro dess utom ingalunda de enda, fur Yilka åda­galagts liknande kallsinnighet. Awn andra hava l1pprtirl svensk opinion, såsom fallen Raoul \Yallenberg och .Jane Hornev samt dl' utplundringar av svenska medborgare oeh furelag, SOIll 'f1erstades fått opåtalt aga rum. Det ar, enligt vad som upplysts ay yederhii­rande ombud, att fOn-anta, att åtlllinstone ett ay nu ifrågayarandc fall kommer att hansl,jutas till domstols prijyning. I ayyaklan diirå torde Hur\yitz' oeh Undens gelllensalllma uppfattningar icke kun­na tilllllåtas stor re auktoritelsyarde an andras i frå ga om den norska efterkrigsuppg(jrelsens fiirenlighet med folkriitten och in­ternationelIt fastslagna riittsgrundsatser. Anses emellertid ett åbe­ropande av svensk myndighet erforderligt, må hanYisas till iiver­ståthållaråmbetets karakleristiJ, ay uppgiire Isen i amhetets vtt­rande over forslaget om domarnas verkstallhnrhet i Sverige:' att uppgorelsen »kommit att innehara åsidosiittande ay bland annal en så grundlaggande straffriittslig princip som den om forbudet mol att giya skarpt strafflagstiftning tillbakaverkand" kraft» och att det »från auktoritatiyt håll i "åra gnmnlander uttalats, att trycket hån en upphetsad folkl11ening satt bestiimda granser fOr myndigheternas handlingsfrihet i fråga om priorjperna for ratts­uppgorelsell», Principiella inYiindningar gjordes samtidigt ~i\'en

ay Syeriges adyokatsal11fund. . Det år vål sant, att den folkråttslig-a reulerinuen ay kriaforin ci

v ~1 u t") b

och ockupation utg'or ett bråckligt skydd for ciYilbefolkninden be-t.. .. b '

roende såval på r,egleringens ofullstiindighet som på vanskligheter-na att få den respekterad. :\len det innebure en Yåldsam oyerdrift att påstå, att den vore utan vårde och diirfOr kunde undvaras. Dess regler ingå i de olika slaternas krigforingsreglementen, exempelvis l Forenta staternas Rules of Land \\'arfare och lllotsvarande brit­tiska, franska och tyska foreskrifter. :\lan kan, om man bet viv lar regleringens viirde, gom en jåmforelse med forhållandena, innan de funnos, eller i ockuperade olllråden, dår ockupanten ansett sig (jbunden ay denSal11111a.

Thomas utlalar en formodan, att en i unionsupplOsningens form

"" Jfr ~OTHI:-;, Hegeringsmakt och riittssåkerhet, sid, ;)!) ff.; PALMGREN, i Snnsk lid~krift 195i, sid. 219 .

l t f

t t !

r

I l l­I

1-

f t SNO

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie

204 HALYAH G. F. SI':\\lBEHG

oeh :'I:orges militiira fiirslIlllllle\ser grllndad uppfatlning OJll nO!T­miinnen »som ell mindn'verdig folk har demret i underht'vissl­helen» hos utredningsmiinnen. Orik!ighelen av delma misslanke tiirer i vår! lalHI ligga i iippen dag. All vårt folk 1 \l40 undgick oc-1,1Ipatione\1s iitle lillsli.river niippeligen någon hos oss våra dåYa­rande mililiira maldmedel. De! lorde emellertid flir detta land ,"ara nii(hiindigt all riikna med risken all i en lankhar kraftmii.tning eller såsom elt h-tI diiri hliva i sliilTe eller mindre utslriickning fii­remål fur frammande oe!{\\palion. Delta synes utgura en sarskild anledning alt konsekvent vidhålla den folkriittsliga oekupations­regJeringens principt'r, niir dessa heriira oss. Den Hurwitz-l:ndrn­ska lIppfaltningell mil fiirhållandet mellan oekupnnt oell hefolk­ning liirer niippeligen hilda ens elt syag! sli.ydd fur landets ay en oekupalion drabhade medhorgare men viiI kunna ay en ockupant llled fog åheropas lill stiid fiir riittJlliilighelcn o('h niidviindighelen av håmningsliisa åtgiirder, :lysedda att f())"ehygga oeh heina ett passiyt l\1otstånd och hefarad illojalitet från hefolkningen oell fii)"orsakancl .. denna svåra, h{uk ofiirskyllda oell oniidi~a hdandell.

SNO

Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie