Embed Size (px)
Citation preview
PROTOKOLL fört vid avtalskonf erens med Svenska Hamnarbetarförbundet.
Konferensen hållen på ABF:s lo
kaler i Stockholm den 21 - 22
sept. 1979.
§ 1.
Konferensen öppnades av Olle Wikström som hälsade ombud och
styrelse välkommen till 1979 års avtalskonferens.
§ 2.
Till ordförande för konferensen valdes Lennart Johnson
" · sekr. " " " Viking Bengtsson
" justeringsmän Bengt Örsell, Stockholm och Jan.Christer
Westergren, Västerås.
§ 3. Dagordning
l.
2.
~l 3. 4. 5.
:~ c)
6. a)
~~ 1.
Mötets öppnande
Val av presidium Ordförande för k9nf erensen Sekreterare för konferensen Två justeringsmän
Godkännande av dagordningen Upprop
Inför årets avtalsrörelse Avtalsförslag Diskussioner om hur vi skall komma in i reella avtalsförhandlingar Möjligheterna till eget· avtal.
Förslag till förhandlingsdelegationer Lilla förhandlingsdelegationen St ora förhandlingsdelegationen Eventuell huvudförhandlare
Vilka arbeten förutom sedvanligt stuveria.rbete skall våra
medlemmar vara skyldiga utföra.
8. Utlåning av arbetskra:f't ·till andra hamnar
9. Besättningsmännens och förmännens intrång .På vårt arbetsområde.
10. Tolkning av våra .stadgar ang. arbetsnedläggelse och om
röstning om återgång § 9 mom. 4. 11. Övriga rapporter.
konf .öppnande
Val av ordf. sekr. och just.män
Dagordning
2.
Lars Erik Qvick frågade om det var meningen att vi skulle tolka
§ 10 här på konferensen.
Lennart Johnson 'meddelade att förbundsstyrelsen diskuterat frågan
och tagit upp den på dagordningen,av den anledningen att fragan
om omröstning för å~ergång till arbete eller fortsatta stridsåt
gärder, varit föremål för diskussioner.
Lars Erik Qvick förklarade sig nöjd med svaret och dagordningen
godkändes i befintligt skick.
§ 4. Upprop.
Följande antecknades närvarande vid konferensen.
Avd.
" Il
" Il
Il
" Il
" Il
"
l
5 6
8
10
12
22
30
49 51
73
Stockholm
Norrköping
Helsingborg
Sundsvall
Vallhamn
Oxelösund
Örnsköldsvik
Malmö
Köping
Iggesund
Lögdeå Il
Il
" Il
"
75
80
81
82
91
Hörnefors
Halmsund
Söderhamn
Oskarshamn
Sölvesborg
Södertälje sektion
Ronneby
Förbundsstyrelsen
Olle Wikström
Lennart Johnson
Gunnar Norberg
Erik Andersson
Olle Dahlberg
Georg Forsberg
Karl Hallgren
Wilhelm Hedin
Arne Svensson
Il
Bengt Örsell
Stefan Calen
Per Turesson
Lars Erik Qvick
Clas Karlsson
Lars-Erik Karlsson
Uno Lockner
Martinius Nielsen
Jan-Olof Sand
Lars Sundman
Rolf Möller
Bengt Lövgren
Gösta Nilsson
Olof Sahlin
Erik Adolfsson
G. Adolf Nilsson
Sven Toivonen Clary Mehlkvist
Ingvar Karlsson
Jan.Ch. Westergren
Wiking Be.ngtsson
Wiking Bengtsson ersätter Keit Hemland som är förhindrad.
Följande avd. var inte representerade:
Avd. 24 Hudiksvall
" 4 7 Stocka Il
Il
. 54 Kalix
109 Mönsterås
§ 5.
Lennart Johnson inledde angående avtalsrörelsen. Johnson ansåg
att förbundet består av en mängd starka avdelningar.
I varj~ hamn driver avdelningarna igenom egna uppgörelser som är
bättre än Transports avtal. För detta .användes olika metoder
Det är .när vi skall kämpa tillsa.mmans · som svårigheterna kommer
fram. En viktig fråga är, och den frågan diskuteras mycket, är
vi starkare utan avtal?
När man ser at~ LO bara får sämre och sämre avtal, trots sin sto
ra chimära styrka. LO har redan genom uttalanden kastat in hand
duken i avtalsrörelsen.
Johnson ställde frågorna. Vill medlemmarna ha ett eget avtal?
Skall vi ha ett avtal, måste det vara ett bra avtal.
Skall vi gå ut med få preciserade krav? Skall vi ta en ·strid,
måste detta gå till så, att medlemmarna får ta ställning .till
hur. Skall vi gå ut och precisera kraven får vi kräva minst 10 kr
i timmen, kräver vi 3 eller 4 k~ ha,r vi accepterat gängse politik.
Utöver kravet på ett ordentligt lönepåslag, måste vi kräva fri
villiga skift och OB-tider och rejäla tillägg på detta.
Förbundsstyrelsen är medveten om två skiljelinjer. Vill ~i inte
ha avtal rullä,r vi bara med och slår undan de.t dåliga. Andra
linjen att gå in i avtalsförhand\ingar me.d få ·preciserade krav,
att gå ut ~ed detta till avdelningarna och medlemmarna.
Ett argument i · detta är att förmanslönerna ökat kraftigt medan
ha.mnarbetarn.as i stort stått stilla. Med utgång från detta får
vi föra ~n diskussion på kajerna. Transport säger ryktesvis att
de ska slåss för ett bra avtal för haxnnarbetarna.
Ledande LO.-folk säger dock att det inte går att göra något under
Avtalårörelsen
nuvarande förhållanden. När LO - SAF gör ett avtal är det :.er.dast
under förutsättning att förbunden rättar sig efter detta.
Förbundsstyrelsen är av den åsikten att går vi ut och förankrar
vårt avtalsförslag hos våra och även Transports medlemmar är de
också beredda att slåss för ett bra avtal.
. Jan Olof Sand Varför sprack övertidsblockaden!
Olle Wiks tröm Olika struktur på hamnarna. Förberedels~rna missade.
Blockaden var inte ordentligt förberett: i ha.nmarna och inte or
dentligt förankrat. Förbundsstyrelsen beslutade i mars om blockaden.
Den kunde blivit väldigt lång. vissa hamnar ansåg andra åtgärder
bättre och undan för undan drog sig avdelningar ur.
I vissa hamnar särskilt i delade hamnar kan andra åtgärder vara.
bättre.
Jan Olof Sand I Köping har vi delad hamn, men det fungerade bra.
Jan Christer Westergren I Västerås och Köping fungerade det bra.
Vi l~ upp s tridsåtgärderna förra året, att med minsta möjliga in
sats er få största möjliga effekter • .
Informationen kom inte ut, ingen förankring bland medlemmarna,där-
för v ar det fel att gå ut . Blockaden sköttes även dåligt från för
bundskontoret, där satt G. Norberg och ägnade sig i stället till
ekonomisk strid med avd. 4. Nästa gång får det skötas bättre.
Olov Sahlin Varför var Göteborg undantagna. Det var onödigt det
bör vara lika för alla.
G. Norberg Måste bemöta Westergren. Han har skickat skrivelse i
frågan till förbundet. Det mesta är lögn i skrivelsen. Föreslår
att skicka ut skrivelsen t'ill alla medlemmar. För övrigt skall vi
här diskutera avtalsfråga.n.
Olle Wikstr9~ På grund av min sjukdom blev det eftersläpning med
arbetet på förbundsexp. Hade vi förberett blockaden på ett bättre
sätt , hade den nog funkat. Inför årets avtalsrörelse kan vi be
visa att vi släpat efter med lönerna gentemot förmännen. För att
kompensera eftersläpningen fordras ett lönepåslag på 5 kr pr tim
ma plus ett lönepåslag på cirka 5 kr i timmen för att behålla
reallönen från 1974. Vi har beslutat inom förbundsstyrelsen att
i n formera både våra och Transports medlemmar om fakta i eftersläp-
n ingen.
San yhWestel1gren1Västerås• Det är inga lögner i vår skrivelse
till . fö:tbund~styrel~en. ·Vi har bara redogjort för. det .reella
skeendet,. nämligen . att stridsågtärderna int'e var för.ankrade bland
medlemmarna på grund av bristande information från förbundskon- ·
·tore t .
Per Turesson, Helsingborg. Vad menar Gunnar Norber~ Jag ställer
mi g bakom,att skrivelsen skall gå ut. Det ä.r ingen mening att gå
ut i nya st~idsåtgärde;, o~ vi inte kan komma tillrätta med de . ·•
fel vi gjorde i _våras. Vår:· avdelning har hela tiden varit i skott-
gluggen, både när det gällde Gullfiber och Chileblockaden, trots
att vi är splittrade. I Helsingborg skapade det stark irritation
att de 100 % hamnarna, hoppade av -från övertidsblockaden.
Gunnar Norberg Det gick ut cirkulär om zonindel~ingen. Karl Nils-.
son satt på expeditionen under tiden. Grunden . för en avdelnings .
str~dsåtgärder skulle avgöras lokalt. Min arbetschef ringde och
sa att om övertidsblockaden sattes i gång går hamnen bort och
godset går till andra ställen. Jag kallade medlemmarna till möte.
Medlemmarna bestämde att vi skulle dra oss bort från övertids-
. blockaden, vi har under varje strid tappat arbetstillfällen. En
sådan strid till och hamnen hade gått över styr. Att G. Norberg
skulle ha .skött det här. är helt fel , jag var enbart sporadiskt
på f örbundskontoret.
Karl Hallgren Vi var inte med i Göteborg på grund av att vi an
såg det var en felaktig stridsåtgärd. Det skulle i Göteborg i
stort drabbat extra kåren. Däremot var vi beredda till direkta
aktio:q.er med hela kåren. Vi satt visserligen i förhandlingar, men
därest det hade blivit· nödvändigt hade vi gått med. _Vad Westergren
redogör för är riktigt. Gunnar Norberg hade sagt att Norrland var
färdigt. Vi fick förändra varslet 3 gg'r på gruri.d av avhopp. Vi·
har alltid .hört snacket i Göteborg om att godset försvinner, vi
har kört vår linje ändå. Vi känn~r . den här gamla grammofonskivan
Olle Wikström Vi måste analysera' vilka fel vi gjorde i samband . . . \ .
med ö.-ertidsblockaden. Informationen från förbundet ut til_l av
delniugarna och från avdelningarna ut till medlemmarna klickade.
Enligt våra stadgar skall. ·beslut om stridsåtgärder beslutas i en
sluten omröstning där 2/3 skall rösta för stridsåtgärder.
6. Vad vi vet var det endast en avdelning som ordnade allmän om
röstning.Det skall informeras riktigt ute i avdelningarna och
varje medlem skall få möjlighet ta ställning till eventuella
stridsåtgärder. Skulle då resultatet bli att 2/3 av de i omr-Ost
ningen deltagande röstar för en stridsåtgärd, är jag övertygad
att även •den sista tredjedelen är solidarisk. Det räcker däremot
inte att 20 - 25 % sitter på ett möte och beslutar över huvudet
på 75 - 80 % av medlemmarna. Då funkar det inte.
Olof Sahlin Vi har kommit ifrån dagordningen. Jag ställer mig
emellertid bakom Hallgren och Westergren. Jag skulle vilja tala
om samtrafiken. Samma rederi har trafik både på Söderhamn och
Ådalen. Vi har även fått påtryckningar. Jag blev inkallad till
chefen, som rapporterade, i norr där jobbar dom, ni måste även
göra något för att vi inte skall mista trafiken. Sahlin uppmanade
också mötesdeltagarna att i fortsättningen hålla sig till dagord-
ningen.
Lennart Johnson Förbundsstyrelsen behandlade vid sammanträdet i
går avd. 78:s skrivelse till förbundsstyrelsen ang stridsåtgärder
nas avblåsande, och beslutade lägga den till handlingarna.
Jan Ch. Westergren. Det gäller de misstag vi gjorde Gunnar Norberg.
Verksamheten var lamslagen för din ekonomiska tvist med Göteborg.
Vi fick ju till och med ta ett extra förbundsstyrelsemöte. Vi
skall lära av misstagen, vi måste vara förberedda.
Bengt Örsell, Stockholm. I Stockholm gick block~den bra utåt. Inåt
gick den sämre. En frågeställning är, skall medlemmarna förankra
förslagen uppåt eller neråt. På grund av dålig inre aktivitet får
vi tyvärr förankra neråt • . Är det så här även i splittrade avdel
ningar,måste det vara svårigheter. Rent nationellt är väl inte
förbundet så starkt, på grund av sin litenhet, men i avdelningarna är vi starka.
Gunnar Norberg. Skall bara tala om några skrivelser vi behandlade
under tiden jag satt på expeditionen. Vi var inte handlingsför
lamade. Vi behandlade tunga frågor bl.a. ILO-konventionen, diesel
avgaserna m.m., det är bara att läsa förbundsstyrelsens protokoll
från den aktuella tiden. Det är bara Jan Ch. Westergren som inte
fattat något. Frågan var bra skött.
I I
I
I l I
Bengt Lövgren. Det var olyckligt med övertidsblockaden, den .slog .
hårt mot småhamnarna. med raka ackord. En tredjedel av vår inkomst
tjänar vi . på övertid. Har man månadslön vet man i varje fall vad
man har. En ren strejk hade nog givit mer effekt.
Lennart Johnson Är detta nog diskuterat •
. Mötet Ja.
Lennart Johnson. Ordet är fritt.
Olle Wikström Vid två avtalsförhandlingar har vi lämnat in ett
avtalsförslag med 27 olika krav. Det skulle kanhända vara bättre
att begränsa antalet punkter. Lönen är givetvis den viktigaste
frågan. I de små hamnarna med raka ackord är årsarbetstimmarna en
en viktig fråga. Årsarbetstimmarna har sjunkit, så det är på gränsen att medlemmarna klarar arbetsvillkoret för A-kass·an och STP
försäkringen. Detta är en fråga som vi måste lösa. Vem som skall
betala karensdagarna,när medlemmarna är utförsäkrade . i A~kassan
är en annan fråga som måste lösas. Tidigare när det. ·var vinter
stopp i Norrland fick arbetsgivaren betala kq.rensdagarna varje
vinter.Nu är det aldrig vinterstopp och nu får medlemmarna ingen
ersättning för de 5 karensdagarna, som måste fullgöras när med
lemmarna är utförsäkrade, d.v.s. efter 300 eller 450 dagars er
sättning.
G. Nilsson, Holmsund Vi är mottagare, lagrar och lastar mycket gods
från olika hamnar. Mycket av godset stannar inte ens i Norrland.
Lastbilarna tar över mer och mer. Detta har drabbat hamnarbetarna
hårt. Hur skall vi lösa frågan om lönelyftet? Olle Wikström tog
upp frågan om förmännens löneökning. De har en förhållandeklausul
gentemot oss. Vi borde även ha en sådan. En annan viktig fråga är
den extra arbetskraften. En extra arbetare kan gå år ut och år in
utan att bli fast anställd. När en extra arbetare arbetat sex
månader borde han automatiskt bli fast anställd som ordinarie ar
betare.
Olle Dahlberg Argumentet med förmännens löner är det bäs~a vi har.
Det bevisar att vi släpat efter. Vad vi behöver i lönelyft är c:a
10 kr i timmen. När det gäller karensdagarna undrar jag om inte
Transport har någon liten ackordshamn. Hur .har de löst det där,
hela skrivningen är ju en överenskommelse mellan Stuvareförbundet
och Transport. Transportarbetarsförbundet säger, går ni över till
7.
8. oss skall vi lösa frågan. Vi måste klara ut det här på något
sätt, gubbarna skall inte behöva sitta emellan.
N~r det gäller godsflödet så går det fram och tillbaka, vi måste
se till att hamnrörelsen blir kommunaliserad, för att säkra .jobben
i hamnarna, dessa frågor måste tas upp. Innerst inne är det få
förbund, som har så ·bra demokrati och sammanhållning som vi.
Olle Wikström. Transport kan nog säga, att kom över till oss skall
vi lösa frågan. Stuvareförbundet är villig att lösa frågan som vi
vill, men det är Transport som bromsar.
Bengt Lövgren. Lögdeå och Hörnefors har fått ersättning för karens
dagarna.
Karl Hallgren. När det gäller transportfrågorna är det riktigt som
Gösta Nilsson. säger, det är en politisk fråga, har sysslat med
detta en del. Sjötransporter är det billigaste transportsystemet.
Nu har man komtni t på ett landtransportsystem, där man kan komma
undan taxor och skatter, man kör med utländska trailers.
När det gäller de extra anställda, måste vi ta upp det i avtals
rörelsen. När det gäller Transtports avtal är det frågan om det
gäller i och med att det strider mot lagen. Det skulle vara in
tressant att pröva detta i Arbetsdomstolen.
Olof Sahlin • . Kan vi gå direkt på punkt 9. Om företagen kommer och
ber oss ta förmansboken, d.v.s. tjänstgöra som extra förman,
skall vi då göra detta.
Mötet: Vi kan diskutera detta.
§ 9. Lennart Johnson Vi är överens med alla parter att svenska sjö
män inte skall deltaga i stuveriarbetet, när det gäller utländska
besättningsmän, kan vi heller inte utlämna dessa.
När det gäller förmännens deltagande i stuve.:riarbetet i Stockholm,
har vi stoppat detta. Vi stoppar arbetet och säger, antingen ni
eller vi. Förmännen skall absolut inte göra våra jobb.
Vi slåss för att behålla jo.bben.
Olof Sahlin Vad gör vi om företage't ber oss utföra förmans jobb?
Karl Hallgren Då blir det vikariat.
Viking Bengtsson Jag är personligen av den uppfattningen att kan
vi få valda lagbasar i 111ckorna att utför a jobben och ge f<,)rmannen
administrativa uppgifter, är det positivt. Vi prövar e t t nytt
system vid containerlastning i Göteborg, som innebär detta • ..
Det är ju egentligen inget annat än att vi går tillbaks till
våra rotemän. I t.ex. England väljer man förmän.
Lars Erik Qv.ick. Om vi skall gå till baka så lB.r det i vissa hamnar
varit oerhört med jobb. Stuveribolagen har skrivit in sjöfolket
.Rom extra stuveriarbetare, det har vi inte kunnat göra. något åt,
i ocr. med att besättningsmännen haft fri törn. I Sundsvall har
Stuveribolaget vid tre tillfällen inte ens lämnat anställningsbevis.
Vi här även vid utskrivning av stuveriarbetare till förmän fått
en viss ersättning till avdelningen, det får vi inte längre.
Jarl Hallgren : När det gäller förmän har vi haft central förhand-
1 ing i frågan när det gäller Västerås. Vi har e.tt protokoll på
att förmän inte får deltaga i arbetet annat än som .instru1ctör.
När det gäller besättningsmän. I Göteborg har v.i fört aktiv kamp
mot detta. Vi har gått in och blockerat och krävt skadestånd. På
1,5 månad har vi tagit ut c:a 18.000 i skadest~nd och fått papper
på att de inte i fortsättningen ska använda annat än stuveriar
betare •. Vi kan även skicka ut kopia på protokollet med Stuvare
förbundet ut till avdelningarna.
Gösta Nilsson Det är så knepigt att i vår hamn (Holmsund) har vi
ordinarie förmän som tillhör avdelningen. När en gubbe blivit
.fä: ~md.n har · han stannat kvar hos oss. Vi har även medlemmar · på
kontoret. Vid ett tillfälle lastade en förman ut träpaket. Det blev mycket dyra paket.
ylary Mellqvist I Södertälje har man anställt besättningsmän som
extra stuveriarbetare och även tagit ut stuveriarbetare som förmän .
Olof Sahlin Vi måste ta ett riktigt beslut. Skall vi ta förmans- ·
boken eller ej7 När det gäller ·besättningsmännens . deltagande i
stuveriarbete t skall vi blockera och låta båten ligga?
Olle Wikström underströk att alla parter Sjöfolket, Redarförenin
gen o. s .v. är överens med oss. När det gäller utländska besätt-:r: ingsmä.n kan vi blockera fartygen. ·
~ars Sundma.n, I ggesund. Vi får väl sluta arbeta om andra går in
och tar 1·årt jobb. När det gäller truckarna, skall vi eller för-.
mar1nan serva truckarna? Visst kan förmännen tillhöra oss.
9.
10 • Olle Wikström. Det är tvivelaktigt om våra medlemmar skall åtaga
sig arbete som extra förmän. Vi kommer in på· en annan arbetsgrupps
arbetsområde. · På -många ställen vore nog stuveribolagen tvingade
anställa fler förmän, om inte vi ställde upp.
Bengt Öhrsell Begä~ vi att förmännen skall respektera våra ar-
betsområden, .får vi nog också respektera deras.
· Wilh~lm Hedin De extra förmän vi fått ner har ofta varit in-
kompetenta. Vi vill stävja användandet av extra förmän, men om
någon frivilligt vill ställa upp har han fått det.
Olof Sahlin. Problemet är kanske större i småhamnarna. Vill ha be
slut på. Skall vi ha samma lön som förmännen.
Gunnar Norberg Vi har fram till i fjol int.e tagit i tidboken. Nu
får Stuveribolaget betala 4.500 kr om året till avdelningen samt
fri telefon. Kan rekommendera detta.
Olof Sahlin Detta stjälper den plan som vi har för avdelningarna i landet.
Bengt Örsell Skall denna fråga behandlas i dag, vi har aldrig
diskuterat frågan ute i avdelningarna. Jag föreslår bordläggning.
Olof Sahlin Bordläggning, punkten står ju på dagnrdningen.
Olle Wikström Jag föreslår att frågan remitteras till förbunds
styrelsen, i övrigt anser nog jag att den som vikarierar för en
förman skall ha samma lön som ord. förman.
Lennart Johnson När ~et gäl1er svenska besättningsmän är saken
klar. När det gäller utländska besättningsmän, får vi varsla om
blockad till Sveriges Stuvareförbund. När det gäller förmännens
deltagande i stuveriarbet~t, är det .ett klart nej till detta.
Denna fråga finns även protokollförd.
Lars Sundma.n Skall vi eller förmännen serva truckarna!
Lennart Johnson Det är vårt jobb.
Viking Bengtsson I Göteborg har vi en särskild sektion som servar truckarna.
Olof Sahlin Det är arinat i storavdelningar som Göteborg. I Söderhamn gör v.i allt själ va.
Lennart Johnson Det jobbet är vårt, om vi skall åtaga oss förmans
jobb eller inte är överlämnat till förbundsstyrelsen att besluta om.
Olof Sahlin Hur lång tid tar det ?
Lennart Johnson Vi får ta ett möte direkt efter detta.
Karl Hallgren Vi kan inte besluta om att någon skall söka jobb .
eller ej.
Olof Sahlin Problemet finns kanske bara i de mindre hamnarna.
Per Turesson Förbundsstyrelsen får ta detta beslut. Det är för-
männens uppgift att bevaka sina arbeten.
Jan Ch. Westergren Håller med Bengt Örsell, vi har inte disku.-
terar igenom frågorna ute i avdelningarna.
Erik Adolfsson Jag föreslår att blir man extra förman för en dag,
skal~ vi ha samma lön.
Bengt Örsell Vi kan . inte förhindra någon att ta ett jobb.
Olof Sahlin Skall vi ha samma lön eller inte, det är det vi
skall besluta om.
Lennart Johnson · vi måste diskutera detta i förbundsstyrelsen
först.
Lars Erik Karlsson I denna fråga får man träffa lokala överens
kommelser.
Olle Dahlberg Förbundsstyrelsen får ta sig en funderare på detta,
i avvaktan på detta får avdelningarna fortsätta som förut.
Beslut
Förbundsstyrelsen får ta upp frågan och lä.Itina rekomm.endationer
till avdelningarna.
Åter till § 5
Gunnar No:rberg I avtalsfrågan måste vi precisera oss på några
få frågor. Tio kronor i timmen i lönelyft är nödvändigt för att
täcka eftersläpningarna, även om det kan bli hårt att få det.
Transport skall gå ut hårt sägs de,t, de har tydligen också ... ·
diskuterat differensierade löner. Det kan vi inte gå med på. · Vi
måste grundligt bevaka Transport. Vid förra avtalsrörelsen hade
Martinius Nielsen förslag om total arbetsnedlägge1se , han hade
nog rätt, det hade varit bättre. Vi får göra klart för oss att
den aktivitet vi hade 1974 gav bra utdelning, nu är vi tillbaka.
11.
1 I I I
12.
· Kraven är lätta att ställa, men det gäller att genomföra dem.
Vi f år ha täta k ontakter inom VU och f örbundsstyreisen för att
genomföra vad ·vi föresatt oss .
§ 5 :B
Reella för- Lennart Johnson Vi kommer om mötet anser att vi skall slåss f?r
handlingar ett eget avtal att hemställa om centrala f örhandlingar.
Olle Wikström
kunde påverka
1974 ·var .vi med .i reella löneförhandlingar och
resultatet. Efter 1974 har vi mest blivit nonchale-
rade. Vid de förhandlingar vi f ört med Sveriges Stuvareförbund har
vi mest blivit presenterade de överenskommelser som träffats med
Transport, och vi har .inte kommit in i riktiga förhandlingar.
Jan Ch. Westergren. Olle Wikström nämnde något efter resan till
Geneve att de inte kan hindra oss att teckna ett avtal eftersom
vi organiserar majoriteten av hamnarbetarna.
Olle Wikström Enligt .ILO:s konvention nr 98 s om rat ificerats av
Sverige skall vi äga rätt · att t eckna a real för hamnarbetarna i
Sverige, på grund av att vi organiserar majoriteten. ILO har gjort
påtryclrn.ingar på den svenska regeringen , men det har inte hjälpt
hittills.
Olof Sahlin Först när all a ha.mnarbetarna ä,r organiserade i Svenska
Ha.mnarbetarförbundet får vi teclrn.a avtal.
Gunnar Norberg Om riksdag och regering ratificerar överenskommel
sen, men inte inför den i grundlagen, gäller den inte.
Henning Sjö~tröm har sagt att denna fråga kan vi driva till
Högsta Domstolen, men det tar tid och blir dyrt.
Karl Hallgren. Det är fel ·att vi inte kan sluta avtal, den rätten
har alla förbund enligt svensk lag. Det är uteslutande beroende på
vilken styrka vi har. Sedan är det som Gunnar Norberg säger, det
är inte inskrivit i grundlagen. Kan vi få et t internationellt
stöd, kan det bli ett hårt tryck från rederierna.
:Bengt Lövgren. Vi kan vänta' till en högkonj:mktur och ta en strejk
på våren .
Olle Wikström Att vi organiserar majoriteten av ha.mnarbetarna är
mycket viktigt. ILO b:ryr sig inget om Lokma.rmaförbundet och Drift
personalförbunde t. De organiserar i nte ~ajoriteten från sin yrkes
grupp. Transport har gjort en u tredn~_ng so::n visar att de organise-
ra.r l ika många hamnarbetare som vi.~:bet är helt fel. V.i har gjort .
en egen utredning och den visar, att hur vi än räknar organiserar
vi en kraftig majoritet. Det där med internationella stödet kan
kanske Lennart och Kalle ta upp i Barcelona.
Lennart Johnson. Det är redan klart att frågan kommer att behand
las där.
Ol l. l; Wikström Vi måste vara på det klara med vad våra medlemmar
vill, skaJ.l vi underteckna ett avtal om vi skulle få möjlighet
till detta.
}1ennart Jobnson. Uppgörelsen måste gå ut på omröstning.
Olof Sahlin För vår del finns inga paragraf er som säger att vi
skall ' teckna avtal.
Lennart Johnson Hans Ericson har sagt att om han så inte har
en gubbe i ha.mnarna,kommer han att teckna avtalet för hamnarbetar
na, det hävdar LO:s organisationspla.n. Det internationella stödet
kan bli avgörande. Stuveribolagen är bc3.nk'.rutta. Vad vi måste lita
till är våra egna krafter och internationella stöd. Vad händer om
det skulle bli en internationell blockad mot svenska fartyg.
Per Turesson Vi bedömer det . så i Helsingborg att vi inte kan eX.
anö0ra som. förbund och ena hamnarbetarna utan ett eget avtaJ..
Olof Sahlin. Hur vi än sitter här måste vi ha ep. majoritet, vi
måste gå ut över hela linjen.
G1mnar Norberg När vi bildade det här förbundet kollade vi med
juridisk expertis. Lok:mannaförbundet gick till Högsta Domstolen
och fick fastslaget,att man kan sluta avtal med vem vi vill. Denna
diskussion skulle vi ha överallt. Vi kan göra mycket om vi är
eniga, även om det tar tid. Får vi vara med och bestämma avtalet ·
kan vi väl teckna avtalet.
Olle Wikström. Ar_betsmarknadsministerna Ingemund Bengtsson sade
uttryckligen att det .inte fanns några juridiska hinder för vårt
förbund att teckna eget avtal • . Det är uteslutande styrkeförhållan
det s om är avgörande. De internationella förbindelser vi kunnat
uppr · v~ ta, ger onekligen vårt förbund betydligt större styrka än
1. id ··. ·ur e.
Lennart Johnson upplyst~ att vi !ått ett meddelande att hamnarbetar
r.a i Rotterda.m okuperat .Transports expedition i Rotterda.m.
13.
\
\
\
\
\
\
\
\
14.
Lönekrav
Viking Bengtsson redogjorde för de internationella aktioner man
vidtagit i frågan· om ombyggnad av vissa fartyg och som lyckats.
Olof Sahlin. Det är bra med samarbete, men varför inte
flisbåtarna.
då om
Lennart Johnson Det är det vanliga att man pressar h8lllilarna mot
. varandra. Det är inte så lätt angående flisbåtarna. Man borde ut-
växla mer information.
§ 5 c. Lennart Johnson. Denna punkt är ju på sätt och vis redan berörd.
De krav som berörts är följande:
Lönen. Timantalet i mindre h8lllilar med raka ackord.
Ersättning för A-kassans karensdagar
Vid utökning av kåren, skall extra anställd ha företräde.
Har själv satt ihop några krav.
Alla förhandlingar på betald arbetstid.
Fastslagen betald tid för fackligt arbete.
Fackmöten på betald arbetstid.
Per Turesson. Vi har tidigare år lagt ett avtalsförslag. Vi måste
väl även nu lämna in ett komplett förslag.
Lennart Johnson. Menar Du att det gamla avtalsförslaget skall ligga
som grund.
Per Turesson. Kan man göra på annat sätt.
Lennart Johnson. Nej, men man får korrigera.
Per Turesson. Vi har haft problem med att ·rå extra arbetskraften
fast anställd vid nyrekrytering. I en del fall har vi lyckats, men
som linje plockar stuveribolagen folk utifrån som t. ex. har. trafik
kort. Det är också så att dessa grupper har lägre aktivitet. Nu
har stuveribolaget i Helsingborg anställt 5 man och gått förbi
några av våra som sökt. Nu skall vi utlägga ett varsel om en en
dagars strejk och vill ha förbundet med på att lägga kvarstå;t!l på
de båtar som har lastat eller lossat den dagen. Vi anser att arbete
som extra arbetare är en merit för fast anställning •
Lennart Johnson. I Stockholm har det alltid varit så att extra
folket gått i förtur, men vi har haft en tvist om detta i Södertälje,
där vi fått ans"11älld 2 ~v vara extra arbetare.
Per Turesson Vi har inte bestämt oss än, men vi vill ha ett var
sel med oss vid förhandlingarna.
Stefan Calen, Norrköping. Det är viktigt att extra folket har
förtur vid fast anställning · även för oss i Norrköping, nu smyg
anställs det ordinarie arbetare.
Lennart Johnson • Förbundsstyrelsen måste få klart för sig om
vårt lönekrav. Vi har ju motivation.
Karl Hallgren. Vi diskuterade 10 kr i timmen. Prishö.jningar,
hyreshöjningar, allmän inflation o.s .• v. jag tror inte ens 10 kr
täcker levnadsfördyringen, andra har även kommit r'~am till 10 kX i timmen.
Beslut
Lönekrav 10 kr i timmen i påslag.
§ . 6. Lennart Johnson. Egentligen räcker det med en mindre delegation
plus huvudförhandlare, en jättedelegation drar stora kostnader.
Martinius Nielsen. Delegationsfrågan måste lösas på annat sätt,
det är onödigt dra ihop en massa folk, för korta förhandlingar.
Gunnar Norberg Föreslår 5 förhandlare som får konstituera sig
själva.
Beslut
Enligt Gunnar Norbergs förslag.
Till förhandlingsdelegation valdes följande:
Lennart Johnson, Erik Andersson, en plats för Göteborg, Jan Ch.
Westergren och Olle Dahlberg.
§ 7.
15.
Val av förhandlingsdelegation.
Olle Wikström Frågan om vilka arpeten vi är skyldiga att utföra Arbetsområde
förutom sedvanligt stuveriarbete har varit aktuell vid flera till-
fällen, nu senast i Malmö. Vi har sagt att vi inte skall göra in-
trång på andra gruppers arbetsområde, men det är en fråga som vi
måste diskutera igenom ordentligt.
Olle Dahlberg. Allt förekommande arbete som har samband med last
ning eller lossning inom hamnområdet. Det är också viktigt att
16.
bestämma vad som är ha.mnområde. Yi får nog finna oss i att göra
arbeten som inte är traditionellt stuveriarbete.
Karl Hallgren. Ansluter mig till vad Olle Dahlberg sagt. Men_ nu
finns det stuveribolag som vill använda arbetarna som entreprenad
folk. Vi har haft en konflikt i Malmö om detta. Där är det nu
spikat. Arbetarna skall utföra allt hamn- och terminalarbete.
· Den skrivning vi har i vårt gamla avtalsförslag täcker detta.
Andra länders hamnarbetare går också på samma linje.
Wilhelm Hedin. Även i Luleå har vi haft problem med konstiga joJb
och vi kan få problem med detta även när det gäller Börstskärs
kajen i Luleå, är också inne på Olles linje.
Lars Erik Karlsson. Det är tydligen olika i olika hamnar. Varje
avdelning måste dock vara suverän att själv besluta i denna frågä.
Stefan Calen-. Tycker detta hänger ihop med punkt 8, utlåning av
arbetskraft, om vi suger upp andra jobb, kan folk från andra hamn
ar bli tvingade att åka mera. Vår hamn har blivit nån slags ter
minal, som suger upp folk även från andra hamnar.
Lars Sund.man. När vi reser till andra hamnar skall vi ha ersätt
ning för restiden,och vi skall endast utlånas när det gäller arbeten på båtarna.
Bengt Lövgren. Vi har ju traktamenten det täcker restiden.
Clary Mehlkvist. I Södertälje är det i regel extra folket som
reser till Norrköping, de har 112 kr om dagen extra, men får i gengäld långa restider.
Stefan Calen. Våra kårer kommer att minska om vi låter oss utiånas
mellan hamnarna. Om vi fortsätter som nu blir det snart bara en hamn i Sverige.
Clary Mehlkvist. En dag ringde det från Kramfors och 4 man åkte dit.
Lennart Johnson. Gunnar Norberg har tagit upp detta i förbunds-:styrelsen.
Per Turesson. Två.' aspekter, olika om man förflyttar ordinarie och
extra,kan vara attraktivt för det extra. En ökad förflyttning kan
kanske stabilisera de ordinarie kårerna.
L. Johnson I Stockholm har vi övertidsbetalt vid förflyttning.
Cl ary Mehl.kvist. Vi fick välja traktamente eller övertidsbetalni~g.
Bengt Öhrsell. Extra folket kan man inte stoppa. Vi får stoppa i de
h amnar man kommer till. I Stockholm har vi introdizktionsku.rs och
handledare för nya extra. Vi måste veta vad .det kommer för folk. ·
Och detta kan vara en broms.
Gösta Nilsson. Det har visat sig att det uppkommer problem med
extra folk som kommer. V.i har snart haft halva Universitetet i
Umeå på introduktionskurs. Det måste vara så att ordinarie kårer
n a i närliggande hamnar tar dessa jobb.
Lars Erik ' Qvick. Problemet för oss, ska vi åka eller inte åka,
sedan kan vi ställa de andra kraven.
Uno Löckner. Instämmer med Qvick, det måste vara frivilligt att
åka.
Stefan Calen. Man kan sätta fantasisummor, så att det blir dyrt
att flytta folk,kan kanske bromsa.
Olle Dahlberg Om vi tar beslut på att inte åka raderar vi t.ex.ut
Skellefteå. Vi kan inte ta ett definitivt beslut. Vi måste ha en
fr ivillighetsklausul. Vi måste i stället se till att få rimliga
traktamenten och reseersättningar.
Karl Hallgren. Kan vara svårt. Det är som Olle säger. I norr är
man piskad att åka, om inte annat så för A-kassans skull.
Uno Lockner. Vad är det som orsakar förflyttning. Det är ju det
fraktstöd industrin har som gör att man kan flytta godset med statliga medel.
L. Johnson. Fortsätter energikrisen måste ju åkerivansinnet stoppas.
Lars Sund.man. Ska vi förflyttas ska vi serva båtar och inga extra arbeten.
Lars E. Qvick. Förut i månadslöneavtalen stod det en garantilön, nu står det ingenting. Varför?
Rolf Möller. Om man far t ill en annan hamn måste man ha betalt h~la dagen.
§ 10.
01J.e Wikström. Det står klart och tydligt i våra stadgar hur vi
skall förfara om vi önskar ne dl~gga arbete t , däremot står det
17.
Omröstning
1 ' .
.ssan
ingenting om vilken majoritet som erfordras när .det skall röstas
om återgång till arbetet eller fortsatt arbetsnedläggelse •. Den
frågan har varit föremål för olika tolkningar. Förb'Q!ldsstyrelsen
har diskuterat frågan och . .anser, att när det erfordras 2/3 majo
ritet att besluta om en stridsåtgärd, skall det också vara 2/3
majoritet för fortsatta stridsåtgärder.
Bengt Öhrsell Det kan bero på hur man lägger propositionsordningen.
Lennart Johnson. Vi får gå ut med ett cirkulär om tolkningen.
G. Norberg. I Arbetarrörelsens historia började man med enkel
majoritet, men man ansåg snart att det var en så viktig fråga att
det var nödvändigt med 2/3 majoritet.
Lennart Johnson. Kan vi besluta att rekommendera avdelningarna
2/3 majoritet.
Beslut:
Att rekommendera 2/3 majoritet.
§ 11.
Olle Wikström informerade om problematiken runt A-kassan. Styrelsen
för kassan har hos AMS hemställt att få höja ersättriingarna från
nuvarande 180 till 195. AMS har svarat att enda förutsättningen
till detta är att avgifterna höjs från nuvarande kr 12 för klass I
till 20 kr, och för klass II från 30 till 50 kr. Vi har nu 'Jegärt
ett sammanträde med AMS, för att försöka komma runt på något sätt.
Uno. Lockner. Vi har behandlat cirkuläret ang inlånat kapital på
styrelsemötet. Är det meningen att öve~ de privata lånen till A
kassefonden bestämmer de enskilda själv.
Lennart Johnson. Det är så det skall tolkas även om det är lite
luddigt skrivit.
Olle Wikström. Det stär även en ruta i vår tidning angående detta.
Per Turesson. Vi gjorde så här. Avdelningens fondbevis får stå kvar.
De enskilda andelarna överför vi till avdelningen om medlemmen så
vill. Avdelningen tar alltså på sig det ekonomiska ansvaret för
medlemma.+na. På A-kassestämman var jag av den uppfattningen att
avgiften skulle höjas. Vi har ju marginaler till Transport. Men
det måste väl också finnas ett alternativt förslag.
•
Olle Wikström. Det finns inga alternativ i AMS skrivelse. Det Ni
beslutat i Helsingborgsavdelningen noterar vi med tacksamhet, det
skulle vara bra om alla avdelningar kunde göra lika.
Uno Lockner. Det rör sig om för mycket pengar för oss i Örn.skölds-
vik.
G'unnar Norberg. Det är friskt kapital vi behöver inte upplånat
kapital.Problemet är att vi har stora delar av vår fond på lån
från avdelningar och enskilda.
Dagordningen var nu genomgången och Lennart Johnson avslutade
mötet och tackade för visat intresse.
Justeras: . .. tf
1~.mtf 6~1t.,,~ Bengt Ohrsell
·! e-J,.t.. 7l-,_ "-"":-=-----Jan Ch. West~rgren
Vid protokollet
19 •
