84 SIDOR PROFFSTIPS FR MODERNA MUSIKER

SpecialSVENSKA STUDIOELITEN GER DIG

FR ATT LYCKAS MED DINA INSPELNINGAR HELA INSPELNINGSSKOLAN SAMLAD!>AKUSTISK GITARR >METAL-GITARR >ELGITARR >TRUMMOR >BLSINSTRUMENT >STRKAR >SNG >SLAGVERK >SYNTAR >FLYGEL >ELBAS

VASSASTE TIPSENFRN BRJAN

+52 MIXNINGSTIPSSOM FRDLAR DINA INSPELNINGARSTUDIO SPECIAL 200589:00 SEK 99:00 NOK 89:00 DKK 8,90 EURO

INTERPRESS 0476-65

65 7 388047 608902 RETURVECKA: 43

RTT MIKROFON S VLJER DU

Sommarens samlarnummer!Frn brjan: MikrofonenAllt du behver knna till om mikrofoner fr att hnga med i artiklarna om inspelning.

4

Sng

48

Nr fler och fler skaffar sig mindre studi-

Alar Suurna vet hur du fr liv i sngspren. Rtt mick till rtt rst r receptet.

Akustisk gitarr

6

SlagverkRub-a-dub-studions Tom Hofwander vet det mesta om slagverk och hur de spelas in.

54

Vi besker Pontus Olsson och Lasse Halapi, bda med gedigen kunskap.

Metal-gitarrDet handlar om tunga licks och rivande dist. Fredrik Fredman Nordstrm kan recepten.

12

Syntar

60

Charlie Storm har de smarta knepen som fr syntspr att leva upp och som du inte visste om.

Elgitarr

18

Flygel

66

Producenten Michael Ilbert berttar hur han formar sitt sound och placerar mickarna.

Torbjrn Samuelsson understryker vikten av att lyssna nr man spelar in flygel.

TrummorTrummisen Christer Jansson delar med sig av sina tips. Du kan klara dig med bara en mick!

24

Elbas

72

Sveriges kanske mest inspelade basist, Sven Lindvall, guidar i jakten p det perfekta basljudet.

Blsinstrument

30

52 tips som vssar mixenInspelningarna r gjorda och hr r tipsen du behver veta fr att mixa din kommande hit!

78

Blsinstrument kan vara enkla att spela in. Bernard Lhr visar hur du gr fr att lyckas.

Strkar

36

Faq

82

Vi kte till Radiohuset i Stockholm och fick massor av tips med oss tillbaka frn Fredrik Andersson.

Vilket inspelningsprogram ska jag vlja? Studio svarar p lsarnas frgor om inspelning.Studio utges av IDG AB Redaktr: Mats Sthlbrst Formgivare: Peter Holmgren Tryck: Srmlands Grafiska ISSN: 1652-0408 www.studio.se

Sng

42

Teknik i toppklass garanterar inte en lyckad tagning. S hr lockar du fram det bsta ur sngaren.

Olle Niklasson skribenten bakom skolornaSom hngiven Macanvndare sedan 1989 har Olle aldrig gt en portastudio. Med flinka fingrar spelar han sax, fljt, gitarr, bas, keyboards och trummor. Han har medverkat p hundratalet inspelningar och har producerat ett tiotal album, skrivit musik till radio, tv, teater och balett. Numera kallar han sig akustisk formgivare p Audiotechture (www.audiotechture.se). Missa heller inte Olles etymologiska kokbok, Lk p laxen.

or istllet fr att g till stora etablerade diton, r mnga rdda fr att den gedigna studiokunskapen frsvinner, vilket fr konsekvenser fr den musik vi lyssnar p. Det tog vi och skribenten Olle Niklasson (se presentation hr nedan) fasta p vren 2004 och startade Inspelningsskolan dr Sveriges studioelit ger sina bsta tips fr att f ett optimalt ljud vid inspelning av ett instrument. Svl den oemotstndliga nrheten som det rivande distet. Serien r skriven fr att vara tydlig och enkel, men som i alla branscher kan det vara en hel del nya termer att frst fr den som inte r bekant med dem. Drfr har vi i mjligaste mn lagt med ordlistor i samband med varje del som kort frklarar de olika termerna och klassiska studioprylarna. Inspelningsskolan r en av de mest efterfrgade delarna i tidningen, och det vore nrmast tjnstefel att inte samla ihop alla till ett specialnummer och krydda det med mixningstips. S se detta specialnummer som ett litet referensverk att terkomma till nr du bst behver tipsen, en dokumentation ver gedigen studiokunskap, eller bara en skn sommarlsning fr dig som brinner fr att gra musik. Missa frresten inte vr kommande mixningsskola som drar igng till hsten!Bjrn E Olsberg Chefredaktr och ansvarig utgivare

Studio Special - 2005

3

FrnBRJAN

MIKROFONENFRSTA LNKEN I INSPELNINGSKEDJANFr att f ett bra resultat i hemmastudion r det viktigt att knna till de olika mikrofontyperna och vad som skiljer dem t. Studio lr ut grunderna.Mikrofonen r den frsta lnkeni en studioinspelning. Den omvandlar ljudet, som egentligen r rrelser i luft, till de elektriska impulser som mixern, inspelningsutrustningen och sedan monitorhgtalarna hanterar. Mikrofoner finns i mnga prisklasser, utfranden och typer. Att knna till dessa typer och hur de fungerar r en bra brjan till en lyckad inspelning. Dynamisk mikrofon tl tryck En vanlig, och i mnga sammanhang anvndbar mikrofon, r den dynamiska mikrofonen. Tekniken bygger p att ett magnetiskt flt omger en spole som r fst vid ett membran. Nr ljudvibrationer fr membranet att vibrera kommer spolen att vibrera i magnetfltet, vilket i sin tur genererar elektriska impulser som motsvarar det inkommande ljudet. Den dynamiska mikrofonen kan ofta hantera starka ljudsignaler utan att distortion uppstr, ngot som gr den vl lmpad fr ljudupptagning nra ljudkllan, exempelvis en gitarrfrstrkareS hr kan en dynamisk mikrofon se ut. Bilden visar Shure SM58, en av de vanligast frekommande mikrofonerna alla kategorier. Rde NTK r ett exempel p en typisk kondensatormikrofon av typen stormembran.

eller en virveltrumma. En sdan uppmickning kommer att generera ett nra och tajt sound. Den dynamiska mikrofonen r ocks ytterst lmplig att anvnda i livesammanhang, fr exempelvis leadsng (s lnge sngaren/sngerskan sjunger nra mikrofonen),

eftersom du d inte behver vrida upp gain-instllningen s mycket p mixern. Det innebr att rundgng lttare undviks. En annan frdel med den dynamiska mikrofonen r att den r relativt hllbar och tl att tappas i golvet utan alltfr stor risk att den gr snder.

Bandmikrofonen r en variant av den dynamiska mikrofonen som r mycket knslig fr sttar. Dremot tl mnga bandmikrofoner hga ljudtryck, vilket gr dem lmpade fr placering nra hgtalarkabinett. I stllet fr ett membran kopplat till en spole, anvnder bandmicken en eller tv tunna aluminiumband som placerats i ett magnetflt. Den har mycket svag utsignal, men frdelen r att den har en naturlig bidirektionell upptagningskaraktristik och ett extremt verklighetstroget ljud. En helt annan typ av mikrofon, som r anvndbar i mnga studiosammanhang, r kondensatormikrofonen. Membranet i denna typ av mikrofon r oftast tillverkat av polyester (med en tunn guldhinna) och r uppspnt intill en kraftig, fast metallplatta som utgr en aktiv del i en kondensator. D ljudvibrationer stter membranet i rrelse kommer motstndet mellan membranet och metallplattan att variera och ljudet omvandlas till elektriska signaler. Mikrofonen behver dock en elektrisk strm fr att fungera. Antingen finns det plats fr ett batteri, eller s fr man skicka s kallad fantommatning genom xlr-kabeln till mikrofonen. De flesta mixerbord har mjlighet att skicka fantommatning.

Tre olika grundkaraktristiker beskriver upptagningsomrdetUpptagningskaraktristiken fr en viss mikrofon visar i vilken riktning den r knslig fr ljud. Hr kan olika mikrofoner skilja sig mycket t. Kardioid (njure) r den kanske vanligaste upptagningskaraktristiken (bild 1). De tv andra huvudkaraktristikerna r rundupptagande (bild 2) och ttakopplad mikrofon (bild 3).

1. NJURE

2. RUNDUPPTAGANDE

3. TTAKOPPLAD

4

Studio Special - 2005

FrnBRJANEn kondensatormikrofon kan ngot frenklat delas upp i tre delar som alla har stor inverkan p ljudkvaliteten: kapseln, frstrkaren och drivsteget.

S fungerar kondensatormikrofonen

Rrmikrofonens ntaggregat (Visas ej i bild)De mikrofoner som har rr i frstrkaren krver hgspnningsoch gldstrmsmatning av rret. De flesta radiorr av smsignaltyp jobbar bara bra med en s kallad anodspnning p 100300 volt och krver dessutom ganska hg gldstrm fr att f fart p elektronerna. Drfr har alla rrmikrofoner (med vad vi vet tv undantag Microtech Gefell UM900 och Audio Technica AT3060) separata ntaggregat fr strmfrsrjningen.

KapselnEn stormembrans kondensatorkapsel brukar vara 2535 millimeter i diameter. Precis som namnet antyder bildar kapseln en enkel kondensator med en rrlig platta och en fast. En polariseringsspnning r ansluten till kapseln och nr ljudvgorna rr den ena plattan/membranet fram och tillbaka lmnar kapseln en svag signal ifrn sig som r en elektrisk avbild av ljudet. Kondensatormikrofoner med omstllbar karaktristik har tv membran och genom att stlla om polarisationsspnningen till dessa kan man f mikrofonen att vara knsligare i vissa riktningar.

FrstrkarenFr att signalen frn kapseln ska bli anvndbar mste den frstrkas. Detta kan gras antingen med en flteffekttransistor eller ett rr. Flteffekttransistorer ger i allmnhet en aning snabbare och renare ljud medan rr i frstrkaren ger lite varmare ljud. Frstrkaren fungerar som en s kallad impedansomvandlare. Kapseln har extremt hg impedans (vxelstrmsmotstnd) och kan bara driva ytterst lite strm. Vad flteffekttransistorn eller rret gr r att den snker impedansen och lmnar en mycket strmstarkare signal till drivsteget.

DrivstegetFr att den svaga signalen frn en mikrofon ska kunna verfras utan strning behver impedansen snkas nnu ett snpp och signalen balanseras, allts delas upp i tv spegelvnda signaler. Detta kan antingen gras med en transformator eller med transistorer. Transformatorbalansering brukar ge mer gammaldags karaktr i ljudet. Transistorer ger oftast lgre brus och mindre knslighet fr varierande ingngsimpedans i mikrofonfrstrkaren.

Att titta efter om fantommatningsknappen r nedtryckt p mixerbordet kan fr vrigt vara ett tips till felskning d en mikrofon inte fungerar. Kondensatormikrofonen r mer detaljerad i ljudet n den lite trgare dynamiska och har ofta en tydlig och skarp karaktr i de hga frekvensomrdena, vilket gr den exemplarisk fr exempelvis inspelning av sng, akustiska instrument och som verhng till trumset. Mikrofonen kan ven ta upp ljud p lngre avstnd och man kan p s stt, genom att placera den lngre frn ljudkllan, ven f med inspelningsrummets karaktr. Att stta en kondensatormikrofon framfr en leadsngare i ett livesammanhang fungerar dock smre, d det med stor sannolikhet kommer att resultera i rundgng. Mikrofonen r ocks mer mtlig n den dynamiska. Olika riktningar Olika mikrofoner har olika frekvensgngar, ngot som i allra hgsta grad pverkar mikrofonens karaktr. En mikrofons frekvensgng terges ofta i handboken i

form av en graf som visar vilka frekvenser mikrofonen r bra p/frstrker och vilka frekvenser som den dippar p ett visst avstnd frn ljudkllan. En rak frekvensgng kommer att ge ett rent och naturligt sound medan en frekvensgng med en push p exempelvis 10 kilohertz-20 kilohertz kommer att ge en sprd och krispig karaktr. Mnga mikrofoner ger en frhjning i de lgre frekvenserna d de placeras nrmare ljudkllan, ngot som kallas proximity-effekten. Det r anvndbart exempelvis nr man avgr hur fett man egentligen vill att elgitarren ska lta. En del mikrofoner har en roll off i de lgre registren fr att kompensera fr proximity-effekten. Mnga mikrofoner har ven mjlighet att med ett litet reglage skifta frekvensgng och man kan p s stt exempelvis gra en cut off i basregistret fr att minska upptagning av ljud som den eventuella ljudkllan inte innehller. En sngare eller sngerska sjunger sllan under 80 hertz vilket gr det ondigt fr mikrofonen

att ta upp lgre frekvenser n s. En cut off kan d minimera strande lckage frn exempelvis en flkt och minska effekten av puffljud som uppkommer av att sngaren puffar starka p-, b- och tljud mot mikrofonens membran. Ett s kallat puffskydd r fr vrigt en god investering fr att f bort onskade puffar. En mikrofon har ocks en bestmd riktning fr upptagningen (karaktristik). En rundupptagande mikrofon tar upp ljud lika bra framifrn som bakifrn som frn sidorna och kan anvndas till snginspelning av mnga rster samtidigt eller som rumsmikrofon i kombination med en nrupptagande mick, placerad lite lngre frn ljudkllan, fr att ge rumskaraktr. En riktad mikrofon tar upp ljud rakt framifrn och blir smre ju lngre ut i vinkel ljudkllan kommer. Den riktade mikrofonen kalllas ven kardioid eller njure, d mikrofonens upptagningsomrde utifrn membranet ser ut just som en sdan, med god upptagning framifrn och i princip ingen alls rakt bakifrn.

En riktad mikrofon r bra fr att minimera lckage i sammanhang av inspelning av flera instrument samtidigt. Den ger ven en tydlig upptagning av ljudkllan utan att ta upp s mycket av rummet runtomkring. Den sista upptagningsriktningen vi tar upp hr r en s kallad tta. En tta tar upp ljud lika bra framifrn som bakifrn och kan exempelvis anvndas till upptagning av tv rster. Brja med en kondensator En bra, riktad kondensatormikrofon med en rak frekvensgng r anvndbar i de flesta inspelningssammanhang och r en god investering som frsta mikrofon i en hemstudio. Den ger ett gott resultat vid inspelning av allt frn sng och piano till gitarr och trummor. Nr ekonomin tillter kan man sedan investera i ett par dynamiska mikrofoner fr nrmickning av trummor och gitarrfrstrkare. Att sedan brja kombinera dessa med varandra ger stora mjligheter till att f till ett riktigt bra sound. Klas BackmanStudio Special - 2005

5

INSPELNINGSSKOLAN DEL 1

AKUSTISK GITARRF instrument har s mycket att sgas om som gitarr, och inte minst den akustiska gitarren. Rutinerade Lasse Halapi och Pontus Olsson delar med sig av sina bsta tips i frsta delen av inspelningsskolan. Med rtt mick, gitarr och musiker och bra std frn ljudteknikern kommer du att lyckas.TEXT: OLLE NIKLASSON FOTO: JOHANNA HANNO

V6

art gr man fr att fiska kunskap om akustisk sopig gammal Gibson SG, en Martin D-28 Herringbone, en Larriv, gitarrinspelning? Vi har svrt att tnka oss ett bttre en tomatsoppsfrgad Dobro som frmodligen r den fulaste jag har stlle n Almost Heaven, studion som Pontus Olsson och sett. Och jag har sett mnga. Lars Halapi ger och driver tillsammans. Almost Heaven slog upp garageportarna i augusti 2003 Mellanstor gitarr ingen regel och har p ett halvr hunnit med Sophie Zelmanis Hur viktigt r det att instrumentet verkligen r bra? Om Love Affair, Thomas Andersson Wijs Stjrnorna i oss och man har en okej gitarr, ska man gra sig omaket att lna Rebecka Trnqvists Travel Like In Songs. Alla tre med en en riktigt bra, eller gr det lika bra med selleri? solitt vlklingande akustisk gitarr i centrum. Pontus: Lars Halapi, Sophie Zelmanis producent och stndige Hgklassiga gitarrer lter bra. S enkelt r det. vapendragare, med ett frflutet ocks i Bo Kaspers OrkesGitarristen r givetvis ocks viktig, men en bra gitarrist ter, r den mer spelande av duon. Den en generation ldre kan aldrig klmma ur ett bra ljud ur en usel gitarr, ven Pontus Olsson, producent och tekniker, har varit runt om han kanske kan hitta begrnsningarna i instrumenkvarteret ytterligare ngra varv och fr nog sgas ha svart tet och spela efter dem. blte med 170 album i portfljen. Mnga vill hvda att stora modeller, som Martins DPontus r nstan i verdrivet kldsam i sin blygsamhet Pontus och Lasse serie och de stora Gibson-burkarna r fr basiga och nr jag bokar ett mte i studion. fredrar mellanstora gitarrer som r mer mellanregis Ja, jag tror ju inte att jag gr nt annorlunda n nn annan, men terbetonade. det r klart att ni r vlkomna. Det kan vara bde och. Det beror p vad man har runtom. Jag Almost Heaven knns inbodd s ny den r. Knslan r lite blandr inte rdd fr att det r lite grumligt och basigt, det kan man alltid ning mellan studio och replokal. I ena hrnet av liverummet str en skra bort. Ska det bara vara ett rent rkomp s r det enklare med soffgrupp. Ovanfr hnger dussinet av Lars Halapis gitarrer. En lagom en briljantare gitarr som inte bumlar s mycket, men ska det varaStudio Special - 2005

Inspelningsskolan Akustisk gitarr

En gitarr har ju en egen dynamik. Vissa gitarrer lter bra nr man spelar tystfingerspel och lite snitsiga licks s kan man mycket vl ha en stor gitarr. En del tekniker lyssnar ocks noga runt instrumentet fr att ta reda p var exakt den klingar p ett visst stt. P den punkten skulle en del kanske sga att jag r slarvig men jag gillar verraskningsmomentet nr man hr gitarren genom micken. Jag vill ocks hra instrumentet frn monitorerna. Ska man spela starkt eller svagt? Rent generellt r det enklare att spela in en gitarr med mycket volym. Den jobbar bttre mot micken. Sedan har ju en gitarr en egen dynamik. Vissa gitarrer lter bra nr man spelar tyst men s fort man tar i s dr tonen. Och det r ett fel mnga gr, man spelar fr hrt, dumser, och slr ihjl tonen. D fr man ingen ton, bara en massa rassel och slag. Spelet r ju delvis ocks beroende av vilken lyssning man har. Ligger lyssningen i underkant kan bde ton och tajming bli lidande. Lyssningsvolym fr komp Lasse Halapi tycker att sammanhanget ska avgra lyssningsvolymen. Jag tycker det r viktigt att man har en volym som motsvarar den roll man har i musiken. Kanske lite reverb fr att ta fram vertonerna. De flesta problemen uppstr mer i arrangemang n sound och det finns skert lgen dr man kastat bort arr bara fr att man inte lst det soundmssigt. Plgg kan man alltid kontrollera men i grunden r det en blandning mellan arr och sound. Lgger man ett komp i grunden handlar det ofta om ttondelstransport och d spelar man med hihaten. Hur ska man balansera upp lyssningen mot trummorna? Lasse igen: Svrt att sga generellt men jag tror inte att man ska dra upp trummorna fr hgt i lyssningen fr d blir man lite bakbunden De bsta resultaten fr man mnga gnger nr man pressar in gitarristen i sm utrymmen. De tidiga reflexerna r vldigt tacksamma att jobba med p akustisk gitarr. Med tanke p detta blir man inte frvnad ver att hra att han aldrig frsker micka upp rummet, det vill sga ambiensen, utan vljer en mikrofon och spelar in p en kanal. Normalt spelar jag alltid in med en mick om det inte r s att det ska vara en gitarr som ska sticka ut eller ha en speciell funktion. Och skulle jag spela in med tv mickar lgger jag alltid ihop dem direkt till ett spr. Aldrig p tv. Jag tycker bst om att ha mono p gitarren, i alla fall om det ska vara i ett band. Det finns andra instrument som lter bttre i stereo. En akustisk gitarr hrs dessutom mycket bttre i mono. Om man spelar in mycket i stereo s konkurrerar man inte bara om frekvenserna utan ocks om panoramat och djupet, och d finns det annat som r bttre att lgga i stereo, som en bred strksektion. ven med efterklang och reverb r det bttre att de rena effekterna fr jobba i stereobilden s att man hr att inget annat ligger dr och tar upp uppmrksamheten. Finns det ingen anledning att anvnda mer n en mick? Det skulle vara i stereo i s fall men man mste ha med s mycket av rummet att anvndningsomrdet blir vldigt begrnsat. Det finns de som spelar in med en kombination av mick snett framifrn och en mick i ronhjd ungefr, och ibland fr jag in den typen av tvkanalsmixar, men jag tycker att problemen vervger nr man ska balansera mickarna. Dynamisk mikrofon mindre omfng Vi brjar med att utg frn frutsttningen att vi har en dynamisk mikrofon. Vad gr vi? Jag anvnder egentligen aldrig en dynamisk mick till akustisk gitarr utom mjligen

Lasse Halapi bakom mixerbordet p Almost Heaven. Hans gitarrspel kan du hra bland annat p Sophie Zelmanis senaste skiva, Love Affair.

och brjar spela som mot en klocka. Hellre att man lgger det lite svagare. D kan man i alla fall ltsas som om man kunde pverka de andra med sitt spel. Rum och mickning Med tanke p de akustiskt betonade produktioner de har gjort hittills kunde man kanske vnta sig att liverummet i Almost Heaven hade ett srskilt levande hrn helgat t den akustiska gitarren men Pontus menar att klangen i rummet r sekundr. Rumsklangen klarar en gitarr nd inte av att jobba med. tminstone inte tillsammans med andra instrument. Som soloinstrument mjligen. Jag har nstan alltid ftt bst gitarrljud nr jag har kunnat jobba med vggar som den kan spela mot och att den inte sitter i ett fritt flt.

Bra akustiskt gitarrljud p skiva The Beatles. A Hard Days Night. Fantastiskt bra akustiskt gitarrljud. Genomgende starka akustiska gitarrer p hela albumet och inte s mycket som konkurrerar om utrymmet. Jimi Hendrix, All Along The Watchtower. sig akustisk gitarr. Mycket kompressor och mycket reverb. Sedan r det inspelat p den tiden s det r inte s mycket stereo utan mer multimono. Mnga vill ha just det ljudet och jag har vl frskt att f till det ngra gnger. Kingston Trio. Alltid bra produktioner. Dylan lter ju alltid bra. Eric Bibb, Just Like Love, p Opus. Vldigt plattan, Stephen Stills). Superkomprimerat. vriga inblandade drog sig tillbaka med Stills som obesegrad mstare. Den r fantastisk. Tom Petty, Wildflowers. Inte lika stor plats men ett fantastiskt sound. Johnny Cash... bra svensk inspelning. Den r nog gjord med bara tv mickar. Lasse Halapi: Generellt sett nr den akustiska gitarren fr lite mer plats. Neil Young. Alltid bra akustiskt gitarrljud. Sedan r det hans stt att spela ocks frsts. Stephen Stills, Black Queen (frsta soloDligt akustiskt gitarrljud p skiva Pontus Olsson: Vrlkomprimerade nylonstrngssolon med mycket reverb i superproducerad musik med datoriserad bakgrund. Fr det mesta producerat fr att det ska lta bra p hg volym.

8

Studio Special - 2005

Dynamisk mikrofon fr mindre komplext ljudDynamisk mikrofon. Fingerspel. Mikrofonen placerad 20 centimeter frn gitarren riktad frn hger snett int mot 12:e till 14:e bandet, dr halsen mter gitarrkroppen. Vinkeln r ca 20 grader. Fingerspel ger mindre bas n plektrumkomp. Med micken riktad in mot ljudhlet plockar man upp lite mer bas.

Dynamisk mikrofon. Plektrumkomp. Mikrofonen placerad 20 centimeter frn gitarren riktad frn vnster snett int mot 12:e till 14:e bandet, dr halsen mter gitarrkroppen. Vinkeln r ca 20 grader. Plektrumkomp genererar mer bas n fingerspel. Drfr r micken riktad frn ljudhlet.

Kondenasatormikrofon fr ett rikare ljud

Kondensatormikrofon. Njure (kardioid). Mikrofonen placerad tio centimeter frn gitarren riktad frn vnster snett int mot 12:e till 14:e bandet, dr halsen mter gitarrkroppen. Vinkeln r cirka 20 grader. Mickplacering fr plektrumkomp respektive fingerspel r motsvarande den med dynamisk mick frutom att micken hr r placerad nrmare gitarren.

Kondensatormikrofon. Micken placerad snett underifrn, riktad uppt mot ljudhlet p 3040 cm avstnd. Ger mer kropp n att rikta micken mot greppbrdan.

Kondensatormikrofon. Rundtagande. Micken placerad 40 cm rakt ut frn gitarren. Anvnds om man ska bygga upp en kompskog med flera tagningar.

i en plggssituation, kanske till ett solo, dr det kan vara en frdel. Med en dynamisk mick blir ljudet mer frdigpaketerat och inte s komplext. Det r inte s mycket bas och inte s mycket toppdiskant och i vissa situationer kan det vara enklare att hantera. Pontus anvnder en mickplacering med tv varianter. I bda r mikrofonen placerad 20 cm frn gitarren riktad snett int mot 12:e till 14:e bandet, dr halsen mter gitarrkroppen. Vinkeln r cirka 20 mot halsen riktad antingen frn hger eller vnster. Det man ska tnka p r att aldrig stta micken rakt in mot ljudhlet. Det r dr man fr all bumlighet. Man kan sga att det finns tv problem med akustisk gitarr. Det ena att den blir bumlig, det andra att man fr fr mycket strngrassel.

Vad det r som avgr om man riktar micken frn hger eller vnster och in ger upphov till en liten diskussion men Lasse och Pontus kommer till slut fram till att det ofta blir frn vnster och int om det handlar om fingerspel och frn hger och int nr det r plektrumkomp. Man kan anta att varianterna kompenserar fr skillnaden mellan spelstten. Vinkel bestmmer karaktr Plektrumvevandet ger mer energi och mer bas ut ur ljudhlet n fingerspelet vilket man d skr av i strre utstrckning genom att rikta micken bort frn ljudhlet i den varianten. Analogt med detta fr man mer strngljud nr micken r riktad frn hger och int. Sedan har Lasse ytterligare en variabel och den handlar mer om spelsituationen.

Jag tycker man har bttre koll p basen nr man spelar om micken str frn hger och in. Det gr lite p instinkt, men jag tycker ocks att jag har lttare att binda ihop gitarrspelet med trummorna p det viset. Nu har den dr gitarren spass mycket bas ocks (Martin D28). Med en annan gitarr kanske man skulle knna annorlunda. Det som hr i texten kan framst som mer eller mindre obestridligt fregs allt som oftast av ganska lnga grtfatsscirklanden: det r vldigt svrt att sga nt generellt..., man gr ju mycket p knsla..., det varierar mycket frn fall till fall... och andra kanske skulle.... Drmed ppnade de ocks drren till att alla tips inte r ristade i sten snarare en konkret brjan att utg ifrn.

,

Jag brukar vara lite nrmare med Gefellmicken. Kanske fr att jag har mer respekt fr NeumannmickenKondensatormikrofon r knsligare ver till inspelning med kondensatormikrofon. Varfr den r att fredra generellt r att den r knsligare, den registrerar transienter (attackerna i ljudet) bttre n en dynamisk mikrofon och den ger p det hela taget ett rikare och mer levande ljud t ett instrument som den akustiska gitarren. Fr Pontus och Lasse handlar det om tv mikrofoner fr akustisk gitarr, Neumann U67 eller Microtech Gefell UM70S. Till Sophie Zelmanis Love Affair kanske vervgande Gefellmicken. Fr den som inte r bekant med Gefell s r ocks det en Neumannmikrofon namnet till trots. Nr Neumannfabriken i Berlin bombades 1943 flyttade man tillverkningen till den lilla staden Gefell, och UM70S r byggd runt Neumanns legendariska M7 kapsel, ngot den har gemensamt med Neumann U47, U48 och M49. Gefell bygger fortfarande sina mikrofoner fr hand precis som fr 50 r sedan. Med en kondensatormikrofon kan man ocks vlja riktningskaraktristik, allts hur knslig en mikrofon r fr ljud frn olika riktningar. Det hr brukar beskrivas i riktningsdiagram och karaktristikerna har ftt namn efter hur de ser ut i diagrammet. De vanligaste r rundtagande och njure (eller kardioid). Se ven Frsta gngen i Studio 2-03 dr vi gick igenom mikrofoner och dess upptagningsegenskaper. Pontus: Det finns de som hvdar att man inte kan spela in akustisk gitarr om man inte har den rundtagande, men d r det klassisk gitarr, annars blir det i allmnhet fr mycket bas. Fast det kan hnda att jag stter den p rundtagande fr rkomp, att man ska bygga upp en kompskog med flera tagningar, men d mste gitarren ocks vara vldigt bra isolerad. Rundtagande ger p stt och vis ocks ett mer kontrollerbart ljud och ocks det mest naturliga ljudet. Det ger mer atmosfr fr det tar med mer av hela gitarren. Jag gr precis samma sak med verhng p trummor om jag kan. Nr Pontus spelar in med micken rundtagande stter han den p ett ganska stort avstnd, s stor roll, men man fr generellt fr mycket bas och det finns ingen anledning att spela in ett ljud som sedan tas bort. Det konkurrerar fr mycket med basen frekvensmssigt. Inspelning och filtrering Nr det r dags fr inspelning sedan frsker Pontus spela in s rent och bra det gr. Analogt eller digitalt spelar ingen roll. Akustisk gitarr vinner inget p bandkompression (naturlig kompression som uppstr nr man styr ut maxniv till ett rullband, reds. anm.), det gr bara en elgitarr. Han tnker heller inte ett visst sound fr en viss ljudbild utan bara rent och snyggt. Det lter vl lite trist att spela in s rakt som mjligt men jag har gjort misstaget mnga gnger att jag har skruvat fr mycket frn brjan och det brukar sluta med att man inte orkar hra p det till slut. Pontus komprimerar inte gitarren i inspelningen, dremot skr han frn 100 Hz och ner, dr den bumliga basen ligger. Jag brukar skra i tv omgngar, en vid inspelning och en vid avspelning. Men behver jag inte s gr jag det inte. Det som r svrt p en gitarr r att f till ett riktigt bra lgre mellanregister. Toppdiskanten och vre mellanregistret kan man alltid f till. r ljudet hrt kan man alltid skra dr. Vilka frekvenser r kritiska? Beroende p hur man spelar... Frekvenserna runt 3-4 kiloghertz kan ofta bli fr hrda och d fr man dra ned dr. Och vilka jobbar man med fr att ta fram den snygga karaktren? Jag vgrar egentligen prata frekvenser ...men om jag mste s. Mellan 200 och 800 hertz, dr ligger karaktren, och det r ofta det som finns kvar att jobba med p en akustisk gitarr, fr det r ofta dr man tar bort frekvenser i trummorna. Sett till ljudbilden totalt i en mix finns ocks ett annat samband mellan den akustiska gitarren och trummorna. r det vispspel eller lite softare s tycker jag gitarren jobbar bra med virveln. D kan man ocks panorera ut dem i olika sidor och f dem att jobba mot varann. Strsta problemet annars med att mixa akustisk gitarr? En akustisk gitarr har ju mycket information s det kan vara svrt att ta in mnga andra instrument utan att det tar dd p gitarrljudet. Det enda som blir kvar r lite rassel hgst upp.

Pontus Olsson driver studion Almost Heaven tillsammans med Lasse Halapi. Han har tskilliga rtiondens erfarenhet av gitarrinspelning.

kanske 40 centmeter ut frn gitarren. Hr gller dock bruksinstllning: Gefellmicken instlld p njure, avstndet till gitarren r tio centimeter och ven hr riktas den snett in, 20, mot 14 bandet. Den enda skillnaden mot den dynamiska micken r avstndet. Lasse: Jag brukar vara lite nrmare med Gefellmicken n med U67:an. Frga mig inte varfr. Det r kanske fr att jag har mer respekt fr Neumannmicken. Jag frsker pressa Pontus p alternativ men han kommer bara p tv. Ett tag under 80-talet spelade han in akustisk gitarr med micken snett underifrn, riktad uppt mot ljudhlet, och p 30-40 centimeters avstnd. Han sger att det tog upp mer av kroppen n att rikta micken mot greppbrdan. Han ger mig ocks ett undantag frn regeln att inte micka rakt in i ljudhlet: r det solospel, single string, spelar det inte

Pontus om komprimering Jag komprimerar inte alltid akustisk gitarr. Det hnder oftast nr den r i ett sammanhang och andra instrument spelar runtomkring. Finns det s anvnder jag grna en LA3-kompressor (klassisk transistorlimiter/kompressor frn Urei) som jag tycker r utmrkt till akustisk gitarr. Prova med medelmttig attacktid, ngonstans mellan 20 och 30 millisekunder, och inte fr snabb release (ungefr 80100 millisekunder). Kompressionsgraden (ratio) br ligga mellan 2:1 och 5:1. Studio rekommenderar dig att brja med ett trskelvrde mellan 10 dB och 20 dB.

10

Studio-2005

INSPELNINGSSKOLAN DEL 2

METAL-GITARREn elgitarr kan lta p mnga olika stt frn stillsamt jazzplock till skrikande distorsion. Vi brjar med en lektion i konsten att uppn det perfekta metalljudet. I nsta del avhandlas det mer traditionella elgitarrljudet.TEXT: OLLE NIKLASSON FOTO: JOACHIM JOHANSSON

D12Studio Special - 2005

et sitter i fingrarna. i stllet. Han drog av hlften av disten och larmade p. Det r en frklaring man inte Det var samma ljud, fast hlften s mycket dist, och det vill hra nr det gller stenhrt blev dubbelt s hrt. gitarrljud. En del saker r sjlvOch det man inte har i fingrarna fr man ha i... klara, annat kan man acceptera i Nr det ska vara argt och hrt s r det ju bra om takt med att handen nrmar sig nackman har en sn attityd nr man spelar in ocks, sger kotorna, och s finns det saker som man Fredrik. instinktivt vet r fel. Gitarrer och gitarrmickar Det sitter i fingrarna. Man kan ltt f fr sig att en bra metal-gitarr helst ska Hade det legat ngonting i det hade Marshall inte se ut som om man kunde skra sig p den. S lnge det varit ngot annat n en amerikansk utrikesminister r en solid gitarr spelar det dock mindre roll hur den med ett stdprogram fr Europa efter andra vrldskriser ut enligt Fredrik. Dremot finns det gitarrmickar get, Rectifier bara en anledning att nska sig en ordbok Fredrik Fredman Nordstrm som gr jobbet bttre n andra. i julklapp och 5150 inget annat n en gatuadress i Los Mnga tror att det r s hr EMG-81, den klassiska Metallica-micken, fungerar Angeles. man mste se ut om man ska sagolikt bra fr tajt metal-sound. Den frgar ljudet gan Det sitter i fingrarna. bli framgngsrik metal-produFredrik Fredman Nordstrm ligger bakom ngra av cent. Och det r alldeles rtt. ska mycket, men den ger bra dist och bra separation mellan strngarna. Spelar man stonerrock vill man kande hrdaste gitarrljud som skapats i det hr landet. Nr ske inte ha det och d kan en vanlig Gibson-original fungera bra. Studio hlsar p i Studio Fredman r The Haunted precis klara med Single coil, som p en Fender Stratocaster, kan ocks fungera och grunderna till sitt nya album. Konversationen i fikarummet har precis Fredrik tycker det blir en trevlig strngkaraktr ver ljudet, men glidit ver frn skruvdragare till gitarrljud. gr tummen ner fr brummet. Det r sant. Det mrktes vldigt tydligt nr vi spelade in vr egen Problemet med metal-gitarrer r att det mste vara tajt och platta (Dream Evil). Gus G, vr gitarrist, skulle lgga ett komp men d kan mnga mickar lta grtiga. Jag har sjlv Seymour Duncans det blev inte riktigt bra s d la trummisen (Snowy Shaw) om det

Inspelningsskolan Metal-gitarr

STENHRTAnticimex At The Gates Arch Enemy Crystal Age Ceremonial Oath Dark Tranquility Dimmu Borgir Dream Evil Hammerfall In Flames LOK Memory Metal Militia Opeth Spiritual Beggars Sludge Nation The Haunted Transport League

frn Studio Fredman

Det som fr mnga r vintage r inget annat n diskantfrluster. Allt ver 10 kHz fattasHotrail p min Strata och det funkar ocks jttebra, fast d kanske mer fr hrdrock n fr metal. Mnga pratar vilt och varmt om Rectifiern men jag har aldrig blivit klok p dem. Marshall funkar vl, men jag tycker inte att den har tillrckligt mycket dist fr metal. Ska man spela hrdrock funkar det bra. D r man hemma med en Marshall JCM 800, en Tube Screamer och en bra gitarrist p det. Det r fr vrigt vldigt sllan volymen str 5150 med volymen p 2. Dr ngonstans tycker han ocks att slutsteget jobbar optimalt. ver det blir ljudet fr tjockt och otydligt. Har man separata volymkontroller frn frsteget till slutsteget kan man f slutstegsmttnadsknslan om man drar fullt p frstegsvolymen och tar det lite vackert med slutsteget. Line6 Pod r ett alternativ till frstrkare som mnga anvnder i hemstudion men det r inget fr Fredrik. Jag har mixat material som varit inspelat med Line6-prylar och tittat lite p vgformen fr skojs skull och den sg vldigt digital ut. Jmn och korrekt hela vgen och helt utan verraskningar. Tittar du p en vgform som brjar i en rrfrstrkare s r den ofrutsgbar p ett annat stt. Man kan se att den r mer levande.

Traditionella frstrkartopparNr det gller frstrkningen har combon aldrig haft ngon strre supporterskara att man inte mste strcka p sig fr att stlla volymen p 11 kan ha ngonting med det hela att gra men Fredrik sjlv har ett gott ga till Vox AC30. Ta en AC30 och en Strata och lappa till. Du fr inte mer attack i nnting annat. I andra frstrkare finns en antidistorsionskoppling som ska minska distorsionen i signalvgen, men den saknas i Voxen. Det r drfr den har s bra bett: frsteg, slutsteg; pang, nu ker vi! Men det passar ju inte s bra till metal ven om man tycker att Bryan Adams r kul. Inte heller rack tycker han funkar srskilt bra. Jag hade ett danskt gng hr. Gitarristen hade ett frsteg fr fyrtiotusen, ett slutsteg fr nnu mer, klass A allting, full bandbredd hela vgen, 600 000 kiloohm... men det lt inte bra. Det var fr bra helt enkelt. Nej, det r traditionella frstrkartoppar som fr jobba hrdast i Studio Fredman och hrdast av alla jobbar Engl Savage 120 och Peavey 5150. Fr Fredrik brjar Engl-toppens kvaliteter bli ett problem. Alla r helt tokiga i den men om han anvnder den p alla inspelningar blir det till slut inte s festligt. Mesa Rectifier eller Marshall blir det dremot inte s ofta.

Ldan pverkar ljudetHgtalarldan spelar in. Fredrik Fredman Nordstrm tycker att valet av lda r viktigare n vilken gitarr man anvnder.

p 11 i studion och faktum r att fr mycket dist och fr mycket volym r tv kardinalfel mnga gr. Mer r inte ndvndigtvis bttre. Jag brukar inte spela in srskilt starkt. Ska man spela in Stones-rock r ett bra arbetande slutsteg ingen dum id men till metal tror jag mer p att ha lite reserv som kan ta hand om transienter och liknande. Mttar du slutsteget s jobbar det bara fr fullt hela tiden. Sedan r det rtt olidligt att hantera s hga volymer. Fredrik har 70 dB dmpning in till kontrollrummet men sger att det kanske dmpar en

Enligt Fredrik pverkar hgtalarldan ljudet mer n vilken gitarr man har. Inte helt ovntat r 4x12 tum alltid bra dremot behver inte alla fyra hgtalare vara igng. D fr jag lgre volym i rummet och mindre akustisk pverkan. Det r ocks otroligt stor skillnad i byggkvalitet mellan olika fabrikat. Fredrik hyllar den tyska ingenjrskonsten oreserverat och pekar p Engl-ldans vlstagade 35-millimeters plywoodkonstruktion. Dremot hller f Marshalldor mttet rent mekaniskt nr det handlar om metal-spel. Vad det r fr element som sitter i har han dremot inte helkoll p frutom att det fysiska formatet, tolv tum, passar just gitarrljud bst.

Tv grundinstllningar fr tunga metal-gitarrer

Utgngsposition med en dynamisk mick. En Shure SM57 in mot hgtalarkonen cirka 40 grader frn sidan.

Eq med mickplacering. kar man vinkeln fr man mer bas.

Och nnu lite mer bas.

14

Studio Special - 2005

Jag lyssnar p hur det lter men jag skruvar inte isr nnting fr att se vad som sitter i. Sedan vet jag att om det r nn sorts reissue s r det mer mellanregister. Mnga r ocks frtjusta i gamla ldor, och det kan lta bra, men det som fr mnga r vintage r inget annat n diskantfrluster. Allt ver tio kilohertz fattas. Det finns givetvis undantag och ett r Fredrik sjlv levande bevis fr. Plattan som var mitt genombrott internationellt som producent, och som gubbar som Colin Richardson (Napalm Death, Machine Head, Carcass) haft som referens, dr var gitarrljudet en Peavey Supreme 160, en gammal transistortopp allts, med en Metal Zone in i den rena kanalen och en hembyggd hgtalarlda med tv tiotums och tv tolvtums dr den ena tian och den ena tolvan var trasiga.

kartoppen str i kontrollrummet och ldan dr det passar bst. Rummet r av betydelse har vi mrkt. ven om mickarna sitter ett par ynka centimeter frn hgtalarkonen s jobbar rummets egenresonanser. Man kan f en frstrkning vid 160 hertz och s kanske allt under 80 hertz frsvinner. Det hr r ett samspel mellan rum och hgtalarlda. Ingen kombination lter helt lika trots att de sm bsen dr hgtalarldorna str r vldmpade. P fem kvadratmeter rum

Inspelningsmickar och rumRock r traditionellt och i valet av inspelningsmickar r Fredrik konservativ p grnsen till det reaktionra. Shure SM57 str fr 80 procent av upptagningsverksamheten. Mnga av de dyra mickarna, som Neumann, tar med fr mycket. De tar med alla surriga vertoner som man nd inte vill ha. Han har sjlvklart provat det mesta men tervnder praktiskt taget alltid till 57:orna. En annan vanlig mick r Sennheiser (MD) 421 men jag tycker de frgar ljudet mer n SM57:orna. Mnga pratar sig varma fr Royer, bandmicken. Det har jag inte provat n, men jag vet att det kan bli vanebildande och sedan mste jag ha fyra av allting och d blir det dyrt. Fredrik har dragit hgtalarkabel verallt i den 300 kvadratmeter stora studion. Frstr-

Fredrik Nordstrms Engl. Den skarpgde kan kopiera instllningarna rakt av.

upptas en och en halv av basabsorbenter. Det kan vara rummet men det kan ocks vara bakstycket p en Marshallda fr det r klent som lter p ett visst stt i ett visst rum. Det hnder mycket konstiga saker.

Grundinstllning 1 och 2Fredrik har tv grundinstllningar, en med en mick och en med tv mickar. Han brjar med att mta ut var hgtalarkonen r. Med handen utstrckt och spetsen p tummen respektive lillfingret i varje nde

p hlet i baffeln hamnar mitten, det vill sga konen, dr basen p pekfingret r. Fredrik brjar med att stta SM57:an mot konen och vinkla den 30 grader rknat frn hgtalarfronten. En del menar att man ska stta micken frn andra hllet, och det r klart, man kommer nrmare vggen p ldan, men jag tror inte det spelar ngon roll egentligen. Genom att ndra vinkeln mellan micken och hgtalarkonen har man sedan mjlighet att justera eq:n. Grundinstllningen r hr. Hade jag gjort det hr hemma hade jag tagit en kompis till hjlp som hade sttt hr och vridit tills jag hade ftt det ljud jag velat ha. Ju mer rakt in i konen man pekar micken desto mer diskant fr man och vice versa. Vill man ha det basigare stter man micken lite mer off axis, kanske 20-25 grader. Rakt in mot konen stter man aldrig en ensam mick. Det blir fr mycket tunn diskant. Fredrik tar fram en AKG 414, en klassisk stormembrans kondensatormick som kan anvndas till det mesta. Den hr micken r numera ganska verkomlig. Ett tag var den uppe i 17-18 000 men nu har jag sett den fr under 6 000. Men det r klart att mnga kanske vljer en ADK fr 1 500 kronor i stllet. AKG-micken r lite toppigare. Den har en puckel som brjar mellan tv och tre kilohertz. Fredrik kallar soundet lite ttiotaligt. Fredriks andra grundinstllning r den han utgr frn i 80 procent av sina inspelningar. Det kan vara tv dynamiska mickar, som tv Shure SM57 eller en dynamisk och en kondensatormick, som AKG 414.

Vill man ha mer topp i ljudet minskar man i stllet vinkeln.

Fredmans special. En SM57 rakt in mot hgtalarkonen och en SM57 in frn sidan i 40-45 graders vinkel.

En variant med en dynamisk mick, Shure SM57, och en kondensatormick, AKG 414. Jmfrt med mickningen med tv dynamiska mickar r kondensatormicken vriden beroende p att den r toppigare n den dynamiska micken.

,

Urei LA22 r min favoritkompressor nr det gller gitarrDen ena micken pekar rakt in i konen och den andra pekar 45 grader in frn sidan. Det hr r en koppling som man fr lra sig p producent- och teknikerskolor. Jag tror att den kommer frn Bob Rock frn brjan. Faran med att spela in med s mnga mikrofoner r att du riskerar att f fasfel om man inte fr membranen t samma hll. Fasfel r ett ord som kommer att dyka upp fler gnger under den hr artikelseriens gng. Fasfel uppstr mellan membran som inte arbetar i fas, det vill sga nr en signal inte passerar ett visst lge exakt samtidigt. Fasfel kan uppst mellan hgtalare och det kan uppst mellan mikrofoner. Ett ljud med fasfel utmrker sig genom att det inte upptrder som det borde och r drfr nstan omjligt att f ngon ordning p. Hur vet man att man har ett fasfel i ljudet? Det kan lta nsigt, det kan saknas botten, A ORDLIST det kan lta som en stilRe-ampa Att man har lastende flanger, det en linesignal som man kr genom en frstrkakan lta p mnga stt... re i efterhand, om Gran Finnberg har man inte r njd med lrt Fredrik ett stt att den frsta frstrkarsignalen eller om man vill kolla om faserna ligger komplettera med ytterlirtt. Om man har tv gare en frstrkare. mickar, en p var sin Marshall JCM 800 Marshalltopp som regel, och har den ena debuterade under tidigt p 0 dB och drar upp den 80-tal. Fanns i 50- och andra till 0 dB ska man f 100-wattsutfrande. Rrfrstrkare. en kning med 6 dB. Fr Tube Screamer Ibanez man inte det har man TS-9 Tube Screamer Overett fasfel. r fasfelet 100 drive. Klassisk och grn distpedal. Tillverkades procent nr man drar mellan 1982 och -88. upp den andra regeln EMG-81 High output blir det helt tyst. Det r humbuckermick introducerad 1980. Sitter bland s karaoke funkar. annat p Kirk Hammets Jag kan ocks spela Signature ESP (Metallica). in alla mickar separat i Single coil-mikrofon Gitarrmikrofon med Pro Tools och s gr jag in enkelspole till skillnad och tittar p vgformerna frn humbuckermickarna s att de ligger rtt i tid. som har dubbla spolar.Seymour Duncan Hotrail Humbuckermickar med smala spolar som har samma yttermtt som enkelspoliga, standard Stratamickar. Har en magnetskena i stllet fr polskruvar. Vox AC30 30-watts frstrkarcombo med 2x12tumshgtalare. Introducerad 1959. Engl Savage 120 Tysk fyrkanals 120-watts topp. Rrfrstrkare. Line6 Pod Fristende gitarrpreamp med inbyggda frstrkarmodeller och effekter.

attack, kort release, en ratio p 6:1 och instlld p att bara jobba frn 150-200 hertz och nedt. Urei LA22 r min favoritkompressor nr det gller gitarr. Den fr inte ta hela tiden utan bara nr det lter wow-wow, som nr du ligger p F# och tuggar. Dr ska den g in och nypa, fast inte fr mycket. Problemet man kan f nr man grper ur vid 400 hertz r att det blir fr mycket bas lite mellanregister vill man ju nd ha och dr fr kompressorn g in och gra det jobbet.

Komprimerar fr att hlla nivernaEftersom Fredrik ofta lgger fyra kompgitarrer, varje gitarr med samma spel men med olika ljud, s lgger han den kompressionen redan i inspelningen. I mix hnder det sedan inte s mycket med gitarrerna. Fredrik lgger p lite bas, backar av lite vid 300 hertz, lyfter lite vid 1,5 kilohertz med relativt brett q-vrde och gr ocks ett sista lyft vid fyra kilohertz. Dremot blir det inte srskilt mycket mer kompressor. Jag brukar anvnda samma kompressor men med fullbandskomprimering, 2:1, vldigt frsiktigt, ett par dB bara. Vissa gillar tokmycket kompression men jag har det bara fr att hlla niverna. Nrvaron i en tung gitarr ligger mycket runt tv kilohertz och ven uppt vid fyra kilohertz. Grper man ur mellanregistret och lyfter av vid 300 kilohertz gr det ocks att ladda med mer volym. Volym ver regel, och gitarrerna gr in direkt i Pro Tools, ngon bandkompression blir det inte frrn han slr ned mixen p sin Studer A820. Nr man trackar tycker jag inte att det tillfr ngot till gitarrljudet, srskilt inte med s distade gitarrer som vi gr. Fr du bandkompression p allt det mellanregistret blir det dist p disten och det blir inte snyggt. Och hur skruvar Fredrik Nordstrm tillbaka attacken ur allt fr mycket lgt mellanregister? Han hller upp handen och hller ett luftplektrum mellan tummen och pekfingret: Transienterna sitter hr. I hgerhanden, sger han.

Koll p fasfelen. Fredrik granskar vgformerna i Pro Tools fr att upptcka fasfel mellan de olika mikrofonerna.

I kontrollrummetPrecis som Fredrik har en mickning som han anvnder har han ett stt att jobba med frstrkarna. Ofta tar Fredrik frstegssignalen frn en topp och skickar in den i slutsteget p en annan topp. Sedan gr de tv signalerna till tv olika 4x12-ldor i varsitt rum med tv mickar p varje och s mixar han signalerna.

Det hr kanske man inte kan gra hemma men det kan uppst vldigt originella gitarrljud den vgen. Med Haunted gr vi en variant av detta. Vi gr ut med en distad signal frn frsteget p en Peavey 5150 och in i frsteget p en annan 5150, fast i en ren kanal, och ut i tv 4x12-ldor. Och ven om Fredrik har tv mickar igng per 4x12-lda s lgger han det nd p en kanal, aldrig tv, fr att slippa valmjligheterna. Dremot spelar han in bda ldorna separat s att det gr att balansera mellan dem. Niverna brukar ligga s att micken som pekar rtt in i konen r lite svagare n den som pekar snett in vid samma gain. Han anvnder inte eq:n alls. Det r redan gjort med mickplaceringen. Mnga splittar signalen och har en line fr att re-ampa (se ordlistan) den senare, men jag hller p tills det lter bra. Det enda Fredrik gr med signalen r att ge den lite kompressor med en Urei LA22: kort

Bra distade gitarrer p skiva S hr r det, jag lyssnar aldrig p musik. Jag har i och fr sig alltid gillat Bryan Adams gitarrljud men det r ju en personlig smak och har inget med mina produktioner att gra. Jag gillar det mesta Bob Rock gr. Mnga Metallica-fans gillar inte den svarta plattan men jag tycker han har gjort ett jttebra jobb dr. Pantera, Far Beyond Driven, dr r allt overkill. Rmetal. Slayer, Reign In Blood. Gitarrsoundet r kanske inte s mrkvrdigt, men spelet gubbarna r ju ilskna som bin.

16

Studio Special - 2005

INSPELNINGSSKOLAN DEL 3

ELGITARRMichael Ilbert har format elgitarrljudet p mnga knda artisters inspelningar. Fr Studios lsare avsljar han hr sina arbetsmetoder.TEXT: OLLE NIKLASSON FOTO: JOHANNA HANNO

G18

r det att f en Strata att lta som studioutrustning i ett par vl tilltagna outboardrack en Les Paul? som han tar med sig till den studio dr han arbetar Jag gillar inte Strator s jag kan fr tillfllet. Av samma anledning har han ocks en inte svara p det. frsvarlig samling gitarrfrstrkare och gitarrer som Michael Ilbert sitter i Ulf Kruckenbergs han tar med sig om han producerar eller spelar in. Och Megaphon-studio och mixar Gyllene Tiders han har en rtt klar uppfattning om vad han vill jobba kommande album. med. Det brjar inte med mickplaceringen. Det brjar Men du kan egentligen inte frga mig om sna med en gitarr. saker. Allt r en kombination. ven om vi bara ser det Michael r vldigt frtjust i Fender Telecaster. Inte rent tekniskt och struntar i ltskriveri eller uttryck s minst sedan han jobbat mycket med Cardigans Peter ser jag det s hr: man tar inte en Strata och frsker Svensson som har ngra riktigt bra. Riktigt gamla. gra en Gibson av den utan man tar en Gibson och s Sedan r han ocks svag fr Gibson/Epiphone med tar man en frstrkare som trivs ihop med en Gibson P-90-mickar: Casino, 330 och 335. Han har sjlv en av och s utgr man drifrn och d har man mycket str- Gillar Telecaster. Michael varje men sger att han skulle frmodligen med en re chans att fnga det man r ute efter. revolver mot tinningen klara sig med bara en bra Ilbert har bestmda sikter Alla som tror att Michel Ilbert ger en schweizisk om bde elgitarrer och gitarr- Tele och en 335:a. armkniv rcker upp en hand. Bra. Och nu, alla som frstrkare. tror att han har en verktygslda dr varje verktyg r Originella frstrkare frgyller anpassat efter just sin speciella uppgift. Tack. Ni kan ta ner hnFilosofin r likadan nr det gller frstrkare. Hellre en frstrkare derna. som r jttebra p ett ftal ljud. Ska man ha ett annat ljud fr man Jaha, och vilka vann? Ni har frsts fel allihop. Michael Ilbert har ta en annan. Han jobbar ocks helst med en combo (frstrkare och ingen verktygslda. Han ringer en servicetekniker. hgtalare i ett). De r inte kompromisser frn brjan. Michael Ilbert har heller ingen egen studio utan bokar in sig i olika Ngon har tnkt och byggt. Inte gjort ngot som gr att kra studior fr olika projekt. Dremot kan man sga att han har en mobil med precis vad som helst.Studio Special - 2005

Inspelningsskolan Elgitarr

ARTISTERSOM MICHAEL ILBERT ARBETAT MED LOK Tocotronic Bel Canto Ulf Lundell Roxette Per Gessle Gyllene Tider Wilmer X Staffan Hellstrand Hkan Hellstrm Broder Daniel Sator Union Carbide Prod. Briskeby Morten Abel Savoy Sort Sol Wannadies Belinda Carlisle Blue For two The Sinners Brainpool

Har man inte rtt instrument och rtt frstrkare gr det inte att f det rttMichael Ilberts samling innehller bland annat en Marshall Bluesbreaker 2x12 som passar Gibsongitarrer bra. De hr ihop. Sedan har han en massa gamla Fenderfrstrkare som lter fantastiskt ihop med Telecasters. Han r ocks mycket frtjust i Peter Svenssons Fender Princeton Reverb som anvnts en hel del till The Cardigans inspelningar. Dremot ingen Vox. De r nstan fr personliga. Jag har hrt vldigt f bra AC30 och de jag hrt som varit bra har inte varit till salu. Men till halvrent rockljud r en bra Vox givetvis en vldigt bra frstrkare. Till rent kompljud d? Fender. En Twin Reverb kan lta jttebra. Jag har en Bassman 59 som lter sjukt bra. Rtt i ansiktet. Otrolig nrhet. Matchlessen kan vara bra ibland men det beror lite p rren fr de distar olika tidigt. Vox kan ocks funka men d kper man ocks mycket karaktr. Har ocks en allroundfrstrkare Jo, han har en modern Matchless Chieftain. En allroundfrstrkare. Fr skerhets skull, liksom. Mnga av de hr nya frstrkarbyggena r ju fantastiskt alltckande, Bad Cat, Matchless och s vidare, men jag tycker s oerhrt mycket om nr det finns ett originalljud. Det r dessutom roligare att ge folk ett nytt sound och se dem bli inspirerade av det. Det r drfr jag samlar gitarrer och frstrkare 80-90 i danska Puk Studios och vi hade alla mina frstrkare och ngra andra men vi anvnde frvnansvrt mycket Marshall. Men r man ute efter dist som ska svara p anslaget s r alla gamla frstrkare bttre tycker jag. Marshall r mer ett sound. Bttre frr? Inte bara frstrkarna. Det finns inte bttre Marshallhgtalare n de gamla 20-wattselementen, Greenbacks. S fort de blir starkare tar de mer plats, de blir otydligare, hrdare och jobbigare. Och trots att Michael jobbar mest med rockband ser han ingen vits med att ha stora, starka frstrkare. Nr jag pratar combos handlar det ocks om att det aldrig blir mer n 50 watt. Allt ovanfr r ointressant fr mig. Det skapar bara hrselskador. En 100 watts-frstrkare r ohanterlig. Jag kpte en 100 watts Fender Tonemaster fr tio r sedan. Jag hade den till en skiva. Sedan slde jag den. Inget lge dr en Mesa Rectifier skulle saknas? Aldrig i livet. Jag skulle aldrig ta i dem. Michel gillar ocks sm frstrkare fr att de gr att manipulera. Med en liten frstrkare r det ocks lttare att hitta plats fr ljudet i musiken. Och att det mste vara en stor frstrkare och mycket volym fr att det ska lta starkt... Nej. En av mina favoritfrstrkare r Fender DeLuxe Tweed. Den lter jttestarkt. Neil Young har gjort en hel karrir med en sn

Michel Ilbert combons bste vn. Ljudtekniker och producent som arbetat med orkneliga svenska gitarrister. Har alltid med sig en egen uppsttning frstrkare och gitarrer nr han producerar. Bde fr inspiration och fr skerhets skull.

procent av banden jag mter har dlig utrustning och vill lta p ett visst stt eller har nskeml om ett ljud men har fel instrument. Har man inte rtt instrument och rtt frstrkare gr det inte att f det rtt. Det r f Marshall som passerar nlsgat. Marshall r fruktansvrt bra p frstrkardist. Jag jobbade precis med ett tyskt band

Mickplaceringen avgrande fr elgitarrljudet

Fattigmansriggen. Gitarruppmickning med en mikrofon. En Shure SM57 rakt framifrn, rakt in i hgtalarkonen.

Uppmickning med tv dynamiska mickar. En Shure SM57 och en Sennheiser MD421. Bda rakt framifrn, rakt in i hgtalarkonen. Under mnga r Michael Ilberts grunduppmickning.

Uppmickning med en dynamisk mick och en bandmikrofon. En Shure SM57 och en Royer Labs R-121. SM57:an rakt in (brjar bli rtt tjatigt, eller?) och Royermicken med bandmembranet rakt in mot hgtalarkonen.

Ilberts standarduppmickning ur en annan vinkel med Royer-micken nrmast. Bandmembranet i Royer-micken r ingen gummisnodd utan ett 2,5 micron tunt aluminiumband.

20

Studio Special - 2005

och hur bra r inte hans ljud? Han fr ut rent ljud, kompljud, dist och sina galna ljud ur den och han kan bra den under armen! Utnyttja hrnen i rummet Trots att gitarrfrstrkare nrmickas spelar rummet ocks roll. Frstrkaren fr hjlp av rummet, av att arbeta tillsammans med rummets vggar. Det gller inte bara combos med ppna baksidor utan ven slutna ldor. Rummet r viktigt men egentligen r det ganska enkelt. Hitta en trvgg och stll frstrkaren mot den. Frstrkaren stter Ilbert ett par decimeter ut frn vggen. P golvet eller en bit upp? Det blir jag aldrig klok p. Mnga lter den st i botten p en flightcase men det kan mnga gnger dda ngon resonans, srskilt med gamla frstrkare som ofta r i furu och byggda fr att ldan ska resonera. Fr det mesta stller jag frstrkaren p golvet. Stter man frstrkaren i ett hrn r det enkelt fr ljudet att samlas dr och f std. Vill man t botten r hrnen mycket anvndbara. Men man ska naturligtvis prova sig fram och d r det praktiskt med en liten frstrkare s man slipper slpa runt en Marshallvgg. Mickplacering efter erfarenhet Michael Ilberts stt att micka upp gitarrer r en produkt av mnga r fyllda av lrorika misstag, positiva erfarenheter och en och annan blind hna. Han har en grunduppsttning som alltid brukar fungera ni kan ta en genvg till hans ltlista men frst nr ltens uttryck, gitarristens spelstt och inte minst en avvgning av hur stor plats gitarren kommer att ta i mixen r avklarade kommer mickarna in i bilden. Och hur manifesteras detta i verkligheten? Som en skog. Tyvrr. Men det finns en tid fr alla skogar innan skogen vuxit upp. Det brjar med ett ensamt trd. En icke helt obekant planta vid namn Shure SM57. Men det kan vl inte f vara s enkelt? Nej. Hela grejen med en gitarrfrstrkare p skiva r att den ska lta starkt och en ensam SM57:a lter inte starkt. Den tar upp mellanregistret ganska bra men den har ingen botten och ingen topp, och det har egentligen inte en gitarrfrstrkare heller, men den placerar frstrkaren bra i sin karaktr. Knappast verraskande. En SM57:a funkar alltid men det r inte vrldens mest personliga mikrofon. Michael jmfr SM57:an med en Yamaha NS10. Jmfrelsen r knappast biblisk i allomfattning. Micken r anvndbar och fungerar till allt men stter inte omedelbart folk i extas, om man sger. SM57:an r riktad rakt in i konen och r placerad s nra tyget som mjligt. P senare tid har Ilbert ocks spelat in en del med tv

Alternativ med fyra mickar

Man kan inte se skogen fr alla mickstativ. Uppmickning med tv dynamiska mickar, en bandmikrofon och en stormembrans kondensatormick. Tv Shure SM57 med vinkeluppmickning: en mick rakt in i konen, en i 45 graders vinkel mot den andra. P andra hgtalaren, Royer bandmicken rakt in i konen och Ulf Kruckenbergs obscent frgyllda Neumann U87 s nra konen det gr utan att rubba Royer-micken.Tack till Estrad Musik fr lnet av en Fender Twin och en Royer 121 bandmikrofon.

SM57:or i 45 graders vinkel, vilket ger ett kraftfullare ljud n med bara en SM57:a. Mer likt frstrkarens eget ljud. Nsta alternativ r en Sennheiser 421. En Sennheiser 421 r ett bra komplement till en SM57. Den har lite samma punch som en 57:a men inte samma hrda diskant och den kan vara jttebra om man gr en dubb dr 57:an ligger i frstatagningen. Eller tv kanaler dr 421:an blir midrangekanalen. En SM57 p ena hgtalaren och en 421:a p den andra var under mnga r Michael Ilberts startpunkt. P senare r har 421:an ersatts av en bandmikrofon. Bandmicken har det strre register som 57:an saknar och r ocks bra nr man vill ha lite tyngre gitarrer med fylligare botten. Den r faktiskt bra till allt utom nr man vill t lite aggressivare och nrmare ljud. D rcker den

inte riktigt till ensam. Men den tcker ju upp alla frekvenserna i en gitarrfrstrkare. Michael anvnder fr det mesta Royer Labs R-121. Beyer gr ocks bandmikrofoner som M160, en mick Eddie Kramer anvnde till sina inspelningar med bde Jimi Hendrix och Led Zeppelin. Bandmicken stter han p hgtalare nummer tv, mot tyget, rakt in mot konen. Detta r basskafferiet. Sedan kompletterar Michael med andra karaktrer i mn av tillgng och plats framfr hgtalarna. Det blir trngt om saligheten nr alla mickar ska peka rakt in i konen. Efter det blir det en kombination av lite strre membran, ofta (Neumann) U67:or eller U87:or men det kan ocks vara bra med en kondensatormick med en helt annan karaktr. Den sista

,

Det bsta r egentligen att stlla sig dr det lter bra och stta upp en mick drmicken i bygget blir en rumsmick och ocks dr vljer Michael en stormembransmick. Placering? Det blir man aldrig klok p. Fr nra fr man problem med fasen. Jag brukar hamna tv meter ut i brsthjd ungefr. Man fr lyssna. Men hr kan man ju ocks stmma av rummet efter vglngden om man r ambitis. Vet man tonarten kan man leta upp den vglngden i rummet och frstrka den frekvensen lite extra genom att vara p rtt stlle med micken i rummet (ls mer om detta i nsta nummer!). Ilberts tips fr att undvika fasfel Ett problem som kan dyka upp nr man anvnder mnga mikrofoner r fasfel, allts nr mikrofonerna arbetar i motfas, vilket brukar yttra sig i tunt och urgrpt ljud. Det kan ocks bli mindre volym nr man drar upp en mick till. Som effekt, helt okej, men som utgngspunkt fr ett formbart ljud mindre lmpligt. Hr r Michaels tips fr hur man undviker fasfel nr man har mnga mikrofoner. 1. Placera ut mickarna och vrid sedan upp volymen p gitarrfrstrkaren till max utan att koppla in gitarren. 2. Ta ett par hrlurar kopplade till mixerbordet och justera den frsta mickens position tills den brusar som mest. Dr har man mest ljud. Dr r den rtt. 3. Sedan tar man nsta mick och gr likadant. Dr den brusar mest r den rtt i fas. Sedan tar man nsta och nsta och nsta. Fasen r A och O. P det hr sttet kan man d plocka in mickarna en efter en sedan i inspelningen och vara sker p att man inte fr ngra fasfel. Michael Ilbert har nmligen en id med att ha en massa mickar hoptrngda framfr Ett rrfilter, om det finns, r alltid trevligt. Hur bra ljudet n r kanske det saknas ngon frekvens i toppen eller botten och d r det praktiskt att leta upp den allra sista detaljen dr. Sist i kedjan lgger jag en kompressor eller en kombination av kompressorer. Och nej, vi har inte glmt rumsmicken. Fasen p den klarar man med avstndet. Ju lngre bort den str desto renare fas fr man. Rumsmicken ges ocks en egen kanal. I mono. Undantaget kan vara ett soloinstrument dr det kan vara bra med ett frdigt ljud. Men r det till exempel en kompgitarr, dr man ska hra rummet, fr den ett eget spr. Vi avslutar med att prata om frhllandet mellan ron och mickplacering och hur det hnger ihop med de rdande produktionsidealen. Michael tar Jimmy Pages gitarrljud p de tidiga Led Zeppelin-plattorna som utgngspunkt. Deras filosofi var ju att det skulle lta stort och starkt, och det gjorde det ocks, men det gr det ju om man lyssnar en bit ifrn. Lyssnar man alldeles intill hgtalaren lter det varken stort eller bra. Du tappar bara hrseln. Att man sedan stter mickarna dr r en annan sak. Zeppelins ljudbild var ocks en annan n dagens dr det ska lta s pressat och maximerat och rtt i ansiktet med membranet. 70-80 procent av alla gitarrinspelningar lter bra nr man r nra men vill du t knslan av att g ut i rummet mste du jobba med rumsmickar och basera det mer p det. Det bsta r egentligen att stlla sig dr det lter bra, stlla upp en mick dr och sedan g in och lyssna hur det lter i kontrollrummet. Lter det bra s r det bra. Lter det inte bra fr man justera tills det lter bra, sger Michael Ilbert.

Inte frsta gngen i Studio. Om du vill lsa mer om Michael Ilberts arbetsmetoder rekommenderar vi en titt i Studio 2-03, dr han berttar om surroundremixen av Cardigans-lten Long gone before daylight.

s-nra-mitten-som-mjligt p tv tolvtummare. Genom att mixa ljudet mellan de olika mikrofonerna bygger han karaktren i gitarrljudet. Han gr det inte genom att anvnda eq:n i bordet utan genom att nivjustera mickarna framfr frstrkaren. S nra kllan som mjligt. Balansen hr blir hela eq:n. Och nr balansen mellan mickarna r klar r ocks grunden fr gitarrljudet klart. Efter det summeras de fyra kanalerna och lggs p en gemensam mixbuss fr att med hjlp av effekter lta nnu bttre.

Favoritinspelningar, elgitarrstrand, Hkan Hellstrm, Broder Daniel, Sator, Union Carbide, Wannadies, Brainpool och mnga andra, men att ta fram ngra gitarrinspelningar som han var riktigt njd med tog tid. Men det blev en lista till slut. Wilmer-X br nog vara med. Silver. Dr r det bra gitarrljud. Shure SM57 och Royer 121. Speed of Sound Enterprise var bra gitarrljud p ocks. Tyvrr var det nstan ingen som hrde plattan. Shure SM57 och Royer 121. Norska Briskeby, Tonight, Captain? Fantastiska gitarrer, fast mer t produktionshllet till. Ensam SM57. Briskeby var en s stor produktion att jag gick p ett speciellt sound. SM57:an var sprillans ny och jag fick nstan en chock ver hur stor skillnad det var. Sedan gick den genom en 50-tals RCA-mickfrfrstrkare och frstrkaren var en bra Fender Twin. Mycket pling-plong-gitarrer. Big Bang, Clouds Rolling By. Klassisk 70talsinspirerad rock. Mycket rumsbaserat. Shure SM57 och Royer 121.

Det mesta jag gillar r sent 60-tal och tidigt 70-tal: Led Zeppelin, Rolling Stones, och lite senare, AC/DC. Beatles gillar jag ocks, fast kanske mest fr att de var s experimentella. Michael Ilbert har spelat in och mixat de flesta som befinner sig mellan extremfrorna i det hr landet: Lundell, Roxette, Cardigans, Gessle, Gyllene Tider, Wilmer X, Staffan Hell-

22

Studio Special - 2005

INSPELNINGSSKOLAN DEL 4

TRUMMORFr att lyckas med inspelning av akustiska trummor mste du ha tungan rtt i mun och ha koll p alla mickar. Men det gr ven att klara sig undan med endast en.TEXT: OLLE NIKLASSON FOTO: JOHANNA HANNO

T24

rumsound handlar inte bara som ngon tekniker har utvecklat och som nu r allas om att stta upp mickar och spela gemensamma puls, s dog inte bara svnget utan ocks in. Fr truminspelning gller kan75 procent av soundet. ske att det sitter i fingrarna mer n Att svnget gr frlorat, okej, men hur kan soundet annars. frsvinna bara fr att man stramar upp ttondelarna? Sett ur ett tiorsperspektiv r Christer Lgg upp Clyde Stubblefields ljud p en trummaJansson sveriges mest inspelade trummis. Han skin och alla vet att hans ljud r skitbra och spela har ocks gtt ett steg lngre n att enbart smiska skinnt annat med ljuden s lter det inte srskilt ballt. nen t andra. Han har egen studio och delar hr med Och nd, det dr groovet lter fruktansvrt bra nr sig av sina tips. han spelar det. Den frsta frgan man stller sig nr det gller trum Om jag har en virvel som r jttehgt stmd s kan inspelning r vl: r det verhuvudtaget ndvndigt? Vi jag nd placera den i groovet s att den lter fetare r versta med trumljud och groove i alla upptnkliga bara genom att jag flyttar den p tidsaxeln. Och det r stilar numera. Behver man verkligen en trumslagare Tipsande trummis. Christer ju hela grejen med att vara trumslagare, att man kan och hans trummor? Det gr ju t s ofattbart mnga Jansson, professionell trumbolla med olika register. mickar och kanaler nr de ska spelas in och det r mis sedan 20 r, vet ocks Det var i en helt annan tid James Brown upptckte mycket om uppmickning. dessutom ett oerhrt utrymmeskrvande projekt. hur bra Clyde Stubblefield svngde och frvandlade Christer tar en av samplingens all-time-high, James det till lten Funky Drummer. Dagens trumslagare Browns lt Funky Drummer, som exempel nr han svarar: lever i en annan verklighet. Och det paradoxala r att ju lngre in i Lyssnar man p Funky Drummer-breaket s svajar det till p ett trummaskinernas och de frdigtuggade trumlooparnas era vi driver speciellt stt ver de hr takterna och det fanns en period nr jag desto strre blir kraven p trumslagarna. kunde flja svajningarna exakt eftersom jag hade spelat efter det p De mste vara anpassningsbara, behrska fler situationer och frams mnga inspelningar men nr Recycle sedan dk upp och man frallt kunna tillfra saker dr omgivningen redan r fastnitad. Det slicade upp groovet och kvantiserade det efter det dr rutmnstret hr stller ocks nya krav p trumsound och p lyssningen i studion.Studio Special - 2005

Inspelningsskolan Trummor

OrdlistaConvulsion-reverb konvolverande rumsklang, impulsreverb, innebr att man laddar in en impulsfil med en rumsklang som r inspelad i ett riktigt rum. Resultatet blir en mycket realistisk reverbeffekt. Overhead Avser de mikrofoner som placeras hngande, en bit ovanfr trumsettet. Pro Tools Surround Scope Digidesign-plugg med en mtare som visar signalens fas, frn helt fasriktig till helt ur fas. Tascam 244 Alla hemstudioinspelningsmaskiners mamma. Apparaten som lanserade uttrycket Portastudio. X/Y-uppstllning tv mikrofoner placeras i 90 graders vinkel mot varandra fr upptagning i stereo. Yamaha NS10 klassiska studiomonitorer frn Yamaha. Anvnds fortfarande som referenshgtalarare i studiosammanhang.

Fr att vara fresprkare fr lngt-ifrnmickning mickar jag ganska nra Soundet i medhrningen/lyssningen r enormt viktigt eftersom det handlar om att kunna passa in i ett extremt uppklippt klossbygge. Om man stter intervallet mellan hihat, virveltrumma och bastrumma, med bastrumman mitt p beatet, och kanske ligger och driver lite med hihaten s att man fr lite spnning, och sedan r lite laid back p virveln d har man ftt en bred och fet rytmgrund som ocks r bra fr andra instrument att hlla sig till. Och som musiker mixar man ju trumsettet medan man spelar. Ljudteknikern dremot mixar separata kanaler i efterhand. Drar han upp hihatkanalen fr mycket s ndras balansen mellan hur jag spelade mellan hihat och bastrumma och d frndrar han ocks groovet. Drfr r det ju otroligt viktigt att trumslagaren hr exakt hur han lter nr han spelar. Medhrningen r det som gr att en trumtagning blir bra. Det gr inte att lgga upp p en hft. Srskilt numera nr trummorna s ofta kommer in sist. Det r nr de hr sakerna inte riktigt sitter som man brjar ka med niver och gr man det riskerar man att hela balansen raseras. Hrlurarna ger koll p spelet Christer har inte bara gnat mycket tid t att ta reda p var p trumman det lter p ett visst stt i kombination med hur han slr p skinnet, utan ocks hur man ska spela in just det ljudet. Och det handlar inte om att lyssna p trumman akustiskt utan att lyssna p trumman genom mikrofonen. Om jag fr ta med mig en sak till ett gig tar jag med mig lurarna. Fre stockar, cymbaler eller nt annat. Lurarna r hela referensen. Jag har ocks lrt mig det akustiska lcket. Misstaget mnga annars gr r att de spelar fr starkt med lurar. Christer anvnder ett par Beyer Dynamic DT100. Man hade dem p Beatles tid och man har dem fortfarande i studion. De r som ett par Yamaha NS10. Jag har fem par och jag borde f dem gratis s mycket som jag pratar om dem. Det jag har i lurarna r lite overhead och lite bastrumma. D har jag kontroll p spelet. D slr jag dessutom lite ljudteknikervnligt svagt p cymbalerna, eftersom cymbalerna r nrmare mickarna n trummorna. r det en bra balans i overheadmickningen r det en bra musikalisk balans ocks. Rummet styr trummorna Trummor r akustiska, vilket gr att rummet spelar stor roll. Men man ska inte lgga fr stor vikt vid rummets storlek. Christers eget live-rum hr definitivt till de mindre. Hr finns plats fr trummor och mickar men inte s mycket mer. Trummorna kan jag f att lta stora men rummet lter ju aldrig stort. Men det finns gott om exempel p hur stora rum trnger sig in verallt och det lter mer om rummet n om instrumentet. Det finns ocks mnga stt att lura rat numera, som de konvolverande reverben. Det lter faktiskt som om trummorna r i

Trumuppmickning, nio mikrofonerDet hr r Christers standardmickning nr han spelar in sina trummor. Hihat Sennheiser MD441. Cirka fem centimeter ver hihaten, snett int. Micken r en supernjure s det kommer inte in mycket annat i den. Slr jag av alla andra kanaler, hrs nstan bara hihat. Micken r fantastisk till virvel ocks men stor och bkig att rikta. Det finns en stor och klumpig bastrummick som heter Electro-Voice RE20 och som ocks r vldigt bra till hihat. Fr att vara fresprkare fr lngt-ifrn-mickning mickar jag ganska nra, men det beror ocks p vad man vill ha fr ljud. Det finns tekniker som stter micken vid sidan av locken, i en linje mittemellan, men jag vill inte pst att det lter bttre. D fr man mycket luftpuffar och frlorar stockljudet, tycker jag. Virvel, ver Shure 545. Tre-fyra fingerbredder ovanfr skinnet, riktat snett int s att den pekar mot mitten. Micken sitter ngon centimeter in ver sargen. Vi har hrt SM57 och liknande p virvel s lnge att det har defiHIHAT HNGPUKA

VIRVEL VER

VIRVEL UNDER

nierat vrt stt att uppfatta sjlva det ljudet. Lennart stlund har Shure SM56 p virvel och det lter jttebra fast lite annorlunda. Han mickar ocks virveltrumman p ett helt eget stt: 15 centimeter ut frn trumman. Alla sger att det r omjligt men Lennart jobbar mer med frekvensband n med enskilda trummor s det funkar. Den hr mickningen har jag lnat frn Alar Suurna och den lter bra. Alar kan g nnu lngre frn ibland. Backar man ut micken frn sargen fr man mer vertoner och reflektioner frn golvet s egentligen

behver man inte ha ngon mick p underskinnet. Vill man ha en virvel som sjunger, lite Kenny Aronoffideal, s stmmer man den ganska hgt, ingen dmpning, och s micken lite utanfr sargkanten s man fr med alla vertoner och sedan p med mycket kompression. Virvel, under Oktava MC012. Supernjure, 20 centimeter under skinnet, riktad rakt upp mot mitten. Undermicken spelar jag bara in fr att det finns tekniker som vill ha det. Sjlv anvnder jag aldrig signalen frn undermicken. Mjligtvis om

man har en riktigt djup trumma kan man behva en, fr d tar inte verskinnsmicken upp sejarljudet s bra. Hngpuka Shure SM57. En handsbredd ovanfr skinnet med kapseln i linje med stomkanten. Micken riktad in mot mitten. Hr fr man lite av underskinnet ocks i och med att det r en njure. Det finns ett alternativ, Sennheiser 421, som ocks lter jttebra fast kanske lite honkigare. Ska man gra rocksound kan 421:an fsta p lite bttre om det r mycket gitarrer runt omkring.

26

Studio Special - 2005

kan all botten. Bastrumma, hngpuka, virveltrumma och allt annat lt bra, men golvpukan fick stmmas om. Gick jag sedan en vning upp, till Lennart stlunds B-studio, d var det s mycket botten i golvpukan att den fick stmmas om igen. Rumsakustiken styr ocks trummorna och dr mste man kompensera i trumman. Det r enklare n att bygga om rummet. Om en trumma sjunger mycket frsker jag stmma den s att den inte sjunger mer n den andra. Om bara ena pukan stter igng virvelkaggen fr man justera det s det blir lika. Kanske stmma isr pukorna s att de inte ligger s nra varandra i tonhjd. Men det finns s mnga varianter s det gller att knna sig fram. Anvnder grundare trummor Att materialet i trummorna r betydelsefullt begriper till och med en hund, och det hr r inte rtt forum fr att diskutera material i sargar och stommar, men det finns nd skl att uppehlla sig ett gonblick vid Christers Tama Starclassic-set. Alla trummor i det hr kitet r grundare n normala trummor och det r medvetet fr

att jag vill f intervallen i diameter och djup. Egentligen r det ett frminskat John Bonham-set. Hans 14- eller 15-tumspukor fanns inte i de hr parallella storlekarna utan d var det stor diameter och grunt. Bastrumman var 24 eller 26 tum men bara 14 tum djup. Mycket skinn i frhllande till kropp allts. Skinnen var ocks nra varandra s d fick man mer samklang mellan skinnen och det lustiga r att genom mikrofonerna kommer den karaktren fram. Mikrofonerna fattar ju inte att trummorna r mindre s frhllandet mellan mina skinn och kapseln p en SM57 blir som om John Bonham skulle haft stormembransmickar p sina trummor, s egentligen fr jag ut mer av mina trummor. Dmpning och nrmickning Mnga gnger har tekniker en universallsning p trummor som trilskas. Man dmpar all efterklang fr att f kontroll ver ljudet. Christer menar att det ofta inte r trummorna som r problemet utan att mickarna r placerade fr nra skinnen. Trumman behver lite avstnd till micken fr att kunna etablera en grundklang. Ute i kanten r det bara vertoner p ett skinn och

Lyssningen viktig. En trummis mixar ljudbilden sjlv, medan han spelar. Christer lyssnar sjlv genom ett par Beyer Dynamic DT100.

ett helt annat rum. Det funkar verkligen bra. Alla rum har ocks sina egenheter. I fre detta Polarstudions stenrum (ls mer om Polar i Studio 6-04) frlorade golvpu-

OVERHEAD

GOLVPUKA AMBIENCE

BASTRUMMA

par man tryck. Energin ska komma frn mitten och g utt. Ambience Neumann U47 FET. En meter ut frn bastrummans framkant, en dryg meter upp, riktad snett in mot virveln. Micken som str framfr trumsettet r en monomick och i kombination med overheaden ger den en bra mix. Den har mer kropp och botten n 451:orna. Hr fr man botten frn bastrumman ocks. Med kompression blir det fylligt och bra. Bastrumma AKG D112. Rakt in i hlet p frontskinnet. D112 r ju inte alla teknikers favorit. Mnga tycker den lter lite konstigt nasalt nr de lyssnar p den ensam, men s fort alla andra brjar spela lter den ju fantastiskt. Det r inte s mycket botten i den men den tar upp det den ska ta upp. Det r en nrmick och bas fr man inte nra. Bas behver tid p sig fr att etableras. Jag anvnder den fr att f nrhet i knuffen. Den lga basen kommer mer i Neumannmicken framfr. Klangen frn frontskinnet tas upp vldigt lite av D112:an.

Generellt r nd SM57 det man oftast vljer. Golvpuka Shure SM57. Tre-fyra fingerbredder ovanfr skinnet med kapseln ett par centimeter in ver sargen. Micken riktad in mot mitten. Hr gr jag in ett par centimeter innanfr sargen fr att skapa illusionen av mer bas n det finns i trumman. r jag i ett rum med mycket botten hnder det att jag backar ut frn trumman fr att f mer rum. Fr upp till 16-tumspukor rcker en Shure SM57 anslaget, stockens trff i skinnet, blir s snygg med

den men ver det skulle jag nog ta hjlp av en stormembransmick som tar upp bas bttre. Overhead AKG C 451 B, tv stycken. En dryg meter ovanfr virveln i ett 90 graders V, i en linje diagonalt ut ver bastrumman. Hr finns det lika mnga ider som det finns tekniker. Hr har jag x/y-uppstllning och det jag jobbar p r att jag frsker hitta en linje dr bastrumman och virveltrumman hamnar i mitten. Man stter ju upp bastrumman och virveln i mitten i mixen och mickar man med

bastrumman som centrum hamnar ju virveln p ena sidan, till vnster. Ska jag f virveln i mitten mste jag hitta en linje som gr diagonalt ver baskaggen frn virveln rknat. Det hr beror frsts lite p hur man bygger ljudbilden. Jag bygger soundet p overheaden, precis som i min lyssning. Hade jag haft tv stormembransmickar hade jag ftt mer botten men andra sidan riskerat fasfel. 451:orna r brighta men jag har rtt mrka cymbaler s det blir inte fr ljust. Stter man overheadmickarna ute i kanterna blir det fr brett tycker jag. D tap-

Om man ska spela in trummor ska man hellre vlja en bra mick och en bra mickpreamp...tar du fr nra dr fr du bara med vertonerna. I mitten har man generellt grundtonen och mellan mitten och kanten finns en massa mellanregister. Slr trumslagaren mitt i blir balansen ganska bra mellan de hr olika delarna. Stter teknikern micken s ttt inp som mjligt pekar den mot mellanregistret, vilket r logiskt fr han vill ju komma t centrum fast micken inte kommer dit. Men egentligen pekar micken dit det r som smst ljud i trumman. Backar man upp fem centimeter, i samma vinkel, s pekar micken helt pltsligt mot mitten p trumman och d fr man mer grundton. D kanske ngon sger men d fr jag ju ingen separation men det r fel fr i det lget blir trumman mycket starkare plus att den d inte lter s instngd att teknikern behver dra p en massa diskant och skra bort mellanregister. Det r egentligen sjlvklart. Separationen blir ocks bttre om trumman fr chans att etablera hela sin energi. I och med att man har bastrumman och virveltrumman s starkt i mix nufrtiden s vill man ju ha bastrumman p bastrumkanalen och virveltrumman p virveltrumkanalen. Gr man fr nra slagskinnet p en bastrumma fr man ofta in fr mycket virveltrumma i den. Gr man lite lngre ifrn kapslar man in bastrumljudet bttre. Bst lter bastrumman nr micken sitter i hlet p frontskinnet, dr man ocks fr en sorts kompression. Fasfel lttast att hra med monitorer Nr man stter mnga mikrofoner runt samma ljudklla r det upplagt fr fasfel, det vill sga samma ljudsignal gr in i flera olika mikrofoner men vid olika tidpunkter. Christer har inget universalrecept fr att undvika fasfel. Det handlar om tidsskillnader och man hr ju nr det r fasfel. Hur man rttar till det r olika varje gng. Man flyttar micken ngon centimeter tills den hamnar ur det kritiska lget. De mikrofoner som r mest i fokus, bastrumma och virveltrumma, mste vara i fas med overheaden. Nr det gller virveltrummickning r det enklaste att bara ha en mick och bara drfr kan man undvika undermicken. Jag brukar titta p overheaden och virveln i Pro Tools Surround Scope. r det fasfel med bara tv mikrofoner, som overheaden, d sitter ju mickarna fel i frhllande till varandra. Sedan r det svrt att hra fasfel i hrlurarna. Det r lttare mellan tv hgtalare. Och nufrtiden, nr man spelar in digitalt, kan man ju alltid frdrja ett fasvridet spr s att det hamnar i fas igen. Christers tre uppmickningsexempel spnner ver en till nio mikrofoner. nd r det inte dr han vill gra den strsta skillnaden. Om man ska spela in trummor ska man hellre vlja en bra mick och en bra mickpreamp istllet fr femton mikrofoner och ett mixerbord som inte r s bra. Man fr in mer information som lter bra och det betyder mer n antalet kanaler. Mickpreampen ska ha bra dynamik och kunna hantera transienter bra innan den kroknar. Man kommer faktiskt vldigt lngt med ett vanligt Mackie-bord. Fast vill man g ver det blir det ett ganska stort skutt. Christer spelar sjlv in p en Mac G4 via ett Pro Tools HD Accel och det skuttet skulle de flesta nog se som ganska betydande. Christer Jansson har spelat trummor i 35 r, p professionell niv i 20. Och han har spelat in sedan Tascam 244-tiden. Soundet r en utmaning hela tiden. Det rcker med att tempot i lten inte stmmer med utklingningstiden p trumman s fr jag hitta p ett nytt stt att f trumman att hnga ihop med tempot, och s rullar processen igng igen. Nr det sedan gller inspelning sitter mickarna egentligen p samma stlle som de alltid har gjort. Tar man en virveltrumma och en mikrofon s handlar det vldigt mycket om fr teknikern att frst var soundet sitter p ett skinn: var sitter grundtonen, var sitter diskanten, var sitter mellanregistret som man inte vill hra? Och sedan handlar det bara om att rikta in micken p det soundet (den som har synpunkter, diskussionsupplgg eller annat som rr artikeln kan komma i kontakt med Christer Jansson via Studio. Skriv till: studio@idg.se).

med fyra mikrofoner...Bastrumma, virveltrumma och verhng. Eftersom Christer bygger p verhnget blir det samma mickar och i stort sett samma placering som med den fulla mickningen. Virvelmicken r dragen lite lngre ut frn virveltrumman fr att f in lite mer hihat. Fortfarande ska virvel och bastrumma ligga i linje i overheaden. Dr r ljudbilden. Sedan mste man ha tryck och d blir det nrmickat i virvel och bastrumma. Virvelmicken fr lite mer hihat som annars blir i klenaste laget. Man kan tnka sig samma princip med bara tv mickar, en stormembransmick som overhead och en mick p bastrumman eftersom den hamnar s lngt ifrn overheadmicken att den tidsmssigt mste flyttas in bland

de andra ljuden. Det som hnder i mix med fyra mickar r ju att du inte kan snka overheadmicken hur mycket som helst fr d frsvinner hela trumsettet.

... och med en mikrofonRamsa S2, kondensatormygga. Den hr mickningen upptckte Christer nr han skulle ut p en turn med Lars Demian i brjan av 90-talet. Det skulle vara lttrddat s jag hade ett litet kit med en bastrumma, en virvel, en cymbal och en golvpuka och testade med att stta en liten kondensatormikrofon p bastrumskruven, riktad in mot virveltrumman. Supersound! Cymbalerna kommer in kanonbra. Man kan spela med vispar och man kan sl p utan att det kroknar. Det schyssta var att bastrumman ocks lt s bra. Vrldens pulver. Balansen mellan trummorna r ju ocks rtt smidig att stlla in r det fr mycket virvel riktar man bara om micken lite. Jag har ocks testat att spela in direkt frn pa-mixern, och dr blir det ju normalt jttekonstiga niver, men hr lt det frdigproducerat. Det var helt klart med lite kompressor p. Den hr mickningen funkar i studion ocks. Den r verkligen vrd att testa.

28

Studio Special - 2005

Bra trumljud p skiva

Ett bra trumljud r det som jobbar i samklang med de andra instrumenten. Jag tyckte det var fantastiskt frsta gngen jag hrde Every Breath You Take med Police. Baff! Frsta virvelslaget. S kaxigt. Och vilket virvelsound! I England fanns det annars ingen styrsel p trumljudet fre Beatles och det var tack vare att bandet hade en trumslagare som var vnsterhnt s han kunde sl lite hrdare p virveln. D kom tvfyran fram i musiken. Och egentligen r det samma groove som fortfarande spelas. Alla som sger att Ringo r en dlig trumslagare har missat ngot vsentligt. Fr mig r Hal Blaine en av de strsta. Han spelade fr mikrofonerna. Han visste att om jag spelar s hr s kommer det att lta bra genom mikrofonen. Han slog aldrig fr hrt p en cymbal. Han projicerade verkligen bastrumma, virveltrumma och hihat i sitt spel s att det blev det hr tunga, skna groovet. Tajmingmssigt hade han ju tryggheten i The Wrecking Crew dr alla knde varandra. De hade en kollektiv gehrspuls som var otrolig. Det var ingen som hade click p den tiden. Det dr finns det ingen som kan gra idag. Led Zeppelin. John Bonham. Bra ljud, bra groove, bra frhllande till de andra instrumenten. Bonham r bra ven i de dliga ltarna. Jim Keltner. Han har frmgan att kunna se trumljudet som del i en strre klang och jobbar ibland med trumljud som f andra skulle acceptera. Keltner spelar s otroligt melodiskt p trummorna och r ocks sknt oplitlig. Verkligen befriande att lyssna p. Ibland kan man tycka att han spelar otajt men det r bara fr att vi har vant oss att lyssna p maskinen. Stevie Wonder. Spelet r verkligen inte linjrt men han vet precis var det drog ivg sist nr han gr nsta Clavinetplgg. Ocks bra sound. Jag lyssnade ocks mycket p Phil Collins p 70-talet, ven om det kanske var Gabriel som mer var min grej, men dr finns det ocks mycket bra trumsound att hmta. Miles Davis. Kind of Blue. Bra touch, sknt cymbalsound. Grymt snyggt. Sjlv r Christer Jansson mest njd med (och det hr var lite som att dra ut tnder): Nya Peter Le Marc-skivan var kul att spela in. Ron Sexsmith dr spelade vi ibland bara p duo, av tekniska skl, och d blir det ju ganska mycket frihet. Roxette r kul av andra orsaker. Dr finns det mycket ambition och det r alltid en utmaning.

PROFFSENS VAL!TD-12K r ett nytt V-Drum set frn Roland som vnder sig till trumslagare med extra hga krav p ljud och spelbarhet. Samtliga pads har dubbla triggrar och r bestyckade med Rolands slitstarka ntskinn. TD-12 ljudmodulen innehller mer n 500 av de bsta trumljud Roland ngonsin producerat. De kan enkelt redigeras graskt till helt nya ljud med hjlp av V-Edit. Den nya hi-haten VH-11 kan monteras p ett vanligt hi-hat stativ* och ger en mycket naturtrogen spelknsla. TD-12K cirkapris: 36.780:- (inkl. trumhage)* Hi-hat stativ och bastrumpedal ingr ej

TD-3KVRolands mest prisvrda V-Drum set perfekt fr vning och utbildning! Nu med ntskinnsvirvel. Cirkapris: 10.985:(inkl. trumhage)

TD-6KV v.2Storsljare byggd runt TD-6V modulen. Massor av ljud och funktioner! Cirkapris: 17.985:(inkl. trumhage)

Roland Scandinavia as DanvikCenter 28, 2 tr. S-131 30 Nacka www.roland.seALLA PRISER R INKL. MOMS. RESERVATION FR TRYCKFEL OCH PRISNDRINGAR 2005 ROLAND SCANDINAVIA AS

INSPELNINGSSKOLAN DEL 5

BLSINSTRUMENTDe flesta blsinstrument r inte srskilt knepiga att spela in. Det tycker tminstone Studioveteranen Bernard Lhr, som hr delar med sig av sina tips.TEXT: OLLE NIKLASSON FOTO: JOACHIM JOHANSSON, JOHANNA HANNO

B30Studio Special - 2005

ls Det r rtt enkelt fakoch tekniker, bland annat mnga internationella mixar tiskt. fr artister som Celine Dion, Backstreet Boys, Aqua, Bernard Lhr sitter i Mono Westlife och Britney Spears. Bernard var under flera r Music Studio, mitt p Skeppsholocks studioansvarig fr Polars A-studio dr han bland men i Stockholm. Bernard driver annat var med och spelade in Lisa Nilssons Himlen studion ihop med Benny Andersrunt hrnet dr en av de svenska saxfavoriterna finns son och sger utan minsta darrning med: Dave Wilczewskis solo p titellten. att det r Skandinaviens finaste mixstudio. Navet i Men jag tror vi sparar den till lite senare. Jag r nyfistudion r ett 72-kanalers SSL 9000J och man har allt ken p vad han egentligen menar nr han sger att det frn digitalt 48-sprs Studer D-827 ver analogt Otari r enkelt. MTR90 till Pro Tools HD3, 24 spr in och 80 ut. Jag tycker det r enkelt i den meningen att det Studion r byggd helt fr mix och r egentligen inte r svrt att f instrumenten att lta som de ska. en privatstudio, fr vi bokar normalt inte in externa Man behver sllan konstra. Stller man upp en bra jobb. Hr gr jag mina egna produktioner och mixar Bernard Lhr utanfr Mono mick, en bra mickfrstrkare och en bra blsare, d och sjlvklart ocks de produktioner jag gr ihop med Music Studio. S hr avslapp- lter det bra. nad kan en tekniker se ut Benny. Okej, d har vi en enkel och okomplicerad resa framMed Benny har Bernard precis avslutat Benny med en bra blssektion fr oss. innanfr drrarna. Anderssons Orkesters nya platta och innan det har det varit fullt upp med bland annat 5.1-mixar: Abba in Concert, Chess Rummet och Ludvig Anderssons platta. I dagarna sitter Bernard med outgivet Om vi brjar med rummet har man egentligen bara en sak att se upp Gemini-material som ska mixas och efter det vntar inspelningar med med enligt Bernard, och det r att se till s att det inte blir rumGteborgssymfonikerna och Peter Jback i Gteborgs Konserthus. migt. Vad detta tillskott till svenskans adjektivflora innebr r att Det lter som om kalendern inte innehller annat n in-house jobb, i och med att instrumenten r starka i sig svarar rummet mycket, men Bernard Lhr har gjort sin del av frilanskakan som producent srskilt om man spelar in i ett trrum.

Inspelningsskolan Blsinstrument

Sektionsinspelning. En mikrofon per instrument och cirka en meter mellan instrumenten. Det r tillrckligt fr snyggt lckage och rumsklang.

Vanliga popblsriff lter sig dubbas vldigt bra. Det blir bde fylligare och mera tryck. Ofta vill man ha en relativt kort men ljus efterklang p popbrass. Vissa rum, som stenrummet p Polar till exempel, klingar hrt och ganska kort. Det lter som man vill direkt i klangen. Om jag kan vlja att stta en blssektion p olika stllen vljer jag ofta ett torrare rum fr det ger mig mer utrymme att bestmma klangen och lgga p effekter eftert. Hur nra man gr med micken r en balansgng och en frga om erfarenhet. Om man mickar fr lngt ifrn s kan det bli en verrepresentation av rumsklangen p bekostnad av instrumentet och det bakbinder mjligheterna senare i mixen. Men det finns ett fall nr rummet r oumbrligt och det r till valthorn. Dr mste man jobba med reflexen istllet fr att ta det vid klockan, annars lter det inte bra. Jag brukar stta hornisterna s de fr svar frn