Hållbart resande i samhällsplaneringen – Sara-Linnéas anteckningarAnteckningar som kompletterar powerpointbilderna från presentationerna.

Dag 1Mikael Koucky - TeoriJämförelse bil-andra transportslag energi och klimat: När bilflottan effektiviseras/elektrifieras minskar energi- och klimatåtgången snabbt - går fort ner till motsvarande tätortsbuss. Viktigt att kollektivtrafiken hänger med! Lösningar: korta ressträckorna. Minns att en kort bilresa är mer hållbar än en lång! Relativ konkurrenskraft - det hjälper inte att göra det lättare för allt! Bara om vi gör bilresandet svårare i förhållande till övriga transportsätt har vi vunnit något.Stockholm: cyklandet har ökat mycket mer än som kan motiveras genom förbättring i infrastruktur - för att det har blivit fullt i kollektivtrafiken och trängre på bilvägarna. Exempel Norrköping - kan på "känsla" säga hur folk reser - innersta ringen är mycket gång, möjligen cykel - inte värt att ta bilen (relativ nackdel).Långt ut - bil. Men i täta områden kan kollektivtrafik vara ett alternativ. Glesa villaområden kommer aldrig att kollektivtrafik vara intressant alternativ, men cykel kanske. Vad är ett rimligt avstånd att cykla? Det beror på staden! Allt beror på relativa möjligheter kontra andra färdsätt. Om du cyklar lika snabbt eller snabbare som du åker bil men slipper parkeringsavgift tar du bilen.Ett sätt att minska bilens hastighet är att låta bilen köra runt/krokigt medan cykelstråken går raka vägen.Exempel från Italien - staden indelad i tårtbitar där man inte kan köra bil emellan, måste köra ut-runt-in, men kan cykla/gå/åka kollektivt emellan. Närhet - för bil närhet till parkering viktigast - blir mycket mindre attraktivt om behöver gå 500 m till parkeringen. I dagens detaljplaner ofta max 50 m - men kollektivtrafiken ca 400 m som riktvärde. Jämställda gångstavtång parkering-kollektivtrafik väger upp vågskålen för kollektivtrafiken.. 500 m gångavstånd till kollektivtrafik är ett maxvärde för att vara intressant, 300 m bättre. Avgångstätheten också viktigt - 10 m eller mindre är det som att gå till bilen, man kollar itne upp, är det mer änr 10 min behöver man hålla koll.Intressant möjlighet att jobba med att utforma gångsträckan till hållplatsen så den blir intessant! Upplevelsen av gångsträckan påverkar starkt hur långt det känns. Väntetid på hållplatsen känns som dubbelt så lång som tid på bussen eller på väg till hållplatsen. Parkering viktigt! Om arbetsplatsen har gratis lättillgänglig parkering är sannolikheten att man pendlar med bil mycket större än om man behöver betala. (förutsatt det finns kollektivtrafik)Vi fortsätter att bygga bilsamhället genom PBL och minimital för parkering! Varje ny lägenhet som byggs får ny parkering - 2016 ca 40 000 lägenheter, minst 30 000 nya P-platser. Tog vi bort så många p-platser? Troligen inte… P-tal: Göteborg enda kommun i Sverige som har ett p-tal för nybyggnation som är lägre än dagens bilinnehav. Alla andra har lika, eller siktar högre.USA - total marknadsprissättning på offentlig parkering - där det är högt tryck höjs priserna, lågt tryck sänks priserna - justeras varje månad.

Väldigt spännande lästips! Per Lundin - Bilsamhället (doktorsavhandling) - beskriver hur vi fick det samhälle vi fick. Centrala Göteborg har halva befolkningstätheten jämfört med stockholm, en fjärdedel jämfört med Paris Hamburg HH - exempel - stängt av varannan gata i rutnätsstruktur och gjort om till trädgårdar/park. Försämrad biltillgänglighet men ger andra kvaliteter.Stellverk 60 Köln - boende får skriva på att de inte har bil, eller får de köpa p-plats för 250 000 kr + 700 kr/mån serviceavgift. Nästan ingen har valt att göra det => nästan helt bilfritt kvarter.Seol Korea - byggde mer och mer vägar, däckade över floden för att få mer vägyta, byggde extra våning för ytterligare filer - sen bestämde sig för att ta bort vägarna och ta fram floden igen. Försämring för bil - men andra livskvaliteter. Bilinnehavet 1970 var 50% av vad vi har idag. Vi vet inte hur det ser ut om 30 år! Magdalena Hedman & Elvira Grandin - FOJAB Arkitekter - Planera klimatsmartVerktyget framtaget i samarbete med Region Skåne och ett antal skånska kommuner, utifrån att resande över kommungränser ökar, även om bilresandet inom kommunerna minskar. Utsläpp - vi behöver jobba med samtliga områden för att nå klimatmålen. Samhällsplaneringen har en stor potential för att påverka utsläppen från transporter! Nära kollektivtrafik - vad är nära? Man är beredda att cykla/gå lite längre för att nå en tågstation än en busshållplats. Köpenhamn ca 1,5 km ok cykelavstånd innan det avtar. Mycket kortare i en mindre stad! Mental bild av avståndet viktigt.Nära vardagsservice - viktigt för att en stor del av våra resor är fritidsresor, hämta/lämna barn, inköp etc och dessa är svårare att lägga över till kollektivtrafik OM inte ligger så att man gör det på vägen hem från bussen från jobbet.Nära centrum - gång/cykelavstånd, 1,5-2 km, inte mer än 3km. Snabb kollektivtrafik - måste vara konkurrenskraftig med bilen. Om bilresan tar 1h (dörr till dörr) så får inte hela kollektivtrafikresan inkl gång och väntetid ta mer än 1,5h för att vara konkurrenskraftig.Fri parkering - de som har fri parkering vid arbetsplats släpper ut mer koldioxid Struktur - lagom tätt. Det blir inte bättre ju tätare man gör det, det planar ut efter ett tag. Största vinsten i studie från USA att gå från villamatta till radhus/townhouses.Struktur - blandade funktioner. Viktigast att får ihop vardagen där man bor, att man gör flera saker i sitt närområde än att bo, inte så troligt att man arbetar där man bor.Struktur - attraktivt. Skapa goda miljöer för människor att vistas i så att man inte behöver transportera sig långt iväg. Verktyget: poängsättning, kriterier för 1, 3, 5 (om mittemellan 2 eller 4)Snabb kollektivtrafik: s. 53 i rapporten - räkna in även turtätheten = väntetid, finns med i formeln. Caroline Mattsson - Trivector - Trafikstrategier Trafikplanering och samhällsplanering behöver hänga ihop - TRAST är ett verktyg för att jobba med detta.Sump är ungefär samma sak - en trafikstrategi enligt TRAST är likvärdig en sump kvalitetsmässigt.Dokument - handbok, tunn och bra. Underlag - tjock, mer som uppslagsverk. Guide till genomförandet - nyare.

Sen en mängd tematiska fördjupningar.Cykel hänvisas till VGU - vägar och gators utformning. Mer tekniska utformning, TRAST mer strategier. Av deltagarna - tre kommuner har trafikstrategi, ytterligare en handfull på gång.I Sverige har nu ca 1/3 av kommuner trafikstrategi Eltis - jättebra hemsida för att hitta casestudies om allt som rör hållbar planering, finns tusentals exempel. Tips: kommuner kan söka om att vara med i sump learning programme - utlysning kommer under våren. Poly-sump, trafikstrategi för flerkärnig struktur, för region. Aktuellt för GR? Luleå har gjort. Sump up - tre nivåer beroende på hur mycket kommunen har jobbat med frågan tidigare Innehållet om stegen i TRAST finns bra i text i bilderna i ppt!

Dag 2 Caroline Mattsson och Rasmus Sundberg - Trivector - MAXLupo och parkeringMAX var ett EU-projekt, LUPO står för Land Use Planning. Startade 2006, då fanns väldigt få exempel i hela Europa, några i England och några i Schweiz. Tog fram råd - "såhär tror vi att man kan göra". Trafikverket tog det till Sverige, inom Uthållig kommun (Energimyndigheten) gjordes ett projekt för att testa detta i Sverige i ca 12 kommuner, bl.a. Borås och Huddinge - vad passar, hur kan man använda svensk lagstiftning för detta. Generella, övergripande principer:

1. Lokalisering - det viktigaste! Och det vi pratade om igår, tar inte upp så mycket idag.

2. Kriterier för när MKB ska göras - har inte kommit in i miljöbalken, har inte testats så mycket. Men intressant tanke, att ge kommunen något att luta sig mot, t.ex. "om det ska byggas fler än 300 p-platser så måste det göras en miljökonsekvensbeskrivning eller trafikkonsekvensbeskrining"

3. Jobba tillsammans olika funktioner i kommunen! Borde vara självklart men är det kanske inte

alltid.. Mer specifika råd:

4. Mobility management-rådgivning till byggherrar. Lägga över del av ansvaret på de privata aktörerna, berätta t.ex. genom broschyrer om hur man kan göra, utformning av cykel, gång-miljöer. Börjar komma byggherrar som har detta som affärsidé och har sina egna specialister på mobilitet. Blir mer och mer så - men krävs att kommunerna ställer tillräckligt höga och tydliga krav

5. MM-planer (gröna resplaner) som krav eller förhandling. Används mycket ihop med flexibla p-

tal idag. Kan ställa som krav i markanvisning, eller använda i förhandling mot t.ex. ökad täthet. Hur kan kollektivtrafiken komma in? Subventionerade kort (motsvarande subventionerad bilpool), men också vara med i planeringen så att området kan trafikeras, hållplatser utformas på bra sätt, gatorna kan ta in bussar etc. Dra detaljplanegränsen så att även busshållplats

inkluderas!

6. Främja bostadsområden med lågt p-tal eller helt bilfritt. Exempel: cykelhuset O'hoj i Malmö, helt utan P, anpassat för cykel och lastcykel - men viktigt att bevaka och vara på tårna! I det fallet många detaljer som ändå inte funkar för cykel. BRF Viva byggs i Gbg utan P, men det verkar som att många av dem som är på väg att flytta in där har bil och inte har tänkt att göra sig av med bilen. Utvärdering kommer.

7. Flexibla P-tal, sänkta normer t.ex. för MM-plan. Lund undersökt - inte möjligt att ställa krav på enskilda personer att de inte ska ha bil om de ska flytta in. Vallastaden pioniärer, första som tog beslut och har gjort en hel stadsdel med detta. 25% lägre P-tal mot MM-åtgärder. Sundbyberg har en mobilitetsnorm på remiss, redo att antas.

8. Friköp/avlösen/parkeringsköp. Innebär att P-platser kan samlas på ett ställe istället för att finnas i varje fastighet. Kan enklare koppla på olika mobilitetsåtgärder. Umeå har kommit längst i Sverige med gröna P-köp för arbetsplatsparkering i centrala Umeå - beslut i FÖP om att inte bygga fler P-platser i centrala Umeå. Fond för gröna resplaner som går till P-bolaget, som har en hållbarhetssamordnare som sköter kontakten med de anställda. Kopplas till bygglovet - måste visa avtal med bilpoolsleverantör och ritningar för cykelgarage i bygglovet.

9. Maxtal för parkeringsplatser. Exempel Eskilstuna har ett spann med ett max-tal, och så förhandlar kommunen med byggherren. Ställer större krav på tjänstepersonerna att kunna förhandla bra. Hade några missar i början där kommunen godkände t.ex 2 p-platser/1000 BTA utan att ställa några motkrav, vilket orsakat problem när folk flyttat in med bil och inte vetat detta - parkerat på gatan istället - problem även för dem som bodde där innan.

10. Maxtak för biltrafik till besöksintensiva anläggningar. Finns exempel i Schweiz, ett handelsområde utanför Zurich, kopplat till viten som handelområdet får betala om de attraherar för mycket biltrafik. Finns inte i Sverige än, men informellt från Trafikverket i samband med detaljplanering att trafiken inte får öka på vissa vägar. Grön resplan Chalmers gjorde detta ungefär, men genom att kontrollera antal P-platser istället för trafikflödet.

Hur får man det att bli av? Avtal - "är man bara överens kan man avtala om vad som helst". Kräver alltid ett mått av förhandling! Svårigheten att avtala när man inte är överens… Överenskommelser ett alternativ - men kan alltid dra sig ut. Byggherrarna vill gärna ha tydliga besked från kommunerna, så de kan räkna och förhålla sig. Långsiktigheten - hur löser man det? Utmaning. Vem har ansvaret om 5 år? Umeås lösning med gröna P-köp gäller i 25 år. Eskilstuna: "så som vi planerat hittills har ju iaf inte varit bra, så vi måste testa något annat . Vi vet inte om detta är det bästa lösningen, men det är i alla fall något annat och vi tror på det." Parkering - kommunens kraftfullaste verktyg, ihop med lokalisering!Historik - bilen började ta mycket plats i städerna. En kommitté med några personer åkte till USA och hämtade med sig snittet av 300 städers P-tal hem, detta blev grunden för P-tal i svenska städer.Inte alla kommuner har P-talVissa har ett tydligt P-tal som alla känner till, t.ex. 0,8 p-platser/lägenhet, men utan att egentligen veta eller ha reflekterat över vad som ligger till grund för det - är det resandemönster, bilinnehav eller något annat?

P-platser för boende - vilken rättighet har man att förutsätta att man har en P-plats för bil eller cykel? Inte givet… "Som att köpa en soffa utan att kolla att den får plats i vardagsrummet".Exempel Chicago - ville bygga villaförort i city för att motverka utflyttningen (ca 14 våningar P och sen 30 våningar lägenheter, med båtplatser under). Enormt avtryck i stadsbilden! Och halvtomt P-hus…Historiskt (fortfarande gällande i nån kommun) - normer för bilplatsbehov för orter 5000-100000 innvånare (spannet!!). Många har fortfarande prognosstyrd bilparkeringsnorm, att man bygger för ett ökat bilinnehav i framtiden. Nu har många cykelpakeringsnorm som är sån - bygger för ökat cyklande i framtiden.Senaste åren börjar det komma normer som tar helhetsgrepp kring mobilitet, inte bara parkering för olika fordon. GR-kommunernas bilinnehav skiljer sig mycket åt. Varför? Olika förutsättningar i kommunerna. Varför har det inte ökat i Partille när ökat i andra kommuner? Och minskat i Gbg? Kan skilja jättemycket mellan olika kvarter, beroende på typ av bebyggelse (t.ex .studentlägenheter). Påverkas om bygger nytt!Tydligt: har man gratis P vid jobbet åker betydligt fler bil till jobbet! Vi väljer med hjärtat, men också med plånboken…MEN inte självspelande piano - det behövs god tillgänglighet till andra färdmedel, OCH information och uppmuntran (MM) Om lägre P-tal vid bostäder, viktigt att komplettera med åtgärder som minskar bilinnehavet hos de boende (räcker inte med åtgärder som underlättar mobilitet men att de boende fortfarande vill ha egen bil - då behövs ändå p-platsen)Om lägre P-tal vid arbetsplatser är det åtgärder som minskar bilpendlingen som krävs. I framtiden kommer en naturlig fråga när man kollar efter bostad vara "vilken transport som tjänst-lösning finns i det här området?" Konceptet: användaren har många olika transportsätt att välja på, och kan välja det som passar bäst just den dagen för just det ärendet, på ett enkelt sätt. (MaaS - mobility as a service). Är under utveckling - finns olika nivåer, där den högsta är att alla tjänster är samlade i en enda app/plattform med gemensam betalning och information. Detta kommer troligen att skölja över oss som AirBnB eller Uber, kommer gå väldigt snabbt för en aktör att få en stor del av marknaden och många användare. Trivector har skapat ett bolag för att sälja transport som tjänst, EC2B, just i samband med bygglov och flexibla P-tal - tar över ansvaret för att samordna och se till att tjänsterna finns. Mobilitetshubbar - att mobilitetstjänster samlas på vissa platser. Argument: färre personer väljer att resa med bil om de har längre till parkeringplatsen (även om har egen bil). Parkering är så dyrt att ingen egentligen förväntas betala vad det kostar. Bara en markparkering kan gå runt (avgift ca 700 kr/mån) Spaning: framöver kommer mobilitetsköp bli vanligare än parkeringsköp, att man bakar ihop alla tjänster inte bara parkering i friköpet. Vi kommer ocskå gå från parkeringshus till mobilitetshus - fysiska tjänster, digitala tjänster, och mjuka tjänster med ansvariga för respektive område. Fysiska tjänster kan behöva finnas med i detaljplaneskedet, det behövs utrymme på olika platser, men kanske inte i varje hus. Tyskland har kommit längre i detta, finns många exempel på mobility hubs nära kollektivtrafiken. För att få ett heltäckande system behöver man också bygga detta i den befintliga strukturen, t.ex. vid viktiga kollektivtrafikknutpunkter. Exempel Ulleråker i Uppsala - har kommit ganska långt. Lägger olika typer av tjänster på olika platser beroende på användarna och användandet.

Jonas Ackebo och Emma Lidell - trafikplanerare, Huddinge kommunStor kommun i Stockholmsregionen, mycket grönt - 1/3 av kommunens yta naturreservat. Stockholms regionala utvecklingsplan RUFS - två av utpekade stadskärnorna finns i Huddinge kommun. Kungens kurva - Sveriges största externhandelsområde. Lätt att få dit aktörer, svårare att få till bostäder - men är på gång nu. Har varit oattraktivt för bostäder för att stor handelsplats, bilorienterad, omysigt. Flemmingsberg, söderut, stor förtätningspotential.Två pendeltågslinjer genom kommunen - 5 pendeltågsstationer, ca 15 min till Stockholm C. Tunnelbana i ena hörnet, två stationer. E4an i samma hörn. Finns inga tvärförbindelser inom kommunen - påverkar resandet. I Sverigeförhandlingen kommer en ny spårväg Älvsjö-Flemmingsberg, kommer även nya motorvägar i kommunen.Bil dominerar resandet både inom och utom kommunen. Cykelandel 4% - mål 15%. Styrande dokument - RUFS -regional utvecklingsplan - lokalisering, pekar ut bra områden att bygga i och kommande infrastruktursatsningar. Ny RUFS på gång nästa år, nu jobbar med den från 2010. Inte juridiskt bindande, men Huddinge duktiga på att följa. Översiktsplan 2013 - målsättningar brutits ner i Trafikstrategi. Övergripande mål och vision "Huddinge ska vara Stockholms läns tredje bästa kommun att leva och verka i."Har en tydlig hierarki och koppling mellan styrdokumenten - hänger ihop mot samma mål. Öps målsättningar kring trafik/lokalisering blir trafikstrategins övergripande mål, som i sin tur hängs upp i handlingsplaner (cykel, gång, MM, etc etc) med kortare livslängd.De olika planerna finns representerade i detaljplaneprojekt genom olika personer som "bär" respektive fråga, kan hoppa ur arbetet när man känner att ens fråga är omhändertagen. Planeringsprinciper - vad man ska prioritera: Tips: var så konkret som möjligt! T.ex. Malmö har en hierarki där cykel kommer på fjärde plats, efter gods- och näringslivets transporter. Ju tydligare desto användbarare!Mål i trafikstrategin om att biltrafiken ska minska, men inte kvantifierat - beror på att ny motorled kommer tvärs igenom kommunen, främst för industrin och hamnen i Nynäshamn, men kommer att användas även av många privatbilister. Trafikstrategins viktigaste punkt: att utgå från kollektivtrafiken i all planering. Börjar slå igenom nu, kul! Svårighet med gamla sommarstugeområden. Mobility management-planKom till när skulle göra mobilitetsplan i Kungens kurva - väldigt bilorienterat. Fastighetsägarna skeptiska "varför jobbar ni just mot oss, vad är kommunens övergripande tankar kring det här?". Då föddes tankarna om att ha en mobility management-plan kopplat till trafikstrategin.Har tidigare jobbat mycket med säkra skolvägar - kopplar ihop arbetet.Gröna resplaner - stöttar arbetsplatser att göra undersökningar, föreslå åtgärder som de själva genomför.Liknande arbetssätt med säkra skolvägar - sätter sig ner med skolorna och erbjuder att göra någon åtgärd, skolorna ansvarar för allt arbete med föräldrar etc. Har olika åtgärder/kampanjer under året, skolorna bär detta själva. Har gett effekt på skjutsandet. Parkeringsprogram - hand i hand med MM-planenHar med som inriktingsmål att bilparkering ska bära sina egna kostnader - -alla ska inte vara med och betala för att några få ska parkera. Har hittills oreglerad parkering på gatumark, tittar nu på avgifter.Har ett stort spann på P-tal beroende på läge. Ställer grundkrav som måste vara uppfyllda alltid, inte för flexibla p-tal utan överhuvudtaget, kring cykelparkering etc.

Informerar byggherrar om MM-frågor genom en broschyr.Avtalar med byggherrar i genomförandeavtal, har viten om byggherrarna inte gjort sin del motsvarande vad det skulle ha kostat att bygga parkeringarna de fick i rabatt. Men viktigt att inte skrämmas också, finns en risk att byggherrar är osäkra på att deras åtgärder blir godkända, och då struntar i att reducera P-talen alls.Maxreduktion av P-tal 30%, 20% för bilpool + SL-kort, sedan 2% per åtgärd utöver det.Flexibla P-tal kräver även att bygghrrarna jobbar med informationsspridning - behöver visa plan i bygglovsskedet. Måste även rapportera in bilinnehavet i projektet 1gg/år under 5 år, de får lösa själva hur det görs (BRF ansvarar t.ex.).Potentialen varierar mellan zoner (avstånd till spårbunden kollektivtrafik).Nytt - svårt att bedöma effekten ännu. Nyfikna på att mäta och följa upp för att kunna justera.Har en parkeringssnurra där man kan mata in alla uppgifter om projektet och vilka åtgärder de kommer att jobba med för att kunna avgöra hur många P-platser det blir. Exploatören ska kunna få den också, för tydlighet och transparens.Flexibla P-tal tillämpas inte för besöksparkering, P för rörelsehindrade. Bilpoolsparkering kommer utöver. Slutsatser: Svårt att förankra och sprida kunskap om alla planer som finns, har fått kämpa hårt för sin MM-plan även inom organisationen. Framgångsrikt! Många fördelar både för byggherrar och kommunen. Många byggherrar vill jobba med flexibla P-tal. Henrik Markhede - SBK Göteborg - Indikatorer för stadskvalitet Henrik är biträdande stadsarkitekt i Göteborg när Björn Siesjö är tjänstledig och ute och cyklar i syd-ostasien (länk till bloggen i presentationen - lästips! Skriver även om stadsbyggnad och städerna de passerar).Arbetet kommer från början ur idéevärlden Mäta stad - kvantitativa stadsbyggnadsanalyser - space syntax - samband mellan stadsrum, täthet, kvaliteter etc. En lång resa att få in detta i arkitekturvärlden som handlar mycket om konstnärlig frihet. Indikatorerna del av Göteborgs arkitekturprogram som nyligen varit på remiss i en "rå" version. 30 teser som underlag - 5 inriktningar i programmet.Arktiekturprogrammet hänger ihop parallellt med trafikstrategi, grönstrategi, utbyggnadsplan, och blir del i ny ÖP. Kommer att göra en handbok som ska vara ett praktiskt stöd i planeringen. Spacescape tagit fram indikatorer och grundrapporten Stadskvaliteter i Göteborgsregionen - Lars Marcus KTH/Chalmers startat och introducerat metoden space syntax i Sverige. Alexander Ståhle VD, syns och hörs mest.Rumsintegration - räknat flöden av människor som går på gator och hittat korrelation med hur gatunätet är uppbyggt - modell kring detta Indikatorerna anpassas skissartat efter läge i staden - 100% av värdena gäller som riktlinje i innerstaden, 50% i mellanstaden, 20% i ytterområden.Gröna: offentlig platsBlåa: gatumarkGula: kvartersmark Alla indikatorer har en källa, vad de baserar sig på. Några är forskning, några är stadens tidigare riktlinjer från strategier. Lågfartsgator = under 30km/h<100 m mellan korsningar = finmaskighet, bra för gående, och ger mindre fastigheter vilket ger en variation.Grönyta räknas också på tak, t.ex. sedum på tak.

Per Kristersson - GR - Indikatorer för täthet i stationssamhällenUndersökt täthet i stationssamhällen och hur etablerade riktlinjer kan översättas till svenska stationssamhällen med 5-15 000 invånare.Idag har Ytterby 8000 invånare - finns potential för ytterligare 12 000 enligt undersökningarna. Utifrån perspektivet rädda världen, agenda 2030, mål för kollektivtrafikandel, tät attraktiv stad och så nedåt. Blir underlag till FÖP Ytterby. Kommunen har tittat på vad som går att bygga och vad som är begränsat pga olika faktorer. Kan få till 12 000 invånare inom 1000 m från stationen när begränsade ytor borttagna. Bygg där det finns drivkrafter - marknaden avgör till syvende och sist vad som byggs (inte kommunen).Riktlinjer indikationer baserade på tidigare studier, anpassning av UN Habitats rekommendationer som bygger på väldigt stora städer.

Workshopar – caset JönköpingPartille-Göteborg

Nya munksjöstaden: Lokaliseringen det viktigaste, centralt, nära befintlig kollektivtrafik och cykel. Parkering i utkanten.

Kungsbacka-Tjörn

Väster om munksjön: Grönt, tryggt, säkert, barnvänligt, bilfritt. Utnyttja vattnet för hållbara transporter, flytande mobilitetshus, färja? Cyklar, lastcyklar. TKB-trafikkonsekvensbeskrivning. Långsiktigheten! Juridiken och ekonomin knäckfrågor. Möjlighet att starta bolag specifikt kring detta, för att få långsiktigheten?Uppföljningen! - hur får man till det? Vem gör det, när, hur mäter man, och vad händer om någon inte gör det man kommit överens om eller om man inte når målen?

Öckerö/Mölndal

Råslätt-söder om stressen (öckerö): Lokalisering - förstärker befintligt centrum med fler bostäder och mer aktiviteter. Samnyttja befintliga parkeringsplatser i miljonprogramsområdet som är tomma idag. Nya åtgärder: ny bussgata genom området, i övrigt bilfritt. Samnyttjade godstransporter.

Borås-Härryda

Östra munksjön: Räls till räls - nya höghastighetsstation till befintlig station för regionaltågKontrollfunktionen, MEX-ingenjören bevakar att MM-planen följs i bygglovet, gäller att hitta rutiner för detta så att det följer med när handläggare byts ut!

Falkenberg-Ale

Elmiaområdet: EL-mia-bussen - elbuss shuttle stationen-elmia, ingår när man köper mässbiljett. Max-tak för biltrafik - avtal med Elmia så att de genomför åtgärder för att marknadsföra?

Trollhättan-Huddinge

Råslätt - förtätning (trollhättan): Miljonprogramsområde, bygger på parkeringarna, parkeringsköp för nytt P-hus för de som behöver ha parkering. Grönt och barnvänligt eftersom bara bebygger befintlig parkering, inte grönområden. Cykelpool och bilpool etc. Lära cykla-kurser. Drönarna lämnar maten.