· om till en hållbar bioekonomi. – Vi har skruvat upp ambi-tionerna i vår nya forsknings-strategi, säger Skogforsks vd ... av Skogforsk (se artikel p

� �

LEDER�HÅLLBAR�UTVECKLING

L � �

� �

� �

� �

� �

� �

� �

Nr 4 | 2018

Digitaltskogsbruk

120 miljonersatsas på

testArSkogforsk

VIRTUELLDRIVARE

EXTREMVÄDRET– så påverkas avtalenLYCKAD BRANDBEREDSKAP– kostnad 500 000 000Smartare plantvalÖKAR TILLVÄXTEN

Vision_NR_4_2018.qxp_SkogForsk 2018-12-06 11:03 Sida 1

creo

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning

för framtidens skogsbruk.

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareCharlotte Bengtsson

ProduktionSverker Johansson

Bitzer Productions AB 070–3540977

[email protected]

Art directorJan Reinerstam

Pagarango

PrenumerationInger Karlsson

Tel: 070–366 99 [email protected]

TryckGävle Offset AB

FSC®-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

NR 4 | 2018� �


� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �


� �

� �

� �

� �

� �

� �

� �

Nr 4 | 2018

Digitaltskogsbruk

120 miljonersatsas på

testArSkogforsk

VIRTUELLDRIVARE

EXTREMVÄDRET– så påverkas avtalenLYCKAD BRANDBEREDSKAP– kostnad 500 000 000Smartare plantvalÖKAR TILLVÄXTEN

V »Ju bättre produkter industrin lyckas utvinna, desto bättre måste skogsbruket bli på att leverera rättråvara – och desto mer värde skapas i värdekedjan«

Johan J Möller | SIDAN 20

bild: Sverker JohanSSon/bitZer

2 | Vision | 4 | 2018 leder hållbar utveckling

VISION | INNEHÅLL

12 18

1064 | Drivaren ska trimmas

5 | Ökad satsning på Skogforsk

6 | SE-plantor tuffa mot snytbaggen

7 | Grönare godstrafik

8 | Snabba skärmar

9 | Dyrare reservdelar

9 | Viktigt grot-avlägg

10 | Brandberedskap gav resultat

12 | Koll på avtalet

14 | Nytt väder – nytt affärsklimat

16 | Nu ska skogsbruket digitaliseras

18 | Självstyrande maskiner –inte långt borta

20 | Så möter vi de nya industrikraven

24 | Smart plantval höjer tillväxten

26 | Så ska BK1 bli BK4

20


creo

LEDER HÅLLBAR UTVECKLING Vision | 4 | 2018 | 3

CHARLOTTE BENGTSSON | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

nom forskningen har samarbete länge varit ett ledord. Anledningen ärenkel, för att lösa komplexa problem och för att tackla vår tids stora ut-maningar med klimatförändringar, växande befolkning och globalise-ring så måste vi samarbeta både inom och tvärs olika discipliner.På Skogforsk är samarbete en självklarhet. Vi är en ganska liten organi-

sation med ca 125 medarbetare som arbetar med frågor som spänneröver hela skogsbrukets verksamhetsfält. Detta kräver samarbete med före-tag, andra forskare och myndigheter. Som forskningsorganisation har viett väl utvecklat samarbete med våra partnerföretag. Via vår styrelse,rådgivande grupper och andra samverkansfunktioner utvecklar viforskningsstrategin, genomför projekt och gör löpande avstämningar attvi arbetar med relevanta projekt. Detta samarbete är framgångsrikt – såframgångsrikt att både staten, via forskningsrådet Formas, och vårapartnerföretag nyligen beslutat att skjuta till ytterligare sex miljonerkronor per år för att uppfylla ambitionerna i vår ambitiösa forsknings-strategi. Ett kvitto på att vår samarbetsmodell fungerar och att de resul-tat vi åstadkommer är till nytta.

Skogsbrukets utmaningar och problemställningar är som vi ju alla vetkomplexa. Det stora forskningsprogrammet Mistra Digital Forest kom-mer under de närmsta åren att söka nya digitala lösningar inom etable-rade områden som skoglig planering och precisionsskogsbruk. Menockså inom helt nya områden som maskininlärning för sensorstyrdamaskiner i skogsbruket. Samarbete är i detta sammanhang ett måste förframgång.

Ett annat framgångsrikt exempel är utvecklingen av komponenter förframtidens utbytesprognoser med avseende på inre virkesegenskaper.Detta område utvecklas av ett helt team på Skogforsk, i samarbete medskogsföretagen.

Att välja rätt skogsodlingsmaterial är ett av de viktigaste besluten somskogsägaren fattar. Genom ett samarbete mellan skogsträdsförädlare,skogsbruket och specialister inom optimering och digitala beslutsstödhar verktyget Plantval Optimal utvecklats. Med detta beslutsstöd kanvärdefullt förädlat skogsodlingsmaterial sättas på den mest lämpademarken och därmed växa och producera virke till sin fulla potential.

Under 2019 kommer vi att driva de samarbetsprojekt som beskrivs idetta nummer av Vision vidare, för ännu mer nytta i skogsbruket. Vi hardessutom en välfylld projektportfölj med nya samarbetsprojekt som viser fram emot att genomföra tillsammans med er. Vi på Skogforsk villpassa på att här önska alla våra samarbetspartners och kunder en riktigtGod Jul och ett Gott Nytt År!

VISION | LEDARE

Samarbete för ökad nytta

Charlotte Bengtsson, vd

I


4 | Vision | 4 | 2018 leder hållBar utvecklIng

VISION | NYHETER

nyhetsredaktör: SvERkER JohANSSoN | [email protected]

Skogforsk ska bygga och testaen virtuell drivarprototypmed automatiserade arbets-moment för att trimma ma-skintypens konkurrenskraft.Projektet finansieras av Troëdssonfonden.

I tidigare studier har Skogforskvisat att drivaren fungerarlika bra som det konventio-nella tvåmaskinsystemet.Men för att slå igenom fullska-ligt behöver den bli mer kost-nadseffektiv. Genom att auto-matisera vissa arbetsmomentskulle konkurrenskraften ökaytterligare.– Drivarens arbete är lämp-

ligt att automatisera, eftersomarbetsmönstret till skillnadfrån tvåmaskinsystemet ärmer systematiskt, säger RikardJonsson, projektledare påSkogforsk.

Cykliskt arbeteI tvåmaskinssystemet läggsvirket på marken, vilket göratt skogen och terrängen försvårar automation. Även

arbetet när skotarens kranska hämta virket från markenär svårt att automatisera. Drivarens avverknings- ochdirektlastningsarbete är dä-remot cykliskt vilket är tack-samt för automation.– I ett första steg vill vi auto-

matisera intagningen avfällda stammar, justeringen avden tilt- och roterbara lastbä-raren samt aggregatrotationunder kranrörelse mot nästaträd, säger Rikard Jonsson.

Minskar mental belastningÄven föraren vinner på en automatisering. Drivaren ärkomplexare att köra än enskördare eller skotare, och dettar längre tid att lära sig köraden effektivt.– Med automation kan den

tiden förkortas avsevärt, sam-

tidigt som man kan minskaden mentala belastningen förbåde nya och erfarna drivar-förare, säger Anders Mörk,som är metodinstruktör påSkogforsk och delaktig i ut-formningen av tekniken.Nu byggs en virtuell drivar-

prototyp med delautomationsom testas genom att avverka

en virtuell skog i Skogforsksmaskinsimulator. Sedan skersamma avverkning med enmanuellt styrd drivare för attjämföra resultatet. Utveck-lingen sker i samarbete medORYX Simulations AB.

KontaKt: rikard Jonsson, 073–156 1330, [email protected]

SCA:s testförare Erik Norrman kollar kapet ned i drivarens tilt- och roterbara lastbärare. I ett första steg vill Skogforsk automatisera intagningen av fällda stammar, justeringen av lastbäraren samt aggregatrotation under kranrörelse mot nästa träd.

Rikard Jonsson demonstrerar Skogforsks virtuella testplattform, en maskin-simulator finansierad av Troëdssonfonden.

”Drivarens arbetsmönster är lämplig att automatisera”.

Automatiseringska trimma drivaren

Foto

: sv

erke

r Jo

ha

nss

on

/BIt

Zer

Foto

: sko

gFo

rsk


leder HållBar utveCkling Vision | 4 | 2018 | 5

VISION | NYHETER

Forskningsrådet Formas ochskogsnäringen ökar anslagettill Skogforsk med sex miljo-ner kronor till 92 miljoner per år.

– Det är glädjande att statengenom Formas nu väljer attsatsa ännu mer på oss i Skog-forsk tillsammans med bran-schen, säger Skogforsks sty-relseordförande GöranÖrlander. Det ligger rätt itiden – förväntningarna påskogen ökar när vi nu ställerom till en hållbar bioekonomi.– Vi har skruvat upp ambi-

tionerna i vår nya forsknings-

strategi, säger Skogforsks vdCharlotte Bengtsson. För attpå ett hållbart sätt minskafossilberoendet och tacklaklimatförändringarna krävsstörre internationella sam-verkansprojekt, och det krä-ver i sin tur mer resurser.Ökade resurser ger ocksåforskarna ökad förmåga attagera på akuta behov, somproblem med skadegörareoch skogsbränder.

Bo Rydins Stiftelse, som stöd-jer teknisk och naturveten-skaplig forskning vid svenskauniversitet, högskolor och institut inom Essitys och SCAsverksamhetsområden, harbelönat Skogforsks Sara Holappa Jonsson för hennesexamensarbete.Hon har utforskat möjlig-

heterna att prognosticera deinre egenskaperna hos denråvara som faller ut vid av-verkning av ett beståndgenom att utvärdera en nyprognosmetodik, utveckladav Skogforsk (se artikel påsidan 22).Ur motiveringen: ”Saras

omfattande och förtjänstfullaarbete är därför inte bara enhögkvalitativ studie med godpraktisk förankring, utanutgör även ett pionjärarbete

som visar vägen mot fortsattutveckling av metodiken ochtillämpningen för att för-bättra lönsamheten för skogs-industriprodukter.”

Caroline Rothpfeffer kom-mer närmast från en tjänstsom hållbarhetschef medfokus på skogsfrågor ochkommunikation kring skogoch skogsbruk på Billerud-Korsnäs. Dessförinnan harhon arbetat med miljöfrågoroch skogsskötsel både på Bil-lerudKorsnäs och HolmenSkog.Tjänsten som kommunika-

tions- och hållbarhetschef ärnyinrättad och avsikten är in-tegrera kommunikation ochhållbarhet, som är priorite-rade områden i Skogforsksstrategi. – Skogforsk är inne i en

spännande fas när hållbarhetska integreras i alla steg ochprocesser. Dessutom är beho-vet att föra ut vetenskapligaresultat i praktiken och i sam-hällsdebatten mycket stortoch där har Skogforsk mycket

att bidra med. Det känns braatt få kliva ombord på ett in-stitut med så stora möjligheteroch med fokus på nytta ochhållbar utveckling, säger Ca-roline Rothpfeffer som tillträ-der den första februari 2019.

Ökad satsningpå Skogforsk

”Mycket glädjande, det stärker vårförmåga att uppfylla vår ambitösaforskningsstrategi”

KontaKt: Charlotte Bengtsson, 070 - 510 66 03,[email protected]

Charlotte Bengtsson,vd Skogforsk.

Caroline Rothpfeffer har utsetts tillkommunikations- och hållbarhets-chef på Skogforsk.

Caroline Rothpfefferny kommunikations- och hållbarhetschef

Pris för exjobb

Sara Holappa Jonsson.

KontaKt: Sara Holappa-Jonsson, 070-341 90 04, [email protected]

Foto

: Bil

leru

dko

rSn

äS

Foto

: Sv

en t

egel

mo

, Sko

gFo

rSk


6 | Vision | 4 | 2018 leder HållBar UtveCkling

VISION | NYHETER

nyhetsredaktör: SvErKEr JohanSSon | [email protected]

Granförädling

SE-plantor klarar snytbaggen bättre

Huvuddelen av det svenskagrantimret används sombygg- och konstruktions-virke. Dessvärre är skeva träreglar ett vanligt problem.Men i framtiden kan vi för-ädla fram träd med ett meraformstabilt virke.Fibervinkeln i ett träd spe-

lar roll för tendens till skev-het i det sågade virket. Förgran är det normala att fiber-vinkeln i början är vridenåt vänster och går mot ett högervridet läge. Nu har fors-karna tittat på om det är möj-ligt att göra trädmätningar itidig ålder för att skaffa infor-mation om hur formstabiltoch starkt virket kommer attbli.Resultaten visar att man

kan ge en bra prognos för vir-

kets formstabilitet med mät-ningar på träd som bara ärcirka 8–10 år gamla. Redan dåfinns genetiska skillnadermellan träden som ligger kvari vänsterläge och träd där vin-keln går mot höger. Därege-nom kan förädlingsarbetetsnabbas upp, eftersom manredan efter några år efterplantering kan göra ett bragenetiskt urval gällande vir-kets framtida formstabilitet.Projektet finansierades av

Södras Forskningsstiftelseoch Föreningen Skogsträds-förädling med deltagare frånSkogforsk, SLU och Linné-universitetet.

SE-plantor utvecklar enbättre motståndskraft motsnytbaggeangrepp. Det slårSLU och Skogforsk fast i enuppmärksammad ny studie.

Plantor som förökats genomsomatisk embryogenes (SE)utsattes för cirka 10 procentfärre angrepp från snytbag-gar, och när de blev angripnaså var mängden gnag cirka 25procent mindre än på frö-plantorna. Beroende på växt-plats och andra faktorer kaneffekten förväntas bli större

eller mindre, men effekten ärhelt klart så stor att den harbetydelse för skogsbruket.Under själva processen att

producera plantor med soma-tisk embryogenes användshöga halter av hormoner. Detinnebär en stress som liknarden som uppstår vid angreppav skadegörare. Teorin är attbehandlingen ger plantan ettbättre försvar jämfört medfröplantorna, kanske genomatt de reagerar snabbare vidangrepp.Forskargruppen tror att

den ökade försvarsförmåganhos plantor som tagits framgenom somatisk embryoge-nes är ett generellt fenomenoch därför kan upptäckten fåbetydelse för växtskyddetinom många olika områden.Till exempel används SE vidodling av bananer, kakao,vindruvor och lärk.

KontaKt: karl-anders Högberg, 070–371 59 85, [email protected] Läs mer: tidskriften Frontiers in Plantscience

Mätningar på träd i unga åld-rar kan visa hur formstabiltoch starkt virket kommer attbli. Den här upptäckten öpp-nar för ett snabbare föräd-lingsarbete.

Ger bra byggreglar

En regels skevhet är genetiskt korrelerad med trädets fibervinkel från cirka 10 års ålder och uppåt.

Kådan som trängerfram ur snytbaggensgnag är en del av plantans försvar.

KontaKt: karl-anders Högberg, 070–371 59 85,[email protected]

Foto

: sv

erke

r Jo

Ha

nss

on

/Bit

Zer

Foto

: Cla

es H

ellq

vis

t, s

lU


creo

lEdEr hållbAr utvEcKliNG Vision | 4 | 2018 | 7

VISION | NYHETER

Skogforsk bidrar tillgrönare godstrafikSverige siktar på att bli ett avvärldens första fossilfria väl-färdsländer genom att få bortalla utsläpp av växthusgasertill 2045. I en storsatsning skaSkogforsk bidra till att måletnås.

Transportsektorns omställ-ning är en nyckel för att Sve-rige ska nå de högt uppsattaklimatmålen. Det är ocksåbakgrunden till forsknings-och innovationsprogrammetTriple F (Fossil Free Freight),som fokuserar på ett fos-silfritt godstransportsystem.Trafikverket har initierat

och finansierar programmetsom omfattar närmare 400miljoner kronor, varav cirka100 miljoner kronor kommerfrån näringslivet och andrasamhällsaktörer. Fokus riktasmot tre stora utmaningar: Ettmer transporteffektivt sam-hälle, energieffektiva och fos-silfria fordon och farkostersamt ökade andelar förnybaradrivmedel.

Flera projektSkogforsk är med som part-ner i programmet och kom-mer att medverka i flera pro-jekt.– Vi har väldigt bra data

över skogsbrukets transpor-ter. Vi kan beskriva hur skogs-bruket transporterar 80 mil-joner ton skogsråvara idag,och hur vi skulle kunna göradetta i framtiden med hjälp avfossilfria bränslen, eldrift ochsjälvkörande fordon, sägerGert Andersson som är pro-gramchef på Skogforsk. Vikommer även att genomförastudier av nya transportlös-ningar i samarbete med nä-ringslivet och andra forsk-ningsorganisationer.

Triple F – Fossil Free FreightTriple F är ett samarbete mellan forskning, näringsliv och offentliga samhällsaktörer och ska löpa överde närmaste tolv åren. Det är uppbyggt med en programledning från CLOSER/Lindholmen SciencePark, VTI och RISE som leder utveckling inom Teknik, Logistik och Policy. Konsortiet är sammansattav ett 50-tal aktörer från varuägare, transportörer, offentliga aktörer, högskolor och universitet, institut och övriga som alla har en hög ambition att tillsammans göra skillnad.

KontaKt: Gert Andersson, 070–318 85 67, [email protected]

”Vi kan beskriva hurskogsbruket transporterar80 miljoner ton skogsrå-vara idag, och hur vi skullekunna göra detta i framti-den med hjälp av fossilfriabränslen, eldrift och själv-körande fordon”

Foto

:SKo

GEN

bil

d


creo

8 | Vision | 4 | 2018 Leder håLLbar utveckLIng

VISION | NYHETER

nyhetsredaktör: SVERKER JOHANSSON | [email protected]

Bestånd där snabbväxandepionjärträdslag agerar förkul-tur till sekundära huvudträd-slag kan producera mer virkeän monokulturer.

Idag planteras oftast bara ettenda trädslag, vanligtvis talleller gran. Men att odla bland-ningar av trädslag är bättreför estetiken, rekreationenoch den biologiska mångfal-den. Nu visar en sammanställ-ning från SLU och Skogforskatt blandskogar även kan varaekonomiskt fördelaktiga omde anläggs och sköts på rättsätt.

Så funkar detFörkulturskonceptet innebäratt man först planterar ettsnabbväxande pionjärträd-slag, till exempel poppel,björk eller hybridlärk (trädentill vänster i illustrationen).Några år senare planteras ettsekundärt huvudträdslag somofta är gran eller bok. I slutetav omloppstiden har förkul-

turen i stort sett avvecklatsoch huvudträdslaget domine-rar (skogen till höger i illustra-tionen). Ett klassiskt svensktexempel är att använda spon-tant uppkommen björk för attetablera gran. För svenskaförhållanden blir huvudträd-slaget sannolikt just gran –eller bok. Även lind och ekfungerar tillsammans med engles skärm. Det finns ocksåmöjlighet använda exotiskabarrträd som douglasgranoch kustgran. Trädslagen iförkulturen kan till exempelvara björk, hybridasp, hybrid-lärk, klibbal eller poppel.

Många fördelarKonceptet har flera fördelar.Skärmskogsbruket kan i vissafall producera mera än mono-kulturerna och ger snabbt enförsta skörd av massaved ochenergived, vilket bidrar posi-tivt till ekonomin. Tvåskiktadebestånd kan även förhindrafrostskador på huvudträdsla-get, vilket minskar risken för

kvalitetsnedsättningar i formav krökar och dubbeltoppar.För trädslaget bok, som har en tendens att breda ut sig åtsidorna, kan skärmen ocksåbidra till att träden strävaruppåt mot ljuset och bildarraka stammar.

Dyrare etableringSkötseln blir mer komplice-rad, eftersom det ofta krävsfler ingrepp under omloppsti-den än i monokulturer. Ävenetableringen kan bli dyrare

om man behöver plantera vidtvå tillfällen. Men man kananvända ett naturligt uppslagav pionjärträdslag – det ärvanligt i Sverige, med björksom skärmträd och gran somsekundärträdslag. Samtidigplantering är också ett alter-nativ, eftersom pionjärträdenofta växer snabbare och ska-par en skärm.

Skärmskogsbruk kan ge hög produktion

Förkulturskonceptet.

KontaKta: Lars rytter, 070–560 04 05,[email protected]äs mer: sLu:s Fakta skog nr 10/2017.

Foto: Lars rytter | ILLustratIon: rose-MarIe rytter


Det kan vara värt att köra gro-ten några hundra meter extra,om avläggsplatsen gör att gro-ten torkar bättre.

I de flesta kalkyler som berörgrotskotning förutsätter manatt skotaren kör den kortastevägen från hygget till vägkan-ten och att det där finns en braavläggsplats. Men så enkelt är det sällan i

verkligheten.Skogforsk har analyserat

hur skotningsavstånd, bräns-lets fukthalt, valet av avläggs-plats samt valet av sönderdel-ning och transportlösningpåverkar varandra och total-ekonomin. Resultaten visaratt oavsett sönderdelnings-metod lönar det sig att skotaen längre sträcka om den al-ternativa avläggsplatsen göratt flisen torkar bättre. Däre-

mot får den alternativa av-läggplatsen inte innebära attflishuggarnas prestationminskar, exempelvis genomatt maskinerna inte kan stäl-las upp på ett optimalt sätt.

LEdEr håLLBar utvEckLing Vision | 4 | 2018 | 9

VISION | NYHETER

Priserna på reservdelar upp-visar en lägre ökningstakt (ca2,5 procent/år) jämfört medperioden 2014 – 2016. Menpriserna för smörjmedel ochandra förbrukningsvaror harstigit snabbare, med 5–6 pro-cent per år. Skillnaderna är ivissa fall betydande mellanolika varor och tillverkare.Eftermarknaden, det vill

säga service och underhåll,reservdelar, tilläggsförsälj-ning, utbildning med merautgör en stor del av maskin-kostnaden. En välfungerande

serviceorganisation och rimliga kostnader för reserv-delar, smörjmedel, oljor ochandra förbrukningsvaror ären förutsättning för maski-nens driftssäkerhet och av-görande för ekonomi och lönsamhet.En slutsats av undersök-

ningen är att det kan löna sigatt hålla ett öga på den viktigaeftermarknaden, då man planerar sitt maskininköp,kommenterar TSG. Att köpagenomgångna, begagnade utbytesdelar med garanti kan

minska reservdelskostnaden,men tillgången på utbytesde-lar varierar.Undersökningen om reserv-

dels- och underhållskostna-der för skogsmaskiner görsför tredje gången. Utförare ärTSG:s arbetsgrupp för Kvali-tetssäkring och eftermark-nad. EcoLog, John Deere, Komatsu, Ponsse och Rottneingår i undersökningen.

Om TSGTSG – Skogsbrukets Tekniska Samverkans-Grupp är ett forum församverkan i skogstek-niska frågor. Medlem-marna representerarskogsägarföreningar,skogsbolag, avverk-ningsentreprenörer och forskare från bådeuniversitet och Skogforsk.

Förbrukningsvaroroch reservdelarallt dyrare

Avlägget viktigt vid grotskotning

Priserna på smörjmedel och förbrukningsvaror för skogsmaski-ner har ökat med nära sex procent per år mellan 2016 och 2018. Priserna på reservdelar har ökat med cirka 2,5 procent per år.Det visar en undersökning från TSG, skogsbrukets tekniska samverkansgrupp.

system analyserades:

sönderdelning och vidare-transport med huggbil, sön-derdelning med skotarmon-terad flishugg med viss egentransportkapacitet samtsönderdelning med separatflishugg utan egen transport-kapacitet. I samtliga systemgenomförs skotningen meden anpassad grotskotareoch vältan täcks med fyrameter bred grotpapp.

KontaKt: Lars Eliasson, 070–281 33 32,[email protected]

3

Foto

: sv

ErkE

r Jo

ha

nss

on

/Bit

ZEr

KontaKt: rolf Björheden070–658 85 [email protected]

Foto

: La

rs E

Lia

sso

n, s

kog

Fors

k


creo

10 | Vision | 4 | 2018

Beredskapen kostade en

halv miljard


Vision | 3 | 2018 | 11

SKOGSBRAND

Under den heta sommaren 2018 brann framför-allt skogsmark i Sverige. Totalt eldhärjades drygt 25 000 hektar. Värst drabbades Gävleborg, Jämt-land och Dalarna, men även resten av landetdrabbades av skogsbrand.Flera tidigare stora bränder har startats av

skogsmaskiner - Boden 2006 (1 900 ha), Hassela2008 (1 300 ha) och Sala 2014 (14 000 ha). – Så man får förstå att ett visst

fokus under sommaren hamnadepå hur skogsbruket agerar närbrandrisken är stor, konstaterarTomas Johannesson vid Skog-forsk. På vissa håll har myndig-heter kommit med synpunkter omriskerna med att bedriva maski-nellt skogsarbete. Man har ävenansett att torka, eldningsförbudoch körförbud för maskinernagår hand i hand. Skogsbranschenhar därför haft flera anledningar att jobba hårtmed sin brandberedskap. Och det har givit resul-tat.Han har med siffror från MSB (Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap) kartlagt de senaste 20 årens bränder och brandorsaker, ochkonstaterar att det förebyggande arbete har getteffekt.– Vår analys visar att det ytterst sällan är skogs-

maskiner som orsakar bränder, säger Tomas Johannesson. Bränderna är dessutom ofta små, i medeltal cirka en halv hektar.Han anser att branschens nya gemensamma

riktlinjer mot bränder är förklaringen till att manklarade extremsommaren 2018 så bra. Inför varjeriskfylld situation genomförs ett samråd mellanbeställaren och skogsmaskinföretaget. Ofta ledersamrådet till att man byter till en annan avverk-ningsplats, kör på natten eller sätter ut brandvak-ter.- Det medför stora extra kostnader, säger Tomas

Johannesson som räknat ut att branschens parterunder sommaren 2018 tog kostnader för blandannat 102 000 timmar brandbevakning och 420 000 timmar maskinstillestånd.Totalt uppskattas skogsbrukets extra kostna-

der till minst en halv miljard kronor.

Skogsbranschen är framgångsriki sitt arbete mot skogsbränder.Trots den extremt torra sommarenorsakades bara en procent avbränderna av skogsmaskiner. Menberedskapen kostade branschenen halv miljard, visar en analysfrån Skogforsk.

Text: Sverker JohanSSon, [email protected]

Beredskapgav resultatSkogsmaskiner orsakade få bränder

Tomas Johannesson, Skogforsk.

Foto

: Mat

s a

nd

erss

on


creo

ENTREPRENAD

12 | Vision | 4 | 2018 LEDER HÅLLBAR UTVECKLING

Skogsbruket bygger till merän 90 procent på entrepre-nad. Branschens allmännabestämmelser, ABSE 09, är envälanvänd avtalsgrund sombranschen brutit arm omredan för 10 år sedan. Menvad innebär ABSE09 i prakti-ken? I början av oktober träf-fades 23 entreprenörer och 14tjänstemän från beställarsi-dan för att lära sig mer. VISIONvar med.

som en fotbollsplan– ABSE09 är en standard somsätter ramen för entrepre-nadaffären precis som fot-bollsplanen sätter ramen förfotbollsmatchen, vilket gör attman kan koncentrera sig påsjälva spelet, säger AndersMörk, Skogforsk. Han lederABSE 09-utbildningen till-sammans med Anna Björkfrån Skogsentreprenörernaoch juristen Oskar Meidalfrån Sveaskog.

Men skogsentreprenad kanvara ett betydligt mera kom-plicerat spel än fotboll.

– Om inte annat har det ex-trema vädret under 2018 tyd-liggjort att inte allt är glas-klart även om man har ettredigt avtal, säger AndersMörk. När skogsbruket stårstilla i flera veckor per år pågrund av vattensjuk mark,enorma snömängder eller

extrem torka så avgör avtaletsutformning hur det drabbarde olika spelarna i branschen.

inte så affärsmässigt– Det är mänskligt att vilja litapå varandra och min bild äratt man i skogsbruket är väl-digt duktiga på att ställa uppför varandra, fortsätter Anders Mörk. Men det kan innebära att vi inte alltid är så affärsmässiga. När man välstår där vid en överkörd forn-lämning och tittar på varan-dra är det bra om bägge partervet vad som gäller, annars fal-

ler stämningen snabbt. Vemhade egentligen ansvar förden länk i kedjan som falle-rade? Det är då det ställs påsin spets.

– Vad som står i avtalet kanockså innebära utbildnings-insatser som gör att ett skiftinte snurrar på som vanligtunder en period. Eller ocksåavgör det vilken profil dennya rekryteringen måste ha.

sätt allt på präntKursledningens budskap ärvikten av professionalitet i affärsrelationen och att varatydliga kring vad man kommitöverens om, även om mankänner varandra väl och hararbetat tillsammans i vått ochtorrt. Anders Mörk rekom-menderar parterna i varje en-treprenadaffär att skapa ensamrådsrutin kring allt somsätts på pränt.

– Se det som en naturlig del ien fungerande professionellverksamhet. Det finns inget

motsatsförhållande mellanen bra samrådsrutin medskriftlig dokumentation ochgott samarbete, tvärtom,säger han. Det är ett sätt attskärpa till sig innan man gårtill handling och då vet manhur man ska agera.

Och just dokumentationenhar drivningsentreprenörenUlf Pettersson tagit till sig:

– Vi har stort ansvar i slut-änden och det är viktigt attveta innebörden i avtal manhar ingått. ABSE 09 är i sigganska lättläst och tydlig, mennu har jag fått sätta mig inmera i innehållet. Min slutsatsär att det är viktigt att doku-mentera överenskommelserskriftligt, säger han.

Tolkar avtalen tillsammansI utbildningen varvades teorimed grupparbeten och dis-kussioner i helgrupp kringverkliga fall. Hanna Wick-berg, produktionsledare påMoelven Skog, är nöjd med att ha fått lära sig mer om hurstandarden ska tolkas och attfå göra det tillsammans medde entreprenörer som ocksådeltar i utbildningen.

– Jag har fått bättre stöd i hur jag ska tolka texternagenom att jobba med olika”case” i blandade grupper.Det var jättebra att få disku-tera svårare frågor tillsam-mans med entreprenörer ochfå deras synsätt. Och för mighar det känts bra att få grupp-arbeta med entreprenörer jaginte arbetar med i vardagen.Det är nyttigt att tolka ABSE09tillsammans, säger hon.

”obalans om någon vet mer”Även Johan Klingberg, ABKarl Hedin Sågverk och med-lem i ABSE-kommittén, tycker

Många använder ABSE 09 för sina entrepre-nadavtal. Däremot har ganska få beställareoch entreprenörer fördjupat sig i hur avtalenfungerar i praktiken.– Fler borde ta kontroll över sin affär

genom att förstå avtalet bättre, säger AndersMörk på Skogforsk.

Text och foto: Malin von EssEn och svErkEr Johansson

Koll på avtaletger bättre affärer

Det var jättebra att få diskuterasvårare frågor tillsammans medentreprenörer och få deras synsätt.

Hanna Wickberg, Moelven


leder hållBar utvecklIng Vision | 4 | 2018 | 13

att dagen gett honom bättreförståelse för entreprenörer-nas perspektiv. – Att gå kursen tillsammans

är själva grejen. Vi belyser vik-tiga frågor från olika håll. Detger samsyn. Vi beställare fårsyn på saker som är viktiga förentreprenörerna som vi an-nars inte skulle tänka på. Han tycker att det är viktigt

att både beställare och utfö-rare går kursen för att lära sigmer om innehållet i ABSE 09. – Om någon vet mer än den

andra så blir det obalans. Detär bra att veta vilka skyldighe-ter och ansvar parterna har. I många frågor blir spelreg-lerna tydligare med ABSE.

Känner lugnJonas Sporr, Bro Skogsentre-prenad fick en inbjudan tillkursen från sin produktions-ledare. Även han har fått uppögonen för hur viktigt det äratt samråda och dokumenteraöverenskommelser. Hantycker att ABSE09 bidrar tillen lite bättre vardag. – Jag kan vara lite lugnare

själv runt vad som egentligengäller vid körskador, natur-hänsyn och hänsyn vid kul-turlämningar, säger han.

Okunskap ger osäkerhetAnna Björk, företagsutveck-lare på Skogsentreprenörer-na SE och vice ordförande iAPSE-kommittén, uppmanaralla beställare och entrepre-nörer som inte redan gjort detatt gå kursen– Det är viktigt att känna till

sina rättigheter och skyldig-heter. Många ingår avtal utanatt vara medvetna om vad av-talet innehåller. Det kan ledatill att man har avtal med mot-stående skrivningar som

leder till osäkerhet om vadsom gäller när något händer,säger hon. Hon understryker också

vikten av att ha med Sveas-kogs jurist Oskar Meidal påkurserna. Liksom Anna med-

verkar han i samtliga ABSE09-utbildningar:– Hans medverkan ger kurs-

deltagarna viktiga insikterom hur juridiken fungerar ipraktiken.

Fler ABSE09-kurser!Kursen som hade inriktningmot drivning, arrangerades påinitiativ av BillerudKorsnäsoch var öppen för alla intres-serade beställare och utfö-rare av entreprenadtjänster.Kurser genomförs även medinriktning mot skogsvård.Efter nyår annonseras flerkurser på APSE:s hemsida.

För mer inFormation: kontaktaanders Mörk, Skogforsk, ellernågon annan i aPSe-kommittén viawww.apse.se

Om APSE och ABSE 09APSE, Avtalspaket för skogs-entreprenad, hjälper bestäl-lare och utförare av entrepre-nadtjänster att skriva genom-arbetade entreprenadavtal iskogsbruket. APSE består avtvå delar: 1.Branschens generella av-talsvillkor, Allmänna bestäm-melser för skogsentreprenad(ABSE 09). 2. Standardiserade avtalsmal-lar som kan användas för attmer specifikt beskriva den ak-tuella entreprenaden (finnsför drivning, markberedning,föryngring, röjning och anbud-sinbjudan).

I APSE-kommittén sitter re-presentanter för både köpar-och säljarsidan. Kommitténäger APSE och fungerar somett branschforum för diskus-sion och utveckling av entre-prenadmarknader i skogen.Skogforsk har en sekreterar-funktion i APSE-kommittén.

5 punkter för en bättre deall��Upprätta tydliga avtall��Se till att alla inblandade – även de anställda – har koll på innehållet i avtalen och vilka

ansvarsförhållanden som gäller. l��Sträva efter tydlig kommunikation inom den egna organisationen och mellan

beställare/utförare.l��Dokumentera alla överenskommelser. l��Ha ett flexibelt, konstruktivt och affärsmässigt förhållningssätt.

Jag kan vara lite lugnare själv runtvad som egentligen gäller.

Jonas Spross, Bro Skogsentreprenad.

När man väl står där vid en överkördfornlämning och tittar på varandraär det bra om bägge parter vet vadsom gäller. Anders Mörk, Skogforsk

Foto

: Sv

erke

r Jo

ha

nSS

on

/BIt

Zer

Foto

: Sv

erke

r Jo

ha

nSS

on

/BIt

Zer


Nytt väder –nytt affärsklimat

14 | Vision | 4 | 2018 leder hållbar utveckling

Skogforsks Tomas Johannesson är sam-ordnare i skogsbrukets arbetsgrupp AGBrand. Den bildades i spåren av Sala-branden och har bland annat arbetatfram branschens nya riktlinjer för brand-skydd. – Vi har tillsammans följt upp hur med-

lemmarna har hanterat situationen undersommaren och det finns uppenbarligenen del oklarheter att reda ut, säger han.Även om man följer riktlinjerna, hållersamråd och är försiktig så är det oklartvad som gäller om det trots allt börjarbrinna. Vem är i så fall ansvarig – entre-prenören? Markägaren? Skogsbolaget?Vad händer om det börjar brinna pånågon annans mark, till exempel vid in-fart till objektet som ska avverkas? Inte

ens ersättningsfrågan är glasklar – vissaförsäkringsbolag anser till exempel attderas försäkring slutar gälla redan frånfrån brandklass 4, då de flesta trots alltfortsätter att köra efter att de samrått ochvidtagit åtgärder. Det är alltså inte bara endel frågetecken, utan faktiskt en delgrundläggande spelregler som branschenmåste få bättre koll på för att i sin turkunna komma överens om riktlinjerna.

ett gungflySkogforsks Anders Mörk, som är sekrete-rare för APSE, håller med:– Det här är ett gungfly. Nu kopplar vi in

jurister för att reda ut ansvarsfrågornaoch försäkringsbolagen för att få veta hurde ser på frågan. Det finns kopplingar till

både ABSE09 och skogsbrukets instruk-tionssajt Skötselskolan. Det här måstehänga ihop i allt från juridik till riktlinjeroch praktiska instruktioner. Men det kandra ut på tiden, det är till exempel troligenså att ansvaret för Salabranden måsteredas ut juridiskt först. Den processengår långsamt.

Uppdatering av aBSeOch en långsam utredning är inget bran-schen behöver i det här läget. I APSE påbörjar medlemsföretagen under 2019interna kartläggningar av vilka delar iABSE09 man ser behov av att omför-handla. – Brandfrågan måste ha retts ut innan

branschen kan sätta nya allmänna be-stämmelserna på plats, säger AndersMörk. Tillsammans med AG Brand kom-mer vi på basis av branderfarenheternaoch med hjälp av alla medlemmar att för-bereda underlag för förhandlingar. Påsamma sätt har vi tidigare anpassat skriv-ningarna till branschens markskadepo-licy, så det verkar vara en bra väg framåt.

Vattensjukt. Massor av snö…och sedan extrem brandfara. Efter det tuffa väderåret 2017/18 är branschen pressad att lösa tidigare oklarheter när det gäller ansvarstagande, försäkringar – och vad som egentligen gäller i branschens avtalsstandard ABSE09. Text och foto : Sverker JohanSSon, [email protected]

”Det här är ett gungfly”

foto: skogenbild


lEdEr hållbar utvEckling Vision | 4 | 2018 | 15

ENTREPRENAD

Gunnar Björkholm,Mellanskog:

– Under året har vi haft en deldiskussioner mellan entre-prenörer och produktionsle-dare om produktionsbegräns-ningar och stillestånd, menunder sommarens torka ävenen del påringningar från enorolig allmänhet som undratöver vår verksamhet. Och vihade ett läge där några entre-prenörer inte gärna startadeutan tydliga besked från för-säkringsbolagen, eftersomstandardförsäkringen täckerupp till 235 basbelopp och enriktig storbrand kan orsakabetydligt större skada än så.Ansvarsfrågan kring Salabran-den 2014 är fortfarande inteklar så det återstår onekligenen del frågetecken runt försäk-ringsbolagens bedömningar.

– Nu sammanställer vi i för-sta steget en lathund där visamlar riktlinjer runt brandfrån ett antal paragrafer inomde allmänna bestämmel-serna. Men utan tvekan behö-ver vi tillsammans och på litelängre sikt reda ut flera frågorinom APSE. Avtalsfrågornahar vi löst tillsammans medde enskilda entreprenörernagenom att t.ex. titta på leve-rans i förhållande till avtaladvolym. Men då kommer manganska snabbt in på hur denavtalade volymen ser ut ochvilka möjligheter entreprenö-ren har haft att nå avtalet – hardet skett några omfördel-ningar från slutavverkningtill gallring, vad har det varitför kvalitet på trakterna…Även den typen av oklarheterär det lämpligt att vi tittar påinför en revision av ABSE, lik-

som vad som egentligen avsesmed Force Majeure i extremavädersituationer.

– Men jag måste ändå sägaatt ABSE hittills varit ett fan-

tastiskt verktyg för att reda utvad som gäller när saker ochting ställs på sin spets. Så jaghar stora förhoppningar ävenpå nästa version.

Anna Björk, Skogsentreprenörerna:

– Ekonomin är skör i vår del avbranschen och många företaghar tvingats lägga ned pågrund av stillestånd och pro-duktionsbegränsningarunder året. Det är tydligt attvarken entreprenörerna elleruppdragsgivarnas produk-tionsledare har skarpa verk-tyg för att hantera frekventaoch relativt långa produk-tionsstopp vid stora snö-mängder och hög brandrisk.De flesta har förstås goda in-tentioner att lösa problemen,men ABSE09 ger ingen tydligvägledning och våra under-sökningar visar att det är en-treprenörerna som tagit devärsta smällarna.

Så här har vi en gemensamutmaning. För branschensbästa bör extrakostnadernafördelas när behovet uppstår,där entreprenören som är densvagare parten borde få ståför en mindre del av den eko-nomiska ansträngningen.Stilleståndsersättning till en-treprenören på 70 procent avde fasta kostnaderna ärkutym vid stillestånd i andrabranscher. Då slipper entre-prenörerna ta höjd för extrem-situationer och lägga riskpen-gen på toppen av hela avtalet,det skulle öka skogsbruketskostnader betydligt.

Signalen till alla medlem-mar i APSE är nu att utredahur man vill ha det i framtidenoch dokumentera det som un-derlag för revision av ABSE09,

”Varken entreprenörerna eller produktionsledarna har skarpa verktyg”

”Utan tvekan måste vi reda ut flera frågor inom APSE”

så kan vi förhoppningsvishitta framåt tillsammans. Attöppna ABSE09 är lite som att

öppna Pandoras ask, så jumera förberedelse vi hinnermed under 2019, desto bättre.

Anna Björk, företagsutveck-lare på SkogsentreprenörernaSE och vice ordförande iAPSE-kommittén.

Foto

: Ma

lin

vo

n E

ssEn



Låter det som science fiction? Får vi män-niskor ens vara med på längre sikt – ellerär det just våra mänskliga egenskaper somär nödvändiga för att ta de mångfacette-rade beslut som inte algoritmerna klarar?Vi kan åtminstone vara överens om att di-gitaliseringen är en stark kraft i omställ-ningen till en hållbar bioekonomi, närskogen nu förväntas bidra med uthålligaekosystem, råvara, jobb och rekreation.

Forskningsrådet Mistra beslutade där-för i november att finansiera forsknings-programmet Mistra Digital Forest med 58miljoner kronor under fyra år, med möjlig-het till en fortsättning. Skogsbranschenoch forskningsutförare bidrar med nästanlika mycket. Skogsindustrierna leder pro-grammet, som genomförs av ett konsor-tium av universitet, institut och skogsbo-lag. Dessutom tillkommer kompletterandesatsningar från Vinnova på självstyrandeskogsmaskiner, omfattande cirka 20 mil-joner kronor (se nästa uppslag).– Det är en rejäl satsning och tajmingen

är väldigt bra, konstaterar Erik Willénsom leder digitaliseringsprocessen påSkogforsk i samarbete med alla forsk-ningsprogrammen. Vi befinner oss i enfas där tillgången på högupplöst digitalinformation om skogen ökar. Nu kan visnabba upp utvecklingen mot konkretalösningar, både för planering av naturre-surserna och skogsbrukets olika opera-tioner.

Tre arbetspaketMistra Digital Forest innehåller tre så kal-lade arbetspaket: digitaliseringen av sko-gen, digitaliseringen av skogsbruketsoperationer samt en del som hanterarskogen och samhället, till exempel varu-deklaration av produkter och spårning av

ursprung. Programmet kommer också attforska om hur digitalisering kan under-lätta flödet av rester från skogsbruket ochsåg- och massaindustrin till förädling ibioraffinaderier, och bidra till att skapacirkulära flöden av förädlade skogspro-dukter.En programgemensam testsite, Digital

Forest Test Site, kommer att etableras somett viktigt nav för programsamarbetet. – Inom en region kan vi satsa på riktigt

högupplösta data om terrängen, skogen,maskindriften, råvaran, logistiken och ut-fallet på industrin. Vi kan då skaffa oss enbild av potentialen, kostnaden och detmöjliga värdet av riktigt bra data. Då öpp-nas också möjligheten att verkligen testahur framtiden kan se ut om vi har obe-gränsat med data – kan till exempel ma-skinerna ges förmågan att uppfatta sinomgivning och interagerar med terrängoch människor på rätt sätt? Hur bra prog-noser av virket kan vi få från ett beståndoch lyckas vi fånga dess värde?

nyckelkomponenterI programmet satsas även på områden somkräver mer forskning, t.ex. trädslagskarte-ring med fjärranalys och maskininlärningför sensorstyrda maskiner.– Tanken är också att programmet kom-

mer att utveckla nyckelkomponenter somde deltagande företagen kan ansluta tillsina system och införa efter eget behov,säger Erik Willén. Det kan till exempelvara algoritmer och modeller för impute-ring, som vi redan testar för att prognosti-cera skogens egenskaper eller optimeradeförslag till placering av basvägar och av-lägg.

Nu ska skogsbruket på allvar bli digitalt. Med nya och för-finade data, smarta algoritmer och användarvänliga besluts-stöd kan skogen precisionsbrukas, ekosystemen säkras, maskinkörningen effektiviseras, virket skräddarsys ochtransporterna optimeras. Text och foto : SvErkEr JohanSSon, [email protected]

Jättesatsningpå skogens digitalisering

Erik Willén, Skogforsk.


DIGITALISERING


Forskningsprogrammet Mistra Digital Forest finansieras via Mistras utlysning Bioekonomi och skogsbruk. Programmets vision är att skapadigitala lösningar för en hållbar och effektiv skoglig bioekonomi. Programmet leds av Skogsindustrierna, och konsortiet består av Billerud-Korsnäs, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra, Statens Lantbruksuniversitet (SLU), IVL Svenska Miljöinstitutet, Skogforsk, Umeåuniversitet samt Kungliga tekniska högskolan (KTH). Skogforsks del i stödet på 58 miljoner kronor är 9,8 mkr.

Effektivare skoglig planeringmed beslutsstöd som förenk-lar planeringen och kan användas i skogsmaskinernaför effektiv drivning.

Rätt träd på rätt ståndort baserat på hur de avverkadeträden presterat.

Precisionsskogsbruk – sköt-seln anpassas till löpande till-växt och trädslagsblandning.

En digital vedbod – hela sko-gen är ett lager där vi progno-stiserar var produkterna finns.

Rätt produkter – varje stockhar en kund, som även harkrav på de inre egenskaperna.

Avancerade förarstöd, auto-matisering och självstyrandemaskiner – den första fjärr-styrda maskinen bedöms vara en markberedare.

Naturhänsynen registrerasautomatiskt vid avverkningen

Skogsvårdskedjan från av-verkning till plantering hållssamman, nästa åtgärdslänkplaneras på basis av data frånden förra.

Effektivare försörjning, bådemed avseende på att rätt in-dustri får rätt råvara och attlogistiken optimeras.

Vi blir snabbt allt bättre på att använda data om skogen och om skogsbruketsprocesser. En del lösningar finns redan på plats, medan andra måste utvecklasinnan de blir verklighet. Nu satsar skogsbranschen, forskningsrådet Mistraoch Vinnova sammanlagt 120 miljoner på det digitala steget in i framtiden.

Så ska skogen digitaliseras– ett axplock


TRANSPORTER


Automatiseringen av uppgifter som skötsav människan går snabbt. Inom trans-portsektorn och industrin har utveck-lingen redan kommit långt.Liknande teknik ska nu användas i sko-

gen när det Vinnovafinansierade projek-tet Auto2 ska utveckla förutsättningar försjälvstyrande skogsmaskiner: Maski-nerna ska själva planera sin körning, tasig fram i terrängen och samtidigt skapaen säkerhetszon runt maskinen, så attingen ska riskera att komma till skada.Och när sensorstyrning och säkerhets-

system finns på plats kommer nästa steg:fjärrstyrning av skogsmaskinerna frånett mobilt kontor.

– Det steget är förstås mera futuristisktnär det handlar om skotare och skördare,men inte så långt borta för till exempelmarkberedning, säger Olle Gelin. Men detger flera potentiella förbättringar: utanhytt blir vissa maskiner mycket lättareoch skonsammare. Eller effektivare i sitttransportarbete när det blir mera platsför virket.– Men det är också ett lyft för arbetsmil-

jön, utan helkroppsvibrationer och utanrisk för fallolyckor eller fallande föremål.Det skapar även en bredare rekryterings-bas om människor kan sitta tillsammansmed sina arbetskamrater i en mer socialmiljö.

Vinnova och skogsbranschen satsar 20 miljoner kronor påsjälvstyrande skogsmaskiner. De ska ta sig fram i den tuffa terrängen samtidigt som ingen människa i närheten ska riskera att komma till skada.– Målet är att underlätta för förarna och på sikt kunna

fjärrstyra maskinerna från en bättre arbetsmiljö exempelvis kontoret, säger Olle Gelin vid Skogforsk, som leder projektet.

Text och foto : Sverker JOhanSSOn, [email protected]

Pendelarmsskotaren eXtractor Xt28 blirplattform för testerna, men först efter att en miniatyrmaskin byggts och studerats i ettförsta steg.

Markberedareförst ut?

Självstyrandemaskiner

Olle Gelin, Skogforsk.


leder hållbar utveckling Vision | 4 | 2018 | 19

Testerna kommer att uföras på eXtrac-tors prototyp Xt28, vars hjul sitter på pen-delarmar. De och hjulen styrs automatisktav en mjukvara med hjälp av trycksenso-rer och positionsgivare. De känner helatiden av den vertikala kraften på axlarnaoch marken, så att höjden på pendelar-marna automatiskt varieras efter ter-rängen, medan ett gyroskop alltid hållermaskinen horisonterad. Resultatet:mindre markpåverkan, bättre arbets-miljö och snabbare framryckning.

– Just den här tekniken är viktig för attmöjliggöra fjärrstyrning, säger Olle Gelin.Forskning inom bland annat militärenvisar att det är svårt att fjärrstyra en ma-skin via videolänk. Det är lätt att tappaorienteringen om det lutar och krängernär man till exempel kör ”nerluckat” i enbandvagn.

Samtidigt får Skogforsk nio miljonerkronor från Mistra och skogsbranschenför att utveckla användningen av nya hög-

upplösta data om skogen från bland annat laserskanning och satellitbilder (se sid 16-17).

– De här stora satsningarna komplette-rar varandra. Genom att länka ihop dataom skog och terräng i smarta planerings-och beslutsstöd så ökar förstås möjlig-heterna att lyckas med de självstyrandemaskinerna, säger Olle Gelin.

Var får vi först se en självstyrande skogsma-skin?– Troligen på ett hygge eller någon annanmiljö utan alltför mycket hinder, sägerOlle Gelin. En markberedare kanske, medsin ganska dåliga arbetsmiljö och relativtenkla arbetsuppgift är den lockande attautomatisera, med sina körslag och möj-ligheten att förse hygget med no-go-areasför att skydda till exempel kulturminnen.Det steget behöver inte ligga så långt in iframtiden.

Utan hytt blir vissa skogsma-skiner lättare och skonsam-mare. Andra kan få mera platsför virket och kan på så sättöka transporteffektiviteten.

Automation för autonom terrängmobilitet.Norden är framgångsrikt inom hållbartbrukande av skogen och tillverkning avskogsmaskinteknik. Men positionenhotas av stagnerande arbetseffektivitet,dålig arbetsmiljömiljö, utsläpp och mark-påverkan. Dessutom är det svårt att at-trahera arbetskraft, speciellt kvinnor.

Auto2:s vision är att utveckla nyttjan-det av skogsråvara som alternativ till fos-sila material genom ökad automation iskogsmaskiner. Samtidigt ska Sverigestärkas i sin roll som världsledande inomterrängmaskinutrustning. Projektets hu-vudkomponenter är:l�AutoDrive – Autonom terrängkörning l�AutoSafety – Säkerhetssystem runt

autonoma maskinerl�AutoRemote – Fjärrstyrning av

skogsmaskinerProjektet finansieras av Vinnova ochskogsbranschen och är ett samarbetemellan en lång rad universitet och före-tag.

»Det är ett lyft för arbetsmiljön, utan helkroppsvibrationer och utan risk för fallolyckor eller fallande föremål «

Foto

oc

h m

on

tag

e: o

lle

gel

in



Så ska skogenmöta industrinsskärpta krav

I framtiden kommer inre virkes-egenskaper att vara en tydligare del av apteringsinstruktionerna.

– Kraven ökar, säger Johan J. Möller, virkesexpert vid Skog-forsk. Ju bättre produkter industrin lyckas utvinna, destobättre måste skogsbruket bli på att leverera rätt råvara – ochdesto mer värde skapas i värdekedjan!Text och foto: Sverker JohanSSon, [email protected]


VIRKESVÄRDE


Industrin kräver allt bättre koll på de inrevirkesegenskaperna. Sågverken skannarstockarna och positionerar dem för opti-merat sågutbyte. Även massabruken är iökad utsträckning intresserade av dekla-rerade råvaruegenskaper för sina leve-ranser i form av t.ex densitet och fiber-längder. Och det kan skogen snartleverera.Idag samlas detaljerad information om

avverkade träd genom skördardata frånavverkade bestånd. Skogforsk har ut-vecklat verktyget hprImputation, somskapar utbytesprognoser för planeradeavverkningsbestånd baserat på utfallfrån historiskt skördardata för liknandebestånd. Nu kan Skogforsk också kombi-nera verktyget med modeller för träd-egenskaper och ”facit” från sågverkensnya röntgenmätramar.

Svåra prognoser– I en pilotstudie med SCA har vi förutsagtvilka skogsbestånd som ger de virkes-egenskaper som industrin vill ha, och re-sultaten visar att det här är en möjlig vägtill mer exakta leveranser, säger Johan J Möller som lett projektet. Avverknings-objekt med mycket eller lite av till exem-pel kärnved eller vissa kvistegenskapergår att identifiera. Att rangordna dem heltkorrekt är ganska svårt, men de kan klas-sas i grupper med olika mycket av en visskvalitet. Att identifiera enskilda stockarär svårare, men i många fall är det inte aktuellt – det handlar snarare om hela av-verkningstrakter som är aktuella att styratill industri A eller B, beroende på egen-skaperna.

Kräver bättre dataAnledningarna till svårigheterna är flera.Felaktiga data är en.– Det är viktigt att arealerna stämmer,

särskilt i norra Sverige där objekten ofta

Ett av studiens avverkningsobjekt visar hur utfö-randet sällan stämmer med planen. Planeradareal 9.1 ha, avverkad areal 8 ha. Rosa linje = om-råde som ej avverkats och gula områden = avver-kade utanför planerad areal.

En miljon stockar i studiens röntgenmätram.Varje färg representerar en sågverkskvalitet.Dessa data kan återkopplas till skogen.

Jo, det går att prognosticera inre egenskaper,men det lyckas olika bra för olika avverkningsob-jekt. Här ses en jämförelse mellan prognosernaför två av sågens sökta kvaliteter från ett antaltrakter samt ”facit” i form av röntgenmätramensbedömning.

»När industrin efter-frågar uppgifterna och det blir skarpt lägeså kommer de flestaproblem förvinna «

Johan J. Möller

är stora men kan variera mycket inom be-ståndet. Av cirka 500 bestånd som vi villeha med i studien kunde vi bara användaungefär en femtedel, eftersom skördar-data – främst koordinaterna – saknades,säger Johan J Möller. Man har ritat in enareal och sedan inte avverkat den. Ellerockså har avverkningen skett som plane-rat, men data har inte genererats för helaobjektet.Men – mycket av de här problemen är

relativt lätta att åtgärda. Tekniken finnsredan på plats i maskinerna.– När industrin efterfrågar uppgifterna

och det blir skarpt läge så kommer deflesta problem förvinna. Det handlar merom maskininställningar än om att ta in nyteknik, så det är en lågt hängande frukt,menar Johan J. Möller. – Så nu är det i princip lika viktigt att

skapa rätt data som att aptera stockarnarätt och köra dem till rätt ställe. Tidigarevar data en biprodukt, men jag skulle sägaatt branschens nya beting just är att skapanoggrannhet i data om virket och flödet –både i industrin och i skogens värdekedja. – Med bra data skärper vi också upp flö-

desplaneringen. Tre veckor innan virketkommer till industrin kan man uppda-tera leveransprognosen när träden mätsin med skördaren.Det viktigaste är förstås att leverera det

som beställts, men det går inte att göra till100 procent, hur väl vi än lyckas med pro-gnoserna. Därför måste skogsbruket de-klarera flödet som är på väg in och tydligttala om avvikelserna för industrin.

Och när dataflödet från stående träd viaskördare till industri och tillbaka igen välär etablerat finns goda möjligheter att yt-terligare förbättra prognoserna och styr-ningen. Nästa steg är machine learning – attdata från röntgenramarna i sågen ellermassabruket förfinar utbytesprognoserna.– Men det ligger en bit fram i tiden, säger

Johan J Möller. Även om man ser en tydligaffärsnytta så tar det några år att anpassaföretagens mjukvaror och ändra arbetssätt.

Vad ger det för effekter på kostnaderna?– Vi bedömer att kostnaderna minskar föromplanering och flytt av maskinresurseroch transporter. Dessutom bedöms förvalt-ningarna kunna hålla mindre traktbanker,det kan ge lägre kostnader för planering omutbytesprognoserna stämmer bra. Och detgör de allt bättre, åtminstone om de baseraspå relativt färska laserdata – skogsregisterbrister ofta i trädslagsfördelning, grundytaoch övre höjd. – När man vet vad man har i bestånden

får skogsbruket också bättre möjlighet attstyra köp och prissättning utifrån behovoch bättre kontroll på lagernivåerna. Ochegentligen får man samma effekter på tillexempel sågverken: bättre möjlighet attplanera produktionsflödet mot olika kun-der, lägre kostnader i form av mindre om-planering, högre produktivitet och bättrekvalitetssäkring av produkterna.


VIRKESVÄRDE

”Vi hoppas ta flera steg på en gång”

– Vår uppgift är att öka nettot för helaSCA. Vi kan inte optimera en enskild in-dustribeställning i taget. Men med dehär prognoserna kan vi i framtidenhitta en bra mix av lämpliga bestånd –och vi kan på samma sätt minska ande-len bestånd med egenskaper som vi justnu inte har efterfrågan på. En svartkvis-tig skog apteras på ett sätt, ett beståndmed förmodat hög andel kärnved apte-ras på ett annat. Behövs 2–3 procenthögre massavedsvolym? Kan vi i så fallgöra det utan att SCA:s totalnetto mins-kar?

Kostnad kontra produktvärde– Det här är vår utmaning och den blirenklare om och när vi kan koppla ihopindustrins önskemål med kunskap omskogslagrets inre egenskaper – och inteminst vår kunskap om vad leveransen iså fall kostar i förhållande till produkt-värdet. Och det sistnämnda börjar vi fådata på från våra industrikunder, de kanidag ange vad en stock med vissa egen-skaper genererar för värde. Det är för-stås väldigt viktigt!– Nu handlar det om att bygga stöd-

system som verkligen kopplar ihop in-dustrin och skogen även med avseendepå de inre egenskaperna. Dit har vi ipraktiken ganska långt, men efter dehär studierna inom PiiA* hoppas jag attvi kan ta fler utvecklingssteg på en gång.Och det passar särskilt bra eftersom vijust nu utvecklar våra arbetssätt ochskapar nya stödsystem för virkesflödet.

En kompetensfrågaMed skogen skannad, allt bättre skör-darmätning, imputeringsalgoritmeroch röntgenramar står många stjärnorrätt för ett steg mot bättre prognoser.Men en annan viktig faktor är kompe-tensen att förädla stora datamängder,menar Per Österberg:– I driften på industrierna har vi idag

många ingenjörer vars vardag är attskapa kunskap och erfarenheter ur bigdata. De finns inte bara inom stabernaeller forskningsinstituten längre, ochdet sänker tröskeln för vad som är möj-ligt.

Per Österberg, SCA Skog AB:


*) PiiA – Processindustriell IT och Automation– är ett strategiskt innovationsprogram som finansierarstudierna.


lEdEr hållbar utvEcKliNG Vision | 4 | 2018 | 23

John Arlinger ansvarar föratt skapa stambanker av skör-dardata och simulera dem föratt visa sortimentsutfall ochegenskaper, som beräknasmed funktioner framtagnavid Skogforsk, SLU och STFI(numera Rise).

Nazmul Bhuyian har utveck-lat hprYield som analyserarskördardata och beskriverhur skogen och träden egent-ligen ser ut.

Johan J. Möller leder ut-vecklingsarbetet för ett flödeav digital information frånden stående skogen till indu-strin och tillbaka igen.

Lars Wilhelmsson är expertpå trädmodellerna som används för att analysera vaddata från skördare och fjärr-analys egentligen kan ge –både med avseende på yttreoch inre egenskaper.

Sara Holappa-Jonsson hartestat hur egenskapsmodel-lerna fungerar för att beskrivasågverkens produkter.

Maria Nordström håller ihopoch koordinerar aktiviteternagällande virkesfrågor i Skog-forsks FoI-program Värde-kedjor.

Utvecklingen av komponenter förframtidens utbytesprognoser –med avseende på inre egenskaper –utvecklas av ett helt team på Skog-forsk, i samarbete med skogsföreta-gen. Du hittar dem på skogforsk.se.

Kontakta Skogforsk

Vill du utveckla

värdekedjan?

–till nytta för skogsägarnaoch industrinNär man väl kan prognosticera enskilda bestånds yttre och inre virkesegenskaper så är nästa steg är att förse hela skogsinnehav med virkesegenskaper. För att göra det behövsbeståndsåldrarna, eftersom virkets egenskaperär starkt beroende av ålder. Den finns varken iskördarens mätdata eller i fjärranalysen, men ärå andra sidan en av de mera säkra uppgifterna i skogsbruksplaner och beståndsregister.

– Om vi skattar virkesegenskaperna för be-stånden i de här skogslandskapen med ”facit” i form av virkesdata från industrierna så har viskapat en gigantisk digital vedbod, med möjlig-het för skogsägaren att på ett ungefär veta vadhon eller han har för virkeskvaliteter – och där-med affärsmöjligheter – i sin skog, säger JohanJ. Möller. Ökade kunskaper ger bättre styrningoch på lång sikt kommer en större andel av virket kunna förädlas till högre värde. Exaktvad som kommer att generera pengar och till vem är en marknadsfråga. Det ger dessutomunderlag för produktionsplaner, jämnare virkesflöden och minskad lagerhållning.

Gigantisk vedbod

Foto

: SKo

GEN

bil

d


TILLVÄXT

24 | Vision | 4 | 2018 leder hållbAr utveCkling

Smartare pl a

I Sverige avverkar vi i princip hela dentillgängliga tillväxten – resten finns påmarker som man inte får bedriva skogs-bruk på – och det har väckt liv i diskussio-nen hos både skogsbruket och myndighe-terna: Hur kan vi öka tillväxtsatsningarnai landets produktionsskogar? Kan vi

gödsla mera? Restaurera dikena? Plan-tera mer snabbväxande exoter? Idéernaär många, men verkstaden ännu liten. Detär ju dyrt också.

– Men möjligen är den lägst hängandefrukten att använda det vi redan har: för-ädlade plantor, säger Mats Berlin, som är

skogsträdsförädlarevid Skogforsk. Fastpå ett smartare sätt.

På uppdrag av Holmen har Skogforsktagit fram ett verktyg som optimerar hurett begränsat urval av frökällor ska förde-las på väldigt många hyggen varje år.

– De bästa plantorna producerar upptill 25 procent bättre än det lokala be-ståndsfröet, berättar Mats Berlin. Och detgör de oavsett om de planteras på de bästaeller de sämsta markerna. Så genom attplantera de mest snabbväxande plan-torna på de bästa markerna får man verk-ligen ut hela potentialen. Det är lite somatt låta ett snabbt fordon färdas på en rak-

Skogens tillväxt skulle kunna öka väsentligt genom att sättarätt plantor på rätt ställe. En analys på skogsföretaget Holmenvisar att tillväxten på deras tallmarker kan öka med nästan10 procent genom optimering av planteringarna.

Text : Sverker JohanSSon, [email protected]

»Möjligen är den lägst hängandefrukten att använda det vi redanhar: förädlade plantor. Fast påett smartare sätt« Mats Berlin, Skogforsk

Foto

: Cu

rt A

lmq

vis

t, s

kog

Fors

k


creo

Ger ökadtillväxt

leder hållbar Utveckling Vision | 4 | 2018 | 25

l antvalDe viktigaste resultaten

sträcka, det presterar bättre än på en ser-pentinväg. Att plantera plantor med 25procent bättre produktion på en T28 gerförstås betydligt mera kubikmetrar än påen T24 under samma tid.

Näst bästa. Eller tredje bästa.Men det bästa plantmaterialet är inte all-tid tillgängligt för en planteringslokal –det kanske inte är tillräckligt härdigt ellerockså är det helt enkelt slut (det är oftabrist på det bästa fröet) – så då får man tadet näst bästa. Eller det tredje bästa. Ellernågot som ändå producerar hyfsat bra.

– Och den ekvationen är inte så enkel attgöra, säger Mats Berlin. Det behövs opti-meringshjälp, och det är det vi kallarPlantval Optimal.

Skogforsk har utvecklat ett liknandeverktyg tidigare. I webbverktyget Plant-val kan en skogsägare för sin planterings-lokal få en rekommendation genom attpresenteras en lista över de plantor somhar den bästa genetiken för just det hyg-gets koordinater. Bra för en enskild skogs-ägare, men duger knappast för ett företagmed 25 frökällor och hundratals hyggenatt plantera.

Ny kunskap har dessutom tillkommitsedan dess. I Norden finns ett omfattandesamarbete runt skogsträdsförädling, därdet visat sig att plantmaterial från Fin-land passar utmärkt i Sverige och viceversa. Klimatutredningar om hur väl da-gens plantor växer i framtiden har förfi-nat kunskapen och idag är länderna inde-lade i 4x4 km rutnät istället för somtidigare i halva latituder. Det öppnar uppför en betydligt mera detaljerad anpass-ning av plantmaterialet till ett stort mark-innehav som Holmens.

I en första analys kunde Skogforsk konstatera att optimeringen fungerade –Holmen kunde med den frötillgång somfanns förbättra planteringarna så att rättplantor hamnade på de bästa lokalerna.

Det visade sig fördubbla förädlingseffek-ten från 8,5 till 18,9 procent jämfört meddet lokala fröet.

– En mycket fin siffra, men den gäller tyvärr bara tall, säger Mats Berlin. Granär besvärligare. Den blommar senare,oregelbundet och mera sällan än tallen.Det är stor brist på förädlat granfrö – ochfinns det inget bra frö, då kan vi förståsheller inte optimera planteringarna påsamma sätt som för tallen.

Planeringen viktigPlaneringen är också viktig om man skakunna utnyttja Plantval Optimal fullt ut.

– Chanserna ökar om man vet vad manska avverka, så att man hinner så upp rättmaterial för de planerade lokalerna, sägerMats Berlins kollega Aron Davidsson.Men ofta är det inte så enkelt – det blirstorm eller vårförfall och man tvingas av-verka andra bestånd än det var tänkt.Men de flesta av de planerade avverk-ningarna brukar ju ändå bli av.

Dessutom kan man lägga in andra öns-kemål i Plantval Optimal än ökad medel-tillväxt:

– Man kanske vill prioritera förbättradhärdighet och överlevnad, optimera förnuvärde, öka tillväxten nära industri-erna. Däremot är det här ännu inte ettwebbverktyg, utan en modell som vi kanköra med olika parametrar på uppdragfrån en större markägare, säger Aron Davidsson.

Om man tittar utanför företagsgränsernadå, finns det en ytterligare potential?– Ja, den är stor. Vi skulle kunna lyfta till-växten ytterligare 3 - 4 procentenhetermed obegränsad tillgång till alla svenskafröplantager, och ännu mer med fri till-gång till de utländska. Men då måste vi för-bättra fröproduktionen, vilket kräver attföretagen och länderna ger varandra till-gång genom att utveckla byteshandeln.

Tall

Gran De viktigaste resultaten

l Det råder brist på förädlat plantmaterial av gran, där 44 procent eller 4,8 miljonerplantor inte kunde tillgodoses med Holmenstillgängliga fröplantager vid optimering.l Holmens plantageinnehav är i dagslägetinte helt anpassat för kärnområdet, där vissaplantager inte blir fullt utnyttjade vid opti-mering, trots plantbrist.l Om lämpligt proveniensmaterial eller ut-ländska fröplantager används för att täckaupp fröbristen kan en optimal användning av det bästa plantmaterialet (som Holmenhade att tillgå 2015) ge en produktionsökningpå 9–10 procent jämfört med oförädlat be-ståndsfrö.

l Vid optimal användning av det bästa plant-materialet Holmen hade att tillgå 2015 liggerproduktionsökningen på 17,5–18,9 procentjämfört med oförädlat beståndsfrö.l Det optimerade resultatet är en dryg för-dubbling av den produktionsökning Holmenuppnådde med sin faktiska plantering 2015,som landade på 8,5 procent jämfört medoförädlat beståndsfrö.l Den teoretiskt möjliga produktionsnivånmed obegränsad tillgång till alla svenska fröplantager ligger 1–2 procentenheter högreän det optimerade resultatet och antyder enytterligare vinstpotential genom till exempelförbättrad fröproduktion och byteshandelmellan plantproducenter/bolag.l En ren omplacering av redan uppsåddaplantor genom optimerad anpassning tillplanteringslokalerna gav en procentenhethögre produktion än Holmens faktiska plan-tering 2015.l De nya TreO-plantagerna dominerar denoptimerade användningen och lyfter den ge-nerella produktionsnivån i Holmens innehav.

Tallfröplantage T3 Unbyn. Foto: UlFstand Wennström, skogForsk



LOGISTIK

Regeringen fattade i våras beslutet attändra trafikförordningen för att öppnaett vägnät för en ny bärighetsklass, BK4,som tillåter bruttovikter på upp till 74 ton,till skillnad från dagens BK1-vägnät därmaxvikten är 64 ton.

För skogsbruket är det avgörande att ettstörre vägnät öppnas för BK4 för att manska lyckas med omställningen till effekti-vare och miljösmartare lastbilar. Och detär på gång – Trafikverkets vision är attupplåta hela BK1-vägnätet för BK4 i fram-tiden. Men det kräver tid och resurser, ef-tersom cirka tio procent av de statliga vä-garna och cirka 900 broar behöver

förstärkas för att klara den ökade belast-ningen.

Enligt bärighetssatsningen i den natio-nella planen kommer 70–80 procent av deviktigaste statliga vägarna för tungatransporter att vara öppna för BK4 år2029. Det motsvarar 40–50 procent avalla statliga vägar.

Och redan nästa sommar – den 1 juli –öppnas nästa batch av BK4-sträckor. Menvilka blir det?

– Det avgörs av Trafikverkets regioner isamråd med regionala och lokala bärig-hetsgrupper, berättar Victor Asmoarpsom är logistikexpert vid Skogforsk.

– så ska BK1 bli BK4 fram till år 2029

På jakt efterflaskhalsarna

I somras öppnades 1180 milväg för den nya bärighets-klassen BK4, som tillåterbruttovikter på upp till 74ton. Det motsvarar 12 pro-cent av vägnätet – men snartöppnas allt fler BK4-sträckoroch Skogforsk hjälper bran-schen med beslutsunderla-get till Trafikverket.

Text och foto: Sverker JohanSSon, [email protected]



Skogsbranschens önskan är förstås atthela BK1-vägnätet uppgraderas till BK4,men det har Trafikverket bedömt somomöjligt med sin nuvarande budget. Ochför att myndigheten ska få hjälp att görarätt prioriteringar och skapa högsta möj-liga nytta för skogsbruket är det viktigt attleverera ett bra beslutsunderlag.

Victor Asmoarp har under hösten ana-lyserat utbyggnadsplanen av BK4 i Jämt-lands och Västernorrlands län på upp-drag av Handelskammaren Mittsverige.

– Vi har utvärderat skogsbrukets möj-lighet att nyttja BK4-vägnätet som finns iTrafikverkets plan för utbyggnad fram till

2026. Resultatet har visat att de regionalaförutsättningarna för 74 ton förbättrasbetydligt redan efter 2020 men det dröjertill 2024 innan det mesta av transpor-terna går att transportera på BK4.

– Vi identifierar också många kortakommunala vägsträckor vid tillfarterfrån de stora allmänna vägarna till skog-näringens industrianläggningar. Ofta ärdet ganska lågt hängande frukter, fortsät-ter Victor Asmoarp. Det här är sträckorsom inte syns på Trafikverkets översikts-kartor, men är avgörande för enskilda in-dustriers möjlighet att ta emot BK4-trans-porter.

74 ton på väg genom Birstamot Ortviken i Sundsvall. Denhär typen av tillfartsvägar i BK4måste det bli flera av för att skogsnä-ringen ska kunna nyttja de effektivareoch miljövänligare virkesfordonen.

Anlita Skogforskför BK4-analysen!Skogforsk utför lokala analyser av BK4-förutsättningarna runt till exempel enindustrianläggning men även för störreregioner. Rapporterna fungerar sombeslutsunderlag inför BK4-konverte-ringen av vägnätet.

KontaKt Victor AsmoarpTelefon 073–364 59 48

Röd väg är BK4. Blå väg är en kort kommunalvägsträcka i Bräcke som behöver uppgraderastill BK4 för att 74-tonnare ska kunna levereravirke till sågen i Gällö. Sådana här flaskhalsar som Skogforsk identi-fierat har ett årligt flöde på mer än 10 000 tonskogsråvara per år. Oftast rör det sig ominfartsvägar till industrier eller andra viktigaknutpunkter.

»Våra resultat visar att förut-sättningarna för 74 ton i regionen förbättras betydligtredan efter 2020 «

Victor Asmoarp utreder vilka sträckor

som bör bli BK4.


Viltanpassad skogsskötsel i praktikenWebutbildning — Utbildningar i fält över hela landet — Webseminarier

www.skogforsk.se/vassip

Utbildningarna bekostas av

Dikesrensning i praktikenUtbildningar i fält i

södra, mellan och norra SverigeWebseminarier

www.skogforsk.se/dikning

Undvik Markskador — Bli SpårlösUtbildningar i fält över hela landet

www.skogforsk.se/sparlos

Fria utbildningar!


Documents

· om till en hållbar bioekonomi. – Vi har skruvat upp ambi-tionerna i vår nya forsknings-strategi, säger Skogforsks vd ... av Skogforsk (se artikel p