12
MÖTESPLATS OCH KRAFTKÄLLA .. NAMFORSEN MÅL OCH UTVECKLINGSPLAN

NAMFORSEN...MÅL OCH VISIONER Övergripande mål Att utforska och förmedla kW1skap om hällristningarna och boplatserna i Nämforscn satta i ettsanunanhang. Att marknadsföra Nämforsen

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • MÖTESPLATS OCH KRAFTKÄLLA

    ..NAMFORSEN

    MÅL OCH UTVECKLINGSPLAN

  • · ..INNEHALLSFORTECKNINGSYFTE

    FÖRUTSÄTfNI GAR1. Hällristningarna vid Nämforsen.2. Ilällristningarnas förhistoria.3. Nämforsens lransformation. Kraftverket4. HäUrislningama, fönnedLingen och fombyn.

    MÅL OCH VISIONER

    GENOMFÖRANDEl. Hällristningarna fokuseras.2. Att hitta en helhetssyn.3. lidplan.4. Finansieringsplan (bilaga).S. Marknadsföringsplan (bilaga).

  • SYFfE

    Att utveckla det internationellt intressanta häJlristningsområdel vid Nämforsen.

    Detta program är en bö~an till del utvecklingsarbete som vi har ambitionen attgenomföra under dc närmaste åren.

    SEPTEMBER 1996SliftelSl!II NiimfofSl!lI;

    Sollefteå Kom/1IIlII,

    Uillsstyrelsell,

    Uillsmllseet Viistemorrla/ld,

    Vattellfall AB Vattellkraft,

    Ådals-Lidens Hembygds &TJlrist!orelllllg,umdstillgel ViistemorrlalJd (adjllllgerad).

    UTA~QF1AT Al'

    M"IlG"~fl" BO'GVAU .1.... '..'·.,\lI1Sl1 l. 111 1)611·881:>/"1Ballt NOllOIN, STlnn9:N NAo.tJllll5l'-. III (J(,22·1()(,3U

    L..VO\.~ U.S&(NACfI,l.A, III Il

  • FÖRUTSATrNINGARNA HALLRISTNINGARNA VID NAMFORSEN---------Nämforsen ligger i Näsåker vidÅngermanälven i Ådals-Lidens socken,Sollefteå Kommun i Ångermanland,Västemorrlands län.

    Platsen har en dramatisk topografi medde branta niporna. Forsens vatterunassorunderstryker platsens dynamik.HäUristningama i Nämforsen tillhör demest kända i Skandinavien och räknastill norra Europas största hällristnings-områden tillsammans med AHa i ord-norge.

    Ristningarna har ursprungligen omfattatca 200J tecken, varav ca 1750 äridentifierbara. Fornminnesområdet ärunikt genom alt så många hällristningarligger S

  • HALLRlSTNINGARNAS FöRHISTORIA

    Hällristningarna vid Nämforsen tillhördel nordliga barrskogsbältets formvärldoch har paralleller i Nordnorge och iRyssland. De vanligasie figurerna ärälgar och har av de flesla forskarelolkats som eli uttryck för jaklmagi.Det är emellertid inte vid Nämforsensom jakten har bedrivits. Här var säkertfiskel viktigastDet finns också figurer bland ristninga-rna med sydskandinaviska förebildersåsom bålar och solkors, vilkel tyder påatt här varit en mötesplats mellan olikakultursfårer. De äldsta ristningarna kanvara från tiden då havel nådde in meden vik till ämforsen. Det var förca SOOO år sedan och nu ligger de pågrund av landhöjningen ca 70 m ö h.

    Ristningarna är gjorda på blankspoladeklipphällar på forsens båda sidor, samtpå de båda klippöarna Brådön ochNotön. Klipporna ligger nedanför ellvattenfall med en forssträcka omiat-tande ca 17 m fallhöjd. Älven är härdjupt nedskuren och klipporna omgespå ett dramatiskt vis av höga nipor i desedimentavlagringar som uppstått isamband med inlandsisens avsmältning,ca 7 000 f Kr.

    ämforsens hällristningsområdeomnämndes första gången i skrift avErik Mickelsson Ström i avhandlingenAngermannia år 1705.Den första som beskriver området litetmer är Abr. Abrah:son Hiilphers iBeskrivningar över Ångermanland 1780.Hällristningarna har med all säkerhetfunnits j folks medvetande i alla tideroch därmed varit en betydelsefull del avkulturlandskapet ända från stenåldern.

    Nämforsen har fungerat som en magnetför både välkända och mindre kändakonstnärer i mer än 100 (r: Pelle Molinhar skildrat ämforsen och Ådalenssagofyllda karaklär i ord och bild, bältreän någon arman. l berättelsen om GamlaÅdalen skrev han om ristningarna:"Ingen klen artist var den bronsålders-man som gjort figurerna."Miljön har bidragit till alt danakonstnärer som bröderna Frisendahl, avvilka Carl Frisendahl blev inlernationelJtkänd.

    Isenare tiders kulturlandskap harhällristningarna fwutits integrerade ochnu sist, som en del av miljön kringkraftverketVallnets och forsens krafthar således genom alla tider varit cen-tral, en kraftkälla för menlal uppladd-ning och kommunikation med andevä-sen, liksom för fysiskt välbefinnandeteknisk utveckling och välstånd.

  • NÄMFORSENS TRANSFORMATION, KRAfTVERKET

    NämIorsen var tidigare en av landetsstörsta forsar. Jsamband med andravärldskriget aktualiserades utbyggna-den av vattenkraften och 1941J på-bö~ades planeringen av utbyggnaden iNämforsen. Kraftverksdammen skullesträcka sig över öarna i forsen, dvs raktöver hällristningarna.

    I ett unikt samarbete mellan Riksantik-varieämbetet och Statens Vattenfalls-verk, lyckades riksantikvarie Sigurdeurman få en ändring till stånd. Kraft-verket flyttades något uppströms ochristningarna räddades. Dåvarandelandshövdingen Arthur Engberg mol-satte sig utbyggnaden och planer fannspå att skapa en nationalpark i området.Utbyggnaden gjordes emellertid 1944-47och forsen var fullt utbyggd 1973.

    Gustaf Hallström gjorde en en omfat-tande dokUlnentation av ristningarnaföre utbyggnaden.Hans arbete publicerades 1960 i Manu·mental Art of Northern Sweden, delvis

    med stöd av Statens Vattenfallsverk.För sin tid omfattande arkeologiskaundersökningar gjordes på boplatsensom låg på södra äJvstranden. Denvisade sig vara den mest fyndrikaboplatsen som någonsin undersökts iNorrland.En fyndrik boplats vid Råinget upp-ströms älven undersöktes också med.ljocka stratigrafiskt urskiljbara kulturla-ger. Länsstyrelsen lät göra en områdes-plan över NämIorsen-Näsåker 1977,utarbetad av Sverker Jansson.Den resulterade bland annat i bildandetav Stiftelsen Nämforsen och i att Ådals-lidens järnvägsstation blev ettInIormationscentrum.

    Stiftelsen NämJorsen ska verka för altutveckla en publik verksamhet och förhällristningarnas skötsel och marknads·föring.

    Kraftverket blev det första iAngerman.älven, utbyggt i en särpräglad natur ihällristningarnas omedelbara närhet.

    Vattenpåsläppet med kraftfulla vatten-massor dagligen under sommaren ärunikt i Sverige och återskapar i någonmån den forna forsens mäktighet ochdragningskraft.Tyra Lundgrens stora stengodsrelief imaskinsalen bidrar ytterligare tillmiljöns kulturvärde.

  • HALLRJSTN1NGARNA, FÖRMEDLINGEN OCH FORNBYN

    Sedan 1989 har det funnits en verksam-het med forntida teknik och rekonstruk-tioner, byggnader, båtar m m.Verksamheten har rönt stor uppskatt-ning bland besökare och skolbarn ochfyller en viktig pedagogisk roll, inteminst för skolorna i länet.Efterfrågan är siar och StiftelsenNämforsen eftersträvar därför att skapagoda förutsättningar för pedagogik ochutåtriktat arbete att utvecklas i fram-tiden.

    Hällristningarna är en internationellsevärdhet, vilket medför att kraven påden pedagogiska och publika verksam-heten också är stora.I utvecklingsarbelel ingår därför altutveckla formerna för pedagogik-levandegörande, experimenteU arkeo-logi och forntida hantverk med högakvalitetsmål. Under sommaren finnsredan nu en resurs i form aven stab avmedarbetare, med vilja och kompetensall utveckla arbetet.

    För att utvecklingen av Nämforsen skakunna ske seriöst och de höga kvalilel-smålen ska kwula säkersläUas måste enforskningsplan utarbetas. Den skaframförallila sikte på en velenskapligbearbeLning av boplatsmaterialet frånSlällverket och Råingel. Forskningsre-sullaten är nödvändiga för att få bättrekunskap om den unika platsen ochmänniskornas levnadsvillkor här. Likaviktigt är att omsätta resultaten på ettväl avvägt och intresseväckande sätt iverksamheten. Först då kan vi göraplatsen och dess historia åtkomlig ienlighet med dess egna förutsättningar.

  • MÅL OCH VISIONER

    Övergripande mål Att utforska och förmedla kW1skap om hällristningarna och boplatserna i Nämforscnsatta i ett sanunanhang.

    Att marknadsföra Nämforsen lokalt, regionalt, nationellt od1 internationellt.

    lnriktllillgsmnl Alt genomföra en vetenskaplig bearbetning av de arkeologiska fynden ochdokumentationsmaterialet vid Ställverket.

    Att uppmuntra forskning om hällristningarna genom inrättandet aven forsknings~änst i samarbete med Umeå universitet.

    Att registrera fynden digitalt så de blir tillgängliga för allmänheten och forskningen.Att kontinuerligt genomföra vård och skötsel av hällristningsområdeI.

    Alt uppföra ett nytt Besökscenter.Att bygga en utställning om Ångermanälven som biotop /mötesplals / kraftkälla.Att inrätta ett bildarkiv över norra barrskogsområdets hällristningar samt att

    producera ett bildspel.

    Att medverka till att ett internationellt nätverk för hällristningsmtlSeer kommertill stånd, i samverkan med Riksantikvarieämbetet.

    Att genomföra visningar av hällristningarna och platsens övriga sevärdhetermed utbildade guider sommartid.

    Att integrera verksamheten med forntida hanlverk i en verkstad i den nyainformationsbyggnaden.

    Att utveckla den pedagogiska od1 utåtriktade verksamheten.

  • STEG I HALLRlSTNJNGARNA FOKUSERAS.------_---=..:.:~

    Iarbetet med att sprida information omNämforsen och att öka kännedomen omhällristningarna i ett internationelltperspektiv har ett första steg i enmarknadsföringsplan utarbetats. Dennakommer att utvecklas vidare i ett senareskede och består nu av följande delar:

    l. "Säljallde broschyr": Ett stort behovflnns aven broschyr som placerarNämlorsen på en historisk karta ochförklarar hällristningarnas särprägel ochhistoriska värde.Denna används i en övergripandemarknadsföring och har svensk, engelskoch tysk text.

    2. "Förklarande broschyr": Besökare vidNämforsen behöver en broschyr medmer detaljerad information, förklaringaroch lolkningsmöjligheter. Detta är enbroschyr som kan vara tiU vägledning iområdet och till hjälp i "översättningen"av hällristarnas olika bilder för ossnutidsmälUliskor.

    3. SklJ/lllillg: På strategisk och altraktivplats "på väg in" till häUrisblings-platserna vid forsen behövs en över-siktskarta med plats för kortfattadinformation.Mindre skyltar i emalj har utarbetats isamband med Länsmuseets "skylt ochinformationsprojekt" . Dessa anbringaspå särskilt avpass.lde stolpar och place-ras ut med olika bilder och texter påutvalda platser längs gångvägen iområdet.Stolpe/skylt blir lätt synlig utan attdominera över själva fornlämningen.

    HäUrisblingsområdet är skyddat enligtKulturminneslagen. L..lnsstyrelsenansvarar för att fornlänmingsområdetvårdas och skyltas.

    4. Skötselplan: Skötselplanen förfornlänmingsområdet utvecklas ochförbättras i sin teknik i samarbete medstenkonscrveringsenheten på RIK ochomfattar även imåining.

  • STEG 2. AlT HI1TA EN HELHETSSYN------_-=..:.:::~

    Vi laborerar med minst fem jaktorer:

    1. Hällristningarna; tecknen.2. Hällristllinganw i ett jenlloskandiskt och

    nordeuropeiskt sammanhang.3. Forskning.

    4. Utställning och förhistoriskt hantverk.5. Den pedagogiska verksamheten.

    1. Hällristl1ingaTllll-tecknenHällristningarna är tecken eller medde-landen från forntiden. Hällristningarnahar ett eget informationsvärde.Besökaren måste därför få en möjlighetatt uppleva häUrismingarna utan allt förmånga störande moment.

    De redan omnämnda broschyrerna ochskyltarna är ytterligare led i att in-formera om hällristningarna, liksom detbildspel som behandlas under punkt 2.

    2. Hällristnillgarnn i ett jennoskandiskt ochfIOrdellropeiskt perspektiv.Här har bildspelet en viktig funktion.Ett stort förberedelsearbete krävs medbra bilder från ett stort område. Förstnär hällristningarna sätts in i ett störresammanhang framhävs deras betydelseinternationellt och deras unika ställningi Sverige.l ett bildspel kan också olika tolkningarav hällrismingarna redovisas, något somkan vara svårt att visa heltäckande ibroschyrer.

    3. HällristllingamQ - Forskllingsplan:I sambnnd med utbyggnaden av vatten-kraften gjordes stora arkeologiskaundersökningar. BI a undersöktes enboplats vid Ställverket som är en avNorrlands fyndrikaste.Vid IWnget finns också en betydelsefullstratigrafiskt ordnad boplats som varitviktig för kronologiska studier. Det finnsför hela Angermanälvens vattensystemen stor mängd undersökningar somendast publicerats översiktligt.

    4. Utställning och förhistoriskt hantverk.Fynden från Ställverket och eventuelltandra boplatsutgrävningar skulle ge

    äOl.forsen en unik profil om de kundevisas i en utställning.

    Ett förslag skulle kunna vara att detuppförs en informationsbyggnad.Genom stora fönster skulle man kunnaha direkt synkontakt med hällristnings-området och forsen. Här skulle fyndenställas ut, här kan fiJUl

  • besökare arbeta med t ex bronsgjutning,skinnhantverk ochmatlagning på förhistoriskt vis medanknytning till Nämforsen.

    5. DeIJ pedagogiska verksamhetelI.Barn och skolverksamheten har ul-vecklats på ett mycket positivt sätt ochefterfrågan från skolorna att provaforntidsliv i slenåldersbyn har varit stor.Det fUUlS också stort behov från skolornai länet aven samverkan medNämforsen. De läromedel som films omsten och bronsålder är otillräckliga ur ettregionaJt perspektiv.Pedagogisk verksamhet knuten till enfornminnesplats, så som här och i Genefornby, ger en upplevelsebaserad kun-skap. Detta är något eleverna tar till sigOdl bär med sig in i det vuxna livet.Det är också viktigt att upprnlmtra barnoch lärare till besök på fornminnes-platser eftersom det ger den koppling tillvårt regionaja kulturlandskap sombehövs för att ge människor en egenrelation till kulturmiljöerna.

    Praktiskt arbete innebär att förmed-lingen av kWlSkap blir självupplevd ochdärför integreras med tidigare erfaren-heter.Tolkningen av Nämforsen somsamlingsplats, där utbyte av varor,tankar och ideer varit något centralt, kanförmedlas och kanske vidareutvecklas,med hjälp av drama, bild och musik.l en utveckling av verksamheten, kandet centrala i Nämforsen som samlings-plats med utbyte av varor, tankar ochideer förmedlas och kanske vidareut-vecklas, med hjälp av drama, bild ochmusik.

  • • . .

    SOMMAREN 1996

    HÖSTEN 1996

    VINTERN/VAREN 1997

    1997-99

    TIDPLAN

    Produktion av skyltar och säljande broschyr.Utarbetande av program för mål och verksamhet.Dokumentation och koordinatsältning av hällristningarna.Utarbetande av ny skötselplan.Imålning av hällristningar (steg l)

    Produktion av förklarande broschyr( infonnationshäftc).Utredning om lokalisering av pedagogisk verksamhetUtarbetande av finansieringsplan.Ansökan om EU Mål 6 bidrag

    Uppsättande av skyltar.Distribution av säljande broschyr.Påbö~a flyttning av fombyverksamheten.

    Byggstart för Besökscenter.Produktion av utställning.Produktion av bildspel.Utarbetande av pedagogiskt program och verksamhel.

    page 1page 2page 3page 4page 5page 6page 7page 8page 9page 10page 11page 12