BarnBladet · FOTO: DENISE GRÜNSTEIN 1Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric

tema: barnets första år | IBS & probiotika

BarnBladetTidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 37 # 3/2012

FO

TO

: DE

NIS

E G

RÜ

NS

TE

IN

1Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric Dermatology, 2009; July/Aug issue.

2Nikolovski J, et al. Barrier function and water-holding and transport properties of infant stratum corneum are different from adult and continue to develop through the fi rst year of life. J Invest Dermatol 2008; 128:1728–36.

3Atherton D, Mills K. What can be done to keep babies’ skin healthy? RCM. Midwives 2004;7:288–290.

No More Tears® - Mild mot ögat Test av ingrediensernaIn vitro tester, irritation och lakrimation In vivo tester, irritation och sveda

Dokumenterad mild för huden Test av ingrediensernaTest för säkerhet och toleransDermatologiskt testad

Zinksalva, Bath, Lotion, Schampo och Tvättservetter

Samtliga hudvårdsprodukter inklusive Tvättservetter och Schampo

Forskningen visar att spädbarnshud är nästan en tredjedel tunnare än vuxen hud1 och att den tappar fukt snabbare än hos vuxna.2 Dessutom får 60% av småbarnen torr hud någon gång under det första året2 och upp till 50% får utslag på stjärten någon gång under blöjtiden.3

Hudvårdsprodukterna i serien Natusan f irst touch är utvecklade specifi kt för den nyfödda hudens behov och är fri från parfymer och färgämnen. Bakom Natusan ligger en omfattande dokumentation och mer än 60 års klinisk erfarenhet.

Nyhet!Natusan® f irst touch. Utvecklad för den nyfödda hudens unika behov.

Finns nu även på utvalda apotek!För mer information, besök www.natusanbaby.se

eller maila [email protected]

3010841am-Natusan_HCP_220x307_SV.indd 1 3/14/11 10:32 AM

”

barnbladet # 3/2012 3

ledare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

aktuell forskare:.Elisabeth.Mangrio.Tidiga.livsfaktorer.och.hälsa.bland.små.barn.i.Malmö.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

tema barnets första årPlötslig.spädbarnsdöd.i.Sverige.–.aktuella.studier.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Barnets.anknytning.första.året.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Screening.på.barnavårdscentralen.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Rengöring.av.bebisens.stjärt.med.tvättservetter.–.lika.säkert.somvatten.och.tvättlappar.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Allt.fler.skador.bland.de.minsta.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20

gästskribenten

Hugo.Lagercrantz:.Barnfostran.grundad.på.hjärnan.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

tema ibs och probiotika.Mag-tarmbesvär.hos.barn... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24

Mikrobiota,.nervsystem.och.hjärna.–.ett.känsligt.samspel... . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Mitt.liv.med.ibs... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Barnveckan.2012.i.borås... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Curlade.barn.går.vilse.i.vuxenvärlden.... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Nu finns RfB på

facebook! Gå med du också.Sök på Riksföreningen för Barnsjuksköterskor så hittar du oss.

4 barnbladet #4 2010

ledar

e

Bästa kollegor!

Behövs barnveckan? JA, barnveckan behövs! Det

behövs en konferens där sjuksköterskor och

läkare som arbetar med barn möts, tar del av

samma nyheter och får gemensamma upplevelser. På

så vis kan arbetet utvecklas på hemmaplan. Att delta

i en konferens ger en alldeles speciell upplevelse. Det

är svårt att återge denna känsla till kollegor när man

kommer hem. Det låter kanske inte så speciellt att det

var mycket folk, många utställare, fantastiska föredrag

etc. Det är en helhetsupplevelse som man behöver få

erfara själv; att uppdatera sig inom barnsjukvård på ett

extra trevligt sätt. Det hade varit roligt att i framtidens

barnvecka få träffa fler skolsköterskor, distriktssköter-

skor och även andra professioner som arbetar med

barnsjukvård och barnhälsovård. Det skulle stärka

teamarbetet ännu mer. Om alla konferenser skulle vara

specifika och enbart riktade till en profession skulle

inte det teamarbete vi ämnar utföra inom hälso- och

sjukvården för barn och ungdomar främjas. Därmed

inte sagt att vi inte behöver sjukdomsspecifika eller

ämnesspecifika konferenser och mötespunkter där bara

vi sjuksköterskor kan diskutera omvårdnad av barn och

ungdomar. Vi behöver både bredd och djup i vårt yrke.

Har du varit på någon konferens nyligen? I november

bjuder Riksföreningen för Barnsjuksköterskor in till

utbildningsdag med tema BHV i Stockholm, en dag vi

ordnar i samverkan med Distriktssköterskeföreningen

och nästa vår blir det barnvecka i Karlstad.

Barnbladets tema denna gång är IBS/probiotika och

Barnets första år. Det händer mycket under det första

levnadsåret. Barnsjuksköterskan har en ansvarsfull roll

för att upptäcka avvikelser tidigt, se och tolka eventu-

ella signaler på ohälsa och/eller bristande anknytning,

råda föräldrar som undrar om barnet är sjukt, friskt,

omoget eller ”normalt” och samtidigt ha ett salutogent

förhållningssätt. Jag får ibland höra att vi barnsjukskö-

terskor är för snälla, att vi inte står på oss och höjer

våra röster för det som vi vet är rätt. Till exempel att vi

inte alltid säger rakt ut till föräldrar vad vi tycker i vissa

frågor för att vi är rädda att de ska sluta anförtro sig och

vilja byta sjuksköterska. Men jag tror det är tvärtom;

föräldrar anförtror sig och litar på dem som visar sin

kunskap. Föräldrar, liksom barn, vill ha fakta och vill

att sjuksköterskan ska veta vad han/hon pratar om. Jag

vet att det finns väldigt mycket kunskap bland landets

alla barnsjuksköterskor men vi behöver bli bättre på att

visa vad vi kan, både för föräldrar och allmänhet. Att

vara aktiv i styrelsen är ett sätt att göra sig hörd och

jobba för frågor som rör barnsjuksköterskan arbete.

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har haft års-

möte. Catarina Barth och Catrin Jonsson lämnade

styrelsen efter gediget ideellt arbete under flera år.

Jag är så glad att jag fått lära känna er och arbeta

tillsammans med er i styrelsen. Tack och lycka till med

era nya projekt! Vi välkomnar nu Annelie Arvidsson från Sundsvall och Jessica Jubner Wegbratt från Trel-

leborg. Känner du någon som skulle passa i styrelsen?

Nominera då honom eller henne, kanske just din vän

blir nästa styrelseledamot! Det är en ära, en värdefull

merit och en berikande erfarenhet att ingå i styrelsen.

Maj är en av de jäktigaste månaderna på året; många

av dem jag pratar med uttrycker att det är mycket

att göra, inte bara på jobbet utan även hemma. Det

är skolavslutningar, skoluppvisningar, personalfester,

betygshets, föräldramöten med korvgrillning, semes-

terplanering och så vill man umgås med alla vänner

man inte hunnit träffa under vintern. Idel roliga saker

men som kan upplevas som stressiga när de hopar sig.

Vilken tur att våren även bjuder på mer ljus, smekande

solstrålar, ljumma vindar och skogar som det går att

jogga i. Efter mycket fysisk aktivitet är det dessutom

lättare att sova och därmed återhämta sig från stres-

sen. Så spring ut i det nordiska ljuset och njut av livet,

det är du värd!

Trevlig sommar!

Evalotte Mörelius, Ordförande

4 barnbladet #3/2012

Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fallav allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år.1

Nu fi nns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barn-vaccinationsprogrammet (2+1)2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae – 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumo-kockinfektioner och är en serotyp som i hög utsträckning uppvisat resistens mot antibiotika3, 4.

Prevenar 13 har bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket medför att upp till 95% av alla invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 2 år kan förhindras1.

*Täcker fl est serotyper av alla konjugerade pneumokockvacciner1.

polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent

™

Prevenar 13, RX, EF, J07AL02m SPC 2010-12-10. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat. Indikation: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och dosering, se www.fass.se. För aktuellt pris se www.apoteketfarmaci.se

Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27–G32. 2. Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core SurveillanceProgram of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196:1346–54. 4. Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199:776–85.

Pfi zer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfi zer.se

PRE1

1062

0PSE

14

C283255_Prevenar13_Annons_A4.indd 1 2011-06-21 10.07

6 barnbladet # 3/2012

Aktu

ell fo

rskar

e Akt

uell

forsk

are A

ktue

ll for

skar

e Akt

uell

forsk

are

Svenska barn har en.god.hälsa.i.internationella.jämförelser..Spädbarnsdödligheten.är.bland.den.lägsta.i.världen,.dödligheten.till.följd.av.olyckor.

är.relativt.låg,.och.en.hög.andel.barn.vaccineras.mot.olika.sjukdomar..Samtidigt.har.det.setts.en.ökning.av.andelen.barn.med.astma,.hösnuva.och.eksem.under.de.senaste.femtio.åren..Astma.och.andra.allergiska.sjuk-domar.är.idag.den.vanligaste.kroniska.sjukdomen.un-der. barndomen,. medan. infektionssjukdomar. bland.barn.är.den.vanligaste.orsaken.till.akut.sjukdom..Vida-re.har.andelen.barn.med.övervikt.dubblerats.och.ande-len.barn.med.fetma.ökat.än.mer.under.de.senaste.tjugo.åren..Barnets.hälsotillstånd.varierar.beroende.på.för-äldrarnas.socioekonomiska.position,.vilket.bland.an-nat.kan.relateras.till.skillnader.i.levnadsförhållanden,.levnadsvanor.samt.psykosociala.faktorer..

Senare.års.studier.har.visat.på.betydelsen.av.expo-nering.för.riskfaktorer.tidigt.i.livet.(under.fostersta-diet,.samt.under.de.första.levnadsåren).för.utvecklan-det.av.kronisk.sjukdom.i.vuxenlivet..Det.finns.olika.teoretiska. modeller. för. att. förklara. dessa. samband..Barkerhypotesen.är.en.välkänd.sådan.modell,.där.det.hävdas. att. ofördelaktiga. miljöfaktorer. i. livmodern,.banar.väg.för.framtida.sjukdom.genom.dess.negativa.inverkan.på.cellernas.respektive.organens.bildande..Däremot.finns.det.långt.färre.studier.av.sambandet.mellan.tidiga.riskfaktorer.och.barns.hälsa..

Syftet.med.avhandlingen.var.att.undersöka.sam-bandet.mellan.sociodemografiska.faktorer,.tidig.ex-ponering.för.riskfaktorer.och.barns.hälsa.och.vård-sökande..Det.empiriska.underlaget.utgjordes.av.data.

Elisabeth MangrioBarnsjuksköterskaDoktor i Medicinsk

VetenskapBVC Lindängen,

MalmöHögskoleadjunkt

Malmö Högskola (från hösten 2012)

[email protected]

från.den.enkät.som.kontinuerligt.delats.ut. i.anslut-ning.till.BVC-kontroller.(vid.8.månader.respektive.4.år),.för.att.följa.barns.hälsa.och.levnadsförhållanden.under.perioden.2003-2008.i.Malmö.

Antibiotikaanvändning bland 8 månaders barnSyftet.med.den.första.studien.var.att.undersöka.sam-bandet.mellan.antibiotikaanvändning.bland.barn.i.ål-dern.8.månader.och.olika.karakteristika.hos.barnen.respektive.sociodemografiska.faktorer,.levnadsvanor.och.psykosociala.faktorer.bland.föräldrarna.

Resultatet. visade. att. barn. till. föräldrar. som. är.födda.utomlands.konsumerade.mer.antibiotika,.jäm-fört.med.barn.till.föräldrar.födda.i.Sverige..Och.detta.samband.skulle.kunna.bero.på.ett.annorlunda.kultu-rellt.sökmönster.gällande.infektioner..Även.barn.till.lågutbildade.föräldrar,.konsumerade.mer.antibiotika.jämfört.med.barn.till.högutbildade..Ett.samband.som.skulle.kunna.förklaras.med.högre.infektionsfrekvens.i.denna.grupp.och.även.en.ökad.infektionsbenägen-het. r/t. trångboddhet,. sämre. näringsintag,. rökning.och.stress..Barn.får.också.en.större.mängd.antibiotika.i.familjer.där.det.förekommer.ekonomisk.stress.och.föräldrarna.upplever.sig.ha.ett.lågt.emotionellt.stöd..Amningen.visade.sig.vara.en.skyddande.faktor.när.det.gäller.antibiotikakonsumtionen.och. tidigare. studier.har.visat.på.liknande.resultat..Vidare.så.kunde.det.ses.att.barn.med.en.låg.födelsevikt.(<2,5.kg),.förbrukade.mer. antibiotika. och. detta. skulle. kunna. bero. på. en.högre. infektionsfrekvens.bland.dessa.barn.och.mer.luftvägsbesvär.och.även.det.faktum.att.försämrad.till-

Aktuell avhandling

Tidiga livsfaktorer och hälsabland små barn i Malmö

Andelen barn vars mor rök-te under graviditeten var fem

gånger så hög bland barn till lågutbildade mödrar jäm-

fört med barn till mödrar med hög utbildning

barnbladet #3/2012 7

växt.i.livmodern.påverkar.lungmognaden,.som.i.sin.tur.påverkar.immunförsvaret..Likaså.var.pojkar.of-tare.förskrivna.antibiotika.och.en.anledning.till.detta.skulle.kunna.vara..könsskillnader.i.lungstruktur.och.lungmognad,.vilket.gör.att.pojkar.oftare.drabbas.utav.nedre.luftvägsinfektioner.

Passiv rökning och allergiutveckling hos barn Syftet.med.den.andra.studien.var.att.undersöka.sam-bandet.mellan.passiv.rökning.och.förekomst.av.aller-gi.bland.4-åriga.barn..Resultaten.visade.bland.annat.att.exponering.för.passiv.rökning.var.vanligare.bland.barn. vars. föräldrar. hade. låg. utbildning. och. bland.barn. vars. föräldrar. var. födda. utomlands.. Vidare. så.hade.barn.till.allergiska.föräldrar.två.till.fyra.gånger.ökad.risk.att.själva.utveckla.en.allergi..Resultaten.visa-de.även.på.rejält.ökade.odds.för.allergiutveckling,.hos.de.barn.som.både.hade.allergiska.föräldrar.och.som.samtidigt.utsattes.för.passiv.rökning..En.slutsats.i.stu-dien.är.att.med.tanke.på.att.tidig.exponering.för.passiv.rökning.inte.är.självvald.och.med.tanke.på.dess.tidiga.hälsokonsekvenser,.är.det.av.stor.vikt.att.reducera.an-delen.rökare.bland.småbarnsföräldrar..

Tidiga faktorer hos barnet och övervikt vid 4 årSyftet.med.den.tredje.studien.var.att.studera.samban-det.mellan.exponering.för.riskfaktorer.tidigt. i. livet.(rökning.under.graviditet,.tidig.exponering.för.pas-siv. rökning,.hög. födelsevikt,. samt. frånvaro.av.am-ning).och.förekomst.av.övervikt.och.fetma.i.4.års.ål-dern..Resultaten.visade.på.ett.samband.mellan.expo-nering..för.vissa.tidiga.riskfaktorer.(rökning.under.graviditet,.passiv.rökning.och.hög.födelsevikt).och.förekomst. av. övervikt/fetma. i. 4. års. åldern.. Dessa.samband. kunde. inte. förklaras. av. skillnader. i. före-komst.av.andra.uppmätta.riskfaktorer.för.utvecklan-de.av.övervikt,. såsom.föräldrarnas.utbildningsnivå.eller.förekomst.av.övervikt.bland.föräldrarna..Vidare.visade.resultaten.en.tydligare.effekt.av.exponering.för.vissa.tidiga.riskfaktorer.bland..barn.vars.föräldrar.var.överviktiga..En.sådan.faktor.är.rökning.under.gravi-diteten.och.detta.samband.med.senare.övervikt.hos.barnet.skulle.kunna.förklaras.med.en.reducerad.till-växt.i.livmodern.på.grund.av.nikotinet.och.en.påver-kan.på.olika.hormoner.i.kroppen.och.därmed.kronis-ka.förändringar.i.fördelningen.av.fett..Det.finns.även.teorier.om.att.det.påverkar.aptit.och.tillfredsställelse,.vilket.efter.födseln.kan.göra.att.barnet.går.upp.mer.i.vikt.än.vad.som.är.genetiskt.förutbestämt..

Exponering.för.ofördelaktiga.faktorer.tidigt. i. li-vet. förefaller. således. sammanhänga. med. en. ökad.förekomst.av.övervikt.senare.i.barndomen..En.viktig.slutsats.i.studien.är.att.det.är.av.stor.vikt.att.arbeta.förebyggande.för.att.minska.en.sådan.exponering.ti-digt.i.livet..En.begränsning.med.studien.är.dock.att.det.enbart.fanns.bristfällig.information.om.kost.och.fysisk.aktivitet..Resultaten.bör.således.konfirmeras.i.ytterligare.studier,.med.mer.utförlig.information.om.kost.samt.fysisk.aktivitet..

Moderns utbildningsnivå, tidiga livsfaktorer och vårdkonsumtionI.den.fjärde.artikeln.studerades.skillnader.i.små.barns.exponering. för. hälsofrämjande. faktorer. respekti-ve. riskexponering. utifrån. moderns. utbildningsni-vå..Vidare. studerades. socioekonomiska. skillnader. i.små.barns.vårdkonsumtion..Resultaten.visade.bland.annat.på.tydliga.skillnader.i.riskexponering,.socialt.stöd,. exponering. för. hälsofrämjande. faktorer. samt.vårdkonsumtion.beroende.på.moderns.utbildnings-nivå..Andelen.barn.vars.mor.rökte.under.gravidite-ten.var.fem.gånger.så.hög.bland.barn.till.lågutbildade.mödrar.jämfört.med.barn.till.mödrar.med.hög.utbild-ning,.medan.andelen.som.helammade.sina.barn.un-der.minst.fyra.månader.var.betydligt.lägre.i.den.för-ra.gruppen..De.skillnader.som.sågs.i.vårdkonsumtio-nen,.där.barn.till.mödrar.med.låg.utbildning.konsu-merade.mer.vård,.kunde.till.stor.del.förklaras.av.skill-nader.i.tidig.exponering.för.olika.hälsorisker.

SlutsatserSlutsatsen.som.kan.dras.av.denna.avhandling.är.att.små.barns.hälsa.i.hög.grad.påverkas.av.familjens.so-cioekonomiska.position,.levnadsförhållanden.och.av.föräldrarnas.hälsa..Vidare.förefaller.små.barns.hälsa.att.påverkas.av.exponering.för.riskfaktorer.tidigt.i.li-vet..Fostret.och.det.växande.barnet.är.speciellt.käns-ligt.för.en.sådan.tidig.riskexponering.till.följd.av.dess.snabba.tillväxt.och.utveckling..

Genom.att.studera.sambandet.mellan.tidiga.fak-torer.och.barns.hälsa.ges.en.möjlighet.att.identifiera.eventuella. tidiga. stadier. av. en. begynnande. kronisk.sjukdom.samt.att.studera.tidsförloppet.mellan.tidig.exponering.och.effekt..En.ökad.kunskap.om.en.sådan.effekt.av.tidig.exponering.ökar.vidare.möjligheterna.till.tidiga.preventiva.insatser..

ReferenserUpp till 18 år. Fakta om barn och ungdom..Barnombuds-mannen.rapporterar.BR.2010:01..Statistiska.centralby-rån,.Stockholm,.2010..Socialstyrelsen:. Folkhälsorapport. 2009: Barns hälsa..Stockholm.2009.Barker.DJ,.Osmond.C..Infant.mortality,.childhood.nu-trition.and.ischaemic.heart.disease.in.England.and.Wa-les..Lancet.1986;1:1077-81.Thrane.N,.Olsen.C,.Schonheyder.HC,.Sorensen.HT:.So-cioeconomic.factors.and.prescription.of.antibiotics.in.0-.to.2.year.old.Danish.children..J Antimicrob Chemother.2003,.51:683-9.Clarke.JR,.Salmon.B,.Silverman.M..Bronchial.responsiv-ness.in.the.neonatal.period.as.a.risk.factor.for.wheezing.in.infancy..Am J Respir Crit Care Med..1995;151:1434-40.Durmus. B,. Kruithof. CJ,. Gillman. MH,. Willemsen. SP,.Hofman.A,.Raat.H.et.al..Parental.smoking.during.preg-nancy,. early. growth,. and. the. risk. of. obesity. in. pres-chool.children:.the.generation.R.study..Am J Clin Nutr 2011;94:164-71.Matijasevich.A,.Brion.MJ,.Menezes.AM,.Barros.AJ,.San-tos.IS,.Barros.FC..Maternal.smoking.during.pregnancy.and.offspring.growth.in.childhood:1993.and.2004.Pelo-tas.cohort.studies..Arch Dis Child.2011;96:519-25.


Bakgrund: Antalet fall av. plötslig. späd-barnsdöd. (SIDS). ökade. kraftigt. under.1970-talet.för.att.kulminera.1991.med.en.in-

cidens.på.cirka.1,1.per.1000.levande.födda.(1)..Detta.an-tas.ha.berott.på.att.magläge.infördes.då.man.hade. teo-rier.om.att.aspiration.kun-de.vara.inblandad..Erfaren-heter.från.krigsmedicin.om.fördelar.med.framstupa.si-doläge. och. från. neonatal-vården,.där.man.funnit.att.för.tidigt. födda.barn.måd-de. bättre. på. mage,. bidrog.till. detta.. Sedan. magläge.under. sömn,. rökning. och.flaskuppfödning. i. interna-tionella. studier. (2). kunde.identifieras. som. riskfak-torer,. introducerades. un-der.våren.1992.i.Sverige.fy-ra.råd.för.att.minska.risken.för. plötslig. spädbarnsdöd..Detta.ledde.till.att.inciden-sen. sjönk. dramatiskt. fram.till. 1995,. därefter. planade.nedgången.ut.för.att.ungefär.från.år.2000.ligga.sta-bilt.runt.0,25.per.1000.levande.födda.(3)..

Plötslig spädbarnsdöd i Sverige - aktuella studier

År.2007.nåddes.en. lägsta.nivå.på.0,12,. som.kvar-stod.på.ungefär.samma.nivå.2008.(4)..Under.2005.utgav.AAP.(American Academy of Pediatrics).nya.rekommen-

dationer.för.att.undvika.plöts-lig. spädbarnsdöd. baserade. på.de. senaste. rönen. i. internatio-nell. forskning. (5).. Vad. som.var.nytt. i.detta.dokument.var.fynden. att. samsovning. med.barn.hade.visats.öka.risken.för.SIDS. om. modern. rökte.. För.barn.under.2-3.månader.gällde.riskökningen.även.om.modern.inte.rökte..Man.såg.även.att.an-vändande. av. napp. minskade.risken.. Under. 2006. utfördes.ett. arbete. med. att. förnya. de.svenska.råden.utifrån.dessa.in-ternationella.erfarenheter,.och.samma.år.kom.Socialstyrelsen.ut. med. nya. råd. och. ny. bro-schyr..Vi.tror.att.det.är.denna.broschyr.och.den.efterföljande.uppmärksamheten. i. media.som.bidrog.till.den.efterföljan-de.sjunkande.incidensen..

År. 2009. ökade. incidensen.något. till.0,16.men.2010.noterades.en.dramatisk.ök-ning.då.27.fall.rapporterades.från.Rättsmedicinalver-

Tema / barnets första år

Varför ser vi en ökning av SIDS de senaste åren? Kan vi inte det mesta om bakgrundsfaktorer

till dessa tragiska fall?

Per MöllborgBarnhälsovårdsöverläkare

Doktorand Sahlgrenska akademin

Primärvården Västra Götaland

[email protected]

Bernt AlmBarnhälsovårdsöverläkare

DocentRegion Halland

[email protected]

Fakta: SIDS• SIDS (Sudden Infant Death Syndrom) eller plötslig spädbarnsdöd definieras som ”plötslig död under spädbarnsåret som inte kan förklaras efter genomgång av klinik, omständigheterna vid dödsfallet och obduktion”• Antalet fall kulminerade 1991 med en incidens av 1,1 /1000 levande födda och 2007 noterades den lägsta siffran 0,12/1000 levande födda.• Det allra viktigaste förebyggande rådet är att barnet skall sova på rygg. När barnet är vaket är magläge bra.• Andra faktorer som kan skydda är am-ning, och att barnet inte skall ligga för varmt och kunna röra sig.• Känd riskfaktor är nikotinbruk hos modern.• Att sova i föräldrars säng kan under vissa omständigheter medföra en ökad risk.• Napp, introducerad efter att amning fungerar, har i en del studier visat sig ha en skyddande effekt.



ket..Detta.motsvarar.en.incidens.på.0,23/1000.levande.födda. och. därmed. har. den. nedgång. som. noterades.mellan.2006.och.2007.fullständigt.utraderats.

De.senaste.årens.ökning.av.SIDS-incidensen.[se.dia-gram].är.ett.incitament.för.oss.att.forska.vidare.kring.eventuellt.påverkbara.riskfaktorer.

Nya studierVid.årsskiftet.2011/2012.påbörjades.en.nationell.pro-spektiv.studie.med.syfte.att.se.vilka.omgivningsfakto-rer.som.kan.vara.inblandade.i.plötslig.spädbarnsdöd..Vi.har.uppgifter.från.obduktionen.och.medicinska.födel-seregistret,.men.saknar.data.om.barnets.sovläge,.am-ning,.eventuell.napp.och.nikotinbruk.hos.modern..Vi.vill.också.ha.uppgifter.om.samsovning,.om.barnet.sov.i.en.”ny.miljö”.och.om.hur.kudde.och.täcke.användes.

De.olika.rättsmedicinska.avdelningarna.i.landet.rap-porterar.in.till.oss.när.fall.inträffat.och.då.tar.vi.kontakt.med.den.ansvariga.läkaren.som.frågar.om.föräldrarna.kan.och.vill.besvara.enkäten.

Som. kontroller. fungerar. friska. barn. i. ålder. 0-12.månader.som.väljs.ut.slumpmässigt.och.får.svara.på.i.stort.sett.samma.frågor.om.hur.deras.barn.sov.senaste.dygnet,.amning,.nikotin.osv..Vi.kommer.också.inhämta.uppgifter.från.MFR.(Medicinska.Födelseregistret).

Vi.har.precis.påbörjat. studien.och.det.kommer. ta.viss. tid. innan. vi. kan. redovisa. resultat. då. antalet. fall.förhoppningsvis. fortsätter. vara. lågt.. Studien. har. ge-nomgått.etisk.prövning.och.godkänts.av.etikprövnings-nämnden.i.Göteborg.

Den.andra.studien,.där.datainsamlingen.påbörjats,.rör. frågeställningen. om. varför. incidensen. av. plötslig.spädbarnsdöd.ökat.2009-2010..Vi.har.fått.stöd.av.soci-alstyrelsen.i.detta.arbete.samt.etiskt.godkännande.och.materialet.samlas.nu.in.från.de.olika.rättsmedicinska.avdelningarna.och.skickas.till.vår.forskningsgrupp.där.även.professor.Göran Wennergren,.Drottning.Silvias.barn.och.ungdomssjukhus.ingår.

Parallellt.med.sistnämnda.retrospektiva.studie.har.

socialstyrelsen.alldeles.nyligen.påbörjat.ett.arbete.för.ut-veckling.av.vägledningsmaterial.för.att.förebygga.SIDS..Det.skall.vara.klart.nästa.höst.och.skall.dels.utmynna.i.en.vägledning.för.professionen,.dels.i.ett.material.som.vänder.sig.till.gravida.och.nyblivna.föräldrar...

AvslutningAtt.förlora.ett.barn.är.ett.trauma.som.påverkar.hela.livet..När.man.inte.vet.varför.så.kan.det.ytterligare.komplicera.bearbetningen.och.vår.förhoppning.är.att.vi.kan.finna.nå-gon.ytterligare.liten.pusselbit.för.att.minska.incidensen..Vi.är.också.övertygade.om.att.forskningen.måste.fortgå.in-om.området.och.att.vi.inte.betraktar.SIDS.som.en.”avkla-rad.diagnos”..Vi.har.funnit.tendenser.i.vår.kliniska.vardag.att.man.varit.tydlig.med.ej.magläge.men.ibland.”godkänt”.rygg/sida.medan.gällande.rekommendation.är.ryggläge..Samsovning.och.nappanvändande.är.ibland.kontroversiel-la.förebyggande.råd.och.vi.söker.nya.data.för.att.få.mer.kän-nedom.om.hur.dessa.interagerar.i.riskhänseende.

Referenser:1..Alm.B,.Möllborg.P,.Erdes.L,.Pettersson.R,.Åberg.N,.Norvenius.G,.et.al..SIDS.risk.factors.and.factors.associa-ted.with.prone.sleeping.in.Sweden..Arch.Dis.Child..2006.Nov;91(11):915-9.2..Mitchell.EA,.Scragg.R,.Stewart.AW,.Becroft.DM,.Tay-lor.BJ,.Ford.RP,.et.al..Results.from.the.first.year.of.the.New.Zealand.cot.death.study..N.Z.Med.J..1991;104(906):71-6.3..Möllborg.P,.Alm.B..Sudden.infant.death.syndrome.during.low.incidence.in.Sweden.1997-2005..Acta.Pae-diatr..2010.Jan;99(1):94-8.4..Causes.of.death.2008..Stockholm:.The National Board of Health and Welfare 2010 Contract. ISBN. 978-91-86585-19-8.5..AAP..The.changing.concept.of.sudden.infant.death.syndrome:. diagnostic. coding. shifts,. controversies. re-garding. the. sleeping. environment,. and. new. variables.to.consider.in.reducing.risk..Pediatrics..2005;116(Epub.2005.Oct.10..):1245-55.



Anknytningsteorin värnar om det. lilla.bar-nets.behov.av.att.under.de.första.levnadsåren.ha.tillgång.till.trygga.anknytningsobjekt..För-

äldrarnas.omvårdnad.är.av.stor.betydelse.för.barnets.psykiska.hälsa.och.utveckling..Anknytningens.kvali-tet.påverkar.så.viktiga.områden.som.att.senare.i.livet.ha.förmåga.och.önskemål.om.att.etablera.nära.känslo-mässiga.relationer,.förmåga.att.reglera.sina.känslor.ut-an.att.bli.helt.överväldigad.av.dem.och.förmåga.att.se.andra.som.separata.individer.med.egna.känslor,.tan-kar.och.intentioner.och.på.så.sätt.kunna.respektera.an-dras.gränser..De.barn.som.blir.aktualiserade.i.skolans.elevvårdsteam.och.inom.barnpsykiatrin.har.ofta.sto-ra.svårigheter.inom.just.dessa.områden..I.forskningen.har.man.framförallt.sett.samband.mellan.det.vi.kallar.desorganiserad.anknytning.och.ökade.risker.för.sena-re.utveckling.av.psykisk.ohälsa,.beteendeproblem.och.psykopatologi.

Hur.sambanden.mellan.psykisk.hälsa.och.anknyt-ning.ser.ut.är.en.komplex.fråga.som.vi.ska.se.närmare.på...Det.viktiga.i.mötet.med.familjer.som.har.svårt.att.hitta.det.lugn.och.den.ro.som.barnet.behöver.är.inte.att.utreda.komplexa.orsaksförhållanden.kring.om.det.

är.barnet.eller.föräldern.som.har.svårigheter,.utan.att.stötta.och.skapa.intresse.för.barnet,.utifrån.en.insikt.om.att.barn.är.olika.även.på.så.sätt.att.de.har.olika.stort.omvårdnadsbehov..Att.få.bekräftelse.på.att.man.fått.ett.barn.som.är.mindre.flexibelt.avseende.hur.den.tidiga.omvårdnaden. ska. vara,. kan. ge. motivation. att. skapa.ett.extra.gott.omhändertagande.och.undvika.att.man.hamnar.i.känslor.av.misslyckande,.skuld.och.vanmakt..I.arbetet.med.barn.är.det.viktig.kunskap.att.ha.med.sig.att.det.verkar.vara.så.att.det.finns.en.grupp.barn.som.bär.på.en.genetisk.sårbarhet.som.medför.att.det.blir.avgörande.för.deras.fortsatta.utveckling.hur.miljöbe-tingelserna.runt.dem.ser.ut..

De. avgörande. miljöbetingelserna. under. de. första.åren.utgörs.av.föräldrarnas.förmåga.att.ge.omvårdnad..Vad.kan.vi.lära.av.anknytningsteorin.om.vad.som.är.viktiga. föräldraegenskaper. för. att. främja. en. god. an-knytning?.

Arv och miljöVi. föds. med. en. nedärvd. förprogrammerad. tendens.att. utveckla. anknytningsrelationer. eller. psykologiska.band.till.de.personer.som.finns.i.vår.närhet.under.det.

Magdalena Svensson Leg PsykologResursteametMalmö stad

[email protected]

Barnets anknytning första åretHur kan anknytningsperspektivet ge större förståelse för psykisk ohälsa hos barn? Finns det anledning att tro att anknytning påverkar uppkomsten av beteendeproblem som aggressivitet och trots, ångest och depression? Följande artikel är ett försök till ökad förståelse på området anknytning och senare psykisk hälsa respektive ohälsa. Syftet är att lyfta fram hur viktiga de fö-rebyggande insatserna kring att stödja etablerandet av en trygg och stabil anknytning under de första levnadsåren är. Parallellt med att man hos de äldre barnen arbetar med behandling av symptom och genom att tillrättalägga miljön för att kompensera funktionsnedsättningar bör man arbeta preventivt och föräldrastödjande under de första åren. Genom insatser kan man minska lidandet och också minska risken för en utveckling mot än tyngre problematik.



första.levnadsåret..Syftet.med.anknytningen.är.att.or-ganisera.strategier.för.att.reglera.behovet.av.närhet.och.avstånd,. trygghet.och.utforskande..En.miljöbetingad.förutsättning. för.att.anknytningssystemet.ska.aktive-ras.är.att.det.finns.en.regelbunden.fysisk.kontakt.mel-lan.barn.och.förälder..Däremot.finns.det.inte.hos.bar-net.någon.nedärvd.urskiljningsförmåga.när.det.gäller.val.av.anknytningsobjekt..Barn.knyter.således.även.an.till.misshandlande.eller.vanvårdande.föräldrar..Bero-ende.på.hur.kvalitén.i.omvårdnaden.ser.ut,.utvecklar.barn.olika.anknytningsmönster..Genom.Ainsworths kliniska.forskning.fann.man.olika.mönster.av.att.rela-tera.som.man.grupperade.i.trygg.och.otrygg.anknyt-ning..Otrygg.anknytning.kunde.vara.av.antingen.ambi-valent.eller.undvikande.typ..Det.fanns.också.en.grupp.barn.som.inte.enkelt.kunde.kategoriseras.in.i.vare.sig.trygg.eller.otrygg.anknytning..Dessa.barn.beteckna-des.som.desorganiserat.anknutna.(D-anknytning),.en.brist.i.anknytningen.som.senare.visat.sig.ha.stor.bety-delse.för..utvecklingen..

Barn.med.trygg.anknytning.hade.med.sin.primära.vårdnadshavare.ett.samspelsmönster.som.enligt.Ains-worth. framförallt. byggde. på. lyhördhet,. acceptans,.samarbete.och.psykologisk.tillgänglighet.(Havnesköld.&.Risholm.Motander,.2002)..En.trygg.anknytning.kan.beskrivas.ta.form.genom.de.goda.samspelserfarenheter.av.att.bli.tröstad.och.lugnad.och.få.sina.behov.tillgo-dosedda.på.ett.kontinuerligt.och.återkommande.sätt..Dessa.erfarenheter.blir.inre.strukturer.hos.barnet.ge-nom.vilka.barnet.successivt.utvecklar.en.förmåga.att.även.trösta.och.lugna.sig.själv..När.samspelet.är.gott,.får.barnet.en.internaliserad.erfarenhet.av.att.kunna.förlita.sig.på.att.föräldern.är.tillgänglig.och.beskyddande.i.en.eventuell.farosituation,.vilket.ger.utrymme.för.nyfiket.utforskande.och.upptäckande.

Ökad lyhördhet, minskad D-anknytningNär.den.förälder.som.ska.erbjuda.trygghet.istället.sam-tidigt.är.den.som.framkallar.rädsla.hos.barnet,.kan.bar-net.inte.hitta.någon.anknytningsstrategi,.utan.hamnar.i.en.omöjlig.konfliksituation.som,.om.detta.är.återkom-mande,.kan.resultera.i.ett.desorganiserat.anknytnings-mönster..Barn.med.D-anknytning.är.överrepresente-rade.i.socialt.utsatta.grupper,.men.förekommer.också.i.så.kallade.icke-kliniska.grupper..Förekomsten.av.D-anknytning.verkar.utgöra.så.mycket.som.ca.1.av.7.i.nor-malpopulationer.som.liknar.svenska.förhållanden.en-ligt.Sroufe.&.Waters.(1977),.Main.&.Solomon.(1990),.van.Ijzendoorn.m.fl..(1999).vilka.samtliga.är.refererade.i.Broberg.m.fl..(2009)..

Varför. blir. så. många. barn. övervägande. skrämda.i. samspelet. med. sina. föräldrar?. Det. kan. handla. om.misshandel. och. vanvård,. exempelvis. till. följd. av. en.missbruksproblematik.. Eller. om. föräldrar. som. på.grund.av.egna.trauman.har.ett.dissociativt.sätt.att.fung-era.och. inte.kan.hålla. isär.sin. inre.värld.och.barnet,.och.reagerar.på.dess.gråt.med.vad.som.upplevs.som.aggressivitet.och.rädsla..Det.antas.också.kunna.handla.om. mer. subtilt. beteende,. där. föräldern. inte. tillräck-

ligt.väl.kan.fullfölja.sin.föräldraroll..En.central.faktor.i.ett.föräldrabeteende.som.leder.till.D-anknytning.är.att.föräldern.inte,.när.barnet.väl.blivit.skrämt,.hjälper.det.till.känslomässig.reglering.av.den.upplevda.räds-lan.och.stressen.så.att.det.kan.komma.till.ro.(Solomon.&.George.(1999);.Schuder.&.Lyons-Ruth.(2004),.ref..i.Broberg.m.fl..2006).

När.barnet.i.en.stressad.situation.inte.får.hjälp.av.sin. anknytningsperson. att. komma. ur. stressen,. och.när.dessa.stressreaktioner.får.fortgå.över.tid,.riskerar.detta.att. leda. till.bestående.biokemiska. förändringar.i.hjärnan..Det.verkar.finnas.ett.samband.mellan.för-höjd. utsöndring. av. kortisol. och. desorganiserat. be-teende.. (Schuder. &. Lyons-Ruth. (2004);. Spangler. &.Grossmann.(1993),.ref..i.Broberg.m.fl..2009)..De.höga.nivåerna.av.stresshormon.har.en.negativ.inverkan.på.hjärnans.förmåga.att.hantera.och.reglera.känslor,.vilket.i.sin.tur.medför.att.barnet.tenderar.att.utveckla.beteen-demönster.som.har.hög.beredskap.för.kamp.och.flykt.och.där.aggressivitet.blir.en.lättväckt.affekt.(Perry.m..fl.(1995);.Shore,.(2001),.ref..i.Broberg.m.fl..2009).

Att.föräldrar.till.barn.med.desorganiserad.anknyt-ning. själva. uppvisar. en. egen. liknande. problematik.betyder.dock. inte.att.vi. enkelt.kan.dra. slutsatsen.att.föräldrarnas.bristande.omvårdnadsbeteende.har.orsa-kat.barnets.bristfälliga.anknytningsstrategier..Gemen-sam.genetisk.sårbarhet.är. troligtvis.en.men. inte.den.enda.förklaringen.till.det.störda.samspelsmönstret..Det.finns.studier.som.visar.att.när.föräldrarna.får.hjälp.med.att.bli.mer.lyhörda.i.sin.föräldraroll,.minskar.förekom-sten.av.D-anknytning..(Bakermans-Kranenburg.m.fl..(2005).ref..i.Broberg.m.fl..2006).

Det.finns.indikationer.på.att.det.finns.en.genetisk.koppling.till.uppkomsten.av.D-anknytning.precis.som.det.finns.genetik.bakom.utagerande.problematik.och.ADHD..Sambandet.verkar.se.ut.som.så.att.en.viss.gen.ger.en.sårbarhet. för.att.utveckla.D-anknytning,.men.anknytningen.blir.desorganiserad.endast.när.det.i.mil-jön.samtidigt.finns.andra.riskfaktorer..D-anknytning.har.visat.sig.vara.kopplad.till.senare.problem.med.uta-gerande.beteende.hos.barnet..Anledningen.antas.vara.att.barn.med.D-anknytning.har.en.sämre.förmåga.att.reglera.sig.själva,.vilket.innefattar.en.sämre.förmåga.att.reglera.negativa.känslor..

Arv.och.miljö.kan.interagera.på.så.sätt.att.en.miljö-faktor.kan.ha.betydelse.enbart.för.de.individer.som.har.en.genetisk.sårbarhet.för.att.utveckla.en.viss.psykopa-tologi..Detta.samband.har.visar.sig.gälla.både.för.upp-förandestörning.(Caspi.m.fl..2002).och.för.depression.(Caspi.m.fl..2003)..Det.är.troligt.att.gener.och.miljö-faktorer.samspelar.på.liknande.sätt.även.när.det.gäller.annan.typ.av.psykopatologi.

Komplex interaktionOm.vi.tar.ett.steg.tillbaka,.kan.man.i.stora.drag.säga.att.det.förhärskande.synsättet.innan.andra.världskri-get.var.att.man.utgick.ifrån.antagandet.att.allt.var.ge-netik.och.att.inget.kunde.repareras..Efter.andra.världs-kriget.såg.man.å.andra.sidan.alltför.ensidigt.det.mesta.

Man kan ge-

nerellt säga att

ju större den

genetiska sår-

barheten är,

desto viktigare

blir miljöbe-

tingelserna



[email protected]

Får du frågor om nappar?Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, 08-545 180 70

Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappar på [email protected]

MAM Nappar Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material fritt från BPA.

MAM-produkterna har tagits fram i samråd med hälsoexperter, www.icmrs.org

VETENSKAPLIGT TESTADE

0-2 månader

MAM Start

För prematura & nyfödda

0-6 månader

MAM Original

För det första halvåret

Beställ prover

kostnadsfritt!

mambaby.com

som.miljöbetingat.och.reparabelt.–.båda.dessa.syn-sätt.har.visat.sig.vara.otillräckliga..Idag.vet.vi.att.frå-gan.om.vad.som.är.avgörande.för.barnets.utveckling.inte.handlar.om.arv.eller.miljö,.utan.att.båda,.genom.en.ständig.komplex.interaktion.har.en.helt.avgörande.betydelse.för.utvecklingen..Man.kan.generellt.säga.att.ju.större.den.genetiska.sårbarheten.är,.desto.viktigare.blir.miljöbetingelserna.(Beier.m.fl..2012)...

Översatt.till.anknytningsteori.betyder.detta.att.ett.robust.barn.med.ett.lättreglerat.temperament.tål.gan-ska.stora.variationer.i.föräldrarnas.omhändertagande.förmågor,.medan.ju.mer.genetisk.sårbarhet.ett.barn.föds.med,.desto.större.krav.ställs.på.föräldrarna.att.de.ska.vara.goda.anknytningsobjekt..Det.handlar.i.stora.drag.om.att.skapa.en.lugn.miljö.för.barnet.där.det.kan.samspela.med.sina.föräldrar..

Det.är.också.viktigt.att,.utan.att.skuldbelägga,.lyfta.fram. samband. mellan. föräldrarnas. egen. psykiska.hälsa.och.barnets.mående..Barn.är.framförallt.käns-lomässiga.och.sociala.varelser..Även.om.barnet.inte.har.utvecklat.ett.språk,.har.det.en.stor.kapacitet.att.relatera. och. uppleva. känslor.. Ainsworths. forskning.visade.att.den. lagbundenhet.av.att. föräldrar. för.vi-dare.sina.egna.anknytningsmönster.till.sina.barn,.kan.brytas.genom.att.föräldrarna.blir.medvetna.om.sina.egna.erfarenheter..Genom.ett.medvetet.reflekterande,.såsom.sker.i.en.terapi,.kan.föräldrar.skapa.goda.för-utsättningar.för.trygg.anknytning.hos.sina.barn,.trots.att.de.själva.inte.varit.tryggt..

Utifrån.min.erfarenhet.av.att.ha.jobbat.som.psy-kolog.på.BUP.och.inom.skolan,.är.sällan.terapi. för.föräldrarna.en.möjlig.eller.tillräcklig.lösning.när.det.

gäller. de. desorganiserat. anknutna. barnen.. De. åter-finns.ofta.i.familjer.med.en.komplex.problematik,.där.insatser.på.flera.plan.är.nödvändiga..

Tidig. upptäckt. är. viktigt. och. den. möjliga. vägen.att.nå.fram.till.något.som.gör.skillnad.för.dessa.barn.är.ofta.ett.nära.samarbete.mellan.socialtjänst,.barn-.och.ungdomspsykiatri.och.barnomsorg/skola..Fokus.måste. vara. att. arbeta. salutogent. och. stärka. bandet.mellan.barn.och.föräldrar..Oavsett.yrkesroll.har.vi.alla.en.viktig.roll.att.fylla.genom.att.särskilt.se,.uppmärk-samma.och.lyssna.på.de.här.barnen.

ReferenslistaBeier,.H.,.Heilskov.Elvén,.B.,.Koborg.Veje,.H..(2012)..Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed.. Dansk.psykologisk.Forlag.Broberg,.A.,.Granqvist,.P.,.Ivarsson,.T.,.Risholm.Mot-hander,.P..(2006)..Anknytningsteori, Betydelsen av nä-ra känslomässiga relationer..Natur.&.Kultur.Broberg,. A.,. Risholm. Mothander,. P.,. Granqvist,. P.,.Ivarsson,.T..(2009)..Anknytning i praktiken. Tillämp-ningar av anknytningsteorin..Natur.&.Kultur.Caspi,. A.,. McClay,. J.,. Mofitt,. T.E.,. Mill,. J.,. Craig,.I.W.m.fl.(2002)..Role.of.Genotype.in.the.Cycle.of.Vi-olence. in. Maltreated. Children. 851-853. Science,. vol.297,.851-854.Caspi,.A.,.Sugden,.K.,.Mofitt,.T.E.,.Taylor,.A.,.Craig,.I.W,. Harrington,. H.. m.. fl.. (2003).. Influence. of. life.stress.on.depression:.moderation.by.a.polymorphism.in.the.5-HTT.gene..Science,.301,.386-389.Havnesköld,.L.,.Risholm,.P..(2002).Utvecklingspsyko-logi, psykodynamisk teori i nya perspektiv..Liber..


Får du frågor om nappar?Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på Bambino Mam, 08-545 180 70

Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappar på [email protected]

MAM Nappar Trygghet och tröst, mjuk och behaglig i den lilla munnen. Utvecklade av designers i nära samarbete med tandläkare för att ge barnet det allra bästa. Alla MAM produkter är självklart tillverkade av material fritt från BPA.

MAM-produkterna har tagits fram i samråd med hälsoexperter, www.icmrs.org

VETENSKAPLIGT TESTADE

0-2 månader

MAM Start

För prematura & nyfödda

0-6 månader

MAM Original

För det första halvåret

Beställ prover

kostnadsfritt!

mambaby.com

Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod om att bröstmjölk är barnets bästa föda

Althéra® Hypoallergen specialnäring vid komjölksproteinallergi

God och mild smak • Unik hydrolyseringsprocess • Högt laktosinnehåll, som i bröstmjölken

NOURISHING PERSONAL HEALTH

För mer inFormAtion kontAktA: Kundservice: 020-78 00 20 eller gå in på www.althera.se

www.nestlenutrition.se

Besök vår nya hemsida för Althéra!



Den svenska barnhälsovårdens möjlighe-ter. att. nå. i. stort. sett. alla. spädbarn. ger. en.möjlighet. att. undersöka. om. tidig. screen-

ing.med.påföljande.intervention.och.stöd.för.de.barn.som.visar.behov.av.tidiga.insatser.kan.ge.positiva.ef-fekter.på.barnets.utveckling..

Frågan. som. ofta. infinner. sig. då. bedömning. av.spädbarn.diskuteras.är,.ska.vi.oroa.föräldrar.så.tidigt,.ska.de.inte.få.lära.känna.varandra.i.lugn.och.ro.utan.att.behöva.bekymra.sig.för.olika.bedömningar.och.re-sultaten.av.dessa?.Det.ligger.naturligtvis.en.del.i.detta.resonemang.samtidigt.som.det.ingår.i.barnhälsovår-dens.uppdrag.att.följa.barns.utveckling,.att.upptäcka.tecken.på.eventuella.avvikelser.och.att.med.olika.in-satser.främja.fysisk.och.psykisk.hälsa.och.utveckling..Av.och.till.riktas.kritik.mot.barnhälsovården.för.att.verksamheten.intar.en.alltför.avvaktande.hållning,.att.vänta.och.se,.när.föräldrar.ställer.frågor.om.eventuell.försening.i.barnets.utveckling.eller.då.föräldrar.ut-trycker.farhågor.för.att.det.är.något.som.inte.står.rätt.till..Erfarenheten.visar.att.om.något.avviker.i.barnets.utveckling.är.föräldrar.i.de.allra.flesta.fall.medvetna.om. detta. och. efterfrågar. stöd. och. hjälp.. Samtidigt.är.barnhälsovårdens.avvaktande.hållning.förståelig..Om.det.inte.finns.någon.fungerande.behandling.eller.intervention.att.erbjuda.varför.då.oroa.föräldrarna?.

Risken.med.att.avvakta.är.att.möjligheterna.att.för-bättra.barnets.utveckling.under.den.tid.då.hjärnan.

är.som.mest.plastisk.kan.gå.förlorad..En.rad.studier.(Geva.&.Feldman,.2008;.AAP.Embargo,.2007;.Gold-berg,.2001).konstaterar.att.framgång.med.tidig.inter-vention.till.stor.del.är.en.effekt.av.hjärnans.plasticitet.under.barnets.första.18.månader..Under.denna.pe-riod.anses.det.vara.möjligt.att.bland.annat.motverka.framväxande.symptom.av.olika.slag.hos.spädbarn..

Screening.av.spädbarn.måste.utgöras.av.ett.paket,.där.insatser.och.stöd.som.visat.sig.förbättra.möjlig-heterna.till.en.mera.gynnsam.utveckling.för.barnet.ska.kunna.erbjudas.de.familjer.vars.barn.faller.ut.i.samband.med.en.screening..

Under. några. år. har. ett. arbete. med. att. utveckla.ett. screeninginstrument,. kallat. SÖK. (Nordström,.Edwinson-Månssson,.Petersson,.Sivberg.&.Persson,.2011),.pågått.vid. institutionen. för.Hälsa,.Vård.och.Samhälle. vid. Lunds. universitet.. I. gruppen,. som. är.tvärprofessionell,. ingår. omvårdnadsforskare,. psy-kologer,. och. barnsjuksköterskor.. Syftet. med. scre-eningen.är.bland.annat.att.undersöka.om.det.hos.8.månader.gamla.barn.går.att.upptäcka.tecken.på.av-vikelser. i. utvecklingen.. SÖK-instrumentet. är. tänkt.att.användas. i. samband.med.ett. reguljärt.besök.på.barnavårdscentralen..Syftet.är.inte.att.ställa.diagnos.utan.att.hitta.de.barn.som.förefaller.vara.i.behov.av.stöd.och.tidiga.insatser.

Efter.en.pilotstudie.(Persson,.Nordström,.Peters-son,.Edwinson.Månsson.&.Sivberg,.2006).med.en.för-

Alltsedan slutet av 1990-talet har behovet av metodutveckling inom barnhälsovården påtalats (MFR, 1999). I takt med att kunskapen om hjärnans plasticitet under barnets första 18 månader ökat (Ozonoff, 2010; Shore, 2003; Goldberg, 2001) har också frågan om betydelsen av tidig upptäckt av tecken på avvikelser i barnets utveckling lyfts fram. The American Academy of Pediatrics (AAP) påpekade i sitt Embargo (2007) betydelsen av tidig populationsbaserad screening av spädbarn då detta möjliggör insatser som tidig intervention med syfte att mildra symptom och förbättra barnets utvecklingsmöjligheter. Redan under spädbarnstiden (Greenspan, DeGangi & Wieder, 2001; Brazelton & Nugent, 1995) kan tecken och symptom på senare utvecklingsproblem skönjas (Rostad, Nyberg & Sivberg, 2008; Shu, Jia & Zhang, 2001).

Screening på barnavårdscentralen – en möjlighet att tidigt upptäcka barn i behov av intervention och stöd?

Berit Nordströmfil dr., leg. psykolog, Lunds universitet, Institutionen för Hälsa, Vård och

Samhälle, Medicinska fakulteten.

e-post [email protected]



sta.version.av.SÖK.instrumentet.tillfrågades.föräldrar.till.barn.som.ingick.i.studien,.om.hur.de.upplevt.att.vara.med.i.undersökningen..Flertalet.föräldrar.upp-gav.att.de.uppskattade.en,.som.de.upplevde,.noggrann.undersökning.av.deras.barn..Sjuksköterskorna. som.hade.medverkat. i.projektet.träffades.senare.i. fokus-grupper.och.fick.där.redogöra.för.sina.erfarenheter.av.screeningen..Flertalet.av.dem.menade.att.screeningen.inte.innebar.att.de.gjorde.så.mycket.nytt,.men.att.det.underlättade.att.ha.ett.protokoll.att.följa..De.ansåg.att.metoden.medförde.en.ökad.struktur.och.överblick,.och.att.de.arbetade.på.ett.mera.systematiskt.vis.i.be-dömningssituationen..SÖK-instrumentet.har.revide-rats. utifrån. de. erfarenheter. som. gjordes. i. samband.med.pilotstudien..

Pågående screeningScreening.med.det.reviderade.instrumentet.pågår.se-dan.våren.2011.vid.samtliga.vårdcentraler.med.BVC.i.landstinget.Kronoberg..Studien.är.ett.samarbetspro-jekt.mellan.Landstinget.Kronoberg,.Linnéuniversite-tet.och.Lunds.universitet..

Projektet. startade. med. att. utbilda. samtliga. di-striktssjuksköterskor.med.BVC-verksamhet.i.screen-ingmetoden.under.våren.2011..Familjer.med.barn.i.den.aktuella.åldersgruppen.har.fått.såväl.muntlig.som.skriftlig.information.om.syftet.med.screeningen.och.om.hur.undersökningen.går.till..De.är.vidare.infor-merade.om.att. studien.är.ett. forskningsprojekt.och.att. medverkan. är. frivillig.. Föräldrarna. har. därefter.erhållit.en.blankett.som.de.undertecknar.om.de.vill.medverka..

Vilka.barn.hoppas.vi.kunna.hitta?.Förhoppnings-vis.finner.vi.barn.med.tecken.på.utvecklingsförsening,.neuropsykiatriska.symptom.men.också.barn.som.rea-gerar.med.olika.symptom.utifrån.en.icke.fungerande.miljö,.som.till.exempel.barn.till.psykiskt.sjuka.föräld-rar.eller.där.det.finns.annan.problematik.i.familjen.

SÖK-screeningen.utförs.genom.att.sjuksköterskan.gör. observationer. av. barnet. utifrån. sex. olika. om-

råden:. Samspel, Kommunikation, Koordination och stabilitet, Kroppskontakt, Reglering,. samt. Kognition..Dessa. observationsområden. innehåller. vart. och. ett.flera. variabler,. totalt. 31. stycken,. som. ska. bedömas,.som.socialt.leende,.hur.ofta.barnet.avläser.förälderns.ansiktsuttryck,.ansiktsmimik,.joller,.gemensam.upp-märksamhet. och. förmåga. att. imitera. för. att. nämna.några.exempel..Sjuksköterskan.frågar.också.om.bar-nets.mat-.och.sömnrytm.eftersom.detta.inte.kan.ob-serveras. på. mottagningen.. Sammanfattningsvis. ska.sjuksköterskan.också.svara.på.om.hon.känner.oro.för.barnet. och. dess. utveckling. och. om. föräldrarna. ut-trycker.någon.oro.för.sitt.barn..Undersökningen.tar.ca.20.minuter.att.genomföra..

För.varje.uppgift.som.bedöms.skrivs.0.då.inga.avvi-kelser.tycks.föreligga,.1.om.det.finns.en.svag.avvikelse.och.2.om.tydliga.avvikelser.framkommer..Det.finns.också.ett. fält. för.kommentarer..Om.det.är.så.att.ett.beteende.inte.går.att.observera,.till.exempel.om.barnet.inte.behöver.tröstas,.då.kan.följaktligen.inte.tröstbar-het.bedömas.och.då.noteras.detta.med.IO.(icke.ob-serverbart).

Videoinspelning föräldra-barn samspel

Intervention utförs av föräldrarna i hemmet under 6 månader

Videoinspelningföräldra-barn samspel efter avslutad intervention

Screening.I.. . . Screening.II. . . InterventionObservationsområden Samspel Kommunikation Koordination och stabilitet Kroppskontakt Reglering Kognition

Frågor frågor ställs till föräldrarna om eventuell oro för barnet samt frågor om mat och sömn

Förnyad screening inom tre veckorVideoinspelning föräldra-barn samspel

Screening 1. Observa-

tionsområden : Sam-

spel, Kommunikation, Ko-

ordination och stabilitet,

Kroppskontakt, Reglering

och Kognition


InterventionBarn.som.får.minst.4.poäng.inom.minst.två.dimen-sioner.med.tonvikt.på.Samspel.och.Kommunikation.kallas.till.en.ny.undersökning.inom.tre.veckor..Detta.för.att.säkerställa.att.det.uppnådda.antalet.poäng.in-te.beror.på. tillfälligheter. som.infektion,. trötthet.el-ler. liknande.. Denna. andra. screening. genomförs. av.någon.i.forskargruppen..Om.antalet.poäng.kvarstår.vid.den.andra.screeningsomgången.eller.har.ökat,.er-bjuds.varannan.familj.där.barnet.har.höga.poäng,.att.delta.i.en.hembaserad.intervention.under.sex.måna-der.och.varannan.familj.får.ingå.i.en.kontrollgrupp.utan.särskilda.insatser..Om.det.visar.sig.att.interven-tionen.har.en.gynnsam.inverkan.på.barnets.utveck-ling.av.olika.förmågor.eller.en.minskning.av.tidiga-re.symptom.kommer.även.barnen.i.kontrollgruppen.att.erbjudas.en.åldersadekvat.intervention.efter.de.sex.månader.som.interventionen.i.projektet.pågår.

Hittills. har. ca. 1.400. barn. genomgått. undersök-ningen..Ett.antal.barn.har. fallit.ut.efter. första.scre-eningen.och.därefter.inom.tre.veckor.genomgått.en.ny.bedömning..Föräldrar.till.barn.som.fallit.ut.också.vid.den.andra.bedömningen.har.fått.erbjudande.om.att.medverka.i.interventionen..Projektet.pågår.tills.att.ett.en.interventions-.och.en.kontrollgrupp.med.ca.50.barn.i.vardera.gruppen.erhållits..

Interventionen. baseras. på. the Early Start Den-ver Model,.ESDM.utvecklad.av.Rogers.och.Dawson.(2010)..Interventionen.genomförs.på.ett.sådant.sätt.att. barnet. stimuleras. till. samspel. i. en. så. varm. och.känslomässigt.positiv.situation.som.möjligt..Det.en-skilda.barnets. funktionsnivå.är.utgångspunkten. för.på.vilken.nivå.och.med.vilka.övningar.interventionen.inleds.

En.barnpsykolog.tränar.föräldrarna.i.interventio-nens. olika. delar.. Interventionen. genomförs. vid. två.tillfällen/dag.omkring.20.minuter/tillfälle.av.en.för-älder.tillsammans.med.barnet..Föräldrarna.får.under.denna.tid.stöd.och.hjälp.av.någon.i.interventionstea-met..

Innan. interventionsprogrammet. påbörjas. video-inspelas.samspel.mellan.förälder.–.barn.för.att.få.ett.mått.på.hur.samspelet.fungerar..Efter.avslutad.inter-vention,.6.månader.senare,.görs.en.ny.videoinspel-ning. i. akt.och.mening.att.utläsa.eventuella. effekter.av. interventionen.. Även. kontrollgruppens. familjer.videoinspelas.vid.samma.tidpunkter.så.att.en.jämfö-relse. mellan. interventionsgrupp. och. kontrollgrupp.kan.genomföras..

Vilka frågor hoppas vi kunna besvara? •.Kan.SÖK-instrumentet.identifiera.de.barn.som.är.i.behov.av.tidig.intervention.och.skilja.ut.dem.från.ty-piska.barn?

•.Kan.tecken/markörer.på.olika.avvikelser.i.utveck-lingen.urskiljas.hos.spädbarn.vid.8.månaders.ålder?•.Är.den.interventionsmetod.som.prövas.lämpad.för.att.förbättra.förmågor.som.t.ex.kommunikation,.reg-lering,.motorik.hos.de.barn.som.faller.ut.i.SÖK.scre-eningen?•. Vilka. är. personalens. erfarenheter. av. att. använda.SÖK.instrumentet?•.Vilka.är.interventionsteamets-.och.föräldrarnas.er-farenheter.av.den.6.månader.långa.interventionen?

ReferenserAmerican. Academy. of. Pedriatrics. Embargo,. Pedia-trics,.2007;.120(5):.1183-1215.Geva,.R..&.Feldman,.R,.A.neurobiological.model.for.the.effects.of.early.brainstem.functioning.on.the.de-velopment.of.behavior.and.emotion.regulation.in.in-fants:. Implications. for. prenatal. and. perinatal. risk..Journal of Child Psychology and Psychiatry;. 2008;.49(10):.1031-1041.Goldberg,.E..(2001)..The executive brain. Frontal lo-bes and the civilized mind,.New.York:.Oxford.Univer-sity.Press.Ozonoff,.S..(2010)..A.prospective.Study.of.the.Emer-gence. of. Early. Behavioral. Signs. of. Autism. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psy-chiatry,.Volume.49,.Issue.3,.Pages.256-266.e2,.March.2010.Medicinska. Forskningsrådet,. MFR. (1999).. Barn-hälsovårdens betydelse för barns hälsa: En analys av möjligheter och begränsningar i ett familjeperspektiv..Stockholm,.Medicinska.Forskningsrådet..State.of.the.Art.konferens..Nordström,.B.,.Sivberg,.B..&.Persson,.B..(2010)..The SEEK Instrument..Opublicerat.Persson,.B.,.Nordström,.B.,.Petersson,.K.,.Edwinson.Månsson,.M.,.Sivberg,.B..Screening.for.Infants.with.Developmental.Deficits. and/.or.Autism:.A.Swedish.Pilot.Study..Journal of Pediatric Nursing,.2006;.21(4):.313.–.324.Rogers,. S.,. &. Dawson,. G.. (2010).. Early Start Den-ver Model for Young Children with Autism. Promoting Language, Learning and Engagement.. The. Guilford.Press..New.YorkRostad,.A-M.,.Nyberg,.P..&.Sivberg,.B..Predicting.de-velopmental.deficiencies.at.the.age.of.four.based.on.data.from.the.first.seven.months..Infant Mental Health Journal,.2008;.29(6):.588-608.Shore,.A..(2003)..Affect dysregulation and disorders of the Self..New.York:.Norton.Werner,.E.,.Dawson,.G.,.Osterling,.J.,.Dinno,.N..J..Re-cognition.of.autism.spectrum.disorders.before.one.year.of.age:.a.retrospective.study.based.on.home.video.tapes..J Autism Dev Disord,.2000;.30(2):157-62.


www.spmsd.se

Ro

taTe

q_S

E0

0368

201

2-0

5

Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 10 april 2012) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.ktl.fi/portal/8979 (senast besökt 10 april 2012)

RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se Datum för översyn av produktresumén 2012-02-21. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna

WHO rekommenderar alla länder att införa allmän rotavirusvaccination1 2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva.

RotaTeq har sedan 2006 distribuerats i mer än 67 miljoner doser runt om i världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds alla spädbarn i vårt grannland Finland RotaTeq i det allmänna programmet5.

GES ORALTRotaTeq är färdigblandat, sött och ges oralt med en klämtub.

Dos 1

Dos 2 NYHET!

Dos 3 NYHET!

Födsel 6 12 18 24 30

Veckor

NYTT DOSSCHEMA

www.spmsd.se

Ro

taTe

q_S

E0

0368

201

2-0

5

Referenser: 1) WHO Weekly epidemiological record, 5 JUNE 2009, 84th YEAR No.23, 2009, 84, 213-236 2) http://www.who.int/immunization_monitoring/burden/rotavirus_estimates/en/index.html (senast besökt 10 april 2012) 3) Forster, Pediatrics, 2009, 123:393-400 4) SPMSD data on file 5) http://www.ktl.fi/portal/8979 (senast besökt 10 april 2012)

RotaTeq, Rx EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 till 32 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. För fullständig information om innehåll, varningsföreskrifter, begränsningar och biverkningar se www.fass.se Datum för översyn av produktresumén 2012-02-21. Sanofi Pasteur MSD, Box 6023, 171 06 Solna

WHO rekommenderar alla länder att införa allmän rotavirusvaccination1 2008 dog 453 000 barn på grund av rotavirusinfektion enligt WHO2. I Europa vet vi att mer än hälften av sjukhusinläggningarna av små barn på grund av magsjuka är orsakade av rotavirus3. I Sverige kan rotavirusvaccination ges genom läkarordination, men föräldrar får betala vaccinet själva.

RotaTeq har sedan 2006 distribuerats i mer än 67 miljoner doser runt om i världen4. Sedan hösten 2009 erbjuds alla spädbarn i vårt grannland Finland RotaTeq i det allmänna programmet5.

GES ORALTRotaTeq är färdigblandat, sött och ges oralt med en klämtub.

Dos 1

Dos 2 NYHET!

Dos 3 NYHET!

Födsel 6 12 18 24 30

Veckor

NYTT DOSSCHEMA


Denna.randomiserade.studie.(1).är.den.första.studie.som.undersöker.om.rengöring.av.babystjärten.med.dokumenterat.milda.tvättservetter.är.likvärdigt.med.att.använda.vatten.och.tvättlapp..Resultatet.som.pe-kar.på.att.de.båda.rengöringsformerna.är.säkra.och.jämbördiga,.visade.att.mödrar.som.använde.tvättser-vett.upplevde.förekomsten.av.blöjeksem.lägre.jämfört.med.gruppen.som.använde.vatten.och.tvättlapp..Stu-dien.som.omfattar.280.nyfödda.bebisar.är.den.störs-ta.i.sitt.slag.

–.För.första.gången.har.vi.en.vetenskaplig.studie.som. visar. att. rengöring. med. tvättservetter. är. lika.skonsamt.mot.babystjärten.som.vatten.och.tvättlapp..Dessa. studier. ger. entydiga. bevis. som. kan. påverka.tidigare.riktlinjer..Mödrar.bör.få.ta.del.av.resultatet.så.att.de.själva.kan.välja.den.rengöringsmetod.som.känns.bäst,.säger.Tina.Lavender,.professor.och.barn-morska.vid.universitets.sjukhuset.i.Manchester..

Babyhuden.är.känsligareNyföddas. hud. är. annorlunda. jämfört. med. vuxnas.och.ska.behandlas.därefter..Forskning.visar.att.över-huden.hos.en.bebis.är.30.procent.tunnare.än.huden.hos.en.vuxen,.dessutom.är.hudcellerna.mindre..Hy-drationen,.förmågan.att.behålla.fukt.och.absorbtions-nivån,.förmågan.att.ta.upp.fukt.i.huden.är.hos.babyn.mycket.högre.än.hos.en.vuxen..Dessutom.släpper.ett.spädbarns.hud.igenom.fukt.snabbare.än.hos.huden.på.en.vuxen,.s.k..TEWL.=.Trans.Epidermal.Water.Loss..Detta.innebär.att.bebishuden.lättare.blir.torr.och.är.

Rengöring av bebisensstjärt med tvättservetter, lika säkert som vatten och tvättlapp

Att rengöra den nyfödda babyns stjärt med dokumenterat milda tvättservetter är lika säkert för den ömtåliga baby-

huden som att använda vatten och tvättlapp. Det visar en ny brittisk forskningsstudie som är gjord vid universitet i

Manchester.

mer.lättgenomtränglig.än.hos.en.vuxen..Bebishuden.behöver.därför.ett.särskilt.omhändertagande.de.för-sta.åren.i.livet.(2).

Otydliga riktlinjer för rengöring av babystjärten vid blöjbyten Evidensbaserade.riktlinjer.för.hur.man.rengör.det.ny-födda.barnet.är.begränsade..Sedan.tidigare.finns.en.studie,.”Bathing.and.cleansing.in.newborns.from.day.1.to.first.year.of.life”.publicerats.i.JEADV,.med.rekom-mendationer.för.rengöring.och.bad.av.babyn.från.dag.ett.(3)..Inom.området.för.rengöring.av.specifikt.ba-bystjärten.vid.blöjbyte,.har.det.saknats.forskning.och.riktlinjer..

Rörande.frågan.om.vilken.rengöring.som.är.den.bästa.för.bebisens.hud;.vatten.och.tvättlapp.eller.an-vändning.av.tvättservetter,.går.meningarna.isär..Va-let. är.mer.knutet. till. traditioner.och.vanor,. snarare.än.empiriska.bevis.och.forskningsstudier.(4)..Syftet.med.Tina.Lavenders.studie.har.varit.att.genom.klinisk.forskning.få.en.mer.vetenskaplig.grund.att.stå.på.vid.jämförelse.av.de.olika.alternativen..

Oavsett.vilken.rengöringsmetod.som.används.är.det.viktigt.att.hålla.barnens.hud.mjuk.och.frisk,.för.att.förebygga.torr.hud.och.irritation.samt.för.att.hjäl-pa.huden.att.utvecklas.bättre..Enbart.vatten.är. inte.alltid.tillräckligt.för.att.rengöra.babyn,.vatten.tar.till.exempel.inte.bort.fettlösliga.ämnen..Dessutom.finns.det.studier.som.visar.att.vatten.i.sig.själv.har.en.ut-torkande.effekt.(5)..


Sophie Ternheim


Genomförande av studien Syftet.med.studien.har.varit.att.ta.reda.på.om.hypote-sen.att.användning.av.parfymfria,.dokumenterat.mil-da.tvättservetter.har.samma.effekt.på.den.nyfödda.be-bisens.stjärt.gällande.hudens.hydration,.som.rengö-ring.med.vatten.och.tvättlapp..

Studien.som.är.den.största.i.sitt.slag,.omfattade.280.friska.bebisar,.nyfödda.från.vecka.37..Alla.bebisar.som.ingick.i.studien.har.rekryterats.från.Universitetssjuk-huset. i. Manchester.. I. gruppen. fanns. också. bebisar.som.kom.från.familjer.där.atopiskt.eksem.förekom-mit,.ett.hudeksem.som.är.genetiskt.betingat...

Tina.Lavender,.professor.och.barnmorska.vid.uni-versitetet. i. Manchester. Storbritannien,. har. lett. den.kontrollerade,. randomiserade. studien,. som. är. den.största.studien.som.hitintills.har.gjorts.kring.rengö-ring.av.den.nyfödda.bebisen.stjärt.vid.blöjbyten..Till.sin.hjälp.har.hon.haft.ett.oberoende.medicinskt.team.bestående. av. barnläkare,. hudläkare,. mikrobiologer.och. statistiker.. Forskningsresultaten. presenterades.på. världskongressen. för. barnmorskor,. i. Sydafrika,.juni.2011.

Randomiseringen.omfattade.280.mödrar,.som.de-lades.in.i.två.grupper;.en.grupp.som.rengjorde.babyn.med.vatten.och.en.tvättlapp.och.en.grupp.som.an-vände. tvättservetter. Tvättservetterna. som. användes.var.oparfymerade.och.alkoholfria.samt.med.en.åter-fuktande.och.rengörande.effekt..Den.höga.vätskefak-torn,.över.97.%,.kombinerat.med.utvalda.ingredien-ser.bidrar.till.att.hålla.huden.mjuk,.ta.bort.smuts.som.avföring.och.urin.och.bibehåller.hudens.pH-värde..Studien. som. genomfördes. både. på. sjukhuset. och. i.hemmet.pågick.under.4.veckor..Mödrar.som.rengjor-de. bebisen. stjärt. med. vatten. och. tvättlapp. använde.ingen.annan.produkt,.med.undantag.om.barnet.be-svärades.av.eksem..I.de.fallen.användes.en.skyddande.babykräm..

Resultat.och.slutsatserStudien. visade. att. användning. av. tvättservetter. är.jämförbart. med. vatten. och. tvättlapp. avseende. hu-dens.hydration..Ingen.signifikant.skillnad.upptäcktes.mellan.de.två.grupperna,.gällande.hudens.pH-värde,.hudrodnad,. erythem,. TEWL,. transepidermal. water.loss.och.bakterieangrepp.på.huden,.under.den.tiden.studien.pågick..Däremot. rapporterade.mödrar. som.använde.tvättservett.att.förekomsten.av.blöjeksem.var.lägre.jämfört.med.gruppen.som.använde.vatten.och.tvättlapp..Inga.följdverkningar.var.observerade.i.nå-gon.av.de.två.grupperna..

Sammanfattningsvis.visar.resultaten.att.föräldrar.och.vårdpersonal.som.rekommenderar.att.välja.tvätt-servetter.med.liknande.formula.som.användes.i.den.kliniska.studien,.kan.känna.sig.trygga..Dokumenterat.milda,. parfymfria. tvättservetter. för. att. rengöra. den.nyfödda. babystjärten. är. ett. likvärdigt. alternativ. till.vatten.och.tvättlapp.(1)...

Orsak blöjeksemUnder.barnets.blöjperiod.är.det.inte. ovanligt. med. blöjeksem..Upp. till. 50. procent. (6). av. alla.barn.som.använder.

Det.finns.flera.faktorer.som.kan. påverka. blöjeksem.. Den.vanligaste.orsaken.är.att.huden.har.varit.fuktig.och.varm.under.en.längre.tid..När.den.känsliga.babystjärten.är.fuktig.och.varm.ökar.risken.för.mikroorganismer,.som.bakterier.och.svamp..Det.leder.till.att.huden.kan.bli.irri-terad.med.eksem.som.påföljd.

Urin. och. avföring. som. på-verkar. hudens. pH-värde. ökar.risken. för. fekala.enzymer.som.kan.skada.hudvävnaden..En.yt-terligare. faktor. som. kan. bidra.till.blöjeksem.är.friktionen.från.blöjan..När.babyn.börjar.krypa.och.gå.rör.sig.blöjan,.med.följ-den.att.den.skaver.mot.den.känsliga.babyhuden.och.irritation.kan.uppstå.

I.förebyggande.syfte.är.det.viktigt.att.tänka.på.vik-ten.av.hygien..Att.först.tvätta.händerna.innan.baby-stjärten.görs.ren.och.sedan.avlägsna.smuts.som.in-kluderar.både.avföring,.fettlösliga.ämnen.som.skyd-dande.krämer.och.oljor.är.viktigt..När.barnets.hud.är. ordentligt. rengjord. kan. stjärten. smörjas. in. med.mjukgörande.kräm,.salva.eller. lotion,.det.bidrar.till.att.hålla.huden.mjuk.och.frisk.

Referenser studie:(1).Lavender.T.et.al..Effect on skin hydration of using baby wipes to clean the napkin area of newborn babies: assessor blinded, randomized, controlled equivalence trial. Presented at the International Confederation of Midwives (ICM).congress,.Durban,.South.Africa;.Ju-ne.19.–.23,.2011.(2).Cork.MJ..The.importance.of.skin.barrier.function..J.Dermatolog.Treat.1997;.8:S7-S13(3). Blume-Peytavi. U.. et. al.. Bathing. and. cleansing.in.newborns.from.day.1.to.first.year.of.life..JEADV..2009;23:751.-.759(4). Lavender. T.. Bedwell. C,. Tseriki-O´Brien. E.Hart. A,. Turner. M,Cork. M.. A. qualitative. study.exploringwomen´s.and.health.professionals.viewsof.newborn.bathing.practices..Evidence.Based.Midwif-very..2009;7:112-121(5). Tsai. TF,. Maibach. HI,. How. Irritant. is. water?. an.overview,.Contact.Dermatitis,.1999;41:311.-.314(6).Atherton.D,.Mills.K...”What.can.be.done.to.keep.babies.skin.healthy?.RCM.Midwives.2004;.7:288-290 För ytterligare information och referenser, vänligen kontakta: Carina Kardell, Johnson & Johnson Consu-mer Nordic, Skincare/Natusan E-mail: [email protected]. Tel.nr: 076–760 50 45


Blöjdermatitis Grad 1

Blöjdermatitis Grad 4


Antalet barn under ett.år.som.dör.på.grund.av.skador.i.Sverige,.är.så.litet.att.det.nästan.in-te.är.någon.idé.att.göra.statistik.av.siffrorna..

Men.om.man.gör.det.så.kan.man.till.exempel.räkna.ut.att.3,3.barn.under.ett.års.ålder.dog.till.följd.av.en.olycka.varje.år.mellan.2005.och.2008.(Socialstyrelsen.2011)..Det.är.en.låg.siffra.i.jämförelse.med.de.hund-ratal.spädbarn.som.avlidit.på.grund.av.för.tidig.föd-sel,.förlossningskomplikationer.eller.missbildningar..Det.är.också.internationellt.sett.en.så.låg.siffra.att.den.kan.väcka.både.misstro.och.förundran.bland.barn-säkerhetsarbetare. av. olika. slag. i. andra. länder.. Men.det.handlar.ändå.om.fler.än.tre.tragedier.varje.år...Då.det.rör.sig.om.så.få.fall.är.det.svårt.att.urskilja.några.trender.eller.mönster,.men.två.saker.kan.konstateras;.den.ena.är.att.det.funnits.avsiktliga.handlingar.bak-om.några.av.dödsfallen..Den.andra.är.att.omkring.fy-ra.av.det.tiotal.barn.som.dog.den.aktuella.tidsperio-den,.kvävdes.

Tittar. man. på. statistiken. då. det. gäller. spädbarn.som.skadats.så.pass.allvarligt.att.det.krävts.behand-ling.på.sjukhus.så.är.den.årliga.siffran.omkring.6600.barn..Trendkurvorna.går.lite.upp.och.ned.men.siffran.har.under.2000-talet.ökat.med.omkring.tio.procent.(Socialstyrelsen.2011).och.det.finns.också.tecken.på.att.skadorna.har.blivit.allvarligare..

Den. absolut. vanligaste. orsaken. till. att. spädbarn.skadas.är.fallolyckor.som.ligger.bakom.mer.än.60.pro-cent.av.skadorna.hos.barnen.som.skrivs.in.på.sjukhus..

Skador bland barn i Sverige har minskat stadigt under en lång tid och det är ingen överdrift att påstå att vi lever

i ett av världens säkraste länder för barn. Men det finns dock trender som inte pekar åt rätt håll. En sådan är att

skadorna bland de allra minsta barnen, de som ännu inte har fyllt ett år, tycks öka något. Vad beror det på? Och vad

kan man göra för att vända trenden?

Fall.från.en.möbel.så.som.en.säng.(ofta.föräldrarnas),.soffa.eller.stol.är.vanligt.men.också.fall.från.skötbord..Varje.dag.faller. två.barn.ned.från.ett.skötbord,.sta-tistiskt. sett..Då.barnens.huvuden.är. tunga. i. förhål-lande.till.kroppen.faller.barnen.ofta.från.en.för.vuxna.bekväm.arbetshöjd.på.nästan.en.meter.ned.på.golvet.med.huvudet.före..

Fall.nedför.trappor.är.också.en.vanlig.orsak.och.inte.sällan.är.en.gåstol.iblandad..Hela.400.barn.trillar.ned.för.en.trappa.i.sin.gåstol.varje.år.i.Sverige,.trots.att.det.numer.finns.en.standard..för.gåstolar.som.krä-ver.att.de.bromsas.på.översta.trappsteget..De.tekniska.skydden.fungerar.inte.alltid.som.de.ska.och.dessutom.finns.det.gåstolar.på.marknaden.som.inte.följer.den.rådande.standarden..

Drabbas barn till utlandsfödda oftare?En. annan. vanlig. orsak. till. att. spädbarns. skadas. är.brännskador. och. skållning.. Barn. till. utlandsfödda.föräldrar.drabbas.oftare.än.barn.till.svenskfödda.för-äldrar.(Carlsson.2010)..En.orsak.till.detta.skulle.kun-na.vara.det.som.ibland.benämns.som.”tekanne-syn-dromet”.d.v.s.att.det.är.vanligare.att.man.dricker.he-ta.drycker.med.barnet.i.knät.eller.i.barnets.närhet..En.annan.orsak.kan.vara.att.det.i.vissa.kulturer.är.brukligt.att.man.tvättar.barnet.i.stjärten.med.vatten.vid.blöj-byte.istället.för.med.våtservetter.vilket.ökar.risken.för.skållningsskador..Här.skulle.man. ju.kunna. ledas. in.på.en.hypotes.om.att.det.är.ökad.invandring.som.har.

Åsa OlssonBarnsäkerhets-

koordinatorMyndigheten för

samhällsskydd och beredskap, MSB

[email protected]

Allt fler skador bland de minsta



lett.till.fler.skador.bland.små.barn..Är.det.så.att.famil-jer.med.invandrarbakgrund.har.sämre.kunskaper.än.svenskfödda.och.att.det.är.bakgrunden.till.en.ökning.av.barns.skador?.

Om. man. tittar. på. drunkningsstatistik. så. skulle.man.kunna.få.stöd.för.en.sådan.hypotes..En.studie.av.alla.drunkningsfall.bland.barn.0-18.år.under.en.tioårsperiod.(Schyllander.m.fl..2010).visar.att.barn.till.invandrare.är.överrepresenterade.i.drunkningsstatis-tiken..Men.det.gäller.inte.alla.grupper.utan.främst.fa-miljer.från.Iran.och.övriga.Mellanöstern..För.övrigt.drabbar.drunkning.inte.spädbarnen.i.särskilt.stor.ut-sträckning..Analyserar.man.skadestatistiken.generellt.så.finns.det.inget.belägg.för.att.barn.till.svenskfödda.föräldrar.skulle.leva.en.säkrare.tillvaro.än.barn.till.ut-landsfödda..Däremot.finns.det.åtminstone.en.studie.(NCO.2007:13).som.visat.att.barn.till.utlandsfödda.föräldrar. löper. en. lägre. risk. att. skadas. i. en. olycka.som. leder. till. sjukhusvistele..Att.ha. föräldrar. födda.i.ett.annat.land.än.Sverige.var.enligt.den.studien.en.skyddsfaktor..

”Livsfarliga hemmapappor”?Men. vad. är. orsaken. till. ökningen. av. skador. bland.spädbarn?.En.hypotes.som.har.framförts.av.familje-rådgivaren.Eva Stenberg.är.att.”hemmapapporna.är.livsfarliga.för.barnen”..Ett.liknande.resonemang.för-des. av. hjärnforskare. och. professor. Annica Dahl-ström,.som.i.sin.bok.och.i.en.uppmärksammad.in-tervju.i.Aftonbladet..hävdade.att.de.flesta.män.inte.är.lämpade.att.ensamma.ta.hand.om.små.barn..

Fler. och. fler. föräldradagar. tas. ut. av. pappor. och.kanske.är.papporna.inte.lika.medvetna.om.faror.eller.kanske.har.de.sämre.uppsikt?.Kan.det.vara.papporna.som.ligger.bakom.den.negativa.trenden?.När.forskare.vid.Karolinska.Institutet.studerade.detta.visade.det.sig.att.antalet.skador.bland.barn.under.två.år,.under.pe-rioden.1987-2007.halverades,.samtidigt.som.uttaget.av.pappadagar.tredubblades..Det.vore.dock.fel.att.ge.papporna.hela.äran. för.detta.menar. forskarna.men.när.de. tittade.närmare.på.alla. skadefall.under.åren.1988-89. bland. små. barn. som. var. hemma. med. för-äldralediga.pappor.och.mammor.så.visade.det.sig.att.barnen.statistiskt.sett. löpte. lägre.risk.att.skadas.när.det.var.pappan.som.var.hemma..När.man.justerade.för. olika. sociodemografiska. faktorer. som. exempel-vis. utbildningsnivå. så. försvann. denna. statistiska.skillnad,.eftersom.familjer.där.pappor.valde.att.vara.hemma.ofta.var.socialt.gynnade..Slutsatsen.blev.alltså.att.mammor.och.pappor.är.lika.bra.på.att.skydda.sina.barn.från.att.skadas..När.studien.presenterades.tidigt.2012.blossade.debatten.kring.professor.Annica.Dahl-ström.tes.upp.på.nytt.och.hon.valde.att.lämna.Hjärn-fondens.styrelse.i.januari.i.år.

Så.vad.kan.det.då.vara.som.gör.att.skador.till.följd.

av.olyckshändelser.bland.spädbarn.ökar?.Vid.konfe-rensen. Barnsäkerhetsforum. hösten. 2011. framförde.Konsumentverket.i.en.presentation.några.hypoteser..En.var.att.föräldrars.beteenden.och.attityder.har.för-ändrats.över. tid.och.att.de.har.kommit.att. i.allt. för.hög.grad.förlita.sig.på.att.produkter.ska.vara.säkra..En.annan.hypotes.var.att.det.numer.är.vanligare.med.hårda.golvmaterial.som.klinker.jämfört.med.tidigare.då.plastmattor.var.vanliga.i.badrum.och.andra.utrym-men.. Vid. MSB. pågår. för. närvarande. studier. kring.denna.fråga,.som.beräknas.vara.klara.före.sommaren.

Går.man.tillbaka.till.statistiken.igen.och.tittar.på.den.stora.dominansen.av.fallolyckor.som.bakomlig-gande.orsak. till. skador.bland.spädbarn.så.kan.man.konstatera.att.fall.från.skötbord.står.för.omkring.en.femtedel,.och.fall.med.gåstolar.för.drygt.en.tiondel.av.olyckorna..Det.finns.alltså.goda.skäl.att.inrikta.sig.på.just.dem.om.man.aktivt.vill.ar-beta.för.att.minska.skador.bland.de.minsta.barnen...

I.Kanada.är.gåstolar.förbjud-na.och.European Child Safety Al-liance,.ECSA,.har.propagerat.för.ett.förbud.även.inom.EU.utan.att.få. gehör. av. EU-kommissionen..Även. i. Sverige. möts. förslag. om.förbud. mot. gåstolar. ofta. av. ett.massivt. motstånd. i. debatten. av.dem. som. menar. att. Sverige. är.en.nation.av.trygghetsnarkoma-ner.. Ett. vanligt. argument. är. att.gåstolen. i. sig. inte. är. farlig. utan.att.det.är.den.mänskliga.faktorn.som. gör. att. barnet. skadas,. dvs..att. vuxnas. uppmärksamhet. har.brustit..Men.man.kan.ju.fråga.sig.om.en.sådan.argumentation.hål-ler.hela.vägen.ut,.eftersom.det.är.det.lilla.barnet.som.skadas..Lite.tillspetsat:.Vem är det som får ”skylla sig själv” när barnet får en hjärnskak-ning för att en förälder glömt stänga trappgrinden?

I.USA.och.Kanada.finns.krav.på.att.skötbord.ska.ha.höga.kanter.på.alla.fyra.sidorna.och.på.ett.”säkerhets-bälte”.som.förhindrar.att.barnet.ramlar.ned,.krav.som.inte.ställs.enlig.den.europeiska.standarden..I.Storbri-tannien.är.dock.antalet.fall.från.skötbord.en.tiondel.så.stort.som.i.Sverige.per.100.000.invånare,.sannolikt.för.att.det.där.är.vanligt.att.föräldrarna.byter.på.sina.barn.på.golvet.(MSB.2011)..Det.är.inget.nytt.inom.barn-hälsovården.i.Sverige.att.ge.råd.till.föräldrar.att.sköta.blöjbyten.på.golvet..Men.det.är.som.att.vi.inte.fullt.ut.tror.på.det.rådet..Föreställningen.om.ett.skötbord. i.arbetshöjd.är.så.djupt.rotad.att.vi.inte.kan.tänka.bort.det..I.sammanställningar.av.tips.och.råd.om.säkerhet.vid.skötplatsen.förekommer.oftast.först.råd.om.hur.ett.

FAKTAMyndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, koordinerar barnsäkerhetsarbetet på nationell nivå. En viktig del i detta arbete är att samordna Barnsäkerhetsrådet, bestående av representanter för elva svenska myndigheter.

Barnsäkerhetsforum arrangerades av MSB och Barnsäkerhetsrådet 3-4 oktober 2011. Konferensen återkommer hösten 2013

Statistiken i artikeln är hämtad från Socialsty-relsens register, Patientregistret, PAR, Dödsor-saksregistret, DOR och Injury Data Base, IDB

Läs mer om barnsäkerhet i ”Barns och ungas säkerhet”, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011307

European Child Safety Alliance, ECSA är ett program inom EuroSafe, (European Associa-tion for Injury Prevention)



skötbord.ska.vara.utformat.med.höga.kanter.på.minst.tre.sidor,.stabilt,.med.förvaring.på.ett.smart.sätt.så.att.

man.alltid.kan.hålla.en.hand.på. barnet. och. så. vidare..Allra.längst.ned.när.man.har.utrett. skötbordets. alla. sä-kerhetsaspekter. framhåller.man.försynt.att.man.inte.ens.behöver. ha. något. skötbord..Föräldrar.med.dåliga.ryggar.kanske.behöver.sitt.skötbord.men.fortfarande.är.de.flesta.nyblivna.föräldrar.inte.äldre.än.att.de.utan.svårighet.bor-de.klara.av.att.ha.en.skötplats.på.golvet..

Barnhälsovårdens. bety-delse.för.barnsäkerheten.i.Sverige.kan.inte.överskat-tas..Studier.om.hur.många.liv.och.funktionsnedsätt-ningar.barnhälsovården. sparat.finns.mig.veterligen.inte..Däremot.har. forskning.visat.att.barnhälsovår-dens. rådgivning. påverkar. föräldrars. beteenden. i.mycket.hög.grad.(Carlsson.2010)..Ett.säkert.kort.vore.att.ge.tydliga.råd.om.att.avstå.från.gåstolar.och.höga.skötbord,.vilket.alltså.skulle.kunna.förhindra.mer.än.

tusen.allvarliga.fallskador.bland.de.allra.minsta.bar-nen,.varje.år..

Referenser: Carlsson,.A..Child injuries at home – Prevention, Pre-cautions and Intervention with focus on scalds..Dok-torsavhandling.Malmö.högskola,.2010Laflamme.L,.Månsdotter.A,.Lundberg.M,.Magnusson.C..Dangerous.dads?.Ecological.and.longitudinal.ana-lyses.of.paternity.leave.and.risk.for.child.injury..Jour-nal of Epidemiology and Community Health:.Publis-hed.Online.First:.12.January.2012Myndigheten. för. samhällsskydd. och. beredskap..Barns och ungas säkerhet..MSB.2011:307Nationellt.centrum.för.lärande.av.olyckor,.NCO: So-ciala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdo-mar..NCO.2007:13Schyllander. J,. Janson.S,.Hansson.C,.Eriksson.U-B..Varför. drunknar. barn?. En. retrospektiv. studie. över.barn.som.drunknat.i.Sverige.1998–2007..Myndighe-ten.för.samhällsskydd.och.beredskap;.2010..Publika-tionsnummer.0139-10Socialstyrelsen..Skador bland barn i Sverige, Olycks-fall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling..Rapport.2011

Känner du till barnhälsovårdens 1177-guide?Nu är guiden för hur man på BVC

kan använda 1177.se i mötet med föräldrar uppdaterad med länkar

till ännu mer nytt material. Guiden är ett verktyg för dig som arbetar inom BVC, för att komplettera och inspirera i det dagliga arbetet.

Guiden riktar sig till dig som arbetar inom barnhälsovården och erbjuder råd och tips på hur du kan använda dig av 1177.se som ett komplement till det per-sonliga stöd och den rådgivning du ger när du möter föräldrar på den mottagning där du jobbar. På 1177.se kan föräldern, i lugn och ro hemma få fördjupad informa-tion om det ni pratat om på BVC – och ta del av andras tankar och upplevelser.

Landstingsägd webbplats1177.se är hela Sveriges webbplats med råd om vård. Webbplatsen drivs och utvecklas av Inera AB, ett landstingsägt bolag. På 1177.se kan allmänheten få hälso- och sjukvårdsinformation, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, leta vårdmottagningar i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta

vården. Det finns särskilda temasidor på 1177.se som bland annat erbjuder faktatexter, filmer, bildspel, intervjuer, personliga berättelser kring graviditet, för-äldraskap och barns hälsa och utveckling.

Självklara kunskapskällanSyftet med webbplatsen är att vara den självklara kunskapskällan när föräldrar söker svar på frågor kring graviditet, barn och familjeliv. Vi vill därför bjuda in dig som arbetar med barn och föräldrar, och hoppas att du ska känna dig hemma. Du är välkomman att visa och hänvisa till 1177.se i dina kontakter. Allt innehåll på 1177.se är fritt att skriva ut och dela ut. Det finns också klistermärken att fästa på ert informationsmaterial för att påminna om webbadressen. Kontakta informa-tionsavdelningen i ditt landsting/region för beställning av dessa. Klistermärken och guider finns på Ineras bolagsebb, men även på Rikshandboken i barnhälsovårds webbplats, www.rikshandboken-bhv.se.

Kontakta 1177-redaktionenVi välkomnar synpunkter och kontakt

med er som arbetar ute i verksamheterna, så kontakta oss gärna på [email protected]. Det går också bra att direkt kontakta samordnare för Tema Barn och föräldrar, Hanna Qwist: [email protected].

Bytes med fördel på

golvet

HiPPs modersmjölksersättning har fått nytt namn – HiPP Baby Combiotik – och ny praktisk förpackning. I sortimentet finns dessutom tillskottsnäring för barn från 6 månader och från 12 månader. HiPP Baby Combiotik innehåller bland annat galaktooligosackarider (GOS) - fibrer som stimulerar tillväxten av både laktobaciller1,3 och bifidusbakterier1,2,3.

För mer information, se hippbarnmat.se/nutrition

Prebiotika (GOS) Omega-3 och omega-6Ekologisk

1 Ben XM et al. Chin Med J 2004; 117(6): 927-9312 Fanaro S et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009; 48(1):82-883 Ben XM et al.World J Gastroenterol 2008 Nov 14; 14(42):6564-8

Hur ersätter man något så grundläggande som modersmjölk när man måste?


Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Gäs

tskrib

enten

Föräldragurun Anna Wahlgren har. blivit.avslöjad.av.sin.dotter.som.en.oduglig.mam-ma.till. sina.nio.barn..I.flera.tidningsartiklar.

förklaras.hon.nu.vara.slut.som.rådgivare.till.miljon-tals.föräldrar..Frågan.är.dock.om.man.måste.leva.som.man.lär..

Särskilt.när.det.gäller.barn,.så.tar.de.snarare.ef-ter.sina. förebilder.än. lyssnar. till.goda.råd..Men.en.av. Upplysningstidens. främsta. filosofer. som. skrev.råd. om. barnuppfostran. var. heller. ingen. förebild..Jean-Jaques Rousseau. lämnade. in.sina. barn. på. barnhem.. Ändå. så. kan.man.tacka.honom.för.hans.råd.om.att.man.skall.amma.sina.barn.och.inte.slå.dem..Han.framhöll.också.att.barn.är.inga.miniatyrer.av.vuxna.och.att.de.är.födda.med.goda.avsikter.och.inte.som.syndare.som.Luther.påstod..En.annan. föregångsman.när.det.gällde.att.ta.hand.om.barn.särskilt.besvär-liga.pojkar.var.Skå-Gustav Jonsson.som.var.min.lärare.i.barnpsykiatri..Jag. rankar. honom. som. en. av. de.bästa.föreläsarna.vi.hade..Men.här-omåret.odugligförklarades.han.som.pappa.av.sin.son.Staffan Lamm.

Problemet. med. nästan. all. uppfostringslitteratur.är.att.den.är.baserad.till.största.delen.på.tro.och.sunt.förnuft..Inom.medicinen.säger.vi.att.vi.grundar.vår.behandling. på. beprövad. erfarenhet. och. vetenskap..Om.vetenskap.utgör.upp.till.30-40%.av.all.medicinsk.behandling.i.den.rika.världen,.så.kanske.barnuppfos-tringsråd.baseras.bara.på.10-20%.på.vetenskap..Med.

vetenskap. avses. i. detta. sammanhang. i. första. hand.kunskap.om.hjärnans.utveckling.och.randomiserade.kontrollerade.studier.om.hur.man.exempelvis.skall.få.små.barn.att.sova.

En.engelsk.akademiker.och.fyrbarnsmor,.bestäm-de.sig.för.att.ta.reda.på.exakt.hur.hon.skulle.ta.hand.om.och.uppfostra.sina.barn..Hon.började.därför.nog-grant.läsa.igenom.all.tänkbar.facklitteratur.om.barna-vård..Hon.fann.då.att.man.kan.finna.stöd.för.nästan.vilken.uppfattning.som.helst,.alltifrån.fri.uppfostran.

enligt.Rousseau.till.kalvinistisk.kada-verdisciplin..Som.ett.resultat.av.sina.efterforskningar. gav. hon. ut. en. bok.med.titeln.”Dream babies. Child care from Locke to Spock.”

När.Benjamin Spock skrev.första.upplagan.av.sin.bok.alldeles.efter.an-dra.världskriget.visste.man.inte.myck-et.om.sambandet.mellan.hjärnans.och.beteendets. utveckling.. Hjärnforskare.och. barnpsykologer. kommunicerade.knappast.med.varandra..Barnets.hjärna.förblev.en.svart.låda..I.dag.befinner.vi.oss. i.ett.helt.annat. läge..Vi.kan.se.vad.

som. händer. i. barnets. hjärna. när. det. jollrar,. ser. sin.mamma,.skräms.av.främlingar.och.så.vidare..Tiden.kanske.börjar.bli.mogen.för.att.anpassa.vårt.liv.med.våra.barn.till.den.nya.kunskapen.om.barnets.hjärna?

År.1997.kallade.dåvarande.presidentparet.Bill.och.Hillary Clinton. till. en.konferens. i.Vita.Huset.med.landets.ledande.experter.på.barnets.hjärna..Vid.mötet.kom.man.fram.till.att.man.skulle.gå.ut.med.en.upp-maning.att.så.tidigt.som.möjligt.träna.sina.barn..För-

Hugo LagercrantzÖverläkare vid

neonatalavdelningen på Astrid Lindgrens

barnsjukhusProfessor vid

Karolinska sjukhuset

Foto: Jacob Forsell

Barnfostran grundadpå kunskap om hjärnan

äldrar.uppmanades.att.prata.mycket.med.sina.barn..Barnen. skulle. också. tränas. att. leka. med. olika. slags.pedagogiska. leksaker.. Så. tidigt. som. möjligt. skulle.sedan.barnet.få.fiol-.eller.pianolektioner..Allt.för.att.träna.hjärnan.under.utvecklingen..De.bakomliggande.forskningsresultaten.väckte.oerhörd.uppmärksamhet.i.både.Newsweek.och.Time.Magazine..

Särskilt. betonades. betydelsen. av. att. inte. missa.hjärnans.kritiska.inlärningsperioder.eller,.för.att.ut-trycka.det.lite.mer.positivt,.utnyttja.fönstren.för.inlär-ning.av.språk,.matematik.och.musik..Betydelsen.av.att.läsa.högt.för.barn.och.sedan.uppmuntra.dem.att.läsa.själva.betonades,.medan.alltför.mycket.tv-tittan-de.fördömdes..En.rad.studier.har.sedermera.visat.att.småbarns.tv-tittande.under.flera.timmar.per.dag.är.skadligt,.då.det.försämrar.sömnen.och.leder.till.kon-centrationssvårigheter.i.skolan..Till.och.med.s.k..pe-dagogiska.program.på.dvd.såsom.Baby-Einstein.och.Baby-Mozart.har.visat. . sig.ha.negativa.effekter.och.försena.språkutvecklingen.

En.annan.viktig.ny.kunskap.om.hjärnans.mognad.är.att.man.visat.att.de.exekutiva. funktionerna,.som.är. lokaliserade. till.pannloben.mognar. först. i.20-års.åldern..Det.kan.förklara.varför.ungdomar.oftare.gör.dumdristiga.saker..Men.också.varför.barn.och.ungdo-

mar.har.svårt.att.välja..Man.kan.inte.fråga.en.fyraåring.om.han.eller.hon.vill.gå.hem.från.dagis.och.välja.mid-dagsmat.. Socialstyrelsens. skrift:. ”Att. leva. med. barn”.från.1990-talet.är.inaktuell..Föräldrar.och.lärare.skall.inte.leva.på.samma.demokratiska.villkor.med.sina.barn.som.med.andra.vuxna.och.vara.kompisar.med.barnen..De.skall.i.stället.vara.förebilder.och.lära.dem.”det.sanna,.det.vackra.och.det.goda”,.som.redan.Platon.uttryckte.det.

Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38 E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se

– Ett sätt att äta

MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten och smidig produkt för att få näring, vätska och läkemedel.

MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och märkt ballong-infart, BAL.

MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma som gör det lätt att tillföra näring.

MIC* Introducer KitEtt alternativ för dig och patienten vid anläggande av gastrostomi

MIC Introducer Kit är en enkel och säker metod för att skapa en gastrostomi.

Med MIC Introducer Kit anlägger du en ballongfi xerad gastrostomi, en MIC-KEY* direkt, därmed kan alla följande byten skötas i hemsjukvården.

Du når oss för mer information på telefon: 08 630 19 00 eller [email protected]

00 Fax: 08 630 19 38 w.mic-key.se

nläggande

l och säker metod för att

ducer Kit anlägger du en ballongfi xerad mi, en MIC-KEY* direkt, därmed kan alla

nde byten skötas i hemsjukvården.

Du når oss för mer information på telefon: 08 630 19 00 eller [email protected]

GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL FÖR BARN OCH VUXNA


Lena GrahnquistBarnläkare, Överläkare

Barngastroenterolgi, hepatologi och

nutritionAstrid Lindgrens

BarnsjukhusKarolinska

Universitetssjukhuset

Ungefär var 10:e person,. ung. som. gammal.har.besvär. från.mag-tarmkanalen. som.stör.deras.dagliga.liv..Många.har.utretts.med.gast-

roskopier,.röntgen,.blod-och.avföringsprover.och.fått.lugnande.besked..Kanske.har.de.fått.lugnande.besked.om.att.det.inte.är.något.fel,.eller.så.har.de.själva.och.deras.anhöriga.tolkat.att.det.inte.är.något.fel.

Kroniskt. återkommande. mag-tarmproblem. där.utredningar.inte.visat.något.avvikande.prov.och.som.uppfyller.vissa.symptom,.kallas.funktionella.och.åter-finns.i.alla.åldrar...

Funktionella. mag-tarmproblem. klassificeras. en-ligt.de.så.kallade.Rome.III-kriterierna..För.barn.och.ungdomar. finns. egna. diagnoskriterier. uppdelat. på.under.eller.över.fyra.års.ålder.

Inom.vuxenmedicinen.är.IBS.(Irritable.Bowel.Syn-drom,.också.så.kallad.Colon.irritabile).eller.dyspepsi.väl.kända.och.de.flesta.vuxenläkare.ställer.dessa.di-agnoser..De.bygger.på.positiv.anamnes.tillsammans.med.uteslutande.av.annan.sjukdom.

Inom.barn-.och.ungdomsmedicin.har.vi.länge.tol-kat.buksmärtor.som.tecken.på.psykosocial.ohälsa.och.att.förekomst.och.behandling.av.mag-bakterien.Heli-kobakter pylori.skulle.leda.till.färre.onda.magar..Efter.nästan.20.års.forskning.vet.vi.nu.att.sambandet.ma-gont-.helikobakter.pylori.är.svagt.och.svårt.att.iden-tifiera..Under.åren.har.allt.fler.barn.börjat.behandlas.för.gastroesofageal.reflux.med.syrahämmare..Det.är.

bra.för.de.patienter.som.verkligen.har.diagnosen,.men.många.barn. får. syrahämmare. i.onödan.. Just.nu. får.många.barn.diagnosen.laktosintolerans.i.tron.om.att.de.ska.bli.bättre.i.sin.onda.mage,.men.barn.har.inte.laktosintolerans.

När.vi.har.uteslutit.mag-tarmsjukdomar.som.ska.behandlas.med.kost.eller.läkemedel.så.bör.man.fråga.sig.om.detta.är.funktionella.besvär!

Vad är då funktionella mag-tarmproblem?Orsaken.till.dessa.besvär.är.inte.känd.men.den.aktu-ella.hypotesen.är. en. störd.upplevelse. (neuronal). av.symptom.från.mag-tarmkanalen..Forskning.har..visat.att.personer.med.IBS.upplever.insprutad.gas.i.mage.eller.ändtarm.med.kraftigare.smärta.än.personer.utan.IBS..Jag.brukar.förklara.detta.som.att.det.finns.en.för-stärkare.av.alla.de.känslor.som.uppkommer.då.man.äter,.luft.och.vätska.som.passerar.i.mag-tarmkanalen..Exempel.på.funktionella.mag-tarmproblem.hos.barn.och.ungdomar.är.långvariga.buksmärtor,.IBS,.lufts-väljningar.och.avföringsproblem.Gemensamt. för. alla. funktionella.mag-tarmproblem.är:1).Att.barnet.uppfyller.den.aktuella.diagnosens.kri-

terier2).Barnet.växer.och.utvecklas.väl.samt.inte.har.någ-

ra.tecken.på.inflammatoriska,.anatomiska,.me-tabola.eller.neoplastiska.processer.som.orsak.till.

Tema / IBS & probiotika

Mag-tarmbesvär hos barn många får ingen diagnos, de flesta inget stöd

problemen.vid.anamnes,.status.och.(begränsa-de).utredningar..

3).Problemen.förekommer.under.en.viss.tid.

Dessa.är.exempel.på.”röda.flaggor”.som.inte.får.före-komma.vid.funktionella.besvär:•.Ofrivillig.viktnedgång•.Avplanad.tillväxt•.Gastrointestinal.blödning.•.Signifikant.kräkning.•.Kronisk.svår.diarré.•.Oklar.feber•.Ihållande.smärta.i.höger.övre.eller.nedre.kvadrant•.Fistlar

Vad ska man göra åt funktionella besvär?För.en.del.familjer.räcker.det.att.läkaren.ger.en.förkla-ring.och.kan.förklara..För.andra.barn.och.ungdomar.fortsätter.besvären.att.skapa.problem..

I.Stockholm.arbetar.vi. just.nu.fram.ett.vårdpro-gram. för. diagnos. och. behandlingsförslag.. Parallellt.pågår. forskning. kring. KBT. (Kognitiv. BeteendeTe-rapi).behandling..

Som.barnläkare.är.det.viktigt.att.känna.till.funktio-nella.mag-tarmproblem.och.kunna.ställa.den.diagno-sen..Vi.har.ännu.begränsad.kunskap.om.hur.vi.ska.be-handla,.men.mycket.forskning.pågår.internationellt..Den.kunskap.vi.har.måste.vi.använda.på.bästa.sätt.


Forskning och utveckling: Vad händer inom pediatrisk omvårdnad i Sverige?Vi söker rapporter och utvecklingsarbeten som kan ge barnsjuksköterskor

ny kunskap. Barnbladet är ingen vetenskaplig tidskrift i akademisk mening, men vi vill ändå vara ett forum där ny vetenskaplig kunskap kan presenteras. Därför vill vi be er som har skrivit en uppsats, arbetat med ett utvecklingsprojekt på er arbetsplats eller publicerat ny forskning; skicka in era abstract till oss!

Beroende på hur många abstracts vi får in så kommer vi att försöka hitta olika former för att publicera innehållet. Några författare kommer vi att kontakta för att be om en utförligare presentation som kan publiceras i tidningen. Andra abstracts kommer vi att sammanställa och presentera ämnesvis för att ge en bild av vilken kunskapsutveckling som är på gång inom olika områden. En del abstracts kommer vi att publicera som de är, för att ge läsarna möjlighet att ta kontakt med författarna för ytterligare information.

Vi vill på detta sätt kunna ge er läsare en uppfattning av vad barnsjuksköter-skor i Sverige arbetar med för att utveckla och evidensbasera vården. Så gräv i datorn! Vi är intresserade av alla former av projekt. Abstracten ska mailas till Stefan Nilsson

Med vänliga hälsningar

Berit Finnström Stefan NilssonChefredaktör & Ansv.utg. Redaktö[email protected] [email protected]

facebook.com/weledababybarn

I samklang med människa och natur

Sedan 1921

I samklang med människa och natur

Sedan 1921

Helt naturligt, precis som ditt barn


Eftersom IBS är en.s.k.funktionell.störning.fastställs.inte.diagnos.genom.tester,.som.blod-prov,.ofta.handlar.det.istället.om.att.utesluta.

andra.besvär.som.t.ex.födoämnesintolerans.och.IBD..Symptom.kan.uppträda. i.hela.den.gastrointestinala.kanalen.från.munhåla.till.rectum..Men.på.senare.tid.har.forskarna.ifrågasatt.om.att.det.inte.skulle.finnas.en.organisk.komponent.i.etiologin,.och.somliga.är.över-tygade.om.att.vi.inom.fem.år.kommer.att.kunna.be-skriva.ett.sådant.samband.

1st World Summit ”Gut Microbiota for Health”Mikrobiota. och. hälsosamma. bakteriekulturer. är.forskningsområden.som.formligen.exploderat.under.senare.tid...En.bekräftelse.på.detta.är.att.av.de.1600.artiklar.i.ämnet.som.finns.listade.i.PubMed,.tillkom.en.tredjedel.under.2011..Vissa.talar.om.ett.paradigm-skifte.när.det.gäller.de.nya.möjligheter.inom.områ-den.som.kost,.nutrition.och.medicin..Detta.menade.Fernando Azpiroz,.ordförande.för.Gut.Microbiota.&.Health.Section.under.sitt.invigningstal.vid.organisa-tionens.första.internationella.kongress.i.mars.i.det.na-tursköna.franska.Evian..The.1st.World.Summit.”Gut

Microbiota for Health”.samlade.ett.stort.antal.forska-re.som.kunde.presentera.de.senaste.rönen.inom.detta.fascinerande.och.ännu.pionjära.område.

En.orsak.till.detta.är.den.explosiva.utvecklingen.inom.mikrobiotaforskningen,.dvs.studiet.av.vår.tarm-flora.och.dess.betydelse.för.vår.hälsa.och.utvecklingen.av.en.rad.sjukdomar..Eftersom.mikrobiota.är.intimt.förknippad. med. vårt. immunförsvar,. kan. den. ligga.bakom.en.rad.autoimmuna.sjukdomar,.insulinresis-tens.och.diabetes..Allergi,.astma.och.eksem.är.andra.exempel.som.kan.ha.samma.ursprung..Vidare.nämns.i.dessa.sammanhang.beteendeförändringar,.neurod-egenererande.sjukdomar.och.psykiatriska.diagnoser,.som.t.ex.autism..Högt.blodtryck.och.kardiovaskulära.sjukdomar.bedöms.också.som.möjliga.konsekvenser.av.ett.mikrobiom.i.olag.

The Gut-Brain AxisEn.hypotes.som.vilar.på.dessa.samband.är.att.IBS.är.en.manifestation.av.den.s.k.the Gut-Brain Axis,.dvs.det.neurala.nätverk.som.knyter.samman.mikrobio-tan.med.mage,.nervsystem.och.hjärna..Efter.hjärnan.är.det.enteriska.nervsystemet. i.det.gastrointestinala.


IBS (Irritable Bowel Syndrom, ICD-10: K58) är en av vår tids allra vanligaste sjukdomar som drabbar både barn och vuxna. Mellan 15 och 20 procent av alla människor tros drabbas någon gång under livet. Trots omfattande forskning är de bakomliggande orsakerna långt ifrån klargjorda, även om en rad kvalificerade hypoteser har presenterats under senare tid. Likaså har det varit svårt att finna en effektiv behandling, men probiotika tycks – allteftersom – visa sig vara den kandidat som har bäst behandlande effekt.

Magnus ForslinBarnbladet

Mikrobiota, nervsystem och hjärna - ett känsligt samspel

E.coli-bakterie förstorad 10.000x


området.vårt.största.nervsystem..Den.dubbelrikta-de.kommunikationsvägen.påverkar.olika.funktioner.från.tarmmotilitet,.till.olika.psykologiska.tillstånd..(I.försök.med.möss.har.man.t.ex.kunnat.dämpa.oro.och.smärta.genom.att.påverka.djurens.tarmbakterier).

I.en.aktuell,.och.ännu.inte.publicerad,.studie.av.Willem de Vos,.presenterad.vid.the.Hemo Microbiom Congress.i.Paris.tidigare.i.år,.visas.att.patienter.med.IBS.har.en.begränsad.mängd.bifidobacterium. i. tar-men..Genom.att.tillföra.bakterien.kunde.forskarna.lindra.symptomen..Samma.forskargrupp.kunde.ock-så.knyta.förekomsten.av.gammaproteobakterier.(vi-brio.och.pseudomonas).till.barn.med.IBS-symptom.som.magsmärtor.och.uppblåsthet..Det.bedöms.som.sannolikt.att.dessa.bakterier.har.stimulerande.effekt.på.immun-.eller.nervsystem,.och.triggar.just.smärt-signalering.till.hjärnan.

Probiotika och IBSNär.det.gäller.probiotika.och.IBS.så.visar.flera.kli-niska.undersökningar.med.olika.probiotiska.prepa-rat.att.de.har.effekt,.men.bevisen.är.otillräckliga.när.det.gäller.att.fastställa.vad.som.skall.ges.till.vilka.pa-tienter.

–.Det.finns.gott.om.exempel.i.litteraturen,.främst.rörande.djurförsök,.att.probiotika.kan.påverka.pato-fysiologiska. faktorer. som.bedöms.ha.betydelse.vid.IBS,.säger.Magnus Simrén,.professor.och.överläkare.på. Medicinkliniken,. Sahlgrenska. Universitetssjuk-huset..Probiotika.har.effekt.på.tarmepitelcellerna,.hy-persensitivitet,. esofageal. neuromotor. dysfunktion,.och.senare.forskning.visar.också.att.den.kan.påverka.nämnda.Gut-brain.axel.

Ett.exempel.på.detta.är.att.antidepressiv.medici-nering.ibland.har.god.effekt.på.smärtsymtomen.vid.IBS..Orsaken.är.att.93.procent.av.kroppens.eget.se-rotonin. finns. i. mag-tarmkanalen,. att. jämföra. med.de. tre. procent. som. finns. i.hjärnan.. Normalt. sett. har. vi.ett.filter.som.sållar.signalerna.från.magen..IBS-patienter.har.ett.glesare.filter.som.gör.att.fler.signaler. från. mage. och. tarm.når.medvetandet..Antidepres-siv.behandling.tätar.filtret.och.minskar.intensiteten..

Magnus. Simrén. pekar. på.att. det. finns. ytterligare. sätt.att.modulera.mikrobiotan.vid.IBS;.olika.dieter.kan.ge. lind-ring,.magsyrebarriären.kan.manipuleras.genom.PPI.(proton pump inhibitors).och.motiliteten.kan.påver-kas.av.Loperamide.

–.Generellt.kan.man.dock.säga.att.probiotika.är.ett.säkert.och.relativt.effektivt.sätt.att.lindra.besvären.vid.IBS,.fortsätter.han..Inte.minst.för.att.de.konventio-nella.behandlingar.som.finns.tillgängliga.idag.har.så.pass.begränsad.effekt..Jag.skulle.också.vilja.framhålla.att.vi.som.läkare.i.framtiden.måste.lära.oss.att.indivi-danpassa.och.skräddarsy.den.behandling.som.ges.vid.IBS..En.patient.kan.bli.bättre.vid.kolhydratreduktion,.

en.annan.kan.vara.betjänt.av.mer.kolhydrater.med.stark.prebiotisk.effekt,.medan.en. tredje.behöver.en.särskild.probiotika.

Immunförsvaret och mikrobiotaVårt.immunförsvar.och.tarm-flora. är. väl. integrerade. i. ett.ständigt. pågående. samarbete,.som. håller. skadliga. och. sjuk-domsframkallande. inkräktare.stången.. Det. är. ett. teamwork.som. initieras. mycket. tidigt..Immunmodulerande. mikro-biella.komponenter.från.späd-barnets. tarmflora.är.avgöran-de.för.en.lyckad.induktion.av.oral.tolerans,.dvs.den.kritiska.

process.som.förhindrar.att.tarmen.uppfattar.livsmed-el.eller.symbiotiska.bakterier.som.fiender,.och.redu-cerar.därmed.risken.att.överreagera.mot.dem.–.över-reaktioner.som.i.sin.tur.kan.ge.upphov.till.allergier.och.inflammatoriska.sjukdomar.

Vid.födseln.exponeras.vi.för.våra.första.bakterier..Vid.en.normal.födelse.kommer.barnet.i.kontakt.med.ett.av.fem.olika.vaginala.mikrobiom..Under.amning-en.tillkommer.ytterligare.omkring.100.arter,.då.från.huden..Bröstmjölkens.oligosackarider.hjälper.till.att.ge.tarmen.näring..Vid.tre.års.ålder.har.barnet.ett.mik-


Mikrobiota vs tarmfloraUnder senare år har det varit en viss diskussion kring villket begrepp som skall användas för att beskriva de gastro-intstinala bakterierna. Tarmflora (flora eller gut flora) är kanske den term som tidigare var mest gångbar, men i och med att ”flora” har en så missvisande konnotation med referenser till växtriket, har begreppet allt mer fått stryka på foten till förmån för just ”mikrobiota”.

The Gut-Brain Axis – det

neurala nätverk som kny-

ter samman mikrobiotan

med mage, nervsystem

och hjärna.


robiom.som.börjar.likna.den.vuxnes,.och.innehåller.omkring.700.olika.stammar.

Men. det. är. också. under. dessa. tre. år. som. det. är.lättast.att.utveckla.permanenta.störningar,.och.risken.för.sjukdom.senare.är.som.störst..Exempelvis.kan.be-handling.med.antibiotika.störa.den.fina.balansen,.och.sedan.aldrig.återhämta.sig.

Den.mikrobiotiska.profilen.och.störd.homeostas.förändrar.sålunda.riskfaktorerna.för.sjukdom.senare.i.livet.eftersom.man.påverkar.de.signalprocesser.som.vår. utveckling. är. beroende. av.. Detta. innebär. inte.bara.att.varje.mikrobiom.utgör.ett.känsligt.ekologiskt.

system,.utan.också.att.det. är.unikt.för.varje.individ.

Vid.the.1st.World.Summit.uttryckte.Olivier.Goulet.pro-fessor. i. pediatrik,. University of Paris,.en.viss.oro.beträffan-de. nyföddas. och. spädbarns.minskade.exponering.av.vik-tiga.bakterierstammar.

–. När. det. gäller. moder-mjölksersättning. är. det. oer-hört.viktigt.att.den.så.mycket.möjligt. liknar.bröstmjölken. i.sin. sammansättning,. och. att.den. säkrar. tillförseln. av. bifi-dobakterier.–.den.allra.vikti-gaste.bakterien.tidigt.i.livet.

Men. vad. som. än. mer. be-kymrar.Olivier.Goulet.är.hur.kejsarsnitt.i.många.länder.har.blivit.alltmer.vanligt.förekom-mande..I.USA.sker.33%.av.alla.födslar.via.kejsarsnitt,.i.Italien.36%,.och.i.Sydkorea.över.40%.[I. Sverige. är. siffran. 17%]..Dessa. barn. riskerar. att. få. en.hämmad. tillväxt.och.utveck-ling.av.bifidiobakterier.

–.Det.optimala.är.att.bar-net.föds.fullgånget.vid.en.normal.födelse,.det.ammas,.och.exponeras. inte. för.antibiotika.under.den.första.tiden..Men.ibland.är.inte.detta.möjligt.och.då.får.man.efteråt. försöka. kompensera.. Det. följer. naturligtvis.inte.heller.med.nödvändighet.att.ett.barn.som.fötts.för. tidigt. genom. kejsarsnitt. och. sedan. inte. kunnat.ammas,.kommer.att.bli.sjukt.för.resten.av.livet,.men.det.ökar.risken.för.senare.komplikationer.

Hygienhypotesen – tillbakaEn.gammal.idé.som.har.fått.förnyad.aktualitet.är.den.s.k.hygienhypotesen,.dvs.att.barn.i.västvärlden.expo-neras.för.allt.mindre.bakterier.och.det.leder.till.att.bl.a.mucosan.inte.stimuleras.tillräckligt.i.sin.mognad,.vil-ket.kan.leda.till.att.allergier.och.olika.överkänslighe-ter.utvecklas.

–.Det.tycks.vara.så.att.mångfalden.i.sig.är.skyd-dande,.fortsätter.Olivier.Goulet,.och.det.kan.vara.en.poäng.att.inte.bara.bevara.utan.också.främja.expone-ringen.av.denna.bakteriella.mångfald.

Olivier.Goulet. illustrerar.detta.med.en.ny.studie.publicerad.2011,.där.man.jämfört.två.grupper.av.barn.från.samma.by..Barnen.i.den.ena.gruppen.växte.upp.på.en.gård,.medan.den.andra.befanns.i.en.mer.”skyd-dad”.miljö..De.följdes.under.fem.år..Flera.barn.i.den.senare.gruppen.utvecklade.atopi.och.astma,.medan.inget.av.barnen.på.gårdarna.uppvisade.några.symp-tom.

–.Idag.är.medicinen.evidensbaserad,.och.det.krävs.stora. mängder. data. för. att. fastställa. en. probiotikas.verkliga.effekt,.säger.Olivier.Goulet.avslutningsvis..I.nuläget.finns.evidens.för.att.probiotika.kan.förebygga.och.behandla.infektiös.diarré,.diarré.knutet.till.anti-biotikaanvänding.och.clostridium.difficile,.nekrotisk.enterocolit.och.intestinal.functional.disorder..Men.vi.måste. inse.att.det. inte.finns.en.probiotika.som.kan.lösa.allt.

SammanfattningEftersom.orsaken.till.IBS.ännu.inte.är.fastställd.är.det.också.svårt.att. ta. fram.riktigt.effektiva. terapier..Of-ta.är.det.därför.istället.en.fråga.om.att.mildra.symp-tom..Problem.rörande.avföring.kan.man.i.viss.mån.reglera,.medan.det.är.svårare.att.få.bukt.med.obehag.och.smärtor..Ibland.används.tricykliska.antidepressi-va.mediciner.i.låg.dos,.men.de.har.ingen.avgörande.effekt.och.är.heller.inte.lämpligt.för.alla..

Probiotika.är.ett.område.som.ser.mycket.hoppfullt.ut.även.om.forskningsresultaten.ännu.är.svårbedöm-da..Somliga.tycks.bli.bättre,.andra.inte.alls..Lactobacil-lus plantarum 299v.är.en.mjölsyrebakterie.som.lyfts.fram.i.dessa.sammanhang:.I.flera.studier.har.man.fått.positiva.resultat.och.behandlade.patienter.har.upplevt.sig.i.det.närmaste.som.symptomfria..

Forskningen.kring.probiotika.vilar.ännu.i.sin.linda.men.förväntningarna.på.framtidens.resultat.är.minst.sagt.betydande.


IBS FAKTARom III-kriteriernaIBS är en av 27 funktionella gastrointesti-nala sjukdomar som definieras i Rome III kriterierna (1). Gemensamt för diagno-serna är att orsakerna till symtomen ännu inte har definierats. Definitionen baseras på patientens symtom.Återkommande buksmärta eller obehag under minst 3 dagar/månad de 3 senaste månaderna. Symtomdebut för minst 6 månader sedan och med minst 2 av 3 kännetecken: 1. smärtan lättar vid tarmtömning 2. smärtan är associerad med ändrad avföringsfrekvens 3. smärtan är associerad med ändrad avföringskonsistens.

Kriterier som stödjer IBS-diagnosen1. Färre än 3 tarmtömningar/vecka eller fler än 3 tarmtömningar/dag2. Hård avföring (”harlortar”) 3. Lös eller vattnig avföring 4. Krystning vid tarmtömning 5. ”Urgency” (bråttom till toalett) 6. Känsla av ofullständig tarmtömning 7. Slem i avföringen8. Buksvullnad, känsla av uppblåsthet i buken

Professor i pediatrik Olivier Goulet talar under

the 1st World Summit ”Gut Microbiota for Health

Ny förbättrad förpackning

För mer information, kontakta produktspecialist Åsa Paulander på tel. 070-340 92 86 alt. [email protected] eller besök www.nestlenutrition.se1) Fukushima Y et al. Int J Food Microbiol. 1998;42:39-44.

Tänk om du kunde minska risken för

allergi* hos barn med

50%? 1NAN H.A. 1 - den enda modersmjölksersättning som

bevisat minskar risken för allergier hos barn upp till 6-års ålder 1,2,3

Smaken av hydrolyserad modersmjölksersättning uppskattas inte alltid av de små och kan orsaka frustration hos föräldrarna. NAN H.A. 1 är ett välsmakande alternativ med bevisad effekt. NAN H.A. 1 är den enda delvis hydrolyserade modersmjölksersättning som i 15 stora kliniska studier har visat sig effektivt hämma utvecklingen av allergier* hos upp till 52% av de barn som inte ammas och som har allergier i familjen.

*Atopisk dermatit

1. Szajewska H, Horvath A. Meta-analysis of the evidence for a partially hydrolyzed 100% whey formula for the prevention of allergic diseases. Curr Med Res Opin. 2010;26(2):423-37. 2. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U et al. Preventive effect of hydrolysed infant formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7. (GINI study only shows effect on atopic dermatitis). 3. Alexander DD, Cabana MD. Partially hydrolyzed 100% whey protein infant formula and reduced risk of atopic dermatitis: a meta-analysis. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2010;50:422-30.

Viktig information: Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under de första månaderna i livet. Om möjligt bör därför bröstmjölk alltid vara första alternativet. Produkten bör användas endast på tillrådan av opartiska personer som har medicinsk, näringsfysiologisk eller farmaceutisk utbildning, eller andra som arbetar med barn- och mödravård.

4534 NAN HA_HCP print ad_220x307+3_SE_K1.indd 1 21/05/12 13.48


Det började när jag. var. 12. år,. med. extre-ma.smärtor.i.magen..Jag.åkte.in.på.sjukhus,.lämnade.prover.för.allt,.gjorde.ultraljud.och.

skiktröntgen.men.de.hittade.inget.fel.så.jag.fick.tablet-ter.mot.magkatarr.

Tabletterna.hjälpte.inte,.så.två.veckor.senare.satt.vi.i.vårdcentralens.väntrum.igen.och.där.skulle.vi.sitta.många. gånger.. Jag. blev. inkallad. till. en. läkare. som.kände.på.min.mage..Han.berättade.att.han.kände.att.det.var.mycket.gaser.i.den.och.det.höll.jag.med.om.

Han.frågade.om.jag.hade.några.speciella.symptom..Jag.berättade.att.jag.var.väldigt.gasig,.alltid.hade.ont.och.konstant.förändring.i.min.avföring..Han.sa.att.det.inte.var.något.konstigt.med.min.mage,.så.jag.fick.åka.hem..Utan.att.veta.var.det.var..Någon.dag.senare.satt.vi.där.igen,.med.samma.problem.

Blev inte tagen på allvarTyvärr.fick.jag.träffa.samma.läkare.och.jag.kände.re-dan.då,.fast.jag.var.bara.12.år,.att.de.inte.tog.mig.på.allvar..Fick.mer.tabletter.för.magkatarr,.åt.dem.i.två.veckor.och.magen.blev.bara.sämre.och.sämre.

Efter.en.natt.med.magkramper.åkte.vi.till.akuten..Där.fick.jag.höra.att.det.bara.var.stress..Jag.var.så.otro-ligt.ledsen.och.rädd,.trodde.att.jag.var.psykisk.sjuk,.inbillade.mig,.att.jag.bara.tyckte.synd.om.mig.själv.och.bestämde.mig.för.att.försöka.leva.med.magen,.att.försöka.sluta.gnälla..Jag.fick.känslan.av.att.även.mina.föräldrar.trodde.jag.”hittade.på”.

Någon.månad.gick.och.jag.hade.så.ont.att.jag.vissa.

dagar.inte.kunde.äta.och.min.mage.var.alltid.svullen..Jag. trodde.att. jag.var. tjock.och.när.man.ska.börja.högstadiet.då.”kan”.man.ju.inte.vara.tjock..Så.jag.fick.ätstörningar,.något.jag.lider.av.än.idag.

Diagnos tack vare pojkvänMin. högstadietid. var. väl. sådär.. Eftersom. jag. var.mycket.borta.så.kom.jag.aldrig.in.i.klassen.riktigt.

Jag.kämpade.mig.igenom.åttan,.hade.många.IG.varningar. och. fick. alltid. göra. omprov.. Kunde. inte.riktigt.koncentrera.mig.på.lektionerna.men.klarade.åttans.betyg.mycket.tack.vare.lärarnas.stöd.

Första.terminen.i.nian.fick.jag.mitt.första.seriösa.förhållande.och.jag.har.honom.att.tacka.för.att.jag.fick.en.diagnos..I.början.av.vårt.förhållande.tyckte.jag.det.var.ganska.jobbigt,.var.förstoppad/hade.di-arré.hela.tiden..Efter.några.månader.gick.det.inte.att.dölja.längre..Han.förstod.att.jag.hade.ont.och.var.ofta.med.på.sjukhuset.

Våren.2009.åkte.jag.in.med.kraftigare.smärtor.än.vanligt.och. läkarna,.som.trodde.det.var.början.till.blindtarmsinflammation,.bestämde.att.blindtarmen

skulle.bort..Den.första.veckan.efter.operationen.hade.jag.väldigt.ont,.operationssmärtorna.var.ju.gi-vetvis.de.som.kändes.mest,.men.efter.en.vecka.fanns.de.gamla.vanliga.smärtorna.där.igen.

I.maj.var.jag.och.min.pojkvän.i.Åhus.för.att.hälsa.på.två.av.hans.vänner..Den.helgen.vi.var.där.mådde.jag.rent.ut.sagt.för.j----t..I.bilen.på.väg.hem.bröt.jag.ihop.och.svimmade.av.smärtan..Vi.åkte. i. ilfart. till.


Mitt liv med IBS

Caroline Hessman,16 år


Kristianstads.sjukhus..Jag.fick.lyftas.upp.på.en.brits.för.att.komma.in.till.undersökning..Jag.fick.smärtstil-lande.och.blev.inlagd.över.natten.

Dagen.därpå.kom. läkaren.och.berättade.att.allt.såg.bra.ut..Dom.kunde.inte.se.något.fel.alls..Det.var.bara.att.åka.hem.och.väl.hemma.började.smärtorna.igen..Men.jag.kämpade.på.och.klarade.grundskolan,.något.jag.är.otroligt.stolt.över.

Sedan började gymnasiet.Jag.läser.entreprenörskap.och.tyvärr.går.det.inte.bra.i.skolan..Kan.inte.koncentrera.mig.med.de.smärtor.jag.har.och.jag.gör.väldigt.många.sjukhusbesök.

Till.slut.fick.jag.i.alla.fall.en.remiss.till.barnklini-ken.och.där.sa.dom.att.jag.hade.IBS..Att.få.höra.det,.att.man.har.en.diagnos,.den.känslan.är.underbar..I.fyra.år.hade.jag.besökt.alla.möjliga.sjukhus.och.lä-kare,.och.nu.fick.jag.äntligen.ett.svar.

Känner mig annorlundaFortfarande.känner.jag.mig.ändå.väldigt.annorlun-da..Att.vara.16.år,.och.få.reda.på.att.du.kommer.att.vara.sjuk.resten.av.ditt.liv.är.ingen.rolig.start.på.livet..Jag.tar.två.olika.mediciner;.smärtstillande.tabletter.och.bulkmedel.

Min.kost.ser.helt.annorlunda.ut.än.vad.den.gjorde.för.någon.månad.sedan..Jag.kan.inte.äta.laktos,.lak-tosprotein,. gluten,. lök,. paprika,. bönor. eller. någon.annan.”stark”.mat..I.början.accepterade.jag.inte.det,.för.jag.vill.ju.inte.vara.annorlunda..I.dag.vet.de.flesta.i.klassen.om.det..Vi.äter.ute.på.restauranger.varje.dag.och.jag.brukar.ringa.så.att.man.kan.förbereda.något.åt.mig..Det.fungerar.väldigt.bra..Det.jobbiga.är.när.de.man.äter.med.vill. äta.pizza.eller.pasta.vilket.är.omöjligt.för.mig.

Min drömMin.”dröm”.är.att.kunna.operera.tarmen.men.det.går.ju.inte.vid.IBS,.inte.än.i.alla.fall,.men.jag.hoppas.att.forskarna.kan.komma.på.både.varför.man.får.IBS.och.ett.botemedel.

Jag.är.sjuk.men.har.bestämt.mig.att.trots.det.lyckas.med.mitt.liv..Jag.ska.få.drömjobbet.jag.vill.ha,.jag.ska.få.den.familj.jag.drömmer.om..Men.viktigast.av.allt,.jag.ska.leva.mitt.liv.

En.lyckokram.till.alla.som.har.en.mag-.och.tarm-sjukdom..Tillsammans.är.vi.starka.nog.att.fixa.våra.problem..Med.stöd.från.både.våra.nära.och.andra.i.samma.situation.klarar.vi.det.

Ge.aldrig.upp!.Stå.på.er!Artikeln har tidigare publicerats i Kanalen nr 2,

2010

Tema / pedodonti

Mother&Baby

magazine

Bäst i test.Genom att eliminera vakuum och luftbubblor bibehåller man vitaminerna C, A och E bättre i Dr Brown´s napp�aska än i andra �askor. (www.nutrientstudy.com University of Nevada-Reno, USA.)www.careb.se · www.handi-craft.com


Jan Svedmyr föreläste om.olika.inhalationsbe-handlingar.och.dess.varande.eller.inte.varande..På.en.del.håll.i.landet.används.s.k.spacer.även.vid.

akut. behandling. av. ast-ma/astmaliknande. sym-tom. och. på. andra. stäl-len. använder. man. sig. av.den.mer.traditionella.be-handlingen. med. nebuli-sator..Det. som.är. svårig-heten. med. att. använda.spacer. att. barnet. skriker.och.inte.får.i.sig.tillräck-lig.mängd.medicin.och.att.barnet.vägrar.att.sätta.in-halationsmasken.mot.an-siktet.. En. annan. nackdel.är. att. inhalationsmasken.inte. sluter. tätt.. Det. finns.dock.nya.bra.inhalations-masker. på. marknaden.som.är.bättre.än.de.gam-la..Svedmyr.menar.att.i.de.fall. där. barnet. är. myck-et. litet. eller. inte. alls. vill.medverka. till. inhalation.med.spacer,.kanske.nebu-lisering.är.att. föredra..Vi.

Barnveckan2012 i Borås

Den 23-27 april var det fullt fokus på barn i Borås. Barnveckan hade kommit till stan! Under torsdagen fanns ett mer

barnsjuksköterskeinriktat program men i övrigt så var allt innehållet öppet för alla, vilket också är tanken med Barn-

veckan. Nedan finns ett axplock av det stora utbud av föreläsningar som barnveckan i Borås bjöd på.

har.i.ett.tidigare.nummer.av.Barnbladet.presenterat.ett.projekt.på.just.detta.område.som.vi.kommer.att.följa.upp.senare.i.år..

Under. föreläsningen.Tema Astma.presenterade.Göran Wennergren. en.långtidsuppföljning. hos.barn.med.både.infektions-utlöst.astma.samt.traditio-nell. astma. diagnos.. Bar-nen. (101. st). hade. innan.ett.års.ålder.behandlats.för.astmasymtom.. Uppfölj-ningar.skedde.vid.försko-leåldern,. ca. 10. års. ålder,.18. års. ålder. samt. vuxen.ålder..Uppföljningen.visar.att. ca. hälften. av. de. barn.som.behandlats.för.astma.symptom.innan.två.års.ål-der.var.besvärsfria.vid.10.års.ålder..Många.stod.trots.detta. fortfarande. kvar. på.astmamedicinering,. vil-ket.kan.tyda.på.att.många.kanske.får.behandling.fast.de.inte.är.i.behov.av.den..

Annelie ArvidssonBarnbladet

Berit FinnströmBarnbladet

Filmkritiker Orvar Säfström

Barnveckan 2012


Onsdagen 25 aprilOnsdagen.var.en.temadag.vikt.åt.sociala.medier.och.spel..Till.sociala.medier.räknas.till.exempel.bloggar,.Facebook,.Twitter.och.YouTube..Google+.är.en.ny.si-te.som.växer.enormt.och.som.spås.bli.lika.stor.eller.större.än.Facebook..

Både.föräldrar.och.patienter.använder.bloggar.för.att.kommunicera. sina.erfarenheter. från.vården..De.s.k..sjukdomsbloggarna.kom.2007.och.har.sedan.dess.bara.ökat...Sara Natt och Dag.har.följt.många.bloggar.och.också.skrivit.böcker. i.ämnet,.bland.annat.Livet kan inte vänta.om.tre.tjejer.med.cancer.där.alla.tre.bloggade.ända.tills.livet.tog.slut..Det.blev.en.intres-sant.diskussion.om.hur.vårdpersonal.skall.förhålla.sig.till.bloggande.patienter.och.anhöriga..Vad.gör.man.när.vårdpersonal.kritiseras.och.dessutom.namnges.i.bloggen?.Får.den.som.bloggar.mer.uppmärksamhet.och. mer. resurser. i. vården. för. att. undvika. negativa.skriverier?.Och.är.det.OK.att. föräldrar.bloggar.om.sina.sjuka.barn,.blogginlägg.som.sedan.ligger.på.nätet.för.gott?.Sara.Natt.och.Dag.menade.att.det.är.viktigt.att.prata.med.den.som.bloggar.och.diskutera.det.som.man.reagerat.över.eller.upplevt.som.kränkande..

Marielle Korend Larsson.är.kommunikationschef.på.Sahlgrenska.Universitetssjukhuset.i.Göteborg.och.har.medverkat.till.att.SU.nu.har.en.egen.Facebooksida,.något.som.inte.var.helt.okontroversiellt..På.Facebook-sidan.lägger.man.ut.information.och.nyheter.i.en.lite.mer.lättillgänglig.ton.än.på.hemsidan..Där.kan.också.allmänheten.ställa.frågor.och.sjukhuset.kan.förmedla.aktuell. riktad. information.som.till. exempel. råd.vid.pollenallergi. när. pollensäsongen. drar. igång.. Ibland.används.också.Facebook-sidan.när.man.på.sjukhuset.anser.att.det.skrivits.något.felaktigt.i.dagspressen..Det.är.näst.intill.omöjligt.att.få.pressen.att.dementera.fel-aktigheter,.men.på.Facebook.kan.kommunikations-avdelningen.ge.sin.egen.version.och.rätta.till..

Marielle.Korend.Larsson.tog.också.upp.att.det.är.film-.och.fotoförbud.på.sjukhusen.i.Västragötalands-regionen..Som.vårdpersonal.kan.man.alltså.neka.att.vara.med.på.film..Det.har.funnits.tillfällen.då.anhö-riga.kopplat.upp.mot.Skype.dygnet.runt.på.patientens.rum.för.att.de.anhöriga.ska.kunna.övervaka.vad.som.sker..När.det.gäller.ljudinspelning.är.regelverket.mera.luddigt..Lagstiftningen.har.inte.hängt.med.här..

Orvar Säfström,.kanske.mest.känd.som.program-ledare.för.Filmkrönikan,.föreläste.om.TV-.och.data-spelens.historia..Men.han.började.med.att.berätta.om.sitt.filmintresse.och.hur.lycklig.han.blev.när.familjen.skaffade.en.videobandspelare..Orvar.och.hans.farmor.fick.uppdraget.att.gå.till.affären.för.att.välja.videofilm..Farmor.gillade. inte.Orvars.filmförslag.utan.fick. tag.på.en.annan.film.som.hon.tyckte.verkade.vara.”en.fin.naturfilm.som.hela.familjen.kunde.titta.på”.-.och.så.vandrade.de.hem.med.Hajen.under.armen!.

Vi.lotsades.genom.spelhistorien.som.startade.nå-gon. gång. på. 50-talet. och. som. tog. ordentlig. fart. på.70-talet.med.Atari.TV-spel..Sedan.gjorde.hemdato-rerna.sitt.inträde.och.Nintendo.och.senare.Play.Sta-tion.gjorde.entré.och.fick.en.enorm.genomslagskraft..Nu.finns.det.dessutom.mängder.med.on-line-spel.och.ett.av.de.största.är.World.of.War.Craft..

Orvar.Säfström.fick.också.många.kritiska. frågor.från. publiken. angående. spelens. inverkan. på. barn.och. ungdomar.. Flera. hade. negativa. erfarenheter. av.ungdomar.som.tillbringade.många.timmar.varje.dag.framför.våldsamma.spel.och.kände.oro. för.hur.det.påverkade.individen..Säfström.drog.paralleller.till.an-dra.kulturyttringar.och.menade.att.överkonsumtion.är.dåligt.antingen.det.gäller.spel,.bokläsning.eller.tea-ter.och.att.våldsamma.inslag.finns.både.i.litteratur.och.i.film..Han.menade.att.det.finns.risker.med.spel.men.de.ska.inte.överdrivas..Han.fick.till.viss.del.medhåll.av.Ulf Dalquist.från.Statens.Medieråd..Där.har.man.gått.igenom.ett.stort.antal.studier.gjorda.2000-2011.för.att.bland.annat.få.svar.på.frågan.om.spelen.gör.spelaren.aggressiv.och.våldsam,.och..ja,.resultaten.tyder.på.att.spel.kan.föda.aggression.och.våldsamt.beteende.men.det.gäller.manliga.individer.som.har.en.bakomliggan-de.problematik.med.exempelvis..psykisk.ohälsa.eller.destruktiva.familjeförhållanden..Det.är.dock.svårt.att.utifrån.studierna.avgöra.vad.som.är.hönan.och.ägget..Är.det.så.att.dessa.individer.söker.sig.till.våldsamma.spel?.Kvinnor.blir.inte.våldsamma.i.samma.utsträck-ning.som.män..

Susanna Möller,.journalist.och.spelfrälst,.gav.oss.en.inblick.i.spelens.värld.utifrån.ett.kvinnligt.perspek-tiv..Spelen.konstrueras.av.män.och.de.flesta.spelarna.är.män,.vilket.ger.en.del.att.önska.när.men.ser.hur.kvinnor.framställs.i.spelen..Överhuvudtaget.är.spelen.starkt.genuskodade..Det.räcker.att.titta.på.spelsiterna.

En eloge till Barnveckans arbets-

grupp för ett lyckat arrangemang.

Fr.v Stefan Nilsson, Margaretha Jen-

holt Nolbris och Madeleine Nils-

son.

Barnveckan 2012


Girl-games.och.Boy-games.som.är.för.barn..Girl-ga-mes.är.idel.tjejigt.rosagulligt.medan.Boygames.har.en.mycket.tuffare.framtoning..Enligt.Susanna.är.risken.stor.att.få.en.del.fula.tillmälen.om.motspelaren.för-står.att.han.spelar.mot.en.kvinna..Spelen.verkar.vara.männens.arena.på.gott.och.ont.

BarnsjuksköterskeprogrammetTorsdagen. innehöll. ett. eget. barnsjuksköterskepro-gram. Evalotte Mörelius. hälsade. välkommen. och.lämnade.över.till.Annelie Menke Karlsson.och.Gu-

nilla Solton.som.presen-terade.Kliniskt.Tränings-Centrum. (KTC). vid.Drottning. Silvias. barn-.och. ungdomssjukhus. i.Göteborg..Under.många.år. har. all. personal. kun-nat.träna.kliniskt.på.olika.procedurer. innan. de. ut-förs.praktiskt.på.barnen..KTC.är.öppet.för.alla.och.det.är. ingen.kostnad. för.de.som.tillhör.barnsjuk-huset.. Andra. avdelning-ar.är.naturligtvis.även.de.välkomna. men. då. till-kommer.en.kostnad.som.debiteras. den. aktuella.kliniken.. Vid. diskussio-nen. efter. föreläsningen.framkom.att.detta.var.nå-got.som.borde.finnas.till-gängligt.för.alla.som.arbe-

tar.med.barn.Lenita Fjellström Nygård,.själv.barnsjuksköter-

ska.verksam.vid.barnkliniken.i.Vasa.i.Finland,.höll.en.intressant. föreläsning. om. vårdtyngdsinstrumentet.Rafaela.som.vi.skrivit.flera.artiklar.om.i.Barnbladet..

Laura Darcy.har.undersökt.hälsa.hos.små.barn.(3-6.år).med.cancer..Hon.beskrev.hur.viktigt.det.var.att.familjen.kunde.få.vara.samlad.under.sjukdomsti-den.och.maktlösheten.som.drabbar.de.närstående..Under. sjukdomstiden. genomgår. barnen. en. identi-tetskris.och.Laura.menar.att.det. tar. tid. för.barnen.att.identifiera.sig.med.sjukdomen..De.tappar.bort.sig.själv.och.kikar.ofta.på.bilder.från.när.de.var.friska,.de.kan.även.tycka.att.det.är.läskigt.med.andra.can-cersjuka.barn..Det.är.viktigt.att.familjen.och.barnen.får.stöttning.genom.hela.processen.och.att.barnen.får.hjälp.att.sätta.ord.på.hur.de.känner..

Mötesplats: Ung cancerMaria Olsson. är. konsultsjuksköterska. inom. barn-cancervård. och. arbetar. vid. Barncancercentrum. i.

Västra. Sverige.. Maria. beskrev. svårigheten. att. drab-bas.av.cancer.då.man.är. tonåring..Man.hör. liksom.inte.hemma.i.varken.kategorin.barn.med.cancer.el-ler.vuxna.med.cancer,.utan.är.någonstans.mitt..emel-lan..Ofta.hamnar.man.på.barnavdelningen.där.det.in-te.finns.så.mycket.för.tonåringar/unga.vuxna.att.göra..Maria.berättar.om.Ung Cancer,.en.mötesplats.för.unga.vuxna.som.drabbats.av.cancer..Föreningen.är.ett.bra.stöd.för.dessa.ungdomar.och.har.som.uppgift.att.för-bättra.unga.vuxna.cancerdrabbades.levnadssituation..Under.föreläsningen.visades.en.mycket.gripande.film.som.gjorts.av.Ung.Cancer..Titta.gärna.på.den,.du.hit-tar.den.på.www.ungcancer.se.

RfB:s ÅrsmötePå.torsdagen.var.det.också.dags.för.Riksföreningen.för.Barnsjuksköterskors.årsmöte..Evalotte.Mörelius.om-valdes.som.föreningen.ordförande..Två.styrelsemed-lemmar.lämnade.sina.uppdrag.och.avtackades..Det.är.Catarina Barth.som.varit.föreningens.kassör.de.se-naste.sex.åren..Catarina.ersätts.av.Annelie Arvidsson.från.Sundsvall.(Annelie.ingår.också.i.Barnbladets.re-daktion)..Catrin Jonsson,.också.från.Sundsvall,.har.varit.medlemsansvarig.och.lämnar.över.sitt.uppdrag.till.Jessica Jubner Wegbratt.från.Trelleborg..De.nya.styrelseledamöterna.hälsades.välkomna.i.föreningen..

Barnsjuksköterskorna. Margaretha Jenholt Nol-bris, Madeleine Nilsson och Stefan Nilsson.har.gjort.ett.fantastiskt.arbete.i.Barnveckans.arbetsgrupp.och.de.var.också.moderatorer.vid.föreläsningarna..Stort.tack. till. er!. Nu. går. stafettpinnen. till. Barnkliniken.Karlstad.där.Barnveckan.landar.nästa.år.

Lenita Fjellström Nygård,

själv barnsjuksköterska

verksam vid barnkliniken

i Vasa i Finland

Linda Larsson Levin – vid RfB:s och Barnbladets monter.

Barnveckan 2012


Barnveckan 2012Mitt i vimlet

Fler mingelbilder

finns på www.barnbladet.org


Världens tryggaste och räddaste.folk.Sveri-ge.har.en.extremt.låg.barnadödlighet.och.lång.medellivslängd.. Vi. har. en. trygg. skola. och.

barnomsorg..Vi.är.försäkrade.upp.över.öronen..Ändå.är.vi.så.rädda.och.oroliga.att.det.gör.oss.sjuka..Oron.påverkar.förstås.även.barnen..Symtom.som.ont.i.ma-gen.är.vanligt,.och.istället.för.att.gå.till.botten.med.de.verkliga.problemen.letar.vi.efter.orsaker.som.är.lätta-re.att.plocka.bort..Ofta.blir.mat.och.dryck,.till.exempel.mjölk.eller.laktos,.syndabockar..Då.tillgången.till.die-tister.ofta.är.låg.får.skolsköterskan,.personalen.på.för-skolan.eller.BVC.ta.emot.föräldrarnas.frågor.

Barnallergologen.Stig Örjestad.berättade.i.sin.fö-reläsning.om.olika. icke. immunologiska.grunder. till.födoämnesreaktioner..Symtom.och.reaktioner.på.mat.kan.grunda.sig. i.metabola.rubbningar,.enzym-.eller.transportdefekter,.och.ibland.rör.det.sig.om.en.aver-sion..Den.psykosociala.miljön.spelar.stor.roll.

Prevalens. av. laktosintolerans. hos. infödda. vuxna.svenskar.är.3-5.procent..I.Finland.är.det.15.procent.och.globalt.sett.60-70.procent..Enzymeffekten..i.tar-men.nedregleras.gradvis.från.10-14-årsåldern.och.gör.att.man.får.problem.med.att.spjälka.och.ta.upp.mjölk-socker.(laktos),.symtomen.kommer.succesivt..Bland.förskolebarn. förekommer. laktosintolerans. i. princip.enbart.hos.barn.med.asiatiskt.ursprung.

Enligt.Mjölkfrämjandets.undersökning.2009.hade.3,4. procent. av. förskolebarn. i. Sverige. specialkost. på.

Gör vi våra friska barn sjuka? Rubriken och grundfrågeställningen på det

seminarium som Mjölkfrämjandet arrangerade om barn- och ungdoms-

hälsa i höstas handlar om livsstil, värderingar och hur föräldrars oro

påverkar barnens hälsa.

grund.av.laktosintolerans,.i.Halland.2,2.procent.och.Norrbotten.6,5.procent..På.privata.förskolor.var.det.betydligt.vanligare.än.på.kommunala..Att.det.varie-rar.så.stort.över.landet.beror.på.att.beslutsprocessen.är.ganska.godtycklig,.på.många.ställen.är.det.enbart.föräldrarnas.ord.som.ligger.till.grund.för.”diagnosen”.

–.Det.är.viktigt.att.man.som.vårdpersonal.tänker.till.innan.man.accepterar.föräldrarnas.”diagnostice-ring”. av. laktosintolerans. hos. sitt. barn,. menar. Stig.Örjestad.. Att. äta. specialkost. ger. konsekvenser. hos.barnet. som. inte. alltid. är. så. positiva. –. man. särbe-handlas.vid.varje.måltid,.och.i.värsta.fall.får.man.inte.delta.i.aktiviteter.tillsammans.med.gruppen..Speci-alkosten.innebär.ökade.kostnader.och.det.finns.en.stor.risk.att.man.missar.den.grundläggande.orsaken.till.laktasbristen,.till.exempel.IBS.eller.glutenintole-rans..Problem.med.magen.kan.också.komma.av.en.komjölksallergi,. som. innebär. en.helt. annan. typ.av.specialkost,.eller.av.en.bakteriell.överväxt.–.som.bör.behandlas.med.antibiotika.

Psykiatern.och.författaren.David Eberhard.höll.en.tänkvärd.föreläsning.om.hur.värderingar.och.vad-deringar.påverkar.vår.psykiska.hälsa..Han.menar.att.det.i.Sverige.råder.ett.nationellt.paniksyndrom..Vi.är.så.skyddade.från.faktiska.risker.att.vi.skapar.”nästan-faror”.–.och.plötsligt.är.vi.rädda.för.det.som.är.helt.normalt..

Curlade barn gårvilse i vuxenvärlden

Av Kajsa AspLeg dietist,journalistMersmak

[email protected]

?


Vad är farligt?Att.bestiga.berg?.Att.cykla.utan.hjälm?.Att.motionera?.Att.inte.motionera?.Att.arbeta?.Att.förlora.jobbet?.Rö-ka?.Mobiltelefoner?.Att.mata.fåglar?.Att.dricka.mjölk?

För.bara.trettio.år.sedan.betraktades.det.som.inte.var.garanterat.farligt.som.ofarligt..Nu.lever.vi.efter.för-siktighetsprincipen.”är.det.inte.garanterat.ofarligt.bör.vi.betrakta.det. som.farligt”..Överdriven. försiktighet.skapar.andra.problem.och.onödiga.kostnader,.och.gör.oss.handlingsförlamade.–.för.det.finns.ingenting.som.är.garanterat.ofarligt.

”Om vi bara lever för att skydda oss mot allting, så riskerar vi att leva lite mindre.”

Välmenande.curlingföräldrar.hindrar.sina.barn.att.växa.upp,.ta.eget.ansvar.och.förberedas.för.vuxenlivet..Detta.kan.vara.en. förklaring. till.att.unga.människor.idag.inte.klarar.minsta.motgång,.utan.söker.vård.hos.psykakuten.så.fort.det.blir.lite.jobbigt..Man.upplever.en.ökad.stress.för.helt.normala.händelser.som.att.flickvän-nen.gjort.slut.eller.att.man.inte.riktigt.trivs.på.jobbet.

–.Trygghetsnarkomani.är.ett.av.världens.mest.ut-bredda.fenomen,.och.rädsla.färdas.snabbare.än.för-nuft..Rädslan.gör.oss.rädda,.fega,.lata.och.slutna.som.människor,.menar.David.Eberhard.

Vi.måste.utmana.våra.rädslor,.våga.vända.på.per-spektivet.och.låt.a.individer.ta.ett.eget.ansvar..Ibland.kan.det.vara.svårt.att.värdera.risker,.men.genom.att.våga. leva. lite. mindre. ”vadderat”. kommer. man. att.uppleva.mer.och.känna.sig.mer.nöjd.och.stolt.över.vad.man.åstadkommer.i.livet.

Den svenska rättvisanDavid.Eberhard.berättade.vidare.om.hur.livsvillko-ren.i.Sverige.har.förändrats..Jämfört.med.tidigare.ge-nerationer.arbetar.vi.mindre,.vi.har.längre.semester.och.har.mindre.monotona.arbeten..Vi.borde.alltså.må.bättre..Samtidigt. har. andelen. sjukskrivna. med. psykiska.besvär.har.ökat.med.200.procent.på.mindre.än. tio.år..Ångest.och.utmattningssyndrom.ökar,. även.hos.unga..Kraven.på.millimeterrättvisa.är.många.gång-er.absurd.

–.I.världens.tryggaste.och.säkraste.land.är.de.störs-ta.farorna.att.vi.rör.oss.för.lite.och.äter.för.mycket,.menar.David.Eberhard..Det.är.farligt.att. leva..Livet.har.en.hundraprocentigt.dödlig.utgång.–.och.det.kan.hända.när.som.helst.

Att.möta.och.bemöta.oroliga.föräldrar.är.en.stor.utmaning.för.alla.som.på.något.sätt.arbetar.med.barn..Genom.att.peka.på.det.positiva.kan.vi.hjälpa.dem.att.stärka. sin. självkänsla. i. föräldrarollen,. och. minska.oron..Alla.barn.har.rätt.att.växa.upp.utan.oro,.och.att.njuta.av.mat.och.dryck..Idag.har.18.000.förskolebarn.specialkost.på.grund.av. laktosintolerans,.ofta.base-rat.på.oroliga.föräldrars.egen.bedömning..Det.skapar.onödiga.merkostnader.och.krångel,.och.en.oönskad.särbehandling.av.barnet.

–.Vi.behöver.hämta.tillbaka.det.sunda.förnuftet,.och.lära.oss.att.hitta.en.nivå.som.är good enough,.avslutade.David.Eberhard.

Om MjölkfrämjandetIntresseorganisationen Mjölk-främjande vill främja konsum-tionen av svensk mjölk. Det vill de göra genom att infor-mera om samband mellan mjölk, kost och hälsa samt om mjölkens och mjölkpro-dukternas roll i den svenska matkulturen. Mjölkfrämjan-det har funnits sedan 1991 och ingår i Svensk Mjölk, som är mejeriindustrins branschor-ganisation.

Naturlig hjälp vid gaser och magknipPysventilen Windi® - för spädbarn med kolik och andra gasproblem.

Windi® hittar du på utvalda apotek. Kontakta oss gärna för prover och information.

Läs mer på www.windi.se

Procter & Gamble har nöjet att inbjuda dig som är sjuk-

sköterska och som arbetar inom barnhälsovård eller barnsjukvård till att söka PAMPERS stipen-dium som uppgår till 25.000 kronor. Syftet med stipendiet är att stimulera till utveckling och kunskapsspridning inom områdena barnhälsovård och barnsjukvård.Behörig att söka stipendiet är medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor.

Utdelning av PAMPERS sti-pendiet sker i samband med

Riksföreningens årsmöte under Barnveckan.

För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjuk-skoterska.com

Sänd gärna din ansökan via nätet. Ansökan kan också mejlas till [email protected] är viktigt att ansökan är kor-rekt ifylld för att kunna beaktas.

Sista ansökningsdag är den 15 januari.

PAMPERS STIPENDIUM

Stip

endi

erRiksföreningen för Barnsjuksköterskor

Du som är registrerad medlem i Riksföreningen för Barn-

sjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två gånger per år. Din ansökan skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller 15 oktober. Syftet med stipendiet är att stimu-lera medlemmar att utveckla och sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar För information om kriterier för att erhålla stipendiet och ansöknings-förfarande, v.g. se RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com

StipendiumBeslut avseende stipendiefördel-ning lämnas den 15 juni respektive 15 december.

Stipendiaten ska inom 3 månader efter avslutat projekt inkomma med skriftlig rapport som efter överenskommelse publiceras i Barnbladet. OBS! Förtroendevalda i riksfören-ingen får ej söka stipendiet.Tag gärna kontakt med stipendie-ansvarig via [email protected]

Välkommen med din ansökan

40 barnbladet #1 2011

Vi tar gärna emot artiklar som kan vara av intresse för barnsjuksköterskor och andra som läser Barnbladet. För att underlätta för dig som författare och för att göra manuspro-cessen så smidig som möjligt har vi utarbetat några riktlinjer:

• Skriv helst i Times New Roman, 12 punkter i enkelt radavstånd.• Lämpligt antal sidor är ca 2-3, exklusive bilder. Numrera sidorna.• Skriv tydligt och enkelt • Inled artikeln med en ingress som ger en kort introduktion till ämnesområdet• Bryt upp texten med mellanrubriker• Skriv gärna en ”faktaruta” med bakgrundsin-formation • Artikeln undertecknas med namn, yrkestitel, arbetsplats och e-mailadress• Maila ditt bidrag till [email protected]• Bifoga gärna ett foto på dig själv och/eller ett foto som illustrerar det du skrivit om

Digitala foton skall skickas som bildfiler i det format som de finns i kameran (.jpg, .tif), och inte inbäddade i Wordfilen.

www.barncancerfonden.se

Ring 020-90 20 90

Skriv i Barnbladet!Call for abstract!

Medicinska riksstämman 2012

Svensk sjuksköterskeförening samverkar med Svenska Läkarsällska-pet vid Medicinska riksstämman för att skapa en arena för doktoran-der och forskande sjuksköterskor att presentera sina arbeten. Medicinska riksstämman äger rum den 28 – 30 november på Stockholmsmässan Älvsjö. Årets tema är ”Framtidens hälsa”. Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga program omfattar muntliga presentationer i form av ”Fria föredrag” och Posterutställning. Sista anmälningsdag för abstrakt är 24 augusti!

Anmälan av abstrakt görs via Medicinska riksstämmans hemsida. Där finns också mer information om vilka regler som gäller för hur abstraktet skall vara skrivet. http://www.sls.se/Riksstamman/Om-kongressen/.

Abstrakten granskas av Svensk sjuksköterskeförenings Vetenskap-liga råd. Besked om antagna abstrakt meddelas senast 12/9. Frågor besvaras av Elisabeth Strandberg 08 - 412 24 34 eller [email protected]

PAMPERSSTIPENDIAT 2012Monica Hagwall får Pampers stipendium på 25000 kr. Stipendiet avser att täcka utebliven lön i samband med masteruppsats 30 hp våren 2012 – januari 2013

Uppsatsens syfte är att belysa föräldrars behov samt upplevelser av vårdpersonals bemötande i samband med att deras barn med fler-funktionshinder får akut vård på barnklinik.

Med

lemssi

dorInformation om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor

Riksföreningen.är.öppen.för.sjukskö-terskor.vilka.arbetar.med.eller.är.intres-serade.av.hälso-.och.sjukvård.för.barn.och.ungdom..Föreningen.har.funnits.se-dan.1975.och.arbetar.bland.annat.för:•.att.sprida.kunskap.om.barnsjukskö-

terskans. utbildning,. kompetens.och.arbetsområden

•. att. värna. om. barns. rättigheter. till.kompetent.barnutbildad.personal,.barnvänlig.miljö.etc

•.att.främja.utveckling.och.forskning.in-om.medlemmarnas.funktionsområ-den.

Riksföreningens. styrelse. består. av. nio.medlemmar,.vilka.är.bosatta.på.geogra-fiskt.spridda.orter.och.arbetar.inom.oli-ka.pediatriska.områden..Styrelsen.sam-manträder.8–10.gånger/år.och.agerar.i.aktuella.frågor,.svarar.på.remisser,.pla-nerar.verksamheten.mm..

Föreningens.högsta.beslutande.organ.är.årsmötet.vilket.hålls.före.maj.månads.ut-gång.

Kongress.arrangeras.en.till.två..gång-er/år..Dessa.dagar.erbjuder.föreläsning-ar.om.aktuella.ämnen.samt.möjligheter.att.träffa.kollegor.från.hela.landet.

”Barnbladet”,.vår.tidning,.utkommer.med.sex.nummer.varje.år.och.innehåller.artiklar. om. pediatrisk. omvårdnad. och.hälsovård..Barnbladet.är.ett.utmärkt.or-gan.att.använda.vid.spridning.av.nyhe-ter.mellan.kollegor.runt.om.i.landet.och.även.från.våra.nordiska.grannländer.

Tidningen.ingår.i.medlemsavgiften.Medlemsavgiften. är. 300. kr/år,. pen-

sionär.200.kr/år.. Sjuksköterska. som.är.medlem.i.annan.riksförening.250.kr/år...

Prenumeration.av.Barnbladet.350:-/år.. Medlemskap. i. Vårdförbundet. eller.SSF.berättigar.inte.till.reducerad.avgift.

Bli medlem i Riksföreningen för barnsjuksköterskor!

Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker medlemskap på www.barnsjukskoterska.com, eller genom att maila till som är ansvarig för medlemsregistret [email protected]

Du kan även bli medlem genom att betala in medlemsavgiften på riks-föreningens pg 19 51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn, adress och personnummer samt eventuell annan riksförening på inbetalningskortet.

Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra stipendier och att du kan delta i våra utbildningsdagar till medlemspris.

Stipendier för barn- och ungdomshälsa

Ansök idag eller senast 17/9 2012!

Sök Mjölkfrämjandets stipendier som främjar barn- och ungdomshälsa inom området mat och motion. Stipen dierna kan förverkliga idéer, be löna befintliga arbetssätt eller bidra till den eller de som gjort det där lilla extra. Stipendierna riktar sig till dig som arbetar inom barn- och skolhälsovård, kostchefer, dietister och personal inom förskola och skola. Vi prioriterar sam verkan mellan olika yrkes-grupper eller aktörer i samhället. Projektet ska naturligtvis involvera barn och ung domar och temat bör vara kopplat till mat och rörelse. Två stipendier delas ut. Ett till en enskild person, upp till 20 000 kr. Det andra för hel verksamhet eller grupp, upp till 40 000 kr. Ansök senast den 17 september 2012.

Mer information och ansökan hittar du på www.svenskmjolk.se/stipendium

bb_210_152_ver2.indd 1 2012-05-21 10.15


Med

lemssi

dor

Utges av Riksföreningen förBarnsjuksköterskor

www.barnsjukskoterska.comEvalotte MöreliusOrdfö[email protected]

Annica ÖrtenstrandVice ordförande [email protected]

Annelie ArvidssonKassö[email protected]

Berit [email protected]

Berit FinnstromChefredaktör [email protected]

Haide AnisianAnsvarig kongress/utstä[email protected]

Anne WennickAnsvarig [email protected]

Jessica Jubner WegbrattAnsvarig [email protected]

Maria ForsnerForsknings- & [email protected]

Styrelsen för Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 2011

Kompetens-beskrivning för

barnsjuksköterska

• Vad är en barn-sjuksköterska?• Vad ska en barn-sjuksköterska kunna?• Var kan en barnsjuksköterska arbeta?• Vad ska ingå i utbildningen?

Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköter-ska med specialistsjukskö-terskeexamen med inrikt-ning mot hälso- och sjuk-vård för barn och ungdomar finns att tillgå på www.barnsjukskoterska.com.

BarnBladet

ISSN 0349-1994Upplaga: 3.800 ex

POSTADRESSStensjöberg 15431 36 Mölndal

TELEFON+ 46 (0) 31 27 39 27

Ansvarig utgivare/ChefredaktörBerit Finnström

ansv.utg@barnsjuksköterska.se

RedaktionBerit Finnström

[email protected]

Anneli [email protected]

Stefan [email protected]

Magnus [email protected]

042-70 2500733-854486

AnnonserLinda Larsson Levin

[email protected] 60 480733-940571

www.adviser.se

Grafisk FormSTODAB

[email protected] 250

TryckeriLenanders Tryckeri

Box 4018, 390 04 KalmarAmerikavägen 6BTel 0480-44 48 00

Kommande temanummer 2012# 3 IBS&Probiotika/Barnets första år

#4 Vaccinationer/Nedsatt hörsel#5 Sömn/Sociala medier

#6 Hemsjukvård/Cystisk Fibros

Fastställd TS-upplaga 2011:3.800 ex

Medlem av

PrenumerationerPrenumerationen på Barnbladet kostar350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.

Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.

Ange prenumeration på Barnbladetsamt texta tydligt namn och adress

5-7 septemberNordPedPain 2012 - 6th Nordic Congress on Pediatric PainArrangör: University of Iceland, the Landspitali University Children’s Hospital, the Icelandic As-sociation of PainPlats: Reykjavik, Islandhttp://www.congress.is/pedpain2012/welcome.aspx

27-28 septemberTräff för HabiliteringssjuksköterskorArrangör: Nätverket för Habiliteringssjuksköter-skor Plats: Hotel Park Inn, [email protected]

6-9 november The 16th International Nursing Research Confe-renceArrangör: ISCIIIPlats: Cartagena, Spainwww.investigacionencuidados.es

21-22 november Allergistämma 2012Arrangör: Astma och AllergiförbundetPlats: Göteborghttp://www.astmaoallergiforbundet.se

28-30 novemberRiksstämma 2012Arrangör:Svenska läkaresällskapetPlats: Stockholmsmässan Älvsjöhttp://www.sls.se/Riksstamman/Om-kongressen/

2013

17-20 juniISPP 2013Arrangör: Svensk barnsmärtföreningPlats: Stockholmwww.ispp2013.org

AugustiConnecting in children and young people’s healthcareArrangör: the Australian College of Children and Young People’s Nurses (ACCYPN)Plats: Melbourne, Australienhttp://www.accypnconf.com.au/

5-8 september8th International Neonatal Nursing ConferenceArrangör: The Council of International Neonatal NursingPlats: Belfast, Irlandwww.coinnurses.org

Kalendarium 2012

Flyttat?Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:

[email protected]

Nutramigen med LGGNy forskning visar att 81% av alla spädbarn

med KMPA utvecklade tolerans inom 12 månader1

HistorisktBarn med KMPA utvecklar tolerans först

vid 3 till 5 års ålder2-4

© 2012 Mead Johnson & Company, LLC. This advertisement is for Health Care Practitioners only LGG® and the LGG® Logo are registered trademark of Valio Ltd, Finland

Tänk om en modersmjölksersättning skulle kunna bidra till toleransutveckling mot

komjölk redan under barnets första år?

Lita på Nutramigen med LGGDen enda vetenskapligt bevisade modersmjölks- ersättningen som snabbt behandlar symtom på KMPA samt ger en snabbare toleransutveckling KMPA = komjölksproteinallergi; LGG = Lactobacillus rhamnsous GG

Referenser: 1. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 2. Wood RA. Pediatrics. 2003;111:1631-1637. 3. Høst A et al. Allergy. 1990;45:587-596. 4. Bishop JM et al. J Pediatr. 1990;116:862-867.

70 år. 70 studier. Endast Nutramigen.

Ny forskning: En unik kombination av Nutramigen och LGGhjälper spädbarn att snabbare utveckla tolerans mot komjölk1

Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500Box 10302, 434 24 Kungsbacka

Ny forskning

POSTTIDNING B RetuRadRess: BaRnBladet, Box 48, 267 21 BJuV, sWeden

SCA Products AB Forsman & Bodenfors

liber

o.se

Du

har

bara

en

chan

s at

t gör

a et

t för

sta

intr

yck.

Documents

BarnBladet · FOTO: DENISE GRÜNSTEIN 1Stamatas GN et al. Infant skin microstructure assessed in vivo differs from adult skin in organization and at the cellular level. Pediatric