-bladet...Regionordförandens rader 7 Temagrupper Ur Höstprogrammet 8-9 Jullunchen 10 Nya medlemmar Sanna Gibbs 11 ... tage från en repetition på Stadsteatern med förra årets

-bladet1-2013 Stockholm

2 SWEA-blAdEt 1/2013

i n n E h å l l S t y r E l S E n

Ordförande:Cecilia [email protected] Tel. 073-873 46 06

Vice ordförande och medlemsansvarig:Eha [email protected]. 070-718 09 35

Sekreterare:Ragnhild (Lalli) Coustoulas [email protected]. 070-672 59 80

Kassör och Produktansvarig:Eva [email protected] Tel. 072-560 27 24Programansvariga:

Eva Lund även [email protected]. 076-239 31 58

Gunnel [email protected] 77 21

Gunilla [email protected]. 070-787 89 29

Gabriella [email protected] 070-752 30 36

Omslagsbilder: - Påskris på Östermalmstorg- På Edsvikens isFoto: Kerstin Graffman

Om inget annat anges svarar Kerstin Graffman för bild- och textmaterial i denna tidning.

SWEA-bladet Stockholm:

Ansvarig utgivare:Cecilia Westman, ordförande

Redaktör och layoutansvarig:Kerstin [email protected]

SWEA-bladet trycks i 500 ex. och ut-kommer 2 ggr per år, i mars och september

Tryckeri: Stockholms Läns Grafiska AB, Danderyd

Redaktionen förbehåller sig rätten att välja och redigera insänt bild- och textmaterial för förtydligande och av utrymmesskäl.

Annonspriser:Helsida (A4) 2 500:- (4 500 för 2 införanden)Halvsida 1 600:- (3 000 för 2 införanden)Kvartsida 900: - (1 600 för 2 införanden)Visitkort 300:- (500 för 2 införanden)

SWEA Stockholms hem-sida:www.swea.org/stockholm

SWEA Stockholms plus-giro:493 38 93-2

SWEA Stockholms styrelse s 2

Ordföranderader 3Nya styrelsenInformation från redaktören

Årsmötet 4-5

Språkstipendiet 6Hemvändarträff

Regionordförandens rader 7Temagrupper

Ur Höstprogrammet 8-9

Jullunchen 10Nya medlemmar

Sanna Gibbs 11

RM i Wien 12

Efterresa Budapest 13

Vem var Vera Sager 14

Karin Söder om Selma Lagerlöf Teaterbesök 15

Ur Vårprogrammet 16

Flytta ut 17

Flytta hem 18

Tågresa i vinterstorm 19”Stick in” program

Lite kultur 20Boktips

Ett kungligt diadem 21Recept från Brasilien

Blå Porten 22

Vår/Sommarprogrammet 23Professionellt nätverk

Styrelsen har fått fyra nya ledamöter:

Eha Arg, uppvuxen i Boo/Nacka. Har arbetat större delen av sitt yrkesverk-samma liv inom UD, stationerad i bl.a. Storbritannien, Japan, Kenya, Thailand, Filippinerna, Portugal, Estland och Australien. Var med i SWEA Lissabons interimsstyrelse på 90-talet. Har sin fasta punkt på Söder i Stockholm och i nyin-skaffad kolonistuga på Värmdö. Spelar gärna golf och målar akvarell.

Gabriella Zaunders, uppvuxen i Umeå. Leg. sjuksköterska, fortfarande i arbete men formellt pensionerad. Bott i Bryssel och på Malta som medföljande 2005-2011. Med i SWEA Bryssel. Målar tavlor och är yoga fan.

Gunilla Ljungdahl, född i Stockholm men flyttade redan som 4-åring utom-lands i samband med pappans FN-arbete. Gift med diplomat. Bott i bl. a Geneve, Haag, Bryssel och Dublin och har framför allt arbetat med att tillsam-mans med maken representera Sverige. Med i SWEA på flera platser.

Lalli Costoulas Svedling, född på Wedevågs bruk i Bergslagen. Journalist, många år i SvD. Grekisk make sedan 36 år. Bodde i Grekland 2000-2012. Med i SWEA Aten, ordförande 2006. Sekreterare i region OEMA sedan 2011. Flyttade tillbaka till Stockholm 2012 för att vara nära barn och barnbarn.

SWEA-blAdEt 1/2013 3

o r d f ö r A n d E r A d E r

från redaktören:Tack alla som lämnat text- och bild-material och kommit med idéer till detta SWEA-blad. Tillsammans har vår ordförande och jag lagt upp rikt-linjerna för innehållet i tidningen som vi hoppas skall väcka både intresse och igenkännande. Förutom informativa rapporter från våra programaktiviteter och regionmötet i Wien med en massa bilder så hittar ni bl.a. en artikel från vår regionordförande Ingrid Westin, repor-tage från en repetition på Stadsteatern med förra årets Sigrid Paskellstipendiat, rapporter från en hemvändande och en utflyttad Swea, en artikel om Vera Sager, diverse kulturhistoria och mycket mer. Ni märker kanske också att tidningen blivit 4 sidor tjockare denna gång.

Förra året ändrade vi utgivningen av SWEA-bladet till början av mars och september. Dels för att inte kollidera med Forum, som vi gjorde förut, men också för att snabbare få med infor-mation från Årsmötet med styrelseför-ändringar och andra beslut av vikt. Vi hoppas att ni är nöjda med denna ändring.

Trevlig läsning önskar

Kerstin Graffman

Så här ser vi ut - SWEA Stockholms styrelse 2013

Bakre raden fr.v. Eha Arg, Gabriella Zaunders, Cecilia Westman (ordf.), Eva Lund och Lalli Coustoulas SvedlingFrämre raden fr.v. Eva Heyman, Gunilla Ljungdahl och Gunnel Gustafsson

redaktion efterlyses!Det har som vanligt varit spännande att sätta ihop ett nytt nummer av SWEA-bladet. Men det tar sin tid att samla ihop material, skriva och redigera texter, välja bilder och göra dem ”tryckbara” och sen få ihop en kvalitetsmässig layout som får godkänt av tryckeriet. När jag nu gjort mitt

ordförandens raderSå har mitt första år som ordförande i Swea Stockholm, ett helt år fullt av upplevelser, passerat i rask takt och ett nytt år har just börjat. Jag är förväntans-full inför vad jag ska få uppleva detta år med tanke på allt jag redan har fått vara med om. Alla våra program, nästan alltid fullteck-nade, är populära och ni som varit med har kunnat gå därifrån glada och nöjda. Vi i styrelsen, främst de programansva-riga, har fått mycket beröm och det gör framtida arbete extra roligt. Förra året hade vi t.ex en mycket lyckad fulltecknad sommarmiddag, vi hade en lång väntelista till besöket hos ameri-kanska ambassadrisen Natalia Brzezinski

och programpunkten Maria Abrahams-son visar sin arbetsplats, Sveriges Riksdag, dubblar vi nu i mars eftersom intresset var så stort.

Detta inspirerar men ställer också krav och vi gör vårt bästa för att lyckas. Alla programpunkter för 2013 är inte klara men vi har redan vårens aktiviteter att se fram emot, bl.a en italienkväll att inspi-reras av inför världsmötet i Bologna och sommarmiddagen, i år på vackra Grand Hotell Saltsjöbaden.

Kanske är ändå luncherna det bästa med möjligheten att träffa Sweor i mindre grupper. Många av våra nya medlemmar kommer, nyfikna som bara den, det blir mycket prat och många vänskapsband knyts. Ni som har möjlighet, gör ett kryss i almanackan den första onsdagen

i varje månaden och dessutom vid tre tillfällen i sommar.

Väl mött/Cecilia

8:e SWEA-blad efterlyser jag därför en redaktion på några personer som gemensamt kan arbeta fram nästa tid-ning. Ett garanterat roligt arbete. Ni som vill hjälpa till - hör av er! An-nars blir det inte fler tidningar!

Hälsar Redaktören


å r S m ö t E t

SWEA Stockholms årsmöte med efter-följande middag ägde rum i Eriksbergs festvåning. Drygt 80 medlemmar hade slutit upp och själva årsmötet blev kort och utan överraskningar. Till mötes-ordförande valdes Anki Rosander och protokollförare Ulla Nordlinder (den sistnämnda för 12:e året? i rad). Fyra medlemmar lämnade styrelsen och i stäl-let invaldes Eha Arg, Gunilla Ljungdahl, Lalli Coustoulas Svedling och Gabriella Zaunders.

Till ordförande omvaldes Cecilia Westman. Till ny sekreterare valdes Lalli Coustoulas Svedling och ny vice ordförande Eha Arg som också tar sig an medlemsansvaret. Eva Heyman fotsätter som skattmästare.

Aktiva medlemmar

Deltagarstatistiken sedan några år tillba-ka visar att antalet deltagare i program-aktiviteterna stadigt ökat (Temagrup-perna ej inräknade). Under 2012 kom totalt 785 medlemmar till aktiviteterna. Jämfört med 2011 var det en ökning på 18% och med 2009 hela 47%.

På årsmötet 2012 uppmärksammade vi för första gången vår Mest Aktiva Med-lem år 2011 och vinnaren var då Gunnis

årsmötet21 februari

2013

Årsmötet beslutade också omval av Britt-Marie Boudrie och nyval av Gunvor Sahlqvist som revisor respektive revi-sorssuppleant.

Valberedningen blev delvis ny och utö-kad med en person. Josephine Carlsson, som varit sammankallande, avgick och i stället invaldes Eva Tygård och Eva von Usslar samt omvaldes Gunnis Rosen-qvist. Som styrelsens representant avgick Eva Lund.

Medlemsavgiften lämnades oförändrad; 450 kronor för år 2014.

Samtliga avgående ledamöter i styrelse och valberedning avtackades och till sist blev det dags att hylla 2012 års Mest Ak-tiva Medlem eller ”Aktivitetsprinsessa”. Denna gång fick två medlemmar dela på priset: Gunilla Ernstsson och Eva Tygård som tillsammans fick kvällens varmaste applåd.

Efter mötet följde sedvanligt mingel över ett glas vin innan det blev dags att sitta ner runt middagsborden för att njuta av god mat och glatt sällskap.

Rosenqvist. När beräkningen gjordes för 2012 blev det alltså två vinnare på delad 1:a plats. Det skall tilläggas att margina-lerna är små. Vi har ett flertal medlemmar som är mycket flitiga deltagare i programakti-viteterna.

Allt enligt vår ”Statistikprofessor” Eva Heyman

Avgående Josephine Carlsson(valberedn.), Annette Lassinger,Cecilia Westling & Su-sanne Larsson-Krieg avtackades.

Eva Tygård och Gunilla Ernstsson gratuleras. Middag: Lilian, Ella-Karin, Lalli och Ulla har kommit till kaffet.....Lene, Monica och Gabriella likaså.


å r S m ö t E t

Efter årsmötet gick alla en trappa ner där drinken serverades medan middags-borden dukades upp. Det blev idel glada möten över vinglasen - som synes.

Sweorna är duktiga organisatörer. Här delas operabiljetter (Turandot?) ut till de som anmält sig till opera-gruppens Lil-Marit.


S W E A S t o c k h o l m S S t i p E n d i u m

hemvändarträff hölls den 16 oktober 2012 då nyanlända Sweor fick träffas och lära känna varandra samt medlemmar ur styrelsen och valberedningen. På bilden syns:

Språkstipendiet 2012SWEA Stockholms Språkstipendium på 10 000 kronor till-delades Tuire Mykelä från Finland. Stipendiet överlämnades i samband med jullunchen på Foresta (se bild här ovan) då vi också fick höra Tuire på felfri svenska berätta om sina studier.

Stipendiekommittén bestående av Gunnel Gustafsson, Britta Blomqvist och Ann-Sofie Frick-Meijer hade ett digert arbete att välja mellan flera mycket kvalificerade kandidater. På sty-relsens uppdrag har kommittén, som utsågs 2011, arbetat fram nya riktlinjer för stipendiet som tidigare kallades Bokstipendiet och var på 5 000 kronor och som endast kunde användas för

Hej,

Jag heter Tuire Mykkälä, jag är 23 år gammal och kommer från Finland. Jag studerar nordisk och germansk filologi vid Uleåborgs universitet. Nu är jag utbytesstudent vid Institu-tionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Om ett år blir jag färdig med studierna och börjar arbeta som svensk- och tysklärare i Finland.

Jag är väldigt tacksam och glad att jag fick SWEA Stock-holms Språkstipendium. För mig betyder stipendiet att jag kan förlänga mitt studieuppehåll vid Stockholms universitet med en termin till. Utan något finansiellt stöd skulle det ha varit svårt för mig att kunna stanna längre här.

Här är jag omgiven av den svenska kulturen, det svenska språket, vänliga svenskar samt utmärkta professorer och lä-rare och har alla förutsättningar att bli otroligt bra på svenska och lära mig mycket nytt om kulturen. Jag njuter av min tid i Stockholm och vet att det som jag lär mig här kommer att vara till stor nytta och inspirationskälla för mig senare i mitt yrke.

De kunskaper som jag lär mig här hjälper mig att bli en lärare som kan väcka också andras intresse för ämnet. Jag vill bli en lärare som delar med sig av sina erfarenheter och som med sitt eget exempel och sin entusiasm främjar intresset för svensk kultur och svenska språket!

Stockholm i december 2012Tuire Mykkälä

Övre raden från vänster: Lalli Coustolas Svedling, Madeleine Richter, Birgitta Mörner, Ann Kooy, Eha Arg (delvis skymd), Marianne Lindgren, Anna Lena Skytt Brown, Ann-Carin Pehrson och Monica Huldtgren.Nedre raden från vänster: Anita Hasselqvist, Linda Attby, Marina Reuterswärd, Stephanie Scheer och Ingrid Jonsteg.

inköp av studielitteratur. Användandet av stipendiepengarna är nu mera fritt men ansökningarna kommer fortfarande främst via Institutionen för Nordiska språk vid Stockholms Universitet och kan sökas av utländska studenter som studerar svenska språket.

Efter en första gallring valde kommittén ut tre sökanden som inbjöds till indivi-duella möten med stipendienämnden. Alla tre var mycket kvalificerade, talade utmärkt svenska och hade stor kän-nedom om svensk kultur och samhälle. Men endast en, Tuire Mykelä, hade som målsättning att återvända till sitt hemland efter språkstudierna i Sverige. Eftersom stipendiet är villkorat av att man skall sprida svensk kultur i utlandet så blev valet enkelt.

Tuire Mykkälä med Gunnel Gustafsson och Britta Blomqvist


r E g i o n o r d f ö r A n d E n

kära Sweor,Jag får ofta frågor om SWEA Internatio-nals organisation, dess styrelse och vad vi gör. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och sju ledamöter. Ledamö-terna är ordföranden i respektive region. Min region är OEMA där Stockholm utgör en avdelning. I styrelsen finns även en skattmästare och en sekreterare men de har inte rösträtt. Styrelsemöten äger rum minst två gånger i månaden via nätet. Inom styrelsen har vi också mindre grupper som förbereder ärenden inför ett möte. Vi kommunicerar också via nätet, ibland flera gånger i veckan. Nuvarande styrelse har medlemmar runt hela jorden, Australien, Asien, USA och Europa. Mötena ska inte ta mer än två timmar men ibland blir det även tre.

Vi behandlar frågor som rör hela SWEAs verksamhet. Just nu förbereder

SWEA Internationals årsmöte äger rum i Berlin i april. Denna gång blir det en-dast ett arbetsmöte för styrelsen. Vi har många punkter att diskutera och besluta om alltifrån budget till frågan om ny webbsida, nytt PR-material, kanslisidor, organisatoriska frågor, projekt inom SWEA som t ex BUS (Barn utomlands och svenska språket), etc.

På SWEA Internationals styrelsemöten rapporterar ledamöterna vad som händer ute i avdelningarna. Ledamöterna har även en eller flera andra uppgifter, vi är länkar till olika kommittéer. Jag som sitter i Sverige har som uppgift att vara länk/sammarbetspartner med SVIV (Föreningen Svenskar i världen), SI (Svenska Institutet), ÅSK-kommittéen (Årets Svenska Kvinna) och våra tre sti-pendiefondskommittéer. Jag är även länk till den årliga Sverigemiddagen och våra evenemang på Confidencen.

AktiVA SWEor

Vi har ett stort utbud av olika aktiviteter i SWEA Stockholm. Kulturgrupper och bokklubbar, vi spelar bridge och mahjong, vi målar, går på operan, på teater och bio.

Är du intresserad av att vara med? Vänd dig till oss på [email protected] med din intresseanmälan.

Styrelsen

Min funktion som regionordförande innebär även arbete inom regionen. Jag arbetar med avdelningsordföranden i Dubai, Istanbul, Aten, Budapest, Wien, Genève, Zürich, München, Warszawa, Moskva, Västerås och Stockholm. Det finns kulturella skillnader mellan dessa avdelningar även om vi alla är svenskor. Programutbudet ser naturligtvis an-norlunda ut och det är även skillnader i åldersfördelningen mellan de olika avdelningarna, vilket också påverkar strukturen på avdelningen. Min uppgift är att vägleda avdelningsordföranden och ge stöd och tips i verksamheten. Även vi har möten via nätet.

Jag hoppas vi får se många av Stock-holms Sweor på världsmötet i Bologna.

Ingrid Westin

vi världsmötet i Bologna som äger rum i höst, 3 - 6 oktober. Det kommer att bli intressanta dagar med workshops och föredrag. Regionerna kommer även sam-tidigt att hålla sina regionmöten.

Naturligtvis erbjuds spännande utflykter till de deltagare som inte deltar i våra möten. Vi ska inte heller glömma att vi är i matlandet Italien och Bologna anses som den absoluta högborgen i det italienska köket så vi kommer säkert att njuta av några goda måltider tillsam-mans.

Bologna - San PetronioPiazza Maggiore


u r h ö S t p r o g r A m m E t

glimtar ur höstens pro-gramHöstterminens SWEA-aktiviteter var välbesökta, allt från luncherna på Armémuseum till kvällsprogrammen. Programansvariga skall ha stort tack för intressanta, varierande och välorgani-serade program. De flesta blev fullteck-nade fort. Besöket hos Maria Abrahams-son på Sveriges Riksdag, där hon sitter i skatteutskottet och bl.a. har hand om Rot och Rut kommer därför i repris under våren. Likaså en ny stadsvandring med den mycket kunnige och inspire-rande guiden Rune Lemon.

Ett 60-tal Sweor kom till Amerikanska Ambassadresidenset för att lyssna till journalisten Natalia Brzezinski, gift med USA:s ambassadör. Därom skriver Josephine Carlsson på nästa sida.

Besöket hos kosmetikföretaget Ori-flame på Ekerö blev också välbesökt. Ett 40-tal Sweor välkomnades av företa-gets VD Per Lagerkvist och fick höra om företagets 45-åriga historia och se produktion av bl.a. parfym och scham-po-produkter. Med under besöket var Stockholmsswean Lilian af Jochnick som

Vandring i gömda Johannes

tillhör grundarfamiljen.

I serien Sweor berättar hade turen kom-mit till Brasilien. Margareta Wesslau, Elisabeth Wennerholm, Anna Maria Westman och Kerstin Graffman berät-tade om sina erfarenheter och upple-velser från detta stora mångfacetterade land. Sweaberättelserna sträckte sig från militärregimens 1970-tal till senare års stabila utveckling både politiskt och ekonomiskt. Genom Cecilia Westmans dotter Anna Maria fick vi dessutom en intressant in-blick i hur det är att få kontakt med sina rötter. Inte alltid så självklart och enkelt. Mycket hann inte berättas denna afton då ”Brasiliensweorna” dessutom bjöd på en mustig hemmalagad ”Feijoada”, Brasiliens nationalrätt. Före middagen serverades nationaldrinken ”Caipirinha” och till den nygräddade ostbollar, ”Pao de quejo”, som kom direkt ur ugnen. (Recept på Feijoada och Pao de Quejo på sid 21 )

Under ledning av guiden Rune Lemon vandrade vi stockholmssweor en ljum septemberkväll i kvarteren runt Johan-nes kyrka. En kyrka som, trots sitt höga läge, inte kan ses från så många håll i Stockholm. Annat var det på 1200-talet då de spetälska ”skyfflades” hit till detta område som då låg på behörigt avstånd från Stadsholmen, dvs. Gamla Stan. Rune berättade om många intressanta förändringar och händelser som inträffat här och som sker alltjämt. Några teve-kanaler har t ex byggt ett högt glashus i ett gathörn där det, enligt Rune, förut bara fanns rum för att parkera två bilar! I dag finns ju hissar att ta sig upp i husen. Annat var det förr då det var förnämast att bo på första våningen för att slippa gå uppför alla trappor. Ett par riktigt gamla hus finns fortfaran-de kvar, t ex det vackra gamla 1600-tals-huset på Johannesgatan 16. Ulrika Eleonora tog initiativet till att inrätta detta hus för att ensamma och fattiga kvinnor skulle kunna få ett drägligt liv. 180 damer fick plats då, när kraven på utrymme inte var stora.

Idag bor här 30 personer på ålderdoms-hemmet. En viss skillnad onekligen. I ett annat f d fattighus, instiftat av Anna

Maria Abrahamsson med Gabriella och Gunnel bland svenska riksdagskvinnor.

Redo för laboratoriebesök. Anna Maria berättade sin historia.

Margaretha hade mycket att berätta.Cecilia Westman med VD Per Lager-kvist och Lilian af Jochnick.

Johannesgatan 16.


u r h ö S t p r o g r A m m E t

En ung modern kvinna - gift med uSA’s ambassadör Maria Soop, vid franska skolan, startade en gång Alexandra Charles nattklubben ”Fattighuset”.

Namn är alltid intressanta och gatunam-nen har sin egen fascinerande historia. Varför heter det Malmskillnadsgatan t ex? Svaret kan tyckas enkelt: här skildes västra och östra malmarna (stadsdelarna) åt.

Efter ca 2 timmar av fakta, historier och humor i en trevlig blandning, kryd-dat med några regndroppar, känner vi ”Gömda Johannes” och den delen av vår stad bättre och vi ser fram emot vårens promenad med Rune Lemon.

Vid pennan: Susanne Larsson-Krieg som tillsammans med många sweor fick nostalgiska minnen när vi passerade Nalen på Gata Regerings 74.

En kulen septemberkväll var SWEA Stockholms medlemmar inbjudna till USA:s vackra residens för att träffa Natalia Brzezinski, gift med den ameri-kanska ambassadören Mark Brzezinski. Vi skulle få lyssna på Natalia Brzezinskis tankar angående den unga kvinnan av idag, med fokus på ledarskap och egen-makt.

Natalia Brzezinski är frilansskribent och journalist. Hon har en akademisk examen i journalistik och internationella relationer från University of Richmond, Virginia.

Natalia Brzezinski tror starkt på den unga kvinnans entreprenörskraft och vilja att göra något av sitt liv. Men det kräver det som vi brukar kalla lika villkor i parrelationen och att näringslivet och samhället ser kvinnors potential. I USA tror 83 % av kvinnorna att de skall lyckas bättre än tidigare generationer. Natalia har under sin korta tid i Sverige hunnit med att göra ett flertal framträ-dandanden angående kvinnligt entrepre-nörskap. De 60-talet närvarande Sweorna impo-nerades av Natalias entusiasm och app-

låderna var rungande när hon avtackades med Nils Holgerssons Underbara Resa och en stor burk LEGO till den unga familjens tvååriga dotter.

Vi fick även en guidad tur av residensets konst där Natalia berättade att varje amerikansk ambassadör inbjuds att själv välja konstverk till residenset vid tillträdet. Natalia Brzezinski hade, med tanke på sin hemstad, valt konstverk av Chicagokonstnärer. Konstverken var många och intressanta. De skulle kunna vara tema för en annan kväll i det vackra hemmet. Text: Josephine Carlsson

Höstterminen avslutades med jullunch på Foresta, se sid 10.

Mer information och bilder från pro-gramaktiviteterna finns på vår hemsida.

Natalia mellan två SWEA ordförande.

Sweor på konstrunda. Avtackning.

Roliga, intressanta, spännande, stora konstverk prydde väg-garna. Här ett av H. Brantley.

Svårt få plats med alla Sweor på samma bild.


J u l l u n c h n y A m E d l E m m A r

JullunchenEn gnistrande kall och vacker vinterdag samlades över 70 Sweor till traditionell jullunch på Hotel Scandic Foresta på Lidingö. Flera av oss inledde dagen med guidad visning av den intressanta utställningen om Astri och Evert Taube på Millesgården.

Därefter gick vi i knarrande snö och strålande sol till Foresta för jullunchen. Där möttes vi av varm glögg och skön-sång av delar av Lidingö Stadshuskör under ledning av Anette Johansson från Musikskolan på Lidingö. Utsikten från sjätte våningen var helt underbar denna vackra dag. Mycket god mat och som vanligt hög stämning bland glada Sweor. Under lunchen presenterades SWEA Stockholms språkstipendiat för 2012, Tuire Mykkälä som fick motta stipendiet på 10 000 kronor. Som vanligt hade vi ett lotteri med fantastiska priser insamlade av idoga Stockholms Sweor och skänkta av vänliga sponsorer. Tavlan, som målades gemensamt av Sweor på Lilians brygga våren 2012, auktionerades ut och intäk-terna, 2 000 kronor, skänktes direkt till ”Min Stora Dag”.

SWEA Stockholm välkomnar nya medlemmar!

Text: Gunnel Gustafsson

Alfort, Kerstin SydafrikaAttby, Linda BostonAttervall, Evalina ChicagoBell, Anita Cagenius, Eva San FransiscoClasson, Gördis S FloridaEkehov, Ann San FransiscoEngström, Maggie LondonFeely, Ulla Fritjofsson, Gunilla WDCGabay, Patricia TurkietGran Knutsson, Ulla San FransiscoHalldin, Christina WDCHeikka Royère, Birgitta ParisHuldtgren, Monica OsloJonsson, Siw WarszawaJonsteg, Ingrid S FloridaKlynne, Keity Kooy, Ann Vancouver

Liljeroth, Birgitta RomLindgren, Marianne WarszawaLindgren, Kin Orange CountyLundvall, Agneta Myhrman, Emma SingaporeMöllander, Birgitta SydafrikaNordestam, Astrid Ostashkevich, Svetlana MoskvaPaulsson, Lisa DubaiPaulsson, Eva Saaristo Löw, Outi Anneli LondonStattin, Eva-Lena New YorkTrägårdh, Cecilia BerlinWarringer, Ann-Sofie SingaporeWibäck, Eva DubaiZethelius, Mariana Åman Träger, Catinka New York

Vill du bli en SWEA

Värdinna?

Som medlem i SWEA har du möjlighet att utnyttja SWEAs rumsförmedling.

Många önskar bo några dagar i Stock-holm och vill då gärna använda denna helt privata service mellan enskilda Sweor.

Eva Goecke har under flera år skött samordningen i Stockholm med den äran. Det är stor efterfrågan och vi behöver ett par rum till att förmedla. Har du plats och möjlighet så ta kontakt med Eva tel 08-652 71 33 eller [email protected]

Gudrun Westin och Estelle Aldén hade fönsterbord.

Astri Taubes fina huvudskulpturer beund-rades.

I matsalen njöt Sweorna av både mat och utsikt.


t E A t E r r E p E t i t i o n

Sanna Gibbs

Förra årets Sigrid Paskell stipendiat, sopranen Sanna Gibbs, har fått rollen som Maria i Stadsteaterns uppsättning av West Side Story med premiär den 8 mars. Vi fick till vår stora glädje möj-lighet att få vara med på en repetition i början av februari och det var både roligt och intressant. Det var en kort scen mellan Maria och Tony, vid det här tillfället spelad av Jonas Schlyter (som stand in för Fredrik Lykke) men det var många omtagningar, diskussioner mel-lan regissör, artister och assistenter och krävde dessutom ett flertal medhjälpare på scenen som flyttade rekvisita i form av ett par gamla slitna soffor hit och dit. Ett nytt grepp för ”Balkongscenen”!

Stämningen var mycket uppsluppen och regissören påpekade vid något tillfälle att skärpning kanske var på plats då det fanns gäster i lokalen. Skall bli spän-nande att se hur balkongscenen kommer att framföras i slutgiltig version.

Brittiska Guayana. Så de fann varandra direkt. En tillfällighet som ser ut som en tanke…

Att snart få möta den stora teaterpubli-ken blir spännande. Sanna är inte särskilt orolig. Stadsteatersalongens utformning möjliggör en närhetskänsla till publiken vilket enligt Sanna är viktigt att känna på scenen. Att få recensioner blir också något nytt.

I sommar kommer Sanna att medverka i ”En midsommarnattsdröm” på Läckö Slott i rollen som Helena. I framtiden hoppas Sanna att hennes publik främst skall finnas framför operascenerna.

Det var en glad och trosviss stipen-diat som vi träffade och man kan nog förutsätta att vi kommer att höra talas mer om Sanna i framtiden ty rösten är mycket bärkraftig.

Sigrid Paskell stipendiet har Sanna investerat i en konsertklänning, noter till Figaros Bröllop och Trollflöjten samt har det hjälpt henne att klara hösten 2012 utan studielån.

Cecilia Westman och Kerstin Graffman

P.S. Vi hann gå på premiären innan denna tidning gick i tryck och kan nu rapportera att balkongscenen blev just så som den repeterades vid vårt besök, och sofforna - ja de var precis samma!

Efter repetitionen fick vi tillfälle att prata med Sanna Gibbs om hennes bakgrund och funderingar över framti-den. Sanna har sjungit så länge hon kan minnas. Med 5 syskon i en musikäls-kande familj fanns det många nöjligheter att uppträda inför ”publik”. Sanna visste från början att hon ville stå på en scen och valde musikalteaterprogrammet i gymnasiet. Gjorde rollen som Maria redan som 17-åring vid en West Side Story uppsättning i Gävle med enbart unga förmågor. Fick blodad tand och gick efter gymnasiet på Kulturamas Mu-sikalteaterprogram i Stockholm. Hennes sångpedagog där hittade ett ämne till en klassisk sopran och lockade över Sanna till opera i stället och nu går hon 2:a året på Operahögskolan. Sanna har nyligen fått Joel Berglund Stipendiet som delas ut av Operans solistklubb.

Rollen som Maria i West Side Story är en av få musicalroller som kräver en klassiskt skolad sångare. Sanna fick provsjunga för rollen redan i maj förra året och blev vald omedelbart. Paral-lellt med repetitionerna på Stadsteatern följer Sanna utbildningsprogrammet på Operahögskolan och musikalrollen ses här som ett sceniskt projekt som ingår i utbildningen.

Lagarbetet är roligt säger Sanna och regissören Ronny Danielsson får mycket beröm. Karl Dyall, som gör rollen som Marias bror Bernardo, och Sanna har pappor som kommer från samma land,

Sanna började tidigt!


r m i W i E n

med Sweor i Wien.Att komma som förstagångsbesökare till Wien och bli ”omhändertagen” av de lokala Sweorna var en fantastisk upplevelse. Allt från den första dagens guidade fotvandring i den spännande gamla innerstaden till sista dagens Wie-nerwaldutflykt med buss till 1100-tals-klostret Heiligencreutz, Mayerling och kurorten Baden.

Efter gemensam lunch blev det T-banetur till Unesco kulturarvslistade Schönbrunn där vi fick utförlig visning av WienSweas egen proffsguide. Under 200 år var detta slott Habsburgarnas sommarresidens och det var mycket vi fick lära oss om detta furstehus som regerade Centraleuropa i 650 år.

Kvällarna var också fullbokade. Trevligt mingel på Ambassadresidenset första kvällen där vi välkomnades av ambas-sadris Ulla Daag. Efteråt passade några av oss på att äta wienerschnitzel på res-taurang. Portionerna var jättestora men det gick bra att dela sinsemellan. Vi lärde oss att österrikarna äter ofta och mycket. Ett annat måste är att gå på kafé och äta den berömda Sachertårtan med choklad

Dagen däremellan hann vi med stads-rundtur i buss med stopp vid barockslot-tet Belvedere och det mycket spek-takulära Hundertwasserhuset där det fotograferades flitigt.

och aprikosmarmelad. I mitt tycke över-reklamerad.

Andra kvällen tog bussar oss ut till stads-delen Grinzing där vi hade traditionell wienerkväll i en Heurigenlokal (vinod-larhus) med buffé och vin under mycket prat och glam. Några förutseende Sweor hade bokat biljetter till Operan eller Mozart- och Strauss-konserter som det finns gott om i Wien. Vi andra fick i alla fall lite smak av wienermusik genom den stråkkvartett som underhöll oss under festmiddagen i ett av palatsen utmed ”ringvägen” runt gamla stadsdelen.

Samma kväll var det kulturnatt i Wien, d v s alla museer var öppna till långt efter midnatt vilket utnyttjades av vår ord-förande och undertecknad som klämde ett par fina konstmuseer i den ljumma oktobernatten.

Allt som allt ett mycket intressant, trev-ligt och välplanerat program. Dessutom mängder av glada Sweor och ett fantas-tiskt vackert väder!

Kerstin Graffman

Efterresorna gick till Bratislava, Budapest och Saltz-burg.

Till det näraliggande Bratislava i Slova-kien gjorde Cecilia Westman och Eva Heyman en dagsutflykt med tåg.

Bratislava var inte stort men hade myck-et gammalt fint att titta på och ett slott högst på en kulle. Utanför slovakiska parlamentet fanns Dubcekmonumentet som bara säger att Alexander Dubcek var slovakisk statsman medan jag minns honom som den tjeckoslovak som trädde fram under Pragvåren.

1805, då stan hette Pressburg, under-tecknades ett fredsavtal mellan Napo-leon och österrikiske kejsaren i ett palats här, till fransmännens förmån.

Stan utmärkte sig nu med lite roliga sta-

Stockholmssweor i Heiligencreutz.

Belvedere

Del av Hundertwasserhuset

Slottet i Bratislava.


E f t E r r E S o r r m

Flygbasen i Pàpa

Visste ni att Sverige sedan 2009 är med i organisationen Strategic Airlift Capa-bility (SAC) tillsammans med 11 andra nationer från Europa och USA. SAC förfogar över 3 st Boeing C-17 Globe-master. En jätte bland transportflygplan, 4 ggr större än försvarets Herculesplan.

C-17 planen är stationerade på Pàpa, en flygbas i västra Ungern, 20 mil från Budapest. SAC har gett Sverige ny förmåga till stora strategiska transporter inte bara militärt utan även humanitärt vid eventuella katastrofer (typ Tsuna-min). Svenska piloter och övrig besätt-ning är stationerade i Pápa.

Sedan starten har C-17 planen flu-git last och passagerare från de olika medlemsländerna till uppdrag runtom i världen, bl .a. Afganistan och Pakistan.

tyer. Bakverken var goda och den stads-egna kakan var fylld med vallmofrön.Eva Heyman

budapestVi var 13 Sweor som åkte i minibuss till Budapest med svensktalande ungerskan Agnes Harrach, hedersmedlem i SWEA Budapest. Agnes guidade oss genom det ungerska landskapet och i huvud-staden. Färden gick först till Svenska Ambassadens residens där ambassadör Karin Olofsdotter tog emot med läcker lunchbuffé.

I Budapest marknadsför man svensk mat och musik. (Hip-Hop-artisten Timbuktu skulle ha konsert samma vecka.) I resi-densträdgården kunde vi betrakta Raoul

Wallenbergs slitna gamla bil, tillfälligt utlånad av ägarinnan, en äldre dam. Karin uttryckte dock sin skepsis över proveniensens äkthet.

I Budapest finns flera Raoul Wallen-bergmonument. Ett av dem, det senaste, stort och kraftfullt, där Wallenberg går genom ett klippblock, fick vi se efter ambassad-lunchen.

att bege mig till flygplatsen för flyg till Stockholm efter en mycket trevlig och minnesvärd resa.

Kerstin GraffmanSen bar det iväg till vårt utmärkta hotell alldeles bredvid Operan. Där gavs det samma kväll Carmen och några av oss lyckades få tag på de absolut sista biljett-erna. Operan, som invigdes 1884 anses vara Europas vackraste och har den tredje bästa akustiken, efter La Scala och Paris. Kvällens föreställning var mycket bra och Victoria Vizin alldeles strålande i titelrollen. Naturligtvis drack vi Tokajer i pausen.

Påföljande dag blev det mera stads-guidning med Agnes som visade oss det kulturellt och historiskt mest intressanta i både Buda och Pest. Vi fick också se andra Wallenbergmonument samt den villafastighet som utgjorde den svenska beskickningen 1945. Vi hann också med att själva gå till den kända Saluhallen, besöka stadens äldsta thermalbad och äta äkta gulaschsoppa på mysig restaurang. Dessutom lyckades Ulrika Wesslau och jag hinna med att ta en kaffe på Budapests äldsta konditori och åka med de små gula ”spårvagnarna” i Europas näst äldsta tunnelbana. På kvällen blev det trevlig middag på res-taurang med ett 10-tal BudapestSweor. Man äter gott i Ungern.

Påföljande morgon vinkade jag av mina reskamrater som åkte buss tillbaka till Wien medan jag kunde ta en promenad ner till Donaufloden innan det var dags

Eva smakäter.

Ambassadören bjuder till lunch!

Ulrika Wesslau framför Svenska Beskickningen 1945.

Vy från Buda till Pest.


V E r A S A g E r

höstresa till ryfors eller Vem Var Vera Sager?En höstresa till Mullsjö och Ryfors i Jönköpings län, familjen Sagers hem-bygd, och dagar i Sagerska stiftelsens hus där Vera Sagers porträtt tittar ner på betraktaren med varm blick, gjorde mig nyfiken. Jag ville veta mer om denna ganska okända familj och då främst om Vera, gift 1922 med diplomaten Leo Sager.

Ryfors bruk grundades 1742. 1919 delades bruket och då uppstod Ryfors Bruk Övre och Ryfors Bruk Nedre. Det senare, med huvudgården Margrete-holm, tillföll diplomaten och hovman-nen Robert Sager. När denne avled kort därefter togs gården om hand av sonen Leo Sager med hustrun Vera. Vera Sager, född Brunner, kom till världen i Stockholm 1895 då familjen tillfälligt var stationerad i Stockholm. Pappan var rysk diplomat och Vera fick tillbringa många år i bl.a. Tyskland, Baltikum, Egypten, Italien, Rumänien samt i Peking och Stockholm. Redan som ung behärskade hon sju språk. Veras sommarvistelse i Sverige 1917 förvand-lades till landsflykt när bolsjevikerna tog över makten i hemlandet. Hon levde sedan hela sitt liv i Sverige men älskade Ryssland och längtade alltid hem till St. Petersburg. Efter sitt giftermål flyttade Vera och Leo Sager in på Strömgatan 18 i Stockholm.

Fastigheten hade redan 1880 köpts av familjen Sager. Där kom hon att bo hela sitt liv. Paret Sager hade pengar, flera hus, sex betjänter och fint sällskap med bl.a. diplomater, industrimän och även medlemmar av kungafamiljen. Under åren 1930-47 ordnade Vera välgö-renhetstillställningar, bl. a ”Ortodoxa festen” på Grand Hotell, som drog in pengar till den rysk ortodoxa försam-lingen i Stockholm. Hon bevarade sina ryska mecenattraditioner, kärleken till litteratur, musik och balett. Vera skrev librettot till en balett ”Orfeus på stan” som hade premiär på Kungliga Operan 1939.

När Leo Sager avled 1948 var Vera 53 år gammal. De hade inga barn. Vera fortsätter med sin välgörenhet, framför allt inriktar hon sig på att bygga en riktig kyrka för den rysk-ortodoxa försam-lingen samt stödja den ryska kulturen i

Sverige. Dessutom använder hon pengar som hon ärvde efter makens död till att stödja kampen för mänskliga rättigheter i Sovjetunionen. När Vera fyllde 90 år höll hon rysk soaré i Sagerska Huset med champagne, te, kolatårta och kalinka så att takkronan skälvde. Balalajkan trakterades av hennes nära vän Nicolaus Zwetnow, profes-sor i neurokirurgi. Lilla salongen blev ett tacksägelsens kapell, kyrkoherden i estnisk-ryska ortodoxa kyrkan förrättade gudstjänst, sången förenade gästerna i gemenskap kring värdinnan, hjälparen i nöden.

När Vera Sager avled 1986 gick huset på Strömgatan, enligt Leo Sagers vilja, till katolska församlingen som sedan sålde det till svenska staten. Försäljningen av lösöret inbringade 35 miljoner kronor som enligt testamentet gick till Vera Sagers Stiftelse. Avkastningen går fram-för allt till främjande av ryskt kulturliv i Sverige, behövande ungdomar av rysk härkomst, arbete för mänskliga rättighe-ter i Ryssland och stöd till Helig Sergij församlings kyrkoverksamhet. Vera Sager ligger begravd i familjegraven vid Nykyrka Kyrka i Mullsjö.

Vill du läsa mer om Vera Sager eller om andra kvinnor, fiktiva eller dokumen-tära berättelser rekommenderar jag Per Wästbergs bok ”Duvdrottningen och andra berättelser”.

Text o bild: Cecilia Westman

Vera Sager på väggen i Stiftelsens hus i Ryfors.

Sagerska Huset, sedan 1995 Sveriges Statsministers officiella residens.


k A r i n S ö d E r o m S E l m A l A g E r l ö f

karin Söder hos kultur-grupp 5SWEA Stockholms 5:e kulturgrupp som bildades under hösten 2012 har fått en flygande start. I januari i år träffades gruppen hemma hos Josephine Carls-son för att höra Karin Söder berätta om Selma Lagerlöf

Karin Söder, Sveriges första kvinnliga utrikesminister (1976) och partiledare C (1985) blev efter sin pensionering ordfö-rande i Selma Lagerlöf-sällskapet. Karin Söder som är värmländska och lärarinna precis som Selma Lagerlöf berättade för kulturgruppen om Selma Lagerlöfs liv och författande fråmst utifrån barnets och tonåringens perspektiv.

Selma Lagerlöf, som föddes 1858, växte

denna bok till alla som är intresserade av Stockholms historia.

23 år gammal kom Selma tillbaka till Stockholm för att börja på Lärarinneut-bildning på Riddargatan. Efter avklarad utbildning arbetade hon som lärare i Landskrona 1885-1895. Under dessa år fick hon genom sitt arbete en hel del in-sikt i fattigdom och kvinnoförtryck som hon senare kunde återknyta till i sina böcker. Selma var inte rädd för att sticka ut i sociala frågor.

Selmas debutroman var Gösta Berlings saga som kom ut under Landskronatiden 1891 och blev en stor succé. Några år senare lämnade Selma lärarinneyrket för att skriva på heltid och flyttade till Falun 1897. Hon kunde också tack vare sina litterära framgångar köpa tillbaka Mår-backa som hade gått ur familjens ägo. Till en början som sommarbostad men efter ombyggnad blev det permanent hem för henne.

Karin Söder uppehöll sig mycket kring boken om Nils Holgerson som kom ut 1906-07. Enligt Karin gjorde Selma ett snillrikt grepp i boken. Den handlar om en ”värsting” som ställs inför olika pröv-ningar – består proven och blir människa igen. Man måste först bli riktigt liten för att bli stor! Boken rymmer Geografi, Historia och Tonårsperspektiv i ett. Det blev innehållsmässigt så mycket mer än den beställda ”Läsebok i svensk geo-grafi”.

Andra böcker som Karin Söder berörde var: ”Ett barns berättelser”, ”Mårbacka” som handlar om livet på släktgården under faderns tid, ” Körkarlen” om sam-

hällsproblem och ”Kejsaren av Portugal-lien” som är den vackraste historien om faderskärlek.

Under den efterföljande lunchen fick vi också höra Karin Söder berätta intres-santa och roliga anekdoter från sin tid som utrikesminister.

Text: Inger Hedin och Kerstin Graffman

Speciellt tack från Kerstin G. för att jag fick vara med och lycka till med fortsatt kulturgruppsarbete!

För information om Selma Lagerlöfsäll-skapet gå in på: www.selmalagerlof.org

Teatergruppen gick på Dramaten i januari och såg ”Chéri” av Colette. Till diskussionen efteråt hemma hos Mar-garetha Haggren kom Lena Endre, en av huvudrollsinnehavarna, för att lyssna på våra kommentarer och själv ge sina synpunkter på pjäsen.

”Chéri” utspelar sig på 1920-talet i kokotternas tid och är mycket fransk, välspelad och njutbar. Som vanligt blev det en intressant diskussion med både positiva och kritiska kommentarer och Lena Endres medverkan gjorde natur-ligtvis samtalet ännu mera intressant då vi också fick ett skådespelarperspektiv på föreställningen.

Stort tack till Gudrun Westin som väljer pjäser och leder diskussionerna, Eva von Usslar som håller i deltagarlistorna och Margaretha Haggren som så generöst öppnar sitt hem för ”eftersnacket”!

Kerstin Graffman

dramatengruppen

Karin Söder berättar.

Lena Endre med Gudrun och Margaretha.

upp på Mårbacka som då var en relativt enkel gård. Några slott och herresä-ten i stil med i t.ex. Skåne fanns inte i Värmland och därför var inte samvaron mellan människor så hierarkiskt uppde-lad. Under kalla vinterkvällar samlades alla som hörde till Mårbacka, hög som låg, framför brasan i ett rum för att spara på uppvärmningen. Berättarkonsten frodades och lilla Selma lyssnade ivrigt och kunde hämta kunskap och historier från alla sorters människor i samhället. Hennes farmor betydde också mycket som sagoberättare. Selma lärde sig läsa tidigt och visste redan vid 7 års ålder att hon skulle bli författare. I boken Troll och Människor skriver Selma berättelsen om spådomen som säger att hon inte kommer att bli bra på hushållsgöromål men får mycket med papper och böcker att göra.

I tonåren fick Selma behandling (sjuk-gymnastik) för en höftskada i Stockholm och bodde då hos släktingar. Hon känner sig lite obekväm i storstaden. I boken ”Dagbok för Selma Ottilia Lovisa La-gerlöf” berättar hon om sin tid och sina upplevelser i huvudstaden under denna period. Karin Söder rekommenderar


u r V å r p r o g r A m m E t

bomber, blasfemi och blodspengar – en EU-mission i Pakistan

Före detta chefsåklagare Annette von Sydow berättade för ett stort antal in-tensivt lyssnande Sweor om sitt mycket spännande och imponerande arbete i bl.a. Georgien och Pakistan.

Annette von Sydow fick EU-uppdrag i och med att Sverige gick med i EU 1995. Då bildades en internationell enhet inom åklagarmyndigheten där Annette arbetade. Detta ledde bl a till arbete i Tirana i Albanien där en över-vakningsenhet mot korruption byggdes upp. Vidare till Baltstaterna och Ukraina för att bygga upp juridiska enheter och unde åren 2004-05 bodde Annette i Georgien för att hjälpa till i ett större projekt för att ordna upp rättssamhället. Därefter blev det arbete i Haag.

Men främst berättade Annette om sitt nyligen avslutade EU-uppdrag i Pakis-tan där hon under 18 månader i Punjab ansvarade för uppbyggnad av åklagarut-bildning. Under Annettes tid utbildades

Strand 100 år- lite hotellhistoria

Vårterminens program startade med middag på Strand där Eva Kalling Hans-son, Strands VD, berättade för en stor samling Sweor om hotellets 100-åriga historia. Hotellet som byggdes på mark tillhörig Frimurarna invigdes 24 februari 1912. Frimurarna hade bestämt sig för att man behövde en restaurang och ho-tellrum i närheten av sitt palats. Arkitek-ten Ludvig Pettersson, känd för bl a det vackra KB-huset, Birger Jarls passagen och ett flertal ståtliga byggnader med torn och spetsbågefönster, valdes för uppdraget och ritade ett hus som fick ett 50 m högt torn, högre än Katarinahis-sen, och moriska fönster. I byggnaden fanns 100 hotellrum med sovalkov och tambur, badrum i korridorerna.

Samma år hölls de olympiska spelen och bl a den stora amerikanska truppen inkvarterades på hotellet. Tävlingar som rodd och simning skedde i Nybroviken rakt utanför hotellet.

Strands bakficka öppnades några år senare och blev mötesplats för dåti-dens kändisar. Greta Garbo deltog i en reklamfilm för hotellet och blev efter Hollywood karriären en flitig gäst på Strand vid sina Sverigebesök.

På den tiden var restaurangförsäljningen den viktigaste inkomstkällan. Logi-delen utgjorde endast 9 % av omsättningen. Spritförsäljningen var värst, 45%. 1958 ersattes Bakfickan av Strands res-taurang Maritim. Stjärnor som Gregory Peck och Audrey Hepburn, Frank Sina-tra och Ava Gardner, Josephine Baker

och Anita Ekberg bodde på hotellet i samband med olika framträdanden.

Vidare startades Strands Cabaret och man hade Tedanser vilket många av Sweorna kom ihåg att de deltagit i. Den då 23-åriga Alexandra Charles startade sitt nattklubbsprojekt på Strand men efter mycket klagomål från gästerna som inte kunde sova i våningen ovanför så fick verksamheten läggas ner efter endast 10 månader och flytta till mer medgörlig lokalägare.

Sen följde en stillsam och nedåtgående period då Strand ägdes av Grand Hotell. Upprustningen kom med Jan Pehrsson som 1982 köpte loss fastigheten från Fri-murarna och hotelldriften från familjen Wallenberg. JP var fast besluten att göra Strand till ett lyxhotell. Nu är hotellet SAS/Radisson.

Hotellet har i dag många stamgäster som uppskattar personlig service och omtanke. Som stamgäst har man t.ex. badrock med eget namn samt hotellet ser till att gästens önskemål och speciella krav finns noterade.

Jubileumsåret firades med bl a nyöppnad Greta Garbo-svit.

Ett glat gäng Sweor på Strand. Uppmärksamma åhörare på Borgargillet.

Eva Kalling-Hansson avtackad med SWEA bricka.


f l y t t A u t

flytta utFrån Portugal har vi fått följande brev från f.d. styrelsemedlemmen Barbro Holgersson som flyttade ut under hösten 2012:

Bom Dia!

som vi säger härnere i Portugal

Det var ett tag sen sist och här har vi ”jobbat hårt” med att komma i ordning i vårt nya hemland. Det är stor skillnad på att jobba med myndigheter i Portugal jämfört med Sverige. Vi har dock fått igenom både bosättningsbevis och NHR certifikat (dokumentet som visar att vi är

s.k. ”residents” här).

Allt är krångligare här, det där med datorer är inte så utvecklat, utan det är papper och stämplar i alla riktningar. Man besöker elverket för att skriva un-der elavtalet, men innan dess måste man ha varit med en speciell blankett hos skatteverket och fått den vederbörligt stämplad och underskriven. På samma sätt är det med vatten och avlopp, men det är en helt annan myndighet och då måste man först ha fått underskrift och stämpel från stadsdelsnämnden som lig-ger i ett helt annat område.

För sjukförsäkringen måste vi ha ett pap-per från svenska försäkringskassan och gå med detta till den sociala myndighe-ten, men först en blankett stämplad och underskriven av en annan del av skat-temyndigheten. Sedan vänta i timmar på socialkontoret tillsammans med social-bidragstagare och människor med andra problem. Det är inga egna rum, utan allt sker relativt öppet. Så visst är det skillnad. Sedan blir det kopior, stämp-lar och underskrifter. Dessa uppgifter skickas därefter av dem till den svenska försäkringskassan och nu väntar vi bara på dokumentet som ger oss fri sjukvård här i Portugal och även normal sjukvård i Sverige.

Vad som fortfarande återstår är att fixa portugisiskt körkort, vilket också innebär en hel del hantering innan det är klart, bl.a. behövs ett läkarintyg. Den (för-hoppningsvis) sista myndighetskontak-ten för att bli ”portugis” är när vi ska ta in bilen som flyttgods. En av våra vänner som redan påbörjat denna process säger att det är betydligt svårare och krångli-gare än allt annat tillsammans. Vi tar allt detta med ro och försöker att anpassa oss

så gott det går och ”gilla läget”.

Bortsett från allt fixande så trivs vi mycket bra här, äter god mat, dricker goda viner, träffar nya människor (hittills mest svenskar och engelsmän). Fr ett par veckor sedan var vi uppe i Lissabon på SWEAs årsmöte med efterföljande middag med ”Livgardisterna” (dvs. respektive). Jättetrevligt!! Jag var även med Freja (nätverk och lunchklubb för skandinaviska kvinnor i Algarve) på visning av Cliff Richards vingård Adega do Cantor.

Det har redan blivit 3 besök på IKEA (2 i Sevilla och 1 i Lissabon), där vi köpt allt från möbler, prylar, ljus och Kalles kaviar. Internet är installerat och vi har nu även lokala mobiltelefoner. Vi har köpt ny TV och video och via Sling-boxen ser vi mycket på svensk TV, trots att vi har en 200-300 kanaler (engelska, amerikanska och lokala). Via Interne-tradion lyssnar vi på Sveriges Radio så vi har ganska bra koll vad som händer hemma i Sverige.

I vår condominium (bostadsrättsfören-ing) är 14 av 19 lägenheter sålda och nu börjar människor flytta in. Anläggningen är klar med fin trädgård, pool och inom-huspool, bubbel, bastu och gym. Vi trivs fantastiskt bra i vår lägenhet som har blivit riktigt hemtrevlig och mysig när vi har fått upp alla gardiner och tavlor.

Det finns ett stort utbud av matvaruaf-färer i Lagos (Intermarché, Pingo Doce, Continente, Lidl, m fl), plus fisk- och grönsaksmarknader och andra specialaf-färer. Restaurangerna är av hög klass och serverar mycket god mat till ett betydligt lägre pris än i Sverige. Generellt kan man säga att Portugal är ett mycket vän-ligt land med en hög servicegrad.

När det gäller att lära sig portugisiska (som inte är ett lätt språk) så har vi tyvärr inte kommit så långt ännu men

1200 åklagare, varav 20 kvinnor.

Vi fick också höra lite om Pakistans historia och om den svåra situationen av i dag med ständiga hot förorsakade av självmordsbombare och amerikanska drönarna som skickas upp från Afga-nistansidan för att släppa sina bomber innanför gränsen i terroristbekämp-ningssyfte. Allt detta drabbar förstås de civila och präglar vardagen. Annette berättade också om den pakis-tanska blasfemilagstiftningen som är otäck. För en smärre religiös hädelse kan man lätt bli dömd till döden. En annan märklig sedvänja är att det går att köpa sig fri från ett brott genom att betala s.k. blodspengar efter rådslag med religiösa mullor. Vi fick höra mycket spännande och intressant innan det var dags att av-njuta en god måltid i Borgargillets lokal.

Ny avtackning med bricka. Denna gång till Annette von Sydow i vacker Pakistandräkt.

vi ska ta tag i detta också. Tills vidare klarar vi oss med lexikon och Google översättningar eller helt enkelt med engelska.

Barbro Holgersson


f l y t t A h E m

flytta hemen lösning för allt fler utlandssvenskor

Ja, för mig var det definitivt så, efter tolv år i Grekland. Grekland blev aldrig rik-tigt hemma trots grekisk storfamilj och gynnsamma levnadsomständigheter. Så när barnbarnen började rada upp sig (två hittills) kändes det helt naturligt att åter-vända till Stockholm. För maken var det lika naturligt att stanna kvar i Grekland, när han nu kunnat slå rot igen efter sina 30 år i Sverige. Ingen separation, ingen skilsmässa, fortfarande gemensamma hem och äktenskap.

För skatteverket i Stockholm blev det en för svår ekvation. Bara två dagar efter min formella ansökan att få skriva mig i Sverige (som jag trodde var en for-malitet) kom beslutet att jag visst inte kan skriva mig här, trots enbart svenskt medborgarskap, trots lägenhet i Stock-holm, trots barn och barnbarn här. Jag hade dubbel bosättning och skulle vara skriven med min familj.”Min familj bor i Stockholm””Din familj är din make”

Lika spännande som det var att flytta från Sverige då år 2000, att få lämna det vanliga livet, börja på nytt i ett annat land, som ändå var bekant och tryggt, lika stor lättnad var det att komma till-baka förra året.

Tryggheten att tillhöra majoriteten.Säkerheten att förstå alla koder, att avläsa omgivningen och veta vad signa-lerna betyder.Nöjet att ha tillgång till hela kultur-utbudet utan inskränkningar, att läsa tidningen till frukosten.Skönheten i både vitsippsbackar och novemberregn.Privilegiet att ha gångavstånd till barn och barnbarn, att kunna träffa släkt och vänner.

Njutningen att få leva i världens vack-raste huvudstad.Ja, listan kan göras längre.

Men det finns ju en lista till:Längtan efter maken i vardagslivet (han kommer varenda månad).Saknaden efter vänner som är kvar och som jag nu träffar alldeles för sällan.Utsikten från terrassen över havet i sol och moln, regn och månljus, dimma och storm.

ändå svårt att se utanför sina referensra-mar och man är inte särskilt medveten om hur udda den svenska kulturen och mentaliteten är. Man tror gärna att Sve-rige är alltings medelpunkt och att the Swedish Way är en sorts normalitet som alla eftersträvar (i det är vi ganska lika amerikanerna, som på fullt allvar tror att alla vill vara amerikaner).

Att komma med andra erfarenheter och framför allt, att ifrågasätta, tas inte väl emot. Alla som bott utomlands och åter-vänder vet detta. Jag minns under min tid på Svenska Dagbladet hur frustrerade de korrespondenter som flyttade hem blev. Så länge de suttit på sina poster ute i världen hade resten av redaktionen lyssnat på dem och tacksamt tagit emot deras material, men när de kom tillbaka till hemmaredaktionen blev de satta på plats. De skulle minsann inte tro att de var något! Samma sak kan vi återvän-dande utlandssvenskar möta; vi ska inte tro att vi är nåt!

För mig har det varit lätt att återvända. Jag har inte bott ute så särskilt länge. Jag har hela tiden haft minst en fot kvar i Sverige – barnen, lantstället, släkt och vänner. Jag har besökt Sverige flera gånger varje år. Jag behövde inte bekymra mig om att söka jobb, eftersom flytten sammanföll med pensioneringen. Jag kunde skaffa mig den bostad jag ville. Jag hade redan ett nätverk.

Så egentligen är det väl inte jag som ska skriva en sådan här artikel. Det är många svenskor som flyttar hem från södra Europa i dessa dagar som har betydligt tuffare att åter ta sig in i det svenska samhället. Efter decennier utanför den svenska arbets- och bostadsmarknaden är det inte så lätt att etablera sig. Jobb är nog i allmänhet enklare att ordna än bostad, i alla fall i Stockholm och i alla fall om man har en utbildning och yr-keserfarenhet. Ute i landet kan det vara tvärtom. Där kan det finnas lägenheter men kanske sämre med jobb.

I höstas var jag inbjuden till SWEA:s hemvändardag i Stockholm. Ett 30-tal gamla och nya Sweor träffades på en middag och fick utbyta erfarenheter och kontaktuppgifter. Själv återupptar jag Sweaarbetet här i Stockholm och kandiderar som sekreterare till årsmö-

Doften av citron och olja när den nygril-lade fisken serveras på bordet.Smärtan i ben och rumpa av de obekvä-ma tavernastolarna (Den första grekiska vana jag lärde mig, var att det krävs fem stolar per person, en att sitta på och en att vila varje ben och arm på)

Så kontentan är förstås att det finns både fördelar och nackdelar.

Man kliver aldrig ner i samma flod två gånger, varken floden eller man själv är oförändrad. Efter en längre sejour i ett annat land är man inte samma person som när man flyttade ut. Ovillkorligen påverkas man av sitt nya liv, ändrar värderingar, får nya insikter och refe-rensramar.

Ibland känns Sverige självgott och okun-nigt, svenskarna med alla sina utlands-resor och språkkunskaper förvånansvärt provinsiella. Här omfamnar man många av uttrycken för mångkulturen, särskilt matvanorna som rör sig blixtsnabbt i globala banor. Men i grunden har man


t å g r E S A / ” S t i c k i n ”

tet i februari. För många återvändande svenskor blir SWEA en del i återanpass-ningen, i alla fall om man flyttar tillbaka till Stockholm, Göteborg, Västerås eller Skåne. Här finns både erfarenhet och vänskap.

Alla har varit i samma situation, återvänt efter längre eller kortare tid i annat land, etablerat sig på nytt med jobb, bostad och vänner. Därför finns det mycket hjälp att hämta och mycket förståelse för hur det känns. Inte minst socialt är det skönt att få glida in en gemenskap med nya vänner och kunna delta i föredrag, middagar, kulturevenemang, utflykter och hobbyverksamheter. SWEA Stockholm är den största en-skilda avdelningen och fungerar förstås helt annorlunda än den lilla tighta Atenavdelningen. Det blir inte samma överblick och inte samma närhet. Men å andra sidan lär man känna väldigt många personer och får del av intressanta män-niskoöden.

Så nu sitter jag här i vinterrusket och funderar på hur jag kunde vara så dum så jag flyttade från den grekiska vintern (f ö något av det bästa med Grekland, om ni frågar mig). Häromdagen började jag ”jobba”. Då blev jag dagmamma på heltid till lilla Sofia, tio månader, när hennes mamma återupptog sina studier.

I slutet av sportlovsveckan, i begynnande snöstorm, på stationen i Duved, i väntan på det försenade Östersundståget, hit-tade jag ett elskåp bemålat med tänk-värda ord som jag här delar med mig.

Efter att ha kommit med sista tåget den dagen, innan lands- och järnväg stängdes mellan Åre och norska gränsen, och efter ersättningsbuss till Sundsvall så hade vi

”Stick in”Som ett exempel på aktiviteter utanför det fastslagna programmet gjordes ett besök på Vårsalongen (bild nedan). Ef-ter upprop på nätet anslöt sig 17 Sweor

över 3 timmar på oss att ”göra” Sunds-vall innan tågförbindelse mot Stock-holm. Då gällde det att hitta sysselsätt-ning trots regn och rusk. Roligt när man hittade gamla Hotell Knaust och kunde fotografera i den berömda trappan!

Så småningom kom vi till Stockholm, 5 timmar försenade. Tänk vad snöflingor kan ställa till! Kerstin Graffman

Och nu har Skatteverket godkänt att jag bor i Sverige också.

Lalli Costoulas Svedling

till en guidad visning i början av mars. Deltagarna uttryckte sin uppskattning över denna typ av ”stick in” program som kommer att upprepas. Speciellt lämpligt för konstutställningar.


l i t E k u l t u r

Det är mycket man lär sig när man är med SWEA. Både stort och smått.

pan och SyrinxKulturgrupp 4 besökte i januari Kon-serthuset för en guidad visning då vi fick se och lära oss mycket som man normalt inte ser när man trängs med konsertbe-sökare. Bland annat fick vi veta att de fyra Carl Milles skulpturerna i vit gips som står i stora foajén hamnade där efter renoveringen på 70-talet. Från början stod de på balkonger bakom podiet. Skulpturerna föreställer Pan och de tre musorna Enterpe, Erato och Polyhym-nia.

Pan var enligt den grekiska mytologin en gud som associerades med naturen. Pan sägs fördriva tiden i skogen med att spela på sin flöjt och injaga skräck i människor med sin ludna kropp och bockfötter.

Enligt myten skall Pan ha förälskat sig i nymfen Syrinx och förföljt henne. För att undkomma förvandlade sig Syrinx till vass. Men Pan skar då av vassrören och band dem till en flerpipig flöjt; Panflöj-ten. Därigenom erövrade han henne – och kunde spela på henne.

Panflöjt heter på grekiska Syrinx. Claude Debussy har skrivit ett stycke för soloflöjt som heter Syrinx.

rättelseI förra numret av SWEA-bladet, i repor-taget från Sommarlunchen hade smugit sig in ett fel som jag gärna vill rätta till.

Skaparen av det fina lotteri-priset i form av en broccoliskulptur angavs felaktigt vara Gittan Dicksons sonhustru – när det skulle vara hennes dotter, konstnä-rinnan Catinca Nyström. I början av november ställde Catinca ut på Galleri Svea (vilket passande namn!) i Gamla Stan tillsammans med konstnärskollegan Inger Boström och jag begav mig dit för att be om ursäkt för missförståndet.

Det blev ett hjärtligt möte med en intressant konstnär och jag blev riktigt glad över alla humoristiskt och skickligt utförda skupturer och målningar. Kan inte låta bli att här återge några av dem och samtidigt tacka för broccolin som någon lycklig vinnare kunde ta med sig hem i somras.

Kerstin Graffman

boktipsetHär en kort recension av en mycket bra bok som vi läst i vår SWEA-bokklubb.

Morgon i Jenin av Susan Abulhawa

Denna bok handlar om det palestin-ska predikamentet och ger uttryck för det mänskliga lidandet som ger insikt samt drabbar känslomässigt. Det är en sensuell och passionerad berättelse om palestinsk kultur. Boken börjar med händelserna i Ein Hod 1948 då israelerna ockuperade palestinska, hundratals år gamla olivodlingar och skövlade hus och byar i norra Israel. En smärtpunkt även i Israel för orätt-färdiga övergrepp under detta krig. Intåget i Jenin, ett blodigt crescendo 2002, utgör avslutning i denna roman som är ett inlägg i en pågående debatt där den ena sidan är i det närmaste ohörbar.

Jag är glad att vi läste boken. Jag fick en annan vinkling på konflikten och förståelse för hur oerhört komplicerad Israel-Palestina frågan är. Boken finns i pocket.

Gunnel Gustafsson


b r A S i l i A n S k t d i A d E m r E c E p t

Brasilianska Diademet

I samband med Brasilienkvällen frågade några Sweor om det stora Brasilianska Diademet som Drottning Silvia ses bära vid högtidliga tillfällen. Det blev inte tid att berätta så här kommer historien:

Det Brasilianska Diademet, ibland kallat Kröningsdiademet (fast det aldrig burits vid någon kröning), är till övervägande del ett franskt 1700-talsarbete. Det mo-derniserades omkring 1820 då det fick sin nuvarande form. Denna ståtliga tiara bestående av massor av briljanter infat-tade i silver och guld är 12,5 cm högt och kanske det mest värdefulla smycket i den Bernadotteska stiftelsens ägo.

Diademet kallas det brasilianska där-för att det en gång tillhörde Amelie av Leuchtenberg, kejsarinna av Brasilien,

Pâo de Queijo (Brasilian-ska ostbröd)450 g maniokamjöl1 3/4 dl mjölk1 ¼ dl neutral olja3 stora ägg¾ dl parmesanost4 dl cheddar eller liknande(ta gärna mer av den starkare osten)

Häll maniokan i en bunkeKoka upp mjölk och olja, låt svalna någotRör ner vätskan i mjöletTillsätt ett ägg i tagetTillsätt den rivna osten Blanda väl, rulla till valnötsstora bollar Ta lite olja i händerna så inte degen fast-nar, Eller testa med mjölade händer.Lägg på plåt i ugn 200 grader 10-12 min.

Serveras varma, direkt. Håller inte att spara. Men, ingen fara, ni kommer att äta upp dem non-stop.Maniokamjölet finns att köpa i Hötorgs-hallen hos LatinamerikaspecialistenLycka till!Kerstin Graffman

Vid vår Brasilienafton bjöd vi på Feijoada, Bra-siliens nationalrätt.

Från början var feijoada något som Bra-siliens slavar tillagade då det var enkla, billiga ingredienser: bönor(feijäo), ris, grönkål och köttrester från deras rikare herrars kök. Numera serveras feijoadan i alla hem och också som lyxrätt på res-tauranger i Brasilien. Det kan ta mellan 5 och 24 timmar att laga en feijoada be-roende på ingredienserna. Huvudingre-diensen är alltid svarta bönor. Nedan det något förenklade recept vi använde oss av:

För 8 personer:600 gr svarta bönor på burk700 gr fläskkött/gärna rimmat/700 gr nötkött/märgpipa eller högrev500 gr sidfläsk3 st chorizokorvar3 st vitlöksklyftor2 st gula lökar2 st gröna paprikor600 gr krossade tomater på burk2,5 dl vatten3 st lagerblad1 tsk salt½tsk peppar½tsk tabasco

gift 1829 med Peter (don Pedro I), kej-sare av Brasilien i hans andra äktenskap. Amelie var född 1812 och yngre syster till vår svenska drottning Josefina av Leuchtenberg gift med Oscar I. Syst-rarna var döttrar till Napoleons styvson Eugène de Beauharnais och Augusta av Bayern. Kejsarinnetiden i Brasilien blev kort då Peter abdikerade 1831 och paret flyttade till Europa under namnet Hertigen och Hertiginnan av Braganza. Peter dog i Portugal redan 1834. Sedan dottern Maria dött i tuberkulos 1853 testamenterade Amelie, som avled 1873,

en hel mängd värdeföremål, bl a den s.k. brasilianska guldservisen och flera värdefulla smycken, däribland diademet, till sin syster i Sverige. De har sedan dess tillhört det svenska kungahuset. Diade-met kallas också Braganzatiaran.

Diademet bars alltid av Drottning Lou-ise vid Riksdagens högtidliga öppnande, Drottning Silvia bar det på det första officiella fotot och har sedan använt det vid högtidliga tillfällen. Senast vid Kron-prinsessparets bröllop. Det är mycket tungt, sägs väga 3 kilo, så en viss träning och kunglig hållning krävs för att bära det. Kerstin Graffman

Gör så här:Hetta upp en stekpanna med smör, stek köttet tills det fått fin stekyta. Lägg i sidfläsk och lök, stek ytterligare någon minut. Flytta allt till en gryta. Slå på vatten, tomater, vitlök och tabasco. Låt koka under lock tills köttet är mört. Skär köttet i bitar.Tillsätt bönor, korv, salt och peppar. Låt sjuda ca fem minuter till.Klipp gärna persilja eller koriander över den färdiga rätten.Servera med apelsinskivor, finstrimlad grönkål, ris och rostat maniokamjöl (farofa). Det sistnämnda kan uteslutas men går att hitta hos Latinamerikaspe-cialisten i Hötorgshallen..Stark chilisås med vitlök och pressad citronsaft är också gott till.

Lycka till!Cecilia Westman


b l å p o r t E n

blå portenVem har inte uppmärksammat den knall-blå järngrinden till vänster just när man kommit över Djurgårdsbron och undrat över färgen och varför den står just där? Lite sökning via Nationalstadsparkens hemsida gav följande historik:

På 1680-talet inhägnade Karl XI hela Norra och Södra Djurgården till en jaktpark, något som fanns vid varje euro-peiskt hov med självaktning. Jaktparken omgavs av en cirka två mil lång och två meter hög gärdesgård som behövdes för att hålla kvar det jaktbara viltet (som mest ca 1500 hjortar) men också för att förhindra att varg, björn och tjuvjägare tog sig in.

En Djurgårdsförvaltning med uppsy-ningsmän, grindvaktare och hovjägare bildades. För dessa uppläts små gårdar på Djurgården och dessa gårdar förutom lador och ekonomibyggnader var den enda bebyggelse som fanns inom parken. Man kunde komma in till parken genom att betala grindavgift vid någon av de många blåmålade grindarna.

Hovjägarna hade tidvis rättighet att bränna och utskänka brännvin, en verk-samhet som gav ett välkommet tillskott till lönen. Vid krögarämbetets inven-tering 1733 fanns 32 lokaler på Södra Djurgården som serverade sprit. De låg oftast i anslutning till jägarboställena vid grindarna.

Jaktparkens storhetstid varade fram till 1700-talets mitt. Den dåvarande kungen Adolf Fredrik var inte så jaktintresserad utan öppnade i stället upp området för utflykter och förlustelser. I slutet av 1820-talet revs stängslet och de kvarva-rande hjortarna flyttades till en mindre

hage vid nuvarande Hjorthagen.

Den nuvarande blå grinden bekostades av Oscar I, ritades av arkitekten och professorn Johan Adolf Hawerman och uppsattes på 1840-talet som ersättning för en äldre och uttjänt blå port vid östra änden av Lejonslätten som ingick i det gamla stängslet. År 1882 överlät Oscar II porten till Skogsinstitutet, då den inte längre behövdes i sitt gamla läge eftersom tillträdet till Djurgården blivit fritt. Porten flyttades då till Skogsinsti-tutets tomt vid änden av Strandvägen i anslutning till nuvarande Nobelparken. I början av 1920-talet, när Skogsinstitutet flyttade ut till Frescati, flyttades porten till Experimentalfältets entré nära nu-varande universitetet i Frescati där den

utgjorde en pampig infart.

Porten återbördades 1967 till Södra Djurgården i närheten av Djurgårds-bron, inte långt från den ursprungliga placeringen. Porten renoverades till sin nuvarande glans 2009 och gläder alla som går igenom den för att fortsätta promenaden utmed Djurgårdsbrunns-kanalen.

Porten är till största delen uppförd av gjutjärnselement, ett modernt konstruk-tionssätt vid mitten på 1800-talet. På grindbladen finns fyra förgyllda stora medaljonger, de två höga stolparna är krönta av förgyllda hjortar och högst upp på gjutjärnsbågen finns Oscar I:s förgyllda monogram med kunglig krona.Grindmedaljong med snöhätta.


V å r p r o g r A m m E t

Vårprogrammet 2013:Vårens program är redan i full gång men ännu återstår flera intressanta aktiviteter.

Luncherna på Restaurang Borggården första ons-dagen i varje månad kl 13:30

Måndagen den 18 marsLudvig Rasmusson, känd journalist och författare berättar

Fredagen den 12 aprilItalienkväll med Carl-Gustav Yrving, konstvetare, bosatt i Italien, samt några Sweor berättar

Tisdagen den 14 majRune Lemon vandrar med oss i Villastaden och Humlegården.

Sommarluncher på Djurgårdsbrunns Värdshus19 juni, 17 juli och 14 augusti

Sverigemiddagen äger rum den 8 augusti i Väs-terås

För vidare information se tidigare utskickat pro-gram eller på SWEA Stockholms hemsida.

Tisdagen den 11 juniSommarmiddag på Grand Hotell Saltsjöbaden

Glad Påsk!önskar SWEA

Stockholms styrelse

SWEA Professional nätverk

Hej,

Vid SWEAs årsmöte ställde jag frågan i plenum och det verkade då som om det var flera Sweor som skulle tycka det vore roligt att få igång ett professionellt nätverk även i SWEA Stockholm. Förslagsvis ses vi i ett förutsättningslöst första möte en kväll för att diskutera under vilka former vi vill och kan driva detta. Skicka ett e-mail till mig om du är en yrkesarbetande Swea intresserad av att delta i ett SWEA Professional nätverk, så återkommer jag med förslag på datum som vi kan ses. Allt gott!

Annette Lassinger E-mail: [email protected] Telefon: 070-820 80 40

SWEA i ett nötskal…..

SWEA är ett globalt nätverk med ungefär 7 500 svensktalande kvinnor i 73 avdel-ningar och 33 länder.

SWEA är den största Sverigefrämjande organisationen utanför Sverige och vårt syfte är att främja det svenska språket samt sprida svensk kultur och tradition.

SWEA ger donationer och delar ut stipendier för cirka 2 miljoner kronor per år.

SWEA är en icke vinstdrivande ideell organisation som erbjuder ett personligt kon-taktnät samt ger ett starkt stöd till den svenska industrin utomlands.

SWEA representeras på många platser i världen och spelar därför en viktig roll i svenska Utrikesdepartementets krisberedskapsplan.

Documents

-bladet...Regionordförandens rader 7 Temagrupper Ur Höstprogrammet 8-9 Jullunchen 10 Nya medlemmar Sanna Gibbs 11 ... tage från en repetition på Stadsteatern med förra årets