Upload
vanthuy
View
217
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
many and 3I from Sweden (Nixon 1957). In Den-mark, I have now swept two additional specimensin shadowy vegetation in a wood: One female andthe hitherto unknown male. The female agreeswell with Nixon's description and figures exceptfor the colour, which is apparently somewhatdarker as the large tergite is dark brown with onlythe hind margin slightly reddish-brown. Antennalsegments 1-3 are brownish-yellow; the legs are
dirty yellow. Length 3.8 mm.
Description of male
As female apart from sexual characters of antennaand gaster. Antennal segment I about 4.5 timeslonger than proximally wide; segment 2 about as
long as wide; segment 3 about 3.5 times longerthan width at apical end of keel, which is situateda little beyond middle of segment (Fig. 1); seg-
ment 4 3.5 times longer than wide; segment 13
2.5 times, the apical segment 4 times as long as
wide. Gaster less pointed apically and lighter thanin female. Seventh tergite brownish-yellow.Length 3.4 mm.
Material: Denmark. NEZ. Fergelund 22.VIII. 1986,
ld, 19. Leg. and coll. P. N. Buhl, Skibby.
Notiser 163
Nixon's (1957:81) key to males can be adaptedto this species by substituting couplet l5 with thefollowing text:
l5 Clypeus transversely keeled across middle so thatin profile it appears sharply angled and composedof two planes; frontal prominence withouttraceofemargination ....... 15a
- Clypeus with at most a feeble indication of suchkeel; frontal prominence with shallow emargina-tion.... 16
15a Predominantly pale brownish species with gasterbeyond petiole almost yellow over most of itsmedial surface; petiole about 4 times longer thanits middle width; emargination of flagellum 1
long, shallow, keel covering almost three-fourthsof length of segment; space between antennalsockets slightly raised along middle to form bluntlongitudinal keel (x40). ....... pallida (Thomson)
- Predominantly dark brownish species; petiolehardly 3 times longer than its middle width; emar-gination of flagellum I shorter, keel coveringabout half length of segment; space betweenantennal sockets without blunt longitudinal keel
.. . prudens Nixon
References
Nixon, G. E. J . 1957 . Hymenoptera Proctotrupoidea Dia-priidae subfamily Belytinae. - Handbk Ident. Br.Insects VIII 3(dii). London. 107 p.
P . N . Buhl, Marbaek-Parken 32 , DK-4050 Skibb",Denmark.
TVi可 OCka bё cker oIIl knott
臓SttII‰歴濯
9:も
ぞt∬17詰鶴紆路仁92755-4 Pris£ 8000
Under 1980-talet kom tva stё rre volymcr onl knot―
tens biologi,nanlligcn:"Blacknics,The futurc for
biological mcthods in intcgrated control''(M.Laird red), 1981.Acadcnlic Press,London och・・Black Flies: Ecology, Population Managemcnt.
and Annotatcd World List''(K.C Kim &R.WMcl ritt.rcd.). 1987,Pennsylvania Statc Univer―
sit).Prcss,Un市 ersity Paよ .USA.Dcn scnare avdcssa blda kan av画 0■ betraktas som cn milslolpe,
dhr utomordcntliga framstallningar av flcra span―
nandc forskningsfalt rcdOvisas Mcn hur fё rhancr
sig da crosskeys nyutkomna bok till dessa tidigarc
arbetcn,mcd andra ord~ 1lCr boken nagot bchov?
Ja. dct flnns uppcnbara fordclar mcd ctt samlat
grepp fran en fё rfattare.Det rnedger cn hclhetssyn
som saknasi samlingsverk.Ingen tordc hcner vara
battre skickad idag att skriva cn oversikt av knot―
tens biologi an CrOsskcy.Tveklё st kan dock inte
samma ttup uppnas,sOm nar spccialistcr i Kim
& Merritt clcgant behandlar knottlarvemas fё ―
dostratcgicr(Curric Och Craig), dC hydrodyna―
miska mystc● ema(Craig och Ga1loway)och ttё ―
utflё det sonl knotthabitat(WOttOn).Av dessa skal
bchOvs bё ckcr av bida slagcn hclt enkelt darfOr
ati dc kompletterar varandra
Boken inleds mcd ctt originellt kapitcl som cn
tankt jOumalist cner liknandc skullc kunna an―
vanda sig av fё r att snabbt kunna ta rcda pa fakta
om dcn grundlaggandc biologin hos knott Darcf―
tCrおりCr ett″ 1lig1 0Ch Spannande histonskt av_
snitt som avhandlar bl a hur tidiga upptacksresan―
dcn fick utsta knottens tcrror i bl a Arnazonas,
164 R′ε′″sノο77
Canada och Nya Zccaland. I bokens forsta dclbchandlas aven gcogransk utbredning och taxo―
nomi.Dct scnarc arju en kinkig bit nar det galler
knott,mcn dct marks att dctta ar hcmmaplan fё r
fёrfattarcn:ё versikten ar kOrt Och myckct bra.
Darc■crぉりer tVa tunga avsnit,det brsta om
knottcns akvatiska liv(agg― , laⅣ _ och puppsta―
dicma),dct andra om det vuxna stadict.Dessa tar
upp framst morf。 logi och ekologi. Larvutvcck―
lingcn fran agg OCh vidare beskrivs dcta」 erat Och
val mcd talrika jamぉ rclser mcllan tropikema och
tempercradc omraden. sarskilt intrcssanta avsnitt
utgёr dc som bchandlar knottlarvemas fOdointag,
inte nlinst betning av alger och prcdation(inklu_
sive kannibalism),som kan betraktas som atyp―
iska,Inen ingalunda ovanliga fenomen.Knottlar―
vema har en unik fOmaga att produccra ochutnyttta silkC fOr att skapaね stplatscr br sitt hak
fё rscdda bakbcn, vid fё riyttning som cn matar―
larv,sonl ankarlina vid drift samt solll fё rankring
av den orё rliga puppan Dcnna egenskap far utf6r_
lig bchandling Crosskey mcnar till och med att
silket ar hcnlligheten bakom knottcns framgang
SOm tturgrupp undcr manga mi10ncr ar.Natur―ligtvis atcrfinns ocksi utfёrligt rcdovisat knottlar―
vcmas brhallandc JH 01ika mittё faktOrer i dct
block av kapitel soln avhandlar den akvatiska fa―
sen En hcl del utrylllmc agnas Ocksa at knottlar―
vemas, och senarc i boken de vuxna knottcns
icnder,dvs prcdatorcr och parasitcr.
Ett sarskilt kapitel bchandlar forctiska knott(28
kanda arter),varS larv― och puppstadicr ar obligat
anpassade tin ctt l市 pa andra ttur,antingen tiofo―
tade kraftttur eller dagslandenymた r.Ofta ar pup―
porna placcrade pa exakt samma stalle pa dcss
bararc.Man har funnit rnanga rnorfologiska lnodi―
■kationer hos foretiska knott, Incn dct ar sallan
kant vartill de lanar Och dc ar fё rbluffande ollka
for olika artcr Ett fan fottanar att omnamnas.
Hos vissa artcr som levcr pa krabbor harlarvcma
cn speciell typ av "mikroskulpturerad" yta, som
kanskc,cnligt Crosskey,kan ηalpa larvcma att
motsta uttorkning och mekaniska pafrestningar
nar krabbOma nattetid gar upp pa land.
Liksom nar det gancr larvema uppvisar pup―
poma en mangfald av variation,inte rninst nar dct
gaHer galilamentcn och pupphuscts utfomning.
De fOrra varierar intc bara i antal utan ocksa i
hёgsta grad nar dct gallcr form. De liknas vid bl
a bananknippen,korvar,stamgafflar,honl,tunnor
och uppblasbara kladhangarc
De vuxna knottens morfologi prcscnteras i ett
clcgant kapitcl,varpaぉ巧cr aVSnitt som har en
mcr ckologisk ton och som behandlar reproduk―
tionsbeteenden,rnigrationer och fOdointag
Genonl att bokcn tar upp alla varldens knott(ca
1500 artcr ar kanda),dugcr dcn tyvarr● tin att
anvandas fёr att samla infomation onl nagon spC―
ciell art,kanskc mcd undantagお r宙ssa ttukdOms_
spridandc artcma,tex S′ ″″′ノン″ グα″″θs夕″.Detinns hclt enkelt intc utrymme fё r dctta.
Dct ar vardefunt att lnOrfologiska anpassningar
diskutcras i samband med en arts habitat cncr bc―
tccndc.Manga bldc valgrundade och inteHigcntahypotcscr prcsenteras,nar det gancr det adaptiva
i sadana egenskapcr.Det kan galla biomctrin hos
dc sol巧 adersfOrmadc filtreHngsorganen pa hu―
vudet(''ccphalic fans''),riktningen av det abdolni―
nala oledadc benet("prOICg"),eller inandiblemas
morfologi i fё rhanande till pupphusets typ, rnen
det inns talrika andra cxempcl.
Overlag ar bOken snygg och fri fran irritcrande
tryckfel,felakdga rcfcrenscr ctc Harお りer en avde tt fclaktigheter,som jag hittat.I ovcrgangen
mellan dct vuxna knottets svalg Och tarln inns
hos vissa artcr dcntiklar cllcr langa sagtandadc
tander som sticker in itamhalighcten.Funktionen
av sadana s k cibarala armaturer sags vara okand
pa ctt stanc i bokcn (s. 355), men angcs pa ctt
annat(Fig.19.10,s.585),vara Ctt forsvar motncmatoden(9/1(ヽ 力ο
`.`′
て:α νO′ ツヽ′ンs,genonl att dcssa
anordningar kan sticka och dё da nematodcns lnik―
roilarier,som kommerin med blodfodanMan forstar att ganska Fnyckct onl knottens bio―
logi har kom■ lit till kannedom genom dc Omfat―
tande studicma av denl sonl spridarc av den nyss
namnda parasitcn, som orsakar flodblindhet hos
manniskan i tropiska Afrika och Latinamerika,
och som plagoande br domesdcerade dJur.I bo―kcn bcskrivs intc bara knottcns blologi utan aven
manga parasiters,inklusive 071こ |力ο(′″(lα l,0ム'trノンs
Stilen ar oftast saklig och valprcscnterad I)a
och da genomsyras tcxten av cn torr humor somundantagsvis blir ganska malandc. Som cxcmpcl
kan namnas bcskrivningcn av s k avkortade pupp―
huS(SOm ar cn manga typer reprcscnteradc)Dcssa ar enligt Crosskcy hOs cn dcl arter tatt sam_
manvavda, medan andra ar lё st sanllnanknutna''like a snookcr― table pockct'' Eller varfor intc ta
cxcmplet pa hur korallrevsbildningama pa en ty―
pisk, ncdcroderad tropisk ё med vulkaniskt ur―
sprung liknar glasyren pa cn undeⅣ attenstarta
("likC iCing on a submarin cakc'')!11lustrationcma ar ёveriag bra. Ibland saknadc
jag dock bilder.Detta galldc inte minstお r dejambrandc avsnittcn av ollka artcrs och slaktens
morfologiska sardrag. Hur ser tcx den pa sa
manga satt abnorlna Crο _‐′rfα crοz′′′lls′ s ut(lar―
ven flltrcrar a,utan tycks ata bentiska tradalger
dar dc sitter i blasor i lavasubstratct,puppan sak―
nar pupphus, dct vuxna knottct flyger knappast
ans Osv)?
Trots att boken tar upp Over 1200 rcfcrcnser
saknas faktiskt nPagra titlar, bl a Axcl Pctcrsens
klassiska"Bidrag til dc danske Silnulicrs Natur―
historie'' fran 1924. 1)et alfabctiska registret ar
omfattandc och bra.
Som kunskapskana Om knOttens biologi ar The
Natural History of Black■ ics ovarderlig, mcn i―
bland ar Crosskcy Ovcrpedagogisk;han har en fё r―
kanek fOr termer.助 sallan introduccrar han ter―
mCr(Cncrletar upp nagOn gammal,sonl av nagon
anledning oj vunnit anklang i dcn vctcnskapliga
variden),definierar dcm,men anvander sig scdan
sanan cner aldrig av dcm (t cx haptobenthos,lapi―
dicolous och hcrbicolous,nycthemcral,cxolacust―
rinc, cumecs, cury― och stcnogamous). Dctta arnagot ёvcrambitiё st l flera fall framstar crosskcy
vidare som nagot av knottens fOrsvarsadvokat,
sonl nar en utgangspunkt vid namarc studicr visat
sig vara felaktig, illustrerat bl a i bokens avslu―
tande kapitel betitlat:''Blackflies、 vrongly and du―
biously associated、 vith human disorders''. Dctta
ma vara hant Och desto merjubcl(mellan radema)
kan utlasas vid bcskrivningcn om hur Amazona―
sindiancr av stammen Yanomami medお 可usning
ater knOttlarvcr bakade i bananblad(s.259)eller
hur naturhistorikelll Panas redan 1781 bcskrcv
smaken av innanmatct av knott, som ofrivilligt
hamnati hans mun,som sё ttsom honung(s.386).Dct scnare blir en elegant introduktion till dct an―
nars ganska nyligen upptackta bchOvet hos knott,
inklusive blodsugandc arter(hanar SOnl honor)att
inta ncktar fё r att gc flygenergi
Man kundc bara ёnska att liknande gedignaOversikter lades fram fOr andra insckter, va“ёr
intc t ex dagslandOr uppgifter om insekters natu―
ralichistoria tycks vara osedvanligt utspridda i lit―
tel・ aturen och det ar oftast ёvemaktigt fёr en en―
skild pcrson att sarskilt val kunna tacka in cns en
enda dJurgrupp.Bl a i detta sammanhang uppfyl―
lcr Crosskeys bok ctt stort behov
動わ7・′2ルイα′′7ク 1'ブsr
R′ c′″sJο77 165
Rubtsov,I A 1990 B″ εメ′′′S rSJ″″′″グαの Fauna ofthe USSR E)iptera Vol. 6:6 Second cdition 1042 s,424 svartvita planscher ISBN 90 04 08871 7. Nc、 v
Delhi.Oxonian Press Pvt Ltd Distribucras utanfor ln―dicn av E J.Brill Publ Cornp,Lciden Pris:150 USD
Rubtsovs so可 etiSka knottfauna utgavs forstagangcn 1940 Den andra omarbetadc och kraftigtutvidgade upplagan,som trycktes pa originalspra―
ket 1956,fё rcliggcr nu fOr fOrsta gangen i cngclsk
ёversattning
Fёrutom dcn alllllanna och myCket infomativa
inledningcn pa ca 200 sidor innchaner faunanframst bcstamningsnycklar till och bcskrivningar
av dc ca 300 soN7Jetiska knottartema.Dcssutomhar medtagits nara 50 arter kanda fran angran_
sandc omraden.Huvuddelen av de ca 40 svenska
artema bchandlas mcr ener mindrc utfOrligt Fё r
flertalet arter beskrivs kortfattat bada kё ncn samtlarv och puppa.Blologi och geogransk utbredning
beskrivs kortfattat. Morfologiska strukturcr vik―
tiga fёr bestamningen inustreras fOr Πenalet arter
Simulidtaxonolnin ar rnyCkct kompliccrad mcd
manga besvarliga artkomplex. Talande ar att
Rubtsov tredubbladc anantalet br So巧 etuniOnen
fran dcn forsta till dcn andra utgavan av faunan,
framst utifran detabstudier av hangcnitalicr.Ett
flertal arter nybcskrcvs 1956 endast utifran larvcr,
och Rubtsov betonadc tidigt viktcn av ett samfant
studium av samtliga levnadsstadicr.
En dircktё vcrsattning av en 35 ar gammal bok
ar givctvis pa manga punkter fOraldrad.Dct hade
varit ёnskvart att fё rlaget latit nagOn modcrn spc―
cialist bcarbctat tcxtcn m a p taxonomi och no―
menklatur.Skillnadema gentcmot t ex Crosskeys
(1987)checkliSt ar pafallande,intc nlinst vad gal―ler slaktesindelningen
Fran cn rcnt nordisk synpunkt ar den stora an―
delen asiatiska arter en belastning sonl gё r faunan
tungarbetad.Det stё rsta vardet tOrde ligga i att sa
manga av vara nordliga artcr bcskrivs,oftast rned
originalteckningar.Detta gё r Rubtsovs fauna till
ctt valkOmmet komplementtill ёvrig,farskarc bc―
stamningslitteratur.Dock lag dctta verk delvis till
grund fёr den taxononliska dclcn av GunnarCarlssons(Opusc.cnt.Suppl.21, 1962)avhand―ling om de svcnska knottcn,och tillfё r daJё r intc
sa mycket nytt fёr Sveriges vidkommande.
A″グ`″
sⅣブおsο″