-
HemmesjöbygdenÅrgång 34, 2010Nummer 1Hemmesjö sockenmed Åryd,
Billa,
Hemmesjö, Risinge,Södra Åreda ochGummatorp
Håll dig välunderrättad genom attregelbundet titta på
www.hembygd.se/kronoberg/hemmesjowww.aryd.se
Årsavgiften i Hemmesjö hembygdsföreningär 50 kronor per person.
Inbetalningskort
bifogas detta nummer av Hemmesjöbygden.Postgiro 72 98 81 -3.
Många medlemmar - föreningens styrka!
Söndagen den 28 mars kl 1 4 iRisingegården
Gammal och klok medörtläkekonstAnn-Louise Fransson från
Torslund,Ingelstad är expert på området ochberättar och låter oss
provsmaka
örtteer.
Årsmötesförhandlingar inleder.
Vi bjuder på kaffeAlla välkomna!
-
2
LARS-OLOF FRIBERG
Vår grannförenings, Tegnaby hembygdsförenings förre
ordförande,Lars-Olof Friberg är död. Namnet Friberg är väl
förankrat i Tegnabyhembygdsförening. Vid starten 1 951 var det hans
mor, IngeborgFriberg, som tog initiativet och blev ordförande i
åtta år. Däreftertog hans far, Gustav Friberg, över som ordförande
under 1 5 år.När Lars-Olof, efter ett långt yrkesl iv i Stockholm,
som pensionärbosatte sig i sin hembygd fick han förtroendet att ta
över somordförande. Tegnaby hembygdsförening var vid denna tidpunkt
idet närmaste insomnad men med stor energi och målmedvet-enhet
lyckades Lars-Olof på några år öka medlemsantalet kraftigtoch skapa
en god ekonomi för föreningen.Lars-Olof hade ett stort intresse för
kyrkplatsen i Tegnaby och förden gamla kyrkan i Hemmesjö. På 1
980-talet producerade han enutstäl lning om gamla kyrkan med
modeller, ritningar ochfotografier. 1 998 tog han fram en broschyr
om Hemmesjö gamlakyrka med historik och vackra fotografier. Flera
samarbeten mellanTegnaby och Hemmesjö hembygdsföreningar har haft
sinutgångspunkt i Hemmesjö gamla kyrka.Inom hembygdsrörelsen i
Kronobergs län var Lars-Olof enengagerad kraft. Hans förslag och
motioner fick genomslagskraftända upp i riksorganisationen Sveriges
Hembygdsförbund.Hembygdsföreningen i Tegnaby och hembygdsrörelsen
iKronobergs län har förlorat en engagerad och kunnig person.
---------------------------------
Med tanke på hur mycket gemensam historia Tegnaby ochHemmesjö
har finns det al l anledning att ha ett fortsatt samarbetemellan
hembygdsföreningarna. Så tycker också Tegnabyhembygdsförenings nye
ordförande, Per-Olof Andersson.Gemensamma aktiviteter, inbjudan ti
l l varandras evenemang ochmycket annat som får diskuteras fram. Om
det finns konkretaförslag så kan de framföras ti l l resp.
ordförande.
Claes Lissing
Lars-Olof Friberg,Tegnaby hembygds-förenings förreordförande.
Ett av hansstora intressen var att fåveta så mycket sommöjl igt om
Tegnabyträkyrka som revs på1 850-talet. Här står hanmed ett av de
föremålhan lyckats hitta frånden gamla kyrkan, enpelare av trä, som
antasha burit upp en läktare.Åldersbestämningengjordes med
dendro-kronologi (studium avårsringarnas växlingar).
Mot RisingeMot Växjö
Mot Hemmesjö
Skjutbana
Fornminnesregistretskarta över boplats-området i Hemmesjö.De
stora blåa områdenaär fornåkrar. Vid denröda markeringen inedre
delen av denstora fornåkern har denförhistoriska boplatsenoch två
historiskahusgrunder hittats.Se vidare artikel påsidan 4.
-
3
LARS-OLOF FRIBERG
Vår grannförenings, Tegnaby hembygdsförenings förre
ordförande,Lars-Olof Friberg är död. Namnet Friberg är väl
förankrat i Tegnabyhembygdsförening. Vid starten 1 951 var det hans
mor, IngeborgFriberg, som tog initiativet och blev ordförande i
åtta år. Däreftertog hans far, Gustav Friberg, över som ordförande
under 1 5 år.När Lars-Olof, efter ett långt yrkesl iv i Stockholm,
som pensionärbosatte sig i sin hembygd fick han förtroendet att ta
över somordförande. Tegnaby hembygdsförening var vid denna tidpunkt
idet närmaste insomnad men med stor energi och målmedvet-enhet
lyckades Lars-Olof på några år öka medlemsantalet kraftigtoch skapa
en god ekonomi för föreningen.Lars-Olof hade ett stort intresse för
kyrkplatsen i Tegnaby och förden gamla kyrkan i Hemmesjö. På 1
980-talet producerade han enutstäl lning om gamla kyrkan med
modeller, ritningar ochfotografier. 1 998 tog han fram en broschyr
om Hemmesjö gamlakyrka med historik och vackra fotografier. Flera
samarbeten mellanTegnaby och Hemmesjö hembygdsföreningar har haft
sinutgångspunkt i Hemmesjö gamla kyrka.Inom hembygdsrörelsen i
Kronobergs län var Lars-Olof enengagerad kraft. Hans förslag och
motioner fick genomslagskraftända upp i riksorganisationen Sveriges
Hembygdsförbund.Hembygdsföreningen i Tegnaby och hembygdsrörelsen
iKronobergs län har förlorat en engagerad och kunnig person.
---------------------------------
Med tanke på hur mycket gemensam historia Tegnaby ochHemmesjö
har finns det al l anledning att ha ett fortsatt samarbetemellan
hembygdsföreningarna. Så tycker också Tegnabyhembygdsförenings nye
ordförande, Per-Olof Andersson.Gemensamma aktiviteter, inbjudan ti
l l varandras evenemang ochmycket annat som får diskuteras fram. Om
det finns konkretaförslag så kan de framföras ti l l resp.
ordförande.
Claes Lissing
Lars-Olof Friberg,Tegnaby hembygds-förenings förreordförande.
Ett av hansstora intressen var att fåveta så mycket sommöjl igt om
Tegnabyträkyrka som revs på1 850-talet. Här står hanmed ett av de
föremålhan lyckats hitta frånden gamla kyrkan, enpelare av trä, som
antasha burit upp en läktare.Åldersbestämningengjordes med
dendro-kronologi (studium avårsringarnas växlingar).
Fornminnesregistretskarta över boplats-området i Hemmesjö.De
stora blåa områdenaär fornåkrar. Vid denröda markeringen inedre
delen av denstora fornåkern har denförhistoriska boplatsenoch två
historiskahusgrunder hittats.Se vidare artikel påsidan 4.
-
4
BOPLATSEN VID SKJUTBANAN
Intressanta fynd från både äldre och senare tider har gjorts vid
enarkeologisk undersökning i Hemmesjö socken.Norr om väg 25, väster
om Hinnasjön (nära skjutbanan vid denlånga uppförsbacken på väg 25
mot Växjö) bedriver LennartPeterssons Grus & Åkeri en större
grus- och bergtäkt. När manansökte om ti l lstånd för utvidgning av
verksamheten gjordes eftersakkunnig bedömning en arkeologisk
förundersökning av området.Undersökningen gjordes av UV Väst. Efter
en noggranngenomgång av terrängen för att bedöma trol iga lägen
förgravplatser och boplatser grävdes på utvalda platser
47provschakt med minigrävare.
Det undersökta området består av så kallad fossil åkermark,
ävenkallad fornåker. Vad är detta för något? Jo, det här är något
som ärmycket vanligt i våra trakter: Ett stycke mark, i detta fal l
på ca 650x 300 meter med många röjningsrösen.Fornåkern är en
lämning av övergiven odling. Där förekomsvedjning och sporadisk
stenröjning (därav röjningsrösena).Marken bearbetades med hacka och
skörden skördades medskära. När skörden minskade flyttade man ti l
l annan plats.
Inom den aktuel la fornåkern är rösena ganska oansenliga
ochsvåra att upptäcka. Några är flacka, 5-7 meter i diameter och
0,2-0,4 meter höga. Andra är mer toppiga, 4-6 meter i diameter
och0,3-0,6 meter höga. Två av röjningsrösena undersöktes medmaskin.
På den underl iggande marken fanns sot- och kolfläckarvilket tolkas
som att marken brandröjts före stenröjningen.Matjorden var i det
närmaste obefintl ig.
Det mest sannolika läget för en boplats bedömdes vara uppe
påhöjdsträckningen ända framme vid väg 25. Om man åker frånVäxjö
mot Risinge passerar man avtagsvägen mot Hemmesjö åthöger och
infarten ti l l skjutbanan ti l l vänster. Precis efter infarten ti
l l
skjutbanan, uppe på kullen som numera är avverkad, l
iggerboplatsen. Här grävde undersökarna provschakt och fann
bl.a.stolphål, rännor, härdar och en grop. - Anläggningarna
harförhistorisk karaktär, skriver man i rapporten, vi lket kan
tolkas somatt de är äldre än medeltida. I boplatsområdet fann man
också tvårektangulära husgrunder från historisk tid, 7x4 meter
respektive1 0x5 meter. Märkl igt nog finns dessa hus inte med på
någon av deäldre kartorna över området. Har du kännedom eller idéer
omvarför det legat hus här så hör av dig ti l l red.
Ytterl igare ett intressant fynd gjordes. Mitt inne i
fornåkersområdethittades ett sentida stenbrott med storleken 1 2x7
meter.Brytningen har sannolikt skett med hjälp av eld.
Vad händer nu med området? I rapporten ges förslag ti l l
enslutundersökning av både röjningsröseområdet, boplatsen och
dehistoriska husgrunderna. Men det bl ir ingen mer
undersökningeller grävning. För att gå vidare med undersökningar
krävs oftastatt det är något mycket speciel lt som kan ti l lföra
ny kunskap. Såbedömdes inte detta område vara av
Länsstyrelsenskulturmil jöenhet. Nu är det fritt för exploatören
att fortsätta sinverksamhet.
Man kan verkl igen förstå våra förfäders val av läge för
boplatsen.Den allra högsta punkten i området med utsikt ner över
Hinnasjönoch Hemmesjösjön. I norr såg man Lövsjön och via dessa
sjöarkunde man färdas ti l l och från Helgasjön via Toftasjön
vidSandsbro.Idag susar vi snabbt förbi platsen utan att ha en aning
om vad somfunnits där. Tack vare Lennart Peterssons Grus&Åkeri
vet vi nu l itemer.Rapporten i sin helhet kan läsas på Internet som
en PDF-fi l . Sökpå Fossil åkermark i Hemmesjö.Intressant är det
dock att detta är, mig veterl igt, den endaförhistoriska boplatsen
inom Hemmesjö som blivit föremål för
-
5
Intressanta fynd från både äldre och senare tider har gjorts vid
enarkeologisk undersökning i Hemmesjö socken.Norr om väg 25, väster
om Hinnasjön (nära skjutbanan vid denlånga uppförsbacken på väg 25
mot Växjö) bedriver LennartPeterssons Grus & Åkeri en större
grus- och bergtäkt. När manansökte om ti l lstånd för utvidgning av
verksamheten gjordes eftersakkunnig bedömning en arkeologisk
förundersökning av området.Undersökningen gjordes av UV Väst. Efter
en noggranngenomgång av terrängen för att bedöma trol iga lägen
förgravplatser och boplatser grävdes på utvalda platser
47provschakt med minigrävare.
Det undersökta området består av så kallad fossil åkermark,
ävenkallad fornåker. Vad är detta för något? Jo, det här är något
som ärmycket vanligt i våra trakter: Ett stycke mark, i detta fal l
på ca 650x 300 meter med många röjningsrösen.Fornåkern är en
lämning av övergiven odling. Där förekomsvedjning och sporadisk
stenröjning (därav röjningsrösena).Marken bearbetades med hacka och
skörden skördades medskära. När skörden minskade flyttade man ti l
l annan plats.
Inom den aktuel la fornåkern är rösena ganska oansenliga
ochsvåra att upptäcka. Några är flacka, 5-7 meter i diameter och
0,2-0,4 meter höga. Andra är mer toppiga, 4-6 meter i diameter
och0,3-0,6 meter höga. Två av röjningsrösena undersöktes medmaskin.
På den underl iggande marken fanns sot- och kolfläckarvilket tolkas
som att marken brandröjts före stenröjningen.Matjorden var i det
närmaste obefintl ig.
Det mest sannolika läget för en boplats bedömdes vara uppe
påhöjdsträckningen ända framme vid väg 25. Om man åker frånVäxjö
mot Risinge passerar man avtagsvägen mot Hemmesjö åthöger och
infarten ti l l skjutbanan ti l l vänster. Precis efter infarten ti
l l
skjutbanan, uppe på kullen som numera är avverkad, l
iggerboplatsen. Här grävde undersökarna provschakt och fann
bl.a.stolphål, rännor, härdar och en grop. - Anläggningarna
harförhistorisk karaktär, skriver man i rapporten, vi lket kan
tolkas somatt de är äldre än medeltida. I boplatsområdet fann man
också tvårektangulära husgrunder från historisk tid, 7x4 meter
respektive1 0x5 meter. Märkl igt nog finns dessa hus inte med på
någon av deäldre kartorna över området. Har du kännedom eller idéer
omvarför det legat hus här så hör av dig ti l l red.
Ytterl igare ett intressant fynd gjordes. Mitt inne i
fornåkersområdethittades ett sentida stenbrott med storleken 1 2x7
meter.Brytningen har sannolikt skett med hjälp av eld.
Vad händer nu med området? I rapporten ges förslag ti l l
enslutundersökning av både röjningsröseområdet, boplatsen och
dehistoriska husgrunderna. Men det bl ir ingen mer
undersökningeller grävning. För att gå vidare med undersökningar
krävs oftastatt det är något mycket speciel lt som kan ti l lföra
ny kunskap. Såbedömdes inte detta område vara av
Länsstyrelsenskulturmil jöenhet. Nu är det fritt för exploatören
att fortsätta sinverksamhet.
Man kan verkl igen förstå våra förfäders val av läge för
boplatsen.Den allra högsta punkten i området med utsikt ner över
Hinnasjönoch Hemmesjösjön. I norr såg man Lövsjön och via dessa
sjöarkunde man färdas ti l l och från Helgasjön via Toftasjön
vidSandsbro.Idag susar vi snabbt förbi platsen utan att ha en aning
om vad somfunnits där. Tack vare Lennart Peterssons Grus&Åkeri
vet vi nu l itemer.Rapporten i sin helhet kan läsas på Internet som
en PDF-fi l . Sökpå Fossil åkermark i Hemmesjö.Intressant är det
dock att detta är, mig veterl igt, den endaförhistoriska boplatsen
inom Hemmesjö som blivit föremål för
-
6
grävning. Det finns säkert många andra boplatser inom socknenmen
det är först om någon vil l exploatera marken som det kan bliaktuel
lt att undersöka.För två år sedan gjorde Kronobergs arkeologiska
förening ettförsök att hitta boplatser genom att leta efter fl
intavslag. Fleraplatser runt Södra Åredasjön undersöktes utan
resultat. Detbehöver inte betyda att det saknas förhistoriska
boplatser runtsjön. Det krävs en hel del tur för att leta på rätt
stäl le.Claes Lissing
I förra numret av Hemmesjöbygden efterlystes gamla vykort. I
vårtarkiv finns flera stycken från fabriksområdet i Åryd men inte
såmånga andra. Efterlysningen gav inte så många resultat så
våraläsare får ytterl igare en chans. Men av Nauras Minelmio i Åryd
harvi fått låna föl jande intressanta vykort. Bi lderna är
frisläppta förpublicering 1 960 och bör vara tagna detta år el ler
året före.Panorama över fabriken, Sågviken och herrgården i
Åryd.Centralt i bi lden syns den nybyggda spånskivefabriken med
stortförråd av ”Åryved”. På den tiden ti l lverkade man själv det
spånsom behövdes. Järnvägen går här i den gamla sträckningen ochupp
ti l l fabriken går ett stickspår. Längst ti l l vänster, vid
sjökanten,står ett stort skjul där det ti l lverkades järnvägssl
ipers. På andrasidan Sågviken syns alla växthusen som hör ti l l
herrgårdensträdgårdsmästeri. Den gamla bron ti l l Ugnsholmen
finnsfortfarande kvar.Nybyggnation i Åryd. Tvärs genom bilden löper
Växjövägen motRisinge i vänster bildkant. I bakgrunden ti l l
vänster syns torpetKällelund och tre nybyggda vil lor längs
Växjövägen. I bakgrundenti l l höger l igger Sjösalavägen med sin
mestadels nya bebyggelseoch längst ti l l höger torpet
Sjöbacken.Centralt i bi lden l igger de nybyggda husen längs
Värendsvägensmittersta del och längs Skogsvägen. På den norra och
södra delenav nuvarande Värendsvägen är det fortfarande åkermark.
Alla
VYKORT FRÅN FÖRR
-
7
grävning. Det finns säkert många andra boplatser inom socknenmen
det är först om någon vil l exploatera marken som det kan bliaktuel
lt att undersöka.För två år sedan gjorde Kronobergs arkeologiska
förening ettförsök att hitta boplatser genom att leta efter fl
intavslag. Fleraplatser runt Södra Åredasjön undersöktes utan
resultat. Detbehöver inte betyda att det saknas förhistoriska
boplatser runtsjön. Det krävs en hel del tur för att leta på rätt
stäl le.Claes Lissing
I förra numret av Hemmesjöbygden efterlystes gamla vykort. I
vårtarkiv finns flera stycken från fabriksområdet i Åryd men inte
såmånga andra. Efterlysningen gav inte så många resultat så
våraläsare får ytterl igare en chans. Men av Nauras Minelmio i Åryd
harvi fått låna föl jande intressanta vykort. Bi lderna är
frisläppta förpublicering 1 960 och bör vara tagna detta år el ler
året före.Panorama över fabriken, Sågviken och herrgården i
Åryd.Centralt i bi lden syns den nybyggda spånskivefabriken med
stortförråd av ”Åryved”. På den tiden ti l lverkade man själv det
spånsom behövdes. Järnvägen går här i den gamla sträckningen ochupp
ti l l fabriken går ett stickspår. Längst ti l l vänster, vid
sjökanten,står ett stort skjul där det ti l lverkades järnvägssl
ipers. På andrasidan Sågviken syns alla växthusen som hör ti l l
herrgårdensträdgårdsmästeri. Den gamla bron ti l l Ugnsholmen
finnsfortfarande kvar.Nybyggnation i Åryd. Tvärs genom bilden löper
Växjövägen motRisinge i vänster bildkant. I bakgrunden ti l l
vänster syns torpetKällelund och tre nybyggda vil lor längs
Växjövägen. I bakgrundenti l l höger l igger Sjösalavägen med sin
mestadels nya bebyggelseoch längst ti l l höger torpet
Sjöbacken.Centralt i bi lden l igger de nybyggda husen längs
Värendsvägensmittersta del och längs Skogsvägen. På den norra och
södra delenav nuvarande Värendsvägen är det fortfarande åkermark.
Alla
-
8
husen hade samma utseende men några var aningen större. Idagär
det svårt att tro att husen en gång sett l ikadana ut. I
förgrundensyns fotbol lsplanen.Husen, som uppfördes av stiftelsen
Värendshus, kal lades ifolkmun för "Negerbyn". Det var mycket
problem med rök ochkolos i början. Ett av husen brann 1 963.
KÄLLOR I HEMMESJÖ SOCKEN
För precis 25 år sedan, i mars 1 985, skickade
Hemmesjöhembygdsförening ti l l Länsstyrelsen resultatet av en
inventeringav källor i Hemmesjö socken. Bland dem som bidrog
medinformation var bl.a. Edvard Gustafsson i Hemmesjö
Norratorp,Elvy Persson i Åreda Södergård och Kenneth Gleisner
iGummatorp. 22 platser rapporterades med avseende på
läge,konstruktion, funktion, vattenföring, muntl iga traditioner
mm.Vad har hänt med källorna de senaste 25 åren? Sedan man
välbörjade diskutera källor och käll inventering har flera,
tidigare interapporterade källor, bl ivit noterade. Det har också
varit någrakraftiga stormar med enorma skogslösa ytor som följd.
Dessutomhar det varit en intensiv trafik av skogsmaskiner i våra
marker.Har gamla källor vaknat ti l l l iv när det inte längre
finns en skogsom suger åt sig? Har källorna körts sönder
vidskogsavverkningen? Finns det fler käl lor än de som
rapporteradesin 1 985? Dessa frågor och fler därti l l vi l l nu
länsstyrelsen atthembygdsföreningarna hjälper ti l l att
besvara.Det här bl ir ett utmärkt ti l lfäl le att röra på sig ute
i skog och mark.Så snart våren kommer försöker vi beta av by efter
by så att helaHemmesjö socken blir genomgången. Vid förra
inventeringen vardet få uppgifter från bl.a. Risinge, Hemset och
Bil la. Men det skallvi ändra på nu.
Vad är då en källa? - En källa är en naturl ig dräneringspunkt
förgrundvattenmagasin i jordlager el ler berggrund, lyder en
mervetenskaplig förklaring. Enkelt uttryck kan källan ses som en
platsdär vatten rinner upp under hela året, även när marken är
frusen.
-
9
husen hade samma utseende men några var aningen större. Idagär
det svårt att tro att husen en gång sett l ikadana ut. I
förgrundensyns fotbol lsplanen.Husen, som uppfördes av stiftelsen
Värendshus, kal lades ifolkmun för "Negerbyn". Det var mycket
problem med rök ochkolos i början. Ett av husen brann 1 963.
KÄLLOR I HEMMESJÖ SOCKEN
För precis 25 år sedan, i mars 1 985, skickade
Hemmesjöhembygdsförening ti l l Länsstyrelsen resultatet av en
inventeringav källor i Hemmesjö socken. Bland dem som bidrog
medinformation var bl.a. Edvard Gustafsson i Hemmesjö
Norratorp,Elvy Persson i Åreda Södergård och Kenneth Gleisner
iGummatorp. 22 platser rapporterades med avseende på
läge,konstruktion, funktion, vattenföring, muntl iga traditioner
mm.Vad har hänt med källorna de senaste 25 åren? Sedan man
välbörjade diskutera källor och käll inventering har flera,
tidigare interapporterade källor, bl ivit noterade. Det har också
varit någrakraftiga stormar med enorma skogslösa ytor som följd.
Dessutomhar det varit en intensiv trafik av skogsmaskiner i våra
marker.Har gamla källor vaknat ti l l l iv när det inte längre
finns en skogsom suger åt sig? Har källorna körts sönder
vidskogsavverkningen? Finns det fler käl lor än de som
rapporteradesin 1 985? Dessa frågor och fler därti l l vi l l nu
länsstyrelsen atthembygdsföreningarna hjälper ti l l att
besvara.Det här bl ir ett utmärkt ti l lfäl le att röra på sig ute
i skog och mark.Så snart våren kommer försöker vi beta av by efter
by så att helaHemmesjö socken blir genomgången. Vid förra
inventeringen vardet få uppgifter från bl.a. Risinge, Hemset och
Bil la. Men det skallvi ändra på nu.
Vad är då en källa? - En källa är en naturl ig dräneringspunkt
förgrundvattenmagasin i jordlager el ler berggrund, lyder en
mervetenskaplig förklaring. Enkelt uttryck kan källan ses som en
platsdär vatten rinner upp under hela året, även när marken är
frusen.
-
10
Källan kan ligga som ett stensatt el ler brädfordrat hål el ler
kanrinna fram ute i ett surdrag. För att göra inventering ännu
merintressant skall vi även ta med anlagda brunnar som användesoch
finns kvar vid de torplämningar som finns på många platser
isocknen. På detta sätt får vi mer kunskaper om
gammaltorpbebyggelse i socknen. I många fal l är brunnarna igenfyl
ldamed sten för att förhindra olyckor men de brukar gå att hitta
ändå.
Gör nu så här: Studera kartorna med de tidigare
rapporteradekällorna och noteringar om vilka källor som kommit ti l
l kännedomdärefter. Fundera sedan på om du vet fler platser i
terrängen somkan vara källor. Hör av dig ti l l redaktören så att
uppgifterna kansammanstäl las. Våren är den bästa tiden att
upptäcka källornamen inventeringen pågår hela året. Rapportera
gärna efter hand,så fort du hittar något. Ut och leta men var
försiktig med att provavattnet. Djur, avlopp och trafik orsakar
lätt föroreningar i vattnet.
När det gäl ler Bil la och Åryd finns ingen karta men här är
kändaBrännerikäl lorna väster om Bil la Nygård, Brännerikäl lan
nära Bil laNorregård, stenfyl ld brunn bakom f.d. ålderdomshemmet
samt”Daniela källa” vid utfarten ur Bil la mot Åryd.Claes
Lissing
På kartan över Södra Åreda med Åredasjön i mitten är
deregistrerade källorna utmärkta med en svart punkt inti l l de
gråasiffermarkeringarna.
EfterlysningVet du någon som bor utanför Åryds postnummerområde
som kundetänkas ha glädje av att läsa tidningen Hemmesjöbygden från
Hemmesjöhembygdsförening? Meddela redaktören så skickar vi
tidningen.
Nyinflyttad?Hemmesjö hembygdsförening hälsar alla nyinflyttade
välkomna. Har duflyttat till Åryd, Risinge, Billa, Södra Åreda,
Hemmesjö ellerGummatorp? Köp hembygdsföreningens bok "Skogen - vårt
levebröd i100 år". På 200 sidor får du veta mycket om din hembygd.
Boken komut 2001 men innehållet är tidlöst. Pris: 1 00 kr. Köpes
via redaktören.
-
11
Källan kan ligga som ett stensatt el ler brädfordrat hål el ler
kanrinna fram ute i ett surdrag. För att göra inventering ännu
merintressant skall vi även ta med anlagda brunnar som användesoch
finns kvar vid de torplämningar som finns på många platser
isocknen. På detta sätt får vi mer kunskaper om
gammaltorpbebyggelse i socknen. I många fal l är brunnarna igenfyl
ldamed sten för att förhindra olyckor men de brukar gå att hitta
ändå.
Gör nu så här: Studera kartorna med de tidigare
rapporteradekällorna och noteringar om vilka källor som kommit ti l
l kännedomdärefter. Fundera sedan på om du vet fler platser i
terrängen somkan vara källor. Hör av dig ti l l redaktören så att
uppgifterna kansammanstäl las. Våren är den bästa tiden att
upptäcka källornamen inventeringen pågår hela året. Rapportera
gärna efter hand,så fort du hittar något. Ut och leta men var
försiktig med att provavattnet. Djur, avlopp och trafik orsakar
lätt föroreningar i vattnet.
När det gäl ler Bil la och Åryd finns ingen karta men här är
kändaBrännerikäl lorna väster om Bil la Nygård, Brännerikäl lan
nära Bil laNorregård, stenfyl ld brunn bakom f.d. ålderdomshemmet
samt”Daniela källa” vid utfarten ur Bil la mot Åryd.Claes
Lissing
På kartan över Södra Åreda med Åredasjön i mitten är
deregistrerade källorna utmärkta med en svart punkt inti l l de
gråasiffermarkeringarna.
EfterlysningVet du någon som bor utanför Åryds postnummerområde
som kundetänkas ha glädje av att läsa tidningen Hemmesjöbygden från
Hemmesjöhembygdsförening? Meddela redaktören så skickar vi
tidningen.
Nyinflyttad?Hemmesjö hembygdsförening hälsar alla nyinflyttade
välkomna. Har duflyttat till Åryd, Risinge, Billa, Södra Åreda,
Hemmesjö ellerGummatorp? Köp hembygdsföreningens bok "Skogen - vårt
levebröd i100 år". På 200 sidor får du veta mycket om din hembygd.
Boken komut 2001 men innehållet är tidlöst. Pris: 1 00 kr. Köpes
via redaktören.
-
12
IRisingefinnsockså”Johanssonkälla”,isödrakantenavväg25,straxvästerombusskuren.För
övrigtfinnsdetstora”vitafläckar”pådennakarta.Brunnarvidtorplämningarkännervifrån
Lyckanshöjd,ÖstanåochMoavadiRisingesamtfrånsoldattorpetvidHemmesjögamlakyrka.
PROGRAM 201 0
- Årsmöte i Hemmesjö hembygdsförening söndagen den 28 marsmed
början kl. 1 4 i Risingegården. Se framsidan.
- Valborgsmässoafton, 30 april kl. 20.30, firas i Åry
herrgårdsparkmed sång av Hemmesjö kyrkokör, valborgseld, vårtal och
fyrverkeri.
- Gökotta. Pingstafton, lördagen den 22 maj kl. 07. En morgon
inaturen. Vi samlas vid en sommarstuga i norra kanten av
Tegnabysjön. Vinjuter av våren och det medhavda kaffet. Liten
tipsrunda.Vägbeskrivning: Vid de sista husen i Billa mot Tegnaby,
Snickarbodenoch Rudebro, sväng in på liten väg mot söder. Kör ca 1
km.Hembygdsföreningens skyltar kommer att finnas till hjälp. Vi
hälsarspeciellt medlemmarna i Tegnaby hembygdsförening
välkomna!
- Hembygdsdag. Söndagen den 1 augusti kl. 1 3 .30 på
Masugnsvägen iÅryd. Detaljerat program kommer på anslagstavlor och
hemsida.
- Kulturarvsdagen. Söndagen den 12 september kl. 1 4. Årets tema
ärKulturens vägar. Vi samlas på parkeringen vid kyrkan i Billa och
tar enpromenad längs bl.a. gamla Risinge kyrkväg, stenbron över
Klackemadenoch tar oss tillbaka över Klackebäcken där Billa kvarnar
en gång legat.Tag med kaffekorg om vädret är lämpligt.
Fler programpunkter kan tillkomma. Meddelande sätts upp
påanslagstavlorna i Södra Åreda (Södergården), Risinge
(näraRisingegården och vid Vitarörsvägens början), Åryd (vid
affären) samtBilla (på kyrkans anslagstavla).
Besök gärna Åryds Bruksmil jö på Masugnsvägen. Kaffeserveringoch
programverksamhet sommartid. Vil l du veta mer om bruket såfinns
det telefonnr ti l l guider på anslag vid masugnen.
-
1 3
IRisingefinnsockså”Johanssonkälla”,isödrakantenavväg25,straxvästerombusskuren.För
övrigtfinnsdetstora”vitafläckar”pådennakarta.Brunnarvidtorplämningarkännervifrån
Lyckanshöjd,ÖstanåochMoavadiRisingesamtfrånsoldattorpetvidHemmesjögamlakyrka.
PROGRAM 201 0
- Årsmöte i Hemmesjö hembygdsförening söndagen den 28 marsmed
början kl. 1 4 i Risingegården. Se framsidan.
- Valborgsmässoafton, 30 april kl. 20.30, firas i Åry
herrgårdsparkmed sång av Hemmesjö kyrkokör, valborgseld, vårtal och
fyrverkeri.
- Gökotta. Pingstafton, lördagen den 22 maj kl. 07. En morgon
inaturen. Vi samlas vid en sommarstuga i norra kanten av
Tegnabysjön. Vinjuter av våren och det medhavda kaffet. Liten
tipsrunda.Vägbeskrivning: Vid de sista husen i Billa mot Tegnaby,
Snickarbodenoch Rudebro, sväng in på liten väg mot söder. Kör ca 1
km.Hembygdsföreningens skyltar kommer att finnas till hjälp. Vi
hälsarspeciellt medlemmarna i Tegnaby hembygdsförening
välkomna!
- Hembygdsdag. Söndagen den 1 augusti kl. 1 3 .30 på
Masugnsvägen iÅryd. Detaljerat program kommer på anslagstavlor och
hemsida.
- Kulturarvsdagen. Söndagen den 12 september kl. 1 4. Årets tema
ärKulturens vägar. Vi samlas på parkeringen vid kyrkan i Billa och
tar enpromenad längs bl.a. gamla Risinge kyrkväg, stenbron över
Klackemadenoch tar oss tillbaka över Klackebäcken där Billa kvarnar
en gång legat.Tag med kaffekorg om vädret är lämpligt.
Fler programpunkter kan tillkomma. Meddelande sätts upp
påanslagstavlorna i Södra Åreda (Södergården), Risinge
(näraRisingegården och vid Vitarörsvägens början), Åryd (vid
affären) samtBilla (på kyrkans anslagstavla).
Besök gärna Åryds Bruksmil jö på Masugnsvägen. Kaffeserveringoch
programverksamhet sommartid. Vil l du veta mer om bruket såfinns
det telefonnr ti l l guider på anslag vid masugnen.
-
14
ÖPPET HUS I HEMBYGDSSTUGAN
Kan vi ordna en träffpunkt på Masugnsvägen i Åryd?
Vad? Värmestuga, träffpunkt, fika, pyssel med trädgård,
stuga,trädgårdsmöbler mm, diskussioner, historier, gemenskap II.
.Med dessa ord bjuder Hemmesjö hembygdsförening in ti l l öppethus
vid hembygdsstugan, Masugnsvägen 1 2 i Åryd.
När? Tisdagar kl. 9-1 2 från om med den 1 3 apri l och fram ti l
lsommarkaféets början. Kom och gå som det passar. Titta in när
dupromenerar förbi.
För vem? För al la daglediga som har lust att träffas en
stundunder enkla former.
Alla är välkomna!
ÅRYDS STATIONSHUS RIVS?
Byggnadsnämnden i Växjö kommun har fått in en ansökan omrivning
av Åryds station med ti l lhörande uthus. Banverketmotiverar sin
ansökan med att det inte går att säl ja huset eftersomen framtida
verksamhet i huset inte skul le bl i säker med buller,strömförande
ledningar, strålning och vibrationer. Man skriverockså att
byggnaden kan vara en begränsning i den framtidautbyggnaden och här
har vi den trol iga orsaken ti l l attrivningsansökan kommer just
nu. Som bekant planerar banverketatt bygga ett mötesspår i Åryd.
Man skriver i sin ansökan att manockså prövat det kulturhistoriska
värdet men inte funnit det hainverkan på beslutet.
Åryds station byggdes när järnvägsl injen Carlskrona-Wexiö komti
l l på 1 870-talet. Stationsbyggnaden är nu den enda av
ursprunglig karaktär som finns kvar längs banan. Til l stationen
harockså funnits ett godsmagasin som låg strax öster
omstationshuset. Magasinet revs på 1 980-talet när spåren lades
omoch sträckningen mot Hovmantorp ändrades.
I Landsantikvariens yttrande över rivningsansökan
poängterasstationsbyggnadens kulturhistoriska värde men konstateras
l iteuppgivet att rivningarna av stationshus sker på
regeringensuppdrag och att det är svårt att driva frågan om
bevarande. Enenkel dokumentation av platsen föreslås.
Inti l l stationsbyggnaden finns ett timrat uthus under tegel
och påhuggen stengrund, ca 7x4 meter , trol igen även det från 1
870-talet.Det verkar vara i gott skick och borde kunna flyttas med
hjälp avnedmontering. Har du behov av ett timrat uthus så hör av
dig så attåtminstone ett hus kan räddas.
På tomten finns en pampig jordkällare i huggen sten och en
mindrekajanläggning.
-
1 5
Kan vi ordna en träffpunkt på Masugnsvägen i Åryd?
Vad? Värmestuga, träffpunkt, fika, pyssel med trädgård,
stuga,trädgårdsmöbler mm, diskussioner, historier, gemenskap II.
.Med dessa ord bjuder Hemmesjö hembygdsförening in ti l l öppethus
vid hembygdsstugan, Masugnsvägen 1 2 i Åryd.
När? Tisdagar kl. 9-1 2 från om med den 1 3 apri l och fram ti l
lsommarkaféets början. Kom och gå som det passar. Titta in när
dupromenerar förbi.
För vem? För al la daglediga som har lust att träffas en
stundunder enkla former.
Alla är välkomna!
Byggnadsnämnden i Växjö kommun har fått in en ansökan omrivning
av Åryds station med ti l lhörande uthus. Banverketmotiverar sin
ansökan med att det inte går att säl ja huset eftersomen framtida
verksamhet i huset inte skul le bl i säker med buller,strömförande
ledningar, strålning och vibrationer. Man skriverockså att
byggnaden kan vara en begränsning i den framtidautbyggnaden och här
har vi den trol iga orsaken ti l l attrivningsansökan kommer just
nu. Som bekant planerar banverketatt bygga ett mötesspår i Åryd.
Man skriver i sin ansökan att manockså prövat det kulturhistoriska
värdet men inte funnit det hainverkan på beslutet.
Åryds station byggdes när järnvägsl injen Carlskrona-Wexiö komti
l l på 1 870-talet. Stationsbyggnaden är nu den enda av
ursprunglig karaktär som finns kvar längs banan. Til l stationen
harockså funnits ett godsmagasin som låg strax öster
omstationshuset. Magasinet revs på 1 980-talet när spåren lades
omoch sträckningen mot Hovmantorp ändrades.
I Landsantikvariens yttrande över rivningsansökan
poängterasstationsbyggnadens kulturhistoriska värde men konstateras
l iteuppgivet att rivningarna av stationshus sker på
regeringensuppdrag och att det är svårt att driva frågan om
bevarande. Enenkel dokumentation av platsen föreslås.
Inti l l stationsbyggnaden finns ett timrat uthus under tegel
och påhuggen stengrund, ca 7x4 meter , trol igen även det från 1
870-talet.Det verkar vara i gott skick och borde kunna flyttas med
hjälp avnedmontering. Har du behov av ett timrat uthus så hör av
dig så attåtminstone ett hus kan räddas.
På tomten finns en pampig jordkällare i huggen sten och en
mindrekajanläggning.
-
B FöreningsbrevAvs.HemmesjöhembygdsföreningMasugnsvägen 12360 43
Åryd
Redaktör och ansvarig utgivare för Hemmesjöbygden: Claes
Lissing,0470 774315. Om inget annat sägs är artiklarna skrivna av
redaktören.16
Rivningshotat!Timrat uthus och jordkällare vid Åryds
station.
