ljusPå uToMHusBELysNiNGALLT

Nr 2

Belysningsbranschen Box 12653 112 93 stockholm 08 566 367 00 info@belysningsbranschen.se www.belysningsbranschen.se

Från miljonprogram till miljöprogram

Lysande ekonomi med ny belysning i Backa röd

Godnatt för kvicksilverlampan

2

Vi fortsätter vår serie broschyrer som behandlar olika aspekter på belysningsfrågor. Den första var en grund- läggande broschyr om hur viktigt ljus och belysning är för oss människor. I denna blir vi mer konkreta och tar upp olika aspekter på utomhusbelysningen.

Park- och gatubelysning har alltid varit en oerhört viktig fråga i våra samhällen för trygghet och trivsel. Och så är det än idag. Hälften av alla kvinnor i Sverige känner alltid eller ofta en olust att gå ensamma på kvällen eller natten på mörka platser. (Novus 2011). Belysningen utomhus påverkar människors dagliga liv och tillgänglig-heten till uterummet. I den här broschyren visar vi hur man, främst med hjälp av belysning, kan förändra hela bostads-områden ur miljonprogrammet till att bli inbju- dande och kännas säkra för de boende. Människor vill kunna känna stolthet över sitt bostadsområde. Man kan åstadkomma stora förändringar med relativt små medel och liten energiåtgång om bara planeringen sker på ett genomtänkt sätt. Vi visar också hur man både kan energieffektivi-sera och förbättra gatubelysningen för en säkrare och trevligare trafikmiljö. Genom EUs beslut att fasa ut ineffektiva lampor kommer den så vanliga lampan i gatubelysningen, kvicksilverlampan, att fasas ut 2015. Till skillnad mot när glödlampan fasas ut måste man i detta fall även byta ut armaturerna. Många kommuner har

redan börjat men mycket finns kvar att göra. Vi redogör för alternativ och lösningar. Som upphandlare kan det vara svårt att ställa de rätta frågorna till leverantörerna, speciellt när det gäller den nya LED-tekniken. Vi har tagit fram underlag för att underlätta och kvalitetssäkra upphandlingen. Vi berättar också om de olika ljuskällor som det kan vara aktuellt att välja bland, Högtrycksnatrium, Metallhalogen och LED. Du har säkert mer frågor som du vill diskutera, ta då kontakt med våra medlemsföretag. Namnen hittar du på baksidan av broschyren och på vår hemsida www.belysningsbranschen.se

Magnus FrantzellVd Belysningsbranschen

Allt ljus på utomhusbelysningen

Allt ljus på, eller av? Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. ”Allt ljus på” vänder sig till dig som i arbetet direkt eller indirekt kan påverka belysningsfrågor rörande offentliga miljöer och arbetsplatser. Har du förslag på innehåll eller önskemål om framtida teman är du välkommen att mejla till oss på Belysningsbranschen, info@belysningsbranschen.se Det samma om du vet någon kollega som skulle uppskatta att få ett eget exemplar av ”Allt ljus på”, eller om du vill avbeställa ditt eget.

Tack till fotograferna Ulf Celander, Olof Thiel, Reg Fallah, Mathias Johansson.

3

stora vinster med energieffektivisering – för skattebetalarna och miljön

Hälften av all utomhusbelysning i Sverige har för- åldrad teknik med kvicksilverlampor. Den snabba teknikutvecklingen inom belysning under de senaste åren erbjuder stora möjligheter till både energibespa-ring och betydande minskning av koldioxidutsläpp.

Halverad elförbrukning tack vare teknikutvecklingTack vare den snabba teknikutvecklingen kan kommuner och fastighetsbolag minska sin elför- brukning för belysning med mer än 50 procent. Detta kan ske genom att byta gamla och dåligt underhållna armaturer med kvicksilverlampor till moderna armaturer med högtrycksnatriumlampor, metallhalogenlampor eller LED med bättre optik. Detta innebär både mer ljus per watt, en bety- dande minskning av koldioxid och stora vinster för skattebetalarna.

Minskade underhållskostnaderNya armaturer och ljuskällor har längre livslängd och kräver därför också mindre underhåll. De nya ljuskällorna innehåller dessutom väsentligt mindre mängd kvicksilver. Detta innebär ytterli-gare ekonomiska och miljömässiga besparingar.

En outnyttjad klimatbesparingAlla svenska kommuner har idag uttalade mål att minska sin klimatpåverkan. Beräkningar visar att Sverige skulle kunna minska koldioxidutsläppen i Europa med 150 000 ton genom att byta samtliga gamla utomhusanläggningar mot moderna alterna-tiv. Denna besparing motsvarar en fjärdedel av utsläppen från inrikesflyget i Sverige under ett år.

Beräkna hela livscykelkostnadenVid inköp av utomhusbelysning är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som för- brukar minst energi och är billigast att underhålla. LCC (Life Cycle Cost) står för ”livscykelkostnad” och är totalkostnaden för en produkt under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk. Läs mer om LCC och gör din egen kalkyl på www.belysningsbranschen.se under Belysning & Miljö.

50% lägre energiförbrukning har moderna anläggningar för utomhusbelysning jämfört

med gamla.

Tänkvärt! Mer än 90 procent av miljöpåverkan för belysning utgörs av energi. Tillverkning, transporter och återvinning utgör endast

mindre än 10 procent.

4

På frågan om var behovet av ny utomhusbelysning är som allra störst, kommer nio av tio personer sannolikt att svara på platser som upplevs otrygga på grund av dålig eller obefintlig belysning. Frågar man Marie Werner, distriktschef på Bostads AB Poseidon i Göteborg blir svaret delvis något annor- lunda. Inte för att hon inte ser ett stort behov i att öka tryggheten med hjälp av ny och bättre belysning, utan för att hon som fastighetsförvaltare också ser

administrativa och ekonomiska vinster med att byta ut gamla omoderna armaturer mot nya.

Backa Röd är visserligen en del av miljonprogram-met med cirka 1600 lägenheter, men är för den skull inget problemområde. Inga vakanser, väldigt lite skadegörelse och absolut ingen vandalism. Problemet var istället tidens tand i form av slitage och ålderskrämpor på både hus och omgivningar. Efter fyrtio års flitigt brukande var behovet av en allmän upprustning stort. Både lägenheter och kringliggande områden behövde renoveras och ny utomhusbelysning blev en viktig del i ett omfat- tande åtgärdsprogram. Att ljus ökar tryggheten är något som Poseidon alltid tagit fasta på.

Lysande ekonomi med ny belysning i Backa röd

Marie Werner är distriktschef på Bostads AB Poseidon och ansvarar för distrikt Backa sedan 2005. Poseidon är Göteborgs största kommunala bostadsföretag med ungefär 24 000 lägenheter av varierande ålder och hustyper.

För att öka tryggheten är miljöhusen i Backa Röd upplysta dygnet runt. Tack vare ljusstyrning går belysningen dock på ”sparlåga” så länge ingen vistas där inne.

Välkommen till Backa Röd. Entrén in till området via Markurellgatan bjuder på både ljus och trivsel.

5

– Vi tog helt enkelt fram ett gestaltningsprogram för Backa Röd där både belysning, parkbänkar, pappers-korgar och övrig utrustning som ska f innas i hela området ingick, säger Marie Werner. Vi kunde nämligen konstatera att det i Backa Röd fanns ett otal olika armaturer, ljuskällor, bänkar, papperskorgar och så

vidare. Och i slutändan krävs det ju att man lagerhåller denna utrustning. Inte minst ur förvalt-ningssynpunkt kan det därför vara ganska fiffigt om så mycket som möjligt är av samma sort. Om inte annat för att slippa hålla reda på en uppsjö olika reservdelar.

”Smitväg” med spännande belysning på vägen.

6

Projektgruppen som tog fram gestaltningspro-grammet bestod av experter inom flera olika områden. Förutom Poseidons egen personal ingick i gruppen även en arkitekt, markprojektör och en ljusdesigner. Och man gick handgripligen tillväga när man testade utrustningen till den nya belysningen.

Noga med kvaliteten– Bland annat gick vi omkring och sparkade på belysning och stolpar för att se om de höll. Av erfarenhet visste vi att vissa delar av områdets tidigare utrustning inte riktigt stod emot törnar och slag, vilket har fördyrat underhållet under åren som gått. Vi försökte på detta handgripliga sätt hitta utrustning med bra kvalitet som vi trodde på. Vi var helt enkelt väldigt noga med att välja ut bra grejer, säger Marie som också får medhåll av projektets ljusdesigner Cecilia Bruun.

– Marie gav oss ramar och förutsättningar för ett unikt belysningsprojekt i ett av Sveriges största miljonprogramsområden, där endast det bästa var gott nog vare sig det gällde områdets gestaltning eller fysiska utrustning. Alla inblandade förutsattes därför att samarbeta och påverka projektet över varandras

arbetsområde. Detta ledde till att jag som ljusdesigner samarbetade med arkitekten och framförallt med landskapsarkitekten. Jag gav till exempel förslag på marklösningar som bland annat möjliggjorde optimala placeringar för belysningsstolparna, säger Cecilia Bruun. Den arbetsinsats som initialt krävs för att ta fram ett genomarbetat gestaltningsprogram är snabbt

intjänad. Programmet går idag som en röd tråd genom det fortsatta renoveringsarbetet av Backa Röd. Omkring hälften av husen med tillhörande lägenheter och markområden står ännu på tur att rustas upp. Enligt Marie Werner tvingar ett gestaltningsprogram beställaren att också tänka igenom vad man vill uppnå med sina åtgärder. Och man ska heller inte dra sig för att anlita expertis. En ljusdesigner till exempel, som har kunskap om olika ljusbilder, vilken typ av

”Vi gör en enorm energivinst, tack vare nya

moderna ljuskällor”

Det harmoniska samspelet mellan träd- och planteringsbelysning är inte bara för ögat utan även för att öka tryggheten.

7

ljuskälla man ska använda var och så vidare, är till ovärderlig hjälp.– Belysningsplanen växte fram genom vår insikt om hur vi kunde förbättra tillgängligheten, tryggheten och orienterbarheten för boende och besökare. Full-skaleprov och många nattvandringar var viktiga redskap för att hitta det rätta belysningskonceptet, säger Cecilia. Tack vare gestaltningsprogrammet behöver Poseidon heller inte uppfinna hjulet varje gång projektet rullar vidare. Istället kan man enkelt plocka fram gestaltningsprogrammet som visar exakt var stolparna ska stå och vilken typ av armatur som ska vara på vilken plats.– Eftersom vi vet exakt vad vi vill ha kan vi också handla upp denna entreprenad separat. På så sätt kan vi också gå före med upprustningen av belys-ningen i delar av området där husen ännu inte hunnit renoveras, fortsätter Marie Werner. Många vill lära av Poseidon Idag går det en ständig ström av besökare till Backa Röd för att se och lära av Poseidon. Bland alla dem är det många som själva sitter som förval-tare av ett eller flera av Sveriges miljonprogram. Poseidon valde att ta ett helhetsgrepp där inte bara husen och lägenheterna rustades upp, utan även parker och grönområden runt omkring ingick som viktiga delar i projektet. Även om en armatur fortfarande fungerar efter fyrtio år, så finns det mycket man kan tjäna på att byta ut den mot en ny. Kraftigt minskad energiåtgång inte minst, men också minskade underhållskostnader.

– Vi har valt ut armturer som lyser på ett bra sätt och framför allt lyser där de ska. Det har gjort att vi helt enkelt har kunnat plocka bort väldigt många gamla armaturer som bara stod och lös upp i himlen till ingen nytta. Och det finns ju en vinst i det också. Men visst, idag gör vi också en enorm energivinst tack vare nya moderna ljuskällor.Det finns med andra ord många skäl att se över ett bostadsområdes utomhusbelysning. För vissa områden är trygghetsaspekten den absolut viktigaste,

där mörka och skymda platser behöver ny eller bättre belysning. I andra områden, som i fallet Backa Röd, kan det även vara tiden som driver på behovet. En fyrtio år gammal ljusstolpe är trots allt en fyrtio år gammal ljusstolpe. Om inte annat syns det i kostnaderna för drift och underhåll.

Tydligt upplysta gatunamn och livfulla skuggspel på fasaderna.

Beställare: Marie Werner, Bostads AB Poseidon Arkitekt: Eva Grane, Pyramiden arkitekter ABLjusdesigner: Cecilia Bruun, Light & Landscape ABMarkprojektör: Ulf Rehnström, Landskapsgruppen ABElkonsult: Bengt Holmqvist, Holmqvist Elteknik AB

Ljuspollare får planteringarna att lysa vackert även i mörker.

Förbud mot kvicksilverlampor 2015

Att glödlampan förbjuds därför att den är en så ineffektiv ljuskälla är allmänt känt. Av samma skäl kommer kvick-silverlampan nu att förbjudas från . Kvicksilverlampor har varit en mycket vanlig ljuskälla i utomhusbelysning och finns fortfarande kvar på många gator, i parker och bostadsområden. Kvicksilverlampor sitter i armaturer som är speciellt anpassade för denna typ av ljuskälla och därför måste armaturerna också bytas ut.

9

kan man minska antalet stolpar med ny belysning?Nya armaturer och ljuskällor ger ljuset bättre spridning. Om man ökar avståndet mellan stolparna krävs dock flackare vinkel för att belysa hela ytan, vilket medför ökad risk att trafikanter bländas. Vid projektering av ny belysning är det därför viktigt att uppfylla riktlinjerna från Vägverket och Sveriges Kommuner och Landsting enligt VGU – Vägar och gators utformning.

God belysning: Vid projektering av trafikbelysning måste man ta hänsyn till ljusets kvalitet och egenskaper, så att ljuset får en god och jämn spridning på vägen. Utan att blända, samt att belysningsnivån blir tillräcklig.

Dålig belysning: För långt mellanrum mellan stolparna ger en flackare ljusbild som blir starkt bländande samtidigt som vägen blir mycket ojämnt belyst.

Tumregler för god belysning• Stolpavståndet bör vara högst fem gånger armaturens montagehöjd för att jämnheten på belysningen ska bli tillräckligt bra.

• Montagehöjden bör vara lika med vägbredden för bästa verkningsgrad.

• Armaturen bör placeras vid körbanekanten.

Minsta ljusflöde per kvadratmeter väg för att uppfylla VGU-kraven är:- 0,5 cd /m2 20 lm /m2

- 0,75 cd /m2 25 lm /m2

- 1,0 cd /m2 35 lm /m2

- 1,5 cd /m2 50 lm /m2

Michael Hallbert är ljusdesigner och driver bolaget Michael Hallbert LjusDesign AB. Innan dess var han på teatern där han började med att ljussätta Hasse & Tage och slutade med Miss Saigon och Fame. Han har med andra ord lärt sig ljussättning från grunden och genombrottet som ljusdesigner står i dag som ett lysande exempel mitt på Sergels Torg i Stockholm. För den nuvarande ljussättningen av glasobelisken erhöll Michael Svenska Ljuspriset .

Från miljonprogram till miljöprogram

11

Hallonbergen ligger nio kilometer från Stockholms city och tillhör Sundbybergs

kommun. Sedan invigningen hade inga nyinveste-ringar gjorts på allmänbelysningen och även det övriga underhållet var eftersatt. Vakanser, van- trivsel och otrygghet var till slut synonymt med Hallonbergen ända tills 2006. Det var då kom-munen satte ned foten och antog ett ambitiöst upprustningsprogram där områdets utomhus-belysning blev en viktig ingrediens. Michael Hallbert började med att ta långa promenader, framför allt efter solens nedgång. Bara några veckor tidigare hade han fått i uppdrag av Fastighets AB Förvaltaren att sätta nytt ljus på Hallonbergen. Han kände sig inte direkt rädd där han gick, men han förstod mycket väl vad hyres-gästerna menade. Enligt både enkäter och samtal med boende i området var det just otrygghet och mörka platser som många nämnde.

Bättre belysning är inte samma sak som starkare ljus

Fastighets AB Förvaltaren ville få de boende i Hallonbergen att trivas och känna sig trygga i sin närmiljö. Man insåg att lösningen inte självklart låg i att bränna på med starkare ljus, utan möjligen i bättre belysning. Mer detaljerade direktiv än så fick inte Michael, utan ombads att komma med ett förslag som också tog ett helhetsgrepp över hela området. Tillsammans med beställaren och landskapsarkitekten Jonna Lind började han skissa på ett förslag. – Vi började arbetet med att identifiera områdets huvudgångstråk, speciellt de vägar som de boende använder för att ta sig från tunnelbanan till sina respektive bostäder. Där föreslog vi en viss typ av armatur så att det blir tydligt hur man ska röra sig. Det fanns också dåligt belysta sekundära stråk i form av gång- och cykelvägar runt om i området. De fick en annan typ av belysning, säger Michael Hallbert och fortsätter: – Även samtliga entréer har lyfts med ny belysning. Dessutom lystes de lokala gårdarna upp med nytt vitt avbländat ljus, liksom flera lokala lekparker som tidigare helt saknade belysning.

Ljuset på väggarna i tunneln jämnar ut kontrasterna. Armaturerna sitter väl skyddade i specialritade kapslar.

Lek med ljus.

När bostadsområdet Hallonbergen invigdes 1973 var det med pompa och ståt. Ännu en del av miljonprogrammet var färdigställt. Målet var att lösa den tidensakuta bostadskris genom att under kort tid bygga en miljon bostäder, vilket man också lyckades med.

12

Det var också Michaels idé att belysa husens balkongsidor. Sjuttiotalets prefabricerade betong-element var inte perfekta. Fyllda med misspass-ningar och skevheter skulle de med dagens mått mätt knappast blivit godkända. Men i skenet av rätt belysning blev skavankerna istället en tillgång. Släpljuset från armaturen monterad i överkanten av varje slits ger en unik identitet åt varje balkong-sida, vilket också bidrar till orienteringen i området. – Armaturen som belyser balkongsidorna beräknas hålla i 50 000 timmar, vilket motsvarar cirka 12 år. Med någon annan ljuskälla än LED hade detta projekt varit omöjligt då det är en stor apparat att byta denna armatur, konstaterar Michael Hallbert. I budgeten rymdes även ljussättning av några mer framträdande delar i projektet. En större lekpark till exempel fick tre specialdesignade belysnings-master. Deras huvudfunktion är naturligtvis att bära upp armaturen, men även att med sin estetik fungera som tydliga landmärken under dagtid. Områdets skid- och pulkabacke är ett annat exempel. Här saknades det ljus överhuvudtaget vilket innebar att ingen ville åka där efter mörkrets inbrott.

Nu råder ljus och trivsel i Hallonbergen Belysningen har gett Hallonbergen en ny identi-tet. Promenad- och cykelstråkens olika ljuskarak-tärer hjälper både boende och besökare att hitta i området. Skogsdungar, sidoytor, öppna fält och bergsknallar längs stråken ligger heller inte längre gömda i ett dunkelt mörker. Fler väljer idag att vistas utomhus, i både parker och på lekplatser vilket i sin tur ökar tryggheten ännu mer. Hur rimmar då ett belysningsprojekt av denna dimension med samhällets övergripande strävan att minska den totala energiförbrukningen?

– Även om vi ökade antalet ljuspunkter i området högst väsentlig har energiförbrukningen ändå sjunkit med hela 25 procent. Att byta ut gammal teknik lönar sig därför alltid, säger Michael.

Det är en stor besparing och en bonus som kan läggas ovanpå de sociala vinsterna i form av ökad trivsel och trygghet för de boende i Hallonbergen. Något som också i grunden förändrat det något skamfilade ryktet som Hallonbergen hade. Idag råder här istället ljus och trivsel.

De upplysta masterna i lekparken syns på långt håll och fungerar även som tydliga landmärken. Anläggningen är närvarostyrd och tänds upp i sin helhet först när den används.

13

Gårdarna framför bostadshusen är belysta med lite lägre stolparmaturer. Varje entré har försetts med en pollare som ger ett välkomnande ljus.

Beställare: Åsa Ingman, Fastighets AB FörvaltarenProjektledare: Eric Kalmelid / Sören Lundgren Bygg ABLandskapsarkitekt: Jonna Lind / Markteknik i BrommaLjusdesigner: Michael Hallbert LjusDesign ABElkonsult: BEAB Elkonsulter AB, Michael PalmProjektledare EL / Per Sundholm / BravidaElmontörer: Ulf B Andersson och Per Nordin / Bravida

Gångvägen upplevdes som otrygg. Idag är grönområdet och en bergsknalle belysta för att ge bättre överblick även vid sidan av vägen.

Små fickparker anlades ut med gångvägen och belystes med avskärmade pollare. Även murgrönan på väggen är belyst.

14

KvicksilverlamporFasas ut 2015 på grund av att de inte ärenergieffektiva

• Billiga i inköp – dyra att använda

• Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 år

• Vitt ljus

• Dålig färgåtergivning

• Måttlig energieffektivitet

Högtrycksnatriumlampor• Låga driftkostnader

• Typisk livslängd i utomhusbelysning 4 – 5 år

• Gulvit /gulaktigt ljus

• Dålig färgåtergivning

• Energieffektivitet +++

Metallhalogenlampor• Rimligt låga driftkostnader

• Bra färgåtergivning

• Typisk livslängd i utomhusbelysning 3 år

• Vitt ljus

• Energieffektivitet ++

LED-lampor• Låga driftkostnader

• Typisk livslängd i utomhusbelysning 12 år med högkvalitativa armaturer /dioder

• Vitt ljus (Olika färgtemperaturer finns)

• Bra färgåtergivning

• Energieffektivitet ++ – +++ (Beroende på effekt / ljusflöde)Standarder saknas så använd Belysningsbranschens guide för att kunna välja produkter med hög kvalitet.

Light Emitting Diode – LEDEn relativt ny teknik som vinner alltmer terräng inom belysning. Fördelarna med LED-tekniken är lång livslängd och därmed minskade krav på underhåll. Samtidigt kräver den också en annan omtanke vid val av bra produkter som är rätt konstruerade, bl.a. för att ljuset ska distribueras så bländfritt som möjligt och för att den långa livslängden verkligen ska uppnås. Det är därför viktigt att ställa krav på produkterna. Eftersom LED-armaturer ännu idag saknar standarder för att redovisa olika egenskaper är det inte lika lätt att jämföra LED produkter som vanliga ljuskällor. Dessutom finns det många lycksökare i branschen.

Checklista för LED-köpare på www.belysningsbranschen.seLED-tekniken är idag ett konkurrenskraftigt alternativ när man ska välja att belysa parker, och cykel- och gångvägar. För att man ska kunna välja bra produkter har Belysningsbranschen tagit fram en checklista för val av LED-armaturer. Detta dokument är ett hjälpmedel för att en upphandlare ska kunna ställa de rätta frågorna till leverantören. Checklistan hittar du på www.belysningsbranschen.se.

Några kännetecken för olika ljuskällor för park- och gatubelysning

15

En åsikt som får stöd hos Brottsförebyggande rådet som menar att bättre belysning kan minska mängdbrottsligheten med cirka 20 procent. Brotts- förebyggande rådet anser också att förbättrad utomhusbelysning bör ingå som en del av varje kommuns brottsförebyggande program. Att bättre belysning också har en brottsförebyg-

gande effekt kommer inte som en överraskning för Belysningsbranschens VD.– Det stämmer väl överrens med vår Novus-under- sökning, säger Magnus Frantzell som även han vill uppmana kommunerna att tydligt prioritera utom- husbelysning och sluta se det som ett möjligt besparingsområde.

Bättre belysning känns tryggare än fler poliser Det är inte fler poliser och övervakningskameror som får människor att känna sig trygga i det offentliga rummet. Det visar en undersökning från Novus Opinio som tagits fram på uppdrag av Belysningsbranschen. Det som skapar mest trygghet istället är fler och bättre belysta gator och torg.

Närmare tusen svenskar svarade på frågan:

–Vad anser du är viktigast att din kommun ska göra för att öka din trygghetnär du vistas ute mörka kvällar och nätter?

– ökad och bättre belysning i parker, gångtunnlar, torg och gångvägar: 47%– Fler poliser på allmänna platser: 23%– övervakningskameror på allmänna platser: 11%– Mer kollektivtrafik på kvällar och nätter: 7%– Ta bort träd och buskar vid gångvägar: 5%– Annan: 2%– Vet ej: 4%

LjuskäLLorAura LightGE LightingHavells sylvaniaosramPhilips Lighting

LEdAluwaveAnnell Ljus + FormAteljé LyktanBLP-Listen BLPEcoluxElektro ElcoErCoFagerhults BelysningFluxFox designGE LightingGlamox Luxo LightingLjusgruppenMaxel BelysningNarva scandinaviaoptogaosramPhilips Lightingstockholm Lighting CompanyTargetti Poulsen swedenThorn LightingToshibaWennerström LjuskontrollZumtobel Belysning

NödBELysNiNGAccentaBergdalsCupolaEffekta Power systemsETAP BelysningFagerhults BelysningGlamox Luxo LightingHoneywell Life safetykAMiC, karlstad AutomaticLedolightLisol scandinaviaMalux swedenoEM Automaticschneider Electric sverigeThorn LightingZumtobel Belysning

driFTdoNHelvarosramPhilips LightingWennerström Ljuskontroll

sTyr- oCH rEGLErGruPPENHelvarkarl H strömosramPhilips LightingWennerström Ljuskontroll

ArMATurErAnnell Ljus + FormAteljé LyktanCardi BelysningsspecialistendEFA LightingEcoluxElektro ElcoElektroskandiaErCoFagerhults BelysningFergin sverigeFluxFox designGlamox Luxo LightingHavells sylvaniaHess scandinaviaiGuzzinikAMiC, karlstad AutomaticLjusgruppenMaxel BelysningosramParaboluxPhilips LightingProton Lightingschréder Nordic sélux LjussystemTargetti Poulsen swedenThorn LightingWaldmann LjusteknikZeroZobraZumtobel Belysning

kontakter

Nr 2

Belysningsbranschen Box 12653 112 93 stockholm 08 566 367 00 info@belysningsbranschen.se www.belysningsbranschen.se

Länkar till våra medlemsföretag och belysningskonsulter hittar du på www.belysningsbranschen.se