Motioner Omr 04

Omr 4

Motioner område 4

Förnyad välfärd

Motion nr 401 Centerpartiets skolpolitik

Centerpartiet har av tradition stått för en bra och realistisk skolpolitik. Mycket av detta kommer nu att förverkligas i den nya gymnasieskolan. Läsa – skriva – räkna-garantin är ett bra steg för att ge alla barn nödvändiga kunskaper. Vi anser att Alliansens skolpolitik är bra, men att det är nödvändigt att Centerpartiet profilerar sig i skol- och utbildningsfrågor. Inte minst med tanke på att Centerpartiet är starkt i kommunerna och att dessa frågor står människor nära. Vi saknar dessa frågor bland de strategiska punkterna inför nästa val. Jag/vi yrkar: att skolfrågor tas upp som en strategisk punkt

Annelie Hermansson, Vårgårda Centerkvinnor, Vårgårda Norra Älvsborgs distrikt

Motion nr 402 Alla skolor bör ha en skolpräst

Skolan är en viktig del i ett barns eller en ungdoms liv. Där ägnas en väldigt stor del i ens liv och det är viktigt att man kan vara trygg i skolan. Dock är det tyvärr inte fallet i många fall idag. Mobbning och trakasserier är ett stort problem, likaså oreda och stök i undervisningen. Det är viktigt med en tydlig värdegrund i skolan, där etik och moral står högt i fokus. Idag har inte alla skolor tillgång till en skolpräst, och det är enligt min mening fel. Skolprästerna har en mycket viktig roll i skolan. De fungerar som ett stöd till de som mår dåligt och/eller behöver någon att prata med. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att alla skolor ska ha tillgång till en skolpräst.

Jonathan Lindborg, Mala Skåne läns distrikt

1

Omr 4

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att föreslå årsmötet att bifalla motionen samt att överlämna den till partistämman.

Kretsstämman beslutade:

bifalla motionen och skicka den vidare till partistämman samt även till kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Motion nr 403 Alla skolor bör ha skolavslutning i kyrkan

Alla som går eller har gått i skolan vet hur härligt det är med skolavslutning. Att en termin har avslutats och det är dags för lov. Det får alla skolelever, oavsett vilken skola man går i. Det som emellertid skiljer sig åt är om man har någon skolavslutning i kyrkan eller inte. Jag anser att det är en rättighet att faktiskt få ha en skolavslutning i kyrkan. Det är en gammal tradition som uppskattas av många. När jag gick i grundskolan hade vi alltid skolavslutning vid varje terminslut, det vill säga både när höstterminen och vårterminen slutade. Det kändes för mig som en naturlig och mycket viktig del i det hela. Det är en trevlig stund tillsammans med klasskamrater och lärare där man samlas. Det gör skolavslutningen mer speciell och högtidlig, och det är även mycket beklagligt att skolor nu får för sig att rubba på folks traditioner och inte har skolavslutning i kyrkan. Argumenten för detta har bland annat varit att skolavslutningar inte får vara religiösa, men Skolverket har godkänt kyrkliga skolavslutningar under förutsättningar att de inte innehåller religiösa inslag i högre grad. Det finns således ingen anledning att ändra på det. Det ska självklart inte vara ett tvång att gå i kyrkan, men bara för att det finns grupper som inte vill, ska man inte behöva rubba på våra traditioner som flertalet uppskattar och tycker är en viktig del i skolavslutningen. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att alla skolor skall ha skolavslutning i kyrkan.

Jonathan Lindborg, Mala Skåne läns distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att bifalla motionen. att den överlämnas till partistämman.

Kretsstämman beslutade:

bifalla motionen och skicka den vidare till partistämman.

2

Omr 4

Motion nr 404 Skoluniformer

I dagens samhälle där de sociala och ekonomiska skillanderna ökar, i ett samhälle där utseendefixeringen är så påtaglig ch ständigt ökar så skapas ett stort och osynligt utanförskap som ökar mobbningen. Vi kan minska detta genom att införa skoluniform, då försvinnr den sociala och ekonomiska mobbningen och utanförskapet när alla har lika kläder. Detta medför även att hetsen att ha dyraste, hippaste och "rätt" märkeskläder försvinner och då försvinner en stor anledning till mobbning och utanförskap. Detta ökar dessutom trivseln i skolan Ett stopp för etisks, religiösa symboler och klädesplagg har dessutom stor betydels för integrationen i samhället Jag/vi yrkar: att Centrpartiet arbetar för införandet av skoluniform att Centerpartiet ska arbeta för förbud mot etiska, religiösa symboler och klädesplagg med den

kopplingen

Fredrik Ingels, Västrås Västmanlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Styrelsen tror inte på att effekten av att lika klädsel kan motverka mobbing och utanförskap utan är för att bejaka individualismen. Att införa ett förbud mot etniska och religiösa symboler strider mot grundlagen

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att avslå attsats 1 och 2

Kretsstämman beslutade:

enligt styrelsens förslag avslå attsats 1 och 2

Motion nr 405 Centerpartiets skola-Livslångt lärande med ramar och kramar

Centerpartiet i Halland finner det angeläget att vi med dessa värdeord som grund formar en utbildningspolitik för framtiden där kunskaps och kompetensbegreppen vidgas. Centerpartiet har alltid verkat för en utbildningspolitik som bygger på grundtanken om livslångt lärande, återkommande utbildning och där det inte finns återvändsgränder. Mycket av alliansens utbildningspolitik går åt rätt håll men vi anser att den förda politiken bör utvärderas och diskuteras mot bakgrund av partiets grundläggande värderingar, uttryckta i vad som anförs i denna motion.

3

Omr 4

Motionen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av skolpolitiker från Hallandskommunerna på uppdrag av distriktsstyrelsen. Hallandscentern vill se en framåtsyftande utbildningspolitik där vi lyfter fram elevers förmågor, individualitet och lärande för ett framtida samhällsliv och yrkesliv. För centerpartiet är det en självklarhet att erkänna att vi alla är lika värda men att vi alla är lika olika. Skolans stora utmaning är och förblir att rusta samtliga elever för sitt framtida samhälls- och yrkesliv. Skolan måste bygga på tanken att varje elev skall utvecklas och ges förutsättningar att förverkliga sina livsdrömmar. Hos centerpartiet finns inga gränser! Ett utbildningssystem enligt dessa grundtankar måste vi ha som en utgångspunkt att se och utveckla varje elevers förmågor och styrkor, ”det kompetenta barnet”. Vi måste även erkänna att vägen fram kan se olika ut för olika elever. Utbildningssystemet måste kunna möta detta utan att det finns återvändsgränder. En framåtsyftande utbildningspolitik måste mer utveckla de kompetenser - kreativitet, initiativförmåga, entreprenörskap, samarbete, etisk-, social- och kulturell kompetens, samarbetsförmåga och förmåga att se helheter - som vi vet efterfrågas och kommer efterfrågas än mer. Enligt vår mening bör Läroplaner utvecklas i riktning mot att vi ger ett större utrymme åt elevers färdigheter, förtrogenhet och utvecklande av ovanstående kompetenser. I detta sammanhang behöver även föräldrarollen lyftas fram. Ett gott samarbete med ömsesidig förståelse för skolans och hemmens ansvar borgar för den goda utvecklingen. Debatten om skolpolitiken har under senare tid mycket handlat om att Sverige tappar jämfört med andra länder. Av denna anledning har alliansens skolpolitik fokuserat på kunskaper. För det första är det tveksamt om det finns anledning till den oro som emellanåt förts fram från speciellt utbildningsdepartementet. Enligt en skrift från Sveriges kommuner och landsting ”Myter och fakta”, SKL oktober 08 står att läsa; ”svenska elever har hög läsförståelse jämfört med andra länder. När det gäller matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna”. Vidare framhålls i samma skrift att; ”Regelbundna undersökningar visar att allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Även relationen till lärarna har blivit bättre. Majoriteten av både lärare och elever har arbetsro på lektionerna och andelen elever som känner förtroende för lärarna har ökat från 50% till 81% på 13 år. 66% av eleverna känner arbetsro på alla eller de flesta lektioner. 80% av lärarna känner arbetsro på merparten av lektionerna. 96 procent av lärarna anser att de oftast möts med respekt från eleverna.” I december 08 lade regeringen fram en proposition om inriktningen för arbetet med ny läroplan och kursplaner. Även i denna fokuserar på kunskaper och där det bl.a. föreslår avstämningar och klara uppnående mål för år 3, 6 och år 9. Man bör ställa sig frågan om vilka kunskaper som skall prägla den nästkommande läroplanen. Nuvarande läroplan, Lpo 94, talar om fyra begrepp, fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Risken finns att det blir det mer mätbara och kvantifierbara som hamnar i fokus istället för vilka kompetenser som det framtida samhällslivet och yrkeslivet kräver. I bl. a EU:s beskrivning av framtida yrkes kompetenser talas om åtta nyckelkompetenser, bl. a talar man om social- och kulturellkompetens. Läroplanen kan grovt förenklat delas in i två delar, värdegrund och kunskapsmål. För värdegrunds arbete talas om mål att sträva mot, vilka skall följas upp av skolan i bl. a utvecklingssamtalen. När det gäller kunskapsmålen följs de upp förutom i utvecklingssamtalen i nationella prov och betyg. När jämförelser görs av skolors, kommuners resultat är det framför allt kunskapsmålen som följs upp och jämförs, andelen behöriga till nationella program, meritvärde och andelens som klarat nationella prov. Sällan eller aldrig hör vi något om hur vi jämför skolans arbete med inflytande, demokratisk fostran, social eller kulturell kompetens, kreativitet och entreprenörskap. Arbetet och uppföljning ser naturligtvis olika ut för varje skola och för varje kommun. Det finns risker

4

Omr 4

med att alltför snävt och alltför ensidigt fokusera på kunskapsmål och inte lyfta fram kompetenser. Flera undersökningar visar på vikten av att elever blir väl förtrogna i att arbeta i en föränderlig värld. I detta ligger att kunna arbeta självständigt, vara kritisk, söka och analysera information, vara kreativa flexibla och med stor förmåga att kunna samarbeta. Man pekar även mycket på social och kulturell kompetens. Av denna anledning anser vi att det bör övervägas att införa strukturerade metoder att bedöma och dokumentera även det vi menar är nyckelkompetenser. Skolor och kommuner med lågt meritvärde och hög andel elever som inte klarar samtliga betyg har många gånger elever som har mycket stort förtroende för skolan, känner sig sedda och bekräftade samtidigt som de har kompetenser och förtrogenhet, inom exempelvis kulturell kompetens. Med att även lyfta fram kompetensbegreppet och göra detta lika viktigt som kunskapsbegreppet tror vi att skolans dubbla uppdrag kan göras tydligare. Samtidigt ger det en mer nyanserad bild av vad som kan betecknas som framgångsrika skolor. Vi vill med detta att centerpartiet ser skolan som den plats där vi rustar eleverna för det framtida samhällslivet och yrkeslivet. Enligt vår mening bör detta mer lägga fokus på att utveckla kompetenser som behövs för framtida utmaningar. Centerpartiet bör initiera en översyn om hur vi stärker och utvecklar skolans styrdokument med större fokus på de kompetenser vi tror det framtida samhälls- och yrkeslivet kräver. Vi vill att man tar initiativ till ett nytt skolpolitiskt program som lyfter fram kompetenser snarare än faktakunskaper och där man överväger på vilket sätt detta kan formaliseras och struktureras. Centerpartiets skolpolitik har alltid byggt på att vi alla är olika och skall mötas efter de behov som var och en har. Vi har vinnlagt oss om att skapa en utbildningspolitik som inte skapar återvändsgränder utan istället är öppet för att elever kan ta olika vägar och olika lång tid. Vi vill se varje människas möjlighet även om vägen fram kan se mycket olika ut. En del väljer att efter några års studieuppehåll eller efter några års arbete ånyo sätta sig i skolbänken för att läsa vidare. Den enskilde kan ha olika bevekelsegrunder för detta, det kan vara att man inte visste vilken yrkesbana man ville satsa på, det kan lika gärna vara att man velat utbilda sig bort från det jobba man har. Dagens skolpolitik har mer och mer utarmat möjligheterna till denna flexibilitet. Mer och mer styrs utbildningspolitiken till att eleverna skall gå rakt och snabbt igenom skolsystemen. Med dagens system skall eleverna helst redan i årskurs 5-6 veta vilket gymnasieprogram och högskoleutbildning de skall satsa på. Med de meritpoäng som ges för språkval kan en elev som inte läser språkval i grundskolan inte få meritpoäng i språk när man söker till högskolan. Vidare har sökgruppen till högskolan med direktsök, dvs direkt från gymnasieskolan ökat, minskat har antalet platser för de som kompletterar, läser upp betyg eller läser på komvux. Detta kan inte vara förenligt med ett utbildningssystem som inte skapar återvändsgränder. Det finns inget som säger att en läkare, lärare, sjuksköterska, psykolog eller socialsekreterare blir bättre i sin yrkesprofession för att de gått direkt från gymnasieskolan till högskolan utan att ha tagit vägen om annan arbetslivserfarenhet - kanske är det emellanåt det omvända. Centerpartiet bör verka för att antalet platser till högskoleutbildningar som fördelas till grupper som ej är direktsökande ökas. Skolan skall arbeta så att alla elever når målen samt får det stöd som behövs för att nå målen. Att klara detta uppdrag är alltid en pedagogisk utmaning som inte bara handlar om resurser. Viktigt är naturligtvis den pedagogiska färdigheten, att behärska olika lärstilar och kompetensen att möta och individualisera undervisningen. Samtidigt får vi inte heller blunda för att resurser är en viktig fråga för att klara uppdraget. Idag har vi valfrihetsreformer som kostar skolväsendet eller kommunerna stora pengar. Att konkurrera med annan pedagogisk inriktning är och kan utveckla skolväsendet. Dock är det inte sällan marknadsföring där man lockar med att eleverna erbjuds egen dator. Vi har svårt att se att denna s.k konkurrens tillför något väsentligt. Vi har

5

Omr 4

uppemot 30% fler gymnasieplatser än det finns gymnasieelever. I vissa kommuner är siffran högre. Idag har kommunerna en i det närmaste obefintlig möjlighet att påverka detta. Med andra ord betalar vi för en massa tomma stolar eller utbildningsplatser. Centerpartiet i Halland menar att detta är ett resursslöseri. Dessa pengar kunde istället läggas på att få fler att klara målen i grundskola eller få fler att avsluta sina gymnasieprogram. Centerpartiet i Halland är för valfrihet men anser att systemet med fristående skolor och i synnerhet inom den gymnasiala utbildningen bör ses över. Inte sällan får en kommun betala ett högre pris för en utbildningsplats i en annan skola, enligt riksprislista, än vad samma utbildningsplats kostar inom den egna gymnasieskolan. Det kommunala självstyret bör öka och centerpartiet bör se över hur kommunernas inflytande och ersättningssystem kan förändras. Hemställan Distriktsstyrelsen i Halland hemställer att distriktsstämman beslutar enligt följande: Jag/vi yrkar: att riksstämman beslutar ge partistyrelsen i uppdrag att utforma ett skol- eller

utbildningspolitiskt program i enlighet med vad som beskrivits om framtida kompetenser, att riksstämman ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att öka sökgruppen till högskolan

som inte är direktsökande, att riksstämman ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att meritpoäng för språk skall kunna

ges även om eleven inte valt språk i grundskolan, att riksstämman ger partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att verka för att öka det

kommunala inflytandet och se över ersättningssystemet avseende fristående skolor i enlighet med vad som i motionen anförts,

att motionen vidarebefordras till centerpartiets riksstämma.

Centerpartiet i Hallands distriktsstyrelse, Falkenberg Hallands läns distrikt

Motion nr 406 Betygsskalor i grund- och gymnasieskola

Dagens och det av Folkpartiet föreslagna betygssystem är dåliga system. De systemen med den snäva betygsskalan ökar utanförskapet samt förstärker det dåliga självförtroende många studenter har redan nu. Med en bredare betygsskala 0-10 alt 0-20 så får alla elever betyg och ingen blir"Icke godkänd" eller "Fail" kanske en etta eller tvåa,urusel, dålig men inte falerad bara dålig. Att vara icke godkänd ger inte mer motivation utan bara ännu större misslyckande av att se det på papper, psykologiskt bättre, vilket minskar mobbing och utanförskap. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för införandet av en bredare betygsskala 0-10 alt 0-20

Fredrik Ingels, Västerås Västmanlands läns distrikt

6

Omr 4

Kretsstyrelsens yttrande:

Då det pågår en utredning avseende betygsskalan i landets skolor och att man bör invänta resultatet av denna anser vi motionen besvarad Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att motionen är besvarad Kretsstämman beslutade:

enligt kretsstyrelsens förslag att motione är besvarad

Motion nr 407 Självbestämmande och samarbete i skolan

Sverige har förändrats. På nittonhundratalet förlitade vi oss på hierarkiska och centraliserade system för att få möjlighet att leva fria liv. Nu lever vi i ett informationssamhälle där mobiltelefonen används av alla medborgare och mer än nittio procent av hushållen har tillgång till Internet. Tidningarna publicerar foton från ögonvittnens mobilkameror. Bloggare ser till att frågor uppmärksammas i traditionella medier. Proffsen har börjat samarbeta med kunniga amatörer och nya värderingar och vanor har växt fram. På en plats används dock fortfarande metoder från det hierarkiska samhället. Skolans verksamhet bygger på metoder framtagna för industrisamhällets system. Verksamheten i den svenska skolan bygger på auktoritetstro och kontroll. Trots att samarbetsförmågan har stor betydelse på de flesta arbetsplatser tränar skolelever idag nästan inga samarbetsfärdigheter. Grupparbete är en aktivitet som eleverna förväntas klara av på egen hand utan instruktion eller träning. Elever har föreställningen att de är ensamma i sitt lärande. Om skolan fortsätter på nuvarande linje skapas ett samhälle där medborgarna är bra på att ta emot och följa direktiv istället för att själva kunna sätta upp mål och samarbeta med andra. Självbestämmande och samarbete är värderingar som ligger till grunden för ett samhälle som skyddar och stärker alla. Skolelever behöver lära sig att formulera sina mål och att skriva planer för att nå målen; färdigheter som ger en aktiv inställning till studierna. Eleven upptäcker möjligheten att själv definiera sin tillvaro och sitt lärande. För att samarbeta bättre behöver elever till exempel träning i hur de kan dela upp ett arbete, delegera uppgifter och följa upp den gemensamma prestationen. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att få in målsättnings- och planeringsfärdigheter i undervisningen i

grundskola och gymnasium att Centerpartiet verkar för att få in samarbetsfärdigheter i undervisningen i grundskola och

gymnasium att motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma att motionen bifalles i sin helhet

7

Omr 4

Rikard Linde, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 408 Mål och arbetsformer för friskolor.

Tanken med friskolor är riktig och har inneburit mycket positivt och utvecklande för svenskt skolväsende i dess vidaste bemärkelse. Framförallt har vi fått fram skolor som kunnat konkurrera om eleverna i en eller flera kommuner. Denna konkurrens har satt elevnyttan i Centrum. Det är eleven som skolan är till för, inte skolbyggnader, administratörer och lärare. Barnet går en gång i skolan och har en chans i livet. Organisationen i skolan den lever år från år och elevkull efter elevkull. Det är med skolan vi formar livsplattformen för den unga människan. Det är där vi skapar de goda förebilderna, ger entusiasmen att vara en samhällsbyggare. Därför är det viktigt att skolan ser till hela människan. Skolan får aldrig bli ett lärande för stunden. Bara klara tentamina. När man lämnar skolan skall man göra det med goda kunskaper vara hel i själen och kunnig i teorin. När man lämnar den svenska skolan skall man känna den varma handen som ledsagar oss ut i livet. Friskolorna har i många avseenden satt fokus på detta. Vi har även mycket att lära av Folkhögskolan som än mer sliter med att göra hela människor. Från den skolformens engagemang i hela organisationen har vi mycket att lära. Frågan är vad skall skolan lära ut. Den frågan finns ju besvarad i läroplaner med mera. Frågeställningen är snarare att vad skall skolan inte lära ut. Ungdomarna utsätts för så många intryck från medievärlden sättet att vara i umgängeskretsen och mycket annat. Vi skall inte lära ut droger, etnicitet, intolerans, våld och kvinnoförnedring för att nämna något. Men skolan bör också undervisa om vår grundlag på ett utförligt sätt. Människor kommer från så många olika etniska och religiösa värderingar. Staten skall hålla sig neutral i förhållande till dessa värderingar. Ingen skola skall få ha etniska (rasvärderingar) och religiösa mål. Den svenska grundlagen är det sammanhållande kittet för Sverige. Vi har varken etnicitet eller något annat specifikt för vårt land. Jag menar att grundlagen och dess värderingar skall ges en mycket framskjuten plats i samhällsundervisningen i våra skolor. Ingen skola får väja för grundlagen och dess aspekter. Jag menar att vi nu efter att vi genomfört friskolereformen kan börja utvärdera den. Skolor som har religiös inriktning eller ägs och leds av religiösa samfund skall inte beviljas etableringstillstånd av skolverket. De redan befintliga skolorna skall avvecklas under en femårsperiod. Någon invänder - skall vi inte kunna undervisa i religionskunskap. Givetvis går det bra, men det skall ske med en profan historisk prägel. Ungdomar skall inte tvingas ta religiös ställning. Det ställningstagandet skall vara frivilligt och bör anstå enligt mitt förmenande tills efter 16 eller 18 år. Den andra sidan av Friskoleverksamheten är det ekonomiska utfallet som jag tycker blivit i bästa laget. Det klagas på vinster mm. Exakt hur detta har utfallit i samtliga skolor har jag svårt att överblicka. Jag kan konstatera att den interkommunala skolpengen vida överstiger den kommunala kostnaden för en elev i kommunens egen skola. Jag anser att interkommunala skolpengen är nästan 25-tkr för hög och i vissa fall ännu mycket mer.

8

Omr 4

Det måste vara en självklar princip att de pengar som vi skattebetalare sätter in i skolväsendet skall komma undervisningen till del. Vi måste skapa ett regelverk för detta som är strängt och långsiktigt. Om skolan bedrivs i aktiebolagsform får utdelningen årligen till aktieägarna aldrig överstiga kapitalmarknadsräntan + fem procent. Det egna kapitalet skall definieras som aktiekapital, fritt eget kapital och undervisningsfond. Vilket betyder att vinsterna skall återinvesteras i skolan genom avsättning till undervisningsfonden. Undervisningsfonden skall utgöra kanske 30 % den skolpeng som beviljats brutto. Fonden får disponeras i skolans verksamhet med fastställda regler, t.ex. läromedel, media, teknisk utrustning, datorer mm. Dessa investeringar tas upp som tillgångar i fonden och avskrivs efter ett bestämt regelverk. Vidare bör samhällets insyn vidgas i skolornas ekonomi. Varför friskolorna redovisar kompletta bokslut till beviljande kommuns internrevision? Jag/vi yrkar: att centerns riksdagsgrupp verkar för en statlig skolutredning som kommer med förslag i de

frågeställningar motionen behandlat.

Lars Håkan Halldin, Brännelund - Eksjö Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att centerns riksstämma överlämnar motionen till pågående utredning angående friskola .

Kretsstämman beslutade:

enligt kretsstyrelsens förslag

Motion nr 409 Sätt eleven i centrum

Många elever sätts idag i kommunarrest av sina hemkommuner genom att säga nej till att betala inackorderingsbidrag till eleven och/eller interkommunal ersättning till den skolkommun där eleven ansökt om utbildningsplats. Skollagen ger från och med 1 januari 2008 ger eleverna möjlighet att söka utbildning i annan kommuns gymnasieskola även om sökt utbildning erbjuds i hemkommunen. Detta kallas frisökning och innebär en ökad möjlighet, men inte en rättighet för eleven att i mån av plats tas emot i en annan kommuns gymnasieskola, trots att sökt utbildning finns i hemkommunen eller samverkansområde. Alla utbildningspolitiker säger gärna: ”Sätt eleven i centrum!” Vad innebär detta talesätt för eleverna, när riksrekrytering och även frisöket i praktiken har tagits bort från kommunala gymnasieskolorna men finns kvar i friskolan? Jo, eleverna blir beroende av sina hemkommuners välvilja för att komma in på det utbildningsprogram och den gymansieskola de helst vill gå på och sökt till med de betyg och övriga meriter de skaffat sig i grundskolan.

9

Omr 4

Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för förändring av skollag och skolförordning så att

riksrekrytering/frisökning införs vid antagning av elever till utbildningsplatser i gymnasieskolan, som inte tagits i anspråk av elever från skolkommunen.

att Centerpartiets paroll verkligen blir ”Sätt eleven i centrum!” genom att se till så att alla gymnasieelever kan välja utbildning och skolort efter eget intresse och egna meriter.

Arne Bogghed, Älvdalen Dalarnas läns distrikt

Motion nr 410 Våra ungdomars framtid.

Dom blir bara fler och fler, och många är märkta för livet. Varför låter vi så många ungdomar lämna skolan utan att kunna läsa och skriva? Varför lämnas de vind för våg att själva ta hand om sitt vidare liv? Ett liv präglat av låg självkänsla och dåligt självförtroende. En sådan framtid gör att man heller inte kan planera för en framtid med gen bostad, arbete och ekonomi. I stället blir det så att man ofta söker sig till personer i lika situation där man är någon, där man törs visa sig utan att man anses som dum eller mindre vetande. Det kan lätt bli så att man hamnar i kriminalitet. De vill också ha mobiltelefoner, mopeder, märkeskläder etc. Men var skaffar man sig detta om man inte får tjäna egna pengar. Många skolungdomar och långtidsarbetslösa hamnar därför idag i utanförskap trots alliansens satsningar. Man platsar helt enkelt inte in och de fångas inte upp av de regler som finns. Kan man inte läsa och skriva kan man inte studera. Orsakerna kan vara många, man är och blir skoltrött när man inte hänger med och härigenom missar man det fundamentala. Det kan även ha att göra med den personliga mognaden, hemförhållanden m.m. Andra kan ha hamnat utanför arbetsmarknaden på grund av arbetsbrist eller på grund av att individens kunskap eller avsaknad av den kunskap som krävts när marknadens krav blivit större än vad individen kunnat svara upp med. För att ge dessa personer de bästa förutsättningarna för att komma in på arbetsmarknaden eller komma tillbaka i arbetslivet behövs åtgärder av annan art än de gängse utbildningsalternativen som står till buds. Då vi vet att det finns läsbegåvade människor och det finns praktiska människor bör förutsättningarna anpassas till den vetskapen. Historien har många exempel. För att tillgodose behovet av vidareutbildning samt skapa de bästa förutsättningarna för elever som gått ut den nioåriga grundskolan med dåliga betyg och i vissa fall helt utan betyg och som härigenom inte kvalificerat sig eller rent av är så skoltrötta att teoretiska studier inte kommer på fråga. Dessa personer är oftast intelligenta på ett annat sätt, man har en praktisk läggning. Kreativiteten kan vara hög utan läskunskap. Kan vi ta tillvara dessa "förmågor" på ett annat sätt som väcker deras intresse och återger dem självkänsla tror vi att vi kan vända på en olycklig trend. Vårt förslag grundar sig på praktisk utbildning för att lära sig ett yrke baserat utifrån individens uttalade intresse och förutsättning. Vi vill återskapa en renodlad yrkesskola med fokus på

10

Omr 4

praktisk utbildning inom de vanligast förekommande yrken som idag efterfrågas och som inom många områden är bristyrken. Skillnaden mellan vår antagning till utbildning i vårt förslag kontra den kommunala utbildningen skall vara i antagningsförfarandet. Intagningen skall ej baseras på betyg, snarare på intresse, handlag och ev. erfarenhet. Utöver detta skall finnas möjlighet till en teoretisk utbildning anpassad till förutsättningarna där nödvändig kunskap delges. Det kan avse kalkylering, budgetupplägg, ritningslära, materialkunskap, enklare marknadsföringskunskaper etc. Ett tillägg för de som vill och bedöms kunna starta eget företag. Även entreprenörsutbidning skall kunna byggas på. Ingen betygssättning skall förekomma, endast intyg på genomförd utbildning skall utfärdas. Det finns många tomma industrilokaler uti Sveriges långa land som skulle komma till nytta för att låta eleverna på ort och ställe få prova på de olika yrken som man kanske har fallenhet för. Yrken som byggnadsarbetare, målare, murare, betongarbetare, markarbetare, plåtslagare, rörmontör etc. Man får gå den långa vägen så att säga till ett yrke. Hur många stora företag har inte börjat så. Man har en gång varit små och sedan växt .Lärare/handledare torde kunna hämtas från erfarna yrkesmän inom respektive skrå. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar upp detta förslag till utredning vad gäller möjligheter, för- och nackdelar

samt ev. anslag till provsatsningar.

Jan Danielsson, Kälarne Jämtlands läns distrikt

Motion nr 411 Ge varje skolelev en digital anslagstavla

I forskarvärlden är det en självklarhet att lärande är en skapande grupprocess och att alla delar information med varandra för att gemensamt kunna utforska världen. Internet har gett forskare över hela världen en fantastisk hävstång för lärande. Morgondagens Sverige är i huvudsak ett informationssamhälle där samarbete via nätet är avgörande för att lära sig och förstå världen vi lever i. Jag föreslår att alla elever får tillgång till en effektiv och användarvänlig webbplats där de kan lägga ut egna dokument och utforska varandras skolarbeten. Det stärker elevernas förståelse för nätet, ger dem möjlighet att dela med sig av sina insikter, att bygga vidare på varandras insatser och få kontakt med andra som studerar på samma nivå. När dagens elever når vuxenlivet om tio-femton år kommer världen se annorlunda ut och skolan handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Effektiva samarbeten bygger på empati och ansvarstagande vilket är grunden för alla starka samhällen.

11

Omr 4

Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att varje elev i grundskolan och gymnasiet ska få en digital

anslagstavla där de kan dela med sig av sina kunskaper och kommunicera med elever och lärare i hela landet

att motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma att motionen bifalles i sin helhet

Rikard Linde, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 412 Tonåringen och välfärden – brister och möjligheter

Stockholms läns idéarbetsgrupp Tonåringen och välfärden har arbetat fram en omvärldsanalys på området med fokus på tonåringars (13-19 år) psykiska hälsa. Resultatet är att hälsan är bättre – men fler är ändå sjuka. Många ungdomar tycker det är härligt att leva men det finns också ett antal som visar upp ökat lidande. Kraven har ökat på tonåringen i en takt som de inte alltid är mogna att hantera. Samtidigt omges de av färre vuxna som skulle kunna motbalansera och de blir mer hänvisade till sig själva, kompiskretsen och de digitala medierna. Ungdomarna har tidigare än för några år sedan lärt sig avarter av vuxenbeteende och utsätter sig för mer drogrisker än förut. Flickor har blivit mer utagerande och runt 15 år gamla har de det besvärligt som mottagare av en mängd förväntningar av olika slag. En oroande fynd är att i högstadiet trivs tonåringen allt sämre med skolan enligt en internationell elevenkät. Suicidfrekvensen, som varit i avtagande hos vuxna sista 20 åren, har hos ungdomar stått stilla fram tills nu när ett trendbrott möjligen är på väg. I dialogerna som vi har genomfört framkom önskemål om mer föräldratid med barnen och tydlighet från föräldrar kring mål och gränser. Sömnproblem rapporteras ofta, och har av allt att döma samband med att ungdomar dels har hektiska liv, dels att en del föräldrar synes ha alltför litet ”resurser” för att motsvara barnens behov av gemenskap och därmed det stöd, som är knutet till denna. Föräldrarna är benägna att söka hjälp för sina barn i fråga om somatisk ohälsa eller misstankar härom. Den psykiska ohälsan är det dock svårare för föräldrar att ”tackla”. Vid några av dialogerna framhölls också att föräldrarna skulle behöva ha mer värdetid med sina barn, som att äta frukost och middag tillsammans och då också kunna prata om vad som händer dem. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus jämför olika skolor med många utrikes födda och visar på ett arbetssätt med tydligt arbetsledarskap i skolorna som ger goda resultat. Samtidigt är det känt att med tydlig struktur och tydliga mål fungerar de flesta bättre varför resultaten från den rapporten kunde föras över på de flesta skolor i landet. I idéarbetsgruppens dialoger framkom också ett behov av att stärka föräldraskapet med samhälleliga insatser som idag inte har så tydliga mandat. Det handlar då om breddade arbetsuppgifter för både skolans elevhälsovård och socialtjänstens frivilligdel. Den icke tvingande delen ses som en möjlig väg för att fånga upp de av ungdomarna som inte har tillräckliga resurser i sina nätverk, dvs de som utvecklar det mesta av den psykiska ohälsan. Vi menar därför att en förstärkt skolhälsovård i ett utökat samarbete med socialtjänsten skulle ha avgörande betydelse för att förbättra ungdomars psykiska hälsa.

12

Omr 4

Stress på olika sätt, krav på prestation och självständighet, tidiga val, överdos av stimulans och för litet vuxentid blir den sammantagna bilden av den omvärldsanalys kring tonåringarnas vardag som vi har gjort. Jag/vi yrkar: att skolhälsovården ges arbetsuppgifter liknande företagshälsovården och utökade möjligheter

att ge barn och föräldrar stöd på basnivån att Centerpartiet ser positivt på utökade möjligheter för föräldrar att delta i föräldraträning

enligt dokumenterat fungerande metoder att Centerpartiet strävar efter att socialtjänsten i samarbete med skolhälsovården utvecklar ett

ökat stöd på basnivån till barn och deras föräldrar där sådant behov har identifierats att lärare ges goda möjligheter till vidareutbildning och personlig utveckling i såväl pedagogik

som i ledarskap.

Per Lodenius, Kule Palmstierna, Björn Strehlenert,, Sthlms län Stockholms läns distrikt

Motion nr 413 Förskoleklassers ålder

Centerpartiet ska arbeta för att göra det möjligt för målsmän att ha sitt eller sina barn i förskoleklasser från 5 års ålder. I dag kan föräldrar välja om man vill att barnen ska börja första klass i grundskolan eller i förskoleklass från 6 år. Detta innebär att barn som börjar första klass om 6-åring inte får möjligheten att gå i förskoleklass, vilket gör att barnet missar en stor del grundläggande kunskap att ha med till skolan t ex arbeta och verka i grupp Jag/vi yrkar: att centerpartiet arbetar för införandet av en frivillig start i förskoleklass från 5 års ålder

Fredrik Ingels, Västerås Västmanlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Det bör vara föräldrars önskemål och barnet/ens mognad som avgör var barnet går sitt år innan grundskolans 1 klass

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att bifalla motionen

Kretsstämman beslutade:

bifalla motionen

13

Omr 4

Motion nr 414 Föräldrapenning med ett nedre garanti belopp

Föräldrarförsäkringen är ett underbart system som ger de flesta av oss en god möjlighet att på heltid under barnets första tid kunna ta ansvar för barnets omsorg utan att det nämnvärt påverkar hushållsinkomsten. Föräldraförsäkringen är dessutom mycket flexibelt utformad så att man själv kan välja i hur omfattning man tar ut föräldrapenningdagar, t.ex. arbeta deltid eller växla mellan föräldrarna. Föräldrapennignen kan tas ut ända tills barnet blir 8 år. Men föräldraförsäkringens goda sidor bygger i hög grad på att man har en anställning med möjlighet att vara tjänstledig från arbetet. Då täcker föräldraförsäkringen inkomstbortfallet. För unga med låg inkomst eller studerande blir den ekonomiska siuationen ofta dålig och problemfylld om man väljer att skaffa barn. Många unga skulle vilja skaffa barn, men väntar tills man har bra inkomster. Inte sällan har man då kommit upp i åren med påföljd att möjligheten att få barn har minskat eller bli mer komplicerat. Möjligheten för kvinnan att bli gravid avtar med stigande ålder och fosterstorleken ökar vilket får till följd att förlossnignen blir svårare. en föräldrapenning som baserar sig på ett nedre garantibelopp skulle ge denna grupp människor, som vill skaffa barn en god ekonomisk trygghet. Jag föreslår Jag/vi yrkar: att motionen föreläggs Hallands Centerpartidistrikt och Centerpartiets förbundsstämma att motionen föresläggs Centerns Riksdagsgrupp för att utreda möjligheten för unga med liten

inkomst eller studerande som vill skaffa barn att få en tryggare ekonomisk situation genom en föräldrapenning som har ett nedre garantibelopp.

Bernt Samuelsson, Laholm Hallands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

att ställa sig bakom motionen

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att ställa sig bakom motionen för vidarebefodran till distrikts- och förbundsstämman

Kretsstämman beslutade:

att ställa sig bakom motionen och vidarebefodra den till distrikts- och förbundsstämman

Motion nr 415 Utredning av vård, skola och omsorg

I medierna har många fall av vanskötsel inom den offentliga sektorn uppmärksammats och då med fokus på de verksamheter som drivs av privata företag. Detta har skapat en bild av en starkt försämrad service till allmänheten som kan komma att hänföras just till privatiseringen. Då

14

Omr 4

privatisering av offentlig sektor varit en linje som drivits, både ideologiskt och faktiskt av alliansens partier, föreligger en risk att alliansens politik är orsaken till den eventuella försämringen. Vi behöver ta reda på fakta om hur den privatiserade delen av samhällsservicen fungerar, kvalitativt och ekonomiskt och hur allmänheten uppfattar den service de får av dessa instanser. Skulle resultatet visa sig vara en försämring kopplad till de privatiserade verksamheterna måste vi veta vilka åtgärder som krävs. Är det upphandlingsprocessen som fallerar? Har vi fel styrmedel eller brister vi i uppföljningsrutinerna? Visar det sig att servicen, trots mediernas bild, blivit bättre, har vi fakta att redovisa. Vård, skola och omsorg var stora valfrågor 2006 och även valet därförinnan och vidhäftade med löften om stora satsningar och förbättringar. Är uppfattningen hos allmänheten att så har skett? Om inte kommer detta att bli en än större valfråga i valet 2010. Ska regeringen svika på denna punkt en gång till eller blir det tredje gången gillt? Ur detta perspektiv är det viktigt att snabbt få fakta på bordet – antingen för att ge en mer positiv verklighetsförankrad bild av servicen vi har idag, eller i form av en åtgärdsplan i valprogrammet. Jag/vi yrkar: att resultatet av privatiseringen, kvalitet, ekonomi, upphandlingsrutiner, och allmänhetens

upplevelser av servicen skyndsamt utreds och sammanställs på nationell nivå för att kunna utgöra underlag till 2010 års val. Utredningen skall även föreslå lösningar i

Pamela Reynold, Järfälla Stockholms läns distrikt

Motion nr 416 Infrastruktursatsningar inom vårdområdet

Vi står idag inför en ekonomisk kris, många har blivit varslade, vissa redan uppsagda men ännu har det inte påverkat konsumtionen nämnvärt. Vi kan anta att fler kommer drabbas då konsumtionen minskar av minskad köpkraft från de uppsagda. Många efterfrågar då i Keyniansk anda att staten gör stora infrastruktursatsningar, bygger vägar och järnvägar för att bibehålla jobben. Om Centerpartiet är inne på detta spår vill jag att man inte tittar i backspegeln utan tänker framåt. "Jobben" är heller inte bara de i mansdominerade fält. Vi kanske bör överväga ifall bilismen verkligen kommer öka i samma takt den tidigare gjort, vad vi vet är att vårdbehovet kommer öka stort i framtiden av demografiska skäl. En infrastruktursatsning kan lika gärna vara en satsning inom vårdområdet. Centerpartiets hållning i vårdfrågan är att man är öppen för privat drift av vård, upphandlad av offentliga medel. Vem som driver verksamheten är oväsentligt. En infrastruktursatsning inom vården kan då innebära att man skapar en statlig kontrollinstans, med god transperans, tillgänglig för medborgaren. Denna instans bör vara oberoende från Landstinget. De ska utifrån fastställda kriterier kontrollera kvalitet från vårdgivare. Informationen ska finnas tillgänglig på internet. På så sätt kan patienter välja vårdgivare och konkurrensen skapa förbättringar hos de instanser som rankas lägre. Ett liknande system finns redan i Storbritannien.

15

Omr 4

Detta gör i förlängningen att man lättare kan utöka vården när behoven ökar utan risk för sämre vård. Kvalitet styr med konkurrensens hjälp. En viktig aspekt i detta är att betona oberoende, kompetens samt att man har en parlamentarisk syn vid tillsättning av styrelse. Jag/vi yrkar: att stämman beslutar att verka för att en oberoende kontrollinstans av vårdinstanser, med

resultat tillgängligt för patienter i syfte att förbättra vården och underlätta en trolig utökning av densamma.

att motionen sänds vidare till partiets riksstämma

Åsa Backman, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 417 Nackskadades möjlighet att söka vård i hela EU

Bakgrund: Årligen får 60.000 svenskar en presumtiv nackskada, främst i trafiken – vid påkörningar bakifrån, vid arbetsfallsolyckor etc. Följderna är besvärliga. Ofta visar sig skadeomfattningen sent. Denna grupp av trafikoffer får idag problem överallt. Vissa bekostar räddningsinsatser själva, inte sällan vid vård utomlands när allmänna svenska sjukvården endera inte har diagnosutrustningarna eller specialisterna inom adekvata vården. Efter en säker diagnos, är det viktigt att snabbt få tillgång till vård och behandling - var den än finns. Det är orealistiskt att varje sjukhus, i varje EU-land, skall ha pecialkompetensen. Försäkringskassan i Sverige gör det idag generellt svårt för de nackskadade, speciellt när det i det individuella fallet, successivt visat sig vara värre än en ”stukning av nacken”. Rättsfrågan är f n oklar, men också en klar EU-fråga. Många människor ger upp och går med allvarliga skador, samtidigt som de flesta oförskyllt drabbade uthålligt måste kämpa med, först välfärdsystemet, och sedan med sina försäkringsbolag – med långa handläggningstider mm – när det gäller de ekonomiska konsekvenserna. Krångliga regler, blir ännu krångligare för just denna skadegrupp, de nackskadade. Förvaltningsdomstolarna har f n dåligt rättspraxismaterial, som enbart ger höga kringkostnader. Det individuella ärendet, tillsammans med EU:s klarare tolkning måste bli vägledande inför Försäkringskassans ställningtagande till kostnaden/åtgärden, även i efterhand. Idag råder ingen vårdgaranti eller valfrihet. Det kostar inte Sverige och svenska Landsting mer att skadade människor får sin vård i andra nordiska länder, eller i Spanien eller Tyskland, osv. så länge det är samma finansiering som gäller. Det är också rimligt att människor som behöver vård skall få söka den där den finns. Ytterst handlar det om människors frihet skall bejakas och/eller misstänkliggöras och kontrolleras. Frågeställningarna är en given fråga för såväl den svenska som europeiska sjukvården, att gemensamt bedöma. Det är rimligt att ”expertis” får finnas, och nyttjas - varsomhelst inom EU, och dess medlemsländer. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet skall verka för att underlätta för de nackskadade att ävenledes få söka vård i

hela EU, eller generellt där adekvata specialistvården/tekniska utrustningen finns.

16

Omr 4

att Centerpartiet skall verka för att ”Gränsöverskridande vården” skall upphöjas till en jämlik rättighet, för envar svensk medborgare.

att Centerpartiet skall verka för att ”de nackskadade” skall behandlas lika smidigt som andra grupper med allvarliga handikapp, t ex den syn- och hörselskadade.

att Centerpartiet särskilt tar upp denna jämställsfråga med Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

att Centerpartiet ur kringkostnadsperspektivet funderar på om inte ”amnesti” bör ges de medborgare, som själva, bekostat sin genomförda vård utomlands, och där oändliga processer f n pågår hos olika svenska myndigheter. Administrationskostnaderna tender

Per-Ingvar Jönsson, Malmö Skåne läns distrikt

Motion nr 418 Rätten till sjukvård

Under våren 2008 hade vi inom Centerpartiet en intensiv debatt kring rätten till sjukvård för papperslösa där jag och många med mig var mycket engagerade. Mot bakgrund av den tidigare debatten finns nu anledning att återigen lyfta vårdfrågorna för att genom ett stämmobeslut tydliggöra var partiet står i denna ideologiskt viktiga fråga. Sverige har tidigare kritiserats i en FN-rapport för att vi inte lever upp till våra internationella åtaganden och Röda Korset har i dagarna lämnat en rapport där man även pekar på brister i vården för asylsökande. Det finns även ett flertal undersökningar som visar på avgörande skillnader när det gäller tillgången till vård och hälsotillståndet hos enskilda individer och grupper i det svenska samhället. För dessa individer och grupper kan en ökad mångfald inom vården med fler olika driftsformer och utförare vara en väg för att nå personer som tidigare saknat tillgång till vård. Vad jag dock framför allt vill lyfta fram med anledning av tidigare debatt är att tillgången till vård är en mänsklig rättigheter och därför inte i första hand en fråga om ekonomi utan en fråga om ideologi och människosyn. Stämman bör därför slå fast att alla människor som vistas i Sverige skall ha tillgång till vård och att den svenska staten är en garant för detta. Det är skrämmande att ideella organisationer som Svenska Röda Korset idag ser sig tvingade att organisera en egen vårdförmedling för att via frivilliginsatser säkerställa att enskilda personer får tillgång till vård.. Många landsting har redan idag ett bra arbete i dessa frågor men det behövs även ett tydligt statligt ansvarstagande för att Sverige skall leva upp till de krav som man med rätta kan ställa på en modern liberal demokrati när det gäller skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter. Jag/vi yrkar: att alla människor som vistas i Sverige skall ges tillgång till vård och att den svenska staten

skall vara en garant för detta. att detta ställningstagande tydliggörs i partiets program för en förnyad välfärd. att motionen sänds vidare till partiets riksstämma.

Oscar Fredriksson, Stockholm Stockholms distrikt

17

Omr 4

Motion nr 419 Lämplighetstest vid intagning till vårdutbildning

Under året som gått har båda undertecknade motionärer råkat ut för varsin allvarlig skada. Skadorna har inneburit lång konvalescenstid och ett stort beroende av sjukvården. De har också inneburit att vi har blivit mycket medvetna om behovet av lämplighetstest vid intagning till vårdutbildningar, främst läkarutbildningar. Som patient är du i beroendeställning till din läkare (och även till övrig vårdpersonal). För att förhållandet till och förtroendet för läkaren ska bli så bra som möjligt krävs att läkaren, förutom praktisk skicklighet, också har en hög social kompetens. Så är inte alltid fallet. Och när läkarens sociala kompetens brister, kan det medföra psykiska vårdskador på patienten. Läkarens klumpighet kan helt enkelt göra att patientens konvalescens blir längre och att patienten mår psykiskt sämre under tiden. Detta är något vi båda har fått erfara med all önskvärd tydlighet under våra skadetider. Regeringen har föreslagit lämplighetstester till lärarlinjen, vilket är ett mycket gott initiativ. Det finns också intagningsprov på ett antal andra universitets- och högskoleutbildningar, såsom journalistlinjen. Men till läkarlinjen krävs bara betyg. Höga betyg, men bara betyg. Och det finns ingenting som säger att du faktiskt blir en bättre läkare, för att du har höga betyg. Du kanske har högre studieförmåga, men det innebär inte att du blir professionell i din yrkesutövning. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att lämplighetstest införs på samtliga läkarutbildningar på svenska

universitet och högskolor. att Centerpartiet verkar för att lämplighetstest införs på alla andra vårdutbildningar på svenska

universitet och högskolor, såsom utbildningar till sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och så vidare.

att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma.

Stina Bengtsson och Kristina Isaksson, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 420 Utökade platser vid landets medicinska fakulteter

Vid Bankeryds Centeravdelnings årsmöte 2008 diskuterades bla den av många konstaterande bristen på läkare inom olika specialiteter. Särskilt prekär är situationen inom psykiatrisk vård, primärvård och äldrevård. I takt med att Sveriges befolkning utgörs av en allt ökande andel äldre personer, med ett successivt ökande behov av medicinsk vård och att tillgången till läkare blir mindre och väntetiderna längre, ser vi en oroande utveckling. Det stora flertalet av Sveriges landsting löser i dag tillgången på läkare genom ett hyrläkar-system, vilket i längden blir ett mycket kostsamt system. Många patienter upplever en otrygghet

18

Omr 4

och brist på kontinuitet i vården, genom att tvingas byta läkare och därmed möta en för dem okänd person. Hyrläkarsystemet löser måhända problemet på kort sikt, men grundproblemet med för få utbildade läkare förhållandet till behovet, kvarstår. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet centralt verkar för en snar utökning av antalet platser vid landets medicinska

fakulteter, för att på sikt öka antalet verksamma läkare inom olika specialiteter, dock med särskilt fokus på äldres medicinska behov.

Bengt Gustafsson, Bankeryd Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Antalet platser på läkarutbildningar har under en längre tid varit för få. Den 13 september 2007 föreslog därför regeringen i budgetpropositionen för 2008 att läkarutbildningen byggs ut med 330 platser. Antalet platser 2008 ökar med 60, fördelade på alla de sex universitet som har läkarutbildning. Det blir åtta platser vardera vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet samt 20 vid Umeå universitet. Utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer decentraliserad form av läkarutbildning, som i större utsträckning än i dag ska ske ute i regionen

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att anse motionen besvarad

Kretsstämman beslutade:

anse motionen besvarad

Motion nr 421 Aktiv dödshjälp accepteras inte

Diskussionen om aktiv dödshjälp är ständigt pågående. Vårt parti måst ta frågan på allvar och påverka resultatet. Resurserna inom sjukvården måste brukas till att rädda liv, inte motsatsen. Lobbyister i ena eller andra riktningen måste visa respekt för livet. Jag/vi yrkar: att att aktiv dödshjälp inte accepteras i vårt land att att Centerpartiet verkar för detta.

Sven-Erick Andersson, Birgittelund Flisby Jönköpings läns distrikt

19

Omr 4

Kretsstyrelsens yttrande:

Vi instämmer i motionärens yrkande att aktiv dödshjälp inte ska accepteras i vårt land. Resurser inom sjukvårdens ska brukas till att rädda liv, inte motsatsen.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att tillstyrka motionen och sända den vidrare till riksstämman

Kretsstämman beslutade:

tillstyrka motionen och sända den vidare till distrikt och riksstämma

Motion nr 422 Eutanasi

Eutanasi, terminal sedering, dödshjälp, livsslutsdirektiv och livstestamente är några av de uttryck som brukar användas i samband med diskussionen om att få bestämma över sitt eget liv i dess slutskede. I Italien och USA har nyligen dramatiska debatter pågått om rätten att på begäran av de närmaste släktingarna avbryta vård för en person som många år har legat i koma. I ett flertal länder i Europa har respekt för patientens rätt att få bestämma över sitt eget liv utvidgats till att läkare på patientens begäran aktivt kan hjälpa till att avsluta livet när sjukdom inte längre är möjlig att bota och smärtan blivit olidlig. I Holland – undertecknad Wouters gamla hemland – här rätten funnits i många år. En lång och positiv erfarenhet har byggts upp. De initiala farhågorna har inte besannats. Det ursprungliga kravet med en kontroll av en andra läkare, s.k. second opinion, och obligatorisk polisanmälan av läkare som utfört eutanasi är kvar. Inget politiskt parti i Holland vill avskaffa lagen om eutanasi – inte ens Kristdemokraterna, det regeringsbärande partiet sedan många år. Även inom undertecknad Wouters familjekrets finns fall där eutanasi i enlighet med patientens vilja och de anhörigas instämmande har skett. Det är angeläget att detta leder fram till att varje människa måste få bestämma över sitt eget liv i dess slutskede. Jag/vi yrkar: att Centerpartiets riksstämma beslutar uppdra åt partistyrelsen att studera relevanta utländska

lagstiftningar inom eutanasiområdet och med ledning av detta arbete utformar ett förslag som föreläggs de övriga allianspartierna.

Johan Wouters, Nacka Stockholms läns distrikt

20

Omr 4

Motion nr 423 Tandvården ska på sikt bli en del av sjukvårdsförmånen

Det är viktigt att små barn, så fort de fått sina mjölktänder utvuxna får ett naturligt förhållande till tandborsten och tandborstning. Därför bör alla små barn, redan tidigt kallas till tandläkaren och då få en egen borste att suga på samtidigt som föräldrarna sköter den riktiga borstningen. På så sätt kan det göras naturligt för de små barnen att man alltid borstar tänderna morgon och kväll. De yngre generationerna har idag väsentligt bättre tandstatus än de som är medelålders och äldre och exemplet ovan kommer på sikt att medföra ännu bättre tänder hos de som nu är barn, när de blivit vuxna och äldre. Därför bör tandvården på sikt bli en naturlig del av sjukvårdsförmånen i Sverige och därmed ingå i högkostnadsskyddet mm. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet på nationell nivå driver frågan om att på sikt inlemma tandvården i

sjukvårdens förmånssystem.

Ingmar Sahlgren, Nacka Stockholms läns distrikt

Motion nr 424 Bostäder för äldre utan bistånd (Trygghetsbostäder)

I de två stadsdelarna i Göteborgs kommun som vår avdelning representerar finns ett behov av bostäder för äldre utan bistånd (bedömning) till rimlig boendekostnad. Det kan t.ex. vara att de idag bor i trevånings flerfamiljshus som saknar hiss eller ensamstående som vill komma närmre samlingslokaler. Äldre som är pigga och friska nog för att kunna och vilja avgöra själv hur och var de vill bo men ofta med väldigt begränsad ekonomi. Det har nybyggts så kallade 55+-bostäder, både av privata aktörer och kommunägda Egnahemsbolaget, enplans radhus och hissförsedda flervåningshus med service- och samlingslokal men de har alla blivit så dyra att köpa eller hyra att ålderskravet har tvingats strykas för att fylla bostäderna. Vid kontakt med kommunen angående subventioner på marken så framkom det att det inte är möjligt med nuvarande lagstiftning Förslag till bostadsbolagen att reservera och skapa äldreanpassade trappuppgångar har ansetts omöjligt eftersom det kostar så mycket att komplettera flervåningshus med hiss i efterhand. Inte heller i sådana fall kan kommunen gå in ekonomiskt för att hjälpa till med bostäder för äldre utan bistånd. Vi anser att det är angeläget att Centerpartiet verkar för fler bostäder för äldre utan bistånd till rimlig kostnad. Förslag som bör utredas är statliga subventioner för nybyggnation och/eller renovering, att kommunerna får skyldighet att säkerställa att det finns sådana bostäder, nya former av boende t.ex. kooperativ hyresrätt.

21

Omr 4

Jag/vi yrkar: att verkar för fler bostäder för äldre utan bistånd till rimlig kostnad.

Backa-Lundby Centerpartiavd., Göteborg Göteborgs distrikt

Kretsstämman beslutade:

att med tillstyrkan översända motionen till partistämman.

Motion nr 425 Hemtjänst i turistkommun

I turistkommuner är det ett stort problem, och en utmaning att många äldre sommarboende och deras anhöriga ställer krav på den lokala hemtjänsten. Detta leder till att dessa kommuner får stora kostnader för sin hemtjänst. Jag/vi yrkar: att Hemtjänstkommunen får skyldighet att betala hemtjänsten för sina egna kommuninvånare

vid vistelse i en turistkommun.

Ingvar Andersson, Runsten-Långlöt Kalmar läns distrikt

Motion nr 426 Försäkringskassans organisation

Hösten 2005 började man omorganisera på Försäkringskassan. Vissa ärenden delades upp på flera kontor, specialistkompetens skull utnyttjas, effektiviteten skulle öka. Det blev tvärtom. Medborgarna, de försäkrade, sitter fast i 0771-telefonerna; allt blev kaos – som nu drabbar såväl anställda som allmänheten. Sjukskrivningsprocessen har blivit onödigt tunggrodd, rättsäkerheten hotad. Allt beror på den genomförda centraliseringen. Det saknas ”experter” med helhetsynen inom FK, som kan ta hand om den försäkrades alla moment på en gång; t ex frågan om sjukersättning (AFL) och ev arbetsskadedelen (LAF), handikappersättningar osv. Den nya organisationen ger här tre ärenden hos olika kontor i landet, med väggar emellan. Detta nya ger mer byråkrati, och därigenom ökade interna kostnader. De samlade handläggningstiderna har ökat, samtidigt som regelverken hela tiden blivit allt mer komplicerade. Allra värst är troligen att ”arbetsskadedelen/LAF” hamnat helt snett, inom den nya organisationen – speciellt som allt hör samman hos den enskilde. Överklagningsärendena till Länsrätterna har, pga nyordningarna ökat. De viktiga ”Självrättelse”-systemen, internt inom FK - fungerar inte, osv. Därför har sjukskrivningsprocessen, behandlingen av ansökan - blivit extra

22

Omr 4

tungrodd, rättsäkerheten hotad – främst till följd av omorgansiationerna. Leveranserna av produkterna (Välfärdssystemet) fungerar plötsligt inte. Den decentraliserade ordningen, med beslutsfattare hemmavid, och beslutskraft i hela ärendena, måste återställas. Centraliseringen mot fem arbetsskadekontor i hela landet måste därvid rivas upp – som första åtgärd. Resurs för Överblicken över alla förmånerna tas fram – i en decentraliserad organisation, osv. Jag/vi yrkar: att Försäkringskassans ännu pågående omorganisation snarast ses över, förutsättningslöst att snara decentraliserade åtgärder vidtas lokalt, så att förtroendet för Myndigheten återställs att Centerpartiets i Riksdagen fortsätter verka för att Socialförsäkringens regelverk ses över,

blir tydligare, och enklare – för även handläggarna – samt även i högre grad anpassas gentemot andra försäkringssystem.

Per-Ingvar Jönsson, Malmö Skåne läns distrikt

Motion nr 427 Sjukersättning för kroniskt sjuka

Många sjuka som jobbar är i behov av att sjukskriva sig oftare än andra friska människor, de riskerar att förlora sina jobb änvärre är det för de sjuka som är arbetslösa. Sjukdomar som ex reumatiska sjukdomsr, muskelsjukdomar. leder etc. Det kostar arbetsgivaren mycket att ha sådan personal, staten bör stå för sjukersättningen när de gäller dessa människor så att de inte blir en grupp utanför arbetsmarknaden Jag/vi yrkar: att försäkringsreglerna ändras för de kroniskt sjuka att staten står för sjukskrivningskostnaderna

Susie Ingels, Västerås Västmanlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Då det finns ett utbyggt system för kroniskt sjuka på arbetsmarknaden samt att detta gständigt genomgår nya förändringar

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att anse motionen besvarad

Kretsstämman beslutade:

anse motionen besvarad

23

Omr 4

Motion nr 428 Sjukförsäkring/arbetslöshetsförsäkring

Utförsäkrad från försäkringskassan. Ingen a-kassa. Hur många drabbas av detta när centerpartiet styr Sverige? Visserligen tyder siffrorna på att ökningen än så länge inte blivit så stor som man befarat, men ändå är det ett antal personer som faller mellan stolarna. Ohälsotalet har minskat i Sverige. Fler och fler har fått jobb, men så kom finanskrisen. Då är det inte lika lätt att komma ut på arbetsmarknaden och arbetsträna efter en sjukskrivning eller efter en lång period av arbetslöshet. Centerpartiet står för att hjälpa dem som faller genom skyddsnätet. Den tanken får inte försvinna i det systemet som byggs upp idag. De som behöver hjälp ska kunna få det utan att bli kastad mellan olika instanser. Att ha ett ställe att gå till för att få hjälp vare sig det gäller sjukskrivning eller arbetslöshet är målet. Man håller på att bygga upp samarbete på olika håll i landet, men det är långt kvar tills det blir verklighet överallt. Om du är småföretagare och blir arbetslös behöver du ett annat skyddsnät än om du är anställd. För att få stämpla måste du avveckla ditt företag. Om du skulle behöva socialhjälp kan du inte äga tillgångar. Det är inte ovanligt att du bor på ditt företag när du jobbar på landsbygden. Det gäller inte bara lantbruk utan även verkstäder etc. Du kanske får sälja gården/verkstaden som gått i släkten i generationer för att flytta till lägenhet. Och var finns lägenheterna? Förutom tragedin att behöva bryta upp från sitt hem leder detta även till en utarmning av landsbygden. Jag/vi yrkar: att se över de problem som uppstår för de personer som faller mellan stolarna när det nya

systemet byggs upp för sjukförsäkring/arbetslöshetsförsäkring att omgående starta arbetet med att hitta en lösning på dessa problem att Årsmötet beslutar att motionen skickas till centerpartiets riksstämma i Örebro

Christina Rörvall-Dahlberg, Brastad Bohusläns distrikt

Motion nr 429 Tobakens utbredning

Tobaksbruk utgör fortfarande den enskilt största förebyggbara hälsorisken i Sverige. År 2004 visade en rapport från Statens folkhälsoinstitut att tobaksrökningen kostar minst 26 miljarder kronor om året i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar. Ända sedan mitten av 1960-talet har sambandet mellan rökning och sjukdom varit känt och närmare hundratusen vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökningens skaderisker. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin förväntade livstid. Det är vetenskapligt väl belagt att tobaksrökning orsakar lungcancer, cancer i andra organ, hjärt-och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Crohns sjukdom samt sår i magen

24

Omr 4

och tolvfingertarmen. Nittio procent av lungcancerfallen och drygt 20 procent av all hjärtkärlsjukdom beräknas bero på rökning. Lungcancer är den vanligaste tumörformen bland män och den femte vanligaste bland kvinnor i Sverige (Folkhälsorapport 2001). I Sverige ökar nu lungcancern bland kvinnor och minskar bland män. Om ca 5-10 år beräknas att lungcancer kommer vara den vanligaste cancerformen också bland kvinnorna. Detta är ett resultat av att rökning successivt blev vanligare bland kvinnor under 1950-och 60-talen. Tobaksrökning ökar dessutom risken för tandlossning, vissa former av syn-och hörselnedsättningar, ryggbesvär, impotens, benskörhet, minskad fruktsamhet hos både kvinnor och män, graviditetskomplikationer, missfall och plötslig spädbarnsdöd. Även passiv rökning är skadlig och leder till ökad risk för t ex hjärtinfarkt och lungcancer. Nikotin är en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende som i styrka, och därmed åtföljande återfallsrisk, anses ligga i klass med kokain och heroin. Både nikotinberoende och nikotinabstinens räknas i dag som sjukdom. I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar klassas nikotinberoende som en psykisk störning orsakad av att en kemisk så kallad psykoaktiv substans sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Det innebär att man måste tillföra drogen - nikotinet - kontinuerligt för att vara i balans och fungera optimalt i arbets-och privatliv. Uteblir nikotintillförseln får man abstinenssymtom med koncentrations-svårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag. De flesta upplevda fördelar med att röka och snusa kommer i verkligheten från den befrielse från nikotinabstinens som inträder varje gång någon tar en cigarett eller en prilla. Nikotinberoende skapar inte bara ett starkt beroende utan ökar även risken att utveckla beroende av alkohol och andra liksom ett riskbeteende i övrigt. Detta gäller även för de unga som tidigt nyttjar tobaksvaror. De testar och allt tidigare för tyngre droger och har lättare att fastna i deras begär detta visar de undersökningar som utförs varje år på Sveriges niondeklassare. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet driver frågan om att få ett Sverige och ett Europa fritt från tobak. att Centerpartiet verkar för att stöd till "sluta bruka tobak" -organisationer utdelas. att Centerpartiet verkar för att tobak på sikt tas upp i narkotikalagstiftningen. att Centerpartiet ger tullen utökat stöd för att kontrollera att tobak och övrig narkotika inte

smugglas in över gränsen till Sverige. att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma.

Martin Karlsson, Solna Stockholms läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Motionen behandlar en fråga av största vikt för folkhälsan. Den tar också upp en kontroversiell fråga då rökning av många anses vara en i samhället acceptabel last. Dock måste stor viktigt läggas på det lidande många drabbas av, samt den belastning som bruket utgör på sjukvården och kostnader för samhället. Allt som kan bidra till att rökningen minskar är positivt och därför instämmer vi i motionen.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att tillstyrka motionen att motionen sända vidare till riksstämman 2009

25

Omr 4

Kretsstämman beslutade:

tillstyrka motionen samt att skicka den vidare till riksstämman 2009.

Reservation:

Anders Eklund, Eva-Britt Sandlund och Maria Bergman reserverar sig mot beslutet.

Motion nr 430 Rätt till motionsavdrag för egenföretagare

Anställda har i dag rätt att få motionskostnader betalda förutsatt att förmånen gäller alla anställda. Denna förmån gäller ej för egenföretagare. Då alltfler i dag väljer att bli egenföretagare borde denna förmån finnas även för denna grupp. Egenföretagandet kräver ofta andra arbetstider, gränsen mellan fritid och arbetstid blir flytande. För egenföretagarens hälsa vore det önskvärt att möjligheten till friskvårdsförmån även skapades för denna grupp, som blir allt större. Därför bör möjligheten för friskvård även finnas för egenföretagare. Mora den 3 februari 2009 Bengt Jernhall Jag/vi yrkar: att Centerpartiet bör driva denna fråga så att friskvårdsförmån kan gälla även egenföretagare.

Bengt Jernhall, Mora Dalarnas läns distrikt

26