Växtlighet i vägmiljö Praktiska råd - Brandfactory A/S · Uppvuxen vegetation som sparas skapar...

Växtlighet i vägmiljöPraktiska råd

Växtlighet i vägmiljöPraktiska råd

Växtlighet i vägmiljö

publikationsnummer 2011:140

isbn 978-91-7467-052-3

utgivare Trafikverket

kontaktperson Josefina Lenning

projektledning Anna Lindell, Josefina Lenning och Eva-Lisa Anderson, Trafikverket

text Eva-Lisa Anderson, Josefina Lenning och Anna Lindell, Trafikverket, Karin Qwarnström, Ramböll, Karin Lundström, Swegro

referensgrupp Anders Almroth, Kristina Björling-Francki, Ove Eriksson, Gunnar Jellbin, Johan Karlsson, Ulrika Runblom, Anders Sjölund och Hans Åström, Trafikverket, Kaj Rolf och Rune Bengtsson, SLU, Mathias Ahlgren, Sweco

omslagsbild Kasper Dudzik. Baksida Mats Lindqvist. Övriga bilder, se sid 96

illustrationer Karin Sjöberg, Ramböll, där inte annat anges

redigering Karin Wennermark, journalisterna.com

formgivning Eva Kvarnström

tryck Elanders Fälth & Hässler 2011

distribution Trafikverket

7 Växtlighetenärviktig förtrafikanterochmiljö Växthanteringenkanblibättre 8 Växtlighetfyllermångafunktioner 10 Vägmiljönärkrävande 12 Kostnaderpåkortochlångsikt 14

19 Landskapstyper Odlingsbygd–variationenärviktig 22 Skogsbygd–värnautblickarna 24 Mellanbygd–tänkpåskalan 26 Fjäll,kust,hed–varsamhetframförallt 28 Tätort–tydlighetochomtanke 30

33 Rätthanteradvegetationipraktiken Frånöversikttillpraktiskadetaljer 35 Förstudie 36 Vägutredning 37 Arbetsplan 38 Bygghandling 41 Planeringinförbyggstart 46 Byggskede 47 Driftochunderhåll 59 Alléer 73 Rastplatser 74

Innehåll

77 Fördjupning Attskyddabefintligvegetation 78 Jordhantering 80 Kontrolleraochåtgärdaunderliggandelager 82 Jordanalys 84 Skogsplantering 85 Artvalochväxtkvalitet 86 Kontrolleraväxtleveransen 88 Tahandomväxtmaterialet 89 Täckmaterial 90 Ingenjörsbiologi 92

3

4

Allakommerframsmidigt,gröntochtryggt.Trafik­verketsvisionlyfterframdengrönafärgensomblirriktigtpåtaglignärvifärdaslängsgrönskandestråk,omgivnaavblommandevägkanterellerskuggande

alléträd.Engrönmiljö.Mengrönavägmiljöerförutsätterenmedvetenhanteringav

växtlighetenihelakedjan,frånplaneringochprojekteringtillbygge,driftochunderhåll.Vimåstevaralikaprofessionellaiarbetetmedplanteringar,vägkantsslåtterochträdbeskärningsomnärviskaparteknisktvälkonstrueradevägar.

Omsorgenochkunskapenomvägarnasgrönskaärocksåenekonomiskfråga.Rättväxterivägområdetkangekostnads­besparingar,framföralltidriftskedet.SamtidigtharTrafikverketenfördelavattvaraenavlandetsstörstainköpareavväxter,detärviktigtattvetanärdetgällerfrågorsomrörupphandlingochleverans.

MeddenhärskriftenvillTrafikverketförmedlarådsomutöverskötselperspektivetberöranalyseravlandskapet,förutsättningarförväxternasetableringochenbeskrivningavvilkaalternativväg­byggarenkanståinföriplanerings­ochprojekteringsskedetnärdetgällervalavväxtlighet.

DetärTrafikverketsförhoppningattVäxtlighet i vägmiljö skainspireraochvägledadigsomplanerar,byggerellersköterväg­anläggningar.

Johnny Hedman, chefsarkitekt

Förord

5

På riksväg 80 genom Rättvik är trafiken intensiv i sportlovs- och semestertider. Samtidigt korsar den ett viktigt gångstråk som förbinder centrum med parkområdet vid Siljan. En omsorgsfullt utformad vägmiljö får bilisterna att sänka farten och de oskyddade trafikanterna att känna sig trygga. Bland annat har man röjt bort vildvuxna bergtallar och i stället satsat på att förstärka områdets ursprungliga karaktär av tallhed.

6

Växtligheten är viktig för trafikanter och miljö

älanpassadochvälsköttväxtlighetlängsvägenkanvaradetsomavgöromtrafikan­ternatyckerattvägenärvackerochbehag­ligattfärdaspåellerinte.Detbekräftas

inteminstavalladeprivatbilister,yrkesförare,cyk­listerochfotgängaresomhöravsig–medkritiknärplanteringarochsidoområdenmissköts,medberömnärdetärfint.

Vegetationenlängsvägenpåverkarbilistensmöjlig­hetattuppfattaochtadelavdetlandskapvägenpas­serarigenom.Närmiljönkännslogisk,välvårdadochharmoniskblirfärdensäkrare.Rättväxtlighetpårättplatshjälperocksåförarenattanpassahastighetenefteromgivningen.

Ettmedvetetarbetemedvägmiljönbidrartillattskapaenomväxlandeochstimuleranderesa,såattbilförarenhållersigalertochvaken.Samtidigtskamiljönkringvägenfungeravälfördensomvistasvidsidanom.

Trafikverketsambitionerochsättattarbetamedväxtlighetkringvägarnaharocksåbetydelseförland­skapetienvidarebemärkelse.Ekologisktgenomatthotadearteravbådedjurochväxterfinnerenfristadivägkanterna,visuelltgenomattgallringochröjninghållerlandskapetöppetochvariationsrikt.

V

7

Växthanteringen kan bli bättre

Trafikverketärlandetsstörstabeställareavplant­skoleväxter–menintedenbästa.Otydligansvars­fördelning,dåligkommunikation,bristerikun­skap,rutinerochengagemanglederalltföroftatilldåligtresultatochbortslösaderesurser.

Detvisarenkartläggningavväxthantering­enivägprojektsomdåvarandeVägverketgjorde2004.Syftetvarattförbättraocheffektiviseraväxthanteringeninomverket,såattdendelenavarbetetskötslikaprofessionelltsomrestenavvägbyggnadsprocessen.

Fallstudie

Enfallstudiegjordesdärväxthanteringenskostna­derochresultatifyrastoravägprojektföljdesupp.Itreavdefyraprojektsomspecialstuderadeshademanhaftbetydandeproblemmedväxternaseta­blering.Iettavdemdogsåmycketsom70procentavdeväxtersomplanterats.

Ävenomkostnadernaförväxtlighetiallmänhetinteutgörmerännågonprocentavtotalsummaniettvägprojekthandlardetommångamiljonerkronor–pengarsomgårtillspillonärväxterinteöverleveretableringsfasen.

Kunskap, tid och samordning

Föratttaredapåmeromhurväxthanteringenfungerariolikavägprojektgenomfördesocksåseminariermedprojektledareförplanering,inves­tering,driftochunderhållisamtligaregionersamtintervjuermedkonsulterochväxtleverantörer.

Därlyftesmångaproblem–ochförslagtillför­bättringar–fram.Enåterkommandestötestentyckssamordningenmellanolikaskedenvara;sär­skiltöverlämningenmellaninvesteringochdrift.

Träd som inte överlever etableringsskedet kostar mycket att ersätta.

8

Besiktningochkontrollavväxtbäddar,växtle­veranserochfärdigaplanteringarvisadesigvaraenannansvagpunktdärbådetidochkunskapoftasaknas.Bristernaskaparenondcirkelmedresultatattplantskolornaintealltidansträngersigattleve­reraplantoravhögstakvalitet,eftersombeställa­renintekontrollerarochtarhandomdempårättsätt.

Förslag på åtgärder

Denlångalistanmedförslagtillförbättringarsomblevföljdenavseminarierochintervjuerinne­höllmångapunktersomhandladeomatthöja

Miljoner läggs på planteringar som sedan inte tas om hand.

kunskapsnivån,såvälinomTrafikverketsomhosentreprenörerochkonsulter.Ansvarsfördelningenbehöverblitydligare,flerkontrollerochbesikt­ningarföreskrivas–ochutföras!–ochresultatetföljasupp,bådeekonomisktochpraktiskt.Flerväxtkunnigapersonerbehövssomkanbesiktigaväxtbäddar,leveranserochplanteringar.

Denhärbokenmedrådomväxtlighetivägmiljöharocksåkommittillsomenföljdavförstudien.

9

Växtlighet fyller många funktioner

Växtlighetivägmiljönärettlevandebyggmaterialsom,rättanvänt,fyllermångaolikafunktioner.Någraexempel:• Förankring i landskapet.Välanpassadvegeta­

tionisidoområdenaskaparennaturligövergångmotomgivandeterrängochväxtlighetvilketförankrarvägenilandskapet.Intrycketavdjupaskärningarochhögabanksläntermildras.

• Avskärmning och trivsel.Uppvuxenvegetationsomsparasskaparenombonadkänsla.Växtlig­het,bådebefintligochplanterad,kanocksåbi­dratillattskärmaavtrafikenfrånomgivningen.

• Hastighetsanpassning. Välgenomtänktväxtlig­hetnäravägenfårförarenattbliuppmärksampåsinhastighetochsänkafarten.

• Optisk ledning.Enträdradvidsidanavvägenstöderlinjeföringenochvisarvartvägentarvä­gen,vilketökartrafiksäkerheten.

• Karaktärsskapande.Alléer,vackrasolitärträd,artersomhörnaturligthemmapåplatsengervägmiljönkaraktärsåvälformmässigtsomhistoriskt.

• Ekologisk funktion.Iblandbehövssärskildain­satserförattbegränsaettvägbyggespåverkanpådenomgivandemiljön.Växtlighetkananvän­dasförattskapamiljöersomgynnardennatur­ligafloranochfaunan.

• Släntstabilisering. Medingenjörsbiologiskame­toderkanslänter,vattendragochjorddammarskyddasmotrasocherosion.Samtidigtkanmanskapaentilltalandemiljöochgynnadenbiolo­giskamångfalden.

• Förbättrad luftkvalitet.Växterabsorberarluft­föroreningarvilketgerbättreluftkvalitet.Detarocksåuppnanopartiklarfråndäckensslitbanorsamtkanivissutsträckningdämpabuller.

3 m

6 m

12 m

Hastighetsanpassning. En trädrad vid sidan av vägen stöder linjeföring-en och visar vart vägen tar vägen. Träd kan också bidra till att öka tra-fiksäkerheten i miljöer där man vill få förarna att sänka farten. I den här allén vid Alnarp har träden planterats med tätare mellanrum ju närmare bebyggelsen man kommer. Det minskande avståndet ger föraren en illusion av att hastigheten ökar.

10

Mildrar ingrepp. Landskapsplantering som är tänkt att på sikt dölja en berg skärning för att mildra vägens intrång.

Ekologisk funktion. Här har en bäckfåra dragits om och fått en naturlig inramning. Vid vattendrag kommer spontan vegeta-tion oftast upp snabbt, om förutsättningarna är de rätta.

Ingenjörsbiologi. Växter som placerats i en stockmur på så sätt att deras rotsystem ska utvecklas bakom själva muren. Det är en av de metoder som kan användas för att stabilisera en brant slänt.

Karaktärsskapande. Allén är en mycket stark karaktärsskapare, både som form och som bärare av en historisk kontinuitet i vissa landskap.

Förankring i landskapet. En naturligt etablerad vegetationsridå framför uppvuxen skog ger vägen en bättre förankring i landskapet. Väg 201 vid Mariestad.

Optisk ledning. Visuellt ledande plantering.

11

Engrönvägmiljöuppskattasavdeflesta–mendetärintesålättattkombineradagensanläggnings­metodermedväxternasbehov.

Allaväxtermåstekunnatauppochtillgodogörasigvattenochnäring,ochhatillräckligtmycketjordförattförankrasinarötter.Detgällerträdlikavälsombuskar,örterochgräs.Förattdebiolo­giskaprocessernaskafungerakrävsattbladverk,stam,grenverkochrotsystemärfriskasamtharrättomgivningsförhållanden.

Särskilda problem för växter i vägmiljö

Vägmiljönskiljersigpåmångasättfråndeförut­sättningarväxternaharisinnaturligamiljö.• Kompakteringavmarkenunderbyggskedet

minskarmarkytansgenomsläpplighetvilketbidrartillvatten­ochsyrebrist.Rötternafårsvårtattutvecklasnormalt.

• Saltochandrautsläppförgiftarmarkenochhämmarväxternasutveckling.

• Vinddragskaparsämreklimatochgördetsvå­rareförväxternaattutvecklasnormalt.

Rätt metod på rätt plats

Trotsvägmiljönskrävandeförutsättningarfinnsmetoder,arterocharbetssättsomrättkombine­radekangegodaresultat.Detgällerbaraattvetavilkadeärochlåtakunskapenföljamedtilldrift­ochunderhållsskedetsåattväxternaocksåvårdaspårättsätt.

FörTrafikverketärdenkunskapenviktigävenavekonomiskaskäl.Enkunnigbeställare–somvisarettaktivtintresseikontakternamedplant­skolan,nogakontrollerarochtarhandomdetle­vereradeväxtmaterialet–fårhögrekvalitetpåde

Vägmiljön är krävande

Med god planering och rätt hantering kan växternas grund-läggande behov tillgodoses även i en hård vägmiljö.

12

Vackra solitärer vill man gärna bevara. Men de måste ges rätt förutsättningar för att överleva i den nya omgivningen.

växtersomlevereras.Riskenförersättningsplante­ringarochfördyradskötselminskar.

Naturlig eller anlagd vegetation

Vägmiljönsvegetationbrukardelasinitvåhuvud­grupper:naturligtetableradelleranlagd.Valetmellandem–ellerenkombinationavbåda–börgrundasigpåenlandskapsanalys.Tidsaspektenmåsteocksåvägasin:ärdetrimligtattväntainennaturligetablering,ellerbehövervegetationenanläggas?

Attsparavegetationsomvuxitupppåplatsenäroftaenbrametod.Arternapassarinimiljönochharredanetableratsig.Mennärennyvägbyggs

inärhetenförändrasförhållandenahelt.Därförkrävsskyddsåtgärderunderbyggtidenochengodplaneringförattföljaupphurväxternaklararsig.

Olikalandskapstyperärolikakänsligafördein­greppsomvägbyggandemedför.Ivissaområdentardetlångtidinnanväxtlighetenåterhämtarsig.Dåkaninsatserförattpåskyndadennaturligaeta­bleringenbehövagöras.

Itätorterellerandravälbesöktaområdenärdetextraviktigtattytornaseromhändertagnaochprydligaut.Därärdetlämpligtattarbetamedan­lagdvegetationsåatttrafikanterochfotgängaresnabbtserettfärdigtresultat.

13

Kostnader på kort och lång sikt

IdefyrastörrevägprojektsomspecialstuderadesiVägverketskartläggning2004(seävensid 8),ut­gjordekostnadenförväxterinklusiveanläggnings­ochplanteringsarbetemellan0,8och1,5procentavdentotalaanläggningskostnaden.Växtlighetenutgörmedandraordenmycketlitendelavtotal­summaniettvägbygge.Mendenharstorbetydelseförhelhetsintrycket.

Bevara är billigast

Attbevara,utvecklaochkanskeförstärkavegeta­tionsomredanfinnsärdenbilligaste–ochenk­laste–lösningen.Detbördärförvaradetnaturligavaletideflestasammanhangpålandsbygden.

Planteringarmedinköptaväxterärdyrare,menrättutfördaochvårdadegördeocksåstornyttaivägrummet.Oftastlönardetsigattsatsapånågrafååtgärderochutförademväl–bådeianläggningochdrift.Detsominteöverleveretableringsfasenärbortkastadmöda–ochförslösaderesurser.

Kostnaderna varierar över livscykeln

Vägmiljönstvåhuvudgrupper–naturligochan­lagdvegetation–kanisinturdelasiniundergrup­perberoendepåfunktionochkaraktär.Påkom­mandesidorgesenöversiktligbildöverolikatyperavvegetationochvarivägprojektetslivscykelkostnadernakommer.

Befintlig vegetation förankrar den nyanlagda gång- och cykelvägen i landskapet och ger en känsla av att den alltid legat där.

14

Naturlig VegetatioN i Vägmiljö

Viss ökad kostnad under anläggnings-skedet, därefter låg skötselkostnad.

SpontAn etAblering

Till exempel gräs, örter, träd och buskar som spontant etablerar sig genom frön i jordtäckta slänter och andra ytor.

befintlig VegetAtion

Till exempel uppvuxna träd, dungar eller buskage i äldre eller nyanlagda vägmiljöer.

Låg anläggningskostnad, låg skötsel-kostnad med periodvisa gallringar.

5 10 15 20

kostn

ad

år

5 10 15 20

kostn

ad

år

15

aNlagd VegetatioN i Vägmiljö

Hög anläggningskostnad, låg skötsel-kostnad med periodvisa gallringar.

5 10 15 20

Mycket hög anläggningskostnad och relativt hög skötselkostnad.

5 10 15 20

nAturliK VegetAtion

Anlagd vegetation som ska efter-likna (eller påskynda) en spontant etablerad, naturlig vegetation.

VegetAtion med pArK- eller trädgårdS KArAKtär

Anlagd vegetation med syfte att för-sköna och förtydliga tätortsnära mil-jöer där trafikanter färdas långsamt, till exempel i infarter och rondeller.

kostn

ad

år

kostn

ad

år

16

Hög anläggningskostnad, låg skötselkostnad. Jämfört med andra stabiliseringsmetoder är det dock en låg anläggningskostnad.

teKniSK VegetAtion

Anlagd vegetation med rent teknisk funktion: att skydda och stabilisera slänter mot ras och erosion.

felAKtigt hAnterAd VegetAtion

Mest kostsamt är att plantera väx-ter som inte utvecklas som planerat. Dåligt växtmaterial, ogräs i jorden och slarv i hanteringen blir dyrt i längden.

Hög anläggningskostnad, som ökar när man försöker rädda vanskötta växter eller tvingas plantera nytt.

5 10 15 20

5 10 15 20

kostn

ad

år

kostn

ad

år

17

18

Landskapstyper

landskapetskaalltidvarautgångspunkteniarbetetmedväxtlighetivägmiljö.Detärnyckelntillvilkentypavväxtlighetmanskaväljaochhurdenskahanterasförattut­

vecklaspåönskatsätt.Detsomäroönskatslyijordbruksbygdkanvara

ettvälkommetinslagavlövträdienbarrskogs­domineradtrakt.Frodigtgräsärvackertvidin­fartentillentätort,menlysergrälltienvägsläntiskogen.

Kännermantillochförstårlandskapetssärartärdetlättareattskapaenvägmiljösomgagnarbådetrafikanter,djurochväxter.

19

Trafikverketharettansvarförattvägområdetskötspåetteffektivtochändamålsenligtsätt.Hurdetgörsharstorbetydelsebådeförtrafikanternasupplevelseavresanochförlandskapetiettvidareperspektiv.Närjord­ochskogsbruketsskötselme­toderbliralltmereffektivautarmasmångfaldenochmångaarterhotas.Dåkanvägkanternabliräddningenförväxtersomförrfannsihag­och

ängsmarker.Atthållalandskapetkringvägarnaöppetochvariationsriktärenannanviktiguppgiftsomgagnarbådetrafikanter,växterochdjur.

Landskapetsgradavöppenhetärenavgörandefaktorförhurvägmiljönbörutvecklasochskötas.Engrovindelningkangörasiöppetodlingsland­skap,slutetskogslandskapellerettlandskapmedvarierandeöppenmarkochskog.

Öppna ytor mellan vatten och väg ger trafikanten omväxling på färden.

20

Idethärkapitletgårviigenomolikalandskaps­typermedstödienklassificeringsomärenför­enklingavkategoriseringeniSvenskalandskap(Naturvårdsverket1995).

• Odlingsbygd• Mellanbygd• Skogsbygd• Fjäll,kustochhed• Tätort

Bakom träden skymtar en sjö, men den får trafikanten inte se.

Verklighetenärnaturligtvismervarieradänså,mentankenärattbeskrivningenavolikalandskaps­typerändåkangestödföranalysersamtvalavväx­terochmetoder.

Kunskapomlandskapetskaraktärmåstefinnasmediallaskeden,inteminstnärdetgällervägarnasdriftochunderhåll.Denkunskapengördetlättareattvetahursidoområdenskagallrasochplantering­arskötasförattlandskapochväxterskakommatillsinrätt.

21

Odlingsbygdanvändssombeteckningpådenlandskapstypsomdominerasavöppenjordbruks­mark.Detkanvarabådestorskaliga,uppodladeslättlandskapsomdenskånskaslättbygden,ochmersmåskaliga,kuperadejordbrukslandskapsomtillexempelinorraUpplandochSödermanland.Odlingsbygden,framföralltdensmåskaliga,inne­hålleroftabådeåkermarkermednäringsrikmat­jordochbetesmarkermedmagrarejord.

Denmestbetydelsefullakaraktäreniodlings­bygdenär öppenhet.Engrundlägganderekom­mendationärdärförattarbetamedvegetationensåattmankanbibehållaöppenhetochvyeröverlandskapet.

Utöveröppenhetenär variationen viktig,bådeiettuppodlatslättlandskapochiettmersmåbrutetodlingslandskap.

Karaktärselement:• Öppenhetochutblickar• Gräsochörterisidoområdet(olikaarterian­

slutningtillåkermarkrespektiveängsmark)• Gårdsvegetation,åkerholmarochandramindre

öarellergruppermedvegetation.• Vegetationsridåerlängsvattendragochgränser

(ägogränser,markslagsgränseretc)• Solitärträdochalléer

Håll landskapet öppet. Kontinuerlig slåtter ochröjning av sly i sidoområdet är nödvändigt. Observera särskilt den yttre vegetationszonen (se sid 60).

Sträva efter gröna, artrika vägkanter och sido­områden. Markvegeta tionen bör helst vara spontant etablerad för att efterlikna den omgivande naturen, men i anslutning till åkermark fungerar även gräs-sådd bra.

Framhäv karaktärselement som solitärträd, alléer och dungar, gärdesgårdar, vegetationsridåer längs vattendrag etc. Gynna lövträd framför barrträd.

Håll reda på jordmassorna för att kunna återanvän-da jorden på lämpligaste sätt. Skilj på åkermark med näringsrik jord, och ängs- och betesmarker som ofta har magrare jord. Jord från åkermark bör inte läggas i hagmark eller annan mager mark.

Var sparsam med planteringar. Arbeta främst med solitärträd, alléer, bryn, mindre grupper av träd eller vegetationsridåer längs vattendrag.

odlingsbygd – variationen är viktig

Strategi

Städa upp. Återställ sidotippar och andra ytor från byggtiden.

22

Strategi

Småskalig odlingsbygd i Västergötland.

Storskalig odlingsbygd på den sydskånska slätten.

23

Landskapstypenskogsbygddominerasavträdochbuskar,glestellertättväxande,somoftabildarstörresammanhäng­andepartier.Deninnehållernästanalltidocksåenvissgradavöppenhet.Detkanhandlaommindreuppodladeytorkringbyarellergårdar,sjöarochmossar.

SkogsbygdenserolikautiolikadelaravSverige,bådevadgällertypenavvegetationochinslagetavöppnamarkerochvåtmarker.InorraSverigedominerasdenavbarrskogmedaninslagetavlövträdblirstörrejulängresöderutilandetmankommer.

Demestbetydelsefullakaraktärsdragenärkoppladetilldendominerandevegetationensegenskaper:itallskogärge­nomsiktlighetenmellanhögrestastammarenstarkkarak­tärochiblandskogärjustvegetationensvariationettviktigtsärdrag.

Iallatyperavskogsbygdbörmansträvaefterattbehålladetsomfinnsavöppnamarker,myrar,sjöarochandraöpp­ningaridenannarsslutnaskogen.

Hurskogsbygdenupplevspåverkasocksåavskogsbruket.Föränderligheten–däravverkning,nyplanteringochupp­växandeavlöservarandraicykler–innebärattslutenhetochöppenhetkringvägenvarierarövertid.

Karaktärselement:• Dendominerandevegetationstypen,tillexempelgran,tall,

bok,björkellerek• Inslagavvegetationsomavvikerfråndendominerande,

sombrynkringenuppodladytaellerlövträdsridålängsettvattendrag

• Risdominerarsomfältskikt(låg,marknäravegetation)i sidoområdet.Jordmånenäroftastmager

• Varjeinslagavöppnaytorkringvatten,gårdarochod­lingsmarkfårstorupplevelsemässigbetydelse

• Skogsbruketmedförattområdenmedtätskog,ungskogochöppnaavverkadepartiervarierarövertid

Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen. I blandskog innebär det ofta att en blan-dad brynvegetation bör gynnas, medan det i rena barrskogar kan vara rätt med en distinkt övergång mellan den slagna ytan och gran- eller tallskogen. En var-sam utglesning av skogen närmast sido-området kan göra vägrummet ljusare.

Gallra fram utblickar mot öppna ytor som vatten, jordbruksmark eller våt-marker.

Gynna brynmiljöer kring öppen mark, och lövvegetation längs vattendrag.

Använd aldrig näringsrik matjord i ma-ger skogsmark. Den ger upphov till en helt avvikande vegetation.

Var sparsam med planteringar. Använd främst vegetationsjord med en fröbank som är naturlig för marken. Behövs kompletteringar är skogsplantor att föredra.

Överväg kompletterande plantering om skogen är viktig som skyddande barriär.

Städa upp. Återställ sidotippar och andr a ytor från byggtiden.

Skogsbygd – värna utblickarna

Strategi

24

Skogsbygden har olika karaktär i olika delar av Sverige. I barrskogsbältet i norr kan ett hygge erbjuda trafikanten omväxling och utblick.

Inslaget av lövskog ökar ju längre söderut i landet man kommer. Intrycket från vägen blir helt annorlunda med större variationsrikedom.

25

Mellanbygdenbeståravomväxlandejordbruks­markochskogochärenvariationsriklandskaps­typ.Imellanbygdenfinnsoftainslagavnaturbetes­marker,solitärträd,gårdsvegetation,brynmiljöerochandrasmåskaligavegetationsmiljöer.Härfinnsoftaenklartstörrebiologiskmångfaldänidemerutprägladeodlings­ellerskogsbygderna.

Demestbetydelsefullakaraktärernaimellan­bygdenärsmåskalighetochvariation.Vyernaärbegränsade.Allteftersomsmåskaligtjordbrukochbetesbrukminskarriskerardeöppnapartiernaattväxaigen,ochdärförärdeutblickarsomfinnssär­skiltvärdefulla.Dengrundlägganderekommenda­tionenärdärförattvärnaomöppenhetenochattanpassavegetationshanteringentilllandskapetsskala.

Karaktärselement:• Barr­,bland­ellerlövskogvarvadmedöppna

åkrarochängar• Kulturpåverkademiljöermedhagvegetation,

brynochsolitärträd• Artrikavägkanter

Framhäv variationsrikedomen i landskapet genom att förstärka kontrasten mellan öppet och slutet. Håll utblickar öppna genom kontinuerlig slåtter, gallring och röjning av sly i sidoområdet. Tänk sär-skilt på den yttre vegetationszonen (se sid 60).

Sträva efter gröna, artrika vägkanter och sidoom-råden, både vid nyanläggning och vid förbättrings-åtgärder. Använd mager jord från platsen. Spontan gräs- och örtetablering är att föredra, men även sådd med svagväxande grässorter är acceptabelt.

Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen.

Föreskriv regelbunden slåtter av vägren vid rätt tide r på växtsäsongen för att gynna vägkantsfloran.

Värna brynzoner och andra övergångar mellan slu-tet och öppet landskap. Plantera om det behövs.

Städa upp. Återställ sidotippar och andra ytor från byggtiden.

mellanbygd – tänk på skalan

Strategi

26

Mellanbygd, här i Västergötland, är en variationsrik landskapstyp med omväxlande öppna hagar och slutna skogspartier.

Kontrasten mellan öppet och slutet landskap är ett karaktärsdrag i mellanbygden.

27

Fjäll­,kust­ochhedlandskapärinteenenhetligkate­gori,menhardetgemensamtattdeärytterstkänsligaförpåverkanochattallaingrepptarlångtidattre­parera.Detberorpåattalltväxerextremtlångsamtidessakargaområden.

Fjällandskapet

Vägarnaliggeroftastilågfjällensdalgångar,längssjöarochvattendrag,menocksåpåöppnahögpla­tåer.Vegetationenärvarierandeochmångformigpågrundavstoraskillnaderiklimatochberggrundfrånsödertillnorrochfrånöstertillväster.Lokalaskill­naderitopografi,vindexponering,snöfördelningochmarkfuktighetbidrarytterligaretillattökaantaletvegetationstyper.

Artrikavägkanterförekommer,särskiltikalkdomi­neradeområden.

Kustlandskapet

Kustlandskapetskargamiljöerharoftabergidagen.Påmångaplatsergerennäringsrikberggrundupphovtillstorartrikedom.

Liksomihedlandskapetärvattentillgångenenbe­gränsandefaktor.Kustlandskapetärocksåpåverkatavsalt,starkavindarsamtdenklimatutjämningsomha­vetbidrartill.

Hed

Dentorrahedmarkenkaraktäriserasavsmåvuxenve­getation.Artantaletärlågt,menökarhosdetypersomanslutertillmerkalk­ochnäringsrikmark.Hedvege­tationengårdåmotängsvegetation.

Hedarutvecklasoftaunderolikaformeravlångva­rigtochextensivtbete.Markernaharutarmatsgenominsamlingavrisochved,bränningochbete.

Var försiktig vid alla ingrepp i befintlig vegeta-tion, då levnadsförhållandena för växter är svå-ra. Återetableringen tar tid eller kan utebli.

Undvik om möjligt dikning och ändringar av sido områden. Det kan ge erosionsproblem och förstöra vägkantsfloran. Använd hellre slänt-räcken förbi stenar och träd.

Håll landskapet öppet. Sly är ett hot mot art-rikedomen i fjäll, kust och hed. I fjällnatur kan slyet dessutom hindra snön att driva bort från vägen.

Ta vara på avbaningsmassor och befintlig jords fröbank! Spontan gräs- och örtetablering genom vindspridda fröer eller vegetationsjor-dens fröbank är att föredra, men räkna med lång etableringstid. Varken plantering eller vanlig frösådd är att rekommendera i fjäll, kust eller hed.

Städa upp. Återställ sidotippar och andra ytor från byggtiden.

fjäll, kust, hed – varsamhet framför allt

Strategi

28

Heden är torr och ofta artfattig.

Var rädd om den spontant etablerade floran i fjällandskapet. 30 år efter att vägen byggdes har såren fortfarande inte läkt.

Berggrunden i kustlandskapet är ofta näringsrik och ger stor artrikedom.

29

Istadsrummetsamsasmångafunktionerpåenlitenyta.Trafikenskapåmångaställenbådekunnapasseraochstannatill.Cyklisterochgåendeskakunnatasigframpåettenkeltochsäkertsätt.Framföralltskademänniskorsomarbetar,borellerbesökerstadenkunnahaenbehagligvistelseiden.

Vegetationistäderochtätorterärenviktigdelavhurstadenupplevs.Växtlighetenistäderbidrartillattskapastrukturochförtydligastadsrummet.Oaserkanskapasdärmänniskorfårmöjlighetattvilafrånstorstadslivet.

Ideallraflestatätorterhargrönstrukturengenomgåttstoraförändringarsomföranlettsavökadbiltrafikochstörreytorförtrafikanläggningar.Enbrastartnärmanplanerarförvegetationitätortenstrafikmiljöerärdärförattanalyseraortenskaraktär.

Endelavtätortensvegetation,somtillexempelträdra­derochalléer,harenhistoriskanknytningtillgatunätet.Deärstarktkaraktärsskapandeförstadsmiljön.Vegetationkanocksåanvändasförattförtydligaförtrafikanternaattdetärentätortsmiljö.Medträdutmedgatanupplevsgatu­rummetsomträngre,ochdetmedföroftaattbilisterdäm­parfartenochökaruppmärksamheten.

Stadsmiljönshårdgjordaytorställerhögakravpåvalavarterochpåhurväxtbäddenutformas.

Karaktärselement:• Alléerochträdraderutmedgatorochvägar• Solitärträditrädgårdarochparkerinvidgatan• Gräsytormellantrafikytor.Dekanvaramerellermin­

drevårdade–frånklipptagräsmattortillvildvuxnaängar.

• Buskagevidsidanomellerimittenavgatan,påbuller­vallarellericirkulationsplatser

• Spontantetableradvegetationpåimpedimentytor

Utgå från stadens karaktär, historik och befintliga grönstruktur. Läs mer om analys av stadsmiljö i TRAST (Trafik för en att-raktiv stad, VV m fl utgåva 2, 2007)

Skapa goda förutsättningar under mark. Det är nödvändigt om vegetation i hård-gjord miljö ska överleva. Slarva inte med växtbädden!

Lämna öppna, genomsläppliga ytor kring träd i hårdgjorda ytor för att rötterna ska få syre och vatten.

Välj arter som klarar de speciella förhål-landen som stadsmiljön utgör, och som är lämpliga i storlek utan mycket beskärning.

Tänk igenom skötselbehovet och anpassa artval och omfattning efter ambitions-nivån. I städer och tätorter ställs höga krav på att vegetationen är välskött.

Anpassa trädens placering utmed vägen efter hastighetsbegränsningen. Läs mer om säkerhetsavstånd för olika typer av gator i VGU.

Variera artsammansättningen utan att skapa ett plottrigt intryck.Ytor med bara en art blir känsligare för sjukdomar.

tätort – tydlighet och omtanke

Strategi

30

I städer och tätorter betraktas växtligheten på nära håll. Det ställer höga krav på skötseln.

Trädens storlek i förhållande till vägbredden skapar ett harmoniskt vägrum. Träden och häckarna ramar in och förtydligar gaturummet och området framför husen.

31

32

Rätt hanterad vegetation i praktiken

långsiktigplaneringärAochOförattuppnåettlyckatresultatmedväxtlighet,särskiltiettsåkompliceratsammanhangsomettvägbygg­nadsprojekt.Detgällerdärförattständigtför­

säkrasigomattdenplaneringsomgörsbeaktasäveniföljandeskeden.Attidriftskedetförsökaräddaväxtersomintehörhemmapåplatsen,somvaridåligtskickredannärdekomfrånplantskolanellersomlagratspåfelsättiväntanpåplanteringäringenlättuppgift.

Menommanredantidigtiprocessenvetvadmanvilluppnåmedväxtlighetenfinnsgodaförutsätt­ningarattlyckas.Tydligainstruktioner,sombliralltmerkonkretajulängreframiprojektetmankommer,förenklararbetetförallainblandade.

Kravochåtgärdersomgällervegetationshante­ringenmåstetasmedidetekniskahandlingarna.Stårdetingetomväxtbäddarnaskvalitetibygghandlingenkommerdetinteattbeaktasaventreprenören.

Idethärkapitletgårviigenomdenpraktiskahan­teringenavväxtlighetivägmiljöer,frånplanerings­tilldriftskedet.Genomhelaprocessengällerdetattsuccessivtfördjupaochföravidarekunskapochprak­tiskainstruktioneromhurväxtlighetenskahanteras.

33

Detaljeringsgraden ökar ju längre fram i vägbyggnadsprocessen man kommer. Kunskap från de tidigare, mer översiktliga skedena bildar grund för den mer förfinade inventering som görs längre fram.

VegetAtionStyp Fördjupad landskaps-

analys i vägutredningen.

ArtSAmmAnSättning och jordArter

Artinventering i arbetsplanen.

VäXtmiljÖ och jordmån

Kraven specificeras i bygghandlingens

tekniska beskrivning.

lAndSKApStyp Översiktlig landskaps-

analys i förstudien.

34

Förstudie – övergripande landskapsanalys

Bästförutsättningargesomförstudieninnehållerenövergripandelandskapsanalys,därlandskapetskaraktärersystematiserasochbeskrivs.

Vägutredning – fördjupad landskapsanalys

Ivägutredningenbeskrivslandskapetskaraktärer,funktionerochvärdenienmerdetaljeradskalaänunderförstudieskedet.Nukanambitionsnivåerförlandskap,vegetationochgestaltningformulerasmerakonkret.

Observeraattdekorridorersomstuderasoftaharolikaförutsättningarävennärdetgällervege­tationshanteringen.Denaspektenbörocksålyftasframnäralternativenjämförs.

Gestaltningsprogram i arbetsplaneskedet

Iarbetsplaneskedettasettgestaltningsprogramfram,medbeskrivningavhurbefintligochnyväxt­lighetskahanteras.Iarbetsplanenbeskrivsocksåmasshanteringenochvilkenvegetationsomskasparassamtdenmarksomberörsavprojektet.

Tydliga krav i bygghandlingen

Ibygghandlingenskadetidigareskedenasplanerförväxtlighetenomsättasikonkretaochtydligabe­skrivningarförjord­ochvegetationshanteringen.Arterochkvaliteterföreskrivs,handlingarnastämsavochsamordnasmedövrigateknikområden.

Aktsamhet och kontroll i byggskedet

Iproduktionsskedetäraktsamhet,kommunika­tionochkontrollnyckelord.Entreprenadarbetenstyrsochbevakassåattbefintligväxtlighetinteskadas.Växtbäddarbesiktigas,jordarsochväxterskvalitetkontrolleras,materialettasomhandpåbästasätt.

Drift och underhåll anpassas till landskapet

Rutinernaförvegetationshanteringidriftochunderhållskaanpassastilllandskapetsförutsätt­ningar.Därförärdetviktigtattförklaravarförvissväxtlighetskasparasellernyanläggas,ochattdeninformationenförsvidaretilldemsomarbetarmeddriften.

Växterna bryr sig inte om entreprenadform

Demomentochrekommendationersomgesidenhärskriftenutgårihuvudsakfråndentraditio­nellavägplaneringsprocessen–frånförstudietillbygghandlingutformadförutförandeentreprenad.Såhardeflestavägprojektutförts,mentotal­entreprenaderiolikaformerbliralltvanligare.Redanidagupphandlasalldriftverksamhetsomtotalentreprenad.

Ientotalentreprenadärdetentreprenörensommåsteha–ellerköpain–kompetensförattprojekteraochutföraarbetet,ochTrafikver­ketsomskaförsäkrasigomattdenkompetensenfinns.Meniövrigtärdetingenskillnadnärdetgällervegetationshanteringen.Växtlighetenskagessammaförutsättningarochomsorgoavsettentreprenadform.

från översikt till praktiska detaljer

35

• Gör en övergripande landskaps-analys.

• Formulera riktlinjer och förhållnings-sätt för vegetationshanteringen inom respektive landskapstyp (karaktärs-område).

I förstudien analyseras landskap och vegetation över ett stort område och på ett mycket övergripande sätt.

förstudie

oBSerVera

Borås

Linköping

Jönköping

Skara

Eksjö

Skövde

Mjölby

Motala

Nässjö

Tranås

Falköping

Lidköping

HjoVara

Kisa

Habo

Tibro

Aneby

Götene

Boxholm

Ödeshög

Mullsjö

Vårgårda

Tidaholm

Grästorp

Vadstena

Karlsborg

Svenljunga

Ulricehamn

Herrljunga

Gränna

Taberg

Fritsla

Fristad

Mantorp

Linghem

Tenhult

Sandared

Skultorp

Forserum

Bankeryd

Viskafors

Sturefors

SkänningeMalmslätt

Ljungsbro

Dalsjöfors

Vikingstad

Borensberg

Mariannelund

VänernVänern

VätternVättern

VätternVättern

RoxenRoxen

SommenSommen

BorenBoren

TåkernTåkern

SolgenSolgen

ÅsundenÅsunden

Ö LägernÖ Lägern

Hökensås

Hålaveden

Huskvarna

Ätran

Ätran

Ätran

Ätran

LaganLagan

ViskanViskan

Viskan

Viskan

ÅsboånÅsboån

Lillån

Lillån

LillånLillån

Nissan

Nissan

Svartån

Svartån

SvartånSvartån

Svartån

Svartån

Svartån

Svartån

Kapellån

Kapellån

Hov

Säbyberg

mosseDumme

Gingri

V Harg

Bjälbo

Målsryd Komosse

Hökerum

Timmele

Gripen-

Gullered

Alvastra

LommarydSkärstad

Visingsö

Bottnaryd

Gunillaberg

40

26

32

E4

31 40 47

Slätten Västanstång

Böljande skogs- och odlingslandskap

Höglandet –stora mossar

Sprickdalar –höjder kring Nissan

Vätternsänkan –Jönköping

Kuperat skogslandkap – östra Vätternbranten

Höglandet norr Nässjö

Säbydalen

Kuperat skogslandkap – Sommen

Hålaveden

Svartåns och Åsboåns dalgångar

Övergångsbygden

12 1011 97

8

6

5

4

3

2

1

12 1011 97

8

6

5

4

3

2

1

12

10

11

10

9

7

6

8

4

5

32

1

12

10

11

10

9

7

6

8

4

5

32

1

0 10 20km

Karaktärsområden

Förstudieområde

Gräns för landskapskaraktärer

Delområdesgräns

Brant landskapsparti/förkastning

© Lantmäteriet GsdBV/1279

Grundenförenframgångsrikvegetationshante­ringläggsredaniförstudienmedenövergripandelandskapsanalys,alternativttätortsanalys.Analy­sengörsförattinfrastrukturenskakunnautfor­masmedhänsyntilllandskapetskaraktär.

Markförutsättningar,landskapetsvisuellaegen­skaper,ekologiskafunktionersamtkulturmiljö­karaktärärexempelpåparametrarsomidentifie­rasidettaskede.

Medstödidenövergripandeanalysenkanprin­cipiellariktlinjerförvegetationshanteringinomdeolikalandskapstyperna(ellerkaraktärsområdena)formuleras.

36

Undervägutredningenfördjupasanalysenfrånförstudien.Landskapstypernabeskrivsienmerdetaljeradskala,ochkaraktärer,funktionerochvärdendefinierastydligareinomdeolikakorridorerna.

Syftetärattbeskrivaochförklaratillexempellandskapetsellerbebyggelsemiljönsunikakarak­tär,strukturer,skala,sambandochkvaliteter.Situa­tionenidaganalyserasochbeskrivsutifrånblandannathurlandskapetsutveckling(geomorfologi)påverkatdessform,mark­ochväxtförutsättningarsamthurdenkulturhistoriskautvecklingenpåver­katdetta.

Landskapsanalysenbeskriverdeförutsättningarsomäravbetydelseförvägenslokalisering.Denliggertillgrundförfortsattplaneringochprojek­tering,formuleringavprojektmål,riktlinjerförlandskapsanpassning,vegetationshanteringochandragestaltningsprinciper.

Närkorridoralternativenjämförsbörmanocksåvägainhurbefintligavegetationsmiljöerpåver­kasochvilkakonsekvenserdetfår.Detbörocksåframgåvilkaåtgärdersomärnödvändigaellermöjligaförattminskadenegativakonsekvenserna.

• Använd landskaps- och tätortsanalys för att be-skriva vegetationens karaktär och funktion i rela-tion till omgivningen.

• Utarbeta riktlinjer för vegetationshantering i de olika landskapstyper som berörs.

• Definiera hur vegetationen påverkas och vilka konsekvenser det medför vid bedömningen av alternativa korridorer.

• Visa med illustrationer hur det kan komma att se ut – både när det gäller påverkan på befintlig vegetation och vilka möjligheter kompletterande vegetation kan ge.

Landskapsanalysen från förstudieskedet fördjupas för de olika korridoralternativen.

Vägutredning

Relativt storskaligt jordbrukslandskap– dalgång

Relativtstorskaligtjordbruks-landskap– slätt

Mosaiklandskap– jordbruks- och herrgårdspräglat

Mosaiklandskap– med mellan-bygdskaraktär

Skogslandskap

Skogslandskap

Tätortslandskap- genomfart

förbifartTätortslandskapTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTT

Mosaiklandskap– jordbrukspräglat

Mosaiklandskap– med mellan-bygdskaraktär

I

III

VI

IV

V

VI

II

VIII

VII

oBSerVera

37

Iarbetsplaneskedetbestämsdegrundläggandeprincipernaförhurvegetationenskahanterasochhärfastställsvägområdetsomfattning.

Samtidigtfinnsenriskattviktiginformationfråntidigareskedentappasbort,eftersominnehål­letiarbetsplanen–förtydlighetensskull–begrän­sastillattenbartinnehålladeuppgiftersomkrävsförfastställelsen.

Därförärdetsärskiltangelägetattfördjupaav­snittenomvegetationidenlandskapsanalyssomarbetatsframiförstudieochvägutredning.Vege­tationshanteringenskaocksåföljasuppigestalt­ningsprogramochmiljökonsekvensbeskrivning(MKB).

Artinventering

Enmerdetaljeradinventeringgörsavdeolikavegetationstypersomingåriprojektet.Befintligvegetationsomärsärskiltvärdefullförlandskapetskaraktär,ochdärförbörpräglamiljöniframtiden,markeras.

Inriktningen läggs fast

Riktlinjerförvegetationshanteringbeskrivsige­staltningsprogrammetochinarbetasiarbetspla­nen.Konkretbeskrivsmålengenomåtgärdersomskautföras–tillexempelhurslänterskautformas,naturmarkåterskapasochvilkenvegetationsombevaras.

• Gör en inventering av vegetationen inom och i anslutning till det blivande vägområdet.

• Beskriv mål och riktlinjer för vegetationshan-teringen i projektet, både i arbetsplanen och i gestaltningsprogrammet. Kopplingen till land-skapstyp bör framgå.

• Stäm av med andra teknikområden, som till exempel geoteknik, VA, el, miljö.

• Kontrollera att vägområdets utbredning medger en god vegetationshantering.

Arbetsplan

I arbetsplanen analyseras landskapet närmare. Landskapets skala, topografi och öppenhet ger grundförutsättningar för hur en god vägmiljö ska gestaltas.

oBSerVera

38

Planera så att det finns tillräckligt med plats att lägga upp avbaningsmassorna i väntan på att de ska återanvändas.

Vegetationen i gestaltningsprogram och MKB

Imiljökonsekvensbeskrivningen(MKB)kanpå­verkanpåvegetationingåurfleraaspekter,tillex­empelärvegetationenviktigfaktorförfriluftsliv,ekologiskafunktioner,boendemiljöochhälsasamtförlandskaps­ochstadsbild.Värdenikulturmil­jönkanförstärkasellerförsvagasberoendepåhurväxtlighetenhanteras.

Förnaturresursersomjord­ochskogsbruks­marksamtvattenkanvegetationbevarassomskydd,ochförviltvårdenharvegetationenbetydel­sevidviltstråkochpassager.SamtligaeffekterochkonsekvenserbörlyftasframiMKB­arbetetförattgeunderlagförbedömningavmöjligaåtgärder.

Igestaltningsprogrammetärvegetationshante­ringennaturligdel.Växtlighetenfyllerenviktigfunktionförvägensanpassningtilllandskapet,tillexempelnärdetgällerhursidoområdenutformasochivilkenutsträckningbefintligvegetationskatastillvara.

Säkra vegetation som ska sparas

Iarbetsplanendefinierasdenmarksombehövertasianspråkförvägprojektet.Vegetationsomskasparaskanredovisasredanpåarbetsplanensrit­ningarförattinformationenskaförasvidaretillbygghandlingsskedet.

Säkra utrymme för avbaningsmassor

Detmåstefinnastillräckligtmedytaföravba­ningsmassorsomskaåteranvändasiplanteringarochförtäckningavsläntermm.Upplagsplatserkanavsättasinomvägområdetellersomtillfällignyttjanderätt.

• Bevaka att vegetationsfrågorna tas upp ordent-ligt i gestaltningsprogram och MKB.

• Säkra utrymme för avbaningsmassor med hjälp av tillfällig nyttjanderätt.

• Gör en översiktlig kostnadsbedömning för både anläggning och drift.

• Stäm av med ansvariga i kommande skeden så att ni har gemensam ambitionsnivå för arbetet med anläggning och skötsel.

Stäm av med anläggning och drift

Stämavfrågorsomvalavväxter,omfattning,metoderochkostnaderförskötselmedanlägg­nings­ochdriftansvarigasåattallaäröverensomambitionsnivåniprojektet.Detgällerbådeföreta­bleringsskedetochdentidsomkommersedan.

oBSerVera

39

ISträngnäsfickenhelekdunge,medhundraårigaträd,platsirondellen.

–Detvarenåkerholmesomvivillespara.Sedanvisadedetsigattdenhadenästanexaktsammamåttsomenstandardrondell.Sådåbestämdeviossförattbyggarondellenjustdär,berättarbygg­ledarenLarsWanhainen.

Trafikplats Strängnäs. Uppvuxna ekar med väl förankrat rotsystem kunde tas tillvara vid nyanläggning av cirkulationsplatsen. Enkelt, vackert och skötselfritt redan från början!

eXemPel Ekdunge i rondellen

CirkulationsplatsenfinnsvidöstrainfartentillSträngnäsfråndennyaE20somstodklar2005.

Ekbeståndetgallradesförattdeträdsomstårkvarskullefålitemerplatsattväxatillsig.

–Vitogbortnågrastenarochträdnärmasttra­fikenvilketbetyddeattdetblevtrafiksäkertochgodmarginaltilldekvarvarandeträden,sägerLarsWanhainen.

40

Utformning av planteringar och val av vegetation i bygghand-lingen grundas på kunskap om landskapets karaktär och mark-förutsättningar.

Ibygghandlingenskaintentionernaiarbetsplanenomsättastillkonkretatekniskabeskrivningarochritningar.Arbetetmedvegetationenskasamordnasmedandratekniskakrav,somtillexempelgrund­förstärkningochledningsdragningar,menävengerättförutsättningarförskötseln.

Anpassa artvalet till landskapstypen

Detärlandskapstypensomskaliggatillgrundförbedömningarna.Detgällertillexempelvilkenvegetationskaraktärsombörpräglaolikaavsnitt,vilkamöjlighetersomfinnsattarbetamedspon­tanetableringochvilkabehovochförutsättningarsomfinnsförplantering.

Denbefintligavegetationeniområdetgerkun­skapomjordensegenskaper.Attarbetamedbe­fintligajordmassorbådeförnaturligetableringochplanteringärenbrautgångspunkt.

Närdetärfråganomstoraytorsomskaanpas­sastillsinnyaomgivningkanskogsplanteringvaralämplig.

Spara och skydda befintlig växtlighet

Befintligvegetationpåplatsenäravstörstabety­delsefördenkommandemiljönkringvägen.Bygg­handlingenskaredovisavilkenvegetationsomskasparas,såattdeninteförstörsavmisstagunderanläggningstiden.Detkangällaenstakaträdlikavälsomytormedömtåligmarkvegetation.Skadorpågrundavmarkkomprimeringellerändradevat­tenförhållandenskaimöjligastemånundvikas.

Beskriv jord­ och vegetationshantering

Avgörandeförettbraresultatäratthakontrollpåbefintligajordmassorochbehandlademsomden

bygghandling

värdefullaresursdeär.Härkrävsnoggrannaochsamstämmigabeskrivningarförhurmassornaskahanteras.Speciellamellanupplagföravbanings­massorredovisasibygghandlingenliksomtillfäl­ligabyggvägar.Ytorsomskaplanterasmåsteocksåmärkasutsåattdeskyddasfrånkompaktering.

Föreskrivjordanalyserförattfåkunskapomvilkajordförbättringsåtgärdersomeventuelltärnödvändiga.

Kontrollprogram

Kontrollprogramförarbetenaunderbyggnationochgarantitidskaslåfastvilkakontrollerochbe­siktningarsomskautföras.Programmetbeskriverocksåvilkamomentivegetationshanteringensomskadokumenterasaventreprenörenitextochfotografier.

41

I Rättvik prövades tre olika metoder för att plantera tallar som i samtliga fall hämtats från trakten. Bäst utvecklades de träd som först fick tillbringa ett år på plantskola och växa till sig innan de planterades invid riksvägen. Resultatet blev härdiga träd av samma typ som redan växer på platsen, till en avsevärt lägre kostnad än om man köpt dem från plantskola. Beståndet ska gallras.

Föreskriv rätt växter

Närsyftetmedplanteringenskaomsättasitek­niskahandlingarkrävsgodkunskapomhurolikaväxtertrivsochfungeraridenmiljödetgäller.

Vilkaväxtkvaliteter–detvillsägavilkenplant­storlek–somföreskrivsberorfrämstpåhursnabbtmanvilluppnåettvisstresultat;detärintealltidnödvändigtattdetgårsåfort.Imångafallut­vecklasvegetationenmernaturligtommanväljersmåkvaliteterelleromväxtlighetenfåretablerasspontant.Vissaarter,somtillexempelbjörk,hargenerelltenbättreetableringfrånsmåkvaliteter,ochdessutomblirbådeinköpochskötselbilligare.Åandrasidankanenplanteringsomskageome­delbareffekt,tillexempelsombländskydd,göradetnödvändigtattbeställastörreväxtkvaliteter.

Samordning med övriga teknikområden

Inventering,beskrivningochredovisningavvege­tationshanteringenibygghandlingenförutsättergodkunskapomvilkaandraåtgärderochlösning­arsomkanpåverkavegetationshanteringen–bådeunderbyggskedetochnäranläggningenstårklar.

Redanpåstartmötethosdenkonsultsomut­settsföruppdragetbörsambandetbetonas.Densomarbetarmedprojekteringavväxtlighetenmås­tegesförutsättningarattkontinuerligtsamarbetamedochstämmaavmotövrigateknikområden.

Omväxtförslagochbeskrivningartasframse­parat,närandratekniskalösningarredanärbeslu­tadeochprojekterade,ärförutsättningarnabetyd­ligtsämre.Detärbådemerkostnadseffektivtochgerbättreslutresultatomdenföreslagnavegeta­tionenochövrigatekniskalösningaräranpassadetillvarandra.

42

• Inventera befintlig vegetation på artnivå.

• Mät in, i plan och höjd, den vegetation som ska sparas och markera den på bygghandlingarna – inte bara på planteringsplanerna, utan på samt-liga berörda planer.

• Plantering eller naturlig etablering? Överväg om det är möjligt och rimligt att vänta in en naturlig etablering. Föreskriv rätt växtkvalitet med hän-syn till hur snabbt resultatet behöver uppnås.

• Beskriv med vilka metoder vegetationen ska skyddas, till exempel instängsling, samt redovisa stängselplacering på planerna.

• Överväg vitesbelopp för anläggningsskador på befintliga solitärer eller sammanhängande be-fintlig vegetation.

• Lokalisera befintliga jordmassor som ska använ-das i anläggningen. Bestäm var och hur de ska hanteras (lagring, täckning, krossning, etc) under tiden mellan avtagning och utläggning.

• Var konsekvent med benämningen av olika typer av avbaningsjord. Beskriv också jordmassornas struktur, vilka jordtyper förekommer i området? Hänvisa till geoteknisk undersökning.

• Eventuell jordförbättring ska också beskrivas; hur den ska utföras samt vilken struktur och kvalitet som ska uppnås.

• Samordna handlingarna med övriga teknik-områden.

• Stäm av med ansvariga för anläggning och drift.

• Ta fram en skötselplan för färdigställande-, garanti- och driftskedet.

Stäm av med anläggning och drift

Genomattredanunderprojekteringenkommaöverensomvegetationshanteringenmedbyggleda­renundvikermanändringarianläggningsskedet,därkunskapfrånprojekteringenintealltidfinnsmedibesluten.Diskuteraocksåmetodernaförhurvegetationskaanläggasochsparas,såattresultatetblirsomdetärtänkt.

Skötselplan under garantitiden

Enskötselplanbörupprättasredanibygghand­lingsskedet,förattfungerasomchecklistaförentreprenörenunderetableringsskedet.Observeraattskötselnförändrasfrånårtillår–insatsernaår1serintelikadanautsomår2och3osv.

Skötselplanenbörocksåinnehållariktlinjerföretablerings­ochuppbyggnadsbeskärningavträdochbuskar.

Skötselplaner till driften

Fördeanläggningarsomkräverextraskötseleftergarantitidenskaskötselplanertasfram.DeskastämmasavmeddriftansvarigpåTrafikverket.Skötselplanenskasedanuppdaterasochanpassastillbefintligtlägeeftergarantitiden.

läs mer

Att skydda befintlig vegetation sid 78

Jordhantering sid 80

Jordanalys sid 84

Skogsplantering sid 85

Artval och växtkvalitet sid 86

Täckmaterial sid 90

Ingenjörsbiologi sid 92

oBSerVera

43

eXemPel Avbaningsmassor ger fina slänter

Längsväg201,sträckanSpetsbacka–Hunne­kullasöderomMariestad,blommarljungenisidoområdena.

–Viharbörjatjobbamednatureniställetförmot,sägerbyggledarenSörenJägmarker.

Hadedetvaritförtioårsedanskulleslänternasåttsmedillgröntgräs.Förfärligtidenhärterräng­en,tyckerSören–nu.

–Mensågjordevialltidpådentiden.Detvardetsomgälldedå.Vityckteattdetblevgröntochfintochsåslappmanerosionislänterna.

Nuharmaniställettagitvarapåavbaningsmas­sorna,körtdemgenomensåkalladAllu­siktkrossochlagtutdemigen.Sedanhardenfröbanksomfannskvarimassornafåttgroiegentakt.

–Detblirsomengodkompost.Redanefterettparväxtsäsongervarslänternatäcktamedljungochandraväxtersomhörhemmapåplatsen.

Närmassornaladesutblevnågraytorheltkala,meddenunderliggandesandjordenidagen.Detärenbramiljöförvissasteklar,sådetfylldeocksåsinfunktion,menarSörenJägmarker.

Nuärvegetationenheltlandskapsanpassadochövergångenmotdenomgivandeskogenmycketnaturlig.Sånaturligattskogenocksåbörjatvandrainpåslänterna.

–Viharbörjatfålitebekymmermedtallupp­slag.Helstskullemanviljabekämpadetmanuellt,mendetärjuocksåenkostnadsfråga.

Metodenattlåtadennaturligaväxtligheteneta­blerasigiåterutlagdaavbaningsmassorärannarsenbilligarelösningänattså,förutsattattmankanlagramassornaianslutningtillvägområdet.

–Endanackdelenjagkanseärattdetkanseliteofärdigtutinnandettagitsig.Menresultatetärsåmycketbättreochbilligareattdetinteärnågotatttvekapå,sägerSörenJägmarker.

Redan efter ett par växtsäsonger har ljungen etablerat sig i sidoområdet.

44

eXemPel Starkt stöd för Suptallen

Närnyariksväg50mellanFalunochBorlängeskullebyggasstoddettidigtklartattmanmåstetahänsyntillSuptallen.DenärflerahundraårgammalochharengivenplatsiFalunslokalhis­toria.Dessutomhadedensedanetttiotalårfåttgenamnåtettheltaffärs­ochindustriområdevidsidanavvägen.

Tidigarestodtallenochriksvägenpåsammanivå.Nuskulledennya,störrevägengåpåandrasidanomträdetochschaktasnedflerameter,vil­ketskullepåverkatillförselnavvattentillträdet.

Enarborist,KlausVollbrechtfrånAlnarp,koppladesinförattundersökatallenshälsotill­ståndochföreslååtgärder.Förstochfrämstför­säkradehansigomattdennyavägendrogssålångtfråntallenattdessrotsysteminteskulleskadas.

Grundvattennivåerna,högstaochlägstavär­de,mättes.Syftetmedhelaoperationenvarjuattträdetskullefåsammaförutsättningarsomdethafttidigare.

Enhögstödmurbyggdesupp,ochbakomdenfinnsettavanceratbevattningssystem,därvattennuledsfrånandrahållet,underdengamlavä­gen,ochsertillattmarkenkringtallenalltidärlagomfuktig.Ävenunderbyggtidenmättesnivånirörenhelatiden.

–Vifickpytsailiteextraomnivånvarförlåg,ochdränledningarsågtillattrötternaintedränktes.Såträdetsköttessomettbarn,ochhadeperfektaförutsättningarhelabyggtiden,berättarbyggledarenKennethSchroeder.

Suptallen sägs ha fått sitt namn på hästskjutsarnas tid. Nu har den getts förutsättningar att kunna överleva även dagens fortskaffningsmedel.

Bakom stödmuren finns ett avancerat bevattningssystem med infiltrationsbrunn och dränledningar.

45

IskedetmellanfärdigtförfrågningsunderlagochupphandlingavanläggningsentreprenadenkanTrafikverketförberedaförentreprenadentillex­empelgenomatttecknaavtalmedmarkägareochhandlauppenseparatavverkningsentreprenad.

Planera avverkningsentreprenaden

Ävenomdenvegetationsomskasparasärredovi­sadpåbygghandlingensplaneräravverkningenettkritisktmoment,närträdsommanvillesparakantasnedavmisstag.

planering inför byggstart

Avverkningenutförsoftainnandenegentligaentreprenadenstartar,ochutanplanritningar.Därförärdetavstörstaviktattbådemarkägareochavverkningsentreprenörfårinformationomvilkenvegetationsomskasparasinomdetfram­tidavägområdet.

Rutinernaföravverkningstyrsgenomöverens­kommelsermedmarkägaren.IvissafallavverkarmarkägarensjälvinnanTrafikverketfårtillgångtillmarken,iandrafallanlitarverketskogsentre­prenörföravverkningsarbetena.

Avverkningen är alltid ett kritiskt moment. Se upp så att inte träd som ska sparas tas ned av misstag.

46

Anläggningsskedetharavgörandebetydelseförbådedenbefintliga,denplanteradeochdenmedtidenspontantetableradevegetationen.Underan­läggningsskedetskabygghandlingensritningarochbeskrivningaromsättastillverkligamiljöer–såattdetblirmöjligtförväxternaattutvecklassomplanerat.

Växternaärettlevandebyggnadsmaterialmedhögakravpådenomgivandemiljön.Samtidigtska­paranläggningsarbetenaisigenmerellermin­drestördväxtmiljö.Mycketkandockgörasförattskyddadenväxtlighetsomskasparasochgedennyavegetationensågodaförutsättningarsommöjligt.

Skydda vegetation som ska sparas

Skyddsåtgärderförvegetationenstyrsidentek­niskabeskrivningenochskabeaktasredanunderplaneringsskedetdåtransportvägarmedmeraplaneras.

Detaljerad tidsplan

Planeringenavdearbetensomberörväxtlighetenskaintebarapassainivägarbetet,demåsteocksåanpassastillårstiderochdeolikaarternasbehov.

läs mer

Att skydda befintlig vegetation sid 78

• Redovisa alla moment i produktionstidplanen. Som minimum ska planeringen omfatta hante-ring av befintlig vegetation, jordhantering, växt-tillgång och tid för planteringsarbetena i förhål-lande till årstider och entreprenaden i övrigt.

• Träffa avtal med entreprenören och reglera med markägaren så att inte värdefulla bestånd utanför vägområdet avverkas för att ge plats åt transportvägar, massupplag eller andra tillfälliga anläggningar under byggtiden.

• Märk i fält ut den vegetation som ska sparas. Tänk på att befintlig vegetation som bevaras måste behålla befintlig nivå på marken vid stam och över rotsystemet.

• Skydda vegetation som ska sparas, framför allt från påkörning, jordpackning och uttorkning. Det kan göras till exempel genom att inhägna eller bräda in träd och att rotzonen skyddas från över-fart med maskiner eller upplag.

• Gör fältkontroller med beställare, entreprenör och ev markägare före, under och efter arbetet.

byggskede

Vegetation som ska sparas behöver inte bara skyddas från på-körning – utan även från jordpackning kring rötterna. Det här trädet riskerar att dö, även om det ser friskt ut under byggtiden.

oBSerVera

47

eXemPel Grön byggledare gav bra resultat

NärE4BärbyledengenomUppsalaskullebyggasställdeshögakravpåutformningen.Landskapsar­kitekteranlitadesförattprojekteraväxtlighetenitrafikplatserochsidoområden,ochprojektledarenOweEkmanvilleattävenutförandetskullelevaupptilldehögaambitionerna.Därförkoppladehaninenlandskapsarkitekt,HåkanQvarnström,somsåkalladgrönbyggledare.

–Mankanintevaraspecialistpåallt,sägerOwe.VihadeocksågodaerfarenheterfrånE18Enkö­ping–Bålsta,därvigjordepåsammasätt.Detspe­larjuingenrollhurbraprojekteratdetärommansedanmisslyckasmedplanteringen.

PåBärbyledenblevresultatetomvittnatbra,

manharfåttmycketberömävenfrånUppsalaborsomtidigarevaritkritiskatillprojektet.MenOweharocksåvaritmedommotsatsen,iandraprojekt,därfolkvaritinblandadesomintekundesinsak.

–Defickåkamassormedgångerochhämtanyttmaterialeftersomhälftenavplantornadogdirekt.

PådetvisetmenarOweEkmanattengrönbyggledarelönarsigilängden.Precissomattdetlönarsigattställahögakravnärmanhandlaruppskötselnefteråt.

–Detkanvarastorskillnadmellanolikaentre­prenörer.Finaplanteringarförfalleromdeskötspåfelsätt.Detärsorgligtattse,ochdessutomenformavkapitalförstöring.

En landskapsarkitekt fick rollen som så kallad grön byggledare, och styrde allt arbete med växtligheten kring Bärbyleden genom Uppsala.

48

• Skydda växtbäddarnas underliggande lager och terrassbottnar från kompaktering. Luckra bott-narna om de är täta.

• Kontrollera växtbäddarna så att växterna ges goda förutsättningar. Åtgärda om det behövs.

Hantering av vegetationsjord

Jordensegenskaperäravstörstaviktförvegeta­tionensetableringochutveckling.Feltypavjordellerfelhanteringavjordenkanledatillmycketogynnsammaförhållandenförväxterna,medhögaetablerings­ochskötselkostnadersomföljd.

Generelltbörytorinomsidoområdettäckasmeddenjordtypsomärkaraktäristiskföromgiv­ningen–detvillsägaattytoriskogsmarktäcksmedjordfrånskogsmarkmedanytorianslutningtillåkermarkkantäckasmedmernäringsrikjordfrånomgivningen.Genomattanvändabefintligyt­jordfråndendirektanärmiljöngesdefröersomfinnsijordenmöjlighetattgroochmedverkatillattsidoområdenasnabbarefårsammavegetationsomvägensomgivning.

Avsaknadavjordtäckningisidoområdetellerfeltypavjordkangeenavsevärdförsämringavväg­miljöngenomattskapaettutseendeellerenvege­tationsominteharmonierarmedomgivningen.

Överväg noga vilken jordtyp som ska användas. Fet matjord passar fråmst i anslutning till åkermark.

Kontroll av växtbäddarna

Besiktningavväxtbäddarnasolikaskikt,frånun­derliggandelagertillfärdigyta,börutförasavkun­nigbesiktningsman.Felaktigtutfördaväxtbäddarledertillbetydligthögrekostnaderpåsikt.

läs mer

Jordhantering sid 80

Kontrollera och åtgärda underliggande lager sid 82

Jordanalys sid 84

oBSerVera

49

Bra växtmaterial är grunden

Växtmaterialavgodkvalitetärenförutsättningförenkostnadseffektivanläggning.Ensäkerställdetableringgerlägrekostnaderförskötseln.Växt­materialavlågkvalitetkanvarabilligareiinköp,menmedförahögreskötselkostnaderpåsikt,blandannatiformavbeskärningsinsatser.

Beställväxterigodtidsåattplantskolankanfåframrättsorter,rättantalochrättkvali­tet.Trädistörrestorlekarkanbehövafleraårsframförhållning.

Trädenskavaraomplanteradeiplantskolan,eftersomdetfrämjarderasnaturligarottillväxt.Denskergenomattdesträckerutsinarötterförattskapaettbrettrotsystem.Närmaststammenärrötternagrovaförattlängreutförgrenastillalltmindrerötter.Ettträdsominteäromplanteratharsämreöverlevnadsförmåga,eftersombaradegröv­rerötterna,utannämnvärdaförgreningar,följermednärträdettasupp.Definarötternabehövsföratttauppnäring,utandemförsämrasetableringochtillväxt.

Ettträdsomhanteratsrättiplantskolanharplanteratsomundersinuppväxtochrötternaharbeskuritssåattkrukanellerklumpenharengodbalansmellangrovaochfinarötter.

läs mer

Artval och växtkvalitet sid 86

Kontrollera växtleveransen sid 88

Ta hand om växtmaterialet sid 89

• Föreskriv i teknisk beskrivning att kopia av or-derbekräftelse uppvisas senast två veckor innan plantering ska ske. Föreskriv också att väx-terna skall uppfylla fordringarna enligt GROs Kvalitetsregler för plantskoleväxter.

• Kontrollera att beställningen motsvarar kon-traktshandlingens krav samt att växterna som levereras motsvarar kraven i beställningen.

• Kontrollera levererat material. Om det är stora kvantiteter kan stickprov göras. Entreprenör ska visa upp följesedel för leverans.

• Acceptera inte dåligt eller felaktigt växtmaterial. Dåligt växtmaterial ger på sikt högre skötsel-kostnader och kostnader för eventuellt byte av växtmaterial i ett senare skede, något som bara beställaren förlorar på. Det tar också längre tid innan man når målet för planteringen.

Plantor med rotsnurr ska inte accepteras.

oBSerVera

50

Hantera och förvara rätt

Nästalediväxthanteringenärförvaringenavväxternanärdekommittillbyggarbetsplatsen.Växternasmiljöharplötsligtförändrats,frånatthahaftgodtillgångpåvattenochnäringkommerdetillnågonformavmellanstation,innandenårsinslutgiltigaväxtplats.

Detärlättattglömmabortomsorgenomväx­ternaunderdethärskedet,mennuharrötternaenlitenjordvolymochärdärförextrakänsliga.Bar­rotatmaterialharingenjordvolymallsatttillgodo­görasigochärännukänsligare.

Trädetfortsätterattfungerasomdetgjorttidi­gare,vattentransporterasinomträdetochavdun­starfrånbladverket.Mervattenavdunstarfrånbladverketomplantanståridirektsolellerivind­utsattläge,därförskaplantornaplacerasiskuggaochlä.Detärocksåviktigtattdehållsfuktiga.Etttorrtrotsystemärsvårtattreparera,manriskerarensämreetableringochdärmedhögreskötselkost­naderpåsikt.

• Föreskriv i den tekniska beskrivningen hur växt-materialet ska tas om hand. Ange hur växtma-terialet ska förvaras när det levereras från plant-skola, krav på depå, att växter som inte planteras under leveransdagen måste skyddas från uttork-ning och direkt sol, barrotat material ska jordslås mm. Föreskriv också att leveransbesiktning ska ske direkt efter leverans och i närvaro av bestäl-larens ombud.

• Säkerställ att entreprenören förvarar växtma-terialet så att barrotade växter kan jordslås i skugga och krukodlade förvaras på plant under-lag i skuggigt och vindskyddat läge. Växterna ska hållas fuktiga genom duschning och vattning.

• Rotsystem får absolut inte utsättas för direkt sol annat än mycket kort tid.

• Gör kontinuerliga avrop på beställningen så att leveransen stämmer med planteringstillfället för att minska förvaringstiden på byggarbetsplatsen.

I avvaktan på plantering måste plantorna hållas fuktiga samt placeras i skugga och lä.

oBSerVera

51

Plantering

Förenväxtärdetettkritisktochstressandemo­mentatttasuppiplantskolan,transporterasochplanteraspånyplats.Därforärdetviktigtattplan­teringenskervidrätttidpååret.Förenklatkanmansägaattbästatidpunktförplanteringavgörsavomplantanärvedartad(trädochbuskar)el­lerörtartad(vissnarnedomhösten);lövfällande,städsegrön(behållerbladenhelaåret)ellerbarr­växtsamtomdenlevererasbarrotad,förseddmedrotklumpellermedkruka.

Vår­ eller höstplantering

Lövfällandevedartatväxtmaterial,somantingenlevereratsbarrotatellermedrotklump,kanvår­planterasfrånochmedatttjälengåtturmarkenframtilldessattväxtenbörjatfåuppsprickandeknoppar.Växternakanocksåplanteraspåhösten,frånoktobertillstjälengårimarken.Någraarter,tillexempelbjörkochek,skaenbartvårplanteras.

Perennerärörtartade,ochvilkenplanteringstidsomärbästavgörsavomdeärhöst­ellervårblom­mande.Höstblommandearterskaplanteraspåvårenochvårblommandearterplanteraspåhös­ten,dockejförsent.Plantanmåstehinnautvecklasugrötterinnantjälengårimarken.

Vår­, sommar­ eller höstplantering

Kruk­ellercontainerodlatväxtmaterialharsinasugröttermedsigikrukanochkandärförplante­rasunderhelaväxtsäsongen,menvår­ellerhöst­planteringärattföredra.

Etablering

Medetableringmenasdenplanteradeväxtensöverlevnadochutvecklingpåsinnyaväxtplats.Engodetableringinnebärattväxtennårenförartenochsortennormalutvecklingmedhänsyntagentillålderochväxtplats.

Normaletableringstidförtillexempelenbok,ask,ekelleroxelärfemvegetationsperioder.Detbörvägasiniplaneringenföretableringskontrollerisambandmedbesiktning.

Låt jorden följa med

Fleraväxtslagleverisymbiosmedbakterierochsvamprötter(mykorrhiza)påsinväxtplats.Dessaväxtslagbörlevererasmedklump(röt­ternaomgesavjordfrånväxtplatsen),krukaellerplugg(mycketsmåplantor).Detgällertillexem­pelbjörk,askocheksamtallabarrväxter.Denmedföljandejordenmåstehamnahosrötternaiplanteringsgropen.

Plantera inte för djupt

Förträd,undantagetSalix­ochPopulus­arter,ärfördjupplanteringmycketskadligt.Trädenskaplanteraslikadjuptsomdeståttiplantskolan.Ipraktikenmåstemanplanteraträdetlitehögreänså,eftersomdetnyplanteradeträdetefterentidkommerattsjunkanedidenluckraväxtbädden.Växtbäddenmåstealltsåanläggasmedkompen­sationfördennasättning,annarskommerträdetsnartattståiengrop.Omträdetplanterasfördjuptförhindrasgasutbytetochrötterna(därmedhelaträdet)riskerarattdöavkoldioxidförgiftning.

52

Träd – och andra växter som planteras – måste hanteras med stor försiktighet. Om de skadas klarar de sig sämre.

53

Ytan kring nyplanterade träd och buskar ska hållas ogräsfri.

Ävenmedettgottförarbeteochmaterialavbästakvalitetärdettillsistskötselnsomavgöromochnärmannårmåletmedplanteringen.Godkvalitetiväxtmaterialetgörattmåletnåssnabbare,förut­sattattmantarvarapådemedelmanhar.

Håll jorden fuktig

Vidplanteringenmåsteplantantillförasmycketvatten,ochsedanvattnasregelbundettillsväxtenutvecklatsittrotsystemsåattdenkanförsörjasigsjälv.Närdetgällerträdhandlardetomminstenväxtsäsong.

Hurmycketmanbehövervattnaenplanteringberorheltpåomständigheterna.Vidvarmtochtorrtväderbehövermanvattnaofta,medandet

Etablerings- och garantiskötsel

underfuktigochkallväderlekkanräckamedattvattnanågragångerpersäsong.Detviktigasteärattsetillattjordenhållsfuktig.

Normaltbehöverplantanintetillförasextranä­ringförräneftercirkatvåmånadervidvårplante­ring,ochvidhöstplanteringnästaväxtsäsong.

Kontrollera trädstöd

Trädstödochträduppbindningskakontrollerasre­gelbundetochintesittakvarlängreännödvändigt.Såfortträdetrotatsigordentligtskaträdstödochuppbindningtasbort.Tidenfördettakanvarierafrånentillfleraväxtsäsonger.Trädetbehöverrö­relseikronanförenlyckadrotutbredning,kraftensomåstadkomsdåvindentartagikronanöverförs

54

• Har växten rätt förutsättningar? Växtbädd, till-gång till vatten, näring och sol måste stämma med växtens naturliga behov.

• Vattna rejält vid plantering.

• Håll fritt från ogräs kring plantan.

• Kontrollera trädstöd och uppbindning regelbun-det. Ta bort stödet så fort trädet rotat sig.

• Skötseln förändras år från år. Det måste framgå av skötselplanen.

• Riktlinjer för etablerings- och uppbyggnads-beskärning ska ingå i skötselplanen.

• Garantitiden bör vara lång, helst fem år.

Trädstöden bör inte sitta för högt. När trädens kronor kan vaja i vinden stärks och utvecklas rötterna.

tillrotsystemetdärfinrötternafinnernyavägarmellanjordpartiklarna.

Bind inte för högt

Trädstödkanutföraspåflerasätt.Syftetäralltidattförankraträdetvidmarkentillsdetharrotatsigochkanståförsigsjälvt.Störarnaäroftastavträochslåsnedimarkeninnanträdetplacerasigro­pen,dettaförattökastabilitetenochminskaska­dornapårotsystemet.Trädetsstamskahelstbin­dasfastmotstörarnamedbandavnaturmaterial.Bandavplastellergummikanlättgebarkskador.

Detärviktigtattträdetintebindsförhögtupp,dårotsystemetstimulerasattväxatillochförankraträdetomdetrörsigivinden.Detärkronanochövredelenavstammensomskarörasig,rotenskavarastillaimarken.Lämpliguppbindningshöjdär80cmövermarknivån.

Växterskanormaltinteetableringsbeskärasisam­bandmedplantering.Växtensbladförsörjerrotenstillväxt.Beskärningbördärförutförastidigastnärväxtenetableratsittrotsystempådennyaplatsen,detvillsägatidigastefterenhelväxtsäsongnärtill­växtenkommitigång.

Håll efter ogräs

Ytankringträdochbuskarskahållasogräsfri.Ogrä­setstjälannarsvattenochnäringfrånplantorna.Skillnadenkanvarastormellanenplantadärogrä­setfåtthärjafrittochenannandärogräsethållitsundan.Atttäckaytanmedtäckbarkellernågonformavtäckdukäretteffektivtmenaldrigfullvär­digtsättatthållaogräsetborta.Enheltogräsfriytafårmansällan,menskötselnminskaravsevärt.Dockkrävsfortfarandetillsynocheventuellapunktinsat­serförattbekämpaogräset.

läs mer

Täckmaterial sid 90

oBSerVera

55

Bådeutförande­ochtotalentreprenaderkanut­formasmedsåkallatfunktionsansvarförhelaellerdelaraventreprenaden.Vadgällervegetations­hanteringenkanfunktionskravenutgörasavtillexempelenvissslutenhetsgrad,ettvisstutseende,tillväxthastighet,bländskyddandeeffektellerliknande.

Växtbesiktning vid utförandeentreprenad

Samtligabesiktningarskavaraföreskrivnaideall­männaföreskrifterna(AF).

Förbesiktning görstillexempelnärbeställarenvilltaendelibrukinnanslutbesiktningkangöras.Detkanocksårörasigomleveransbesiktningavväxterellerbesiktningavväxtbäddföreplantering.

Slutbesiktning görsvidentreprenadtidensutgång.

Kompletterande slutbesiktning kanbliaktuelltillexempelvidsåddavgräsytorinovembernärslut­besiktningavanläggningeniövrigtskettiaugusti.Kompletterandeslutbesiktningskeravdegräsytorsomintevaretableradevidslutbesiktningen.

Garantibesiktning görsföregarantitidensutgång.

Särskild besiktning skerefterslutbesiktningen.Dengällerdåväsentligafelsombeställarenpåtalarinom6alternativt18månader.

Efterbesiktning kanhandlaomsådantsomvarfelutförtellerinteutförtallsvidannanbesiktning.

Etableringskontroll utförsundergarantitidenförattsäkerställaatttillväxtochetableringskerpåetttillfredsställandesätt.

Vidkontrollochbesiktningavväxterbörföljan­deförhållandenkontrolleras:• art• kvalitet• antal• grupper• avstånd• uppbindning• förekomstavskador• teckenpådåligetablering

Besiktning

Markens fuktighet kontrolleras.

56

Växtligheten i ett vägprojekt kan behöva besiktigas och följas upp flera gånger.

Besiktning vid totalentreprenad

Vidtotalentreprenadgälleroftaettfunktionsan­svar.Projekteringeningåroftastitotalentreprenö­rensåtagande,menderitningarochbeskrivningarsomupprättasärimångafallkortfattade.

Deutfördaplanteringsarbeterna,valavväxt­plats,växtkvalitetmedmeramåstebedömasire­lationtilldentänktafunktionen.Förattundvikamissförståndärdetvanligtattenförbesiktningge­nomförsinnanplanteringenutförs.

Detnormalavidenentreprenadmedfunktions­ansvarärattbeställarengjortmålbilder,tillexem­pelenbildavvilkenslutenhetettvisstsortsbus­kageskahanäransvaretförytanlämnasövertillbeställaren.Sedanärdetupptillentreprenörenattbestämmavilkastorlekarmanplanterar,hurplan­teringensköts,omtäckbark/dukaranvändsetc.

Planteringarnaöverlämnasförstnärallaplan­teringarpåetappenärgodkändaochnårupptillmålbilden.

Videnentreprenadmedfunktionsansvarutförsendastslutbesiktning.Förattuppnåbästaresultatböretableringskontrollergenomförasdärbeställa­reochentreprenörträffasochdiskuterarväxtytor­nasutveckling.Dåkandesynamaterialetpåplatsochdiskuteravadsomåterstårinnanplanteringenöverensstämmermedmålbildenochdärmedkanövergåtillbeställaren.

Noggrannuppföljningärviktigtocksåunderetableringsskedetientotalentreprenad.Omväxterellerväxtbäddaräravsämrekvalitetfinnsnämli­genenriskattskadornavisarsigförstlängrefram,närTrafikverketövertagitplanteringarna.

Lämplig kompetens

Lämpligutbildningförenbesiktningsmankanvaralandskapsingenjör,hortonomellerlandskaps­arkitekt.Detkrävsgodkunskapochstorerfaren­hetavattbesiktigaväxterochplanteringsarbeten.

Ta med driften

Desomansvararfördriftenharstordelihuran­läggningenkommerattutvecklasfråndendagdåansvaretövergårtillTrafikverket.Därförmåstedriftansvarigavaramednärverketbestämmervil­kenambitionsnivåsomskagällaförplatsen.

Vidöverlämnandetfrånentreprenörtillbestäl­lareskadendriftansvarigaocksådeltaeftersomdetärdriftensomifortsättningenharansvarförplatsenochkommerattfåproblemmedeventuellafelaktighetersominteupptäcksvidbesiktningen.

SkötselplaneröverlämnasvidslutbesiktningentillTransportverketsdriftavdelning.

57

eXemPel Målbilder styr skötseln

SkötselplanförRastplatsSandsjöbackatogsframundernågraintensivaveckorvåren2005.Rastplatsenvarenavfleradärrånförekommit.Ettsamarbetemel­lanVägverketRegionVästochpolis­myndighetenhadeinlettsföratthittaförebyggandeåtgärder.RastplatsenupplevdessommörkochlägetavskilttrotsnärhetentillE6.

Enskötselplanförvegetationochut­rustningtogsfram.Denbestodavtvådelar:entraditionelldelochendelmedomedelbaraåtgärder.Identraditionellaskötselplanendeladesrastplatsenuppiolikaområdendärönskadkaraktärbeskrevstillsammansmedrekommen­deradskötsel.Idelenmedomedelbaraåtgärderbeskrevsvadsomskullegörasförattdeolikadelområdenaskullefåsinkaraktär.

Enskötselplanharmångaolikaan­vändare,mendenviktigasteläsarenärdenpersonsomskautföradriftochun­derhåll.Förattfåinformationenisköt­selplanenattnåsålångtsommöjligtanvändesmångafotografierochskisser(målbilder).Skissernaärenkla,ingenfinbearbetningärgjord.Syftetärattdepåettmycketenkeltsättskaförklarahurdetärtänktattslutproduktenskabli.

Så här ska det bli: Samma område efter gallring. Enkelt, tydligt och lättfattligt. Målbilder har visat sig vara ett effektivt sätt att beskriva önskat resultat.

Miljön före gallring, beskriven med en enkel skiss i skötselplanen.

58

Planteringarochannanvegetationivägmiljöntyderpåattnågonlagtnermödapåattskapaentrevligmiljö.Detuppskattartrafikanterna.

Växtlighetkantyvärrocksåupplevassomskrä­pig.Skillnadenliggeriskötseln:deträckerinteattbyggaenanläggning,förattblifinmåstedenocksåvårdasfram.Detgälleratthittaennivåpåskötselnsomgördetmöjligtattpåettrationelltsättupp­rätthållaenomhändertagenmiljö.

Anpassa insatserna efter landskapstypen

Ettsättattsäkraattskötselnutförspåbästasättäratttaframlandskapsspecifikaskötselplanersomutgårfråndettypiskaochvärdefullaiolikaland­skapstyper(läsmerpåsid19ff ).

Växterärettlevandebyggnadsmaterialsomnårsinoptimalaeffektförstmångaårefteretablering­en.Därförkanväxternasutvecklingövertidintealltidpassainidesexårsperspektivsomgällerförupphandlingavdrift­ochunderhållsåtgärder.Tillexempelkanengallringbehövautförasvarttion­deår,medanslåtterbehöverutförasenellerfleragångerårligen.Detäralltsåintemöjligtatttäckainallabehovpåensexårsperiod.

FörattbibehållaöppnalandskapkrävstätareröjningaridesödradelarnaavlandetäniNorr­landdärtillväxthastighetenärlägre.Regionalanpassningavskötselnivåerkanavdetskäletocksåvarakostnadsbesparande.

Arbeta med målbilder

Såkallademålbilderärettbraverktygsomkaningåiarbetetmedskötselplanen.Medenklaskis­serellerfotografiersomgrundkanmandiskuteraochförmedlahurmanvillattvegetationenskaut­vecklasochseut.

drift och underhåll

Välskötta sidoområden, här vid väg 293 utanför Falun, uppskattas av trafikanterna.

När sly tillåts ta över ger vägmiljön ett ovårdat intryck.

59

Hela vägområdet behöver skötas

Driftochunderhållavvägarochsidoområdenreg­lerastillstordelavTrafikverketsstandardbeskriv­ningdrift,SBD.Närdetgällervegetationshante­ringivägmiljönärdetfrämströjningochslåtteravområdetnärmastvägen(uttillenbreddav10

meter)ochkringeventuellaviltstängselsomom­fattasavskrivningariSBD.Deytornahar,genomslåttern,endastlågvegetationsomgräsochörter.

Högrevegetationsombuskarochträdfinnsfrämstizonenutanför10­metersgränsen,härbe­nämndden yttre vegetationszonen. Skötselnavde

X m2 m 10 m

Tilläggsarbete utöver SBD

SBD (Trafikverkets Standardbeskrivning Drift)

SBD

X m

Markägarens ansvar Vägområde (Trafikverkets ansvar)

yttre VegetAtionSzon

inre VegetAtionSzon

60

SBD (Trafikverkets Standardbeskrivning Drift)

X m 2 m

SBD

2 mX m10 m

Vägområde (Trafikverkets ansvar) Markägarens ansvar

inre VegetAtionSzon

yttre VegetAtionSzon

Tilläggsarbete utöver SBD

ytornakanfåavgörandebetydelseförhurvälan­passadtillsittlandskapvägenupplevs.

Eftersomdenyttrevegetationszoneninteom­fattasavSBD,finnsinteekonomiskamöjlighetertillkontinuerligtunderhåll. Därför bör man ta fram en separat skötsel- och driftbudget för ytor i den

yttre vegetationszonen på utpekade sträckor, så att gallring och annan skötsel kan utföras regelbundet. Detkangällaytoritrafikplatser,zonermellanparallellavägariöppnalandskap,sidoanlägg­ningar,nedredelenavbankslänteriöppenmarkelleröppnaparklikaytoritätortsmiljöer.

Vegetationsytor närmast vägen och kring viltstängsel sköts regelbundet enligt SBD (Standardbeskrivning drift). Men gallring och röjning av den yttre vegetationszonen omfattas inte av några regelbundna åtgärder eller resurser. Därför bör man göra en särskild skötsel- och driftbudget för de ytorna.

61

Rutiner för drift och underhåll

Drift­ochunderhållsåtgärdersomdirektpåverkardenvägnäravegetationenärslåtter,gallringochröjning,mindreförbättringsåtgärder,dikesrens­ningochskötselavplanteringar.

Slåtter

Regelbundenslåtterinnebärattytornahållsfriafrånuppväxandeslyvegetationtillförmånförlägregräs­,ört­och/ellerrisvegetation.

Slåtterivägmiljönärnödvändigbådeförtrafik­säkerhetenochförvägensanpassningtilllandska­pet,menärävenpositivurettekologisktperspek­tiv.Igenväxningenavlandskapetochdenmins­

kadearealenhävdademarkerledertillattalltfleravdetraditionellasvenskaväxt­ochdjurarternaminskariomfattningellerheltförsvinner.Fleraavdessaarterfinnsdockfortfarandekvarjustivåradikesrenar,vilketberorpåattvägkanternaharsköttsgenomregelbundenslåtter.

Slåtternharhållitundansly,ochgenomattvar­kengifterellergödselpåförsharväxternakunnatöverleva.Detbetyderattvägkanternainnehållerväxtersomärattbetraktasomettkulturarvfrånentidnärsvensktjordbruksköttespåettheltan­natsätt.Trafikverketsslåtteravsidoområdenaharavgörandebetydelsefördessaartersöverlevnad.

Slåtter av vägkanter är bra både för trafiksäkerheten och för den biologiska mångfalden.

62

Blommande vägkanter är ett resultat av regelbunden slåtter.

I tätortsmiljöer bör klippning utföras så ofta att miljön som helhet upplevs som välskött och prydlig. Observera att gräsytor måste hållas kortklippta ända fram mot planteringar, en oklippt yta i denna miljö ger ett ovårdat helhetsintryck.

63

Gallring och röjning

Gallringochröjningavytorkringviltstängselskerregelbundet,eftersomdestyrsavSBD.Gallrings­ochröjningsåtgärderidenyttrevegetationszonenutförsdäremotendastsomtilläggsarbeten.Störreytorinomtrafikplatserochandrarestytorkräversärskildaskötselanvisningarförattomfattasavre­gelbundnaåtgärder.

Eftersomskötselnavdenyttrevegetationszonenutförssomtilläggsarbeteimånavpengarsnarareänattstyrasavbehov,ärdetsvårtattplaneralång­siktigt.Därförärdetextraviktigtattidentifieraoch

prioriteravilkainsatsersombehövsochhurdebörutföras.

Varochhur denyttrevegetationszonenskötsärenfrågasomkanhanterasiskötselplaner.Eftereninventeringifältkanresultatetredovisaspåkartun­derlagsomikombinationmedskötselplanerbildarunderlagförprioriteringavåtgärder.

Iblandkaninsatserbehövagörasutanförvägom­rådetföratttillexempelsäkraenutblick.Dåkrävssärskildaöverenskommelsermedmarkägareochandraintressenter.

Den här björkdungen intill E 6 i närheten av rastplatsen Stora Höga har vårdats omsorgsfullt till glädje för både trafikanter och dem som bor i trakten.

64

Naturlig succession

Ienvägsläntellerannanytadärdärmanvillåstad­kommanaturligvegetationblirresultatetbästomväxtlighetentillåtsföljaennaturligsuccession.Detinnebärattväxternaimöjligastemånskagesdeförutsättningardebehöverförattutvecklasnormalt.

Dennaturligasuccessionenkanocksåstyraspåolikasätt,tillexempelgenomslyröjning.Dågynnarmanmedvetetvissaartergenomatthål­laefterandra.Resultatetberorpåhurmanutförröjningen.

Ingen röjning i yttre vegetationszonen. Normalt slås zonen närmast vägen en gång per år, vilket motverkar den naturliga suc-cessionen av naturligt etablerad busk- och trädvegetation. I stället blir gräs, örter och låga ris dominerande där.

Utanför den zonen växer på några år en tät slyvegetation upp, som ger ett monotont och slutet vägrum.

Om vegetationen får utvecklas naturligt kommer med tiden vissa arter och individer att ta över – men det tar lång tid. Därför behöver man röja även i den yttre zonen med jämna mellanrum.

Fullständig röjning. Om den igenslyade zonen röjs över hela ytan blir resultatet ofta en ”stubbig” yta med god solinstrålning. Det gynnar etableringen av stubbskott och nya fröer från omgivningen, med resultat att en ny slyvegetation snabbt växer upp. Samman-taget leder den här typen av röjning till högre skötselkostnad och tråkigt utseende.

Selektiv röjning. Om den igenslyade zonen röjs mer selek tivt gyn-nas den önskade vegetationen, som får större tillgång till ljus, vat-ten och näring. Fröetablering och uppslag av stubbskott hämmas genom att marken skuggas samtidigt som den uppvuxna vegeta-tionen har ett bättre utvecklat rotsystem.

En selektiv röjning minskar behovet av återkommande slyröjning och ger snabbare en vacker och mer naturlik vägslänt. Skuggverkan från den uppvuxna vegetationen kan även minska behovet av röj-ning längs viltstängslet. Sammantaget ger en selektiv röjning lägre skötselkostnad och naturligare utseende.

65

Sidoområdena behöver gallras även utanför den allra närmaste zonen. Annars skapas raskt en tät slyvegetation som gör vägrummet onödigt instängt.

Fint gallrade sidoområden längs väg 293 utanför Falun. Det som annars kunde upplevts som sly är nu en ljus björkskog.

66

Yttre vegetationszonen bör när den gränsar mot skogsmark tillåtas utveckla en spontant etablerad vegetation med samma karaktär som skogsmarkens. Här bör karaktären av tall och ljung lyftas fram och björksly hållas efter. En försiktig utglesning kan göra att vägrummet känns ljusare.

Yttre vegetationszonen (utanför 10-meters slåtterzonen) bör när den gränsar mot öppen mark hållas fri från sly på utpekade sträckor.

67

Före. Artrik vägkant längs Sollerövägen. Vegetation av det här slaget är värdefull både för den biologiska mångfalden och för den som färdas utmed vägen.

Mindre förbättringsåtgärder

Förbättringsåtgärderpåbefintligavägsträckningarpåverkarvegetationenpåmångasätt.Oftaharsammaprojektflerasyften;detkanvaraattökavägensbärighet,framkomlighet,trafiksäkerhet,tillgänglighetellerattförbättradriftekonomiochmiljöanpassning.Förstärkningavvägkroppenellerbreddningavvägenpåverkarväxtlighetenpåväg­slänterochsidoområden,liksomåtgärderförför­bättradavvattningmednyadiken,trummorellerbrunnar.Trafiksäkerhetshöjandeåtgärdersomrörtillexempelsiktellerfastahinderkanocksåpå­

verkaträdochbuskarianslutningtillvägen.Godaförberedelseriformavanalysavplatsen

samtnoggrantfältarbeteärbörjantillettbraslut­resultat.Personersomrepresenterarolikakun­skapsområdenkanifältbättreseprojektetsbris­ter,behovochförutsättningarochgemensamtdis­kuterakonstruktivalösningar.

Särskiltviktigtärattjordtäckaslänterochpåsåsättskapaförutsättningarförenspontanåter­etableringavörtvegetation.Slänterinärhetenavbebyggelsekanbehövasåsförattfåsnabbareresultat.

68

Om en vägslänt enbart är täckt med krossmaterial tar det många år innan någonting alls kan börja växa där. Den kommer heller ald-rig att bli helt täckt med vegetation. Den här krosslänten är till stor del kal flera år efter att åtgärderna gjordes.

Vid jordtäckning av vägslänter är det viktigt att rätt jordtyp används, dvs jord som kommer från omgivande landskap. Den här slänten har troligen täckts med lerhaltig jordbruksjord, vilket innebär att gräset får ett kraftigt växtsätt och en grön färg som är främmande i skogslandskapet.

Efter. Så här ser den tidigare artrika vägkanten längs Sollerövägen ut efter dikesrensning och återfyllnad med sprängstensmaterial. Här finns inte längre någon möjlighet för ängsvegetation att växa.

69

Dikesrensning

Enåterkommandeunderhållsåtgärdärdikesrens­ning.Detutförsoftasomendelavdetrutinmäs­sigaunderhållsarbetetochomfattasdärmedinteavsammaförberedelserochanalyssomandraförbättringsarbeten.Därförärdetviktigtattisköt­selplanerellermergenerelladriftinstruktionerslåfastvilkenmetodsomskaanvändasfördikesrens­ningpåsträckan.

Envarsamschaktninggervegetationenmöjlig­hetattåteretablerasigochgerförutsättningarförattbehållaochnyetableraartrikavägkanter.

Omdetärmöjligtattåteranvändadikesmassorfrånartrikavägkanter–gördet!Menkontrolleraförstattdeinteärförorenade.

Exempel på skonsam dikesrensning. Fröbank i sparade öar ger växtligheten möjlighet att återetablera sig på slänterna och behålla artrikedomen i vägkanten.

Hur dikesrensning ska utföras bör specificeras i skötselplaner eller generella driftinstruktioner.

70

Skötsel av planteringar

Förplanteringarivägmiljönkrävsenskötselplansombeskrivervadmanvillmedanläggningen.Utandenkunskapenärdetsvårtattplaneraochutföraskötselnpåettändamålsenligtsätt.

Skötselavplanteringarböralltidomfattaföljan­deåtgärder:• Tabortdöttmaterial.• Slåytorsomgränsartillplanteringar.• Föryngringsbeskärbuskarvartsjätteår.• Varräddomträdensrötterviddikning/arbeten

påväg.• Setillattträdbeskärningutförsavsakkunnig.

Personersomärkunnigaidriftfrågorbörmed­verkanärskötselplanentasfram.

Trafikverketskahasomrutinellerkravattupp­rättaenskötselplanförallaplanteringarsoman­läggs.Huvudsyftetmedskötselplanenärattbeskri­vavilkenvegetationskaraktärsomeftersträvassna­rareänattdetaljeratbeskrivaexaktaåtgärder.

Förlandskapsplanteringarkanenklamålbilder varatillräckliga.Alléerochperennplanteringarkrävermerdetaljeradebeskrivningaravuppbygg­nad,beskärningochklippning.

Trädbeskärning måste utföras av en sakkunnig person.

71

eXemPel Edsborgsleden

EdsborgsledengenomTrollhättankantasavbus­karochträdsomärplanteradeförattgeentrevligatmosfärpågenomfartenallaårstider.Efterettan­talårbörjadebuskarnasetråkigaochspretigaut.LarsSvensson,somvardriftansvarigpåsträckan,bestämdesigförattföryngringsbeskäraväxterna.Hanskarnedbuskarnatillca30cmövermarkenochstammadeuppträden.

Tvåårsenareharplanteringarnakommittill­bakamednyvitalitet.

När buskarna skurits ned radikalt såg det kalt ut i de terrasserade planteringarna, men snart kom växtligheten tillbaka med förnyad kraft. Den här bilden är tagen fyra år efter beskärningen, men redan efter två år var det grönt och fint.

72

Alléer

Föryngring av en allé vid Tosterup i Skåne.

Alléerärendelavvårtkulturarvochhyserenstorbiologiskmångfald.

Alléerfinnsbådeidetöppnalandskapetochitätorter.LängsallmännavägarräknasdesomenväganordningvilketinnebärattTrafikverketan­svararfördem.

Alléer(femträdellermeriettöppetlandskap)ärbiotopskyddade(Miljöbalken7kap.11§),vilketinnebärattmanintefårgörastörreingreppellertabortträdialléerutandispensfrånlänsstyrelsen.

Kontinuerlig skötsel

DenkontinuerligaskötselnreglerasiTrafikverketsstandardbeskrivningdrift(SBD)ocheventuelltviaspeciellaskötselanvisningar.Läsmeriföljandeskrifter:

Trädarter för alléplanteringar2010:046Plantering och etablering av alléträd2010:056Planering och projektering av alléplanteringar2010:049Kontroll och skötsel av alléplanteringar 2010:050

73

Rastplatserskagetrafikantenmöjlighettillbådevilaochrörelse,ochdärharvegetationenpårast­platsenstorbetydelse.Detfinnstillochmedve­tenskapligabeläggförattsamspeletmellanmän­niskaochnaturkaninverkabådelugnandeochstimulerandepådetmänskligasinnet.

Befintlig vegetationEnrastplatskanmedstorförsiktighetläggasinibefintlignaturmark.Pådetsättetkanvegeta­tionenbevaraselleranvändasförattgallraframochförbättraenbefintligmiljö.Närplatsenärvälvald,utformningenavrastplatsengenomtänktochanläggningenutförsvarsamtblirresultatetoftastutmärkt.Driftinsatsernablirlågaeftersomvegeta­tionenredanärfulltetablerad.

Anlagd vegetationAnlagdvegetationpåenrastplatsskafyllasinfunk­tionredanfrånförstaåret.Detbetyderinteattträdenmåstevarafullvuxna,mengestaltningenskafungerasomenstimulerandehelhetochinbjudatillvilaochaktivitet.Pårastplatserkandetdärförvarakloktattväljastörrestorlekpåväxtmaterialetochsedanföljauppmedenmerintensivskötselförattsåsnabbtsommöjligtfåenfungerandehelhet.

Skötsel

Enrastplats,därmänniskorrörsigtillfotsochhartidattstannaupp,skageintryckavattvaraomsorgsfulltomhändertagen.Detgällerävenväx­terna.Pånaturrastplatsenskaslyhållasefter.

Yngreträdkantillåtasväxauppsåattrastplat­senfårennaturligsuccessionochbehållersinaskönhetsvärdenövertiden.

rastplatser

Anlagd vegetation på en rastplats måste redan från början fylla sin funktion i gestaltningen.

En varsamt anlagd rastplats med redan uppvuxna träd blir snabbt en vilsam miljö för trafikanterna. Halltorp, väg 136 på Öland.

74

eXemPel Sliten rastplats får nytt liv

Vittenerastplatsliggerutmedväg44österomTrollhättan.Påsenaretidharrastplatsensettmerochmerslitenuttrotskontinuerligskötsel.År2008rustadesdenuppisamarbetemellanVäg­verket,konsultochentreprenör.

Åtgärdernasyftadetillattförstärkaplatsensna­turligaförutsättningar.Medenhögreskötselnivåkanhagmarkskaraktärenbehållassamtidigtsomstoraklipptagräsytor,lekplatsochordnadeplan­

teringargerenkänslaavpark.Envälvårdadskog­kläddkulleinbjudertilllekochkortapromenader.

Arbetenainnefattadebådegallringochskötselavbefintligvegetation,upprustningavvistelse­ytorsamtnyplantering.Envackerekfickeffekt­belysning.

Insatsernahargettresultat.Imaj2010utsågsVitteneavMotormännentillVästraGötalandsbäs­tarastplats.

Tidigare asfalterade ytor bröts upp och nyplan-terades, vistelseytorna rustades upp. Samtidigt höjdes nivån på skötseln i hela området, nu kan resenärerna ta paus i en välskött park.

Skissen i den detaljerade skötselplanen anger bland annat att gränsen mellan de klippta gräsytorna och det högvuxna gräset i utkanterna ska ges en böljande form. Då framhävs kontrasten.

75

76

iFördjupning

dethärkapitletharvisamlatmerdetaljeradinfor­mationomvissaaspekteravväxthanteringen.

Härkandutillexempelläsameromhurstoraträdkanskyddasundervägbygget,vadenjord­

analysskagesvarpå,för­ochnackdelarmedolikatäckmaterialochhurmankollarattväxtleveransenhållermåttet.

Dessutom:Enintroduktiontillingenjörsbiologi,enmetodsombliralltstörreutomlandsmensomärrelativtnyiSverige.

77

Att skydda befintlig vegetation

Inte bara stammen utan även trädets rotsystem måste skyddas under bygget.

Sparadvegetationgermycketgratis.Manvinnerfleraåravetableringsskötselochvägenfårsnabbtett”färdigt”utseende.Mendetkrävsplanering,omtankeochvarsamhetförattdetsomstårkvarskaöverlevavägbygget.Denödvändigaskyddsåt­gärdernasträckersigoftalängreänmantror.

Var rädd om rotsystemet

Intebaraträdetsstammåsteskyddasfrånskadorundervägbygget.Minstlikaviktigtärattskyddarotsystemet.Omdetskadas,genomattmaskinerocharbetsfordonmedsintyngdtillåtspackajor­denöverrötterna,fårträdetsvårtattklarasig.

Måstemanändåkapaträdetsrötterpånågotställeärdetännuviktigareattmangerresterandedelaravrotsystemetordentligtskyddochplatsattbredautsigsomkompensation.

Stort skyddsområde behövs

Detfinnsettsambandmellanformenpåträdetskronaochdessrotsystem.Omträdetbarahargrenarpåensida,kommerrotsystemetattväxautpådenandra–förattkompenseratyngdförskjut­ningen.Trädsomväxerigruppharrotsystemsomväxerinivarandra,ochomettträdförsvinnerkommerdeandraträdenurbalans.Framgallradeträdkanlättvältavidstorm.Trädsomståttsomsolitärerärdäremotstabiltförankradeimarken.

Trädensrotsystemmåsteskyddasunderbyggetochsedangesutrymmeattutvecklasförattskapaförutsättningarföröverlevnad.Minimumärattskyddaenytamotsvarandeomkretsenpåträdetskrona,menhelstbörmantatillenväsentligtstörreskyddszon.

Detäralltsåviktigtatt• skyddahelarotsystemet• integallrapåettsådantsättattvegetations­

gruppenblirinstabil• skyddaträdochandraväxterfrånmekaniska

skador.

78

Stängsla in en vid cirkel runt trädet för att undvika att stam eller rötter skadas.

Reg

nvat

ten

Kapade rötter täcks för att inte det störda rotsystemet ska torka ut.

De fina sugrötterna utvecklas främst när det finns tillgång till vatten. Under trädets krona är det ofta torrt.

Fina rötterSugrötter SugrötterFina rötter

FörankringsrötterGrova rötter

Förväntad maxbredd på fullvuxen trädkrona

Jord som packats under byggtiden hindrar rötternas expansion.

Se till att det finns tillgänglig mark för trädets rötter att expandera i då det kompenserar för sitt störda rotsystem.

förväntad maxbreddSkogslönn Acer platanoides 15 mBjörk Betula pendula 12 mBok Fagus sylvatica 25 mSkogsek Quercus robur 20-25 mAsk Fraxinus excelsior 16 mPopplar, olika sorter Populus 12–16 mVitpil Salix alba 12–20 mOxel Sorbus intermedia 8 mGranar, olika sorter Abies 8–10 mTall Pinus sylvestris 10–15 mHästkastanj Aesculus hippocastanum 10–12 m

Bestämmelser om hur stort säkerhets-avståndet i förhållande till ett träd bör vara i varje specifikt fall finns i VGU, främst i delarna Sektion tätort gaturum och Sektion landsbygd vägrum.

Planera så att den för-väntade maxbredden på den fullvuxna kronan inte inkräktar på gränsen för det fria rummet.

Det fria rummet

Säkerhetsavstånd

79

Förattundvikamissförståndiupphandlingochanläggningskamanvaratydligmedvilkentypavjordsomavsesförolikaändamål.

IAMAanvändsbegreppetjordmån.Meddetmenasdendelavjordlagretsominnehållerrötter,dödaväxt­ochdjurdelarellerpåannatsättpåver­kasavklimat,vegetationochdjurliv.Jordmånendelasinityperna:• jordmån inom skogsmarksområde (skogsjord

medrötterochfröbank)respektive

• jordmån inom kulturmarksområde (matjordmedväxtrötterochfröbank)

Ävenbegreppetmarkvegetationförekommer.Meddetmenasdenlågamarknäravegetationen.Dendelasisinturini

• markvegetation inom skogsområde(detsomväx­erpåskogsmarkochliknandeytor)respektive

• markvegetation inom kulturmarksområde (detsomväxerpååkerochliknandeytor)

Tillvaratagen jordmån får inte läggas i upplag som är högre än 2,5 meter eller bredare än 6 meter.

Tillfällignyttjande-rätt

Tillfällignyttjande-rätt

Vägområde

Upplag UpplagJordmånsavtagning

jordhantering

80

Jordhantering för naturligt etablerad vegetation

Omslänterochandrajordytortäcksmedavbanadjordfrånplatsenkanfrönochväxtdelarsomfinnsnaturligtijordenetablerasigspontant.Växtlig­hetenisidoområdetstämmerdåpåettnaturligtsättöverensmedomgivningen.Helstskamas­sornaläggasutpådenplatsdetogsifrån.Dettaärmindreviktigtietthomogentlandskap,mendestoviktigareienvarierandemiljö.

Närdeavbanadejordmassornaläggsutbördenormaltsiktasgenomenskopaförseddmedgalleromca10cm.Syftetärattstorarotbitarochstenarskasållasbort.Dessutombidrarsiktningentillattmassornafinfördelasochblirlättareattläggautjämnt.Rotbitarmindreän10cmkanmedfördelliggakvarimassorna,dådepåsiktförmultnarochtillförjordennäring.

Omjordenintesiktasmåstemaniställetma­nuelltsorterabortstörrerotbitarochstenarsomstickerutellerharsamlatsvidsläntfoten.Iställetförattenbartsiktakanmanävenkrossamassornapåplats,medensärskildsiktkross.Detgerenpo­rösjorddärvegetationenharlättattetablerasig.

Packa inte massorna

Avbaningsmassornafårintepackas,utanskahål­lassåporösasommöjligt.Detärenförutsättningförattväxternaskaetableras.Alltförstoraupplagförstörjordensstrukturochspolierarhelaidénomåteranvändningavjorden.Deninformationenmåsteävennåuttillgrävmaskinisternasomskautföraarbetet.

Attetableraväxteribiologisktdödjordle­derofelbarttillmerkostnaderochoftatillmisslyckanden.

Återetableringmedhjälpavavbanadjordfrånplatsenärkostnadseffektiv–omförutsättning­arnaärderätta:attmassornakanlagraspåplatsochattenstordelavtransporternadärmedkanundvikas.Förattgöradetmöjligtattlagraavtagnajordmassorpåplatsenbörsåkalladtillfällignytt­janderätttastillutanfördetegentligavägområdetiarbetsplaneskedet.

Ihandlingarnabeskrivsintebarahuravbanadjordskaläggasutochinomvilketområde,utanäventillvilketdjupjordenskallbanasav.Imångafallangesdetatttopplagret,detöverstalagretom30cm,skabanasavochlagrasseparat.Jordmånenkandockinomvissaområdenvarabetydligttun­nare,tillexempelpånäringsfattighedmark.Lämp­ligtdjupföravbaningavjordmånenmåstedärföranpassasfrånprojekttillprojekt.

Om massorna kan lagras på plats är återetablering med avbanad jord en både kostnadseffektiv och praktisk lösning.

81

Även underliggande lager måste ge växterna rätt förutsättningar att utvecklas.

Kontrollera och åtgärda underliggande lager

Omunderliggandelagerintegerrättförutsätt­ningarförvegetationenattetablerasigochutveck­laskaninvesteringeniväxtbädd,växterochplan­teringvaraheltbortkastad.Därförgällerdetattkontrolleramarkförhållandenapåplatseninnanarbetetmedväxtlighetenbörjar.

Hurmarkenärbeskaffadgårdelvisattutläsaurlandskapstypenochvadsomredanväxerpåplat­sen.Jordbruksmarkbestårtillexempeloftaavtätlerjord,skogsmarkavgenomsläppligmoränochfuktigmarkharhögtståendegrundvatten.

Generelltfinnstvåtyperavproblemmedun­derliggandemark:antingenärdenförtätellerförgenomsläpplig.• Är underliggande mark för tät eller ligger utan

avrinning bildasenvattensamlingiväxtbäd­den.Rötternadöravsyrebristochväxternakaninteetablerasig.Rötternakanintehellerträngaigenomterrassenochträdenblåserlättomkull.Tätterrassvidvägarbetenberoroftastpåpackningsskadororsakadeavmaskinersomkörtpåmarken.Förstaöverfartengerstörstska­dor,menskadanblirvärreförvarjenyöverfart.Störstskadoruppkommerpåfinjordarsomärblöta.

• Är underliggande mark för genomsläpplig bildasetttorrtskiktijordprofilensominnebärenef­fektivrotspärr.Växternafårintenersinarötterpådjupetochdeblirtorkpåverkadesamtdåligtförankrademedsjukdomarochomkullblåsningsomföljd.

Terrassen under växtbädden får varken vara för tät eller för genomsläpplig.

82

Luckring

Ompackningsskadoruppståttskamarkenluckrasellerdjupbearbetas.Syftetmedluckringärattgesprickoridetpackadelagret.Jordenskaintegrä­vasuppellervändaspå,utanbaralyftas,skakasochsläppastillbaka.Sprickornaärnödvändigablandannatförplantornasmöjlighetattförankrasigochfåsyre,detvillsägabådeförderasetable­ringochöverlevnad.

Luckringmedgrävskopatillminst20cmdjupböralltid(undantagetsand­ochgrusjordar)skedärväxtbäddarskaanläggaspåjordterrass.

Luckringskaskenärjordenärupptorkad.Ärjordenblötbrytsstrukturensönderochporernasmetasut,vilketökarpackningsskadan.Packadmarksomluckratsellerdjupbearbetatsärkänsli­gareföråterpackningänvadenostördjordär.

Kontinuerligtillförselavorganisktmaterialiytanpåredanetableradeplanteringsytorkanav­hjälpakvarvarandepackningsskadorpålångsikt.

Omluckringsåtgärdernalyckatsochväxtbäd­denbyggtsupppåettkorrektsättvidmakthållerväxternasrötterluckringengenomattväxanedisprickornaochskapanyasprick­ochporsystemnergenomjordlagren.

För genomsläpplig mark

Vidgrovochmycketgenomsläppligmarkskama­terialskiljandeochfuktighetshållandelageranläg­gasunderväxtbädden.

Ettmaterialskiljandelagerutförtmedtillexem­pelentraditionellgeotextilärtyvärrocksåenef­fektivrotspärr.Närettsådantlageranvändsmåste

därförväxtbäddensdjupochutbredningdimen­sionerassåattbådeväxtensdjupastabiliserings­rötterochdesslångsträcktasugrötterfårtillräck­ligtutrymme.

Fuktighetshållandelagerkanskapasmedenmullfrilera.

Vidmåttligttilllättgenomsläppligmarkkaneninblandningavfukthållandemullfrijordifyll­ningenupptillterrassbotten,kompletteratmedettfukthållandelager,varaettbättrealternativänma­terialskiljandelager.

Luckring ger sprickor i det packade lagret, vilket ger plantorna möjlighet att förankra sig och få syre.

83

jordanalys

Enjordanalysgermöjlighetattiförvägbildasigenuppfattningomjordenskvalitetochvilkaåtgärdersomkanbehövavidtas.Attgörarättfrånbörjansparbådetidochpengar.

Denlämpligasteanalysmetodenivägsamman­hangär AL-metoden somvisarjordensmängdavdeflestalättillgängliganäringsämnen,undantagetkväve.Metodengerocksåjämförelsetalsomvisarnäringsbalansenochjordensförmågaattbindanäring.

Vad ska man beställa?

Enjordärsällanenhetlig.Förattfåettrepre­sentativtprovmåstedärförvarjejordprovbeståavettantaldelprovsomblandasochskickastillanalys.Kontaktalaboratorietföruppgiftomhurstormängdsomkrävs.Omfleraolikaområdenskaanalyserasmåsteettnyttprov,beståendeavfleradelprov,tasförvarjedel.

Närjordproverskickasföranalysmåstemantalaomvadjordenärtänktattanvändastill,förattlaboratorietskavetavilkafrågoranalysenskagesvarpå.Dettaärsärskiltviktigtomjordenärav­seddföretableringavnaturligvegetationimagramiljöer,eftersomdeflestaanalyseriförstahandärinriktadepåjordbrukochträdgårdsodling–ochetableringavnaturligvegetationställeran­drakrav.Analysenbörocksåbeställasmedrådomhurjordenskabearbetasförattfungerabratillsittändamål.

Närmansträvarefterennaturligetableringskabefintligaavbaningsmassornormaltanvändasutanattgödslas.

Vad säger jordanalysen?Analysenvisarjordensnäringsinnehåll,värdensompH,Lt(ledningstal)ochnäringshållandeför­mågaisiffrorsamtjordart.Iensiktkurvakanävenjordenstexturutläsas,dvsfördelningenmellanolikakornstorlekar.

Devärdenförolikanäringsämnensomredo­visasgerbeskedomhurbrajordenärpåatthållanäringen.Analysrapportenkanpådethärsättetfungerasomengödselanvisning.

pH-värdet ärettmåttpåjordenskemiskasur­het.VidhögtpHbindsvissanäringsämnenhårttillpartiklarnaochblirsvårtillgängligaförväxten.TillförselavkalkhöjerpH­värdetmedanvärdetsänksgenomtillförselavnaturelltorv.Ennatur­ligogödsladjordharvanligtvisettlågtpHmendetfinnsundantag,t exjordarpåkalkberggrund.

Ledningstalet visarhurmycketlösligasaltersomfinnsijorden.Ettlågtledningstalvittnaromnäringsbristmedanetthögtvisarattjordengöds­latsförkraftigt.Ennaturligmagerjordharoftaettlågtledningstal.

Mullhalten harbetydelseförjordensnärings­ochvattenhållandeförmågamenävenfördessstrukturochbiologiskaaktivitet.Föratthöjamull­haltenijordenkanmaterialsomkompost,torv,gröngödslingellergräsklipptillföras.

Jordarten beskriverjordenssammansättning.Storlekarnapåmineralpartiklarnadelasinigrus,sand,siltochler,därgrusärdestörstaochlerdeminstapartiklarna.Ijordanalysennamngesjordar­tenmedexempelvis”mullriklerigsand”.Storleks­fördelningenavmineralpartiklarnahängerdelvissammanmedjordensnärings­ochvattenhållandeförmåga.

84

Närlandskapetkringennybyggdvägutepålands­bygdenskaåterställaselleranpassastilldennyamiljönärdetbästattförberedaförennaturligeta­bleringavväxtlighet.IvissafallkanTrafikverketpåskyndaprocessentillexempelgenomattgöraskogsplanteringar.

Skogsplanteringinnebärattsmåkvaliteteravväxternasättsrelativtnäravarandra.Fördelenmeddenhärtypenavplanteringarärattdeintekrävernågonomfattandeskötsel.

Markenbehöverdockberedasförattminskakonkurrensenfrånogräsunderplantansetable­ring,ochplanteringarnakommerattbehövagall­rasförattträdenpålångsiktskabildaenbramiljö.

Skogsplantering

Metodenärlämplignärstörrepartierskaplan­teras.Traditionelltsättsbarrotadeplantoravtallochgranmedhjälpavrörellerhacka.Bästatidenärvårellerhöstnärdetärgodtillgångpåfuktimarken.Plantornasättsmedettcc­avståndpåcirka3meter.

Detgårocksåattanvändametodenförlövträd,t exbjörkochklibbal.Växternasättsmedfördelsomstorapluggplantor(växtenstopphöjdärca70cm).Arbetetskagörasnärväxternaäravlövade.Plantornaskasättasmedrörellerhackadirektibefintligjordellerifärdigställdaväxtbäddarvilketgörattplanteringengårsnabbare.

Skogsplantering är en bra metod när stora ytor kring en nybyggd väg ska återställas.

85

Artval och växtkvalitet

Växtkvalitetärettbegreppsomomfattarenlångradegenskaperhosväxten–menocksåfaktorersomodlingssätt,frihetfrånväxtskadegörareochsjukdomarmedmera.

Ursprunget är avgörande

Enväxtsproveniens(ursprung)ochhärdighet(förmåganattanpassasigtillochöverlevatempe­raturförändringarochlågtemperatur)äravgöran­deföromväxtenkanetablerasigpådentilltänktaväxtplatsen.EnbjörkfrånSkånetrivsinteiHapar­andaochviceversa.

Försärskiltutvalda,godarepresentanteravsinartochsortfinnskvalitetsbegreppet”E­planta”,vilketgaranterarsvensktursprungochvissprove­niensförväxten.

Hänvisa till kvalitetsdokument

Vidbeskrivningochbeställningavväxtmaterialärdetnödvändigtatthänvisatillnågotvederta­getkvalitetsdokument,somGRO:s Kvalitetsregler för plantskoleväxter( jämförAMAochliknandebranschöverenskommelser),förattinteingåendebehövabeskrivavarjeartochsort.

GROs kvalitetsregler

1995upphördeentvingandelagomväxtkvali­tetattgälla.Nugällerfrivilligöverenskommelsemellanköpareochsäljare.ÖverenskommelsenredovisasiaktuellutgåvaavGRO:sKvalitetsreglerförplantskoleväxter,därocksåJordbruksverketsföreskrifterförspridandeavväxtsjukdomarochskadedjursamtkvalitetsreglerförsaluhållnaväxterärdelvisinvävda.Idokumentet,somupp­daterasvidbehov,sammanfattasochpreciseras

denlägstagodtagbarakvalitetsnivånpåvarjetypavplantskoleväxt.GROstårförGrönanäringensriksorganisation.

Invasiva arter

Vissafrämmandearter,sominteharsittursprungiSverige,kanställatillstoraproblemdådekanexpanderakraftigtpådenbefintligabiologiskamångfaldensbekostnad.Sådanaarterbrukarkallasinvasivafrämmandearter.

Därförbörman• istörstamöjligamånbegränsaartvalettill

svenskaarterochartersomharsvenskaprovenienser

• kontrolleradenupprättadeväxtlistanmotda­tabasernaNOBANIS,www.nobanis.orgochDaisie,www.europe­aliens.orgförattkunnauteslutaartersomredanärkonstateratinvasiva

• kontrolleraochihandlingarnaställakravpåinnehålletigräsfröblandningarförattundvikainvasivagräsartermedannatursprungochpro­veniensänSverige.

86

Växtens ursprung är avgörande för om den ska etablera sig väl på platsen.

Både lupin och björnloka räknas till de invasiva arterna, som sprider sig villigt och konkurrerar ut allt i sin närhet.

87

Kontrollera växtleveransen

Växtleveransenskakontrollerasavenväxtkunnigperson.Dåavgörsomväxtendelsmotsvararställdakraviaktuellhandling,delsminstmotsvararjämför­barakraviGROskvalitetsregler.

Allmäntkansägasattväxtenintefåruppvisaföl­jandesymtompådåligkvalitet:• Vissnandebladochgrenarellerskrumpenbark.• Dödapartierpågrenarellerrötter.• Brändabladellergrenarpåvintergrönaväxter.• Kvarhängandeintorkadebladpåsenasteårets

tillväxt.• Sårochandradefekter.Därutöverbrukarexempelvisföljandekontrolleringåigranskningen:• E­plantorskahaettE­certifikatsomgaranterar

plantansE­status.• Emballageruntrotklumparöppnasförattkon­

trolleraattrötternaserfriskaut.Rotsystemetskavaravälförgrenatmedengodbalansmellanfinrötterochhuvudrötter,dettyderpåattplantanblivitomplanteradunderskolningen.Observeraattolikaarterharolikarotsystem,vissaharettväldigttättsystemmedanandraärglesare.Lika­dankontrollgörsavkrukodladeväxter.

• Krukodladeträdellerbuskarsomodlatsförlängeisammabehållarefårröttersomhelatidensökersigutefterkrukanskant.Tillslutbildasenspiral­formadrot,såkalladrotsnurr.Plantormedspi­ralformaderötterfårsvårtattetablerasigochskadärförinteaccepteras.

• Kronanskavaravälförgrenad.Enplattkronamedspetsigagrenvinklartyderpåattträdenståttförtättiplantskolan.Observeraattolikaarterharolikagrenverk,endelarterharnaturligtenväl­digtsmalkronaochfårdåspetsigagrenvinklar.

Odlingssubstratet ska vara väl genomrotat.

Krukodlade häckplantor ska vara väl förgrenade.

rothals

Rötternas minsta godkända diameter har samband med stammens omkrets.

Rotsystemet ska vara välutvecklat, kraftigt och all-sidigt förgrenat. Rotsnurr av för-vedade rötter får inte förekomma.

Stamhöjden på ett alléträd mäts från rothalsen till den nedersta krongrenen.

Kronan ska vara väl förgrenad och utan spetsiga grenvinklar.

Stammen ska bära kronan utan stöd.

Rotsystemet ska vara välutvecklat, kraftigt och allsidigt förgrenat. Rotsnurr får inte förekomma.

88

ta hand om växtmaterialet

Krukodlat material ska packas upp ur sina transportlådor om de inte planteras samma dag.

Såsnartväxtmaterialetkontrolleratsmotbeställ­ningochleveransnotasamtbesiktigatsavbesikt­ningsmanskadetskyddassåattdetintetorkarutellerfryser.Framföralltdetbarrotadeväxtma­terialetmåsteskyddasmotuttorkningframtillplanteringstillfället.• Växtmaterialskaalltidtransporterasitäcktabi­

lar.Vindenkylerochtorkarut.• Detväxtmaterialsominteplanterasunderle­

veransdagenmåstepackasuppurtransportlå­dornasåattintematerialetförmultnar.

• Barrotatmaterialskajordslåssåattrötternaskyddasmotuttorkningorsakadavsolochvind,medenpresenningspändöversometttak.Förejordslagningenkanmandopparötternailöslervälling(ienhinkellerettkar)förattskyddademytterligare.Omdetärvarmtskaävenblad­verk,grenarochstamduschasmedvatten.

• Krukodlatellerklumpodlatmaterialskapackasuppursinatransportlådor,backarellerhyllorsomdelevererasi.Självfalletskaplanterings­kärlellervävvarakvar.Krukodladeochklump­odladeträdsomskaplanterassammadag,ellersenastdagendärpå,kanförvarasliggande–dåriskerarmaninteattdeblåseromkull.Detsomskaförvaraslängreställspåplantunderlag,vatt­nasochskyddasmotvind,solochkylamedenpresenningellerettskuggnät.Omdetärvarmtskabladverk,grenarochstamduschasmedvat­tenförattförhindrauttorkning.

• Trädmedrotklumpskalyftasmedstadigtgreppunderklumpen.Attlyftaklumpodladeträdistammenellermedstroppfästistammenärdi­rektskadligtförträdet.

89

täckmaterial

Täckmaterialminskaravdunstningenochhäm­marogrästillväxtiväxtbäddarna.Marktäckningökarväxternaschanserattöverleva,specielltomdetskermedorganiskamaterial.Oavsettvaletavmetodminskarskötselkostnadenjämförtmedtra­ditionellogräsrensning.

Påmycketfukthållandejordarskamarktäck­ningundvikas,annarsblirväxtbäddenförvåt.Jumerdränerandejordarterväxtbäddenäruppbyggdav,destostörrepositivaeffektergermarktäckningen.

Täckmaterialskadockinteläggaspåinnantjä­lengåtturmarken.Dåfinnsriskenattkylanhållskvariväxtbädden,ochomvårsolensätterfartpåväxtensavdunstningutanattvattenfinnstillgäng­ligtijordenskadasplantorna.

Närtäckmaterialetläggsutmåsterothalsen,längstnedpåträdsochbuskarsstam,skyddasfrånövertäckning.Rothalsenärsärskiltmottagligförrötaochmåstedärförkunnatorkauppefterregnsamtutvidgasigutanattskadasnärplantanväxer.

Biologiskt täckmaterial, som hampa, gynnar maskarna vilket är bra för jorden och växtligheten.

Täckmaterialkandelasiniorganiskaochsynte­tiska.Deorganiskamaterialenärattföredradådegerbättreförutsättningarförenbalanseradfuktig­hetochstrukturiväxtbädden.Deäriregeldyrareperkvadratmeter,menkanvaralättareochmindrekostsammaattläggautdådesyntetiskadukarnamåsteförsesmedhålförvarjeväxtochävenför­ankrasikanterochskarvar.

Marktäckningkangynnasorkochandragna­garesomfårmöjlighetatthärjafrittundertäcketutanattderasnaturligafienderkankommaåtdem.

Organiska täckmaterial

Organiskamaterialärmestgenomsläppligaochliggernäradetnaturligasamspeletuteinaturen.Behovetavvattningminskareftersomfuktighetenijordeninteavgårlikasnabbtsomnärjordenärbarellernärohämmadogrästillväxtförbrukardetvattensomfinns.

bark.Täckbarkärdetvanligasteorganiskamark­täckningsmaterialet.Oftaanvändskomposteradfurubark,eftersomdenbrytsnedrelativtlång­samt.Lagretstjocklekskavaraminst10cm,gärnaupptill15cm.Dåmaterialetbrytsnedreducerasbarkenmed10–20procentpersäsongvarförmanefter3–5årbörfyllapåmednybark,såvidainteplanteringenharslutitsig.

Denbiologiskaaktivitetenijordenstimulerasavnedbrytningenvilketfrigörnäringsämnenochväxtensnaturligarotandningkanskeobehindrat.

Barkenskavaragrovochsiktad,eftersomsmåpartiklarökarogräsfrönsmöjligheterattgro.Enalltförvälsiktadbarkriskerardockattblåsabortivindutsattalägen.

90

Undersinnedbrytningsprocessförbrukartäck­barkenväxttillgängligtkväve.Tillförselavgöd­ning,framföralltkväve,kankrävasförattsäker­ställaattväxternafårengodutveckling.Detskerenklastgenomenlitengivabalanseradgödselvidplanteringsamtövergödslingpåvårenmedettkväverikt,lättlösligtgödselmedel.

sand och grus.Markentäcksmedca10cmsorte­radsandellergrus.Kornenskavarasåjämnstorasommöjligt,eftersomdetärviktigtattsålitevat­tensommöjligtbindsimaterialet.Dettaförattundvikaattskapaenmiljödärogräsfrönkangroochväxatill.

Materialetbrytsintened,menblandasmedti­denuppmedlövochannatnaturligtförekomman­deorganisktmaterial.Närsåharskettärdetennästanperfektgrogrundförogräs.Envissskötsel(omrörningochpåfyllning)påtäckningenärdär­förattrekommendera.

Påytorsomgränsarmotengräsytasomklippsärgrusolämpligtsomtäckmaterialeftersomdetmedförriskförstenskott.

Syntetiska täckmaterial

Desyntetiskamaterialen,dukaravolikaslag,harsämregenomsläpplighetförregnvattennediväxt­bäddenochförrotandninguppurjordenjämförtmeddeorganiskamaterialen,ävenomvariationenärstorberoendepåommanväljerenplastfolieellerenvävdduk.Växtbäddenriskerardärmedattbliutarmad,fåendåligstrukturochendåligtfungerandetransportavväxttillgängligtvatten,vilketärnegativtförplantornasetableringochtillväxt.Syntetiskamaterialbrytsintened,mendetenderarattblisprödaochsprickasönderefterentidsexponeringidagsljus.Dennatypavnedbryt­ningseroftaskräpigut.

polyetenplast. Polyetenplastfinnsiolikakvalite­ter,färgerochtjocklekar.HurlängeplastenhållerberorpådessUV­stabilitetochtjocklek.Plastenbörvaraminst0,2mmtjockochkandåhållaifemårellermer.Svartplasthöjertemperaturenimar­kennågragrader,jämförtmedbarmark.Dettaikombinationmeddetfuktigaklimatetijordennär­mastunderplastenlockarträdetsrötternärmareytan,vilketmedförstörreriskförfrostskadorpårötternavintertid.

Täckningmedplastfoliegerettbraskyddmotogräs,menriskenärstorattfoliengårsöndervar­vidogräsenändåvandrarin.

geotextil/fiberväv.Fiberväväroftastgjordavpo­lypropylenochfinnsävendeniolikatjocklekar.Detjockaremattornakanhållai8–10år,täckermanmedettlagerorganisktmaterial,tillexempelbarkellersand,kanvävenhållaännulängre.

Fibervävensläpperivarierandegrad,beroendepådesskvalitet,igenomfuktochvatten.

Polyetenplast höjer temperaturen i marken några grader, men kan också leda till att växternas rötter letar sig närmare ytan.

91

Tekniskvegetation,elleringenjörsbiologi,innebärattväxtmaterial,eventuelltikombinationmedannatbyggmaterialsomträ,betongellersten,användsförattskyddaochstabiliseraexempelvisslänter,vattendragochjorddammarmotrasocherosion.

MetodernaäränsålängerelativtovanligaiSve­rige,meniandraländeriEuropahardeanväntsflitigtliksomiUSA.

Utöverdentekniskafunktionenkaneningen­jörsbiologiskmetodskapaenmerestetiskttillta­landemiljöochökadbiologiskmångfald.

Ierosionshämmandemetoderanvändsgräs,örter,buskarochträd(vedartadeväxter).Gräs­ochörtväxtergerlångvarigtskyddmotyterosion,medangruppenträd­ochbuskartergerettmerdjupverkandeskyddmotjordrörelser.Ideflestafallkrävsenkombinationavolikaarterfrånbådagruppernaförattuppnåetttillräckligtgottskyddislänten.

Förattetableringenskablilyckadkrävsennog­grannanalysavdeväxtförhållandensområdersamtvilkeneffektsomeftersträvas.Enbraregelärattiförstahandväljanågraavdeväxtersomna­turligtfinnspåväxtplatsen,eftersommansäkertvetattdetrivs.

Beroendepåvadmanvilluppnåmedväxt­etableringenfinnsolikaingenjörsbiologiskameto­der.Dekanindelasiyterosionsskyddande,stabili­serandeochkombinerademetoder.

Yterosionsskyddande metoder

Ettkompaktvegetationsskiktsomtäckermarkenökarjordensförmågaattmotståerosion.Detkandockvarasvårtattetableragräsochörteribranta

Sticklingmetoden (stabiliserande metod).

Erosionsmatta

Stickling

ingenjörsbiologi

Exempel på lagermetod (stabiliserande metod).

0,5–2 m

min 10°

92

Trästockskonstruktion (kombinerad metod).

Vitklöver Rödsvingel

Lusern

Hägg

slänter,vidregnfattigaförhållandenellerpåblå­sigaplatser.Dåkanmananvändaenerosionsmatta(exempelviskokosmattaellerjutematta)somskyd­darfrönochjordtilldessattettfullgottväxtskyddharutbildats.

Stabiliserande metoder

Vidanvändningavdestabiliserandemetodernaplacerasväxtmaterialantingeniraderellerpunkt­formigtinomområdetisyfteattförhindraytligarasochskred.Exempelpåstabiliserandemetoderärsticklingmetodenochlagermetoderna,sebilderhärintillochpåföregåendesida.

Sticklingmetodeninnebärattorotadegrenaravframföralltsalixarter(vide,jolsterochpil),place­rasoregelbundetöverytan,sebild.Detanvändaväxtmaterialetmåstekunnabildarötterfrånoro­tadegrenar,såkalladeadventivrotsbildandeväx­ter.Metodenbörkompletterasmederosionsmatta.

Lagermetodernainnebärattmanigrävdadikenplacerarlageravrotadeoch/ellerorotadegrenaravbusk­ellerträdartersomtåljordtäckningochsomkanutvecklaadventivrötter,seillustration.

1,5–2 m 1–1,5 m

Överliggare

Underliggare

Kombinerade metoderDekombinerademetodernaanvändsvidmycketbrantaslänterdärstabiliseringmedenbartväxterinteräckertill.Exempelpåkombinerademetoderärbevuxnagabioner(gabionerivilkaorotadeellerrotadeväxterplacerassåattrotsystemetutvecklasbakomsjälvagabionen)ochträstockskontruktio­ner(seillustration).

ArtvalDetärbraattväljafleraolikatyperavväxterefter­somdetökarmöjlighetenattlyckas.Somgräsarterärexempelvisrödsvingel(Festuca ruba),krypven (Agrostis stolonifera), vitgröe(Poa annua)ochröd­ven(Agrostis capillaris)lämpligaiSverige.Somör­terkananvändasvitklöver (Trifolium repens),röd­klöver(Trifolium pratense),getväppling (Anthyl-lis vulneraria),blålusern(Medicago sativa) ochdåträdellerbuskarskaanvändaskanmanexempelvisväljagråal(Alnus incana), svartvide (Salix myrsini-folia),mandelpil (Salix triandra),hägg (Prunus pa-dus),liguster(Ligustrum vulgare) ochrönn (Sorbus aucuparia).

Getväppling

93

Vidombyggnadavväg630vidBydalenivästraJämtlandkrävdeserosionsskyddandeåtgärderiflerabefintliga,brantaskärningsslänteruppbyggdaavsiltigmorän.Vägverketbeslöt,isamrådmedrepresentanterförprojektet”Vegetationsomför­stärkningsmetod”,attolikaingenjörsbiologiskametoderskulleanvändasförattskyddaslänterna.

Arbetetinleddesmedattsläntkrönjämnadesav,barrväxterfälldes,lövträdöver5–6metershöjdsågadesnedca20–30centimeterövermarkytan(däremotgallradesinteslybort)ochlösablockav­lägsnades.Etableringmedingenjörsbiologiskame­toderutfördesundervårvintern2005.

Påsträckordärlutningenvarkraftiganvändeshäcklagermetodenikombinationmedsprutsåddavgräs.Påsträckordärantingenlutningenvarmindreellerdärnaturligvegetationfannsidelaravslänten

Häcklager och sprutsådd i skärningsslänt i Bydalen.

eXemPel Växterna håller slänten

skapadesetterosionsskyddmedkokosmatta,sprut­såddavgräsochfärdigrotadeplantor,sebildert.h.

Åtgärdernaharföljtsupptretillfyragångervar­jesommarunderåren2005,2006och2007.Upp­följningenharblandannatvisat:• Ingastörreproblemmedjordflytningochyt­

ligerosionharförekommitisambandmedtjällossningsperioderna.

• Trotsstoranederbördsmängdervissaperioderskeddeingenellerobetydligerosion.

• Lövträdsomsågatsned20–30centimeterövermarkytanskötunderdenförstaväxtsäsongenmånganyaskott,sompåendelställenärupptilltvåmeterhöga.

• Detsprutsåddagräsetväxerbradärerosions­mattalagtsut.Iövrigapartierhargräsethaftsvårtattetablerasig.

94

Erosionsmatta, sprutsådd och rotade plantor i skärningsslänt i Bydalen strax efter åtgärd och ett år senare.

95

10a 10b 11a 11b

11c 11d

FOTOGRAFER & ILLUSTRATÖRER

FOTOHenrik Hansson 4, Ulf Palm 6, 14, 21, 22, 45, 46, 59a, 66b, 74b, 87a, Josefina Lenning 8, 17b, 25c, 31b, 38, 50, 57, 72, 85, 87b–c, Eva-Lisa Anderson 9, 11c, 15b, 27b, 47, 66a, 67a–b, 69b, Elisabeth Lindqvist 10, Mats Lindqvist 11a+e, 16b, 20, 23a, 27a, 29b–c, 39, 49, 59b, 62, 63a, 70a–b, 71, 78, 81, 82c, 90, 91, Trons 11b, 18, 25a–b, 55, Henrik Undeland 11d, 63b–c, 69c, Karin Lundström 11f, 17a, 94, 95, Kasper Dudzik 12, 13, 29a, 32, 44, 53, 76, 89, Anna Lindell 15a, 40, 74a, Hasse Eriksson 16a, Ramböll 23, 82, Mona Wembling 31a, Thorsten Alm 42, Trafikverket 48, Christer Lindqvist 51, Hans Åström 54, 73, Peter Sandberg 56, Örjan Olsson 64, Ove Eriksson 68, 69a, Mattias Johansson 75, Karin Qvarnström 82b, Lennart Hjärn 83, Magnus Martinsson/ Naturfotograferna/ IBL Bildbyrå 93a–b, Fabian Fogelberg, bild-arkivet.se 93c, Kuvapörssi/IBL Bildbyrå 93d, Staffan Andersson/ sydpol.com/ IBL Bildbyrå 93e

ILLUSTRATIONCecilia Frederiksen 58, Kina Bergdahl 88

96

Ett framgångsrikt arbete med växtlighet i vägmiljön förutsätter att man vet vad som ska göras, när och hur – men också varför. Kunskap om växternas behov och land­skapets särart gör det lättare att skapa vägmiljöer som trafikanterna uppskattar. Det behöver varken vara svårt eller dyrt – om det är genomtänkt.

Med den här skriften vill Trafikverket inspirera och vägleda dig som planerar, projekterar, bygger eller förvaltar våra väganläggningar.

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 T

RA

FIK

VER

KET

PU

BLI

KA

TIO

N 2

011

:14

0.

NO

VEM

BER

20

11. P

RO

DU

KT

ION

: JO

UR

NA

LIST

ERN

A.C

OM

. TRY

CK

ERI:

ELA

ND

ERS

FäLT

h &

hä

SSLE

R.