View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Skolgården – en pedagogisk resurs
Lomma 3 maj 2017
Helene Båtshake
Odla lärandet
Hur skolnära utemiljöer kan användas för lek, lärande och bäFre hälsa
Behov och utveckling av prakGska konceptlösningar anpassad eHer läroplanen och
en historisk Gllbakablick
Pedagogik & utbildningshistoria
Hur människan lär och utvecklas i samspel med sin omgivning
Michael Foucault -‐ diskursanalys Det finns e( system av begrepp eller en kod som avgränsade vad som överhuvudtaget är möjligt a( tänka under en viss epok
nycirkus
Cirkus Cirkör -‐ nycirkus som gränsöverskridare i konst och samhälle
landskapsingenjör • Människan i utemiljö, påverkan • InterakGon med utemiljö: båda akGv och passiv, medveten och omedveten
Historik – människans utveckling och naturlig rörelse
–>195 000 år jägare –> 9 900 år jordbruk –> 250 år nuGd
DÅ
SekelskiHe 1800-‐1900
• Befolkningsmängd 5 miljoner • 1 miljon i städer, 4 miljoner på landet
• Stor del självhushållning • Hur man odlar var självklar kunskap
• Naturligt i rörelse – kroppsarbete ute
DÅ
Utbyggnad av allmän folkskola slutet av 1800-‐talet ger eF samlat grepp kring både skolhus och skolgårdar
DÅ
I bondesamhället var prakGsk undervisning i växtlära och trädgårdsodling vikGg. Normalritning <ll folkskoleträdgård 4000m2 1890
DÅ
1950
• Folkmängd 7 miljoner • 4,7 miljon i städer, 2,3 miljoner på landet
• Odling for[arande självklar kunskap hos de flesta
• Utbildningsnivå ökar. Obligatorisk 9-‐årig grundskola
DÅ
2010-‐tal
• Folkmängd 10 miljoner (2017) • Nära 9 miljon i städer, 1,3 miljoner på landet
• ”Kampen om staden” – förtätning. Åkermark Gll odling, bostäder eller köpcentrum?
• AF odla är långt ifrån allmän kunskap. Men trendigt och idylliskt.
Nuläge
Drömmen om idyllen Odlingskunskap har gåF förlorad. Självklar kunskap vad som behövs för aF driva självhushåll får man idag läsa sig Gll eller se på TV
Rusta upp skolgårdar och lekplatser
”Forskning har visat aF u[ormningen påverkar starkt hur mycket barnen rör sig. På kuperade gårdar med buskar och träd sprang barnen omkring 20 procent mer än barnen på plaFa tråkiga gårdar och utsaFes dessutom mindre för solens skadliga UV-‐strålar.” FolkhälsoinsGtutets regeringsrapport 2009
Forskningsrön
• Bra aF röra på sig • Naturen har återhämtande egenskaper – moGon på recept, rehabträdgård
• Dagsljus livsvikGgt (försikGgt med solen!)
• Barn och unga allt mer stressade
• Ät räF
Skolors olika förutsäFningar -‐ naturmiljöer
Barn och ungas utemiljö har låg status vid ny-‐ och omprojektering.
Utemiljö det sista som färdigställs, försenat och med spräckt budget
Satsningar på skolors utemiljö
Skolvardag
• Dåligt samvete för aF barnen siFer inomhus • Naturskolor – bra men inte allGd en nära och enkel lösning
• Ska inte behöva åka iväg för aF vara ute och må bra.
SammanfaFningsvis
Det som var självklart förr måste planeras idag
Forskning: mer ute, mer rörelse
Nya tankar, väckas och implementeras. Tänka gränsöverskridande
Vackra grönskande miljöer, anpassade eHer skolans förutsäFningar och behov
Enkelt för lärare, kopplat Gll läroplan
= behov av hälsofrämjande, vackra, inspirerande och rörelsetriggande utemiljöer som möjliggör lärande ute
Göra den skolgårdsnära utemiljön aFrakGv och användbar – på lärare och elevers villkor, oavseF grundförutsäFningar
Skapa möjlighet Gll lus[ylld spontan rörelse i grönskande lekmiljöer. DeFa för aF redan i Gdig ålder hiFa det lus[yllda aF röra sig ute i naturlik miljö
Koppla samman teoreGsk skolbokskunskap med konkret verklighet i utemiljö; skapa förståelse för sambandet mellan växtlighet, odling, djur & människa – se vår del i ekosystemet
Skapa gröna jämlika och jämställda utemiljöer för lek, lärande och hälsa.
Konceptmiljöer – fördel ute
• DemokraGskt lärande, kunskap för alla på egna villkor. Lärande i utemiljö ger fler en chans aF hänga upp kunskapen på något handfast, aF förstå samband och lära i eget tempo
• Koppling inne – ute: aF referera Gll det som gjorts ute när man siFer inne
• Se misslyckandet som en del i kunskapsinhämtandet. Växter som dör, ogräs som invaderar vad lär vi av det?
• Möjlighet aF använda informaGonsteknologi: iPad fotografera skriva rita /dokumentera
• Möjlighet aF utveckla, inspiraGon Gll lärare
Konceptlösningar
• Anläggningshandlingar • Konkreta övningar och uppgiHer (som läraren kan bygga
vidare på)
• Kan användas både för lek (rast & friGd) och i undervisning
konceptlösningar
• Gröna element – växtlighet • DelakGghet och långsam process • KreaGvitet, nyfikenhet, motorik, lek och lärande
Konceptlösningar = utemiljö + pedagogiskt material
o Insektsträdgård o KläFerbänk
o Sandorm o Motorikbana
o Odlingslabb
Ger skolans utemiljö blomsterprakt, eF rikt djur-‐ och växtliv samGdigt som den skapar lugnt (uteklass)rum och en skyddad lekmiljö
konceptlösningar insektsträdgård
• Anläggningsritning • Planteringsanvisning • Manualkort – Skötsel – Övningar
konceptlösningar insektsträdgård
Anläggning
Grundprincip för Odla Lärandet insektsträdgård är en cirkulär grusplan med diameter 9,2 meter (radie 4,6m). En 1,2 meter bred plantering placeras 0,7 meter från cirkeln ytterkant, med en 1,5 meter bred öppning i sydväst I den runda grusplan som bildas innanför planterings-ytan placeras sittplatser (fasta bänkar, stubbar el. dyl.) i en cirkel med ryggen mot planteringsytan. Ytan är dimensionerad för 25 sittplatser (á 0,4 meter). Det är
Anläggaren måste förvissa sig om materialet i terrassen så att överbyggnadsdimensioneringen i grusytan blir adekvat. Angiven dimensionering fungerar på de !esta platser, men undantag "nns. Även överbyggnad för vegetationsyta ska kontrolleras av anläggare på plats så att den anpassas i enlighet med AMA.
I samtliga fall gäller anpassning e#er rådande om-
Anläggningsskiss förinsektsträdgården
• Kan användas i offertupptagning
• Underlag för genomförande
konceptlösningar insektsträdgård
Plantering
Använd gärna denna
Planteringsskiss för insektsträdgården
Denna planteringsskiss hjälper dig både att beställa växterna och att plantera ut dem i insektsträdgården. 1. Ställ ut plantorna enligt skiss. c/c anger avståndet mellan plantornas centrum.2. Växterna tas ur sin kruka och planteras på samma nivå som växten står i krukan. 3. Brännässlorna planteras i hink för att de inte ska sprida sig. Klipp upp ett hål i botten på varje hink. 4. Vattna allt ordentligt e!eråt.
Si" 4 7 16 22 1a 1c 2 3 6 8 9 10 11
Nr på växt Latinsk namn Höjd på växten Blomning Antal
19
• Planteringsanvisning • Kan användas i
offertupptagning
konceptlösningar insektsträdgård
Konceptkort
• Pedagogiskt material
• InspiraGon • fakta
konceptlösningar insektsträdgård
Refl ektion• Blev de olika gruppernas cirklar lika stora
när de ritades upp på skolgården.• Vilka tekniker använde ni er av för att få
cirkeln rund?• Diskutera var på skolgården insektsträd-
gården kan passa bäst.
Ritning, skala och geometri
Genom-förande
h
Rita, mät och markera upp insektsträdgår-den på den tänkta platsen. Använd anlägningsskissen, mät ut insektsträd-gårds-rummet och markera med pinnar.
Insektsträdgårdens storlek. Utgå från anläggningsritningen av in-
sektsträdgården. Låt eleverna fundera på hur stor insektsträd-
gården kommer att bli i verkligheten.
Ritning, skala och
Uppskatta och mät cirkelns omkrets, area, diameter och radie. Utifrån var eleverna be! nner sig kunskapsmässigt går det bygga vidare kring t.ex.
Skyddat läge. Låt eleverna re" ektera kring sin utemiljö och rita in ”barriärer” (hinder), ”stråk” (där de o# a springer eller går), ”ut-siktsplatser” eller ”mötesplatser” på en karta. Favoritplatser och otrygga platser är också intressant. Var blir bästa skyddat läge plats för insektsträdgården.
Odla lärandet 2016. Kolpieringsförbud
Skötsel
Skötselinstruktioner
Fjärilsbuske klipps vid behov ner till 0,5 m, detta om busken blivit för stor. Fjärilsbus-ken blommar på de nya årsskotten. Fryser den ner helt under vintern, klipp ner den ända ner till marken.
Kompost: De avklippta växtdelarna klipps ner till cirka 10 cm långa delar som läggs i komposten.
SkötselinstruktionerKort 6
Trädkronan på sälgen beskärs hårt vartannat år. Spara några grenar.
Höst och senhösten• Rensa ogräs vid behov
Vinter Fröställningar och växtdelar används som föda och övervintringsplats av fåglar och insekter. Därför ska dessa inte klippas ner under hösten. En överblommad och nerviss-nad växt kan dessutom utgöra ett vackert inslag i vinterlandskapet.
Tidig vår (efter snösmältning)På våren e! er snösmältningen beskärs vissa växter • Perenna växter klipps ner så att ca 10-15
cm av stjälkarna är kvar, undantaget la-vendel och isop som beskärs om de blivit för stora.
Vedartad växter:• Låt sälgen växa upp med två-tre stam-
mar som beskärs vid 1,8-2 meters höjd. Kronan hamlas (beskärs hårt) vartannat år. Spara några enstaka grenar så att det " nns tvåårsgrenar kvar som kan blomma.
Odla lärandet 2016. Kolpieringsförbud
• Alla kort är inplastade och skötselkortet är tänkt aF användas året runt
konceptlösningar insektsträdgård
Sandormen konceptlösningar
för Gdig förskoleålder
Olika rum och akGviteter: Sandlåda Kuperad terräng Koja/kojbygge Sol och skugga Balans-‐ och motorik Tillgänglighetsanpassad
KläFermaFe kläFerbänken
• Samlingsplats
• Vila och matplats • Undervisning • KläFermaFe med
pedagogiska kort
konceptlösningar
Tack!
www.odlalarandet.se
Recommended