Skolelederes faglige skj ø nn og rettslige standarer i skolen. Några eftertankar från svensken

Skolelederes faglige skjønn og rettslige standarer i

skolen.Några eftertankar från svensken.

Mats EkholmKarlstads universitet

Skolledaryrkets domänero Skapa överblicko Ta ansvaro Förstå lärandeo Organiserao Omfatta och hävda idéerna bakom

skolans verksamhetero Planera och hushållao Bedöma och utveckla kvalitet

I Sverige säger Skollagen §5

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vetenskapligt grundad kunskap

o Systematisk och jämförande

o Kontrollerbaro Ofärdig

Den lärande organisationeno Företar sig aktioner – inåt och utåto Iakttar sig själv och andras

reaktionero Bearbetar iakttagelserna och

analyseraro Ordnar vad man lärto Utövar minne - lagrar, plockar fram,

översätter till nya lägen

Systematiserade iakttagelser som grund för granskning och

värderingUppföljning – att fortlöpande iaktta det

mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser

Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser

Använd det som görs fortlöpande

o Lärare-elever-föräldrar håller utvecklingssamtal varje halvår

o Skolledare-lärare håller utvecklings-samtal varje eller vart annat år

o Skolor möter statens utbildnings-inspektörer då och då

o Kompetensutvecklingstiden

Att bedöma kvaliteten på den pedagogiska verksamheten

oKräver systematiserade iakttagelser

oKräver överblickoKostar analys, bedömning och

värderingoLeder till ställningstaganden om

att bevara, lägga ned, förbättra

Kvalitetsbedömningen av den egna skolan ger lokal

kunskap.Basera kvalitetsbedömningen

på idéer om förklaringar.

Använd den för att förbättra.

Vanliga förklaringar till skolresultat

o Elevernas bakgrund, motivation, begåvning

o Läromedelo Lärareo Arbetsklimatet

Orsaker till lärande på skolnivå.

Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare

kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap

engagemang

Orsaker till lärande på skolnivå.

Elevers och lärares arbete. Umgänge mellan elever och lärare

Målmedvetenhet

KommunikationssystemNormer

GranskningssystemBelöningssystemÖppenhet mot omvärlden

GrupperingarPenningbudget

kognitiv och emotionell utveckling social och fysisk utveckling trivsel och gemenskap

engagemangTidsbudget

Kvaliteterna behöver fångas – ska du använda dig av

Mått? Indikatorer? Bilder?

Exempel på bild - Självständighetsfråga

o I undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?

Svarsalternativ:

1. Går till biblioteket som läraren sagt

2. Frågar läraren om du får göra som du själv tänkt

3. Gör som du själv tänkt utan att fråga läraren

Självständighet under skolåren

Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120

102030405060708090

100

Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt

Självständighet under skolåren

Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120

102030405060708090

100

Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt

Självständighet under skolåren

Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 120

102030405060708090

100

Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt

Strategiska val när kvaliteter bedöms

oResultatstudier eller sannolikhetsbedömningar?

oAbsolut eller relativ måttstock?

ResultatstudieMatematik kunskaper i klass A år 4 år 6 förändring

Medelvärde 86.14 96.56 +10.42

Spridning 13.45 8.76 - 4.69

Sannolikhetsbedömning

0

20

40

60

80

100

val av arbkamrat miljöförbättring val av arbsätt provs utformn antal prov läxor

område

% ele

ver å

r 5

2000

Absolut måttstock Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande

Inflytande och samråd .Allmänt om barnens och elevernas inflytande 

9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

Elevinflytande år 9, 1993-2000

0102030405060708090

100

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

% ele

ver

val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll

Elevinflytande år 9, 1993-2000

0102030405060708090

100

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

% ele

ver

val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll

Elevinflytande år 9, 1993-2000

0102030405060708090

100

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

% ele

ver

val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll

Elevinflytande år 9, 1993-2000

0102030405060708090

100

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

% ele

ver

val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll

Elevinflytande år 9, 1993-2000

0102030405060708090

100

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

% ele

ver

val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll

Relativ måttstock De arbetssätt som används i

skolarbetet ska varieras i sådan utsträckning att alla elever kan finna sig tillrätta med dem och så att deras intresse för att lära stimuleras genom den variation som används.

Planeringsunderlag

Granska Värdera

Planeringsunderlag

Granska VärderaVad?Hur?Vem?När?

Planeringsunderlag

Granska VärderaVad? Svara för att eleve

arbetssätt och arbrna får pröva olika etsformer

Hur? Observationer Är blandningen OK?

Vem? Elever i år 4-12 Rektor+lärare

När? V 43 och V44 V 6

Elevers observationer av två veckors arbete –

% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12

Lyssnar på lärare 22

Enskilt arbete 50

Grupparbete 20

Diskussion 38

Undersöker 26

Vid datorn 10

Elevers observationer av två veckors arbete –

% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12

Lyssnar på lärare 22 13

Enskilt arbete 50 58

Grupparbete 20 10

Diskussion 38 39

Undersöker 26 28

Vid datorn 10 9

Elevers observationer av två veckors arbete –

% av antal femtonminuters-perioder. år 4-6 år 7-9 år 10-12

Lyssnar på lärare 22 13 25

Enskilt arbete 50 58 30

Grupparbete 20 10 19

Diskussion 38 39 19

Undersöker 26 28 7

Vid datorn 10 9 16

I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klassen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?

Flera gånger per dag

Enstaka gånger per dag

Enstaka gånger i veckan

Någon gång i månaden

Aldrig eller nästan aldrig

Klassen sitter och lyssnar, läraren pratar

Läraren pratar och ställer frågor. Enskilda elever svarar.

Läraren och klassen diskuterar gemensamt.

Grupparbete med speciella uppgifter.

Eleverna arbetar var för sig med speciella arbetsuppgifter.

I skolan har du många olika ämnen och lärare. Klas-sen arbetar på många olika sätt. Hur ofta brukar de olika arbetssätt som finns uppräknade här förekomma i din klass?

Fleragånger

per dag

Enstaka

gångerper dag

Enstakagångerveckan

Någongång imånaden

AldrigellerNästanaldrig

Klassen sitter ochlyssnar, lärarenpratar

Läraren pratar ochställer frågor. En-skilda elever svarar

Läraren och klassendiskuterar gemensamt

Grupparbete medspeciella uppgifter

Eleverna arbetar var för sig med speci-ella arbetsuppgifter

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% e

leve

r

69 79 94

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% e

leve

r69 79 94

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% e

leve

r

69 79 94

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% e

leve

r69 79 94

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% lä

rare

69 79 94

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

föreläs fråg svar diskuss grparb enskilt

% lä

rare

69 79 94

Nationella utvärderingar 1992, 1995 och 2003

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Läraren talar Fråga-svar Diskussion Grupparbete Enskilt arbetearbetssätt

1992 1995 2003

Kunskapens helhet byggs upp av

VETSKAP

Kunskapens helhet byggs upp av

VETSKAPREDSKAP

Kunskapens helhet byggs upp av

VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER

Kunskapens helhet byggs upp av

VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER

SAMMANHANG

Kunskapens helhet byggs upp av

VETSKAPREDSKAP KONVENTIONER

SAMMANHANG STÄLLNINGSTAGANDE

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 187

Språk 340

NO 560

SO 561

Tot 1648

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 187

Språk 45 25 22 0 8 340

NO 560

SO 561

Tot 1648

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 187

Språk 45 25 22 0 8 340

NO 63 18 3 1 16 560

SO 561

Tot 1648

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 187

Språk 45 25 22 0 8 340

NO 63 18 3 1 16 560

SO 87 4 0 2 6 561

Tot 1648

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 84 7 5 2 2 187

Språk 45 25 22 0 8 340

NO 63 18 3 1 16 560

SO 87 4 0 2 6 561

Tot 1648

Vad proven innehållerVet Red Över Stä Sam Uppg

Pr/est 84 7 5 2 2 187

Språk 45 25 22 0 8 340

NO 63 18 3 1 16 560

SO 87 4 0 2 6 561

Tot 70 13 6 1 9 1648

Skoleledere trenger åo Skape oversikto Ta ansvaro Forstå lærningo Organisereo Dekke og hevde ideene bak skolens

virksomheto Planlegge og økonomisereo Vurdere og utvikle kvalitet