View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Årgång 4, nr 2
POST FESTUM!
Oktober 2010
Kolla upp:
Sångfesten i Vasa i bilder
Kretsprogrammet 2010
Årets femhundraåring Kre
tsN
ytt
ÅB
OL
AN
DS
S
VE
NS
KA
K
YR
KO
SÅ
NG
SK
RE
TS
R
F
Kyrkosångsfestskimmer
En sångarflock från skilda håll i Norden,
från syd och nord och väst, for hit mot öster
till fest i Vasa och Korsholm, där borden
ses digna, brokigare än vår höst är!
Musiken bär oss, när vi formar orden.
I kyrkosång blir vi varandras röster.
Vårt glada budskap famnar hela jorden,
så jublande som ljudet ur vårt bröst är!
Nu driver regnet ner från gråkall himmel,
och sången smälter in i stadens vimmel,
men skimret blir en kraft i lyssnarns sinne.
”Min hand är din.” Så sjunger vi i psalmen,
Vår syn får stadga av glasögonskalmen,
men kärleken ger ljuset längst där inne.
Evander
Post festum-bilder 2-3
Kretsens program 3
Kompositören 4
I detta nummer:
Foton: Inger Pietiläinen
Ylistaro kyrka
Lappfjärds kyrka
Ortodoxa kyrkan
i Vasa
Alla kyrkor —
och fler därtill —
var i sångfest-
användning.
Sida 2 KRETSNYTT
Samtliga bilder i KretsNytt har laddats ner från web-
ben och har därför låg upplösning, vilket gör att de
inte blir så bra när bladet kopieras för körsångarna.
Vi skulle ha fått bilder i hög upplösning, men avigsi-
dan av det skulle ha varit att KretsNytt skulle ha bli-
vit mycket tungt vägande i antalet megabyte.
I hällande regn firades kyrkosångsfesten på fre-
dag och lördag, men till söndagens festgudstjänst bör-
jade solen visa sin strålande värme.
Bilden till vänster av åbolänningarnas buss utan-
för Ylistaro kyrka har tagits av Inger Pietiläinen, som
har gett lov att publicera bilderna i KretsNytt. Hon
står också för bilden av de två damerna från ÅSF:s
kyrkokör samt tältserveringen utanför Lappfjärds
kyrka på höger sida. Dessutom har hon knäppt bil-
den nedan av Matti Sidoroff, som samtalar med Peter
Södergård. Sidoroff ledde verkstaden som bekantade
sig med den ortodoxa kyrkomusiken.
Bilderna där det är mycket folk är tagna av Lin-
nea Ekstrand och finns att ladda ner fritt på kyrko-
sångsfestens hemsida www.nordiskkyrkosang.org
Till vänster en vy när körsångarna sjöng symfonisk
psalm i Ylistaro kyrka, till höger bilder från festkon-
serten med Dag-Ulrik i aktion, även en del av publi-
ken syns det ryggarna av. Festbordet var gott och
rikligt. Nere längst till höger ser vi Nils G. Holm
från ÅSF:s kyrkokör i mitten av bilden. Bakom ho-
nom sjunger festgeneralen Jan Hellberg.
I Mats Lillhannus verkstad fick deltagarna bekanta sig med Piae Cantiones. Kamera-
blixtarna ljungade när Mats tog fram sitt ca 12 kg tunga portativ. Det är en liten bär-
bar orgel som gav guldkant åt enstämmiga sånger. Mats kompade bl.a. med bordun-
toner. Portativet är intressant för kyrkosångare också därför att kyrkomusikens
skyddshelgon S:ta Cecilia, som finns avbildad på kyrkosångsförbundets logo, spelar
på ett portativ. Bilderna av Mats och portativet är tagna av Birgitta Sarelin.
Sida 3 ÅRGÅNG 4, NR 2
21.11 årsmöte med gudstjänsten I Guds vind
i Västanfjärds församlingshem och kyrka
16.00 Årsmöte med kaffe och tilltugg
ca 16.30 övning ca 2 timmar
19.00 I Guds vind framförs i Västanfjärds kyrka
Vi gör följande sånger och i nämnd ordning:
1. I Guds vind
2. Kom nu, helig Ande
3. Vi är inte här förgäves
4. Från skuggornas land
5. Hör min gråt
6. Han är inte här
7. Herre, rör mig med ditt ord
8. Vem ska jag gå till
9. Delandets sång
10. Gud, din närhet ger styrka
11. En gång kommer vi att jubla
Kretsens höstprogram år 2010
Vad är en kyrkosångskrets?
Utdrag ur stadgarna från 1956 ger svar på frågan:
§ 1 Föreningens namn är Åbolands svenska kyrkosångskrets och dess
hemort är Åbo stad.
§ 2 Föreningens syfte är att inom Åbolands prosteri såsom ansluten till
Finlands svenska kyrkosångsförbund främja kyrklig sång och musik
samt evangeliskt gudstjänstliv.
För detta ändamål arbetar föreningen genom att stöda församling-
arnas lokala kyrkosångsarbete, genom att anordna kyrkosångsfester
inom sitt verksamhetsområde och genom att deltaga i av Finlands svens-
ka kyrkosångsförbund anordnade allmänna svenska kyrkomusikfester.
För fullföljande av sina syftemål samarbetar föreningen med Åbo-
lands prosteriförbund r.f.
§ 3 Till medlemmar i föreningen antagas efter styrelsens prövning perso-
ner, vilka inom kyrkokörer, kristliga organisationer eller såsom enskilda
inom föreningens verksamhetsområde önska arbeta för dess syften.
Medlem erlägger en årsavgift, vars storlek årligen bestämmes vid
föreningens årsmöte.
c/o Birgitta Sarelin Teologiska fakulteten Biskopsgatan 16 20500 ÅBO Tfn 215 4284 (tjänst) Mobil: 050 4096319 Fax: 215 4835 (tjänst) E-post: birgitta.sarelin@abo.fi Informationsbladet KretsNytt Redaktör och layout: Birgitta Sarelin För osignerade artiklar ansvarar redaktören.
Åbolands svenska kyrkosångskre ts r f
Vi finns på webben!
www.abo.fi/~bsarelin/
kretsen
sammanhang kallad Old 100th.
Möjligen bygger melodin på en
tidigare chanson.
År 1545 reste Bourgeois till
Genève och blev musiklärare
där. Redan två år senare fick
han medborgarskap i staden och
publicerade sina första fyrstäm-
miga psaltarpsalmer. Åren
1549—1550 arbetade han vidare
med sin fyrstämmiga psaltare.
Psaltartexterna hade överförts i
bunden form av Clement Marot
och Théodore de Bèze. Bourge-
Kompositören ois är en av de tre huvudkompositörerna
till Genève-Psaltaren.
Redan på den tiden fanns det något
som kunde ha kallats upphovsrätt. Bourge-
ois blev nämligen fängslad i december 1551
för att han ändrat några välkända psalmer
”utan licens”. Han släpptes ur fängelset
genom åtgärd av Johan Calvin, men grälet
om sångerna fortsatte. I den vevan lämna-
de Bourgeois Genève och bosatte sig i
Lyon. Han dog i Paris, dit han flyttade
1560. Efter det året finns det inte några
uppgifter om honom. I många psalmböck-
er och sångsamlingar anges dock 1561 som
hans dödsår.
Old 100th används i vår psalmbok till
två texter: nattvardspsalmen 221 och den
text som är huvudtexten till melodin, näm-
ligen 283 Lovsjung nu alla länder Gud (Ps.
100) med text av Théodore de Bèze. En
annan melodi av Bourgeois har vi också,
som även den används till två texter: hu-
vudtexten 360 Såsom hjorten ivrigt längtar
(Ps. 42) av de Bèze och därtill Gerhardt-
texten 258 Bort mitt hjärta.
Text: Birgitta Sarelin efter Wikipedia.
Loys ”Louis” Bourgeois (ca
1510—ca 1560) var en fransk
renässanskompositör och mu-
sikteoretiker. Han är mest be-
römd för sina tonsättningar till
Genève-Psaltaren, en s.k. rim-
psaltare, där Psaltarens psalmer
var omdiktade till metriska
strofer. Dylika rimpsaltare an-
vändes inom den reformerta
kyrkan. En av Bourgeois mest
berömda melodier är den me-
lodi som står ovan, i anglikans-
ka och också vetenskapliga
Recommended