Nya verktyg och kommunikation

Changing education paradigs

Men låt oss starta med oss själva

• Hur ser ditt teknologi användande ut? • På vilket sätt görs teknologier en del av din

undervisning? • Vad i din undervisning skulle du vilja utveckla

med hjälp av teknologi?• Vad är det som hindrar dig från att göra detta?

LaurillardOur essentially nineteenth century model of educational institutions does not scale up to the requirements of a twenty-first centurysociety.

Education is on the brink of being transformed through learning technologies;however, it has been on that brink for some decades now.

Technology works best when it has to meet a challenge; and worst when it is a solution looking for a problem.

Now we can ask ‘So what can the technology do for us?’ – rather than the more typical question ‘What can we use the technology for?’ – because we know what we want from it.

Framework

• The radical shift in thinking about learning was not matched by a shift in the technologies of education.

• Education is a complex system of powerful drivers• Technological change is very rapid• Leaders who are not comfortable with technology

potential• Education is essentially a political activity• Education systems change slowly

Funderingar kring media

The lecture delivers just one element of the framework – the presentation of the teacher’s concept to the learner. What does a book do? – the same. A website? – the same. A podcast? – the same. A blog? No, a blog delivers a different one

Traditioner och modeller för elärande

• Hermodstraditionen – allt material finns från början. Mycket krävande för läraren. Planeringsfasen ser helt annorlunda ut.

• Kan jag bygga en kurs som växer efterhand- elevens distansmöjligheter begränsas?

• Kan jag bygga en kurs bestående av moduler som kan återanvändas

Content – Support Wrap around Integrated model Mason

Östlund 2008• Avhandlingen visar således att det finns ett gap mellan

lärarnas ambitioner att skapa en interaktiv lärmiljö och studenternas färdighet, inställning till samverkan och behov av att utnyttja tiden effektivt för att kunna kombinera studierna med förpliktelser i sitt övriga liv. Kanske också mellan lärarnas ambitioner att skapa interaktiva lärmiljöer och deras begränsade färdigheter

Berit Östlund; Vuxnas lärande på nätet

Internet explorers

© Bwana@flickr.com

© SyDraz@flickr.com

Living and Learning with New Media:

• Friendship driven• Interest driven

©Rosiehardy, Stephen Poff, Cdovre @flickr.com

Interaction power

The assumption that status characteristics observed in face-to-face situations are not present in on-line situations is, however, contradicted by most of the recent research. It is found that even in conditions of anonymity, participants who enjoy high status off-line dominate the interaction on-line. Most communication in groups seems to be characterized by expressions of power – or lack of power. Johnsson 2009

Internet disinhibition effect

• Känsla av anonymitet• Känsla av osynlighet• Asynkronitet• Det sker i mitt huvud ( jag kan säga det jag egentligen känner)• Det är bara på lek• Auktoritetsnedbrytning

Suler

Internet disinhibition effect

• Had we only had the Internet I could have put forward my knowledge in a completely different way. At home I was always the one discussing most loudly but that was because I felt safe. In the classroom one could get a comment that made one feel stupid in front of the others.

• (Informant Anette Jonsson Female student, 28 years old)

• In terms of power, there is no straightforward answer to what a given person’s tendency to ask questions or request for input actually indicates in a particular context. To pose a question is a potentially face-threatening action (Goffman, 1967); the questioner risks her own face at the same time as she is threatening the ‘face’ of the addressee. However, in a computer mediated context, where the interlocutors do not physically meet each other during the discussion, it is probably not as face-threatening to pose a question as in a face-to-face situation, since the question or request is usually not directed towards an individual.

Johnsson 2009

På vilken nivå sker interaktionen?

Hirumis framework

Hirumi, A. (2002). A framework for analyzing, designing and sequencing planned eLearning interactions (Vol. 3, pp. 141-160).

Metanivåupplägget

Självreflektion

Wenger CoP

Gemensamuppgift

Ömsesidigtengagemang Delad repertoar

Completeparticipant

Peripheralparticipant

Marginalizedparticipant

Roller

• Free riders• Social loafers• The succer effect

John Seeley Brown

Samtalskulturer

Diskussionsklubben

• Spontan vardaglig kommunikation

• Använder gärna synkrona kommunikationsformer

• Korta direkta responser

• Trygghet• Subjective knowers

Den uppgiftsinriktade

• Auktoriteter viktiga• Lyssnar inte på

varandra• Cooperation i

stället för kollaboration

• Recieved knowers

Den Kunskapsbildande

Egna och auktoritativa röster

Längre och mer reflekterande inlägg

Procedural knowers

Malmberg 2006

Handledningsprocesser

Teknikrelaterad Process

Deltagarnas vägmot att hantera

tekniken

Mellanmänsklig Process

Deltagarnas vägmot en gemensam

kunskap

Kunskapsbildande Process

Deltagarnas vägmot fördjupad

kunskap

(Gillberg: Att förstå lärgemenskaper)

important aspects of asynchronous net based group work

• Less channels. Single words become more significant in net based than in face-to-face communication

• It changes the discussion from oral to written. There are various aspects of spoken language that have no counterpart in writing: rhythm, intonation, degrees of loudness, variation in voice quality (‘timbre’), pausing, and phrasing.

• Net based asynchronous communication makes the dialogue proceed on a slower path than the usual rapid-fire mode in an oral situation, which gives students time to formulate their contributions

Johnsson 2009

Handledaren i diskussionen

Pådrivaren Kommentatorn

(Björk Patterns of facilitation)

This strategy was chosen in line with Anderson et al. (2000), who claim that the absence of a tutor is important, since his or her presence may suppress cognitive effort and inhibit self-expression. It also gives the students greater responsibility for their own learning, meaning that ‘deep’ learning is encouraged. Malmberg (2003) shows in his study of the same course, but a previous year, that involvement in the group discussion by the group tutor hampered the discussion, making students cautious about what to say and what not to say. Bloomfield (2000) found that her own presence and remarks during the chats seemed to stop the discussion.

Johnsson 2009

Samspelet med plattformenHandledningen påverkas av tekniken

• Förberedelse och studiehandledning• Vad kan It’s learning erbjuda• Vad kan First Class erbjuda• It’s learning– Filmer och ljud

• Min kunskap om och förmåga att utnyttja de möjligheter som plattformen erbjuder är av avgörande betydelse. Gå på kurserna!

Grupper och grupphandledning

• Grupper och grupprocesser liknar IRL• Skapandet av det personliga mötet• Man har rätt att ha en (levande) lärare• And in the end, the love you take

is equal to the love you make

Lennon,McCartney)

Kön och social bakgrund

Johnsson 2009

Interaktionen tid och mönster

• Analys av diskussioner• Tiden oerhört betydelsefull

ca en vecka optimalt• Faran med överaktivitet• Metanalysen som en del i

handledningen(Anette Johnsson)

Malmberg

Densitet – Centralitet -Timing

Meta information i dialogen

• Nytt inlägg (ny tråd) • Instämmer• Ifrågasätter

• Bygger på• Drar slutsatser• Organiserar

I Anette Johnsons forskning byggdes en funktion in i plattformen med vilken studenterna kunde kategorisera sina egna inlägg enligt följande

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Forum

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Direktsamtalssystem

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Mail

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Telefon

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Wikis

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Bloggar/Blogg om bloggande

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Podcasting

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Twitter

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Rss- Rich Site Summary

Både bloggar och podkasting kan sedan sändas ut och hämtas Ner till en rss läsare och eller en mobiltelefon

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Netvibes

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Handledning med spåra ändringar och kommentarer

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Handledningar med inbakade ljudfiler

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Handledningar med skärmdumpar

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Handledningssajt

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Inbakade filmer i dokument

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Videokonferenssystem

Handledningsformer Kurs/grupp/individnivå

Delade dokument

Helt nya handledningsformer bakom vägkröken

Fallgropar

FörsiktighetÖverstyrningPassivitetProduktfokuseringKompisskapOintresse

Diskussionsfrågor• Kommer vi att ha andra typer av studenter på våra distanskurser

och hur skall vi kunna möta deras behov?• Vilka stödstrukturer behöver högskolan bygga upp för att

tekniken skall fungera?• Hur ser ni på faktumet att många utvärderingar av distanskurser

tyder på att studenterna känner att de har en djupare kontakt med sin handledare?

• Hur hanterar vi frågan med den ökade arbetsbelastning som en distanskurs kan komma/kommer att innebära för läraren?

• Innebär den ökade transparensen något problem? Hur skall vi hantera detta i så fall?

• Vilka skillnader ser ni i handledarrollen om man jämför nätburen distansundervisning med on campus undervisning?

Referenser•Jonsson 2009 Dialogues on the net•Suler 2007 Psychology of the internet •Hirumi, A. (2002). A framework for analyzing, designing and sequencing planned eLearning interactions (Vol. 3, pp. 141-160). •Resources for Moderators and Facilitators of Online Discussion http://www.emoderators.com/moderators.shtml•Growing Knowledge How to Support Collaborative Learning & discussions in Forum Systems http://people.dsv.su.se/~evafaahr/lic/lic.html •Online Tutoring e-book editor Carol A. Higgison http://web.archive.org/web/20040402033835/otis.scotcit.ac.uk/onlinebook/•Connectivism:A Learning Theory for the Digital Age http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm •Fåhraeus, E. & Jonsson, L-E. Distansundervisning: mode eller möjlighet för ungdomsgymnasiet: en forskningsöversikt. http://www.distans.hkr.se/ped1400/texter/distansundervisning_mode.pdf?k=1047 •Berit Östlund 2008 Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000002342qEAA

• Jobring 2005 Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet• Jobring 2004 Lärgemenskaper på nätet• Malmberg, C (2006)Kunskapsbygge på nätet. ISBN 91-85042-19-6 Kan hämtas på nätet via

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/2432/1/MUEP.pdf eller genom att klicka här• Anderson, Terry & Elloumi, Fathi. Theory and Practice of Online Learning. Athabasca University, 2004,

http://cde.athabascau.ca/online_book/pdf/TPOL_book.pdf • Bååth, J. A. Handbok för distansutbildare. Bilda, 2001, 133 sid. ISBN 91-574-5010-2 • Björck, U., & Lindström, B. (2002). Patterns of Facilitation in distributed Problem-Based Learning–Pedagogical Approaches to Promote

Active Student Participation. • Mason, R. (1998). Models of Online Courses [Electronic Version]. ALN Magazine, 2, 201-207 from

http://www.usdla.org/html/journal/JUL01_Issue/article02.html.