Migration och hälsa - kfsk.se · migration” • 22 mars: ” Att erbjuda stöd/behandling till...

Migration och hälsaEn omvärldsanalys utifrån Kunskapscentrum

migration och hälsas uppdrag

Andreas Vilhelmsson, Folkhälsovetare/utvecklare KC kvinnohälsa, KC migration och hälsa

Vad är ett kunskapscentrum?

• En del av sakkunnigorganisationen

• Verkar för kompetensutveckling och

kunskapsinsamling inom hälso- och sjukvård

• Bedriver inte forskning eller klinisk verksamhet

• Regionövergripande uppdrag

Kunskapscentrum

barnhälsovård

Kunskapscentrum

migration och hälsa

Kunskapscentrum

kvinnohälsa

BSFI BSA BBIC BHV MHVAnti-

koncep-

tion

Cervix-

cancer-

screening

Grunda

sunda

vanor

Jämställt

föräldra-

skap – för

barnets

bästa

Våld i nära

relation –

med fokus

på barnet

3 X KUNSKAPSCENTRUM på Ängelholmsgatan 1c

STI

Utbild-

ning

hälso-

samtal

Hem-

sidor

om

regel-

verk

ÖVERGRIPANDE UPPDRAG KUNSKAPSCENTRUM

OMVÄRLDSBEVAKNING

•Följa och sammanställa

aktuell forskning

•Samverka med universitet,

högskolor och myndigheter

•Samverka med andra

kunskapscentrum och

sakkunniggrupper

ANALYS & UTVECKLING

•Analysera och jämföra

resultat

•Ta fram riktlinjer och

vårdprogram

•Kvalitetsregister

•Uppföljning

FORTBILDNING &

IMPLEMENTERING

•Stöd vid implementering

•Utbildning och fortbildning

•Sakkunskap och

kunskapsstöd

Mål och inriktning

• Stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper

genom utbildning, samordning, metodutveckling.

• Främja migranters hälsa och förebygga ohälsa genom

att identifiera och systematiskt kartlägga områden där

vården inte når ut.

• Implementera policy, riktlinjer och tillämpningar i alla

Region Skånes verksamheter.

• Arbetet ska bygga på beprövad erfarenhet och formas

för att följa uppdraget på bästa möjliga sätt.

Webbsidor

Vård av personer från andra länder

Länk till Vårdgivare i

Skåne

•http://vardgivare.skane.se/patientadmi

nistration/vard-inomutom-landet/vard-

av-personer-fran-andra-lander/

Hemsida

En omvärldsanalys av migration och hälsa

Syfte

• Inventering av kunskapsläget inom

migration och hälsa

• Identifiera fokusområden för fortsatt arbete

på Kunskapscentrum migration och hälsa

• Utforska hur migrationsprocesser påverkar

människor

Inte en homogen grupp

Asylsökande i Sverige

Ensamkommande barn

Sverige och Skåne

• Sverige

- Befolkning 10 miljoner

- 22.2 % har utländsk bakgrund

• Region Skåne- Befolkning 1.3 miljoner (2024 – knappt 1.5 miljoner)

- 26 % har utländsk bakgrund

- Malmö: 43.2 % med utländsk bakgrund (Malmö stad, 2015).

Hälso- och sjukvården

Jämlik vård

• Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården ska ges med respekt för alla människors

lika värde och för den enskilda människans

värdighet. Den som har det största av hälso- och

sjukvård ska ges företräde till vården

(Hälso- och sjukvårdslag 2017:30)

Region Skånes strategi för jämlik vård

• Vården anpassas efter individens förutsättningar och

behov

• Den som har störst behov ska ges företräde till vården

• Vården ska ges på lika villkor och med respekt för alla

människors lika värde

• Jämlik vård innebär inte att alla behandlas lika

• Vård för personer från andra länder prioriterat område

Rätten till vård

• Omedelbar vård: oavsett nationalitet eller

vistelsestatus, oftast akutvård och behandling

som inte kan vänta

• Nödvändig vård: inom EU/ESS, t.ex. akutvård

eller sådan vård som inte kan vänta till man

återvänder ursprungsland

• Vård som inte kan anstå: vidare begrepp än

ovan och gäller del av den vård som ges till

vuxna asylsökande och papperslösa (Lag

2008:344, Lag 2013:407)

Hälso- och sjukvård• Asylsökande och papperslösa vuxna har rätt till vård

som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort.

• Omedelbar vård och vård och åtgärder enligt smittskyddslagen.

• Barn har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn. Detta inkluderar även papperslösa barn.

• Asylsökande och anhöriginvandrare erbjudas hälsoundersökning

Vård som inte kan anstå

Vad som är vård som inte kan anstår får

avgöras i det enskilda fallet av den

behandlande läkaren eller tandläkaren.

Tillägg Socialstyrelsen 2014

Socialstyrelsen

Människovärdesprincipen

“Alla människor har lika värde och samma

rätt oberoende av personliga egenskaper

och funktioner i samhället”SOU 1995:5

Hälsan i befolkningen

• Under de senaste decennierna har hälsan i

befolkningen som helhet förbättrats rejält. Den

minskade dödligheten i ett flertal dödsorsaker

har tillsammans med förbättrade levnadsvanor

bidragit till att medellivslängden ökat.

• Samtidigt är det tydligt att det skett en

försämring av hälsoutvecklingen när det gäller

den psykiska hälsan i befolkningen.

• De sociala skillnaderna i hälsa har dessutom

förblivit oförändrade.

Öppna jämförelser folkhälsa 2014; 2015

Förklaringsmodeller

• Genetik

• Faktorer som är relaterade till

migrationsprocessen

• Socioekonomisk status

• Hälsolitteracitet

• Kulturella faktorer

Hälsans bestämningsfaktorer

Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead, 1991, modifierad av FoHM

• Ojämlikhet i hälsa =

systematiska skillnader i hälsa

som kan undvikas med rimliga

insatser

Den ojämlika hälsan• Högre dödlighet bland utlandsfödda, särskilt flyktingar,

jämfört med svenskfödda (Albin 2012, Hollander 2012 & 2013)

• Migrantgrupper, särskilt flyktingar, har sämre hälsa

jämfört med den europeiska befolkningen i övrigt:

– Psykisk ohälsa, ex. ångest, depression, PTSD (Fazel et al 2005,

Lindert et al 2009, Steel et al 2009)

– Typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, riskfaktorer (Gadd et al

2003 & 2005, Wändell & Gåfvels 2006)

– Otillfredsställda hälsovårdsbehov, underutnyttjande av vården

(Wamala et al 2007, Norredam et al 2009, Ingvarsdotter 2011,

Ivert 2013))

Migrationsprocessen

• Premigration (uppväxtvillkor, sociodemografi,

utbildning, arbetslivserfarenhet, familj, sociala

nätverk)

• Migration (undernäring, skador,

infektionssjukdomar, försämring kronisk

sjukdom)

• Postmigration (utanförskap, diskriminering,

psykisk ohälsa, levnadsvanor)

”Healthy migrant effect”

• Forskning visar ibland att migranter har

bättre hälsa än ”infödda”

• Kan bero på att unga, friska människor flyr

först

• Mindre kontakt med vården – avspegla

behov som inte syns?

• Hälsan försämras över tid

Hälsokurva för en nyanländ

Anländer till nytt

land

Etablerat sig i

samhället

Börjar få bättre hälsa

Förändrade relationer

Språk Brist på kontakter

Kris

Psykisk/fysisk ohälsa

Identitet

Ändrad livsstil

Tillit

Migrationsprocessen

Psykisk ohälsa• 20-30% asylsökande och nyanlända lider av någon form av

psykisk ohälsa.

• Ca 30-40% av ensamkommande lider av psykisk ohälsa som

depression och PTSD (posttraumatisk stress syndrom).

• Flashbacks – återupplevelse av ångesttillstånd

• Studie av nyanlända Syrier i Skåne – 30 % uppgav att de

utsatts för tortyr

• Inte ovanligt att personer med PTSD väntar med att söka vård

- vårdbehovet kan därför uppstå efter flera år i Sverige.

• Nyanlända barn särskilt utsatt grupp – överrepresenterade

bland barn som vårdas i öppen och sluten barn- och

ungdomspsykiatrisk vård

Levnadsvanor

• I samband med migration förändras levnadsvillkor och

levnadsvanor

• Studier visar att flera migrantgrupper är mer fysiskt

inaktiva än svenskfödda

• Studier visar också att flera migrantgrupper äter mer

ohälsosam mat

• Rökning mer vanligt i vissa migrantgrupper

• Vissa migrantgrupper är mer drabbade än svenskfödda

av diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar

• Högre förekomst av riskfaktorer som övervikt och fetma

Övervikt & fetma i riket

Fördelning (%) av andel kvinnor med övervikt och fetma för

svenskfödda kvinnor och kvinnor födda utanför Sverige

Andel gravida kvinnor med övervikt och fetma vid inskrivning i

mödrahälsovården fördelat på utbildningsgrupp, 2014.*

* Notering: Okänd utbildning ingår ej. Åldersstandardiserade tal

.

MEDIM-studien

Låg självskattad hälsa (MEDIM )

Tandhälsa

• Enkätstudie med nyanlända (främst syriska) flyktingar i

Skåne visar att 48 % uppger dålig tandhälsa

• 77 % uppgav att de varit i behov men inte sökt tandvård

• Socialstyrelsens bedömer att tandhälsan är mycket dålig

hos asylsökande och nyanlända i flera landsting

Kvinnohälsa och sexuell och

reproduktiv hälsa

Graviditet & förlossning• Kvinnor med ursprung i LIC (särskilt Afrika söder

om Sahara) har 3.5 ggr så hög mödradödlighet

som svenskfödda kvinnor

• Högre risk för ”near miss”

• Färre behandlas för psykisk ohälsa jmf med

nationellt

• Högre andel med psykiatrisk diagnos efter

förlossning

• Skillnader i andel som får stödåtgärder för

förlossningsrädsla utifrån födelseland – födda

utomlands får mindre

Behandling av psykisk ohälsa

under graviditet

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Mellersta Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Riket

Andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten

2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född utanför EU 2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född i Sverige

Psykiatrisk diagnos

Stödinsatser vid

förlossningsrädsla

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2013 2014 2015

Andel som fått extra stöd vid förlossningsrädsla i Skåne

Född i Sverige Född utanför norden

Läkemedelsanvändning och

vaccination

• Begränsad kunskap avseende asylsökande och

nyanländas läkemedelsanvändning

• En studie visar att utlandsfödda (från sex länder i Asien och

Afrika) köper psykofarmaka i betydligt lägre grad än

svenskfödda

• Andelen ökar med antalet år i Sverige

• Vaccinationstäckningen har minskat i Syrien, Irak och

Afghanistan

God effekt av

barnvaccinationsprogrammet

Folkhälsomyndigheten, 2017

Utnyttjande av hälso- och

sjukvård

• Europeisk och svensk forskning visar att migranter, särskilt

flyktingar, delvis underutnyttjar hälso- och sjukvård

• Gäller både somatisk och psykiatrisk vård

• Enligt socialstyrelsen söker asylsökande och nyanlända

oftare akut sjukvård men får mer sällan tillgång till

specialistvård

• Begränsad tillgänglighet till psykiatri, gynekologi,

barnmedicin och infektionssjukvård

Hälsolitteracitet

Begränsad hälsolitteracitet

• Kan yttra sig som…

– Inte kommer till planerat besökt

– Inte deltar i aktiviteter som kan

förbättra sin hälsa

– Söker stöd för sent

– Eller söker stöd till fel

verksamhet

– Sämre följsamhet vid

ordinationer

Enligt en studie

av Wångdahl

m.fl. (2014) har

cirka 60% av

flyktingar

begränsad

hälsolitteracitet

Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., & Westerling, R. (2014).

Health literacy among refugees in Sweden – a cross-sectional study.

BMC Public Health, 14:1030. DOI: 10.1186/1471-2458-14-1030

Att använda tolk

inom hälso- och

sjukvården

Tolk: hälso- och sjukvårdens

ansvar• Lagstiftningen stödjer användandet av tolk

• Finns dock inte konkretiserat i lagtext i Hälso-

och sjukvårdslagen

• I Förvaltningslagen står att myndigheter bör

använda tolk vid behov av detta

• Språk får aldrig bli ett hinder!

Begreppsbeskrivning

1. Patient/Klient

2. Tolkanvändare

3. Tolk

• Platstolkning - tolkning som sker med tolk på plats,

i samma rum som sjukvårdspersonal och patient

eller anhöriga

• Distanstolkning - tolkning som sker utan att tolken

är på plats

1 2

3

Tolkens förutsättningar

• Få har anställning hos tolkförmedlare –

oftast distanstolkar

• Merparten frilansande

• Oftast bisyssla

• För många ett genomgångsjobb

• Låg ekonomisk ersättning

• Ingen existerande tillsyn

Slutsats

• Viktigt att belysa hälsa och ohälsa i ett

migrationsperspektiv

• Finns utvecklingsområden och aspekter

som behöver belysas

• Utbildningsinsatser behövs inom flera

områden

Fokusområden 2017-2018

• Jämlik vård och rättigheter ur ett

migrationsperspektiv

• Generell kunskapshöjning om migration

och hälsa

• Psykisk ohälsa

• Asylsökande barn och kvotflyktingar som

särskilt utsatta grupper

Hälsa i Sverige • Bidra till en positiv

hälsoutveckling hos

asylsökande och nyanlända

• Genom ett kunskapslyft i hela

landet: utbildning och utveckling

av verktyg

• Alla regioner och landsting

medverkar i någon form

Region Skånes medverkan:

•Satsningen ligger i linje med

befintligt arbete som byggs upp

på KC MH

•Medverkar i ett flertal av

utbildningarna som arrangeras

av HiS

•Sprider information genom

fortbildning av hälso- och

sjukvård

Resultat

Utbildningar våren 2017• 6 februari: ”Att möta och behandla PTSD i exil”

• 14 februari: ”Hur påverkas barnfamiljer av krig och flykt?”

• 28 februari: ”Att erbjuda stöd/behandling till barn och ungdomar

som har flytt”

• 10 mars: ”Praktiskt hälsofrämjande arbete med fokus på

migration”

• 22 mars: ” Att erbjuda stöd/behandling till vuxna som har flytt”

• 12 april: ”Att möta människor som har utsatts för tortyr”

• 19 maj: ”Så blir du bättre på att använda tolk”

Vill du veta mer?• Utbildningar via Kunskapscentrum migration och

hälsa

KONTAKTA OSS

Skane.se/kcmigrationhalsa

Kunskapscentrum.mh.pv@skane.se

TACK

Kunskapscentrum.mh.pv@skane.se

Skane.se/kcmigrationhalsa

KONTAKTA OSS