View
224
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
1
Föreläsning 2: Utbud, efterfrågan och pris
• Läsanvisningar
– KW 3-4
• Vad är en marknad?
• Hur bestäms priser?
• Vad är konsument- respektive producentöverskott?
2
Vad är en marknad?
• “Platsen” där köpare och säljare möts och
handlar
• Hur vi föreställer oss (modellerar) hur detta
möte går till påverkar analysen i grunden
– Vilken information företag och kunder?
– Vilken typ av produkter?
– Hur lätt är det för företag att ge sig in på marknaden?
3
Marknad, utbud och efterfrågan
4
Enklaste exemplet: perfekt konkurrens
• Perfekt konkurrensmarknad om vi har:
– Många köpare och säljare
– Homogena varor (dvs perfekt utbytbara)
– Välinformerade köpare o säljare
– Inga karteller mellan köpare eller säljare
• Varken köpare eller säljare kan då påverka priset
• En aktörer som står för en stor del av utbud eller
efterfrågan kan ofta påverka prisbilden
– Återkommer till imperfekt konkurrens senare.
5
• Vi skall studera följande aspeker av utbuds- och
efterfrågemodellen
– Efterfrågekurvan
– Utbudskurvan
– Vad som skiftar dessa kurvor
– Marknadsjämvikt
– Ändringar i jämvikten
Utbud och efterfrågan vid perfekt konkurrens
61 gallon=3.78 liter
7
Efterfrågan – ett samband mellan pris
och efterfrågad kvantitet
7.1
7.5
8.1
8.9
10.0
11.5
14.2
Pris per kilo Efterfrågad kvantitet
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
$2.00
Efterfrågan på bomull
8
Efterfrågekurvan – illustrerar betalningsviljan
vid olika kvantiteter
70 9 11 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
Pris per kilo
Kvantitet bomull
Efterfråge-kurva
9
Ökad efterfrågan på bomull
(för varje givet pris)
• Ett skift av efterfrågekurvan visar att
efterfrågan ökat för varje givet pris
Större befolkning
Fler kroppar att klä
Pris per kg
70 9 11 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50 D1
D2
Efterfrågekurva2006
Efterfrågekurva 2002
Kvantitet
10
Rörelser längs efterfrågekurvan
eller skift av efterfrågekurvan
7 8.1 9.70 10 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50 D1
D2
A C
B
Pris
Kvantitet
En rörelse längs med
efterfrågekurvan visar hur
efterfrågan ändras pga en
förändring i priset
11
Skift av efterfrågekurvan
1. Ändringar i priset på relaterade
varor
– Substitut: Om lägre pris på en
vara minskar efterfrågan på den
andra
• Ex. bryggkaffe och espresso
– Komplement: Om lägre pris på
en vara ökar efterfrågan på den
andra.
• Ex. bryggkaffe och kaffefilter
12
• Substitut
– Kaffe, te
– Flyg, tåg
– Hamburgare, pizza
– Samsung, iPhone
• Komplement
– Bilar, bensin
– Kräftor, krondill
– Ostron, ostronkniv
– Segelbåtar, fritid
13
2. Ändrad inkomst
– Normal vara: Högre inkomst ökar
efterfrågan på varan (ex resor, finvin)
– Inferiör vara: Högre inkomst minskar
efterfrågan på varan (ex blodpudding,
fiskbullar, nudlar)
14
3. Ändrade preferenser (ex. Mode)
• Preferenser antas ofta vara givna. Stämmer det?
– Kom ihåg förskoleexemplet från föreläsning 1!
(Samuel Bowles, The Moral Economy, 2016)
– Generellt: beror på exakt vad och hur man mäter
15
16
4. Ändrade förväntningar
– Hamstring om priset förväntas stiga
– Leder till ökad efterfrågan idag
– Skjuter upp inköp om priset förväntas sjunka
– Leder till minskad efterfrågan idag
5. Ändrat antal konsumenter
– Befolkningstillväxt
6. Ändrad betalningsvilja
– Inkomstförändringar
17
Den aggregerade efterfrågekurvan
(marknadsefterfrågan)
DPer DEva
0 0 10 203020 0
$2
1
$2
1
$2
1
30 40 50
DMarknad
(a)
Pers efterfrågan
(b)
Evas efterfrågan
(c)
Marknadsefterfrågan
Pris Pris Pris
Kvantitet Kvantitet Kvantitet
18
• London införde trängselskatt (biltullar) 2003
– Det kostar £8 (80 kronor) att köra i London och tre
år senare körde 10 procent färre bilar i innerstan.
• Stockholm införde biltullar 2007 och Göteborg
införde dem nyligen
– I Stockholm har trafiken minskat med knappt 20
procent, i Göteborg med drygt 10 procent
– Tydligt kortare restider i rusningstrafik
• Högre priser verkar minskar antalet bilar
– Men vi kan inte säkert härleda en efterfrågekurva
ur den här informationen. Varför?
19
Utbudskurvan för bomull
Kvantitet
Pris per kg bomull
70 9 11 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
Utbuds-kurvan, S
20
1. Ändrat pris på insatsvaror
– T ex löner
2. Ändrat pris på relaterade varor
– Råolja används till bensin och till olja för
uppvärmning
– Om priset på olja för uppvärming stiger
fokuserar producenten på den produkten och
minskar produktionen av bensin
– Bensin och olja för uppvärming är substitut i
produktionen
Vad skiftar utbudskurvan?
21
– En biprodukt av oljeraffinering är naturgas
– Om priset på naturgas stiger så ökar inte bara
produktionen av naturgas utan även
oljeproduktionen då de produceras samtidigt
– Råolja och naturgas är därför komplement i
produktionen
Exempel, veterinärer
22
• Förr i tiden arbetade veterinärer mest med djur på
bondgårdar
• Nu för tiden: fler husdjur vars hussar och mattar
har blivit rikare
– En veterinär som bytt fokus sa “doing a C-section on a
cow and it’s 50 bucks. Do a C-section on a Chihuahua
and you get $300”
• De olika arbetsuppgifterna är substitut i
produktionen
23
3. Ändrad teknologi
4. Ändrade förväntningar
– Oljebolag lagrar en del olja och säljer när priserna
blir höga.
5. Ändrat antal producenter
– marknadsutbudet = horisontella summan av
företagen utbudskurvor
24
Ökande utbud: tex teknologisk
utveckling
70 9 11 13 15 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
S1
S2
Pris
Kvantitet
25
Minskat utbud: tex färre producenter på
marknaden
10 2 3 4 5 6
350
300
250
200
150
100
50
S1
S2
Pris
Kvantitet
26
Pris
Kvantitet
70 10 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
Utbud
Efterfrågan
EJämviktspris
Jämvikts-kvantitet
Jämvikt
27
Pris
Kvantitet
70 10 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
Utbud
Efterfrågan
EJämviktspris
Jämvikts-kvantitet
Utanför jämvikt
överskott
För högt pris
28
Pris
Kvantitet
70 10 1513 17
$2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
Utbud
Efterfrågan
EJämviktspris
Jämvikts-kvantitet
Utanför jämvikt
underskott
Anpassning mot jämvikt
• Vid ett för högt pris uppstår överskott
– Det finns säljare med kostnader under priset
som inte lyckas sälja. De har incitament att
sänka priset
• Vid ett för lågt pris uppstår brist
– Det finns köpare med betalningsvilja över priset
som inte kan hitta några varor. De har
incitament att bjuda över priset
29
30
DN, Brist på kräftor höjer prisetPublicerad 2011-07-25 15:54
Kyla och torka har försenat kräftfisket i Kina med flera veckor,
vilket gör att de kinesiska kräftorna inte kommer fram i tid till
kräftpremiären. De blir därför dyrare än vanligt.
31
DN , Kräftorna blir dyrare – och senaPublicerad 2013-07-17 10:31
I år blir kräftorna tio kronor dyrare än i fjol och
kräftförsäljningen kan bli något försenad. Det är kämpigt för
de inhemska kräftorna och svenskarna har fått konkurrens
om de importerade.
En förklaring är en stegring på efterfrågan av kräftor; i det
stora exportlandet Kina har de röda skaldjuren blivit allt
vanligare på tallriken.
Skift av utbud och efterfrågan
32
33
Marknaden för quinoa
Ökat utbud och ökad efterfrågan
34
Marknaden för quinoa
Priset stiger: E ökar mer än U
35
Konsument- och producentöverskott
• Vad är nyttan för konsumenter och
producenter av en marknad
• Hur påverkas denna nytta av förändringar
i marknadspriset?
36
$59
45
35
25
10
543210
D
$59
45
35
10
25
Aleisha
Brad
Claudia
Darren
Edwina
Pris
Kvantitet
Potentiellaköpare
Betalnings-vilja
Aleisha
Brad
Claudia
Darren
Edwina
Exempel: Efterfrågekurva för begagnad
kurslitteratur
En konsuments
betalningsvilja är det
maximala priset han eller
hon är beredd att betala.
37
Konsumentöverskott på marknaden för begagnad kurslitteratur
Pris = $30
Aleishas konsumentöverskott: $59-$30=$29
Brads konsumentöverskott: $45-$30=$15
Claudias konsumentöverskott: $35-$30=$5
Konsumentöverskottet är
skillnaden mellan priset och
betalningsviljan.
Totalt: 29+15+5=$49
543210
Aleisha
Brad
Claudia
Darren
D
Edwina
$59
45
35
30
10
25
Pris
Kvantitet
38
Konsumentnyttan när priset ändras
Prisfall på begagnad kurslitteratur
Darrens konsument-överskott, Ny köpare!
Ökning i Aleishas konsumentöver -skott
Ökning i Brads konsumentöverskott
Ökning i Claudes konsumentöverskott
543210
D
$59
45
35
30
10
25
20
Aleisha
Brad
Claudia
Darren
Edwina
Pris
Kvantitet
Initialt pris = $30
Nytt pris = $20
39
Konsumentöverskott med många
konsumenter
S
D
Pris
Kvantitet1,000
$30
0
Jämviktskvantitet
Jämviktspris
Konsument-överskott E
40
543210
Engelbert
S
$45
35
25
5
15
Donna
Carlos
Betty
Andrew
Pris
Kvantitet
Kostnad (här alternativkostnad)
Potentiella säljare
$5
15
25
35
45
Andrew
Betty
Carlos
Donna
Engelbert
Utbud av begagnad kurslitteratur
Producentöverskottet är
skillnaden mellan priset och
reservationspriset.
41
Producentöverskott
Bettys producent-överskott
Andrews producent-överskott
Carlos producent-överskott
Pris = $30
543210
S
$45
35
30
25
5
15
Pris
Kvantitet
Engelbert
Donna
Carlos
Betty
Andrew
Producentöverskott med många
producenter
42
Pris
Kvantitet1,000
$30
0
S
D
Producent-överskott
43
Totalt överskott (värdet av marknaden eller
vinsten av att handla)
S
D
Pris
Kvantitet1,000
$30
0
Jämviktskvantitet
Jämviktspris
Producent-överskott
Konsument-överskott E
44
Är marknaden effektiv?
• Marknadslösningen maximerar totalt överskott
(producent+konsument), dvs marknaden ger en
effektiv resursallokering när:
1. Jämvikt uppnås
2. Alla potentiellt lönsamma transaktioner är
gjorda
45
• Det kan vara lätt att ryckas med i tanken att
marknader alltid fungerar bäst och att ekonomisk
politik som påverkar marknaden är dålig. Det finns
minst tre viktiga skäl till att så inte alltid är fallet
1. Även om marknaden är effektiv är den inte alltid
rättvis• Betalningsvilja och nytta är inte samma sak: inte säkert att den
som är villig att betala mest har störst nytta av något
• Hur ska nytta aggregeras för många individer?
Fördelningsaspekter
46
2. Även om marknaden maximerar totalt överskott
innebär det inte att marknadslösningen är bäst för
varje individ• Någon kan få det bättre av att totalt överskott inte maximeras;
vad säger att det är en sämre lösning?
3. Marknadsmisslyckanden kan göra att överskottet
av handeln inte maximeras vid fria utbyten
• Bristande konkurrens
• Externaliteter
• Asymmetrisk information
• Kollektiva varor
47
Marknader fungerar inte i ett vakuum
•Väl fungerande äganderätter nödvändiga• Institutioner, regelverk o dyl påverkar relativpriser
• Vem bestämmer gränserna mellan ditt och mitt bidrag?
• Företag och indvider agerar inom ramen för dessa restriktioner
• Fungerande prissignaler nödvändiga
• Informationsproblem – kvalitet
48
Enforcing Contracts
Från Världsbankens ”doing business” databas
Procedures: no of procedures from when the plaintiff files a lawsuit until payment
Time: associated time in calendar days to resolve the dispute
Cost: cost in court and attorney fees, where the use of attorneys is mandatory or common;
or the cost of an administrative debt recovery procedure, as a percentage of the debt value
49
Institutioner och regelverk spelar roll
• Stor forskningslitteratur som visar att institutionella och politiska faktorer påverkar vad som produceras och hur detta sker• Fackföreningar, barnomsorg, socialförsäkringar, förtroende
mellan invånare, utbildningssystem osv
• Institutioner avgör hur spelet spelas och hur förhandlingsstyrka fördelas mellan parter
• Institutionella förhållanden påverkas i sin tur avekonomiska förhållanden
50
Fungerande prissignaler avgörande
Om marknaden för en resurs inte finns så finns inte heller några prissignaler
Ex ren luft
Om man inte kan bedöma varan/tjänsten man köper är det svårt att få marknaden att fungera
Ex sjukvård, utbildning, finansiella tjänster
Recommended