Jesper Falkheimer professor, Lunds universitet jesper ... · Nya och sociala medier minskar...

ALLA ÄR VI KOMMUNIKATÖRERJesper Falkheimer

professor, Lunds universitet

jesper.falkheimer@fsi.lu.se

Kommunikationsproblem i din organisation?

Traditionell syn

på informationsflödet

Kommunikation

i verkligheten

Nya kommunikationstider?

kommunikationen

i organisationen

Ökad komplexitet

IKT – nya system ochmedier

Nya användarkrav

Ständiga förbättringar

Informationsöverflöd

Ökad medvetenhet omkommunikation

Ny ledarestil

Nya organisationstyper

Konsekvenser av informationsöverflödet

Mer tid läggs på att sortera och välja

bort information

Allt svårare att skilja stort från smått

Värdet av effektiva möten och

informella samtal ökar

Typiska brister i organisationers kommunikation

✓ Dialog och återkoppling: lyssnandet

✓ Relevans

✓ Effektiva möten

✓ Kommunikation som tillfredsställer olika behov

✓ Dubbla budskap (handling vs. ord)

✓ Horisontell kommunikation

✓ Överdrivet fokus på cheferna – behov av att tänka ikommunikativt medarbetarskap

Paradoxala kommunikationskulturer

Pull

• Individer väljer & hämtar

• Snabb, fragmenterad

• ”Sanning”

• Svag gräns

privat/offentligt

• Specialisering

• Konsument = producent

• Noll kontroll

Push

• Kollektiv kultur

• Långsam

• Gräns privat/offentligt

• Finns en ”sanning” (den

står i morgontidningen)

• Lojalitet

• Ett budskap

• Totalkontroll

We are in a universe where there is more and

more information, and less and less meaning.

Baudrillard, 1983

per

1.

AUTOKOMMUNIKATION

Individer och organisationer kommunicerar

med sig själva för att bekräfta sin existens

– jag delar, alltså är jag

Narcissus.

Caravaggio,

M. (1594-96)

3.

OSÄKERHET

”Människan är dömd att välja”.

Behov av SENSEGIVERS.

3.

OSÄKERHET

”Människan är dömd att välja”. Behov av SENSEGIVERS.

2.

DELTAGANDE KULTUR

”Here comes everybody” (Clay Shirkin)

- .

3.

KOLLEKTIV INTELLIGENS (ELLER FAKTARESISTENS)

”None of us can know everything; each of us know

something, and we can put the pieces together if we pool

our resources and combine our skills” (Henry Jenkins)

© Jesper Falkheimer

4.

OSÄKERHET

-dömd att välja

EXTERNA KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR

Från text till rörlig bild (agendasetting)

Informationsstress (fragmentarisering)

Digital service (sanningens ögonblick)

Private Politics (twitterstormar)

Informalisering (intimisering av arbetslivet)

informella nätverk (socialt kapital)

INTERNA KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR

Förändring och minskad auktoritetstro ställer ökade krav

på organisationers kommunikation som ledningssystem

Nya kommunikationsbeteenden hos medarbetare

Nya och sociala medier minskar kontroll, behov av nya

arbetssätt

Förändringstakten kräver ökad snabbhet och

improvisationsförmåga: ny syn på strategier och planer

Organisering av kommunikationsverksamhet behöver

effektiviseras

Målet: Den kommunikativa

organisationen

Ett försök till precisering (1)

• Målorienterad: kommunikationen är relaterad till organisationens vision och

mål (varför & vad i fokus)

• Kommunikativa roller: chefer, medarbetare och kommunikatörer har klara

kommunikationsroller & ansvar som de anses genomföra väl

• Strategisk improvisation – kommunikationen är konsistent med ett

övergripande ramverk, men ändå flexibelt och anpassningsbart till specifika

intressenter och situationer

• Förståelse för/perspektiv på kommunikation – organisationsmedlemmarna

har positiv, men ändå realistisk uppfattning om kommunikationens roll

Ett försök till precisering (2)

• Infrastruktur – ett sammanhängande system med kanaler och

plattformar som erbjuder möjligheter att bygga relationer med olika

intressenter (färre men värre)

• Öppenhet – externt: organisationen döljer inte saker; internt:

medarbetare vågar göra sin röst hörd

• Lyssnande – både i relation till olika intressenter och medarbetare