Att leda kollegialt lärande - Högskolan Dalarna

Att leda kollegialt lärande i

matematik2020-05-29

Margareta Oscarsson

Sida 2

Vi ska utveckla matematik-

undervisningen!

Ja, då handlar det ju om matematik-

didaktik!

Sida 3

Psykologi

Filosofi

Vetenskapsteori

Antropologi

Sociologi

Historia

Pedagogik

Logik

4

Åk 1–3

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Åk 4–6

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Åk 7–9

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Gymnasieskolan

Undervisa matematik utifrån problemlösning

Undervisa matematik utifrån förmågorna

Bedömning för lärande och undervisning i matematik

Undervisa matematik på yrkesprogram

Undervisa matematik på högskoleförb. program

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Matematikundervisning med digitala verktyg II

S

Övriga

Förskolansmatematik

Förskoleklassens matematik

Matematik och språkutveckling F-klass

Didaktiska perspektiv påmatematikundervisningen 1

Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2

Programmering i grundsärskola 1-3, 4-6, 7-9

Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande

Matematikundervisn. med digitala verktyg II Vux Gr, Gy

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Specialpedagogik och matematikdidaktik

Sida 5

Grundskolans moduler – centralt innehåll

Åk 1-3

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Åk 4-6

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Åk 7-9

Taluppfattning och tals användning

Algebra

Geometri

Sannolikhet och statistik

Samband och förändring

Problemlösning

Sida 6

Grundskolans moduler – övriga

Åk 1-3

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

4 delar programmering

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Åk 4-6

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

4 delar programmering

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Åk 7-9

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

4 delar programmering

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Kan genomföras inom Läslyftet

Digitala verktyg i matematikundervisning

Programmering även i Algebra Del 5 och 7

Samverkan med Specialpedagogik för alla

Sida 7

Gymnasieskolans moduler

Undervisa matematik utifrån problemlösning

Undervisa matematik utifrån förmågorna

Bedömning för lärande och undervisning i matematik

Undervisa matematik på yrkesprogram

Undervisa matematik på högskoleförberedande program

Språk i matematik

Matematikundervisning med digitala verktyg I

Matematikundervisning med digitala verktyg II

Sida 8

Grundsär – gymnasiesär – vuxenutb. Grund-

särskolan

Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1

Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2

Programmering i grundsärskola åk 1-3

Programmering igrundsärskola åk 4-6

Programmering igrundsärskola åk 7-9

Gymnasiesärskola /Särvux

Didaktiska perspektiv påmatematikundervisningen 1

Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 2

Vuxen-utbildningen

Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande

Matematikundervisningmed digitala verktyg IIVux Gr

Matematikundervisning med digitala verktyg II Vux Gy

Sida 9

Förskola och förskoleklass

Förskolans matematik 12 delar

Förskoleklassens matematik 12 delar

Matematik och språkutveckling Förskola 4 delar

Taluppfattning och tals användning F–3 januari 2021

Problemlösning F–3 januari 2021

Sida 10

Röd tråd

Modul

Del1

Del2

Del3

Del4

Del5

Del6

Del7

Del8

Del 1

MomentA

MomentB

MomentC

MomentD

Sida 11

En Del – fyra MomentMoment A

Individuell förberedelse

Moment BKollegial diskussion med Ledare för kollegialt lärande

Moment CGenomförande av aktivitet

Moment DReflektion med Ledare för kollegialt lärande

60 min 90-120 min

45-60 min ej tidsatt

Sida 12

Didaktiska perspektiv

Alla moduler fokuserar på dessa

fyra didaktiska perspektiv

• normer

• matematiska förmågor

• formativ bedömning

• interaktion

Modulerna kan även fokusera på andra didaktiska perspektiv

Bedömning

Normer

Interaktion

Förmågor

Sida 13

Normer

NormerNormers betydelse

• Kan vara ett hjälp och stöd i undervisningen

• Kan också stjälpa om de inte blir synliga

Förändra norm

• För att få alla elever delaktiga i lektionen

Ex. elever som inte räcker upp handen

• För att få en gemensam norm i klassen

Ex. om man får en ny klass i åk 1 i gymnasieskolan

• För att införa nya arbetsmetoder

Ex. kommunicera mer i klassrummet

Sida 14

Sociomatematiska normer beskriver vad som får och kan säga och göras i klassrummet i relation till det matematiska innehållet.

Yackel och Cobb

- Om det inte finns ett exakt svar så är det ingen ”riktig” matematikuppgift.

- Vad är en bra matematisk lösning ?

16 + 14 + 8 =

Skillnad mellan en social norm

och en sociomatematisk normNormer

Sida 15

Förmågor

Undervisa matematik utifrån

förmågorna• Begreppsförmåga

• Procedurförmåga

• Kommunikationsförmåga

• Resonemangsförmåga

• Problemlösningsförmåga

• Modelleringsförmåga

• Relevansförmåga

Sida 16

Förmågor

Undervisa matematik utifrån

förmågorna

Sida 17

Formativ bedömning

Bedömning

• Eleverna ska vara aktiv i sitt eget lärande

• Återkopplingens betydelse

• Kamrat- och självbedömning

Sida 18

Kamratbedömning

Problemlösning 7-9 Maria Asplund, lärare 7-9

”Sedan gör de en bedömning i gruppen och får diskutera detta, sedan titta på en annan elevs lösning och avsluta med att ge den här eleven en respons.”

Bedömning

Sida 19

Interaktion i klassrummet

Interaktion

Varför är interaktion så viktigt?

• Lärare och elever bygger kunskaper tillsammans

• Lära sig normer och tankesätt

• Redskap för språkutveckling

Sida 20

InteraktionVad behöver jag tänka på som

lärare?

• Hur ställer jag mina frågor?

• Får jag med alla elever, även de svaga?

• Lyssnar jag på elevernas svar?

• Låter jag eleverna få betänketid på min fråga

eller svarar jag själv eller omformulerar jag frågan?

• Lär jag eleverna att själva ställa frågor?

• Är mina frågor utmanande?

Sida 21

Övriga perspektiv

Digitala verktyg

Bedömning

Normer

Interaktion

Förmågor

Historiskt perspektiv

Variationsteorin

Öppna uppgifter

Orkestrering

Sida 22

Förskolans matematik och

förskoleklassens matematik

• 12 delar

• Bishops sex matematiska aktiviteter

- Leka

- Förklara

- Designa

- Lokalisera

- Mäta

- Räkna

Sida 23

Modulens startsida

• Begreppslista

• Till handledaren

• Möt modulmakarna

• Planeringsstöd

• Problembank

Sida 24

Ladda ner PDF

Möjlighet att leda ner varje Del

separat med:

• Texter

• Momenttexter

• Aktiviteter och uppgifter

Sida 25

Filmer på lärportalen

• Modulfilmer

• Föreläsningar

• Instruktionsfilmer

• Elevfilmer

• Intervjuer

• Klassrumsfilmer

Sida 26

Syfte med filmerna

• Inspirera lärare

• Engagera lärare

• Illustrera något specifikt

• Vara underlag för reflektion och diskussion

Sida 27

Frågor om filmerna

• Är det verkligheten?

• Vad vill vi att lärarna ska uppmärksamma?

• Vilka didaktiska perspektiv vill filmerna visa?

• Ska vi titta tillsammans eller enskilt?

• Hur hittar man tillbaka till en film man sett?

Sida 28

Vecka Del Moment Vecka Del Moment

40*1

A, B* 4* 5

A, B*

41* C, D* 5* C, D*

42*2

A, B* 6* 6

A, B*

43* C, D* 7* C, D*

Höstlov (v.44) Sportlov (v.7-10)

45*3

A, B* 9* 7

A, B*

46* C, D* 10* C, D*

47*4

A, B* 11* 8

A, B*

48* C, D* 12* C, D*

Intensivläsa en modul 20/21

Ht –20 28 september – 27 november Vt –21 25 januari – 26 mars

* Schemaläggs

Sida 29

Vecka Del Moment Vecka Del Moment

38*1

A, B* 2* 5

A, B*

39-40* C, D* 3-4* C, D*

41*2

A, B* 5* 6

A, B*

42-43* C, D* 6-7* C, D*

Höstlov (v.44) Sportlov (v.7-10)

45*3

A, B* 9* 7

A, B*

46-47* C, D* 10-11* C, D*

48*4

A, B* 12* 8

A, B*

49-50* C, D* 13-14* C, D*

Treveckorsintervall 20/21

Ht –20 14 september – 11 december Vt –21 11 januari – 9 april

* Schemaläggs

Sida 30

Vilken modul ska vi välja?

I våra diagnoser och NP ser vi att…

Vi har ju stöd i vårt systematiska kvalitetsarbete…

Vi behöver ju utveckla…

Sida 31

Lärares lärande

• Uppmärksamma sin egen undervisning

• Reflektera mer över undervisningsbeslut

• Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt

Sida 32

Övergripande målUndervisningskulturen

Kompetensutvecklingskulturen

Sida 33

Kontaktuppgifter

Margareta Oscarsson

margareta.oscarsson@skolverket.se

Lena Apelthun

Gymnasieskolan/Vux

lena.apelthun@skolverket.se

Sanna Wettergren

Förskola/Förskoleklass

sanna.wettergren@skolverket.se