51
UTIFRÅN ERIK GEIJERS PRESENTATION Att skriva för webben

Skriva för Webben Undervisningsvariant

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Skriva för Webben Undervisningsvariant

UTIFRÅN ERIK GEIJERS PRESENTATION

Att skriva för webben

Page 2: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Innehåll

Om mottagarna

Skumläsning Att skriva för skumläsning Att redigera för skumläsning

Rubriker på nätet

Rätt stil när du skriver för nätet

Page 3: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Mottagarna på webben

Är fler

Mera okända

Kunskapsnivå på mottagarna är osäker

De läser texten utifrån en målsättning

Texten måste anpassas efter detta…

Page 4: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Läsaren och texten

tänk på läsaren, som alltid

Krav tydligare på nätet.

hittar läsaren inget av intresse på din webbsida inom 3–4 sekunder så är sannolikheten stor att hon/han surfar vidare någon annanstans

Page 5: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Hur läser vi på webben?

Användaren läser inte ord för ord utan

Sökläser

Skumläser

Är otålig, vill få information snabbt

Page 6: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Läsaren på webben

På normala webbsidor läser surfarna högst en femtedel av texten

Ju längre texten är, desto mindre andel läser de.

De letar aktivt efter information

De är ute efter specifik information

På webben kan folk läsa i vilken ordning de vill.

Page 7: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Sökläsning i praktiken

Som bokstaven F

Läser fort

Viktigaste i de två första styckena

Nyckelordet tidigt i meningen, sedan söker sig läsaren vidare…

Page 8: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Större läsmotstånd på webben

Bildskärmen är svårare att läsa på jfr med papperLäsaren vet mycket mindre om avsändaren, och

måste läsa mera kritiskt.Webbtexterna störs ofta av annonser och andra

delar av webbdesignen.Läsaren har sämre överblick tappar lättare tråden i webbtexter än i

papperstexter.Läsare är oftast mer otålig, och mer benägen att

sluta läsa för att istället surfa vidare till någon annan webbsida.

Page 9: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Summan av kardemumman

Svårare att nå läsaren på webben

Utgå från det när du skriver så har dustörre chans att lyckas.

Page 10: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Om texten anpassas till läsarens beteende

Lättare att hitta det man söker

Användaren minns mer av innehåll

”hemsidan är mer tilltalande”

Mindre misstag i användandet av

informationen

Page 11: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Hur anpassar man en text för skumläsning?

1. Hitta det som är viktigast först, det som mottagaren kan tänkas leta efter…

2. Det ska vara det som är viktigt för mottagaren inte för dig!

3. Lyft fram det viktigaste

Page 12: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Vilka sätt kan ni använda?

Inledande sammanfattning Ingress

Faktarutor

Mellanrubriker

Blankrad

Nytt stycke för varje ny tanke

Fetstil

Page 13: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Inledande sammanfattningar

Kallas även ingress

Bör normalt finnas på varje webbtext

...om det inte är en mycket kort text

Page 14: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel på ingress

Page 15: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Faktarutor

Underlättar ofta för läsaren

Lämplig plats för siffror och liknande

Page 16: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel på faktaruta

Page 17: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Mellanrubriker

Ett bra sätt att lyfta fram information

Ska vara välvalda

Anpassade efter mottagaren

”Vem letar efter den upplysningen?”

Ska vara välplacerade

Visar var det finns mer information om ämnet

Bör innehålla en upplysning, inte en fråga

Page 18: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel på mellanrubrikerSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från Wikipedia)

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.

Återupptäckt av svensk och färöingDessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön.

I början fanns det skog "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång.

Page 19: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Blankrader

Gör det mycket enklare att skumläsa

Det allra enklaste knepet

Minimal risk att göra för många

blankrader

Page 20: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel på blankraderSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från

Wikipedia)

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.

Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island.

Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön.

"Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand."

Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön;

Page 21: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Nytt stycke för varje tanke

Många läser första meningen i varje nytt stycke, om de ens läser hela meningen. Sedan hoppar de till nästa stycke.

De kanske läser nedanstående:

Island upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.

Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island.

Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid återkomsten till Norge prisat ön.

Page 22: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Övning: hitta felet i redigeringen

Regeringens intäkter från tobaksbeskattningen ökar med 2,41 % detta bokföringsår, vilket innebär 351 miljoner mer än förra året. Fast det spelar kanske inte så stor roll med tanke på att statsministern just har åkt fast för knarksmuggling. Regeringen har uppenbarligen andra intäktskällor som ger mera pengar än tobaksskatten. Polisen misstänker att flera ministrar är inblandade.

Vad är viktigast?

Vad ska komma först?

Page 23: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Svar på övningen

Folk läser normalt några ord:Regeringens intäkter från tobaksbeskattningen ökar med 2,41

% detta bokföringsår, vilket innebär 351 miljoner mer än förra året. Fast det spelar kanske inte så stor roll med tanke på att statsministern just har åkt fast för knarksmuggling. Regeringen har uppenbarligen andra intäktskällor som ger mera pengar än tobaksskatten. Polisen misstänker att flera ministrar är inblandade.

Därför missar de lätt att statsministern har åkt fast för knarksmuggling...

(exemplet är påhittat).

Page 24: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Fetstil

Ett utmärkt sätt att lyfta fram information

...förutsatt att man fetar rätt saker

Feta några få ord åt gången

”Vem letar efter den upplysningen?”

Man kan kombinera fetstil och

mellanrubriker

Page 25: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel på fetstilSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från Wikipedia)

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.

Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.

Page 26: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Alternativ till fetstil

Det finns flera sätt att ge vissa ord ett annat utseende

Annat typsnittAnnan storlekAnnan färgAnnan bakgrundsfärgFetstil är oftast bästBeror på designmallenOBSERVERA variera inte! Var

konsekvent!

Page 27: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Nyckelord för webbtext

se till att det går att skumläsa din text

det som är viktigt för läsaren ska synas tydligt

skriv rubriker som även fungerar som länkar

skriv kort och konkret

Låt det viktigaste komma först

Page 28: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Enskilda Gymnasiets profil

Vi söker inte Sveriges bästa elever- Vi söker dem som vill göra sitt bästa!

Enskilda Gymnasiet är en elitskola i den bemärkelsen att här går de elever som vill göra sitt bästa. Våra elever vill lära sig och göra framsteg. Det betyder att vi har ett studieklimat som främjar eleven och stimulerar till goda prestationer. Vi strävar efter att alla elever ska uppnå betyget VG, eller högre.

Enskilda Gymnasiet har en hög bildningsnivå. Med behöriga gymnasielärare, som undervisar både i grundskolan och på gymnasiet, hjälper vi våra elever att nå sådana resultat att de kan söka till vilket gymnasium som helst och ta sig in på de bästa universiteten i världen.

Page 29: Skriva för Webben Undervisningsvariant

INTE SOM VANLIGA RUBRIKER

Rubriker på webben

Page 30: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Webbrubriker är svårare

Det ställs högre krav på en rubrik på nätet än en rubrik på papper

Dessutom är kraven fler och mer varierade

Page 31: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Rubriker på webben

På webben måste rubriken fungera i många fler sammanhang

Det vill säga för många fler läsare.

Page 32: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Läser de vidare efter rubriken?

Rubriken ska ge information, och locka folk

att läsa vidare...

...men bara locka rätt personer att läsa vidare

Det finns alltid ett motstånd mot att läsa

vidare när man läst rubriken

På nätet är motståndet mycket större

...eftersom rubrikerna fungerar som länkar

Page 33: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Rubrikerna är främst länkar

Läsaren ser dem först som länkar

Om hon/han inte klickar på rubriken så

spelar det ingen roll hur bra resten är

Rubriken är viktigare än någon pixel hit eller

dit

”Ska jag klicka på den här länken, vänta en

stund och hoppas på något intressant?”

Page 34: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Låga förväntningar

Folk hittar något på var femte webbsida

...dvs fyra webbsidor av fem är ointressanta

Förväntningen när man ser en länk är alltså

”chansen är 80 % att den leder till en sida som är

ointressant”

Detta är förväntningarna innan de ens sett din

rubrik

Om de klickar och blir besvikna försvinner de

Page 35: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Rubrikerna står för sig själva

På papper stöds rubriken av storlek på texten,

placering, bild etc

Samma sak gäller på webbsidan, men först när

läsaren klickat på rubriken

På hemsidan/i länksamlingen är rubriken en länk

bland många

Den har mycket mindre ”stöd”

Den måste kunna stå för sig själv

Page 36: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Du vet mycket lite om läsarna

Det kan vara vem som helst som läser rubriken på

nätet

En rubrik som är begriplig på papper kanske är

obegriplig för 2/3 av läsarna på webben

Det är riskabelt att skoja till rubriker på nätet

Skämt bygger ofta på förkunskaper, som saknas

Ironi är mycket svårt på nätet

Du vet mycket lite om läsarnas attityder

Page 37: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Även rubriker skummas

Folk hoppar ofta över även den lilla

sammanfattningen under rubriken

De kanske inte ens läser hela rubriken

De läser tills de kan bestämma sig för att

hoppa vidare

Lägg nyckelorden tidigt

Det allra första ordet extra viktigt

Page 38: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Syltburksrubriker

En syltburksrubrik är tråkig men tydlig

Först ska rubriken vara tydlig, sedan kan

man fundera på om det går att göra den kul

Syltburksrubriker är en dödssynd i dagspress

...men inte på nätet

Skoja inte till det för att locka/lura någon att

klicka, det straffar sig

Page 39: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Exempel

Samma (påhittade nyhet), två rubriker:

Stort steg för Jonsson

Nya vd:n Oskar Jonsson är en ABB-veteran

Mardrömsstrul för drömburk

TV-spelet Playstation 2 försenas igen

Han slår larm om ny strålningsfara

Radonhalt i vattenverken långt över gränsvärdet

Page 40: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Rätt stil när du skriver för nätet

Det viktigaste först

Skriv konkret

Korta texter

Objektiv ton

Folk läser ”cirkulärt”

Större risk för fel i webbtexter

Page 41: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Lägg det viktigaste först

Ha slutsatsen först, sedan förklaring och

bakgrund

Fyll på efterhand med mera detaljer, gå från

överblick till delar

Seriösa dagstidningar skriver ofta så här

"Du tappar var fjärde läsare vid varje nytt

stycke"

Vad är viktigast ur läsarens synvinkel?

Page 42: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Skriv konkret

Ju konkretare, desto bättre I många sammanhang Speciellt på webben

Att skriva luddigt är ett av de vanligaste misstagen

Ibland är det bra med ett exempel tidigt i texten

Page 43: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Kortfattat

Folk gillar inte att läsa långt på bildskärm Folk orkar inte läsa långt på bildskärm ...och läser långsammare där

Färre fakta fastnar: folk minns mer av en kortfattad text än en lång utläggning Forskning visar detta

Hitta kärnan: vad i denna text är viktigast för de läsare du vill nå?

Page 44: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Kortare, kortare...

Titta på varje ord/stycke/mening/upplysning: behövs detta verkligen?

"Hälften bort" stämmer inte Det beror på sammanhanget och utgångstexten De tio budorden och EU:s regler för

ankuppfödning, ska 50% bort i båda fallen?Maxlängd på en webbsida?

Somliga säger två skärmbilder, andra säger 1500 tecken

Det beror påJu fler klick till sidan, desto längre text

funkar ...fast folk kanske hittar direkt till just den sidan

Page 45: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Att skriva kort kräver träning

Det är ofta enkare att börja med att skriva en lång text som innehåller allt som ska med, och sedan korta ner den, än att skriva kort från början

De flesta inser inte hur mycket man kan korta ner en text

”Prova att ta bort varannan mening, och läs om din text. Lägg tillbaka de meningar som verkligen behövs, det kommer inte att vara så många” (tips till romanförfattare)

Page 46: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Skriv objektivt

Reklamprat minskar trovärdigheten

...och ökar läsmotståndet

Läsaren måste sålla bort reklamsnack för att hitta

substansen

Långa, luddiga texter med många trevliga adjektiv

funkar inte för den som letar fakta

Prova att stryka de flesta adjektiven och omdömena,

håll dig till fakta

Länka gärna till någon som är trovärdig

...även om du vet att du har rätt

Page 47: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Cirkulärt läsande

Folk kan börja läsa var som helst Inte alls säkert att de börjar på hemsidan

De kan sluta läsa var som helst Tro inte att de läser klart hela sidan

Texterna bör vara fristående och självförklarande

...samma sak gäller även stycken och delar av en webbsida

Länkar inne i texten bättre än i separata rutor Mindre risk att läsaren missar dem

Page 48: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Större risk för fel i webbtexter

Det blir lättare fel i webbtexter Det går snabbare Färre människor ser texterna före publicering Det blir många ändringar i texterna, och varje ändring medför en risk

för fel

Kör stavningskontroll Kopiera över till Word e d om det behövs

Korrläs på papper

Be någon annan läsa texten

Korrläs två gånger småfel övergripande, inte båda samtidigt

Page 49: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Fler tips

Det är bara bra att förklara grunderna, även om vissa läsare är kunniga Ingen stör sig på att grundfakta finns med Lägg dem eventuellt separat, t ex i en faktaruta

Gärna ett personligt tilltal: du, vi, jag

Aktiva verb (häll i bensinen) inte passiva (bensinen hälls i)

Page 50: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Till era webbsidor

Skriv i presens, romanen är och dess personer med!

Akta er för adjektiven som inte gör annat är tolkar Lilla pojken Oskar Alkoholisten Virginia

Page 51: Skriva för Webben Undervisningsvariant

Slutligen: tänk på läsaren

Det mesta på webben blir bättre om man utgår från läsarens behov och situation

Försök ta reda på vad läsarna vill ha

Försök tänka dig in i deras situation