130
Ett långt brev Bosse Elmgren

Ett långt brev

Embed Size (px)

Citation preview

Ett långt brev Bosse Elmgren

2

3

Ett långt brev

Bosse Elmgren

Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

4

OmförfattarenBosseElmgrenärmedmerän60årsomaktivsocialdemokratenavarbetarrörelsensveteraner.Medkortareerfarenheteravskogs-ochindustri-arbeteharhanägnatstörredelenavsittyrkeslivsomjournalistochfunktionäridetsocialdemokratiskapartiet,bl.a.påpartistyrelsenskansliochsompolitisksekreterareförfullmäktigegruppeniGöteborg.Tankeverksam-hetengav2010utrapportenArbetsförsäkringåtalla!avhonomtillsammansmedLarsAg,HelmuthFöll,SuneGidgårdochStigLahti.NumerabosattiSödertälje,därhantidigareiårfickABF:sprissomåretsfolkbildareförinsatseridetlokalaarbetet.

FörfattarnasvararsjälvaförframlagdauppfattningarochslutsatseriTankeverksamhetensskrifter.Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.seredaktion@tankeverksamheten.seISBN978-91-87077-49-4Göteborg2015

5

Innehåll

Kapitel1Tillsammanskanvigörasåmycket 6

Kapitel2Viharbaraettjordklot 23

Kapitel3Angelägnaarbetsuppgifter 39

Kapitel4Enallmänarbetsförsäkring 48

Kapitel5Rivsegregationensmurar 66

Kapitel6Schystavillkorijobbet 72

Kapitel7Sjukvårdsförsäkring–någotattsättaintändernai 79

Kapitel8Ettnyttmiljonprogram 83

Kapitel9MednattågtillSevilla 91

Kapitel10Vibehövermeraskog 102

Kapitel11Tavarapåsolen 106

Kapitel12Exporteradenfackligakampen 110

Kapitel13Hurkanvirättatillalltdetta? 115

Enefterskrift 124

Bilaga(tabell) 128

6

Kapitel1

Tillsammanskanvigörasåmycket

Hej,Dusomläserdethärlångabrevet!

JagharenallvarligfrågatillDig.VillDulevaiettsamhälleochenvärld:

…sominteäruppbyggdapåsamhällsklasserutanavjämlikar,påallamänniskorslikavärde,

...därutvecklingenbestämsfrämstgenomdemokratiskabesluteftertankeutbytemellanmänniskor,inteiförstahandavaffärsuppgörelser,privatavinstintressenelleren”utveckling”somvityckerossståmakt-lösainför,

…därdetråderdemokratipåallaområden,politiskt,socialt,kulturelltochekonomiskt,

…därallaklimathotochhotmotmänsklighetensöverlevnadharun-danröjts,

...därmänniskornaleverifredochtrygghetochmedgodalevnads-villkor,därlivetsgodaärrättvistfördelatochdärvarochenkanutveck-laseftersinabästastämningarslängtan,

…därdetråderyttrande-och informationsfrihet,därolikauppfatt-ningarbrytsmotvarandraiengenerösanda,

...därallahartillgångtillrenluft,rentvattenochenbramiljöiövrigt,

…därviallafårkännaattvibehövs,därdetfinnsarbeteåtallamedgodaarbetsvillkor,

...därvimänniskorställeruppförvarandraochförsökerbidramedattgöravårtbästa,därviförsökertavarapåvarjemänniskasviljaochförmåga,

…sompräglasavgemenskapochgottkamratskap?

Dettaärendröm,envisionsomtill viktigadelarhar funnitsmed i

7

arbetarrörelsensedandessbarndom.Mensomocksåharvuxitsigstarkinomochtackvaremiljörörelsenocholikafreds-ochsolidaritetsrörel-ser.

OmDusvararjapåminfrågasåtyckerjagattviskaarbetatillsam-mansförattdenvisionenocksåskapräglamänsklighetensframtid.JagtrorattviiSverigeärflerahundratusensomställerupppådetta.EnstordelröstaripolitiskavalmedSocialdemokraterna,Miljöpartiet,Vänster-partietellerFeministisktInitiativ.Mångaärmedlemmarinågotavdehärpartierna,mångafackligtaktiva,mångaverksammaiandrafolkrö-relser.Detfinnsocksåandrasomäruppfylldaavidéeravdethärslaget–endelsomkanskerentavbrukarröstapånågotborgerligtparti.

Antaletärintesånoga,menviärintesåfå.

FörDigsominteställerupppådeidéersomjagförsöktbeskrivahärkanbrevetkanskegeanledningtillenellerannanfundering.

*

Tillsammanskanvimänniskoråstadkommamycket.

Ganskasjälvklartegentligen,menviglömmerdetsålätt.

Viinserdetbättrenärviharettmålframföross,etthandfastochkon-kretmål,någotsomvigärnavilluppnåochdärdetäruppenbartattvimåstehjälpasåtförattkommadit.Enpraktisktgripbarvision.Enmöjligdröm.

Dengemensammadrömmenkanförvandlatillochmedettantalkve-rulanter och gnällspikar till en gruppmed framtidstro, kanske rentaventusiaster.Denkaninspireraossalla.

Redandetärisigettstyckegodlivskvalitet.

Tilldettaskamanläggaalldenlivskvalitetsomkommerunderarbe-tetsgångochnärmåletäruppnått.

Gemensammamålattarbetaförkanblitillenoemotståndligkraftförossmänniskor.

8

*

Arbetarrörelsen växte fram av att en undertryckt samhällsklass villeförbättrasinavillkor.Gemensammamålattarbeta förvarallmänochlika rösträtt,bättre löner,kortarearbetstid,mindreolycksrisker.Menocksåattnåtrygghetvidsjukdomocharbetslöshet,bättreskolgångförbarnen,kulturochfritid,lokalerförmöten.Alltdettavarpraktiskavi-sioner,drömmarmöjligaattförverkliga.Detgavframtidstroochhand-lingskraft.

ErnstWigforss,Sverigesfinansminister1932-49,kalladedettaprovi-soriskautopier.Provisoriskadärföratthanvillevisaattdet intefinnsnågotslutmåliformavettidealsamhälle.Denkampförettbättresam-hälle och enbättre värld somhandeltog i såg han somen enda långprocess, en ständig samhällsförändring,uppburenavenandaav jäm-likhet, solidaritet, demokrati. Provisoriskautopier görmålen levande,konkretaochfattningsbaraföralla.Efterhandsomdeförverkligasmås-te de ersättas av nya. Samhället blir aldrig färdigbyggt, det var hansfilosofi–ettsättatttänkasomprägladeheladenreformistiskaarbetar-rörelsen.

*

Miljörörelsen,nykterhetsrörelsenochandrafolkrörelserharallabyggtpå att de har sina konkreta mål att arbeta för. Alla har sina möjligadrömmar, levandevisioner,provisoriskautopier.Annarshadede inteblivitfolkrörelser.Ingastörreskarormänniskorlåtersigentusiasmerasavabstraktamål.

Mångaavdehärlevandemålen,visionerna,harvuxitframurhotochrisker,ursvårasamhällsproblem.Hotommiljö-ochklimatkatastroferellerallmändryckenskapsomvållarnöd,dethargettmiljörörelsenochnykterhetsrörelsenutgångspunkterförderaslevandemål.

Iandrafallhardelevandemålengåttutpåattskapanyamöjligheter.Idrottsrörelsen, föratttaettexempel,harkommittill förattmedlem-marnavillskaffasigmöjlighettillidrottochmotion.

9

Jagminns frånmin ungdom, då jag en tid bodde i Svärtinge invidNorrköping,hurettgängungasomvillespelafotbollbildadeSvärtingeSKförattordnaenfotbollsplan,skaffautrustningochvaramediserie-spel.Detvarderaspraktiskavision,grundenförmångatimmarsgemen-samtarbetepåideellgrund.Ochdelyckades,bådemedattfixafotbolls-planenochettlagsombörjadespelaiöstgötaserierna.

Kanske har en grupp invånare i en stadsdel ellermindre ort varitintresseradeavträdgårdsodlingochbildatenkoloniträdgårdsföreningsomlyckatsskaffamarkochdärdekunnatodla.Varochenpåsinlott,menmöjligheternahardefåttgenomattslutasigsamman,samarbetaförsittgemensammabästa.

Dethadealdriggåttutanengemensamdrömomattkunnaodlaegnablommor,bär, fruktochgrönsakerochmedvetandetomattdet fannsmedmänniskormedsammaintressesommankundesamverkamed.

Samverkan i demokratiska former för gemensammaoch angelägnamålärenmäktigdrivkraftförmänskligutveckling.

Ettheltannatslagsdrivkraftärsträvanefterekonomiskvinningföregendel.Dendrivkraftenärnäraförbundenmedmarknadenskrafter.Vadskaavgörasavaffärstransaktioner?Ochvadskaavgörasgenomde-mokratiska beslut?Den avvägningenbestämmer i hög grad vad slagssamhälleviskaha.

*

Jagsomskriverdethärlångabrevetärengammalsocialdemokrat.JaggickmediSSU,detsocialdemokratiskaungdomsförbundet,1948,fem-tonårgammal.DetvarunderTageErlandersallraförstavalrörelsesompartiledareochstatsminister.Ipartietharjagvaritmedlemi60årutanavbrott.Närjagskriverdettaärjag82.Undermittyrkeslivharjagvaritjournalist,arbetatkortaperioderiskogen,entidsomgodsmottagareiindustrin,enannankorttidsomfolkhögskollärareochkursledare.Meni sammanlagt tjugo år var jag anställd som funktionär i det social-demokratiskapartiet,bådepåcentralnivåochlokalnivå.PlustreårsompolitisksekreterareåtSocialdemokraternasgruppiGöteborgskommun.

10

På1960-och70-talenjobbadejagcentraltåtdensocialdemokratiskapartistyrelsen,Sveavägen68 iStockholm.DetvarunderStenAnders-sons tid som partisekreterare och i den period då Sverige sommestintensivt reformerades under socialdemokratisk ledning. Vi som job-badei68:anvaruppfylldaavstortengagemangidenhärprocessen,vårtarbetevarkrävandemenentusiasmerande.Påsåsättkomjagattföljarikspolitikenpåmycketnärahåll,såattsägainifrån,underenmycketviktigperiodiSverigesmodernahistoria.

JagharbottpåenradorteriSverige:OlikaplatseriminhemprovinsÖstergötland, i Söderhamn,Karlskoga,Norrbotten, i Stockholmsområ-det,BoråsochGöteborg.NumeraärjagpensionärochboriSödertälje.

Nuvetninågotomvemdetärsomskrivertiller.

*

Vadvilljagdåerallaläsare,meddettalångabrev?Jo,jaghartvåären-den:

Delsvilljagattviskahjälpasåtförattställauppnyamålförattföränd-rasamhälletochhelavärlden i riktningmot jämlikhetochdemokrati.Praktiska, angelägna och fattbara mål som kan väcka entusiasm hosmångaochbrettfolkligtstöd.Möjligadrömmarsommänniskorkännerattdekanförverkligasomvihjälpsåt.Allteftersomdeförverkligasskaviställauppnyamålattarbetaför,påsammasätt.OchmeddettaskapaframtidstroiställetförpessimismomutvecklingeniSverigeochvärl-den.

Jagvillstartaendebattomvilkadessaentusiasmerandemålskavara.Idethärbrevettillerläggerjagframendelidéerochuppslag.Mestföratt åskådliggöra vad jagmenar. Jag tror givetvis själv att det är godaidéer.Menallakommernoginteattvinnastortstöd.Andrakommersä-kertistället.Vilkaskavaravårapraktiskamål?Våraprovisoriskauto-pier?

Delsvilljagspridainsiktenomattviidenrikadelenavvärldensnartmåsteslutaökavårmateriellakonsumtionförattiställetbörjaminskaden.

11

Ivårdelavvärldenförbrukarvinutre-fyragångersåmycketsomjor-denskulletålaomallalevdesomvi.Detkanviintehållapåmediläng-den,särskiltinteomviskafåenrättvisfördelningavjordensnaturtill-gångar.Denekonomiskatillväxtenmåstefåheltannatinnehållänhit-tills.Dennaturtillgångsomvikanochböranvändameravärmänniskorsvilja och förmåga till arbete. Och snabba vetenskapliga framsteg. Deflestavetattnaturensättergränser förvadvikantauturvårplanet.Menfåharinsetthelaviddenavdetta.Mänsklighetenkommerattställasinföroerhörtstoraförändringarnärhelahushållningenpåjordenmåsteställasom.

Bådadehäruppgifternakräverattvimänniskorsamverkarochut-vecklarjämlikasamhällenochenjämlikvärld.Tarvarapånyamöjlig-heter.Vikanhjälpasåtattövertygamedmänniskorsåattomställning-arnakanskepådemokratiskvägochsåattdeefterhandkan leda tillbättreochrikarelivföralla.Trotsattmångaavjordensinvånaremåstedranerpåsittmateriellavälstånd.

*

Underfleraårtionden,tillochmed1980-talet,skeddeengradvisutjäm-ningavlevnadsförhållandenamellanmerochmindrevälbeställdagrup-periSverige.Desämreställdaochmellanskiktenfickdetstegvisbetyd-ligtbättreochnärmadesigdebästställdagrupperna i levnadsvillkor.Detvarettresultat inteminstavdenlångvarigaochmålmedvetnare-formpolitiken under socialdemokratisk ledning och av fackförenings-rörelsensstyrkaocharbeteförattförbättrasinamedlemmarsvillkor.

Deprovisoriskautopiernavarmånga,ochdeavlöstevarandra.

Efter valnederlaget 1976 som ledde till den första borgerliga rege-ringeniSverigepå44årharSocialdemokraternakommitpådefensivenisvenskpolitik.Nästaningaprovisoriskautopierellerlevandeochgrip-baramålförattförändrasamhälletharsedandessförtsframavarbetar-rörelsen.Iställethardetpåfleraområdenblivitenanpassningefterbor-gerligkritik.

Ochsedantjugofemårtillbakaharutvecklingenbyttriktning,utjäm-ningen av levnadsvillkor mellan samhällsklasser vänts i sin motsats.

12

Klyftornamellangrupperisamhälletvidgasnuåter,bådevadgällerin-komsterochpåandrasätt.

Detsenasteårtiondetharocksåväljarstödetminskat,intebaraförSo-cialdemokraterna,utanallmäntfördepartieriSverigesomstårtillväns-terpådenpolitiskaskalan.Trotsenvissåterhämtningviddetsenastevalet,2014.

Resultatenfrånsenareårsriksdagsvalillustrerardetta(setabellibi-lagaislutetavrapporten).

Detfannsdrygt600000flerröstberättigade2014äntolvårtidigare.Dessutomvarvalskolkarna300000färre.Detvaralltsåöver900000flersomröstadeiriksdagsvalet2014än2002.

Avdettatillskotttogpartiernatillhöger(Alliansen+SD)sammanlagthandommerän800000,partiernatillvänster(S,Mp,VochFi)bara100000.

Visserligengårdetväljarströmmaråtolikahåll.Mendethärärnetto-effekten.Dethar skett enklar kantring åt höger i valenhittills under2000-talet.

VisserligengickregeringsansvaretiSverigeiochmedvalet2014övertillSocialdemokraternaochMiljöpartiet,medstödfrånVänsterpartiet.

Mendepartiersomvilldrivapolitikenåthögerficksammanlagt52procentavrösterna,partiernatillvänsterknappt47.Regeringenärenminoritetsregering som kan fällas av Alliansen plus Sverigedemokra-ternanärdessahamnarpå samma linje i viktigaomröstningar i riks-dagen.

Dethärmåstevimedallkraftförsökavändapå,iopinionenochikom-mandeval,visomfinnerdetviktigtmedettsamhällesomärhållbartochsompräglasavjämlikhet,omsorgommiljön,solidaritetochdemokrati.Ochvimåstehjälpasåt, vi somsympatiserarmedoch imånga fall ärengageradeiolikarörelserochpartiersomistortsetthardenhärvärde-grundenochihuvudsakomfattardeidéersomjagharförsöktbeskriva.

Utfallet av riksdagsvalen det senaste årtiondet visar att det finnsmycketstoraväljargruppersomgersittstödåtpolitiksomgåråtheltandrahåll.Ändåärjagövertygadomattförutsättningarnaärgodaföratthosmångaavdessaväljarevinnastödförenpolitiksomgårienhelt

13

annanriktningändensomborgerligapartierstårför.EttexempelpådettaärattenväxandeandelavinvånarnaiSverigeärbereddaattbetalaskatttillviktigagemensammaändamål.VälfärdsforskarenStefanSvall-forsvidUmeåuniversitetvisadegenomenintervjuundersökning2010attmellan50och75procentavdetillfrågadevorebereddaattbetalaökadeskatterunder förutsättningattpengarnaskullegå till sjukvård,äldreomsorg, bättre pensioner, utbildning, sysselsättningspolitiska in-satserrespektivestödtillbarnfamiljer.Ochförsamtligadessaändamålhadeberedskapenattbetalahöjdaskatterökatjämförtmedmotsvaran-deundersökningarsomgjorts1997och2002.

Dengrundläggandesträvan ideborgerligaspolitik, i regeringsåvälsomiopposition,harvaritatt iställetsänkaskatterna,minskaersätt-ningarnaisocialförsäkringarnaochläggaövermeravkostnadernaochansvaretförvälfärdenfråndetgemensammatillindividerna.

Enligtfleraundersökningarharocksåenklarfolkmajoritettagitställ-ningemotattföretagskakunnadelautvinsttillsinaägaresomdegjortgenomattutföratjänsterinomvälfärdellerutbildning,betaldaavskat-temedel.Därharpartiernatillvänster,särskiltvänsterpartiet,visattyd-ligviljaattbegränsaellerrentavstoppaprivata företagsmöjlighetattgöravinster.

Hela tankenattvälfärd,utbildning, sysselsättningochävenomsorgommiljönäruppgiftersomvimänniskorframföralltbörförsökalösagemensamtochinteindividuellt,denharstödlångtinneideborgerligapartiernasväljargrupper.Omviallasomaktivtverkarförgemensammaoch solidariska lösningar avdessa samhällsfrågor tydligt står upp förvåraidéerharvistoramöjligheterattövertygafler.

Delsdärförattocksådesompåkortsiktskulleförlorapåenpolitikförekonomiskutjämningimångafallärbereddaattställaupppådensolidaritetsomenpolitikavdeninriktningeninnebär.DenmedfaktavälunderbyggdaargumentationsomutvecklasibokenJämlikhetsandenavKatePickettochRichardWilkinsonbordekunnaövertygamånga:Jäm-likasamhällenblirbättresamhällenänojämlika.

Delsocksåförattävenmänniskorsomhardetgottställtkanråkautför svårigheter som de får svårt att klara på egen hand. Sjukdomar,olyckor,arbetslöshet,detkandrabbavarochenavoss,hurhögainkom-sterviänharidag.Dåkanvemsomhelstbliberoendeavattsamhälletkanställaupp.

14

Många gånger under de allra senaste årtiondena har socialdemo-krateriansvarigställningfallitundanförborgerligargumentation,tillexempelförlägreskatterellerattlåtaprivataentreprenörerutförasam-hälletstjänster.

Manhargjortdetmedsyfteattintestötabortmedelklassväljare,sär-skiltistorstadsområdena.Förmentamarginalväljaresommanansågan-narsskullelockasattröstaborgerligtförattinteförlorapåsocialdemo-kratiskpolitik.Menvarjegångmanfallitundansåharmanjuocksågettväljarnaettkvittopåattmotståndarnahafträtt.

Ommansådanagångeriställetståruppförsinavärderingar,förvadmananservararätt,förvadmananserledertillettbättresamhälle,dåvinnermanrespekt.Hosbådeanhängareochmotståndare.Motsatsenlederintetillröstvinster,endasttillattanhängaresvikereftersomdessainteuppleverattmanriktigttrorpåsinsak.

Vi måste våga tilltro våra medmänniskor förmågan att tänka ochhandlaenligtsundaprinciperomrättvisaochinteenbarttänkapåsigsjälvaochsinaallranärmaste.Ochtrodemomattocksåkunnahadetgemensammabästaförögonen,intebarahandlasjälviskt.Vifårinteun-dervärderaväljarna.

IbokenLyckligaiallasinadagarberättarförfattarenNinaBjörkenhistoriaomenmorfarsomberättarförsittbarnbarnomatthanharettgrälinomsig:

”Hansägerattkonfliktenstårmellantvåvargar.Denenavargenärfullavgirighet,högmod,lögner,egoism,bitterhetochdenandravargenavglädje,kärlek,ärlighet,medkännande,generositet,sanning.Barnetfrå-garhonomvilkenvargsomkommerattvinna.Morfadernsvarar:´Denvargjagmatar´”.

Människan är kapabel att efterlikna båda de här vargarna. Sammapersonkanomväxlandevaraänsomdenena,änsomdenandra,änsomnågontingdäremellan.

Hurviutvecklaspåverkasintebaraaveninrestrididenegnasjälenutanocksåavomgivningen,avdemsomstårossallranärmastochavhela det samhälle som vi lever i. Präglas omgivningen av solidaritet,omtanke ommedmänniskor och omdet gemensammabästa, då ökarocksåförutsättningarnaförattdeenskildaindividernaskautvecklaspåliknandesätt. I samhällensomärbyggda i enandaav jämlikhet, soli-

15

daritetochgemenskapdärväxerocksåtillitenmellanmänniskorna.Isintur blir detta en god förutsättning för att människor ska kunna hasamhällsintressetsomettviktigtmålochintebarasnävtsetillsittegetbästa.

Det kommer att bli nödvändigt att låta solidariteten och jäm-likhetstankenstyranärmänsklighetenpåriktigtallvarmåstebörjahus-hållamednaturensresurser.Annarsväntaroerhörtlidandeförmiljar-dermänniskoroch fruktansvärdakonfliktermellandemsomharochdemsomintehar.

*

Viharnumera iSverige fyraskäligensocialdemokratiskapartier,somefterhandharnärmatsigvarandramerochmer:Socialdemokraterna,Miljöpartiet,VänsterpartietochFeministisktInitiativ,förattnämnademistorleksordning.

Attdetreavdessasomärrepresenteradeiriksdagenochsomlängegåttundersamlingsbeteckningen”rödgröna”istoradragharengemen-sam agenda blev tydligt inte minst inför det senaste allmänna valet,2014.SjälvminnsjagsärskiltGustavFridolins(Mp)engageradeinläggidenallrasistaTV-debattenförevaletmedkravpåjämlikhetochrättvisaochkritikmotprivataaktörersoskäligavinsteravvälfärdstjänster.Detinläggetskullelikagärnakunnatkommafrånenövertygadsocialist.

Visserligenskylldesvalförlusten2010pådetnärarödgrönasamarbe-tetdå,mendenförklaringenfinnsstarkaskälattifrågasätta.NuregerarSochMptillsammans,ihuvudsakmedstödavV.

VänsterpartietharhaftmångaståndpunktergemensammamedMil-jöpartiet,blandannatnärdetgällermiljöochkärnkraftsmotstånd,flyk-tinginvandrares rättigheter i Sverige och frågor som gäller personligintegritet.StåndpunktersomSefterhand,omänmedenvisströghet,haranammatellernärmatsig.

Vänsterpartietharefterhandutvecklatstillettsocialistisktreformis-tisktpartisomstårmycketlångtifråndengamlakommunismen,imitttyckeiprincipsocialdemokratiskt.Vadsomfattasärentydliguppgörel-

16

semedpartietsgamlakommunistiskaförflutna–ettofficielltreningsbadfrånnågontingsomidagheltsaknarbetydelseförpartietspraktiskapo-litik.

Oftaslungasut,särskiltfrånborgerligthåll,allmänthållnapåståendenomattVskullevaraekonomisktansvarslöstochkommamedlångtgåen-deförslagsomsaknarfinansieringipartietsbudgetförslag.Mennumeraärdettajustbaraallmänthållnapåståenden,somocksåsaknartäckning.Särskilt under Jonas Sjöstedts tid som partiledare har Vänsterpartietvaritnogamedattföreslåfinansieringavdeförslagpartietläggerfram.

Det är dags att häva den traditionella ”peststämpeln” av Vänster-partietsombådeodemokratisktochekonomisktansvarslöst.Självtskul-lepartietkunnapåskyndadenprocessengenomatttydligtochengångförallagörauppmedsittkommunistiskasedanlängeförflutna.

Socialdemokraterna har imiljöfrågorna varit betydligtmera aktivaochframsyntaänsittrykte.Strandskyddetochutbyggnadenavrenings-verkpå1950-och60-talensamtinitiativettill1972årsstoraFN-kon-ferensommiljönsomhöllsiStockholmärviktigaexempelpåtidigareaktiviteterimiljöpolitiken,liksominrättandetavNaturvårdsverketochenfördentidenmodernmiljöskyddslagstiftningvidövergångenmellan1960-och1970-talen.

Menpartietharvarittrögtimångamiljöfrågor,ochdetharberottpåtvehågsenhetoch inresplittring.Attarbeta förhögekonomisktillväxtochallthögremateriellstandardharlängevaritsjälvklartförbådepar-tietochfackföreningsrörelsen.Attbekämpafattigdomochhöjalevnads-standarden för folkflertalet harmer ellermindre krävt att industrinsproduktionavvarorständigtharökat.Dettaharisinturgåtthandihandmedenpositivinställningtillbilismochallthögreenergiproduktionochenergianvändning.

Detdärärnågotsompartietalltjämtsitteralltförfasti,medtankepåde enormaekologiska fotavtryck somvimänniskor i den ekonomisktmestvälbeställdadelenavvärlden sätterochmed tankepåhotetomframtidamiljö-ochklimatkatastrofer.Vimåsteläraossvartillväxtensgränsergår.Mentilldetskajagåterkommainästakapitel.

Å andra sidan är Socialdemokraterna till exempel traditionellt an-hängareavattbyggautkollektivtrafiken.IdensynenförenasS,Mp,VochävenFi.

17

Socialdemokratiskgrundsyninnebärattvälfärdstjänsterochutbild-ningskabetalasgenomskatterochattmanmåstetauttillräckligaskat-terförattgaranteraengodförsörjningpådehärområdena.Dettarim-marvälmedkravetpåomsorgommiljönochattbekämpaklimathoten.Densynen innebärenklar skillnadmotborgerlig skattesänkarpolitik,somgynnardenprivatakonsumtionen,vilkenihöggradärmateriell.

Härråderennaturligåsiktsgemenskapmellanderödgrönapartierna.OchdåbörmantilldemocksåräknaFeministisktInitiativ,Fi.Fördettaganskanyapartiärutbyggdavälfärdstjänsterengrundbultiideologin.

PåpunktefterpunktärFi:skravvälförenligameddeövrigarödgrönapartiernasidéer.DetharocksåvisatsignaturligtförSorayaPost,Fi:sny-valda representant i EU-parlamentet, att ansluta sig till parlamentetssocialdemokratiskagrupp.

Utbyggdgemensamvälfärdärenavdeviktigaste förutsättningarnaförattförbättrakvinnornasmöjligheterisamhället,utjämnalöneskill-nader,förbättraslitsammaarbetsmiljöer,skapaflerarbetstillfällenochöppnafleravägartillansvarsfullaochledandeuppgifteriarbetslivet.Ut-byggnadenavbarnomsorgenharspelatenavgöranderollförkvinnor-nasfrigörelse.Individualiseringavföräldraförsäkringenmedverkartillattmännenstegförstegtarsinrättmätigadelavansvaretförbarnochfamilj.Iskolanochpåandrasättmåstepojkarssynpräglasavattjäm-ställdhetmellankönenskavaranågontingsjälvklartilivetsallaskiften.

Merahögreutbildninggerframföralltkvinnornanyaochökademöj-ligheter.

Numeraärdeflestasomstuderarpåhögskolenivåkvinnor.Påfleraområdenärkvinnornasdominansstor,ochkvinnornaärmångaävenivissatraditionellt”manliga”utbildningar.Detkommerattfåstorbety-delseimorgondagensarbetsliv.

Fråganäromintekvinnornaikraftavattdeärbättreutbildadeefterhandkankommaatt taöverdendomineranderoll sommännenhaft,vilketgivetvisintehellerdettavorenågotidealtillstånd.

Det finns, särskilt internationellt,mycket kvar att göra för att hävakvinnorsunderordning,stoppamänsvåldmotkvinnorochundanröjarent förtryck. I kampen för ett samhälle och en värld sompräglas avjämställdhetmellankvinnorochmänharFiochderödgrönapartierna,ivissutsträckningävenandra,gemensammaintressen.

18

Förattsammanfatta:DetärsåmycketsomförenarS,Mp,VochFiiderasgrundsynattpartiernabörhjälpasåtattförverkligaenradviktigamål. Både jämlikheten ochmiljön kräver betydande samhällsinsatserochsamarbetemänniskoremellan.Deborgerligapartiernavilliställetiprinciphasålitesamhällsinsatserochsålågaskattersommöjligt.Detärenviktigskiljelinje.

EttlångsiktigtsamarbetemellanS,Mp,VochFipåviktigaområdenledernaturligentillettgotttankeutbyte,somisinturkanledatillalltstörresamsynmellandessafolkrörelseinriktadepartier.Vimåstehjäl-pasåtförattskaffaettbrettfolkligtstödfördeideervihargemensamt.Detbehövsförattmotverkadekommersiellakraftersomskaparettallt-merojämliktsamhälleochsomyttersthotarmänsklighetensöverlevnadpåvårplanet.Ochvibordegivetvisallaverkaförenliknandepolitiskutvecklinginternationellt.

Omettfruktbartsamarbeteochengivandegemensamdebattnågongångiframtidenskulleledatillattdetkännsnaturligtattpartiernaväxersammanochblirettnyttochstörrefolkligtpartisomengagerarochen-tusiasmerarmångasåskajagabsolutinteprotestera.

*

Förattgå i riktningmotett ”grönt folkhem”enligtde idéer jag inled-ningsvishar försöktbeskrivaoch förattbådaupp tillräckligt stöd föridéernabehövervitydligamålattsträvaefter,visionersomkanlevan-degöras för våra medmänniskor, entusiasmera. Provisoriska utopier.Någontingattröstaför.Intebararöstaemotnågotsomvivillslippa.

JagminnsATP-striden.Kampenförtjänstepensionåtalla,oavsettvarmanarbetade.1957och1958.Förstfolkomröstning,sedanettextraval.En rättvisereform somvi lyckadesdriva igenom, trotshårt borgerligtmotstånd.

Ävenommycketharurholkatsochdöptsomsåfinnsettviktigtresul-tatalltjämtkvar:Allasomförvärvsarbetatharenallmäntilläggspension.

Resultatet avATP-striden levde också vidare på ett annat sätt.Detstärktemänniskors tilltro tillpolitikenochdemokratin.Tronpåattvi

19

tillsammanskanförändrasamhällettilldetbättre.Ettpraktisktåskåd-ningsexempelsomväcktemångatillmedvetande.

1960vannsocialdemokraternariksdagsvaletbl.a.medettförslagomhöjdaskatter.Enallmänomsättningsskattinfördes.Detgavenförutsätt-ningförattviskullekunnabörjabyggautskola,sjukvård,äldreomsorgochbarnomsorg, enutbyggnad som sedan fortsatteundermer än ettårtionde.

Människorkändeattdetmankundeköpaochbetaladirekturdenegnaportmonnäninteräcktetillförattviskullekunnalevaetthyggligtliviettgottsamhälle.Välfärdvarsåmycketmer.Ochmaninsågattdetmåstebetalas.Därförröstademantillochmedförökadeskatter.Enbraskolaförallabarn,enbrasjukvårdochgodomsorgpåålderdomen,detvarenannanpraktiskvisionsommänniskorupplevdevarbådemöjligochangelägen.

Sammaårsomjagsjälvbörjademittarbetefördensocialdemokra-tiskapartistyrelsen,1964,ladepartietframprogrammetResultatochre-former,enhelkatalogmedreformförslagsomslutligenantogsvidparti-kongressenpåförsommaren.Ivalrörelseninförriksdagsvaletiseptem-bersammaårvarhuvudbudskapetpåSocialdemokraternasvalaffischer”Motnya,djärvamål”.

Ochvisionernavar tydligaomhurdenya stegen i samhällsföränd-ringenbordeseut.

Ettavdenyadjärvamålenvar”miljonprogrammet”.Sverigehadedra-gitsmedenbesvärandebostadsbristunderhelatidenefterandravärlds-kriget.

DethadeblivithögkonjunkturnärEuropaskullebyggasuppigenefteratttillstoradelarhaslagitsispillrorunderkrigsåren.Dessutomförderegeringenenmedvetenpolitikföratthållauppeefterfråganiekonominoch allmänt verka för full sysselsättning. Det var lätt att få jobb ocharbetslöshetenvarlåg.Människorfickmerapengariplånbokenochrådatthyrabättrebostäder.Mångamåsteflyttatillnyaorterföratttadenya jobben,somiregelvarbättrebetaldaäntidigarearbetendehaft.Medhyresregleringbromsademanhyreshöjningarsomannarshadebli-vitstörre.Mensamtidigtframkalladedessafaktorerenbostadsbristsomutveckladestillettsvårtsamhällsproblem,trotsettganskahögtnybyg-gande.

20

IanslutningtillATPbyggdesuppfondersomblandannatkundean-vändasförattlånautpengartillbostadsbyggandet.Detvarenavfleraviktigaförutsättningarförattförverkligadetsåkallademiljonprogram-met.Drygt enmiljonnyabostäderbyggdes1965-74.Denbostadsnödochtrångboddhetsomännuvarkvarbyggdesbort.Detblevlättattfåbrabostadtillrimligkostnad.

BostadspolitikenblevenprovisoriskutopiiWigforss´mening.

Numeraärdetmångasomläggerinennegativbetydelseiordet”mil-jonprogrammet”.Menjagärstoltöverattvaramediettpartisomlycka-dessetillattdetbyggdesenmiljonnyabrabostäderpåtioår.

Grundskolereformenpå1950-taletvarenstorreformsomgavbarnurallasamhällsklassermöjlighetattstudera.Gymnasietbyggdesut,alltflerkundeläsavidareviduniversitetochhögskolor.

Enradandravälfärdsreformergenomfördesockså.

TageErlander,somvarsocialdemokratiskpartiledareochstatsminis-terunderenmycketstordelavdennareformperiod,skrevsocialdemo-kratisk ideologiskargumentationframföralltgenomdereformersomhansregeringargenomförde.

Ochväljarnagavsittstöd.Under25årstid,frånochmed1960tillochmed1985, inio riksdagsval å rad, fickdet socialdemokratiskapartietstödfrånomkringellerrentavöver40procentavallaröstberättigade.(Räknatiandelavallagiltigaröster,detvanligasättetatträknaprocent-andelarvidval,fickSocialdemokraterna45-50procentialladessaval).Detvarett internationelltalldelesunikt folkligtstödförettparti. Inteensvidförlustvalen1976och1979,somresulteradeiborgerligarege-ringar, gick partiets andel av alla röstberättigade under 39 procent.(2014blevdet26.)

1968-1969 stod näringspolitiken och jämlikhetsfrågorna i centrumförreformverksamheten,ibörjanav1970-taletkomflerabetydandere-former somgällde förhållandena i arbetslivet: anställningstryggheten,arbetsmiljönochlöntagarnasmedinflytandeiföretagen.

Slutpunktenireformeranblevettstortförsökatttaettstegmotde-mokrati i det ekonomiska livet – tankenpå löntagarfonder, som förstfördesframavLOochsenareienmildarevariantavdetsocialdemokra-tiskapartiet.

21

Heladenhärreformperioden-istortsettallade44årsomförflötfråndetattPerAlbinHanssonsregeringtogöver1932framtilldetborgerligaregeringstillträdet1976–sattesinprägelpåmänniskorstänkande.Attsamhälletskullegeallaengodsocialtrygghetblevensjälvklarhet,lik-somattallahaderätt tillenbrautbildning,arbeteochengodbostad.Väljarna insågattkollektiva insatser fördettaävenskullevidgamän-niskorsindividuellafrihet.Attviallamåstebidratilldettamedattbetalaskattefterförmåga–rentavganskahögaskatter–accepteradesavenmajoritetsomengrundläggandeförutsättning.Dehärinsikternavannstöd långt in i deborgerligapartierna, somofta rentav försökte tävlamedsocialdemokraternaireformviljaförattvinnaväljarnasgunst.Ochdenna opinion är fortfarande stark i den svenska väljarkåren, ocksåblandmångasomröstarborgerligt.

*

Reformernapåarbetslivetsområdeochtankarnapåekonomiskdemo-krativäckteemellertidettvåldsamtmotståndfrånnäringslivetsochdeborgerligapartiernassida.Desågssometthotmotdetprivataägandetochdefriheterochrättighetersomansågsrättmätigenförbundnameddetta.Dettamotstånd,bitvismyckethätskt,varenhuvudanledningtillatt regeringsmakten gick förlorad 1976. Näringslivets intensiva kam-panjleddetillenmobiliseringavborgerligaväljaresomaldrigtidigare.

Efterdettanederlagifrågorsomgälldeförhållandenaiarbetslivochnäringslivvardetsomomarbetarrörelsensreformiverochsträvanattförändrasamhälletslocknade.Detvarslutmeddeprovisoriskautopier-na,medmålensomhadegettframtidstroochhögtväljarstöd.Medettparundantag–maxtaxanibarnomsorgenochidénomdet”grönafolk-hemmet”underGöranPerssonstidsomstatsminister-haringatankarpå stora och samhällsförändrande reformer tagits upp, trots ett parlängre socialdemokratiska regeringsperioder.Fastbehovenav sådanareformer är och har varit stora under de snart 40 år som gått sedanförlustvalet1976.

Viärnu,2015,iensamhällssituationsomimycketliknardensomvibefannossiinför1960årsval.Minslutsatsärattvimåsteställauppnya,förväljarnaangelägna,konkretfattbaraochengagerandereformersom

22

vikanvinnabrettstödföriväljarkåren.Bådeförattreformernaärange-lägnaochförattväckapositivtstödochväljarnastropåmöjligheterna.Nyaprovisoriskautopier.Nya,djärvamål.

Jagskaförsökabidramednågrauppslag.

Menförstnågratankarkringenförutsättningsomviblivitmerochmermedvetnaompåsenareår.Begränsningarsomgernyaförutsätt-ningarochnyautgångspunkterförpolitiken:

• De ”ekologiska fotavtryck” som vi människor sätter på vårtjordklot.Viförbrukarmycketmeränvadjordentål.

• Ochklimathotet.

23

Kapitel2

Viharbaraettjordklot

Vivetomdetsedanganskalänge.Menvilåtsasliksominteomattvivet.Dettaattvimänniskorheltenkeltinteharrådattlevasomvigör.Ivarjefallintevisomleveridenrikadelenavvärldenochsomintetillhördeallrafattigasteochmestutsattagruppernaidessaländer.

Jagmenarnuinte”haråd”ibetydelsenatthapengar,finansiellatill-gångar.Utanifrågaomvaddetjordklottålsomvileverpå.

Alltjämthävdasdetganskakritiklöstiekonomiskochpolitiskdebattvärldenöverattekonomisktillväxtärnyckelntillalltgottochtillallaframsteg.Utannågrastörrefunderingaromvadtillväxteninnehållerochhurdeninriktas.

OmallamänniskorpåjordenigenomsnittskullehasammamateriellakonsumtionsomviiSverigeskulledetbehövas3,7jordklotförattklaraförsörjningenilängden.Såstoraärde”ekologiskafotavtryck”visätterpåvårjord,enligtGlobalFootprintNetworkochVärldsnaturfonden.

IUSAärkonsumtionenännuhögre,trotsenutbreddfattigdomsomärbetydligtvärreändenvikanse iSverige.OmplanetenssjumiljarderinvånareskullehasammagenomsnittligakonsumtionsomdeniUSAsåskulledetbehövas3,9jordklot.Änvärreblirdetomvijämförmedvissarika oljestater. Kuwait och Qatar toppar listan. Där hamnar sammajämförelsepåfemjordklot.

All världens befolkning tillsammans förbrukar nu såmycketmate-riellatingochenergisomdetkrävsettochetthalvtjordklotförattåstad-komma,uthålligt.Trotsattnästanhalvaantaletländerkonsumerarmin-dreänsinandelavjordenslångsiktigaproduktionsförmåga.

Såhärkandetintefortsätta.Vimåstebörjaorienteraossienannanriktning.Snartmåsteutvecklingenvändanärdetgällerdenmateriellakonsumtioneniderikaländerna.Gränserkantänjasnågotmenfårabso-lutintesprängas.

24

Storaochfolkrikaländersomhittillsharkunnatbetecknassomfattigakannuökasinmateriellalevnadsstandardochgårstegförsteginimass-konsumtionssamhället. Folken i dessa länder har naturligtvis sammarättsomviandraattlevapåenhyggligkonsumtionsnivå.

Menjordensnaturresurserkaninteräckahurlångtsomhelst.Viktigamineraltillgångarkantaslut.Växtlighetiformavskogar,grödorsomblirmattillmänniskorochdjurkanökas,menintehurmycketsomhelst.

Världshavenkanfiskasut.Friskluftochrentdricksvattenärocksåna-turtillgångarsomvimåstehushållanogamedsåattderäckeråtalla.Allamedsammarätt.

Allutvecklingfrånfattigdomtillrelativtvälståndärvälkommen.Menbegränsningarnaavnaturensresurserochmiljöpåverkanavavfallochutsläpptvingarframnyahållbarasystemförmänsklighetensmateriellaförsörjning:mat-,dricksvatten-ochenergiförsörjning,kretslopp,stads-byggnad,transporteretc.Detärenanpassningsomintekanskegenomindividuellakonsumtionsvalellermarknadenskrafter.Detkrävsstoraoffentligainvesteringarinyasystem,vilkaisinturkräverattviutvecklarochtillämparnyteknik.Insatsermåstegörassnabbt.Tidenhållerpåattrinnaut.

Återvinningsindustrinkommerattbehövablienväxandenäringsgrennärmänsklighetenpåettheltannatsättänhittillstvingashushållamednaturresurserna.Soporochannatavfallkommerattbliviktigaråvaru-källor, högar av slaggvarp vid gruvor och anrikningsverk bli till nyagruvor för att utvinnameramineralermed hjälp av ny teknik. Varormåstetillverkaspåsådanasättattdeblirmerahållbara,fårlängrelivs-längd.Detfårblislutpåallslit-och-släng-kultur.

Ävenomviutvecklarnyasättochnyteknikförattklaradenmate-riellaförsörjningenförjordensbefolkningsågårdetinteattundvikaattvi idenrikaredelenavvärldenmåstebegränsaochbörjaminskavårmateriella konsumtion. För rättvisans skull, för att allamänniskor påjordenskakunnafåendrägligförsörjningmedmatochandramateriellating.

Vibordeätabetydligtmindreköttochiställetmeravegetariskföda.Produktion av kött, särskilt nötkött, vållar påtagligt större utsläpp avväxthusgaseränannanmatproduktion.Visomboririkaländerskullebehövahalveravårtköttätandeomviskaklaraklimatmålenochsam-

25

tidigtgestörrekonsumtionsutrymmeförfattigaredelaravvärldsbefolk-ningen.Detskullebetydaattvigicktillbakatilldenköttkonsumtionsomvihadepå1970-talet.Detskullevikunnaståutmed,ellerhur?

Konsumtionenochlevnadsstandardenfåriställetiväxandegradbe-stå av tjänster. I hög grad välfärdstjänster, utbildning och kultur. Detbordekunnablienspännandedebattomvilkaverkningardeändradekonsumtionsmönstrenkankommaattfå.

Den viktigaste faktorn som sätter en gräns för mänsklighetensmateriellaförbrukningär”växthuseffekten”.

Koldioxid(CO2)ochandras.k.växthusgasersomozon,dikväveoxid(lustgas),metanm.fl. i föreningmedvattenånga i jordensatmosfäravkväveochsyrehindrarvärmesomstrålar in frånsolen frånattstrålatillbakautidenomgivanderymden.Alltförhögahalteravväxthusgaseriatmosfärenledertillatttemperaturenpåjordenstiger.Omutsläppenfårfortsättasomhittillsblirdetvarmareklimatpåjorden,inlandsisarochglaciärersmälter,världshavensytastigerochöversvämmarländerochområdensomärtättbefolkadeidag.

*

Enutvikning:

Koldioxid bildas framför allt genom förbränning eller förmultning,somledertillattkolförenasmedsyre.

Rakamotsatsenskeriväxtligheten.Växternabyggsistorutsträckninguppavkol,somhämtasurkoldioxidvilkenfinnsiluften.

Fossilabränslensomfinnsiunderjorden–olja,naturgasochstenkol–ärresultatavväxtlighetsomägderumförmångamiljonerårsedan.Enormaförrådavkolharbyggtsuppundermarken,vilketgettförutsätt-ningarförmänniskorochdjurattlevapåjorden.

Nuhållervipåattförbrukastoradelaravdettaförråd,brännauppdetpåolikasättochdethotarattfåallvarligaföljdergenomdenkoldioxidsomåterbildasgenomförbränningen.

Detärvälkäntattvimåstebegränsavårförbrukningavfossilabräns-

26

lenföratthaltenavkoldioxidilufteninteskabliförhög.Oftasägsdetattviiställetböranvändaolikaslagsbiobränslen.

Mendettaärsantbaraunderenförutsättning:attvisamtidigtökarväxtlighetenochväxtprocessenlikamycketsomvibrännerbiobränsle.Alltbiobränsle–tillexempelbrännved–ingårocksåivärldensförrådavkol. Om vi bränner trävirke som annars skulle ha funnits kvar sommaterialitillexempelbyggnaderellermöblerellerlegatkvariskogenefteravverkningsåfårdetprecissammaeffektpåkoldioxidhaltenivåratmosfär som om vi bränt olja eller stenkol. Förbränning som för-bränning. Men om vi ersätter det förbrända med ny växtlighet, ökarväxtprocessenimotsvarandegrad,dåmotverkarviklimatförstöringengenomattanvändabiobränsle.Annarsinte.

*

Tundrorna i Ryssland ochKanada, där det hittills har varit evig tjäle,tinarupp,vilketledertillattmetangasbörjarläckauppurmarkenochspäder på mängden av växthusgaser i atomsfären ytterligare. Upp-värmningentilltarpåettsättsomivärstafallintegårattstoppa,klimatetkanbörja”löpaamok”.Extremvärmemedsvårtorkaivissaområdenochkraftignederbördmedöversvämningskatastrofer iandrariskerarattgöradelaravjordenobeboelig.

Klimatförändringarna ger grogrund för svältkatastrofer och svårakonfliktermellanfolkgrupperochländer.

Dethärhänderinteidettaårtionde,ochintehellerinästa.Ävenomvibörjarmärkaavvissatecken.Deriktigtsvårakonsekvensernaberäk-nas inträffa om ett par generationer,mot slutet av detta århundrade.Men vändningenmåste komma snart, annars kan utvecklingen börjaskenaivägsåattkatastrofernaintegårattstoppa.

Desenaste40årenharmänsklighetensutsläppavväxthusgaservaritlikastorasomunderden222årlångaperioden1750-1972.Ökadbefolk-ningochsnabbareekonomisktillväxtärorsakertilldettaenligtFN:skli-matpanel.

Dessbättregörsenheldelföratt intealltskafortsättasomhittills.

27

Motorerblir,ochharblivit,effektivareliksomenergianvändningiandrasammanhang,vind-ochsolkraftharbyggtsut,byggnaderisolerats,spill-värmeutnyttjats.Detärnågraexempel.

FN:sklimatpanel,där tusentalsexperterochvetenskaparemedver-kat,hararbetatifleraårförattkartläggariskernasommänsklighetenlöper.Förkorttidsedankompanelensslutrapport,sompresenteradesvid avslutningsmötet i Köpenhamn i november 2014. Där redovisasbåderiskernaochsådantsomkangörasförattundvikadem.

Klimatpanelen vill begränsa ökningen av jordensmedeltemperaturtilltvågraderCelsiusår2100jämförtmedlägetföreindustrialismensgenombrottpå1800-talet.År2012hademedeltemperaturenstigitmednästan1grad(0,85+/-0,2)jämförtmedår1880.Menutvecklingengårsnabbtvidare.Perioden1983-2012varpånorrahalvklotettroligendenvarmaste30-årsperiodenpå1400år.

SålångtFN:sklimatpanel.

Man skanaturligtvis vara skeptiskmot larmrapporter, ävenomdekommerfrånexpertersomarbetarpåFN:suppdrag.Eninvändningsomharkommitärattårsmedeltemperaturenpåjordeninteskullehaökatsedandet senaste sekelskiftet, trots attmängdenkoldioxidochandraväxthusgaserfortsattattstiga.Mendeniakttagelsenärensanningmedmodifikation.År2014blevdetvarmasteårethittillspåvårplanetsedanmätningarbörjadegörasochca0,2gradervarmareänår2000.Avdetioårenmedhögstglobalmedeltemperaturharniointräffatunder2000-talet.Det tiondevar1998, somprägladesavenstark s.k.elnino - ettfenomenmedstarktuppvärmdaytvattenströmmarsomdåochdå in-träffarutanförSydamerikaskusterlängsStillaHavet,vilkaharstorin-verkanpåvärldensklimat.

Till detta kommer att jordens medeltemperatur sedan början av1900-taletistoradragharökatsprångvis,medintervallpåca30år:enkraftigökningframtillomkring1940,därefterstagnationochrentavenliten tillbakagångtillomkring1970,därpåenänkraftigareökningtillomkringår2000.Manskavaraobservantpåutvecklingendenärmasteårtiondena, om ökningen långsiktigt avtar eller om den tvärtom fort-sätter.

Viskahelatidenvaraöppnaförattnyafaktakangenyaperspektiv.Menföregendeluppleverjagattvibörberedaosspåattuppvärmningen

28

fortsätterommänsklighetenintegörmålmedvetnainsatserförattbrytautvecklingengenomattdrastisktminskautsläppenavväxthusgaser.Ominteannat försäkerhetsskull.Och jagkonstaterar,somsagt,att2014blevvarmasteårethittills sedanmätningarnabörjadeochatt jordensmedeltemperaturnuallmänt är cirka engradhögre än förhundra årsedan.

Många insatserhargjorts imånga länder för attmotverkadenhärökningen,ochalltjämtfinnsenrimligchansattklaramålet.

Ekonomisktillväxtärvisserligenenhuvudorsaktillklimathotenochtillattvimänniskorleveröverdetillgångarsomvårplanetger.Menallekonomisktillväxtskaparinteproblemavdethärslaget.Detärmaterielltillväxt somskaparproblem,ökningavdenmateriellakonsumtionen.Ochdåsådanmateriellkonsumtionsominnebärförbrukningavnatur-tillgångar–råvarorförtillverkningavvarorochförproduktionavener-gi.

Produktionochkonsumtionsominnebärattmanåteranvänderråva-ror skapar givetvis långtmindre problem än närman förbrukar ickeförnybararåvarorsomhämtasurjordensreserver.Fastiproduktions-processerförattåteranvändagårdetåtenergi,detskamaninteglömma.

Det gerheller inte alls sammaproblemsommateriell produktion istörstaallmänhetnärproduktioneninnebärattmanvidareförädlarva-ror,gördembättre,gerdemnyakvaliteter,gördemhållbarare.

Produktionochanvändningavtjänster innebär iprincipheller intenågon belastning på vår planets produktionsförmåga.Då använder videnstoranaturtillgångsomvihariformavmänniskorsviljaochförmå-gatillarbete.

Resorochandratransporttjänsterbliråandrasidanenstorbelast-ningpåvårtjordklot,eftersomresorochtransporterförbrukarenergi.

Materiellkonsumtionochresor,sombelastarmiljönochökarklimat-riskerna,ärnästanalltidprivatkonsumtion,sådantsomvibetalardirekturegenficka.

Offentlig konsumtionbestår till allra största delen av tjänster, sombelastar miljön och inverkar på klimatriskerna betydligt mindre änmateriellkonsumtionochresor.

29

Enslutsatsfördenekonomiskapolitikenbordevaraattmanskavaramycketåterhållsammedattstimuleraprivatkonsumtionnärmanvillökaaktiviteteniekonominförattökaantaletarbetstillfällenochbekäm-paarbetslöshet.Attdäremottillexempelökasamhälletsaktivitetförattnå ökad konsumtion av välfärds- och utbildningstjänster, betalda avskattemedel,ärmerariskfritt.

Både den hotande klimatkrisen och det faktum att jordens fysiskaresurser är begränsade blir ett grundskott mot hela det ekonomiskasystemochdeekonomiskateoriersomhittillsvarithögstavisdomochsomdomineratdenekonomiskapolitikenöverhelavärlden.Sättetatttänka och handla måste bli ett helt annat än hittills på ekonominsområde.

Kapitalismenochihöggradmarknadshushållningengårigrundenutpåattökadenprivatakonsumtionensåattdetledertillvinstersomkaninvesterasiännueffektivareochstörreproduktion,vilkenmåstesäljasochkonsumerasmedännumeravinsteriföretagensomresultat.Ochsåvidare,ienhäxdanssomgårialltsnabbaretakt.

Dethållerintelängre.

*

NärmanisvenskTViettnyhetsprogramfårsehurvaruhusetGeKåsiUllaredordnarcharterflygfrånSkellefteåförattmänniskorskafåshop-palossinförjulen,jadåundrarmanvartvimänniskorärpåväg.ITV-reportagetinovember2014kundemansehurdeltagarnairesanhand-latpåsigsådanamängdervarorattdeintekundestängabakluckanpåbilennärdeskullekörahemfråncharterflyget.

Förstalladessaprylartillhemochsläkterdärdetkanskeinteallssak-nasprylar.Tilldettaenflygfärdsomsläpperuthundratalskilokoldioxidiluftenförvarjepassagerare,plusbilresortillochfrånflyget,tiotalsmilperperson.

Ochintebaraettcharterplan,utanenmängdturerfrånolikadelaravlandet,medtusentalsköplystna.

Jagärövertygadomattdettaärenutomordentligaffärsidéförföreta-

30

getGeKåsiUllared.MenförosspåplanetenTelluslederdetettstyckenärmaredetrenafördärvet.

Änvärreärdenoerhördakonsumtionsomdeallramestvälbeställdagruppernaägnarsigåt,demedmyckethögainkomster.Deharblivitflerochfler,samtidigtsominkomstskillnadernaharökatbådeiSverigeochdeflestaandraländer.

Attskaffasigkostsamutrustningochandradyraprylarharblivitettledienstatustävlansommångadeltari,liksomförattmarkeraenhögpositionpåsamhällsstegen.Juojämlikaresamhälle,destostörrebehovkännermänniskoravattdeltaidennastatustävlan,detkanmanläsaomframför allt i boken Jämlikhetsanden av Pickett &Wilkinson, som jagnämndeomiförstakapitlet.Dennastatuskonsumtionkännslindrigtta-latumbärlig.

Förlåtmigomjagkännssomenglädjedödaresomskriverdetta!Jaggördetinteavmissunnsamhetmotallavärldensshoppingcharterflyg-resenärer.Utandärförattjaginserattvimänniskoridenrikaredelenavvärldenhållerpåattsågaavdengrenvisjälvasitterpå.Tillsammansmedallasämrelottadefolk,somiminstlikahöggradfårtakonsekven-sernaomvifortsätterattsåga.

Vikan intehållapåsåhär i längden.Katastrofernakommervisser-ligenintenuellerensundernästaårtionde.Utanomfleraårtionden,ochin på nästa århundrade, om vi fortsätter så här.Men vimåste vändasnart.

Vileversomomdetfunnestreochetthalvtjordklot.Mendetfinnsbaraett.

Dåkaninteshoppandetfåvaraenlivsstil.

Detfinnsannatsomdetvorebetydligtangelägnareattläggaresurserochmänskligtarbetepåänenallmäntökadmateriellkonsumtion.

*

IåttaårförsökteiSverigedenborgerligaAlliansendrivaen”arbetslinje”och”jobbpolitik”somistorutsträckninggickutpåattsänkaskatter.Dels

31

skulle skattesänkningarna locka fler att arbetamermen samtidigt gemöjlighetertillökadprivatkonsumtionochdärmedflerarbetstillfällenmedproduktion,distributionochförsäljning.Vilketskulleledatillnyavinsteriföretagenförattinvesterasiännumerautbyggdproduktion.

Dettaärocksåenklassiskpolitiksomdrivitsimångaländer,världenöver. Allt enligt läroböckerna i ekonomisk liberalism och även i godöverensstämmelsemedJohnMaynardKeynes´idéer.

En äventyrlig politik om vi ska rädda vår planet undanmiljö- ochklimathot.

Detbordeståheltklartattdenmateriellakonsumtionsomviharidenrikadelenavvärldenmåstebegränsasochidetlångaloppetminska.

Detärheltorimligtattdennadelavvärldendåharettekonomisktsystemochenekonomiskpolitiksomihöggradgårutpåattmänniskorskaköpaochförbrukamerochmer.Sänktaskatterochökadmateriellkonsumtion kan inte längre få vara ett betydelsefullt medel motarbetslöshet.Borgerligpolitikäroanvändbarunderdeförutsättningarsomvinuharattarbeta.

*

Sjumiljarderhuvudenpåsjumiljardermänniskorivärlden.Detärvårallrastörstanaturtillgång.Inklusivemänniskornasviljaochförmågatillarbete.

Omvi ska varamera återhållsammamedmateriell produktionochkonsumtionänvivarithittills,hurskavidåsamtidigttavarapådennaoerhört stora naturtillgång?Det gäller ju att hushållamed vår planetmensamtidigtsålångtmöjligtökaantaletarbetstillfällenochbekämpaarbetslöshetsamtidigtsomvigersjumiljarderinvånarelikagodalev-nadsvillkorochmöjligheterilivet.

Istoradelaravvärldenmåstenaturligtvisocksådenmateriellalev-nadsstandardenförbättras.Miljarderkanintefålevaifattigdom.Många,mångamåstegivetvisarbetamedattbekämpamateriellnöd.Ochjustisådanasammanhangmåstedenmateriellaproduktionenochkonsum-tionenfåväxa.Bådeavmatochandrakonsumtionsvaror.

32

Detärblanddematerielltvälbeställdaochframföralltiderikarelän-dernapåjordensombegränsningarnamåsteske.

Nuärbehovenstoraattgemeraresursertillbådeutbildningochväl-färd.

Viböranvändanaturtillgångenmänniskornatillattpåolikasättgöralivetrikareförvarandra.Genomutbildning,kultur,vård,omsorg,ochsåvidare–sådantsomintekostarstoramateriellaresurser.Detfårblidetnyasättetattskapalevnadsstandard.

Samtidigtbehövervigörastorainvesteringarförenhållbarsamhälls-utveckling,inteminstförjärnvägstrafikenochproduktionenavförnyel-sebarenergi.Ochlåtamångafleränidagarbetaidetvikallaråtervin-ningsindustrin.

Tillväxtenmåste inriktas på detta. Ökningar av privat konsumtionmåsteståtillbaka.Därfinnsengodochnaturliggrundförsamsynmellanarbetarrörelsen och miljörörelsen. Borgerlig skattesänkningspolitikmåste avvisas. I stället bör den andel av våra resurser som användsgemensamt, via stat, landsting och kommuner, öka så att den i förstahandåternårupptilldennivådenhadeinnandenbörjadetrappasnerfrånca50procenttillca45.

Detta ger också fler arbetstillfällen. Betydligt fler än om sammapengaranvändspådetklassisktborgerligasättet,tillskattesänkningarförattallmäntgeutrymmeförmeraprivatkonsumtion.Miljö-ochrätt-visepolitikbörgåhandihand.

Dealltmerslimmadearbetsorganisationersomblirenföljdavenalltstarkare kostnadsjakt borde också kunna förändras så att det blirmindreslitagepåmänniskor,bådepsykisktochfysiskt.Påmångahållfinns i själva verket behov av mer personal just för att uppnå meramänskligaförhållandeniarbetslivet,därmänniskorfårbättrechanserattgöraettbrajobb,nåbättrearbetstillfredsställelseochlöpamindrehälso-ochskaderisker.Härbordedetkunnaöppnasmånganyaarbets-tillfällen.

Vilkadrivkraftersomskaanvändasförattåstadkommadettabörbliföremålföråtskilligtfunderandeochomfattandedebatt.Vimåstepåoli-ka sätt kunna ifrågasättade lönsamhetskravochdenganska ensidigakostnadsjaktsomviharsetthittills.

33

Jagåterkommer tilldethärämnet idetkapitel somhandlaromenallmänarbetsförsäkring.

*

Denekonomiskatillväxtenochdessinnehållkommersannoliktattblienavdestorapolitiskastridsfrågornadenärmasteårtiondena.Deborger-liga allianspartierna i Sverige tycksockså få stöd av Sverigedemokra-ternaisinsträvanefteratthögstamöjligaekonomiskatillväxtskavaraettövergripandemålförpolitikenutanattmanförnågonnärmaredis-kussionominnehållet.

IbokenPartiledarensomklevinikylan(2014)berättarDanielSuho-nenomdetuppdragsomPR-byrånPrimehade,somyttersthadeutde-lats av Svenskt Näringsliv och som beskrevs i byråns arbetsmaterialAngreppssättsocialdemokratin,(dateratjuni2010).SuhonenciterarurPrime-materialet:

”Underentidharenalltmertillväxtkritiskströmningvuxit fram.Nä-ringen till denna tillväxtkritik kommer från klimatdebattens rop påradikalalösningar.Alltflerrösterhöjsnuförattstoppadenpåstådda´konsumtionshets´sommananserråderisamhället.Tillväxtkritikernasgrundläggandeverklighetsbildärattjordenstillgångarärändligaochattständigtillväxtdärförinteärfysisktmöjlig.Dennatillväxtkritikärväletableradiviktigadelaravsamhälletochinteminstinomochnärasocialdemokratin.”

EnligtSuhonenvardetnuenviktiguppgiftförPrimeochandraaktö-rerikontaktmednäringslivsintressenaattsetillattsocialdemokratinskullehaekonomisktillväxtsomettavsinahuvudsakligamål.BandenbordeklippasmedMiljöpartietochVänsterpartietochekonomisktill-växtskullesäkravälfärdensframtidafinansiering.

Ettfärsktexempelpåhurladdadfråganomdenekonomiskatillväxtenär:

Inovember2014sattesigdeborgerligapartiernaiAlliansentillenbörjanemotattMiljöpartietskullekommamediPensionsarbetsgrup-pentillsammansmedSocialdemokraternaochdefyraallianspartierna.

34

MotivetvarMiljöpartietshållningtilldenekonomiskatillväxten,vilkenansågshotanivånpåframtidenspensioner.

Starkakommersiellaintressen–tillexempelinomolje-ochbilindu-strin-pläderarnaturligtvisföratttonanedklimathotenochderiskersomenurskiljningslösekonomisktillväxtförmedsig.Därärdeigottsällskapmedbådet.ex”klimatskeptikerna”ilobbygruppenStockholms-initiativetochgrupperframföralltiUSA,sompåreligiösagrunderstö-dersigpåSkapelseberättelsen.

Bådaägnarstorkraftåtattförnekadenvetenskapligagrundenförattmänsklig verksamhet skulle orsaka stora miljö- och klimatrisker. År2010 tilldelades Stockholmsinitiativet priset ”Årets förvillare” av säll-skapetVetenskapochFolkbildning.

Att ha en tillväxtkritiskhållningbehöver intebetyda att vara emotekonomisktillväxtöverhuvudtaget.Jagvillocksåhaekonomisktillväxt.Mendenmåstefåandrainriktningaränhittills.Inriktningarsomintetärpå jordens ändliga tillgångar, som inte hotar klimatet och mänsk-lighetensöverlevnad.Ochfördelningenavlevnadsstandardochvälfärdmåsteblirättvis.

DetinnebärattdeflestasomboriSverigeochandrarikaländermåstedämpa sinmateriella konsumtion.Om temperaturökningenpå jordeninteskablimerän1,5graderövernivån1880måstevårautsläppavväxthusgaserminskamed 70-95 procent till år 2050 jämförtmed år2010.

Attökningenskastannavid1,5graderansesiochförsigönskvärt,ävenommanhargränsvärdettvågradersomskaklarasiförstahand.Redanvidengradsökning(avvilketsomredannämnts0,85graderre-danharinträffat)riskerarGrönlandsinlandsisattbörjakollapsavilketskulleriskeraatthöjahavsnivånmedsjumeterpåtusenår.

Detärbråttommedverkningsfullaåtgärdermotklimathotet.

*

DetdärmedattviiSverigegöravmeddrygttreochenhalvgångersåmycketsomjordentålbehöverförklaraslitenärmare.

35

DetärGlobalFootprintNetwork,GFN,somharräknatutattmänsklig-hetenssamlademateriellaanspråksedan1980haröverskriditnaturensförmågatillförnyelse.GFNärenorganisationochtankesmedja,baseradiUSA,BelgienochSchweizsomsamarbetarmedenradnationer,forsk-are och ideella organisationer världen över. Beräkningarna, som skerfortlöpande, grundaspå statistik frånFN, insamladavFN:smedlems-länder.

”Viskullenubehöva1,5jordklotförattresurserskaåterskapasisam-ma takt somvi använderekosystemtjänsterna”, kanman läsa iLivingPlanetReport2014underrubriken”Detekologiskafotavtrycket”.Rap-portengesutvartannatåravVärldsnaturfonden,WWFochbyggspåberäkningarnafrånGFN.

Enligt samma beräkning skulle det krävas 3,7 jordklot om helajordensbefolkningskulletaianspråklikamycketavnaturensresursersomvinugöriSverigeförattviintelångsiktigtskulleöverskridanatu-rensförmågatillförnyelse.

JagciterarvidareurLivingPlanetReport2014:”Detekologiska fot-avtrycketärettsättattsummeraekosystemtjänstersommänsklighetenutnyttjarochsomkräverutrymme.Fotavtrycket innefattardenbiolo-giskt produktiva yta, biokapacitet, som tas i anspråk för odling, bete,bebyggelse, fiskeochskogsbruk.Det inkluderarocksåskogsmarksombehövsföratttauppökadeutsläppavkoldioxidsominteabsorberasavhaven.Bådebiokapacitetenochdetekologiskafotavtrycketuttrycksiengemensamenhetsomkallasglobalahektar(gha)”.

År2010beräknadesattjordenstotalabiokapacitetvartolvmiljarderglobala hektar – det är den areal som för närvarande beräknas varabiologisktproduktiv.Detär23procentavjordenshelayta.Jordensytaär ca51miljarderhektar, varav15miljarderhektar landoch36mil-jarderhektarvatten.Mendettotalaekologiskafotavtrycksommänsk-lighetengör(förbrukningenavbiokapacitet)beräknadesår2010vara18,1miljarderglobalahektar.Alltsådrygtenochenhalvgångsåmycketsomjordentål.

• Jordens totala biokapacitet har ökat från knappt tio till ca tolvmiljarderglobalahektarpå50år.Dettatackvaretekniskafram-steg,bevattningmm.

36

• Jordensbefolkninghar fördubblats under samma tid, till ca sjumiljarder.Viharalltsåidetlångaloppetca1,7globalahektarperpersonattförfogaöver.

• Mendetkrävs2,6globalahektarperperson förattuthålligtgejordens befolkning den materiella försörjning den har i dag. ISverige är vårmateriella förbrukning så hög att det skulle be-hövas6,3globalahektarperperson.

Det är givetvismöjligt att öka jordensbiokapacitet ytterligare.Ochteknikenkommerattgeossgodamöjligheterattgöradet.Men:

• Jordensbefolkningberäknasökafråncasjumiljardertillcaelvamiljarderår2100.

• Medsammaekologiska fotavtrycksomidagkrävsdetalltsåenbiokapacitet hos jorden av nära 29miljarder globala hektar år2100förattdetskablibalans.Gottochväldubbeltsåmycketsomfinnsidag.

• OchmedsammaavtryckförhelajordensbefolkningsomvigöriSverige i dag skulle det krävas 70miljarder globala hektar. 19miljardermerändetfinnshektarpåhelajordensyta.Världshavochpolarisarinräknat.

Detärdelsdenväntade folkökningenpå jorden,delsdet självklararättvisekravet att alla människor i hela världen har rätt till sammamateriella levnadsstandard som framför allt ställer problemen på sinspets.Ävenomman skulle fåbort allautsläppavkoldioxid samtidigtsomallamänniskorskullekommauppisammavarukonsumtionsomvinuhariSverigesåskulledetår2100taianspråkåtskilligtmerändenbiologiskaproduktionsförmågasomvårplanetharidag.

Dettasägerattkonsumtionsnivånidenrikadelenavvärlden(idagmedensjundedelavjordensbefolkning)ilängdenärheltorimlig.

Givetvisskavitropåteknikensmöjligheterochvisasundskepsisin-fördiverselarmrapporter.Menförmigverkardetminstsagtäventyrligtattbarafortsättaisammastilsomhittills,medständigtökandeförbruk-ningavjordensresurseriettlägenärvimedbredmarginalharpasseratgränsenförvadplanetenlångsiktigttål.

37

DetärattmärkaattGFN:sberäkningarintegällermetallerochandramineralsominteärberördaavdenekologiskaprocessen.Idessaberäk-ningarhandlardetinteomhurlänget.ex.malmeravolikaslagräcker,hurlängedekanbrytasinnangruvornaärtomma.Detärettheltannatproblem.

Rentdricksvattenärdetbristpåistoradelaravvärlden.Tillgångenpåfärskvatteningårvisserligenintehelleriberäkningarnaom”ekolo-giska fotavtryck”.Men vatten ingår i naturens allmänna kretslopp, såfrågorna hänger ihop. Förbrukat vatten kan emellertid komma igen.Utveckladsolenergi-teknikbörtillexempelilängdenkunnahjälpaossatt avsalta havsvatten i tillräckligamängder för att alla ska få vaddebehöver.Fastinnanvinårditkommerdetattvarasvårvattenbristpåmångahåll.

Jordens biologiska kapacitet måste fås att räcka till oss alla. Mat,kläder,taköverhuvudet,fredochrentvattenåtalla,detmåstekommaallraförst.Därefterfårvisehurlångtjordklotetskapaciteträcker.Medenrättvisfördelning,villsäga.

Omdetskakunnablirättvisaivärldenmåsteviidenrikavästvärldenställainosspåattökningenavvårmateriellaförbrukningsnartmåsteupphöraförattiställetbörjatrappasnerochersättasavandraslagavkonsumtion, andra kvaliteter i vår levnadsstandard. Det tycker jagverkaruppenbart.Manbehöverintevarautvecklingspessimistförattbliövertygadomdetta.

Jagharnaturligtvisintetänktutdettasjälv.JagharbaralästvadGFNhar kommit fram till och Världsnaturfonden återger och sedan draslutsatseromvadkonsekvensernablir.

Harjagräknatfel?HarjaggåttpåenbluffochärGFN:sochWWF:sresonemangochslutsatserbarahumbug?Nej,detärjagövertygadomattjagintehargjort.Allvarligtengageradeochkunnigamänniskorharforskatochsammanställt,gettsinaresultatenpedagogiskochbegripligframställning.OchjagharintesettattnågraseriösaforskareskullehavederlagtGFN:sochWWF:sslutsatserochresultat.Såvibörstannauppsåsnartdetärmöjligtochbegrundavilkapraktiskaslutsatservikandra.

Rättamigomjagskullehafel!

38

*

Efter den här bakgrundsteckningen vill jag komma in på de nya pro-visoriskautopierna–någraexempelpåkonkretareformidéersombådeärangelägnaochförhoppningsvisskullekunnabliengagerandereform-uppgifterförossaktivaochväljareattarbetaför.

Detblirbaranågraexempel.Exempelsomjaghoppasskaprovoceraer läsare tillendebattomvadsombordegöras iSverige,Europaochrestenavvärlden.Menocksålokalt.Endebattsomkangeuppslagtillnyaprovisoriskautopiersomvikanarbetaförattförverkliga.Tillsam-mans.

För provisoriska utopier, sådana behöver vi om det demokratiskaarbetssättetskalevavidare.

39

Kapitel3

Angelägnaarbetsuppgifter

Viböranvändavårviktigastenaturtillgång,människorna,osssjälva,tillattgöralivetgottochriktförvarandra.

Andra naturtillgångarmåste vi vara betydligtmera återhållsammamedattutnyttja.Jordensresurserärändliga.Mineraler,jordbruksmark,havoch sjöar, atmosfärochklimat, allthar engräns.Det försökte jagbeskrivaredaniförrakapitlet.Närdetgällermateriellkonsumtionmås-tevivändaomochsnartbörjatrappaner.Särskiltvisomleveriderikaländersomhittillshardominerattekniskutveckling,världshandelochpolitik.

Samtidigtärarbetslöshetenettgisselochöverallt ivärldenenkällatillfattigdomochelände,tillojämlikhetochavgrundsdjupaskillnaderilevnadsvillkormellanmänniskor.Arbetslösheteninnebärocksåettoer-hörtslöserimedbegåvningsreservochmänskligskaparkraft.

Detärensvårekvationattlösa.Lösningenkanabsolutintevaraattflerochflerskaarbetamedatttillverka,distribueraochsäljavaroravolikaslagnärdenmateriellakonsumtionenbegränsas.Särskiltintesomvaruproduktionenblirallteffektivaresåattmerochmertillverkaspermänskligarbetstimme.

Arbetemedtjänsterinomtillexempelvälfärd,utbildning,miljövårdoch kollektivtrafik bör däremot kunna sysselsätta betydligt fler utanökaderiskerförattnaturensresurseröverutnyttjasellermiljönhotas.Ochhärärbehovenstora.Menvimåstesetillatttillräckligtmångakanochvillutbildasföralladessauppgiftersåattdekanutförasmedgodkvalitet.

Omman kan tillgodose alla de rimliga behov som finns på de härområdenasåökarlivskvaliténavsevärtförossalla.Envisionvälvärdattkämpaför.

Det skulle samtidigt gemånga,många arbetstillfällen, bekämpa ar-

40

betslöshetenochtavälvarapåmänniskorsviljaochförmåga.Viböral-drigaccepteraattSverigeharåttaprocentsarbetslöshet,aldrigensenbråkdel av detta. Hög sysselsättning är den viktigaste drivkraften förjämlikhet.Detvisadebl.a.denstatligaLåginkomstutredningenpå1970-talet.

*

-Förnågraårsedantogdebortfyratjänsterhär,sedandessärviordent-ligtunderbemannade.Förrhadevimöjlighetatttautdeäldreochtillochmedåkapåenutflyktdåochdå,låtademkännadoftenavgräsochblom-mor.Nuhinnervipåsinhöjdrullautdempåaltanenenstund.

SåberättarenmedlemiKommunalarbetareförbundet,anställd iäl-dreomsorgeniTimråkommun,förförbundetsordförandeAnneliNord-ström.Anneliåtergavdettapåsinhemsidaidecember2014.

Doftenavgräsochblommor…

90 000 pensionärer - ålderspensionärer och handikappade - bor ivård-ochomsorgsboendenruntomiSverige.Attfåmat,ensängattsovaiochhjälpmedtoalettbestyrärabsolutintenog.Debörfåutmycketmerän så av livet. Promenader, utflykter,möjligheter till fritidsaktiviteterochkulturupplevelser,chansattdeltaisamhällslivet,kontaktmedbarn,barnbarnochandraanhöriga,möjlighetattsjälvabestämmaöversinalivsålångtdetärmöjligt.Förmångaärdetviktigtmedenpratstunddåochdåmednågonsomsitternerhosenpåsängkanten.Mångabehöverhjälpmed träning för attöka sin rörelseförmågaochdärmed livskva-litetenochävenminskafallolyckorna.

Alltdettakräverpersonal.Personalkanintesvaraförallt,detärsant.Mendetbehövstusentals,kansketiotusentalsfleranställdaänidag.Detsaknasfleratusensjuksköterskorochundersköterskoriäldreomsorgen,fördetförsta.Denrödgrönaregeringenläggerframförslagompersonal-förstärkningarpådethärområdet i sinvårbudget2015.Fast ledsamtnoglåtermandetmestaavsatsningenbetalasavandraanslagtillkom-munernasäldreomsorgsomtasbort.Härkommerattkrävasåtskilligtmeraresurser,framföralltmerapersonal.Engagerademänniskorsompåolikasättkangöralivetriktfördemsomleveridessaboenden.

41

Detfinnsocksåmångaflerände90000somskullebehövaplatsiettäldreboende.Detökarbehovetavpersonalytterligare.Ochdetärdoku-menteratattmänniskorivård-ochomsorgsboendenmårochtrivsbätt-reimindreboendenänistörre.Ommanbyggerstoraenheterisyfteattsparapersonalfårdetoftanegativaföljder.

Underbemanningvållarhögarbetsbelastningsomsliterpådemänni-skorsomarbetarivårdenochdessutomledertillhögpersonalomsätt-ning.Tillräckligtmedpersonalochlågpersonalomsättninggerkvalitetivård och omsorg. Det är viktigt attman så långtmöjligt får hjälp avsammapersonersommanärvanvidochsommanlärtkänna.Ochdetgynnarpersonalenshälsa,välbefinnandeochengagemangiarbetetnärbemanningenärgod.

Hemtjänstenärenannanstordelaväldreomsorgen.2012hadeiSve-rigemerän160000personeröver65århemtjänst,beviljadefterbi-ståndsbedömning.Iendelkommunerkanpersoneröverenvissålderbeviljashemtjänstettvisstantaltimmarperårgenomsåkalladförenk-ladbiståndsbedömning,ipraktikenbarakontrollavpersonuppgifter.

Så borde det kunna vara i hela landet. Och timkostnaden för dettabordevaralåg.Tillexempel75timmaromåretför75kronoritimmenutanbiståndsbedömning förallasomfyllt75år:75-75-75.Efteregenbegäran. En rättighet för alla. Ochmed rätt för pensionären att självbestämma, inom vissa angivna ramar, vad hjälpen skulle bestå i. Tillexempelstorstädning.Ellerfönstertvätt.Ellersällskapvidpromenader,vilketkanvaraviktigtfördensominteharegetkontaktnätochoftakän-nerensamhet.

Medensådanreformskullemanocksåundvikamycketavingåendebiståndsbedömning, som avmånga kan upplevas somnågonting när-gångetochkränkandeförderaspersonligaintegritet.Ochdenskullegemångaökadbestämmanderättöversittegetliv.Byråkratinskullemin-ska,dessutom.Mendetskulleändåbehövasmerpersonalihemtjänsten.Ochmerautbildningavpersonalen.

Iförskolanärbarngruppernaoftabetydligtstörreände15barnsomSkolverketframtill2013rekommenderadesommaximigräns.2012vardetmindre än40procent av barngrupperna sombestod av högst 15barn.18procentbestodavmerän20barn.Framtillbörjanav1990-taletgickdetdrygtfyrabarnperanställdiförskola/daghem,2012vardetdrygtfem.Över90000personerarbetariförskolan,53procentav

42

dem är utbildade förskollärare. Det skulle säkert kunna bli betydligtbättreverksamhetmedytterligare10.000anställda,rättanvända,ilan-detsförskolor.

Ifritidshemmenharantaletgrundskoleeleverpergruppökatkraftigt.Nuärdetca40eleverpergrupp,vilketansesvara långtövervaddetborde vara. Enligt Skolverket (pressmeddelande 31/3 2011) var det19908,3barnifritidshemperårsarbetare.Nuärdetöver20.Jagtrordetvorevälmotiveratomdagensca20000årsarbetareifritidshemmenskullevara10000fler.

Jagtalarmederfarnaskolledareochlärareomvilkarimligaochvälmotiveradebehovsomfinnsavmerpersonaliskolan.Jagfårtillsvarattdetväxlarstarktfrånkommuntillkommunochfrånskolatillskola.Påvissahållskulledetintegöranågonnyttaallsmedfleralärare,somdetiregelärfrågaom.Påandrahållärbehovendestostörre,särskiltavutbil-dadepedagoger-lärare,speciallärare,specialpedagogerosv.Inteminstmedtankepåeleversombehöversärskiltstöd.

Tvåläraresamtidigtiklassrummetkanfåenoerhörtstorbetydelseförstudieresultaten,sägerettparavminagodavännermedlångerfa-renhetsomläraresomjagtalatmed.Attarbetaiarbetslagärocksåvik-tigt,sägerde.

Omdetskavaravettigtattanställaflermåstedetblifrågaomvälin-riktadeinsatser.Menenrimligbedömningärnogattmedsådanainsat-serbordeantaletanställdalärareochandrapedagogerökamedcirka20procent totalt i hela Sverige.Dagens120000 lärare i grundskola ochgymnasiumbordekanskevara25000fler.

Änmerauttalatärbehovetavfleraskolledare.Ocksålärarebehövergodarbetsledningochstödisittarbete.

Denpersonalsomskaarbetamedelevhälsanärmycketunderdimen-sioneradimångakommuner,skolsköterskort.ex.Specialpedagogerochpersonersomarbetarmedstudie-ochyrkesvägledningskulledetbehö-vasbetydligtflerav.

Utbildadekockariskolmåltidsköken.Bättrestädningimångaskolor.Enochannanskolvaktmästareytterligarekanförbättraunderhålletavskolorna.Alltdettaskulleförbättratrivselochhälsaförbådeeleverochpersonal.

43

Fortbildningochannanutbildningavpersonaliskolanmåsteöka.Ochvarjekommunbordehatillgångtillenspecialfunktionsomansvararfördetpedagogiskautvecklingsarbetetiskolorna,därskulledetförmodli-genvaravälmotiveratmednågrahundraduktigaskolutvecklareöverhelalandet.

Lärarutbildningenbehöverbyggasut.Detfickmanytterligarebeläggförifebruari2015närLärarförbundetochStatistiskaCentralbyrångavfaktaunderlag för attdetbehöver anställas65000nya läraredenär-mastefemtonåren.Detblirförövrigtviktigtnärdetgällerökadperso-nalstyrkapå område efter område: Innanmankanutbilda flermåstemanförstutbildautbildare!

Sammanfattningsvistrorjagattdetiskolor,förskolorochutbildningavpedagogeridagfinnasstarkamotivföratthaåtminstone50000fleranställda,rättplaceradeochrättanvända.Kanskeännufler.Detskullekunnaledatillettlyftiverksamhetensomgervårabarnochungdomarenbetydligtmerastimulerandeochlärorikuppväxt.Ochkunnaledatillattallagessammagodachanserilivet.

Detfinnsocksåfleraandraområdendärökadgemensamkonsumtionavtjänsterbordekunnaledatillstigandevälfärd,kunskapochbildning,tillattlivetblirbättreattlevaförossmänniskor.Sjukvården.Kulturlivet.Den högre utbildningen. Fritidsgårdar och samlingslokaler i alla bo-stadsområden.Merafrilufts-ochnaturområdenochgodskötselavdem,friluftsgårdarochmotionsanläggningar.Enbetydligtbättretandvårds-försäkring fördemångasomdragit sig fördyra tandläkarbesök–detkrävermerpersonal i tandvård.Bättregaturenhållningochskötselavparkerochandragrönområden.

Alltdettainnebärbehovavmerapersonalförattförbättrastandardeniverksamhetersomvibetalartillsammans,genomvåraskatter.

Dessutommåsteviökapersonalenit.ex.äldreomsorgendärförattdetbliralltflerpensionärer,särskiltäldrepensionärermedstörrebehovavvårdochomsorg.Härärdetalltså intefrågaomnågotsomförbättrarkvalitetenutanbarahindrarattdenblirsämre.Därtillmåstetiotusen-talsnyanställasförattkompenseraförattalltflerasomhittillsvaritan-ställdagåripension.

Ialloffentligverksamhetdärdetserverasmåltiderbehövsmerakun-nigpersonal.Jagsnuddadeviddettatidigareidethärkapitlet,iavsnittet

44

omskolan.Utbildadekockar,kostexperterochannanpersonalsomkangörabåderåvaruinköpenochtillagningenhälsosammareochmiljörikti-gareochmatenmeravälsmakande.Plusminskadetiblandalltförstoramatsvinnet.

*

Jagharhärförsöktgeenradexempelpåförbättringaravgemensammaverksamheter.Förbättringarsomisinturkanledatillbättre levnads-nivåförossalla,göralivetbättreiettskedeavmänsklighetensutveck-lingdåvimåstebegränsadetmateriellavälståndetochsåsmåningomminskadetpåtagligt.

Alltblirgivetvisintesomjagskisserat,ävenomjaghoppasattganskamycketblirverklighet.Menminavsiktärattväckadiskussion.Endis-kussionomvilkavägarviskagånärvitvingasattställaomvårkonsum-tionochhelaekonomin.

*

Vidmittenav1990-taletgälldedetförSverigeattsanerastatensekono-mi sedanvi underborgerligt styrehadedragitpåoss enmycket storstatsskuldsomkostadeenormabeloppiräntorsommåstebetalasavossgemensamt,avvåraskattemedel.

Dendåvarande socialdemokratiska regeringenmedGöranPersson,förstsomfinansministersedansomstatsminister,gjordesvåraochplåg-samma nedskärningar i statens verksamhet. Skolan, sociala ändamål,sjukvård,barn-ochäldreomsorgfickmakaåtsignäranslagentillkom-munerochlandstingstramadesåtförattstatensaffärerskullefåsattgåihopochdärtillgeettvisstöverskottsåattmankundebetalaavpåstats-skulden. Detta trots att det fanns rimliga behov att i stället bygga utverksamhetenvidare.

Kringår2000hadestatensaffärerbringatsunderkontroll.Menfölj-dernaavåtstramningarnahängdekvar.Alltförknapptmedpersonal i

45

skolangicksåsmåningomutöverskolresultatenpåettsättsomdetänidagintehargåttattkommatillrättamed.Ochnedskärningarivårdenhargåttutöverpatienterna.Mångaoffentliganställdahardrabbatsavhårdarbetsbelastningsomvållat stressocharbetsskador, framföralltpsykiskohälsa.

Besparingarnasattedjupaspåriutbildningochvälfärd.Spårsomallt-jämtsitteri.Ommanhadevaltattlösaendelavproblemenmedobalansistatensaffärergenomhöjdaskatter,framföralltfördemsomtidigarehadeberikatsigpåolikaformeravspekulation,såhadeskadornablivitåtskilligtmindre.

Nuärdettillenbörjanviktigtattrepareraskadornaochdeföljdverk-ningarsomdefått.RegeringenPersson(S)gjordemycketbegränsadeinsatseridenriktningeninnandenröstadesbortivalet2006,ochdenborgerligaregeringenReinfeldtsatsadeframföralltpåattsänkaskatter-na,vilketstoppademöjligheternaattförbättraochutveckladegemen-sammaverksamheterna.

Mellan1999och2012ökadededisponiblainkomsternaperperson,efterkorrigeringförprisstegringar,med45procent.Undersammatidsteg samhällets inkomster av skatter och avgiftermedmindre än sjuprocent.Deträckteinteenstillkompensationförlöneökningarideverk-samhetersomskabetalasmeddessaskatterochavgifter.

Denhärobalansenär endirekt följd avde sänkningar av inkomst-skattensomregeringenReinfeldtmålmedvetetgenomförde2006-2014.I fem olika steg beviljades alla förvärvsarbetande ett s.k. jobbskatte-avdrag.Detkostarnumerastatskassannärmare100miljarderkronorperåriskattebortfall.Dessutomhardetletttillenskatteklyftagentemotpensionärernasomupplevssomupprörandeorättvis.

Skattesänkningarna gjorde att den privata konsumtionen steg, inteminstdenmateriella.Menökningenblevojämn.Dentiondelavbefolk-ningensomhadedelägstainkomsternaökadesinadisponiblainkomster(alltså:efterskatt),mättifastapriser,med13procentperioden1999-2012.Tiondelenmeddehögstainkomsternaökadesamtidigtsindispo-niblainkomstmed88procent.

Socialdemokraternahar,liksomdeandrarödgrönapartierna,röstatemotvarjegångdeborgerligakommitmednyaförslagomjobbskatte-avdrag.Menpartiethariefterhandsagtsigaccepterasänkningarnaoch

46

attman inte tänker försöka ändra besluten. Detta för att väljare ochskattebetalarebättreskakunnabedömapåhurderasprivataekonomikommerattutvecklas.

Jagtyckerdethäräralldelesfelslutsats.Ommanärigrundenöver-tygadomatt resurserna i samhälletbordeanvändaspåettheltannatsätt,dåmåstemanocksåkunnaståfördetta,argumenterafördetgente-mot väljarna så länge man har övertygelsen kvar. Med att accepterasänkningarnaavinkomstskattenbindermanjuipraktikenuppsigpåettsådantsättattmanfårsvårtattgenomföradenpolitiksommanannarsskulleviljaföranärdetgällervälfärdochutbildning.Manbegränsarsinaegnahandlingsmöjligheternärmanäriregeringsställning.

Skattersesoftasomnågontingnegativtfördeenskildamedborgarnasomskabetaladem.Menmankanprecislikagärnaseskatternasomnå-gotpositivt förmedborgarna: Skatterbetyderhandlingskraft. Förallatillsammans.

Detfinnsocksåandraskatteräninkomstskattersomkanhöjasförattöka statens inkomsterochdärigenom förbättra samhälletshandlings-kraftattgöraangelägnareformer.Eftersomvipålängresiktmåstebe-gränsadenprivatakonsumtionenliggerdetkanskenärmasttillhandsatthöjaskatterpåutgifter,framföralltmervärdesskatten,momsen.

En tänkbar förändring somkunde ge bättre utrymme för reformervoreattinföraenenhetligmoms,25procentöverhelalinjen.Detskullegeåtskilligamiljarderiinkomsterförsamhälletsamtidigtsomdetskulleminskamöjligheternaförmomsfusk.Möjligheternaattdribblamedolikamomssatserutnyttjasavmånga förattkommaundanskatt, samtidigtsomdetkräverstörrekontrollapparat.Fördyringgenomhöjdmomspåmatskullekunnalindrast.ex.genomhöjdabarnbidrag,fördyringgenomkulturmomsmedökatstatligtstödtillkulturlivet.

Fastighetsskatten skulle kunna återinföras.Det är en formav skattsomdetärsvårareattsmitafrånänandraskatter.Husochtomtmarkärsvåra att flytta utomlands.När eget kapital ger ränta på banken elleravkastningpåvärdepapperbetalarmanskattpådessainkomster.Mendenavkastningmanfåravegetkapitalienfastighetdärmanborärbe-friadfrånskattochbelastasbaramedenkommunalfastighetsavgift,oftabetydligtlägreänfastighetsskattenskullevara.Detärologisktochorätt-vist.

47

Detfinnsmångaolikaslagsskatter,mångaolikavägarsommankanvälja för att öka den andel av våra inkomster som ska gå till gemen-sammaändamål.Föregendelvilljaghållaöppetvilkaavdessavägarviskavälja,ävenomjaglutaråtattviiförstahandbörökabeskattningenavdenprivatakonsumtionen.

Vimåste,somjagskrevidetförstakapitlet,tropåattvikanövertygamänniskoromattskattenivåernabörhöjashögstväsentligt,delsförattbegränsadenprivatakonsumtionen,somihöggradärmateriell,delsförattbyggautdengemensammavälfärden,utbildningenochannat.DetärettvalsombådeviiSverigeochmänskligheteniövrigtharattgöraförattkunnafortsättaattlevapådennajord–ochgöradetsåattallakanfåettgottliv.

*

Välfärdstjänster,utbildningochkulturärområdenditvisomboridenrikaredelenavvärldenframföralltbordeinriktaframtidaförbättringaravkonsumtionochlevnadsstandard.Ochdärärdetnaturligtochfördeflestaensjälvklarhetattverksamheternaskafinansierasmedallmännamedel.Detärinterättvistattsådantskafördelaseftertjocklekenpådenprivataplånboken.

Följdenavdettablirattdetallramestaavdevärdenviskaparmåstegåtillgemensammaändamål.Enmindredeltillprivatkonsumtion.Detgörmänsklighetenrikare.Ochökarfrihetenfördeflesta.

Detinnebärisinturattalltflerkommerattkunnafåjobbpådessaområden.Dessautgörlångtifrånhelaarbetsmarknadenmenenalltvik-tigare och allt störredel av den.Alla kommer att kunnabehövas ochkännasigbehövda.

48

Kapitel4

Enallmänarbetsförsäkring

Allaharnågontingattkommamed.Varendaenavossharnågontingattbidramed.Tillvårtgemensammabästa,tillsinegenglädjeochförsörj-ning.

Varnågonstans i arbetslivet skulleDubästkomma tillDin rätt?PåvilketjobbskulleDukännastörstengagemangochtillfredsställelse,kän-naattDukanvaramedochgöranytta?

Justdenfråganskullejagviljahaomjagvorearbetslösochiaktivål-der.Denbordeställastillallasomärutanarbete.Ja,egentligenbordedenocksåställastillmångasomharettjobbsomdeintetrivsmycketbramed.

Fråganbordeställasavnågonsomhadetillarbetsuppgiftattlotsamigtilldetbästatänkbarapassandejobbetjustförmig.Enkunnigvägledaresominteskaordnaframjobbetmenhjälpamigsjälvattfixadet.Ochatthjälpatillmedattfinnadetstödsombehövsförattkommadit.

Allakommerattbehövas.Förutsättningenärbaraattviorganiserararbetslivetpårättsättochgertillräckligtochrättutformatstödtillvarochenattkommapårättplats.

Allamåstekunnafåvaramed.Detskavaraenmedborgerligrättighet.

*

DrygtfemmiljonermänniskoringåriarbetskrafteniSverigeislutetav2014.Avdemärca380000öppetarbetslösa,dvsarbetssökande.Resten–mellan4,8och4,9miljonermänniskor–harettjobb;deräknassomsysselsatta.

Mentilldeöppetarbetslösafårmanläggaöverhundratusensomär

49

latentarbetslösa.Dehadekunnatochvelatarbetaomdetfunnitslämp-ligtjobb,mendeharinteansettdetvaraidéattsökaarbetetillräckligtaktivtförattkunnaräknassomöppetarbetslösa.Summaenhalvmiljonarbetsvilliga.

Ungefärtvåmiljoneriålder15-74årstårheltutanförarbetskraften.Nästanenmiljonavdessaärålderspensionärerochdrygt300000hel-tidsstuderande.Kvarstårca600000somvarkenärålderspensionärerellerstuderande.

Av dessa 600 000 är alltsåmer än 100 000 latent arbetslösa somegentligenskulleviljahaarbete.Menocksååtskilligaavdeandracirka500.000skulletroligenviljaochkunnahaettjobbomdebarakundetroattdetvarmöjligt,t.exomdeerbjödsbrarehabilitering,anpassningavarbetsplatser,arbetsuppgifterellerarbetstider,lämpligutbildningellerpraktike.d.Sådantbrukarvisasigitidernärdetärmeragottomarbete.Dåökarocksåmänniskorsinsiktomattdetvoremöjligtattfåjobbävenfördem.Dåtarmångaantingenstegetattbörjasökaefterarbeteelleråtminstonesvaraomdeblirtillfrågadeattdekantänkasigarbeta.

Ommansummeraralltdetta,somframgåravStatistiskaCentralby-rånsarbetskraftsundersökningar,insermanattdetfinnsmellanenhalvochenmiljonmänniskorivårt landsomärutanjobbmensomskullekunnahaförvärvsarbete.ÄndåharSverigeredanhögsysselsättning,in-ternationellt.

Läggdärtill300000somharjobb,fastbarapådeltid,mensombe-traktarsigsjälvasomundersysselsatta–deskulleviljajobbamerändegöridag.

Tänk, vilken outnyttjad förmåga! Vad skulle alla dessa människorkunnauträttaomdefingerättchanser?

*

En allvarlig fundering: Hur kunde svensk arbetarrörelse låta en stor,doldarbetslöshetväxafram,vidsidanavdenöppna?FastvihadeLåg-inkomstutredningensresultatihändernaredanvidbörjanav1970-ta-let?

50

Dennautredning,beställdavdensocialdemokratiskaregeringenefterdenomfattandejämlikhetsdebattenislutetav60-taletochleddavLO:sledandeekonomRudolfMeidner,hadejuslagitfastgenomsinadelrap-porter,attfullsysselsättningärdenallraviktigastefaktornommanvillåstadkomma ett jämlikare samhälle. I en av delrapporterna, Syssel-sättning,arbetslöshetochförvärvshinder författadavavIngridSjöbergochKentLundqvist,vilkeningickiutredningenslevnadsnivåundersök-ningar,hademanocksåvisathurdetfannsenbetydandearbetslöshetsominteavspegladesidenvanligastatistiken.

Förändringar i arbetslivetgjordeattmånga inte längreplatsadepåjobben. Arbetsuppgifter försvann, tempot i jobbet skruvades upp, ar-betsorganisationer slimmades i den allmänna kostnadsjakten.Männi-skorblevslitnaavsinaarbeten,fysiskt,psykisktellerkanskebådeoch.

Detgjordeslovvärdaförsökmedrehabilitering.Fackenkämpadeförattförbättraarbetsmiljöerochförsökaanpassaarbetettillmänniskornaiställetförtvärtom.Ochmångaarbetsgivareställdeuppochsamarbe-tadeomdetta.

Anpassningsgrupper verkade på många arbetsplatser för att bådesökaanpassaarbetsplatser,medverka tillutbildningochhittanyaar-betsuppgifterfördeanställdasomintelängrekundefortsättamedsinagamla. I anpassningsgrupperna ingick folk från både facket, arbets-givarnaocharbetsförmedlingenmedsyftetattförebyggaarbetslöshet.

Menändå,flerochflerställdesvidsidan.Efterhandbörjademanan-vända förtidspensioneringsomenutväg förde liteäldreanställdaattklara sin försörjning. Förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl.Mångaavdelångtidssjukskrivnavarisjälvaverketarbetslösa.Arbets-linjenkomiskymundan.Tillsistblevkampenmotinflationenuttryck-ligen viktigare än sysselsättningen – i en svårsmält motsättning motarbetarrörelsenstradition.Inflationsbekämpningensattessomöverord-natmålförallpolitik.Ocksådenöppnaarbetslöshetenblevhög.

OchLåginkomstutredningenladesner.

Jagvillhävdaattbetydligtstörreinsatserbordehagjortsförattföre-byggaarbetslösheten,bådedenöppnaochdendolda.Förattökaantaletarbetstillfällen.Menocksårehabiliteraochförkovraiställetförattbarase till att människor fick en viss inkomst. Särskilt tragiskt var attanpassningsgruppernaavolikaskälupphördepå1990-talet.

51

Jaghördetilldeganskamångainomarbetarrörelsensomidebattenförsöktepekapådendoldaarbetslöshetenochföraframidéeromnyainsatser.Mendetblevistortsettverkningslöst.Andrauppgifteripoliti-ken gick före.Ochdessutomminskades insatserna i arbetsmarknads-politiken.

Detgickframtilldeförstaårenpå2000-taletinnandeborgerligafickögonenpådethögaantaletförtidspensioneradeochlångtidssjukskriv-na.Detvar i sammavevasomdebildadeAlliansen.Rasktblev ”utan-förskapet”namnetpådendoldaarbetslösheten.Deborgerligatogöverarbetslinjenfrånarbetarrörelsen.

Utanförskapet fanns. Talespersoner från arbetarrörelsen förnekadeellerbagatelliseradedet.MenAlliansenåandrasidan,framföralltmode-raterna,blåsteuppdettillorimligaproportioner.Deräknadeditsnartsagtallasomintehadeförvärvsarbete.Taladegärnaomdemsom”bi-dragstagare”.

AttSverigeändåhadevärldenshögstasysselsättningsgrad,detkomibakgrunden. Ivalrörelsen2006lätdetsomattvårt landvarettavdemestarbetslöshetsdrabbadeihelavärlden.Såvardetjuintealls,snararetvärtom.Menmycketfannskvarattgöraförattnåännulängre,detvaralldelessant.

Socialdemokratiskadebattörer i valrörelsenhade tafattaochdåligasvar.Deborgerligavannvaletochregeringsmakten.Debörjademedattförsämraa-kassanochsjukförsäkringenochrustanerarbetsmarknads-politiken,somändåinågonmånbidrogtillatthållanerarbetslösheten.Nu skulle ”trösklarna sänkas” till arbetsmarknaden och arbetsovilligalockasochförmåsattsökajobbiställetförattlyftabidrag.

Detvarenuselpolitiksomdeborgerligaförde.Denblevistortsettverkningslösmotarbetslösheten.Mendeborgerligabjödspåensitua-tionsomdeutnyttjadetillåttaårsregeringsinnehavochtillattgenom-föramycketstoraskattesänkningarsomtogbortmycketavsamhälletshandlingskraft.

*

52

Viharalltså storagruppersombordegesmöjlighetattvaramedochmedsittarbetebidratillettbättresamhälleochenbättrevärld.

Vilkauppgifterharviframföross?Vilkabehovfinnsavökadeinsatseravmänskligt arbete? I förrakapitlet försökte jaggeendel exempel: iäldreomsorgen,barnomsorgen,skolanochsjukvårdenfinnsstorabehovavmerapersonalförattgeverksamheternabättrekvalitet.

Dessutomkommerantaletäldrepensionärerattökakraftigtdenär-masteårtiondena.Detställerytterligarekravpåbådeäldreomsorgochsjukvård.Samtidigtkommerstoragrupperavanställdaivårdochom-sorgattsjälvagåipension,vilketökarrekryteringsbehovetänmer.

Vibehövergörastorainvesteringarisåkalladinfrastrukturiensnarframtid. Inteminst förattställaomsamhälletsåattdetblirmerakli-matsmart. Vi måste börja omställningen utan dröjsmål för att vridautvecklingenåträtthåll.Utbyggnadochunderhållavjärnvägsnätetochproduktionavförnybarenergiärviktigaexempel,energieffektiviseringavbostäderettannat.

Vibehöverocksåökabostadsbyggandetkraftigtochgekulturenettrejälthandtag.Samtidigtkandetbehövasenarbetstidsförkortningförattdetskablimindreförslitningavmänniskor.

Angelägnauppgifterisamhälletfinnsdetövernogav.Ochförattklaradembehövsmångaflerhuvudenocharmaränsomdeltarivårtarbetslividag.

I Sverige kommer antalet invånare i demest arbetsaktiva åldrarna(20-65år)attökamedungefärenkvartsmiljondenärmastetjugoåren.Detta enligt de befolkningsframskrivningar som SCB (Statistiska Cen-tralbyrån)gör.

Men befolkningen i övriga åldrar (barn och pensionärer), där för-värvsarbeteinteärsåvanligt,kommersamtidigtattökamednästanenhelmiljon.

2014gårdetpå100personeriålder20-65år72personersoman-tingenärunder20elleröver65.2034kommermotsvarandetalattvaranästan86.Försörjningsbördankommeralltsåattökafördemsomärideåldrarsomiförstahandskasvaraförförvärvsarbetet.

53

Utaninvandringenskulleförsörjningsbördanvaraännustörreförål-dersgruppen20-65år,bådenuochännumerautpräglatomtjugoår.

Avbefolkningen idemest förvärvsaktivaåldrarna,dvs20-64år,ärdetidag81procentsomharettjobb.Medtankepådenåldersfördelningbefolkningenkommeratthaomfemton-tjugoårkundedenandelengotthöjastillca85.Detskullebetydaytterligarecatrehundratusenperso-nersomharettjobb.Iåldernöver65kommerdettroligenattvaracahundratusenfleränidagsomväljeratthaettjobbomdekanfå.Ochdetskulleändåfinnasbehovavflerinvandrarepåarbetsmarknadenänvadprognoserna har räknat med. Av ungdomarna, ålder 15-19, kommertroligenenhögreandelattstudera,såderasdeltagandeiarbetslivetkankommaattminska.

Sammanfattningsvis:Detvore inte felomytterligareenhalvmiljonmänniskorkundedeltaiarbetslivetiSverigeomfemton-tjugoår.Bådemedtankepåangelägnaarbetsuppgiftersombordegörasochdemänsk-ligaresurservikommerattkunnahaförattklarauppgifterna.

Detkommermeddethärperspektivetattblistoraomställningarpåarbetsmarknaden.Mångaskabytafrånvaruproduktiontilltjänsteyrkenochmånganyaskainiarbetslivet.Mendethärkommerinteattgåavsigsjälvt.Detärintebaraattförmedlafolktillnyaarbetenochlåtademgåöverfrånettjobbdirekttillettannat.Detkrävsattmangermänniskorrejälachanserattskaffasignyakompetensersombehövsidenyajobben

*

Vimåstetavälvarapåalla.BådedemsomfinnshäriSverigeochdemsomkommerhit.

Ochallamåstegesordentligamöjligheterattvaramediarbetslivet.Detskavaraenmänskligrättighet.

*

54

VarnågonstansiarbetslivetskulleDubästkommatillDinrätt?

Dendärfråganbordeledatillattjagfickettingåendesamtalmedminvägledareförattgrundligtgåigenomminamöjligheter–mittkunnandepå olika områden, min fallenhet för olika slags jobb, min erfarenhet,minaintressen,vadjagskulletrivasmedochkanskekännaengagemangför.Kortsagtalltsomskullekunnahabetydelseförmittvalavarbete.Kanske skulle studiebesök, anlagstest eller arbetsprövning vara tillhjälp? Och inom vilket område är utsikterna bäst att få ett jobbmednågotsomjagtyckerskullepassamig?Tillsammansbordevi,vägledarenoch jag, efter flera diskussioner kunna komma fram till ett eller fleraintressantajobbalternativ.

Nästafråga:Vadärdetsomhindrarmigfrånattkunnafånågotavdeintressanta jobben? Och hur kanman övervinna hindren? Utbildningsom behövs? Praktik? Arbetsträning? Anpassning av arbetsplats? Re-habilitering?Bordejagkanskeflyttatillenannanort?Mankantänkasigenradolikainsatser,beroendepåminegensituation.

Vadavdettaärnågorlundarimligt,medhänsyntillolikaomständig-hetersommöjligheternaattfåjobbinomönskatområde,kostnaderochutbildningstid?

Underdehärdiskussionernabordeväxaframenhandlingsplansomjagsjälvochvägledarenkommeröverensom.Engenomarbetadhand-lingsplan, värd namnet. Och jag borde kunna få stödåtgärderna sombehövsbekostade,liksomstödavvägledarenunderhelaresanframtilldetnyajobbet.Jagskasjälvrivahindrenochdäreftersökaarbete.Menvägledarenskavisavägentilldeinsatsersombehövs,varjobbkansökasochgemigrådnärdetbehövs.Vara”bollplank”ochgehjälpattorien-tera.

Dethärstödetbörvarochenharätttillgenomenallmänarbetsför-säkring. Liksomenbra ersättning för sin egen försörjningunderhelavägenframtilldetnyajobbet.

*

55

En liten fundering: Visst vore det intressant att få en grundlig inven-teringavvadallasomgårutanjobbellerärundersysselsattaskullekun-naåstadkomma,ellerhur?Vilkaidéertillverksamhetersomkundegörasamhälletochlivetlitebättreskulleviintekunnafåavensådangenom-gång?Ettslagssummeringavallapersonligahandlingsplaner, fastav-personifierad,förstås,detvoreingenomöjlighet,någotviskullekunnafå”påköpet”.Någontingatttänkapå.

*

Detsägsoftaattmanbör”sänkatrösklarna”tillarbetsmarknaden.BådepartiernaidenborgerligaAlliansen,SvensktNäringslivochandraföre-trädarefördetprivatanäringslivettalarsigvarmafördetta.NärAllian-senvillminskadets.k.”utanförskapet”iarbetslivetsåvilldeåstadkom-madettaframföralltgenom”sänktatrösklar”såattflerkanfåjobb.

Derasmetodattfåinflermänniskorpåarbetsmarknadeninnebärattdet skapas en stor låglönesektor, där stora grupper ska arbeta meddåligavillkoriotryggajobb.Härärnågraavreceptenförderas”jobb-politik”,uttrycktaistarksammanfattning:

• Sänktaarbetsgivaravgifterförföretagennärdeharungaanställda• Lågaingångslöner• Mindre krav på utbildning för ungdomar som inte är särskilt

studiemotiverade• Störremöjligheterförarbetsgivareatthalångaprovanställningar

ocholikaformeravtillfälligaanställningar• Skyldighet för arbetslösa att ta jobb framför att få t.ex. arbets-

marknadsutbildning.Arbetsförmedlingskaenligtdettasynsättgåutpåattläraochförmåarbetslösaattsökajobb,nästanvilketsomhelst. Inteatt stödjaarbetslösaattgörasig rustade föratt sökajobbsomkräverandrakompetenserändeharidag.

• Rut-avdrag fördiverses.k.hushållsnära tjänsterochbidrag tillföretagförattsysselsättaarbetslösamedenklarearbeten.

Borgerlig”jobbpolitik”gårutpåattförmåmänniskorattsökaarbete,

vilketsomhelst,utanegentligtankepåhurarbetetpassarfördemochtarvarapåderasmöjligheter.Ersättningarnavidarbetslöshetskavara

56

låga,villdeborgerliga;dearbetslösaskafåsatthellretajobbmeddåligavillkoränunderenövergångstidlevapåersättningarfrånsamhälleellersocialförsäkringar,vilkadärförbörhållassåknappasommöjligt.

Menersättningarfråna-kassorharaldrigvaritsåhögaattdeutgjortlockande alternativ till lön från förvärvsarbete. Den som tror att folkbörjarsökaarbetedärföratta-kasseersättningenblirännulägre,annatänienstakaundantagsfall,denharsäkerligenaldrigupplevthurdetärattvaraarbetslös.

Apropåatt”sänkatrösklar”ochökasysselsättningenijobbmeddåligavillkor:”Detfinnsingadåligajobb”,sägeroftadesompläderarför”trös-kelsänkningarna”.Menvarförskadådessajobbbetalassämreänandra?Ochvadärdet för idéattbekämpaarbetslöshetmedatt försöka få inmänniskorilåglönejobbnärdetärsådanasomihöggradkommerattrationaliserasbort?

Bättremåstevaraattgemänniskormöjligheterattväxa,såattvarochenkanklivaöverallatrösklartillbraochpassandejobb,somgergodaarbetsvillkor.

Allamåste fåmöjlighet att växa.Och vi bör ta till varamänniskorsförmågaochmöjlighetersåvälsommöjligt.

*

Tankenmeddenklassiskasocialdemokratiskaarbetsmarknadspolitik-en,sådandenutveckladesfrånslutetav1950-taletochframåt,uttryck-tessåhäravGöstaRehn,LO-ekonomensomvardennapolitiksfrämsteinspiratör:"Attgeåtvarjemänniskarättenattbliherreöversittegetöde."

Arbetsmarknadspolitiken var en stor frihetsreform. Och den hadegrundläggandebetydelseförsträvanmotfullsysselsättning,somsvenskarbetarrörelsedrevframgångsriktunderårtionden.

*

57

EnköpingsochSödertäljearbetarekommunermotioneradetilldenso-cialdemokratiskapartikongressen2013omenallmänarbetsförsäkring.

Motionenföreslogattpartietunderkongressperioden2013-2017skaprövaomensådanförsäkringskullevaraenanvändbarvägiarbetetförfullsysselsättningochdetgodaarbetet.

Jagvarenav fempartimedlemmarsomväcktemotionen:LarsAgochSuneGidgård iStockholm,HelmuthFöll iEnköpingochStigLahtioch jag i Södertälje. Vi ville – och vill fortfarande - genom en allmänarbetsförsäkringåterupprättadengodaarbetsmarknadspolitiken.Ochvivillvidareutveckladen,tillännuhögrekvalitetochomfattningännärdenvarsombäst.

VivillbortfråndensituationsomvihariSverigeidag,närmångajobbintekantillsättasdådetintefinnssökandesomarbetsgivarenvillha,samtidigtsomhundratusentalsärarbetslösa.Arbetsmarknadspolitikskarustamänniskorföratttadejobbsombehövergöras.Jobbsomdeharförutsättningarochintresseför.

Vivillbortfråndensituationdärmångaharresigneratoch,meddetsätt som arbetsförmedlingen nu kommit att fungera, finner sökandetefterjobbmeningslöst.Hosdemvillviväckanyfikenhetenpådeegnamöjligheterna.

Arbetsförmedlandetskahaenheltannanutgångspunkt,ettnyttar-betssätt,intesåmycketpiskorochmorötter.Detkräverstoraochoftahittillsoprövadeinsatserförutbildning,rehabilitering,praktik,arbets-prövning,vägledningochmycket,mycketannat.

Detkostarpengar.Mycketpengar,tillattbörjamed.Menbetydligtmindreefterhand,närsamhälletkanfålägrekostnaderförarbetslöshetochskatterfrånväxandearbetsinkomster.

Ettskältillattviföreslogenallmänförsäkringfördetta,betaladavenlikaallmänarbetsgivareavgift,ärattdetskagåattbådaupptillräck-ligtmedresurserförverkligtgodarbetsmarknadspolitik.

Detskavaraenlagfästmedborgerligrättattfådettastödattkommainiarbetslivet.Antingenmannuharförloratsittjobbellersökerjobbförallraförstagången.Detärettannatviktigtskäl.Detskaaldrigblisom2006-2007,närdeborgerligaeftersinvalsegerisinförstabudgetströkbortstoradelaravdearbetsmarknadsåtgärdersomfanns.Såenkeltska

58

deintekunnaförsvinna.Dethärskavaraenlagfästrättfördenenskilde,ekonomisktgaranteradiensocialförsäkring.

Ett tredje skäl att bygga samman arbetslöshetsförsäkring, arbets-marknadspolitik,rehabiliteringochgärnasjukpenningförsäkringvisasav självanamnetarbetsförsäkring.Alltså intearbetslöshetsförsäkring.Detärviktigtattintebaraförsäkrainkomstenmotbortfall,utanattför-säkramöjligheterna att få jobb,möjligheterna till en framtid.Det harsagtsoma-kassanattdenskavaraenomställningsförsäkring.Mengördendåtillenomställningsförsäkring,ensomverkligenledertillomställ-ning!

Ettfjärdeskäl:Starkareställningförfacketilönepolitiken.Entredje-del av arbetskraften i Sverige (ålder 16-64 år) står i dag utanför a-kassorna.Menavdemsomverkligenblivitarbetslösaär,grovträknat,tvåtredjedelaroförsäkrade.Detärettoerhörtsvårthinderfördetfack-ligaarbetetattsäkraanständigalönerochgodaarbetsvillkoriövrigt.

Mellan100.000och200.000arbetslösasomleverpådets.k.grund-beloppet(320krperdag,knappt7.000permånad)ellerännumindre-delockasvarjedagatttaarbetetilldåligavillkor,oftasämreänvillkoreni alla kollektivavtal. Det skapar en underbudskonkurrens om arbets-villkorensomgårpåtvärsmotalltfackligtarbete.Dethindret,hotet,villvitabort.Allaharrätttillanständigalevnadsvillkorochfacketsomför-sökerupprätthålladettaskadåintemotarbetasavlönedumpning!

Ettfemteskäl:Möjlighetertillförebyggandeåtgärdersomminskarutslagningurarbetslivet.Vårtankeärattenallmänarbetsförsäkringskakunnaskötasgemensamtavarbetsmarknadensparterpådedelaravar-betsmarknadendär de träffar kollektivavtal omdetta. Så kallade om-ställningsavtal.Sådanaavtalfinnsredanidagpåenradområden,ochikraft av dessa arbetar Trygghetsfonden (för LO/Svenskt Näringsliv),Trygghetsrådet(PTK/SvensktNäringsliv),Trygghetsstiftelsen(fördenstatligasektorn)ochnusenastOmställningsfonden(pådetkommunalaområdet).Medflera-totaltfinnsetttiotal.

Dehärorganenförparternahjälpermänniskorsomblivituppsagdaavettellerannatskälattfinnanyajobb.Framföralltgerdepersonligvägledningtilldemsomblivitutanjobb,ochdetharfungeratbetydligtbättre än arbetsförmedlingensmotsvarande verksamhet på senare år(s.k.”coacher”t.ex).

59

Alliansregeringensinitiativmedattlåtaarbetsförmedlingenhyrain”coacher”,”etableringslotsar”etc.harinneburitattenigrundengodidémedpersonligavägledareharförfuskats.”Coacher”och”lotsar”harintekommitattarbetapåettseriöstochgenomtänktsättsommanskullehakunnatgöra.

Dehäromställningsorganenmeduppdragfrånarbetstagare-ochar-betsgivarparternaharbegränsadeegnaresurserattt.ex.bekostautbild-ning.Ienallmänförsäkringskulledefåtillgångtillallatänkbaraarbets-marknadspolitiskamedel.Påsåsättskullemanfåenkombinationavgodpersonligvägledningochverkningsfullaåtgärderförattgemänniskornykompetens.

Menomställningsavtalenkannåett styckevidare:Dekan initieraochbliettstödförförebyggandeinsatserpåarbetsplatserna,såattmansålångtmöjligtförhindrarmänskligförslitning-fysiskellerpsykisk-iarbetet och på så sätt motverkar utslagning ur arbetslivet. Anpass-ningsgrupperna,sommedstorframgångverkadepåmångaarbetsplat-serpå1970-och80-talen,medrepresentanterförfacken,arbetsgivarnaocharbetsförmedlingen,börkunnaåteruppståinågonform.

Ettsjätteskäl:Inflytandeförarbetstagarna.Förebyggandearbetepåarbetsplatsernaöppnarmöjlighetertillökatinflytandefördeanställdaochförfacketöverarbetsplatsersocharbetsprocessersutformningochöverarbetsorganisationen.

Ettsjunde:Rättvisan.Enstorochväxandedelavarbetsmarknadenbestårnuavtillfälligajobb,deltidsjobb,"inhopp"medkortvarseljustdåarbetsgivarenbehöver,ochsåvidare.Därfinnsmångasomkommeratthamycketsvårtattensarbetaihoptillettarbetsvillkorförattkunnafåersättningfråna-kassa.

Hurbramanängörnuvarandea-kassaochävenomåtskilligasomlämnata-kassan2007ochsenarekommerattkommatillbakasommed-lemmar,såkommerändåmångaattståutanföromkassanärfrivilligochdelvisbetaldmedegenavgifter.Vikaninteförmenastoragrupperrättentillhyggligersättningomdeblirarbetslösa.Allrahelst intesomdetärfrågaomgruppermedsärskilthögaarbetslöshetsrisker.

Ettåttonde:Bättreriskspridning.Enobligatoriskförsäkringspriderriskernaöverettstort försäkringskollektiv,vilketärenstyrkaförallaallmänna socialförsäkringar.Mankan ge försäkringsskydd åt grupper

60

medstoraarbetslöshetsrisker,somannarsaldrigskullekunnaförsäkrastillrimligaavgifter.Avgifterbörbetalasinföralla,solidarisktöverhelaarbetsmarknaden.

Ettnionde:Sysselsättningen.Enallmänarbetsförsäkringskulleföraoss en god bit på vägenmot full sysselsättning.Många,många av deledigajobbsomstårvakanta(50.000islutetav2014,enbarthosArbets-förmedlingen)skullekunnafyllasavpersonersomidagärarbetslösa,omdetgavsbättremöjligheteränidagfördessaarbetslösaattstärkasinkompetens.Fullsysselsättningärdefackligaorganisationernasbästastödikampenförbättrearbetsvillkor.

Etttiondeskäl,slutligen:Attharådattvaramed.Detbörvaralättareatt värvamedlemmar till facketomman slipper egenavgifterna till a-kassan.Dåfinnsstörremöjlighetattfårådmedavgiftentillfacket.

Detdärsistabrukarväckainvändningarhosmångafackligtaktiva,somanser attdet är lättare att få folk attblimedlemmar i facketomfacketocksåharhandoma-kassan.Deärräddaförattdenfackligaorga-nisationsgradenskullesjunkaallvarligtomförsäkringenvidarbetslös-hetskullebliobligatoriskochdenkopplingmellanfackocha-kassasomfinns-denärnumeramestsymbolisk-därmedskulleupphöra.

Dennafrågahartillstoradelarblockeratheladiskussionenomenallmänarbetsförsäkring.Mångaharundvikitattöverhuvudtagetdisku-teravåridé,avrädslaförattfråganomettobligatoriumskullekommaupp.

Detärsantattdenhistoriskakopplingenmellanfackocha-kassorharspelatenstorrollföratthöjaochupprätthålladenfackligaorganisa-tionsgraden.

Menmyckettalarförattdetsambandetblirsvagareochsvagare.All-rahelstsomdetnumeraråderenidetnärmastetotalboskillnadmellanfackförbundocha-kassor;deharheltolikapersonal,mankanvaramedifacketutanatttillhöraa-kassanochviceversa,a-kassornasverksam-hetkontrollerashårtavstaten,somocksåbestämmervillkorenförderasverksamhet.

Detfinnsmångaandraochbättreargumentförattvärvamedlem-martillfacket,argumentsomharmeddagensverklighetattgöra.Attdenfrivilliga a-kassan skulle vara skäl förmånga att gåmed i facket, detargumentetbordevägalättjämförtmeddenstarkareställningsomen

61

allmänarbetsförsäkringkangedefackligaorganisationerna.Bådelöne-politisktochimöjlighetertillinflytandepåarbetsplatserna.

Detvoreverkligenskadaomdennatveksamhetomdenuvarandea-kassornasanknytningtillfacketskullehindraengrundligdebattomheladenna reformidé och demånga andra aspekter och frågor som finnskringden.

Ikortadraginnebärvåridé:

• Att var och en som är arbetslös och söker jobb ska ha rätt tillvägledningavenpersonligvägledare.Tillsammansmedvägleda-renskamangöraenvälgenomarbetadpersonlighandlingsplanförarbetssökande,praktik,utbildning,rehabilitering,anlags-ocharbetsprövning,bostadsanskaffningpåennyortellervaddetnukanbli frågaom.Handlingsplanenskagivetviskunnareviderasefterhand,allteftersomnyaomständigheterkommertill.

• Atthandlingsplanenskautgåfrånvarsochenspersonligaförut-sättningar, intresse och engagemang, somunderdet att planenutarbetasskaprövasochvägasmotdenfaktiskaverkligheten:Vil-kaärderealistiskaförutsättningarnaförattfåettbrajobb,medrimligainsatseravutbildning,rehabiliteringetc,ochmedhänsyntillefterfråganpåarbetsmarknaden?

• Attvägledarenskavara"vägenin"iförsäkringenfördenenskil-desökande-honellerhanskaintebehövairraomkringtillolikainstanserförattsökahjälpochstödavolikaslag,intehamna"mel-lanstolarna"någonstans.Vägledarenskagivetvis intesvara föralltingmenhelatidenvisavägentillutbildningar,expertersombehöveranlitasetc.Ochgerådochuppmuntran!

• Attvarjevägledaresamtidigtinteskavägledaflerpersoneränatthon/han kan ägna var och en tillräckligt med tid och engage-mang.Erfarenhetsmässigtintemerän15-20personersamtidigt.

• Att förslaget till handlingsplan sedan ska godkännas av försäk-ringeninnandenbörjarsättasiverket.

• Att den sökande, så länge man arbetar med att upprätta ochdärefterföljahandlingsplanen,harersättningfrånförsäkringen,

62

enersättningsomdetgårattlevadrägligtpåochsomstårirela-tiontilltidigareinkomstfördemsomhaftsådan.Ommaninteföl-jerplanenupphörersättningen.Tidensommanfårersättningkanvarierafrånfalltillfall,beroendepåomständigheternaförvarochen.Ersättningsnivå,"golv"och"tak"skagivetvisvaraklartbättreänidagensa-kassor.

• Att kostnaden för försäkringen ska betalas av arbetsgivareav-gifter.Ingaegenavgifter.

• Attförsäkringenskakunnaskötasavarbetsmarknadensparterpådelaravarbetsmarknadendärparternasluterkollektivavtal(om-ställningsavtal)omdetta.Avtalsomparternagivetviskanbyggapå, t.ex.med uppgörelser om förebyggande insatser på arbets-platserna.

• Attstatenskaansvaraförförsäkringenpåövrigaområden,t.ex.förnytillträdandepåarbetsmarknaden.

• Attman ska överväga att slå samman Arbetsförmedlingen ochFörsäkringskassantillenendamyndighet("Trygghetsverket"?).Dettaförattminskariskenförattfolk"bollas"mellanolikainstan-ser.

• Attmansamtidigtskaövervägaattslåsammansjukpenningochersättningvidarbetslöshettillenendasortsersättning.Dettabl.a.förattreglerochersättningarskabliprecisdesamma,vadänan-ledningenärtillattmanärförhindradattförvärvsarbeta.

Hurstorakostnadernaochavgifternaskullebliochhuravgifternabörkonstruerasmåsteutredasnärmare.Förattgeenallmänuppfattningomstorleksordningarkannämnasattdenallmännaarbetsmarknadsavgiftom2,64procentpålönesummansomtasutgersammanlagtca40mil-jarderkronor.Totaltkostararbetsmarknadspolitiken(inklusivearbets-löshetsförsäkringen)2015ca70miljarderkronor förstaten,avvilketalltsånettoca30miljarder(ca70-40)betalasdirekturstatskassan.

Enstordelavdessa30miljarderbetaladesåandrasidanavmedlem-marna i a-kassorna. Deras egenavgifter har höjts kraftigt, ochmångamedlemmar har därför lämnat kassorna. Efter hand har avgifternasänktsnågotigen,ochkassornatagitigenendelavminskningen.

63

Omarbetsmarknadsavgiftenhöjstillfemprocentavlönesummangerdetca75miljarderkronor,etttillskottmedca35miljarderkronorsomkananvändasförenambitionshöjninginomdentänktaramenförenall-mänarbetsförsäkring,inklusiveattmanheltskulleavskaffadeenskildasmedlemsavgifter(idagtotaltcaåttamiljarderkronorperår).

Detärangelägetattåterställavillkoreninuvarandearbetslöshetsför-säkring tillvaddevar innandeborgerliga försämradedeneftervalet2006samtatt inkomsttakethöjsväsentligt.Något somocksådennyaS/Mp-regeringen föreslog i sin vårändringsbudget 2015 och som närdettabrevläsesocksåharbeslutatsavriksdagen.Menilängdenkommerdetta inteattvara tillräckligtmeddeambitionersomarbetarrörelsenbörhanärdetgällerförhållandenaiarbetslivet.

Vihararbetatmeddenhäridénsedan2006.VibörjadestraxefterattSocialdemokraternahadeförloratvaletpåfråganomjobben.

Alltflergerossrättnärdetgällerolikainslagivåridéomenallmänarbetsförsäkring.

PartiordförandenStefanLöfvénharisinkritikavarbetsförmedlingenavidagsagtattdetvorebramedolikaaktörernärdetgällerarbetsför-medling,aktörersomkanfåansvaret förvissaavsnittavarbetsmark-naden.Ochhanharsagtattarbetsförmedlingenmåstejobbapåettbe-tydligtmeraktivtsätt.

De gemensamma organ som parterna på arbetsmarknaden harinrättatföratthanteradeomställningsavtalsomträffatsförolikadelarav arbetsmarknaden är, somvi ser det, utmärkta exempel på aktörersom skulle kunna få ökat ansvar. Samt få större resurser att sätta indirektaåtgärdersomstödförmänniskorsombehöverkommatillbakainiarbetslivet.Ivårmotionföreslogviattdeskakunnafåjustensådanroll.Samtettbetydligtaktivaresättattarbetamedarbetsförmedlingänvadviseridag.

TomasEneroth,viddentidenSocialdemokraternas talespersonnärdetgällersocialförsäkringar,saenligtDagensNyheter28/112012attarbetslöshetsförsäkringenocksåbordekunnainnefattaaktivaåtgärderförattgöradetlättarefördenarbetslöseattkommainpåarbetsmark-naden.Justdenidésomärenbärandetankebakomvårmotion:Arbets-marknadspolitik,rehabiliteringocharbetslöshetsförsäkringbörbyggasihoptillettfungerandehelt.

64

Ocksåfackligaorganisationerbörjarsällasigtilldemsomkantänkasigenobligatoriskförsäkringsåattintealltförmångaskaståutanför..EttviktigtexempelpådettaärByggnadsarbetareförbundetsavdelningStockholm-Gotland("Bygg-Ettan")sommotioneradeomdettatillLO-kongressen2012.

Menvikännerocksåattdetfinnsoklarheteriidén,punkterdärviärtveksammaomhurdenbörutformas,viärbereddapåattdetkanfinnasstötestenarsomivärstafallinnebärattmanmåsteväljaandravägarändennaförattförnyaarbetsmarknadspolitikochsocialförsäkringar.Menvitrorändåpådengrundläggandeidénbakomenallmänarbetsförsäk-ring.

Tillexempelärviosäkrapåvadsomärbästautformningenav för-säkringennärdetgälleravgränsningenmotdenallmännautbildningenochmotstudiemedelssystemet.Varskaskolansansvarslutaocharbets-försäkringens ansvar börja? Hur ska studier vid universitet och hög-skolorsamordnasmedarbetsförsäkringen?Vilkenåldersgränsellervil-ka åldersgränser ska vi ha för när försäkringen ska börja respektiveupphöraattgälla?

Socialdemokraterna har också fört fram idén om en ”kompetens-försäkring”somskullegaranteraattalla fickrätt tillenvisspersonal-utbildningellerliknandeförattökaochaktualiserasinakunskaperochsinkompetensidetegnaarbetet.Möjligheternatillsådanutbildningharhittillsvaritmycketojämntfördelade.Allabordefådelavsådanamöjlig-heter.Detlivslångalärandetbordejuocksåpräglahelavårtutbildnings-väsenochvaraenavgrundernaförsamhällsutvecklingen.Rättenatttastudieledigtbörkombinerasmedenrimligersättningförinkomstbort-fall.Kanävendehäruppgifternaarbetasinienallmänarbetsförsäkring?Ellervoredetattbyggainförmångauppgifteriförsäkringen?Börmaniställetsökaandravägaratttillgodosedemycketangelägnabehovenavlivslångtlärande?

Detfinnsännumerattdiskuterainnanmantarställning.Våratankarfårbetraktassomen idéskissattutgå ifrån,ävenomdennapåendelpunkterärganskadetaljeradförattviskakunnabeskrivaidénsåkon-kretsommöjligt.Menförutomattvisjälvahelhjärtat trorpådestoradragenivåridéärviövertygadeomtvåsaker:

Idénärsåpassgodattdenförtjänarattgenomlysaspåallvaravenarbetsgruppsombeståravpersonersåvälmedförankringipartietsom

65

ifackligaorganisationer.Sålångttrorviattallabordekunnavaraensemedoss,alldelesutanattmanbehöverhatagitställningtillsjälvaidén.

Vikundeinteövertygapartikongressen2012omattundersökavåridénärmare.Mendenharpåingetsättblivitinaktuellgenomdetta.Ochdenkommerattvaraaktuell länge.Vikommeratt taupp frågan igen,övertygadeomattdentillsistskatasupptilldiskussionpåallvar.

Vibehöverframåtsyftandereformerattslåssför.Reformersomkanengageraochentusiasmera,intebaraaktivaipartierutanstoraskarorväljare.Enallmänarbetsförsäkringtrorvimycketvälkanbliensådan.Deborgerligamåföreslåenobligatorisk,statligarbetslöshetsförsäkring.Mentankensomviväcktärnågotmycketmer.Enfrihets-ochtrygghets-reform.Enallmänarbetsförsäkring.

66

Kapitel5

Rivsegregationensmurar

SverigedemokraternaharpekatutinvandringentillSverigesomdetalltannatöverskuggande samhällsproblemet.Riskenär stor att de lyckasövertygastoradelaravsvenskafolketomattdettaskullevarasant.

AttinvandringentillSverigejustnuärstorställerossnaturligtvisin-förproblem.Menproblemenärhanterligaochabsolutintedeendavihar.VikanjujämförameddeproblemsomgrannländernatillSyrienochIrakharmedatttahandomsinaflyktingströmmarochdeproblemsomflyktingarnasjälvahariflyktinglägervidgränsernadär.

Vigörkloktiattavdramatiserafråganochjobbaintensivtmedinte-grationenavdenytillkomnasvenskarnaivårtsamhälle.Detkanvibliganskaduktigapå,baraviläggermankentill.Ochlyckasvibrakommerviocksåatthatjänaträttsåmycket,viiSverige,påatthafåttettganskaungt befolkningstillskott somhar enhelmassa användbart kunnandemedsigibagaget.

Tänkbara:Ensextonåringsomharvuxitupphärilandetharkostatsina föräldrar och samhället fleramiljoner under uppväxttiden imat,kläder, bostad, skolaochmycket annat.När enperson i tonårenellernågotäldrekommertillSverigefrånettannatland,såharvidettanästanalldelesgratis.Ifallmannuintevärderardetihumanitetutanipengar.Omdetkostarnågrahundra tusen i atthjälpavederbörande in i vårtsamhälleochvårtarbetsliv,såblirdetlängdenenmycketgodaffär.

Dethärärnågotsomviabsolutmåstelyckasmed.Detärbåderättvistochekonomisktbra.Detärocksåenförutsättningförattviskamotverkaattfrämlingsfientlighetochtrångsynthetbrederutsig.

*

67

EnbraarbetsmarknadspolitikidenandasommedframgångbedrevsiSverigeunderenstordelav1900-taletskulleöppnanyamöjligheterförnyanlända invandrare. Särskiltomdennapolitik ingår i enallmänar-betsförsäkringsomjagbeskreviförrakapitlet.Denyanländaskullemedsådantstödlättarekommainiarbetslivetochidetsvenskasamhälletutanonödigadröjsmål.

UtlandsföddahararbeteiklartmindregradänpersonerföddaiSve-rige.TillendelberordettapåattmångaharvaritganskakorttidiSveri-ge.Menspråksvårigheter,bristandekontaktnätochävenfördomarhosarbetsgivareharbetydelse.

Flyktingarochanhörigatilldemharallrasvårastattkommainpåar-betsmarknaden.TvåflyktingaravtreharjobbeftertioåriSverigevisarenundersökningavdemsomkomtillSverigeåren1997-1999.Detärbramycketmindreändetbordevara.

Hurstabildennasysselsättningärärosäkert.IDagensNyheter4mars2015kundemanläsaattflyktingarsomkomtillSverige2004eftertioårinteharhögremedianinkomstän11.000kronorpermånadochattmångaärberoendeavförsörjningsstödfrånkommunen.

Arbetslöshetenblanddeutlandsföddaäröver17procent(uppgifterfrånandrakvartalet2014).Blandinrikesföddaärdenknapptsjupro-cent.Detärocksåhögtmenblanddeutlandsföddaärdenalltsåmerän10procentenheterhögre.Skillnadenmotsvararmerän100.000perso-nersomskullehaett jobbomdenöppnaarbetslöshetenblanddeut-landsföddaskullegåned till sammanivåsom fördemsomär födda iSverige.

Detärenutmaningförpolitikenattsetillattmänniskorsomkommerhitfrånandraländerocksåkommeriniarbetslivetisammautsträckningsomandra.

Detärsärskiltviktigtmedsnabbainsatser.SåsnartdetöverhuvudtagetärmöjligtefterankomstentillSverigebördesomkommerhitfåstödochhjälpattkommaiarbete.Julängretidengårinnandess,destosvårareblirdet.

Allramestberoendeavsnabba insatser förattkomma i jobbärdemånga flyktingar som kommit hit de allra senaste åren. Ökningen avflyktingströmmenskärperkravenpåpolitiken.

68

Denstoraflyktinginvandringenställervårtsamhälle införuppgifterdär en allmän arbetsförsäkring skulle vara en alldeles särskild styrkaochgestoramöjligheterattfåinnyanländaidetsvenskasamhälletpåettpositivtsätt.

Redankorttidefterankomstenkandådennyanländabörjadiskus-sionermedenpersonligvägledareomenhandlingsplan.

Processenmåstebörjamedattnoga ta redapåvaddennyanländapersonenkanochharförkvalifikationermenocksåvadhonellerhanärintresseradavochhelstavalltskulleviljaarbetamed.Detsomkallasför”validering”, det vill säga värdering av tidigare betyg och av kompe-tenserpåolikaområdenbliravstorbetydelse förhurdenpersonligahandlingsplanenskautformas.Ochintebarameritersomfinnspåpap-perbörvärderasutanocksåandrakunskaperochfärdigheter.Detkanblitidskrävande,menmanmåstesatsanogmedtidochresurserpådettaförattkunnagörarättbedömning.

Frånförstastundskanaturligtvisdennyanländabörjalärasigsven-ska språket. Så snart det går ska undervisningen kompletteras medspråkpraktik på arbetsplatser där svenska är det normala samtals-språket.Alltså:endelavutbildningenpåskolbänken,varvatmedvissadagarpåenarbetsplats.

Parallelltmedutbildningenigrundläggandesvenskaskaförberedel-sernafortsättaförattdennyanländaskakommainiarbetslivetpåettbrasätt.Närden”skräddarsydda”handlingsplanenärklarskamanbörjadenkompletterandeutbildningochdeandra förberedelser somstår iden.

Deproblemsomuppstårisambandmedhögflyktinginvandringkanvisserligenvarastoraibland.Menintevärreänattdegåratthantera.Ettviktigt medel för detta är en genomtänkt arbetsmarknadspolitik därmanliksomförrärbereddatttatillokonventionellamedel,omdetskullebehövas.

Denborgerliga regeringen tänkteändåganska rättnärden införde”etableringslotsar”ochindividuellahandlingsplanerförnyanlända.

Mengenomförandetblevhafsigtochkomattmotverkasittsyfte.Detförstördeengodidé.Detskullehabehövtsbetydligtmeraresurserförvägledning än de i all hast anskaffade ”lotsarna”. De var ofta inte ut-bildadeförsinauppgifterochjobbadeimångafallförlycksökande”ak-

69

törer”påen”marknad” för integration.Måletvarattsnabbastmöjligtplaceradennyanländaiett jobb,utannärmaretankeomvilkamöjlig-hetersomfannsatttavarapåhospersonenochihennes/hanskompe-tensochengagemang.

Arbetsförmedlingensnya ledningavskaffademedrättaetablerings-lotsarna i början av 2015 för att börja ersätta demmed vägledare iarbetsförmedlingensegenregi.Medenverksamhetuppbyggdpåenall-mänarbetsförsäkringochgrundidénbakomdenkanman få ett ännubättreverktygförattgenyanländagodplatsidetsvenskaarbetslivet.Detkangebraintegration.

*

Bostadspolitiken måste också användas medvetet som ett verktyg iintegrationen avnyanlända till Sverige, i nära samspelmed skol- ocharbetsmarknadspolitik.

Dethärbörmanbetonaalldelessärskilt:Inärasamspelmedannanpolitik.Detärabsolutnödvändigtpåallamöjligasamhällslivetsområ-den,attolikaverksamhetersamverkarförattdetskablisåeffektivtsommöjligtochförattåtgärdernaskastödjaochinteriskeraattmotverkavarandra.

Denökadeinvandringen,bådeavflyktingarochandra,ställergivetviskravpåflerbostäderistörstaallmänhet.Detharocksåblivitenomfat-tande trångboddhet i vissa stadsdelar där det bor särskiltmånga ny-anlända.

Densåkalladeebo-lageninnebärenrättförflyktingarattiställetförattboiMigrationsverketsflyktingboendenkanväljaannanbostadsomdeharskaffatsjälva.Dendelavbidragettillderasförsörjningsoman-narsdragitsavsomhyrakandåanvändasförhyraavdenbostaddesjäl-valetatupp.

Dettaharmedverkattillattdetärmycketvanligtattintebaraensam-ståendepersonerutanhelafamiljerborinneboendehoslägenhetsinne-havaresomursprungligenkommerfrånsammalandsomdesjälva.Intesåsällanbordehossläktingarellerpersonersomkommerfrånsamma

70

trakt.Påsammalägenhetsdörrkandet intesåsällansittaenradpap-perslapparmedolikanamnpåpersonersomborilägenheten.

Detkangivetvisoftavarabraförnyanländasmöjlighetattorienterasigidetsvenskasamhälletochfåenförstahjälptillenbrastartomdekanstödjasigpåsläktingar,gamlavännerochandralandsmänsomvarithär en tid.Ochenkänsla avotrygghet av att annars vara ensam i ettfrämmandelandkanförhindrasavattmanärinärasläktingarssällskap,den betydelsen ska inte underskattas.Men detta går ofta alldeles förlångtsåattdet ledertillattgrupperisolerarsig.Enisoleringsombörbrytas.

Attbyggabostäderikommunersomhittillshartagitemotfåinvand-rareärsjälvklartviktigtförattfördelningenmellanolikakommunerskabli rimligare.Menockså ikommunermedhögandel invandrare,kon-centreradetillvissabostadsområden,ärdetimångafallangelägetmedetthögtbostadsbyggande,bådeförattbrytagruppersisolering,lindrasegregationenochminskatrångboddhetochallmänbostadsbrist.

Ommanbyggeriandraområdenänderedaninvandrartätaharmanennymöjlighetattnåenallsidigsammansättningavbefolkningen.Ungamänniskor,bådeensamståendeochfamiljersomhetteftertraktarennybostad,äldresomsökerenmindre lägenhet, flyktingfamiljersomintelängrebehöverboinneboende,allakanfåenchansattetablerasigdär.Kontakter med grannar och skolkamrater hjälper till att utveckla deutlandsföddasochderasbarnsförmågaatttalasvenska,ochsåvidare.

IntesåsällanharjaghörtfamiljersominvandrattillSverigeochboriettområdesomnästanheltbefolkasav invandrareklaga: ”Härbor juingasvenskar.Jagvillhakontakterochbliendelavdetsvenskasamhäl-let.Menidethärområdetborbarafolksomkommithitfrånandralän-der.Mångafrånsammalandsomjagsjälv.”

Bostadspolitikenäravcentralbetydelseommanvillhaengodinte-gration av nyanlända till Sverige. Denmåste gå hand i handmed an-strängningarnaförattdeskakommainiarbetslivetochutvecklasven-skaspråket.Ännuettskälförenframsyntbostadspolitik.(Sevidarekap.8”Ettnyttmiljonprogram”!)

*

71

Manbordesättastorafrågeteckenförsystemetmedfriskolor,skolpengoch fritt skolval i sambandmed integrationen.Det systemet germöj-ligheterförfamiljermedmera”svensk”bakgrundattlåtasinabarnläm-na skolor därmångabarn från invandrarfamiljer bor. Följdenblir attvissaskolordominerasavbarnmedandramodersmålänsvenska.Manmissardåattfärdigheternaiattuttryckasigpåsvenskautvecklas,intebara på lektionstid utan också under raster, fritid och samvaro medskolkamrater.Såävenkunskapenomkulturellaochsociala”koder”ochomdetsvenskasamhället.

Dethärärensvåravvägningsfråga.Detfriaskolvaletharocksåsinafördelar.Ävenförintegrationen.Tillexempelnärbarnfråninvandrar-familjerväljerattgåiskolordärelevsammansättningenärmeranormalochdärframföralltspråkutvecklingenisvenskablirbättre.Mankanskefårfunderaytterligareettvarvinnanmanföreslårattdetfriaskolvaletskaslopas.Kanskekandetbegränsaspånågot intelligentsätt, jagvetinteriktigt.Ochdeallraflestaskolbarnochderasföräldrarväljerjuävenidagattgåidenkommunalaskolasomliggernärmastdärdebor.

Men:

• omarbetsmarknadspolitikenbyggsut,helstiformavenallmänarbetsförsäkring,

• ombostadspolitikenkanmedverkatillattsammansättningenavbefolkningenblirmeraallsidigibostadsområdena,

• om skolans resurser fördelas bättre mellan olika skolor medhänsyntillderasverkligabehovoch

• omskolornaskontaktermedarbetslivetkangeelevernakontaktmedocherfarenheterav förhållandenapåbraarbetsplatser,dåtrorjagvikankommatillrättameddensegregationsomfinnspåmångahållidag.

Viärallavärldsmedborgare,föddamedsammarätttilletthyggligtliv.

72

Kapitel6

Schystavillkorijobbet

I slitsammaoch otrygga jobbbetalar de arbetande endel av produk-tionskostnaderna med minskat välbefinnande och försämrad hälsa.Kroppsligenellerpsykiskt,intesåsällanbådadera.Kostnadersomaldrigkommeruppsomposteriresultat-ellerbalansräkningar.Företagmedmåletattgestörstamöjligavinst,uttrycktipengar,noterarintesådant.Derassträvandenärattundvikakostnaderochkravsomkommerfråndemsomutförarbetet,kravpåattdearbetandeskafåsindelavpro-duktionsresultatetochslippabetalamedendelavsigsjälva.

Fackligt arbete, kollektivavtal, politisk kamp, lagar och regler kanskyddadearbetande.Företagsomdrivsivinstintressedäremotvillhaarbetskraftsomkanvara”flexibel”ochanpassasigtillvillkorsomderasverksamhetställerupp.

*

Attståtillförfogandepådetidersomföretagetbehöver,ochingentingannat, det är en egenskaphos arbetskraften sommånga arbetsgivaregärnavillse.

En ny och mycket otrygg arbetsmarknad har vuxit fram de allrasenaste årtiondena. En utkantsarbetsmarknad,med sämre och otryg-garevillkoränpådenövrigaarbetsmarknadendärfastaanställningar-tillsvidareanställningar-ärnormen.

2014hadeimedeltal746000människoriSverigetidsbegränsadan-ställningenligtSCB:sarbetskraftsundersökningar.Över80000fleräntvåårtidigare.

Av alla tidsbegränsade anställningar utgjordes enligt en artikel iTiden,april2012avLinneaBjörnstamochUlrikaVedin("Medungasom

73

murbräcka") 68 procent av s.k. "allmän visstidsanställning". I dagenslägeskulledetbetydaenhalvmiljonmänniskormed”allmänvisstids-anställning,ungefärtioprocentavhelaarbetsmarknaden.Ensådanan-ställning kan enkelt avslutas av arbetsgivaren så snart en ”visstids-period”hargåttut.Detgerarbetsgivarenenpraktiskttagetoinskränktmakt.

Störredelenavallamed"allmänvisstidsanställning"harantingen"behovsanställning" eller "timanställningmed schema", vilket kanbe-traktassomdeosäkrasteformernaavtidsbegränsadanställning.

Detfinnsfleragruppersomharsvagelleringenanknytningtilldenreguljäraarbetsmarknaden.Dithörgivetvispraktiskt taget allaöppetarbetslösa.Framföralltdesomintekanfånågoninkomstrelaterader-sättning fråna-kassa,ochdetärdeallra flesta.Så finnsenstorgrupplatentarbetslösa,somskullesökajobbomdekundefinnaettpassandearbetesomdeansågsighachansattfå.Andraärundersysselsatta,enligtarbetskraftsundersökningarna–deharjobbmenskulleviljaarbetamer.Mångaärensamföretagareellerfriayrkesutövarebaradärförattdeintefunnitnågonacceptabelanställningochharenotryggoftamycketknappförsörjning.

Totalt ärminst enmiljonmänniskor på eller strax utanför dennamycketotryggaarbetsmarknad.Oftaväxlardemellankortarejobbocharbetslöshet.Deärenreservarmésomihöggradstårtillarbetsgivarnasförfogandesåattdekananlitasprecispådetidersomarbetsgivarnabe-höver.Inteannars.Men”justintime”,somdetkallas

De flesta i reservarmén kommer aldrig i kontaktmed vare sig a-kassor,fackföreningarellerkollektivavtal.

• Många fastnar i ständig rundgång mellan tillfälliga arbeten,perioderavarbetslöshet,ofrivilligdeltidosv.

• Många har blivitmoderna tiders "daglönare", som ständigt gårochväntarpåettsmsfrånenarbetsgivaresomkanerbjudanågratimmarsellernågradagars"påhugg".

• Andrahararbetsschemansomgeralldelesförfåtimmariveckan,och/ellerinnebärarbetepåobekvämatider.

• Imångafallärpersonalenanställdavettbemanningsföretag,somharattökaellerminskaverksamhetenså snartdetbeställandeföretagetsåbegär.Såkanföretagkommaförbilagarochavtalsomäravseddaattgepersonalenenrimliganställningstrygghet.

74

Alltdettamedverkartillattmänniskortvingasanpassasigtill före-tagens krav att bara betala för personal just de timmar och dagar dåföretagensjälvabehöverinsatseravpersonal,inteannars.”Flexibilitet”kallarföretagendetta.Mendetärmänniskornasomskavara”flexibla”ochstå till förfogande, inte företagenellerproduktionen,enligtdennatanke.

*

Ett allt större antalmedborgare i andra länder arbetar för utländskaentreprenadföretag från EU-länder till villkor betydligt sämre än vadsomföreskrivsisvenskakollektivavtal.Dennuvarandelagen–dens.k.Laval-lagen–förbjudersvenskafackligaorganisationerattgåikonfliktförattfåtillståndsvenskaavtalpådessaarbetsplatseriSverige.Lagenstiftades under regeringen Reinfeldt medmotiveringen att inte sättaEU:skonkurrensreglerurspel.Attmanmeddettamedverkadetillorätt-viskonkurrensmedsvenskaföretag,bundnaavsvenskakollektivavtal,detbortsågalliansregeringenifrån.

Laval-lagenbetyderatt fackligaorganisationer iSverige intekan fåinsynidenverksamhetsomdessaEU-baseradeföretagdriverivårtlandoch inte bevaka de anställdas rättigheter, till exempel vad gällerarbetsmiljönochåtgärder för atthindraarbetsplatsolyckor. Fördettaskullekrävasattföretagentecknarsvenskakollektivavtal,ochdetmot-verkasavLaval-lagen.

I åkerinäringen är problemet med utländsk underbudskonkurrenssärskiltstort.Transportermedlångtradarefrånvissaandraländerkanbli betydligt billigare än med svenska bilar, eftersom de utländskachaufförernasarbetsvillkoridessafallärmycketsämreänvadsomstårisvenskakollektivavtal,skatter lägreochsäkerhetskrav lindrigare förde utländska fordonen. Detta bör mötas bland annat med den väg-slitageavgift som den svenska regeringen nu utreder och som skullekunna göra kostnadsbelastningen mera rättvis mellan svenska ochutländskafordon.

FörattfåkommaocharbetaiSverigefrånettlandutanförEUräckerdetattmanharetterbjudandeomjobbfrånenarbetsgivaretillarbets-villkorsomminstmotsvararvadsomärbranschpraxisiSverige.Facket

75

skagesmöjligheterattyttrasigövererbjudandet,menerbjudandetärinte juridiskt bindande. De verkliga arbetsvillkoren kan bli betydligtsämre.Facketharinterättellermöjlighetattgåinochgranskadetta.

Reglernaskärptesvisserligensommaren2014såattMigrationsver-ketfickrättsligtstödattgöraefterkontrollerförattseomarbetstagarenbörjat sitt arbete och om de erbjudna arbetsvillkoren uppfylls, i syn-nerhet lönen.MenMigrationsverkets resurserattbevakamedger inteannatänstickprovskontroller,sådearbetandefåroftaarbetatillmycketdåligavillkor.Dekanställasisvårasituationeromderåkarutföroseri-ösaarbetsgivare.

Kollektivavtaletsställningiarbetslivetäravcentralbetydelse,fram-föralltförattskyddadeanställdasintressenmenocksåförattmotverkaatt seriösa arbetsgivareutsätts för orättvis konkurrens av andra somförsökerkonkurreragenomattgesämrevillkor försinaanställda.Avflera skäl är det viktigt att de fackliga organisationerna ges rätt ochmöjlighetattarbetaaktivtförkollektivavtalpåallaslagsarbetsställen.

Omdetintefinnskollektivavtalpåenarbetsplatsocharbetsgivareninte klarar av eller struntar i att betala in socialförsäkringsavgifter,lagstadgadeellerprivata,kandeanställdaförsättasimycketsvåralägen.Dekantillexempelförlorarätttillsjukpenningellerpension.

Enanställdharhellerinterättattfåvetaomsocialförsäkringsavgifter-naharbetalatsinförhennesellerhansräkning.Mankaninteensattkon-trolleraattarbetsgivarensköteromdetdärsomgällerensegenperson-ligatrygghet.

Dessutom:Denbristandeöppenhetenkangemöjlighettillskattefuskochekonomiskbrottslighet.Precissomdenomständighetenattdetärbelagtmedsekretessvilkaföretagsomtaremotstödiolikaformerfrånarbetsförmedlingen.DetharvifåtttydligaexempeliSödertälje,därjagbor.Tvåstorahärvoraveko-brottharrullatsupphärochletttillom-fattande åtal och långvariga rättegångar. Den ena gäller fusk medpersonligaassistenter,denandramedhemtjänst.Ibådafallenverksam-heter som betalas av skattepengar, i båda fallen stora belopp sombetalatsförtjänstersomaldrigutförtsellerförverksamhetersomintebordehablivitav.

*

76

Atthindraattmänniskor slits och skadas i arbetet är viktigare änattförsöka lindraoch lappaihopskadornaefteråt.Detskrev jagomidetförrakapitlet,detsomhandlaromenallmänarbetsförsäkring.

Iallatiderhardetvaritarbetsgivarnasombestämthurarbetetskaorganiseras och som inrättar arbetsplatserna så att man når högstamöjliga effektivitet. Såväl i privata näringslivet som i statlig ochkommunalverksamhet.Fackligtarbete,avtalochlagstiftninghargjortattmantagitmerochmerhänsyntillmänniskaniarbetsmiljön.Vilketdessutomisinturoftaharletttillännueffektivarearbete.Mångaarbets-givareharnuocksåinsettattarbetsresultatetblirbättrejumerdearbe-tandekanpåverkasinegenarbetssituationochutvecklaegnaidéeromhurjobbetskaläggasupp.

Arbetsgivareharockså,stegförsteg,blivitmerochmermedvetnaomhurviktigtdetäratttavarapåpersonalenochförhindraförslitningocholyckor.Påmångaarbetsställenläggsnerstoraresurserpåergonomi,påattutformaarbetsmiljönochanpassaarbetetmedhänsyntilldemsomskautföradet.

Tackvaremedbestämmandelagen,sominfördespå1970-talet,hardelokala fackliga organisationerna fått möjlighet att förhandla medarbetsgivarenomfrågorsomdessa.Dekandärigenomdrivapåutveck-lingen iriktningmotanpassningavarbetet tillmänniskan istället förtvärtom.Arbetstagarnakan fåstörremöjligheterattpåverkasinegenarbetsplats och arbetssituation och dessutom hela arbetsorganisatio-nen.

Anpassningsgrupper,därdetlokalafacket,arbetsgivarenocharbets-förmedlingensamverkade,variverksamhetpåmångaarbetsplatserpå1970-och80-talen.Anpassningsgruppernamedverkadetillattmångasomintekundefortsättajobbaprecissomförutantingenfickarbetsplatsochkanskearbetsuppgifterbättreanpassadetilldemsjälvaellertillattdekundeomplacerastillandrajobbiställetförattbliarbetslösa.Menpå1990-talettogsförutsättningarnaföranpassningsgruppernabort,vil-ketleddetillattmångaslogsutfrånarbetslivet.

*

77

Förattstärkadenenskildesochfacketsrättigheterochmöjligheterattbevakaattanställdainteutnyttjasbehöverettheltknippeangelägnare-formergenomförassomgällerarbetslivet:

• Anställningsformen ”allmän visstidsanställning” ska avskaffas.Tillsvidareanställningskavarahuvudregeln, tidsbegränsadean-ställningarskabaraförekommadådetfinnsendirektanledningtilldetta,t.exvikariatförnågonsomärsjukellertjänstledigellerattmananställsförettvisstprojekt.

• Laval-lagenmåsteslopas.Facketmåstekunnaageraförkollektiv-avtalgentemotutländskaentreprenörerprecissommankangen-temotsvenskafirmor.

• ArbetserbjudandensomgesförtillinvandrandearbetstagareförattdeskafåtillståndattarbetaiSverigeskaliksomhittillstydligtinnehållauppgifteromerbjudenlönochandraarbetsvillkormenmåstegörasjuridisktbindande.Facketskaharättattbevakaattdeangivnavillkorenföljs.

• Varochensomanställsförettjobbskaharättattinnananställ-ningenbörjarfåettanställningsbevisavarbetsgivaren.Ettbevissomärrättsligtbindandeochdärarbetsvillkorenangestydligt.

• Pålönebeskedsomarbetsgivaregersinaanställdaskadetvaraenobligatoriskuppgifthurmycketsom fördenanställdesräkningunder avlöningsperioden betalats in i preliminärskatt och i av-gifter förolikasocialförsäkringar, lagstadgadesåvälsomavtals-bundna.Lönebeskedet ska juridisktbetraktas somettkvittopådetta.

• Etthuvudentreprenörsansvarmåsteinföraspåallaarbetsställendär inhyrdaentreprenörerellerbemanningsföretagverkar.Hu-vudentreprenören ska ha övergripande ansvar för t.ex. arbets-miljönochförattdeinhyrdaföretagenskötersinalagligaåliggan-dengentemotsamhälletochsinpersonal.

• Arbetsmarknadensparterbörslutaettnytthuvudavtalomföre-byggandeåtgärdermotarbetsskadorochmedbestämmandefördeanställdavadgällerarbetsorganisationochanpassningavar-betsplatsertilldemsomutförarbetet.

• Anpassningsgruppernaböråterinförasinågonformochsamord-nasmedenallmänarbetsförsäkring.

• Lagenomuthyrningavarbetskraftmåsteändrassåattdetblirförbjudetattpersonalhyrsutochhyrs in förstadigvarandear-betskraftsbehov.Det ska intevaramöjligt attkringgå lagenom

78

anställningsskyddgenomattsägaupppersonalochdärefterhyrainfolkförattutföradessaarbetsuppgifter.

79

Kapitel7

Sjukvårdsförsäkring–någotattsättaintändernai

En avmina goda vänner, en kvinna som blev pensionär för några årsedan, har tillsammansmed sinmande senaste sju årenmåst betalaetthundrafemtiotusenkronoruregnaplånböckerpåattbådaskullefåordningpåsinatänder.Heltnödvändigaoperationerförattkunnaätaordentligt,prataochumgåsobehindratmedandra.

Detbörjadeförungefär50årsedan.Mingodavänföddeenson.Honhade järnbristundergraviditetenochdet fickåterverkningarpåbådehennesegnatänderochsonens.

1978satteentandläkareenbryggaihennesöverkäke.

Denhöllifjortonår.1992vardetdagsförnästastoraingreppimun-nen.Mensenareskulledetvisasigattdettaingreppblevettfuskjobb.Tandläkarengjordeinteordentligtrentiunderlagetfördennyabrygganochenrotfyllningiunderkäkengickinteändaneritandensrötter.

2008hölldetintelängre.Mingodavänochhennesmanflyttadetill-bakatillSödertälje,därocksåjagborochdärviharblivitbekantamedvarandraunderlokaltföreningsarbete.Ennytandläkareivårstadfick”städaupp”efterfuskjobbet.Tandeftertandiöverkäkenfickrensasbortochdärblevslutresultatetenprotessomvarsvårattfåattpassaordent-ligt.Iunderkäkenfannsegnatänderatträdda,menjobbetblevomfat-tande,medtitanskruvar,stifttandochmycketannat.Förstiår,2015,blirhelarenoveringenklar.

Makenhadeockså storaproblemmedsina tänder.Operationerna ihansmunhålapågåralltjämtnärjagskriverdetta,såmanvetännuintevadalltsammansslutarmed,varkenvadgällerplågornaellernotan.

-Tändernahörväländåtillkroppen,sägermingodavännärhonharberättatomvadhonsjälvochhennesmanhargåttigenom,bådemedbehandlingarochkostnader.

80

-Detbordevälvaranogmedattdetärplågsamt,bådeatthaont itändernaochattsittahostandläkare.Attmandessutomskablinästanruineradpåkuppenärorättvist.Allrahelstomfuskjobbav tandläkarehargjortproblemenettervärre.Närdetgällerannansjukvårdochmedi-cin finns ju högkostnadsskydd –max 1 100 respektive 1 800 kronorunderentolvmånadersperiod–ochdetbordevälkunnavarapåsammasättmedtänderna.

-Ommanintehartändernaiordningblirmanlättdåligimagen,somallavet.Alltsammansgällerjuvårhälsa!

Tandvårdsförsäkringen ersätter 50 procent av alla kostnader över3000kronorunderettåroch85procentavallakostnadersomöver-skrider15000.Såaventandläkarkostnadpå10000kronorbetalarpa-tientensjälvförst3000,sedanhälftenavåterstående7000,dvs3500.Total kostnad för patienten 6 500 kronor, för tandvårdsförsäkringen3500.

Ungdomarunder20årharkostnadsfritandvård.

Personer20-29årellersomfyllt75fåren”gratischeck”på300kronoromåretsomkananvändasantingennärmanskaundersökasinatänderellerocksåsomdelbetalningförnågonbehandling.Övrigaharenlikadancheckfastbarapå150kronorperår.

*

NioprocentavSverigesvuxnabefolkninghardåligtandhälsa.DetkanmanläsaiSocialstyrelsensstatistik.

Problemen är mera uttalade i åldersgrupperna över 45 år än i deyngreåldrarnaochvanligareblandmänänblandkvinnor.

Menallramestärproblemenenfrågaomdenegnaprivataekonomin.Manskötersinatänderommanharråd.Ommaninteharrådsålåtermanbli.Detärentydligtendenssomframträdernärmanläserresul-tatenavSocialstyrelsensenkätundersökningar:Blandpersonersomharenviss”kontantmarginal”föroförutseddautgifterharsjuprocentdåligtandhälsa.

81

Avdemsomsaknarsådankontantmarginalhartjugotvåprocentdåligtandhälsa–detäralltsåmeräntregångersåvanligtidengruppen.Idengruppsomuppgersigvarai”ekonomiskkris”ärdetännunågotstörreandelsomhardåligtandhälsa,tjugosexprocent.

Sammatendensgårigenisvarenpåundersökarnasfrågoromvilkasomintebesökttandläkarenågongångunderdesenastetvååren.Ocksådettaärmärkbartmycketvanligareblanddemsom”saknarkontantmar-ginal”ellersägersigvarai”ekonomiskkris”änblandandragrupper.

Tandhälsa är enklassfråga.Arbetarehade2014merändubbelt såoftadåligtandhälsasomtjänstemänihögellermellanhögposition.Per-sonermedlåginkomstellerutangymnasieutbildningharocksåbetyd-ligtoftaredåligtandhälsaängruppermedhögreinkomsterochhögreutbildning.Sammaärförhållandetmedutlandsföddapersoner,särskiltpersoner födda utanför Europa; det är vanligaremed dålig tandhälsablanddemänandragrupper.

*

Dettamedtandläkareochtandhälsaäralltsåimyckethöggradenfrågaommanharegnapengarattbetalamedellerej.Alldelesuppenbarligenhörtandvårdentillsådantsommangärnaprioriterarbortommanharontompengar.

Detfårstorakonsekvenserförsvenskafolketstandhälsa.Vilketisinturfåråterverkningarpåbefolkningensallmännahälsotillstånd.DetärtillexempelsåsommingodavänihemstadenSödertäljesäger:Ommaninteharordningpåtändernablirmanoftastdåligimagen.

Tandvårdenbordeingåisjukvårdsförsäkringen,tillsammansmedöv-rigasjukvårdenochläkemedlen.Ochhasammahögkostnadsskydd,sombordekunnavaragemensamtföralladessasidoravförsäkringen.

Naturligtvisskulleensådanreformgöraattdetkrävdesmeratand-vård,flertandläkare,tandsköterskor,ochsåvidare.Ochutbildningenfördessayrkesgrupper.Detskullekostapengar–änsendå?Viskullejufåbättre tandhälsa och bättre folkhälsa över huvud taget. Vi skulle måbättre.Vadskulleintedetvaravärt?

82

Maximaltbordevibetaladeförsta3000kronornasjälva,sammanta-get förallslagsvårdochförmedicinpårecept.Kostnaderöver3000undersammatolvmånadersperiodbordetäckasheltochhålletavsjuk-vårdsförsäkringen.

Voreinteensådanreformvärdattkämpaför?

83

Kapitel8

Ettnyttmiljonprogram

Härärenvisionsomframförallthandlaromungamänniskorslängtanefterfrihetochsjälvständighet.

Vibehövergenomföraettnyttmiljonprogram.Kanskeintebyggaenmiljonnyabostäderpå tio år som1965-74.Menvarför intepåhögstfemton?Tillår2030.Ochavdettadrygt400.000denärmasteåren,somBoverketkrävt.

-Boendetharpånyttblivit enklassfrågaochdessutomengenera-tionsfråga,sägerAndersLago,somtidigarevarvälkändsomkommunal-rådiSödertälje.NuärhanordförandeförHSBRiksförbundochenprofilibostadsdebatten.Viharträffatsförettsamtalombostadsfrågorna,ochhansägerrentut:

-Marknadenklararinteavdethär.Statenmåstegåinochpånytttaökatansvarförbostadsförsörjningen.

Andersträffaroftaungamänniskorsombekymrasavattdeharsvårtattfåenegenbostadtillöverkomligtpris.Detgällerocksåtonårsföräld-rar och tonåringarnas far- ochmorföräldrar.Deuttrycker sammabe-kymmer.Ungavuxnaetablerarsigalltsenarepåbostadsmarknadenef-tersomdeharsvårtattfålägenhetihyresrätt.Detvisarundersökning-arsomHyresgästföreningenhargjort.

TedLindqvist, teknologie licentiat i fastighetsekonomividTekniskaHögskolaniStockholm,beskriveriantologinSåökarvibostadsbyggan-detsituationenförmångaungavuxna:

”Bostadsmarknadenharförsettsmed”dubblalås”fördennagrupp–desaknaregetkapitalföratttasiginpåbostadsrättsmarknadenochdesaknarkötidföratttasiginpåhyresrättsmarknaden.”

Alltflerungavuxnakaninteallskommainiettreguljärtegetboendeutan hänvisas till andrahandsboende, till att bo kvar hos föräldrarna

84

ellertillstudentbostadinågonform.Detmedverkargivetvisocksåtillattdebildarfamiljsenare,tillattfödelsetalengårned.

36procentavalla20-25-åringarboddekvariföräldrahemmet2011,läserjagiUngdomarsboende–lägesrapport2013frånBoverket.

JagsökervidarepånätetochräknarframurStatistiskaCentralbyrånsstatistikattsjuprocentav25-30-åringarnaochmeräntreprocentav30-35-åringarnaocksåborkvarhosföräldrar.Jagserocksåentendenstillattdenandelenökarnågot,årfrånår.

Den30mars2015kundejagseinyhetsprogrammeniTVattHyres-gästföreningenrapporteratatt150000ungavuxna”mambos”motsinegenönskanborkvarhemmahossinaföräldrarförattdeintekanskaffasigenegenbostad.Och imajberättarHyresgästföreningen, iännuenrapport,omstorbristpåhyreslägenheter.

Såhärvardetinteförcirka40årsedan,när”miljonprogrammet”varklartochdetdessutomfannsgottomjobb.Dåflyttadeungdomartillegetboendebetydligttidigare.Varfriareochsjälvständigare.Bildadefamiljvidyngreår.

VisstkanmantyckaattungavuxnaiSverigeändåihöggradskaffaregenbostad tidigt,omman jämförmedandra länder. I SlovenienochSlovakien,föratttaettparexempel,bor70procentavungavuxnakvarhosföräldrarna.Ochvisstbetyderdetganskamycketattdetblivitalltvanligaremedlångvarigastudier.Mångaväljerattväntamedattskaffaegenbostadochmedattbildafamiljtillsdeärklaramedsinutbildning.Därförblirdetenskillnadmot1960-och1970-talen.

Menändå,detmåsteblibättremöjligheterfördemsomärungaochvill ”öppnaeget” förattdefinitivt tastegetut ivuxenlivet.Deska intebehövahindrasfråndettaavattdeintekanfinnaenegenbostad.Mensåhardetnublivit,föralldelesförmånga.

*

BostadsbyggandetiSverigeharvaritlågtdesenastetjugoåren.Sedan1995hartotaltungefär400000 lägenheterbyggts färdiga.(SamtidigtökadeSverigesfolkmängdmedöverenmiljon.)Tjugoårsperiodennär-

85

mastdessförinnan,1975-94,byggdesmerän900.000lägenheter(me-danfolkökningenvardrygt600000).

Under”miljonprogrammet”,1965-74blevöverenmiljonnyalägen-heterfärdigapåbaratioår.

Inte bara i jämförelse med tidigare år utan också jämförbart medandraländerärdetsvenskabostadsbyggandetlågt.Efterrasetpå1990-taletvardetsvenskabostadsbyggandetår2000lägstiEUmedendast1,4 lägenheterper tusen invånare, långtunderEU-snittetpårunt fem(EuropeanHousingStatistics2001).Produktionenharvisserligenökatnågotsedandessmenärfortsattlågjämförtmedvåragrannländer.Ävenunderåren2006-2008,dådetsvenskabostadsbyggandetnåddedenhit-tillshögstanivånunder2000-talet,intogSverigejumboplatseniNorden.DetkanmanläsaienartikelavStatistiskaCentralbyrån:”Bostadsbyg-gandetlågtunderlångtid”(SCB:shemsida2012:92),byggdpåBover-ketsrapportBostadsmarknaden2012-2013.

Iartikelnstårocksåatt65procentavlandetsbefolkningborikommu-nermedbostadsbrist.Och:

”Ävenblanddekommunersomharbalanselleröverskottavbostäderfinns det brist på hyreslägenheter, framför allt små lägenheter somungamänniskorsomskaflyttahemifrånoftaefterfrågar.”

Också för sysselsättningen och kampen mot arbetslösheten är bo-stadsbristenetthinder.Möjligheternaatt flytta tillorterdärdet finnsarbetebegränsasliksomarbetsgivaresmöjligheterattanställadenper-sonaldebehöver.

*

Bostäderharblivitenhandelsvara.Detharskettitaktmedattstatenharfrånträttansvaretförbostadsförsörjningenochöverlåtitdettillmark-naden.

AndersLagotillhördemsomanserattstatennubörtatillbakaenstordelavansvaretförattfinansierabostadsbyggandet.Detskullegöraattsamhället ihöggrad tog tillbaka initiativetnärdetgällerbostadsbyg-gandet.

86

- Regeringens förslag från våren 2015 om investeringsstöd för attbyggamindre hyresrätter kan säkert öka produktionen av smålägen-hetersomdeungakanefterfråga,sägerhan.Menskadetbliriktigfartpåproduktionenskulledetbehövasandraåtgärder,översynavskatte-systemetellerattstatengårinochminskarriskernafördemsombygger,när det riskerar att ha osålda eller outhyrda bostäder, säger AndersLago.

Foregendel arjagovertygadomattmankanbyggabilligarehyres-ratteranidag.EttprojektmedlagrekostnaderiStockholmskommun,kallat”Stockholmshuset”ochframdrivetavdennyarodgronrosamajori-teten(S+Mp+V+Fi)ar2015pavagattforverkligas.”Kombo-husen”,ettprojekt for billigare hyresratter i regi av SABO (de allmannyttiga bo-stadsforetagensriksorganisation)arredanverklighetinagrakommuner.Deharexemplenpekarpaattdetarmojligt.Okonventionellabyggmate-rial, hushallning med utrymmen, aterhallsamhet med utrustning.standardisering, samordnad upphandling av komponenter, rationellabyggmetoder.Detarnagrarecept.

*

Byggandetmaste bli alltmeraklimatsmart. I detta ingar intebara attgorahusenenergisnalaattanvanda.Ocksahelabyggprocessenkangorasbetydligtenergisnalare,detarnagotsomAndersLagoarovertygadom.

-Detborocksabli likvardigaekonomiskavillkor for agdabostader,t.ex.villor,forkooperativabostader,t.exbostadsratter,ochforhyresla-genheter.IdagraderenomvandRobinHood-politik,darmantarfrandefattigaochgeratderika.Forbostadsratterochhyreslagenheterkanmaninte utnyttja avdragsratten for rantor vid beskattning, som villaagarekan.Paliknandesattardetmedmojligheternatillrotavdrag,sagerhan.

-Statenborocksakunnatadirektansvarforattbyggabostaderilagendardetbehovsochingenannantarinitiativet.Tillexempelgenomenny,statlig allmannytta. Den kommunala allmannyttanmaste ocksa byggamer,menimangakommunerorkarintedekommunalaforetagenmeddettautanbehoverkompletterasmedettstatligtagtallmannyttigtfore-tag.DetfinnsredanenborjantilldettagenomRikshem,somjuagsavAP-fonderna.

87

TillgangenpabyggbarmarkochdealldelesforhogamarkprisernaarocksanagotsomAndersLagogarnavillattsamhalletskataitumed.Harharmangakommunerborjatdrivauppmarkprisernanardet i stalletbordevaratvartom.Hanvillocksaattdetbyggsi langreserierforattpressakostnader.

HSBbyggerintebarabostadsratterutanocksaganskamangahyres-ratter,detpapekarAndersLagogarna.Detborjufinnasbostaderocksafordensomannuintehaftmojlighetattsparaihoptillennumeramesta-delshogkontantinsatsienbostadsratt,t.ex.forungamanniskor.

Jagtankervidarepavadhansager.HSBarjuenkooperativorganisa-tion.Ensomgarutpaattdet ardeboendesjalvasomidemokratiskaformergemensamtskaaga,forvaltaochbestammaoverbostaderna.Ochsatankerjagpahurdetharblivitnarsamangabostadsratterharblivitsvindlandedyraattkopa.Brukarsaljasformiljoner.Harblivitobjektforkapitalplacering och spekulation. En handelsvara. Tvart emot vad desannakooperatorermenadesomengangstartadeHSB.

OcksaAndersLagoogillardetta,jagvet.

Mendetfinnsnagotsomkallaskooperativhyresratt.Detharutveck-lats mest i Stockholm, i SKB, vilket betyder Stockholms KooperativaBostadsforening.SKBhar85000medlemmarochagerbostadshusmedsammanlagt7500lagenheteriStockholmmedgrannkommuner.Lagen-heternahyrsut tillmedlemmar,sombetalarenbegransad insats.Denboendearalltsahyresgasthossinforening.MedlemsinflytandetutovasgenommedlemskapetiSKB.Allaoverlatelseravlagenhetergargenomforeningen,sadetbliraldrignagrarealisationsvinsterfordemsomlam-narenlagenhet,aldrigspekulation.

HSBochavendeallmannyttigakommunalaforetagenskullemycketvalkunnagoraavknoppningariformavlokalakooperativahyresratts-foreningarochoverlatahyreshusdebyggttilldessaforeningar.Detskul-legeettspekulationsfrittboende,styrtavmedlemmarna.

Ettproblemsommastelosasarfinansieringenvidovertagandet.Denyaforeningarnaharjuvidsinstartintehunnitbyggauppnagotegetka-pital. Ivilkenutstrackningdettaskaskegenominsatserfranmedlem-marna,engrundplatsomsamhalletskjutertill,lanellerpanagotannatsatt,detmastediskuteras.Menombaraviljanfinnsarjagovertygadomattmankanfinnaenrimligkombination.

88

Enfordelskullebliattmedlemmarnatillsammansochdemokratisktansvarar for forvaltningochskotsel.Eftersomenbraskotselger lagreboendekostnad, alternativt battre boendekvalitet, sa finns en inbyggddrivkrafttilldetta.VerksamheteninomSKBgerbelaggfordet.

*

Denborgerligaalliansendrevunder sina regeringsar igenomen lag–den s.k. allbolagen - som gor att de kommunalagda bostadsforetagenfranochmed1januari2011masteupptradapasammasattsomvilkaandrabostadsforetagsomhelst.Deskaarbetaefteraffarsmassigaprinci-perochgesinaagareenmarknadsmassigavkastning.Idefalldeharlanmedkommunalborgenmastedebetalaenborgensavgifttillkommunenfordetta.Motivettilldessaolikakravarattdeinteskahakonkurrens-fordelargentemotprivatabostadsforetagavattvarasamhallsagda.Deskahellerintelangrevarahyresledande.

Mankansagaattkommunernasbostadsforetagintelangrearallman-nyttiga.

Allbolagen har tagit bortmycket av handlingskraften fran de kom-munagdabostadsforetagenochlamslaristorutstrackningkommuner-nasmojligheterattdrivaenaktivpolitikforengodbostadsforsorjning.DenborgerligaalliansregeringenmotiveradelagenmedattEU:sreglerkraverdettaforattgarantera”konkurrensneutraliteten”.

MenibokenKanvälfärdenräddas?avSorenHaggrothochLarsM.An-dersson(Premissforlag)pekarforfattarnapaenmojligvagattdrivaenaktiv kommunal bostadspolitik och samtidigt folja EU:s regelverk. Deskriver:

”Vianserattmanbordeutnyttjadeeuropeiskareglernaför´tjänsteravallmänt ekonomiskt intresse´, vilket skulle undvika den, för flertalet isamhället,omotiverade´marknadsanpassningen´.”

Detbordealltsavara,somjagserdet, fulltmojligtattavskaffaellerandraallbolagensaattdekommunalabolagenfartillbakasintidigarerollsomettgottverktygforkommunalbostadspolitikutanattdetkrock-armedEU:sbestammelserochdirektiv.Engodbostadsforsorjning,som

89

ger tillgang till lagenheter till overkomligapriser, vore sannerligenen´tjanstavallmantekonomisktintresse´!Ettstatligtstodtillbostadsfor-sorjningen kan da kanaliseras via allmannyttiga foretag och ge kom-munernaokadhandlingskraftpadetharsaviktigaomradet.

*

Varademokratisktvaldaorgan,istat,regionerochkommuner,borkunnatainitiativsominnebarattdetfinnsnogmedbostader,saattallakanbobratillrimligkostnad.Bostadenskaintevarahandelsvarautanensocialrattighet.

Statenbortatillbakahuvudansvaretforattfinansierabostadsbyggan-detoch avengedirekt investeringsstod for attbyggahyreslagenheter.LiksomforattrenoverabostadernaiallaomradenfranMiljonprogram-metsdagar–dearnu40-50argamla–ochgorademenergisnalaochklimatsmarta.Villkorenborblilikvardigaforhyresratter,bostadsratteroch egenagda bostader vad galler avdragsratt for rantor vid beskatt-ningenochforROT-avdrag.

Kommunernaborkunnadrivapabostadsbyggandetgenommarkan-visningarsominnebarattmanupplatermarkmedtomtratttillrimligaavgifter.Ochmojligheternamasteblistorreforkommunernaatttvangs-inlosamarksombehovsforbostadsbyggandet.

Markkostnadernadrivernu,sarskiltistorstaderna,uppkostnadernafornyabostaderalldelesformycket.Detartrangtochbristpamarkiin-nerstadernaochmojligheternaattdarbyggamerarbegransade.

Allamasteinteboistorstadernasinnerstader.

Battrekommunikationerarettutmarktmedelforattoppnanyabo-stadsomraden. Med battre sparforbindelser borde till exempel Stock-holmsregionenkunnastrackasignastantiomilfranStockholmochandafungeravalsomarbetsmarknad.Detaringenutopiattinom45minutermedtagnaStockholmfranNykoping,Flen,EskilstunaochVasterasochmellanliggande orter. Trosa/Vagnharad, Holo. Jarna, Gnesta, Molnbo,Strangnas och Enkoping bor alla kunna vara val fungerande delar avStockholmsregionen.Ochman bor inte vara frammande for att bygga

90

heltnyabosattningarlangspendeltagslinjeriregionen.Alltdettakom-merattdampamarkpriserna.

Mendetkraverbetydandeinvesteringarisparkommunikationer.

PaliknandesattbordemankunnaplaneraiGoteborgsomradet,iSka-neochkringandrastorrestader.

Detarextremtviktigtattsamplanerabostadsbyggandeochkommuni-kationer.Nyabostadsomraden ska intebyggas sa attman absolut be-hoverbilen–helstavalltskadetvaragangavstandfranbostadentillbrasparkommunikationerochivarjefalltillbusshallplatsmedtataavgang-ar.Detspararmiljoochsankermarkkostnaderdamerbyggbarmarkblirtillganglig.

Soporochannatavfallfranhushallenkommerattblienviktigdelavvararavarorientidnarvimanniskormastehushallabattremedjordensbegransaderesurser.Detharredanstalltnyakravbadepautformningenavbostadshusenochpastadsbyggandet.Detmastebadeblilattareattsopsorterailagenheterna,bekvamareattbliavmedolikaslagsavfallochbattremojligheterattsamlainavfalletsallafraktionersaattdetmestamojligakanatervinnas.Detarenfragabadeomutformningavbebygg-elsenochomorganisation.

Nyabostadsomradenmastebyggassomfullstandigaboendemiljoer,sa att det redan fran borjan finns skolor, barn- och aldreomsorg ochannan bade kommunal och kommersiell service liksom arbetsplatser.Kopcentrautanforbostadsomradenasomkraverattkundernaharbilforattkommaditochhem igenborundvikasochbutikernaplaneras in ibostadsbebyggelsen.

Att bostadspolitiken maste anvandas medvetet som ett verktyg iintegrationenavnyanlandatillSverigeharjagredanskrivitomikapitelfem,”Rivsegregationensmurar”.Liksomattdettamasteskeigottsam-spelmedandrapolitikomraden.

DethararviktigakravjagtyckermanbordestallapavartnastaMil-jonprogramfortidenframtill2030.Detkangeossfrihetochmedinfly-tandeiboendetsamtidigtsomSverigesbefolkningvaxersnabbt.

91

Kapitel9

MednattågtillSevilla

EttSJ-tag(X2000medupptill300passagerare)mellanStockholmochGoteborgvallarutslappavbarafyrahektokoldioxid(CO2).Enpersonbilpasammastracka(ochettfatalpassagerare)slapperut44,5kilo,etttra-fikflygplannarasexton.

Flygslapperalltsautnastan15000gangersamycketvaxthusgassomtag.

Detfarmanvetaommanlaserpasidan25ienskriftavsvenskaBan-verket2010: Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen – inriktnings-underlag2010-2019.Underlagsrapportmiljöbedömning.

Detta arvisserligenensanningmedmodifikation.Manharhar interaknatmedattdenenergisomgaratforattdrivaframtagetvallarnagrautslappavkoldioxid.Tagendrivsjuelektrisktochdensvenskajarnvagenanvanderihuvudsakvattenkraftmedett litet inslagavvindkraft.Mendenstromtagetanvanderpaverkargivetvishelaenergiforbrukningenisamhalletochbidrardarmedindirekttillandrautslappavkoldioxid.

Az venommantarmeddettaiberakningenaremellertidjarnvagstra-fiken overlagsen andra transportslag vad galler inverkan pa klimatet.EnergiatgangenperpersonkilometerijarnvagstrafikiSverigearmycketlitenijamforelsemedbiltrafikochframforalltflygtrafik.

AttfraktaenvissmangdgodspalastbilkraverfemgangersamycketenergisomfraktpajarnvagenligtBanverketsskrift.Vidflygfraktgardetat60gangersamycketenergisomvidfraktmedgodstag.

Stalhjulparalsrullarlatt,detarforklaringentilldeharskillnaderna.

*

92

Varjearresermiljonersvenskartill”varmen”.Forattkopplaavochhadetskontisolen.Sarskiltundertiderpaaretnardetarkalltochruggigt..

Naturligtvisgorsdeallraflestaresornamedflyg.2012gjordesvens-karnasammanlagt13miljonersemesterresortillutlandet(dagsresortillvaragrannlanderutanovernattningoraknade).Tvatredjedelarvarflyg-resor.Varfemtionderesagickmedtag.

Avde13miljonernaresorgickungefarfemmiljonertillsydeurope-iskalander.Daravatminstonetremiljonermedflyg.

EngenomsnittligflygresaturochreturmellanStockholmochlander-nakringMedelhavetinnebarettutslappavminstetttonkoldioxidperperson.

Merantremegaton(miljonerton)koldioxidperarslappsalltsautiatmosfarenbaragenomsvenskaturisterssemesterresortillsydeurope-iskalander.

Omdetvoremojligtattgoradessaresormedtagmedenrimligrestidsaskulleutslappenstannavidettparhundraton.

Entankestallare.

Harkommerentankestallaretill:

JagkoriblandbillangsE4:anmellanSodertaljeochNorrkoping.Tolvmilskorningpaentimmeochtjugominuter.Underfardenkorjagsakertom tjugofem langtradare. Flertalet fran Tyskland, Danmark, Holland,Polenochandraeuropeiskalander,uppenbarligenpavaghemat.Nagrafaarsvenskregistrerade.Ocksadetycksoftastvarapavagtillavlagsnadestinationer,atminstonetillSkaneellerGoteborg.

TillbadeEuropaochGoteborggarjarnvagar,somskullekunnafraktadetallramestaavdetgodssomharkorslangsE4:an.Detskullekunnalastasicontainrarsomnaraslutmaletlastasoverpalastbilarochdistri-bueras lokalt. Och jarnvagarna skulle kunnabyggas ut och svaljamertrafik.

VarjeargorsungefarenmiljontransportermedlastbilavgodsfranSverigetillutlandet.OchungefarlikamangatransportermedgodsfranutlandettillSverige.Oz ver80procentavtransporternaskermedutlands-registrerade bilar.Det kanman finna ut av statistik franTrafikanalys,somarenstatligmyndighet.

93

Varje lastbilstransport mellan Sverige och utlandet ar ungefar 550kilometerlangochfraktarcatiotongods.

Inomlandetgorscasexmiljonerlastbilstransportervarjear,detmes-taavakerier,enmindredelmedfirmabilar.Transporternainomlandetarnaturligtvisbetydligtkortare,mellan80och90kilometer igenom-snitt.

Detargivetvissvartattvetahurmangaavalladessalastbilskilomet-rar och ton som skulle kunna flyttas over till jarnvagstransporter ommanskulleforaenbeslutsampolitikidetsyftet.Menjagtyckerintedetskullevaraomojligtattforaovertrefjardedelaravutlandstrafikenochhalftenavinrikestrafikentilljarnvag,medlastningicontainers.

Detskullebetydaattovertusenmiljonerkilometermedlastadelang-tradareskullekunnaersattasavjarnvagstransporter.

• Enkilometermedlastadlangtradarebetyderutslappavettochettkvartskilokoldioxid(CO2).

• Detbetyderatt1.250miljonerkilo (=1,25megaton)utslappavkoldioxid varje ar skulle kunnaminskas till en femtedel vid enovergangtillgodstagistalletforlastbil.Minskning:ettmegaton.

Summan av effekterna av de har bada overflyttningarna av svenskflyg- och lastbilstrafik till jarnvag skulle alltsa bli att de arliga CO2-utslappenskulleminskamed over fyramegaton.Visserligenbara fyramiljondelaravdenmarginal,dettotalaglobalautrymmeforutslappavCO2 som aterstar om jordens temperaturokning ska kunna halla sigunder den kritiska gransen tva grader Celsius sedanmitten av 1800-talet.Mendettaenbartgenomattforaoverstorredelenavdesvenskasemesterresornamedflygochgodstransporternamedlastbiltilljarnvag.

Dettakravergivetvismycketstorainvesteringarijarnvagar,rullandematerielochomlastningsterminalersamtstoraorganisatoriskaforand-ringarav jarnvagstrafiken.Detkraver isin turenstorpolitiskviljean-strangningiEuropaochenskildalander.

DetharbordeSverigeta initiativ till inomEUochderodgronapar-tiernabordetauppdetisinagrupperiEU-parlamentet.Denpolitiskaviljanbordekunnamobiliserasforvarjestegsomkravsomviskamotariskernaforattvitommerutjordensandligaresurserochgorstoradelaravvarldenobeboelig.

94

Nattagetmedturister tillSpanienssolkust lamnarStockholmsCentralklockan17enmarsdagislutetav2020-talet.EfterkortauppehalliSo-dertalje,NorrkopingochLinkopingfortsattertagetvid18-tiden.NumeragardenviktigastestambanansoderutviaJonkoping,somblivitstorjarn-vagsknut dar Gotalandsbananmot Goteborg grenar av sig fran stam-bananmotkontinenten.VarttaglamnarJonkopingungefarhalvsju.

Marschhastighetenardrygt250kilometeritimmen,maxhastigheten300.Passagerarnaatermiddag,serveringengartillungefarsompafly-get.Fastflygetharblivitmycketdyrtattresamednu,tillfoljdavhogaav-gifterforkoldioxidutslapp,sanastanallavaljertaget.

NastauppehallarHelsingborg,darefterMalmo,ungefarenkvartiatta,ochsaKopenhamn.

KopenhamnblirendauppehalletiDanmark.TunnelnunderFehmarnBaltmellanDanmarkochTysklandblevklarar2021ochforkortaderes-vagenavsevartmellanSkandinavienochovrigaEuropa.

Kopenhamn-Hamburg,forbibl.a.Lubeck,340kilometerpaenochenhalvtimme.ViduppehalletiHamburgkommerpersonalombord,goriordningallabaddarfornattenochstigeraviHannover.Tagetfortsattergenomdeneuropeiskanatten.

VidettidenpanattenstannartagettillifranskaLyon.Isvinottankom-merdettillBarcelona.Narsolengaruppkordetpaspanskahoglandet,goruppehalliMadridstraxforesju.EfteravgangfranMadridserveraspassagerarnafrukost.

KlockanniorullartagetinpastationeniSevilla,sextontimmarefteravgangenfranStockholmsCentralochtrehundraattiomilsresa.

DetarnagrafasvenskamiltillturistorternavidSolkusten,menpassa-gerarnahinnerandatillsinahotellitidforattatalunchochtaettdoppiMedelhavetundereftermiddagen.

KanarieoarnaochMallorcaarlitesvarareattnanunardetintelangrearsabilligtattflyga.Menmedbatkanmannaditpanagratimmarfranspanskaellerportugisiskahamnar.

EttnatavhoghastighetsbanoriEuropagorattdeflestakanresatillnastanallastoraresmalpanagrafatimmar.NattresorfranSkandinavientillsodraSpanienhortilldelangre.

95

• Godstransporternagartillallrastorstadelenicontainers.Contai-nersharstandardmattsomgorattdekanpassa foromlastningmellanallatankbaratransportmedel.Hogaavgifterhargjortdetdyrtattkoralangtradarepamangaavdestoravagarna.

• Detharbyggtsettnatavomlastningsterminaler,dar containerskanlyftasoverfranlastbiltill jarnvagsvagnarnaraavsandnings-ortenochlastasfrangodsvagnartilllastbilarforlokaldistributionfranankomststationerna.

• Liksomjarnvagstrafikenarsjofartenmycketeffektivochenergi-snaliforhallandetillmangdenfraktatgods.Containertrafikpas-sarocksautmarkt for sjotrafik, sarskiltombord i specialbyggdacontainerfartyg.DetnyajarnvagsnatetiEuropaargivetvisutbyggttillvarjehamnsomkananlopasavhandelsfartyg,ochivarjesadanhamnfinnsenterminalforomlastningavcontainersmellanbat,godstagochlastbil.

• Dethararenframtidsvisionmedliteandraperspektivandagens.Detblirglesaremellanflygplatserna,ochmanbehoverintebyggasamanganyamotorvagar.Mendetblir trangtpasparennarensvallandegodstrafikskasamsasmedvaxandeochsnabbareper-sontrafik.Detkravermycketstorainvesteringaribadespar(flerantvasparpastarkttrafikeradelinjer),vagnar,lok,stromforsorj-ningochdessutomsignalsystemsommedgertataretrafik–kor-taretidsavstandmellantagenutanattmanminskarpasakerhe-ten.

• Dessutom kraver det nagot som troligen blir allra svarast attastadkomma: En politisk vilja och aven politisk samsynmellanlanderforattgoradennamycketstorasatsningformiljoochkli-mat.

• Kanske ar det att hoppas for mycket att verkligheten ska bliungefarsomidenharfantasinomframtidenom10-15ar.Menvibordeatminstonegoraettallvarligtmenatforsokattomsattasamycketsommojligtavdenipraktiken.Detkanbliganskabety-delsefulltforforsokenattraddaoverlevnadsmojligheternaharpajordensamtidigtsomvibevararmanniskorsmojligheterattresa.Intebaraforrekreationvidsoligakusterutanocksaforattfadeberikandeintryckochkontaktermedandramanniskorsomresoroftastger.

96

”WennjemandeineReisetutsokannerwaserzählen”-Narnagongorenresasakanhanberattanagot.Dessaord,somblivitbevingade,skrevdentyskefolkskaldenMatthiasClaudius(1740-1815).

Enskarpkontrasttillframtidsvisionen:

Az nsalangeardetsvartattanvandatagetommanskaresaiEuropa.Detfinnssnabbtag,liteharochvar.Tagsomgarihastigheterupptill300kilometeritimmenpaspecialbyggdaspar.Menmellansnabbtagsstrack-ornatardetlangretidattakaochgenomgaendetrafikmellanolikadelaravEuropakanblitidskravande.Detarintealltidsaatttidtabellernaaranpassadetillvarandravidgransovergangarmellanlander.

Att akatagmellangrannlandernaSverigeochNorgehartidvisvaritganskasvart.TagenmellanOsloochStockholmhadeentidheltupphortmenharaterupptagits.Tvasnabbtagsforbindelserochtreandraforbin-delserfinnsvarjedagivarderariktningen.Kortasterestidardrygtfyraochenhalvtimmepadenca570kilometerlangastrackan.

MellanOsloochGoteborgharforbindelsernahelatidenvaritbra.MenvagenoverGoteborgarjuOslosvagutiEuropa,detarviktigforklaring.

Oz verStorlientillTrondheimardetvarreattkommafram.SJ:staggarinte anda framtillgransstationenStorlienutanvander iDuved.EnligtnorskaNSB:stidtabellgardetattakatagmellanTrondheimochOz ster-sundtvagangerperdag,medtagbyteiStorlien.MendentidtabellenharantingenblivitinaktuellellerocksamorkarSJdenisintidtabell.

LangsMalmbananmellanLuleaochNarvikfinnstvadagligaforbin-delserivarjeriktning.

Oz verlagardetnaturligtvissnabbaremenocksabilligareattflygamel-lanplatseriEuropa.Betydligtbilligare.EnflygresaStockholm-Pariskanmanfaformellan1000och1500krmedreguljarflyg.EttreportageiSvenskaDagbladet,sommanfaruppommangooglarpaInternet,berat-tarattdettotaltkostarcirka6700kronormedtag.Det”officiella”prisetarsvartattfaredapa.PaSJ:shemsidakanmanintefavetanagontingallsomresorutanforSverige.SJharforovrigtslutatattsaljabiljettertilltagutanforlandetsgranser.Hanvisartillresebyraer,somgivetvistarrejalaavgifterfortjansten.

Ett samordnat system for biljettbokning till tagresor i Europa voregivetvisengivenuppgift forEU,men icke...Nagon formaveuropeiskt

97

biljettbokningssystem larvarapaganggenomsamarbetemellan jarn-vagsbolagen,okantnardetkanbliverklighet.Tackaforatttagresandetinteutvecklasnardettillochmedarsvartattfakopabiljett!

Prisernaarenskandal,setturmiljo-ochklimatperspektiv.Detbordevarabetydligtbilligareattakataganflyg,mendetarprecistvartom.Detgallerihoggradaveninrikestrafik.

Paeninternet-sidaforettreseforetaglaserjagreklamfor”sjuktbilligaflygresor”.Ja,detarprecispapricken.Detarsjuktattdetskavarasabil-ligt!

Narjordenhotasavenklimatkatastrofomvifortsatterattspyutkol-dioxid och andra vaxthusgaser fran forbranda fossila kolreserver, dabordemaninseattenergislukandeflygresorbordeblibetydligtdyrareanidag.Ochattdetmycketenergisnalatagresandetbordeblibetydligtbilligare. Subventioneras. Bland annat genom avgifter som betalas avflygetochdessresenarer.

Hurangripervidetta,vilkapolitiskaochandraatgarderskavitatill?Detrackerintemedattbyggaspar,signalsystem,omlastningsterminaler,tagsattochstationer.Trafikenmasteorganiserasocksa.Jattestoraupp-gifterattlosa.

Attdefossilalagrenavkoliolikaformerfarstannaijorden,detarsjal-vaforutsattningenforlivpajorden.Detfarviinteglomma.

*

Az ven om vi gor stora investeringar for att forbattra transportmojlig-heternamed jarnvag och sjofart bor vi se till att inte transportera enmassaionodan.Fraktkostnaderna,sarskiltforvag-ochflygtransporter,arpatokforlagaforattdetskabliengodhushallningmedmiljon.Mangavarorproducerasilanderlangtifrandardeforbrukas,landermedlagaarbetskostnaderochsamrevillkorfordemsomjobbariproduktionen.Nar ocksa transporterna ar billiga blir det lonsamt att frakta varornaovermycket langaavstand,menenergiforbrukningenblirhogochpa-frestningenpamiljonstor.

En internationellt vedertagen avgift pa transporter ar ett angelaget

98

mal.Detarsvartattsagahurdenskullevarautformad,menettsystemmed avgifter pa fossila branslen som pumpas upp eller bryts ar entankbarmodell.Darblirgivetvisdetstoraproblemetatt fa landerochforetagmed stora fyndigheter av olja, naturgas och kol att accepteradetta.Forattnaresultat i rimlig tidmastemantroligensokasig framefterandravagar.

Ide landersom framtillnuharbrukatkallas ”industrilander”mensompasenaretidharavindustrialiseratsmerochmerbordevipaolikasattkunnastallasomvillkorforattimporteravarorfranandradelaravvarlden att de anstallda i produktionen av dessa importvaror arbetarunderrimligavillkornardetgallerloner,arbetsmiljo,fackligarattigheterosv.Ochdeninternationellafriafackforeningsrorelsenkansakertastad-kommamycketgenomatt annumer an idagstodja fackligaorganisa-tionsstravandenochannatfackligtarbeteilaglonelander.

Det fackligaarbetet overallanationsgranser(Sekapitel12,”Expor-teradenfackligakampen!”)blirenoerhortviktiguppgiftframoveromviskafadragligaforhallandenformanniskornapajorden.Denkommerattstotapasvartmotstandoverallt, inteminstfranallastoraforetagsomgor jattevinsterpaattproducerabilligt i laglonelanderochsaljadestodyrareilandermedkopstarkbefolkning.

Oz verforingenavindustriproduktionfranrikarelandertilllaglonelan-derarinteheltochhalletfel.Detarjurimligtvisidessalandersomocksakonsumtionenavindustrivarormastetillatasokaiframtiden.Mendyra-re transporter och battre arbetsvillkor i stora delar av varlden skulleandainnebaraattdetmestaavproduktionenavvarorsomskaforbrukaside”gamla”industrilandernaocksakantillverkasdar.Isafallgaranterasenindustriproduktionochsysselsattningocksaide”gamla”industrilan-derna.

*

Storainvesteringaritransportsystemsomjagharfortpatalharskaparmanganyaarbetstillfallenochkanbliettverksamtmedelmotarbetslos-het.

NaomiKleinberattarisinbokThischangeseverythingomenplansom

99

lagtsframavUSBlueGreenAlliance,enorganisationiUSAmed14miljo-nermedlemmar,bildadavfackforeningarochmiljoorganisationer.

I denplanenberaknas att 40miljarder dollar (drygt 300miljardersvenskakronor)iarligainvesteringarundersexarstidikollektivtrtafikochhoghastighetsjarnvagarskullegearbeteat3,7miljonermanniskorunderdennatid.Ochenstudie2011avenorganisationsomkallarsigSmartGrowthAmericaharfunnitattsadanainvesteringarger31procentflerarbetstillfallenperdollaraninvesteringarinyavagarochbroar.

*

ISverigeharviettjarnvagsnatsomskaombesorjabadelokaltrafikochannantrafikinomlandet.Ochsommastefatahandomalltstorreandelavtrafikarbetet,badegods-ochpersontransporter.Merochmeravvadsomfraktasmedflygochbilborforasovertillsparbundentrafik.Fram-foralltforatttransporterameraenergisnalt.

Nu planeras nya snabba jarnvagskommunikationer mellan flera avvarastorrestaderiSverige.IforstahandGotalandsbanansomskageenny,snabbforbindelsemellanStockholmochGoteborgsoderomVatternistalletfornorromsomidag.DennyabananskagaviastorrestadersomNorrkoping, Linkoping, Jonkoping och Boras och restiden Stock-holm-Goteborgskabarablicirkatvatimmar.Forstadelenavden,Ost-lankenStockholm-Linkoping,beraknasvaraitrafikar2028.Ennystam-banaskagafranJonkopingtillHelsingborgsomgermojlighettillennyforbindelsemedkontinenten,ommanbyggerjarnvagstunnelunderOz re-sundtillHelsingor.

Redannu finnsSvealandsbananpabadasidorMalaren, somknytersammanStockholmmedVasteras,EskilstunaochOz rebro.TillUmeaviaUppsala, Gavle och Sundsvall finns en ny snabb forbindelse som kankommaattforlangasvidarenorruttillLuleaochtilldenfinskagransenvidHaparanda.

De har jarnvagarna kan forbattras ytterligare och ytterligare nagralinjer som finns i dag byggas ut for trafikmed hogre hastigheter. TillexempelfranStockholmtillKarlstad-OsloochFalun-Borlangeochlinjer-natillVaxjo,Kalmar,KarlskronaochHalmstad.

100

Meddesnabbatagforbindelsersomfinns,somplanerasellerborderustasuppskadetenligtvad jag tycker intebehovas inrikesflyg inomSyd-ochMellansverigeoverhuvudtaget.Ochbiltrafikenbordekunnare-ducerasavsevartommansatsarbeslutsamtpasnabbaochbilligatagfor-bindelser.

Omlokaltrafikenpajarnvag–pendeltagen–harjagskrivitikapitel7somhandlarombostadspolitiken.Detforstarkergivetviskravenpaut-byggnaderavspar,signalerosv.

Forgodstrafikenfinnsdetocksaplanerforattkapacitetenskakunnaoka samtidigt som trafiken ska trangasmed en vaxande persontrafik.Sparutbyggnader,signalsystemsomarsakrareochmedgertataretrafikoch investeringar forattgodstagenskakunnakorasnabbare arnagraexempel. Dubbelspar hela strackan Mjolby-Oz rebro-Krylbo-Storvik art.ex.angelagetommanvillhabortenbesvarligflaskhalsidensvenskagodstagstrafiken, sarskilt formanga industrier i norr. De har investe-ringsplanernaborutvidgasochmanborsetillattdetartillrackligttattmellan de terminaler som behovs for omlastning av t.ex. containersmellanjarnvag,sjofartochbiltrafik.

Jarvagsinvesteringarnaborgivetvisgenomforassasnartdetoverhu-vudtagetgar.Detgermanga,manganyaarbetstillfallen.Flermanniskorbehoverkommaiarbeteochdetarenkapplopningmedtidenattstallaom tillmera ”snal” hushallningmednaturresurserna.Detbordehelstintedrojatill2028medattOstlanken,forstadelenavGotalandsbanan,tasitrafik,tillexempel.

Principenatt”varjetrafikslagskabarasinakostnader”masteompro-vas,liksomocksaidenattdeolikatrafikslagenskakonkurreramedvar-andrasaattmananvanderdetsomar”mesteffektivt”.Ibegreppen”kost-nader”och”effektivitet”masteraknasinnaturenskostnadermedhan-syntillmiljo,forbrukningavnaturresurserochutslappavvaxthusgaser.

Ommanraknarpadetsattetkommermanframtillattmansklighetenborhaettklartintresseavattmestamojligaavdettransportarbetesombehovergorasskaskemedjarnvagochsjofart.Ochprissattningenmasteblidarefter:Detskavaraklartbilligareatt akataganatt akabussochframforalltbil.Allradyrastskadetvaraattresamedflyg.

Enkombinationavflygskatt,vagavgifterfortungtrafikpavissastorrevagar (Socialdemokraternas forslag om en vagslitageavgift i Sverige,

101

t.ex.)ochsubventionavjarnvagstaxornabordekommatillforattastad-kommadeharandringarnaiprissattningen.

Underhalletavjarnvagenmasteocksa favasentligtmycketmerare-surser.Detharvariteftersattiartionden.Felpaspar,vaxlarochkontakt-ledningaruppdagas forvarjeveckasomgar.Det leder till forseningar,tillbudocholyckor.Sarskiltvintertidardetvanligtattfolkintekommeritidtilljobbettillfoljdavtagforseningar,opalitliggodstrafikstallertillstoraproblemfornaringslivetochbadeforetagochpersonertvingasattistalletanvandavagtrafikforattfatryggatransporter.

Ansvaretfor jarnvagsunderhalletharsedannagraaristorutstrack-ninglagtsoverpaprivataentreprenorer.Detharletttillosakraansvars-forhallanden,daligsamordningochtillattforetagmedbristandekompe-tens skott underhallet. Battre vore att lata underhallet skotas direkt iTrafikverketsregi.

*

Mankandiskuteralangehurdeharstoraframtidssatsningarnaskabe-talas.Genomattstatenlanar,tarutskatterellersaljerstatsobligationertilldenegnaRiksbanken.Menviharradattgoradem,itaktmedattvikanbadaupptillrackligtmedkompetentpersonalforattklarautbygg-naderna.Detkraverenhelmassautbildningochplanering,detarsant.Detarderealaresursernasomsattergranser.Menviharinteradattintegorasatsningarna.

102

Kapitel10

Vibehövermeraskog

JaggarmedettjarnspettochenkartongmedgranplantorpaengammalinagavidmitttorpnaraFinspang.Jagkornerspettetendrygdecimeter,vidgarhaletlite,slappernerenplantaochtrampartillruntom.

Enochenhalvmetermellanvarjeplanta,drygtfyrahundraplantorskautpadennaangsomengangtidigarevaritskog,brutitsuppunderenormt slit aven torparepa1800-taletoch tjanat somslatterangochkreatursbeteikanskehundrafemtioar.Mennufinnsintelangrenagrahusdjursomskabetadar.Tusenkvadratmetersomjagskabeskoga.

Jagsattermedvetetplantornalitetatareansomrekommenderas.Jagharhortattvirkesproduktioneniforhallandetillarealenskakunnablihogregenomtatarebestand.

Virkesproduktionen, skogens tillvaxt, arviktig forklimatet. Iveden,barkenochbarrenlagraskolsomgranarnataruppavluftenskoldioxid,somarensakalladvaxthusgas.Restenavkoldioxidenarsyre,ochdetslappergranarnatillbakautiluftensaattvimanniskorkanandaslattare.Grasetsomvaxerpainagantaruppmycketlitekoldioxid,jamfortmedbarrtraden,ochdetmestaavdetsomtasuppgergrasetifransigigennardetmultnar.

Minanyagranplantorkommerandaattspelaenynkligtlitenrollforklimatet.Menattdetblirskogpaannarstradlosmarkarbetydelsefullt.Likasa om det kan bli okad tillvaxt i den skog som finns. I en skogs-tidskrift laser jagenartikelmedrubriken"Skogsvard arbastaklimat-atgarden".KennethSahlen som ardocentvidLantbruksuniversitetet iUmeasagerienintervjuattdensvenskaskogenstillvaxtkanvaralagtraknat25procentstorreom40aromviskoterdenforstandigt.Blandannatgenomtataretradbestand.Dentillvaxtokningengerenokadupp-tagningavkoldioxidmed26miljonertonperar.Meranheladensvenskatransportsektornsutslapp.

103

Barrtradarlangteffektivareiattlagrakolanlovtrad.Lovtradenfallersinabladvarjehostochbladenmultnarsnabbt.Granbarrbliromkringsjuargamlainnandefallerav,tallbarrfyra.Dessutomlagraskoliskogs-markenshumuslager,sombrytsnerlangsamt.

NarjagsatterminagranplantorochtankerpaintervjunmedKennethSahlenkannerjagattjagandagoreninsatsforklimatetpajorden,omanmycketliten.Minatvahektarproduktivskogsmarkarenhalvmiljarddelavallaskogarihelavarlden.Menbackarsma…

Virkesforradetidensvenskaskogenharokatiganskajamntaktandasedan1920ocharnumeraungefardubbeltsastortsomda.SkogeniSve-rige vaxer varje ar med 110-120 miljoner kubikmeter (raknat i s.k.skogskubikmeter).Denarligaavverkningenplusvissannanavgangarca30miljonerkubikmeterlagre.Detinnebarattvirkesforradetokarjustsamycket.

Redandennuvarande okningenavvirkesforradet innebar alltsa atthelatransportsektornsutslappavvaxthusgaserabsorberasavdensven-skaskogen.Mendetkansomsagtbliannustorreupptagningavkoldi-oxidmedbattreskogsskotsel,avenomocksaavverkningenokar.

Vanderviblickenutoveromvarldenblirbildenenannan.

Detfinnsfyramiljarder(=4000miljoner)hektarskogivarlden.Denarealenminskademedoverfemmiljonerhektarvarjearunderperioden2000-2010.ItropiskaskogariSydamerika,Afrika,ochAsien,inklusiveStillaHavetsovarld,skerfortfarandeomfattandeskogsskovlingnarkal-huggenskogsmarkantingenlamnasatsittodeelleromvandlastillplan-tagersomlagrarmycketlitekol.Ochpaandrahallfarskogarnalamnaplatsforstadsbebyggelseellerstoratrafikleder.

Mentakteniavskogningenharandaavtagit:aren1990-2000minska-de skogsarealenmed attamiljoner hektar per armotnuvarande fem.Skogsplanteringistorskalaharbidragittillattminskningenavskogs-arealenintearlikasnabbsompa1990-talet.MestharmanplanteratiKinaochIndien.

Manuppskattarattvarldensskogarnuharettvirkesforradomca527miljarderkubikmeter.Ungefarhalftenavdetta arkol,somomdetfor-brandesskulleblitill500gigaton(miljarderton)koldioxidiatmosfaren.Likamycketsomhelavarldenslapperutpafemtonar.Menannumerkolfinnslagratiskogsmarken-minsttregangersamycketsomitraden.Sa

104

varldensskogar arenviktig"kolsanka",dvsdebinderkolsomannarsskulleblienormamangdervaxthusgas.

Nagotattvararaddom.

Vimanniskorbordeokadenharlagringenavkolgenomattanlagganyskogsomkundetakoldioxiduratmosfaren,frigorasyreochbindakolivaxtlighetochmark.

BarahariSverigeharvi600000hektarmarksomantingenarhyggensomharlegatimerantvaarutanattdetblivitnyskogpademellerocksagamlainagorsomnumeraraknassomskogsmark.600000hektar-detarenkvadratmedensidaavnastanattasvenskamil.

Alltdettabornoginteplanteras-detarskontmedenochannanglan-taiskogen.Menlatsagaattviplanteradeskogpahalftenavytan.Etttio-talmiljonerplantorskulledetgaat.Gran,tall,bjorkochkanskeensmulaadlalovtrad.

Efter tio-femton ar skulle vihapraktigungskogpadennaareal.Enungskog som vid det laget skulle inleda sin verkligt snabba tillvaxt-period.Enatvamiljonerkubikmeteromaretkundedetbli.Meranenprocentsokningavvartlandssamladeskogstillvaxt.Ettgottbidragtillkampenmotvaxthusgasernaunderjustdeartiondendavimastestallaomvarproduktion,konsumtion,ekonomi.

Jaghar ingenklaruppfattningomvilkapolitiskaverktygvi skaan-vandaforattastadkommadetta.Baraattvimasteborjamedattokaod-lingenavskogsplantor,utbildaochrekryterapersonal.Detarjuintebaraattknappamedfingrarnaochsattaigang,mangaforutsattningarforjob-betmasteklarasforst.Menlatossdiskuterahurdetskagatill!

LatossocksadiskuteravadSverigekangorainternationelltpadetharomradet!Meddetskogligakunnandesomfinnsivart landochvettigabistandsinsatserskullevikunnabidrapaettverksamtsatt tilldetdarsomarpagangsarskiltiKinaochIndien-omfattandeplanteringavnyskog.

Detbehoverintealltidvarastorasammanhangandeskogarsomplan-teras.Mankanlikagarnaarbetaefterdenmodellsomdensvenskako-operationenharutvecklatiAfrikameddensakallade"Vi-Skogen".Detinnebar attmanmed insamlademedel ser till att familjer i Tanzania,KenyaochUgandakanplanteraettantaltradvidsinasmagardar.Gardar

105

dardettidigareharvaritganskadaligaforutsattningarforodling, inteminstpagrundavtorka.Denyatradenarsnabbvaxande.Degerskugga,bransle,frukt,byggnadsmaterial.Deforbattrarocksaklimatetsomintebehoverblilikatorrtsomforut.Detgarlattareattodla.Familjernafardetbattre.

Modellensom"Vi-Skogen","Lakareutangranser"ochandraarbetarefterarbadeeffektivkampmotvarldensfattigdomochmotklimathotet,formiljon.

Detborocksabli internationella insatser for att satta stopp for all-skonsmiljobovarsomiegetekonomisktintressedriverskovlingitropis-kaskogar,oftastheltolagligt.

Vibortauppocksadettatilldiskussion,badevadSverigeskullekunnagoraochvadviskullekunnahjalpatillattovertygaandraom-genomFN,EUochandra internationellaorgan.Lat oss arbeta for attutvidgavarldensskogar!

106

Kapitel11

Tavarapåsolen!

Den lilla jordbruksfastigheten Skogen,medbeteckningenRisingeErs-torp2:5iFinspangskommunavOz stergotlandslan,omfattarnastanfemhektar–49815kvadratmeter,narmarebestamt.Oz vervarochenavdes-sakvadratmetrarstralarsolenvarjearenligtSMHIenergisomigenom-snittmotsvararcirka1.000kilowattimmar.

Itorpstugansomstarpadettastyckemarkforbrukarjagigenomsnitt3000kilowattimmarelektriskstromperar.Tillmatlagning,belysningochuppvarmningnarjaginteeldarmedved.

Detarlikamycketenergisomtasuppfransolenavynkatrekvadrat-metraravmina49815.

Torpstuganarbyggdfore1780,eftervadengodvansomarbygde-historikerharberattatformig.Taketlutarpaenasidanungefarmotsyd-ost,fastmednagondragningatsoder.Taklutningenar40grader.

Idealisktforattmonterapanelermedsolceller.

Jagtankerbestallaett"paket"medsolcellerpaungefar20kvadratme-teravmitttak.Detkange2700kilowattimmarpaettarharnagonrak-natut.Alltsanastanhelaminarsforbrukning.

Jagbehoverintebekymramigforattbehovalagrastrom.I"paketet"ingarattalldenstromsomjaginteanvanderskagautdirektpaelnatetochkopasavminleverantor.Ochnarjagbehovermerastromanminasolcellergersakoperistalletjagavleverantorenpadetvanligasattet.Stromkostnadennettoblirungefarnoll.Jagbehoverbarabetaladefastaabonnemangsavgifterna.

Investeringenblirungefar60000kronorochjagkanfa20procentiinvesteringsbidragavstaten,somavklimatskaluppmuntrarelproduk-tionavdetharslaget. Jag farenhygglig aterbaringavmin investeringeftersomelrakningarnablirmindre.

107

Omvi iSverigekunde tavarapa litemer anen tusendelavalldenenergisomsolenstralarinovervartnordligtbelagnalandsaskulledetrackaforattklarahelavarenergiforsorjning.Helaenergiforsorjningenalltsa.Intebaraelstrommen,utanbostadsuppvarmning,transporter,in-dustrinsbehov,allt!Ochdaharviandavattenkraftenochenheldelvind-kraft,savibordeintebehovavarkenolja,kolellerkarnkraft.

Alltsa:Tusenkilowattimmarperarigenomsnittpavarochenavde449000000000kvadratmetrarsombildarSverigesyta.Attkunnatavarapaenendaavdessatusenkilowattimmarperkvadratmeterlaterjuintesomnagontekniskellerekonomiskorimlighet,eller...?

Nagontingatttankapa.

*

Narminasolcellersitterpastugtaket2016eller2017sakommerdebaraattsvaraforungefarenhalvmiljarddelavSverigesenergibehov.

Mendetfinnsjumangaandrataksomliggerdarochbarablirbestra-ladeavsolen,tillnastaningennytta.Genomdirektstralningochindirekt.

Statenbordeintebegransasigtillattbetalainvesteringsbidragochpaannatsattuppmuntraforetagochprivatpersonerattbyggaanlaggningarforattfaframfornybarenergi.Vikundejudessutomdemokratisktbeslu-taattanvandavaraegnastatliga,kommunalaochlandstingsagdahusforattmonterasolfangarepatakenochframstallabadeelochvarmvatten.

Kommunalhus.Skolor.Idrottshallar.Militarakaserner.Tingshus.Sjuk-hus.Az ldreboenden.

Tyvarrharmangaavdestatligaochkommunalabyggnadernaplattatak,sominte arhelt idealiska forattbekladasmedsolceller.Men intealla.Ochavenpaplattatakbormankunnaplacerasolfangareommanreserdemuppsaattdestaribravinkelmotsolen.

Saharviallakyrktak.Endelarkulturhistorisktsarskiltvardefullaochdarfor statsagda genom Riksantikvarieambetet. Och Svenska Kyrkanbordeintevaraomojligattovertygaomatthargoraeninsatsforman-niskornaslivsmiljo.

108

Nastanallakyrkorharkoretmotoster,ochdafinnsdetalltidentak-sidasomlutarmotsoder.Mycketeffektivtnarmanskafangasolstralar.Detfinnsfleratusenkyrkorilandet.Forattintetalaomallabostadshus.OchFolketsHusochBygdegardar.

Detarnagraexempelpavadsombordegaattfattademokratiskabe-slutom.

*

Isolstektaokenomradensomliggernarahavetpamangahallivarldenbordesolenerginkunnaanvandasistorskalaforattdrivaavsaltnings-anlaggningar.Mankundefaframsotvattenattanvandasbadetillbevatt-ningochtilldricksvatten,mankundefaframelektricitettillpumparforbevattningen och till hushallsel for befolkningen. Det skulle kunna faoerhortstorbetydelseforklimatochmatforsorjningivarldenommanfingeigangeninternationellaktionfordetta,kanskeleddavFNochdessolikaunderorgan,inteminstFAO(FoodandAgriculturalOrganisation).

Enfascinerandetanke.VarforskulleinteSverigekunnagaibraschenforensadanaktion?Detvorevartattforsoka,ellerhur?

*

Landersomliggerpabreddgradernagorlundanaraekvatorn–mellanellerstraxutanforvandkretsarna–kankommaattblistoraproducenteravsolenergi.Detskullet.ex.kunnaersattabortfallavdenexportavoljaochgassomenradlanderharidag.

Harkundeutvecklasennyindustrisomexporterarenergiiolikafor-mer.Forskningpagart.ex.omhurmanskullekunnaframstallabranslemedhjalpavsolenergiutanattblandainforeningaravkoliprocessen.

Ochannanindustrisomarstarktenergikravande.Kanskeivissafallforintermittentdriftmedproduktionjustnarsolengersommestenergi.

Ochvarforintematproduktionfranodlingarsombevattnasmedav-

109

saltat havsvatten? Eller utveckling och tillverkning av utrustning forenergiproduktion,bevattningsanlaggningaretc?

Mangamojligheter oppnasgenomtekniskaochvetenskapliga fram-stegsommankanskeintevetsamycketomidag.Solenerginborutnytt-jasbetydligtmer,precissommanniskorsviljaochformagatillarbete.Detkommersakertattvaraendelavlosningennardetblirsvartattfamatenattrackatillforjordenshelabefolkningochbristpamangaandranatur-resurser.

Sakertkandentekniskautvecklingenforatttavarapameravsolensenergiocksaminskakravenpaattvisombebordennaplanetskaredu-ceravarmateriellakonsumtion.Fraganarbarahurlangt.

110

Kapitel12

Exporteradenfackligakampen

EnadagentraffadeStefanLofvenKinaspresidentochberattadeatthanhadediskuteratommanskligarattighetermeddenkinesiskeledaren.EnavdefragorsomLofvendahadetagituppvarfraganomfackligarattig-heter.Mojligheten for fackliga organisationer att arbeta fritt, utan attvaraunderstalldastaten.

NastadagtaladeStefanLofveniFN,iNewYork.Ettavhansviktigastetemanvarfackligarattigheterochmojligheternatillettslagsinternatio-nelltavtalmellanfackligaorganisationerocharbetsgivarorganisationer,ettavtalsomskullekunnagedearbetandeenvissgarantiforanstandigaarbetsvillkor.

SvenskaLOgartillsammansmedFotbollsforbundet(SvFF)inforattsattapresspaQatar,somskaordnafotbolls-VM2022.KravetsomriktasmotmakthavarnaiQatararattgedragligavillkorochsakerhetijobbetatallamigrantarbetaresomjustnubyggernya fotbollsarenor i landetinforVM.Jobbetarlivsfarligt,overtusenmanharforolyckatshittillspagrundavuseltarbetarskydd.

Migrantarbetarna–dekommeroftastfranIndien,Nepalochgrann-landertilldessa–jobbarmedbyggen,pahotell,ifamiljero.s.v.Enstorandelavdemtas ifransinapassnardekommertillsinaarbetsgivare.Darfor kande inte resahemomde skulle varamissnojda, inte forranefterkontraktstidensslut.Mangafarintedenlondeblivitutlovadeavdefirmorsomvarvatdem,mangafarintehellerutlonenitid.Dettamoder-naslaverigaririkaoljelanderkringPersiskavikenundernamnetKafala.

GrundidenisamarbetetmellanfacketochidrotteniSverigearattfadeninternationellaidrottsrorelsenattstallakravpalanderochforetag.Lander som vill anordna internationella masterskap i olika idrotter.Foretagsombyggeranlaggningarellerlevererarutrustninginfordessamasterskap.Villkoretforattlandernaskafabliarrangorerochattfore-tagenskafalevereraskavaraattdetslutsschystaavtalombraarbets-

111

forhallanden.Badefordemsombyggerarenor,jobbarpahotellochres-tauranger, i fabriker som tillverkar sportklader och annan utrustning,ochsavidare.

Detarnagranyateckenimars2015tillnagotsomborjarskeglobalt,ochsommasteske:Desomarbetarskakunnagoradetutanstorariskerforlivochhalsaochundermanskligaarbetsvillkor.

*

Denfackligakampenvarldenovermasteforasmednyamedel.

IRenaSpel,entidningsomLOgavutimars2015,laserjagattdetfinns232miljonermigrantarbetare i hela varlden.Var trettiondemanniskasomleverpajorden.Antaletharokatmed50procentsedan1990.

53miljonerarbetarsomtjanstefolkiandramanniskorshemochhus-hall.Varannanhar intebegransadarbetstidpervecka.45procentharinteratttillenvilodagiveckan.

Varstardetforde25miljonersomjobbarifamiljeriettannatlandansitt hemland. For de flesta ar det Kafala-systemet som galler, dvs. attuppehalls-ocharbetstillstandarknutettilldenenskildearbetsgivarenochbaragallersalangedennearbereddattvara”sponsor”.

Numerafinnsenglobalfackligorganisationforhushallsarbetarna.Se-dan2013finnsIDWF,bildatavett40-talnationellafackforeningarmedstodavbl.a.FN:sarbetsorganisationILO.ElizabethTangfranHongkongargeneralsekreterare.

-Jagarfaktisktfostradavsvenskarbetarrorelse,sagerhoniLO-tid-ningenRenaSpel.

Iborjanav1990-taletfickhonlivsmedelsarbetarinternationalenIUL:suppdragattorganiseraarbetarnavidCocaColasfabrikiHongkongmedstodavLO-TCO:sbistandsnamnd.

-Degavmigenbokomstudiecirkelmetoden.Vilketbraochdemokra-tisktsattattarbetapa!Sadetharjagfortsattmed,sagerhon.Sverigeharocksasomendalandengageratsigimigrantarbetarnassituation,ochdetharbetyttmycketfoross.

112

IDWF satsar pa att stodja uppbyggnaden av nationella fackforbundruntomivarlden.Dennanyainternationalharocksautbildningavfack-ligaledareochspriderkunskapomILO:skonvention189omvillkorenforhusligtanstallda.

Konventionentraddeikraft2013ochinnebarettstortgenombrottforvarldenshushallsarbetare.Hittillsharbarasextonlanderratificeratden,blandannatFinlandochTyskland.MenannuinteSverige.

IDWF:s nya hemsida startade i december 2014med stod av blandandrasvenskaPalmecentret.Darfinnsfaktaomhushallsarbetaresrat-tigheter, utbildningsmaterial ochmojlighet formedlemmarna att delaberattelseromsinaegnajobb.Syftetarattgemedlemmarvarldenoverstod,kunskapochhjalp,sagerElizabethTang.

-Mangasaknarmojlighetattgapamotenellerkurser,mendekanfakunskapervianatet.Az venomfahartillgangtilldatorfinnsdetalltidnag-rasomkanhamtaochspridainformationen.

IUL och Bygg- och Traarbetarinternationalen BTI har tillsammansmed andra fackliga organisationer och manniskorattsorganisationergjortpatryckningarsomresulteratiattQatarharlovatattinforaennyarbetslagstiftningunder2015.Detarettteckenpaattfackligtarbetekanlonasigocksailandersominteardemokratiska.FastdetaterstarforstasattsevadQatarsnyaarbetslagarkommerattinnehalla.

Enschweizisk fackligorganisationhar fatt rattatt iQatar foretradapapperslosa arbetare i bade arbetsdomstolen och infor arbetsgivarnaoch har kunnat driva igenom avtalsenliga loner och villkor. Ett annatteckenpaattfacketkanpaverka.

Hotell-ochrestauranganstalldaharoftaosakraarbetsvillkorochenstordelavdemarmigranter–manniskorsomarbetariettannatlandanhemlandet.IULarbetarmycketmedattfadestorahotell-ochrestau-rangkedjornaatt inseattschystaarbetsvillkor aren overlevnadsfraga.Turistbranscheninserefterhandattkundernakanskesvikerdemsominterespekterarfackligaochandramanskligarattigheter.

Atttahjalpavkundernaforattfaforetagenattgesinaanstalldaschys-tavillkorarettsattforpaverkansomfackligaorganisationeranvantsigavmerochmerpasenarear.

113

-Foretagmedkandavarumarkenkanintelangrestruntaideanstall-dasarbetsmiljoochvillkor.Riskenarforstorattmanfarkundernaemotsig, sagerAndersFerbe, forbundsordforande i IFMetall i en intervju itidningenRentSpel.

Textilindustrin ar ett av IFMetalls avtalsomraden, och tillsammansmedsinfackligainternationalindustriALLGlobalharforbundetdrivitpaforattforandrauslaarbetsforhallandenibranschen.

-Viarintenojda,mendetgaratratthall,sagerAndersFerbe.

HanberattarocksaiintervjunattdetglobalafacketIFSsamtalarmedILO, varldshandelsorganisationen WTO och FN om genomtankta ochsamordnade insatser mot det grova utnyttjandet av anstallda i storadelar av varlden. Det behovs overenskommelser pa global niva omarbetsmiljo,arbetstiderochandraviktigafragor.Omettenskiltlandt.ex.hojerminimilonenkandetannarsledatillattdetlandetsforetagslasutavmindrenograknadekonkurrenter.

*

ISverige,deovriganordiskalanderna,Tysklandochendelandralanderardenfackligaorganisationsgradenganskahog.Menimangaandralan-derardenistalletbedrovligtlag,vilketgerarbetsgivarnaenopropor-tionerligtstormakt.Tillexempel iUSA,Frankrikeochenrad osteuro-peiskalander.

AttfackforeningsrorelsenilandersomSverigelaggernerstorenergipakontakterforattstodjaarbetetmedattorganiseradearbetandeilan-dermedlagorganisationsgradaroerhortviktigt.

Stora insatser har gjorts fran svensk fackforeningsrorelse for attstodjauppbyggnadenavfriafackforeningarit.ex.Oz steuropa.Darhardenfackligatankenkommitivanrykteefterallaarmedkommunistisktstyre,dafackforeningarnaidessalanderunderstalldesstaten.Detaretthartarbeteattfabuktmeddennamisstanksamhet,menframsteggors.

SuneGidgardarennaravantillmig,enavforslagsstallarnatillenall-manarbetsforsakringochaktiviByggnads.EfterPinochet-regimensfallgastadehanpasittforbundsuppdragunderfleraarregelbundetChile

114

foratthallafackligakurser.Deltagareikursernavarbyggnadsarbetareisodradelenav landet.Kursernahandladeomhurmanbyggeruppenlokalfackligverksamhet.Detarettannatexempelpavadsomkangoras.

*

Detarenoerhortlangvagkvarattgainnanmannattentillrackligtstarkfackligaktivitetsommotvikttillalladekraftersomhartillytterstamalatttjanagrovapengarpaattutnyttjafolksomarbetar.Mendetgarattnaresultat.

Latosspaallasattvikanokadeharanstrangningarnaochstodjadetinternationella fackligaarbetet,exporteraden fackligakampen!Precissomviborexporteravargamlagodaideomfolkbildning–folkbildningkanoveralltgegodaforutsattningarforfackligtochavenpolitisktarbete.Ocksa de fackliga rattigheterna och friheterna ar en del av de grund-laggandemanskligafri-ochrattigheterna.Framforalltbehovsdetfack-ligainternationellaarbetetvidgasforattbekampafattigdomochmed-verkatilljamlikhetochrattvisaivarlden.

Och,etttipstilldensvenskaregeringen:RatificeraILO:skonvention189,saattocksaSverigearettavdelandersomtankersetillattdetargodavillkorforallademsomharsindagligaarbetsplatsiandramanni-skorshem!

115

Kapitel13

Hurkanvirättatillalltdetta?

OljelandetQatarhar2,3miljonerinvanare.Menbaraenhalvmiljonarqatariskamedborgare.Deovrigaarmigrantarbetare.

Qatar arenhalvosomstickerut iPersiskavikenfranSaudiarabien.LandytanarbaralitestorreanSkanes.Landetharenormatillgangaravoljaochnaturgas.DetstyrspraktiskttagetenvaldigtavfamiljenAlThani.TamimbinHamidAlThaniaremir(monark)ochstatschef.Allmannavalharaldrighallits.Politiskapartierarforbjudna.

Qatarharvarldenshogstabruttonationalprodukt(BNP)perinvanare:102000dollar(2011).TvaakommerLuxemburgmed80000.Sverigehadesammaar40000,USA48000.KongoKinshasa348.

BNPperinvanarearalltsanara300gangerhogreiQataraniKongoKinshasa.

DetardramatiskaskillnaderiinkomstmellanmigrantarbetarnaochmedborgarnaistatenQatar.Enmigrantarbetaresomarbetarunderdets.k.Kafala-systemettjanarigenomsnitt170dollarimanaden.DeavQa-tars egna medborgare som forvarvsarbetar har en snittinkomst pa37000dollarimanaden.AlltenligtsvenskaLO:sordforandeKarl-PetterTorvaldsson, som ocksa ar bitradande ordforande i Varldsfacket. HanuttaladedetiLO:stidningRenaSpelimars2015.

37000dollarimanadenjamfortmed170.Merantvahundragangersamycket.Enfruktansvardskillnad.

OchdetartusengangersamycketsomBNPperinvanareiKongoKin-shasa.

Qatarexporterargivetvisdetallramestaavdenoljaochnaturgassompumpasuppilandet.MeninvanarnagorandaavmednastanlikamycketenergisomSverigefastSverigeharfyragangersamangainvanare.

116

InvanarnaiQatargorsastoraekologiskafotavtryckattdetskullebe-hovas fem jordklot foratt forsorjavarldensbefolkningomallakonsu-meradesomfolketiQatar.Trotsatt80procentavbefolkningenarfattigamigrantarbetare,somintebidrarsarskiltmyckettillkonsumtionenochfotavtrycken. Bakom de har sifferuppgifterna ligger naturligtvis enofantliglyxkonsumtionhosnagrahundratusenmedborgareiQatar.

Alltpagrundavdenhogaforbrukningenavfossilabranslenidenrikadelenavvarlden.

NaomiKlein,kanadensiskforfattareochjournalist,hartidigaregettutdeengagerandedebattbockernaNoLogoochChockdoktrinen,badamedbitandekritikavdetkapitalistiskaekonomiskasystemet.

NuharhonskrivitbokenThischangeseverything,somhartillutgangs-punktklimatfraganochhotetmotmansklighetensmojligheteratt levavidarepajorden.Honskriverblandannatsahar:

”I ett oljebolags perspektiv är detta att hämta upp ur jorden dessahögrisk-reserveravfossiltkolintenågontingdekanväljabort.Attgörasåärbolagetsansvarsfullaförtroendeuppdraggentemotaktieägarna,vilka insisterarpåatttjänasammamega-profiternästaårochnästasomdegjortdettaårochåretdessförinnan.Attfullföljadettaansvars-fullaförtroendeuppdragärfaktisktdetsammasomattfåvårplanetattkoka...Attuppfyllavetenskapligtgrundademålbetyderattmanmåsteförmånågraavvärldensmestvinstgivandeföretagattavståfrånmil-jarderdollariframtidavinstergenomattlämnadenheltövervägandedelenavallakändafossilareserverkvarijorden.”

Och:

”Att (somdestoraenergibolagennugör)pumpautmestamöjligaurjordenmedny,allteffektivareteknik–detärinteinnovation,detärga-lenskap!”

*

117

Hurskavikommatillrattamedalltdetta?

Dehisnandekontrasternainationersochmanniskorslevnadsvillkor.

Vartendajordklotsominterackertill.

Hotetomenklimatkatastrof.

OchvartbehovavdrommaromhurviskagoraSverigeochvarldenbattreattlevaiochnagotsommanniskornakanentusiasmerasav.

?

Viharnagraartiondenpaoss.ISverigeharviredanborjatenomstall-ningavvarenergihushallningsomgettuppmuntranderesultat,menvimastefortsatta.Viskakunnaklaraossutanfossilabranslenochkarn-kraft.Om20-30ar,detborvarafulltmojligt.

VimasteocksaanvandakommandeklimatmoteninomFNforattdrivaparestenavvarldenisammariktning.BlandannatgenomattverkaforatthelaEUdriversammalinje,saattlandersomUSA,KinaochRysslandstallerupppaettbraklimatavtal.Dafinnsforutsattningarforattavtaletkanomfattaallalander.

Mendetarnodvandigtattvidessutomnupaallvarborjarstallainosspaattvigradvisskatrappanervarmateriellakonsumtionochlatavarekonomiskatillvaxttasigandrauttryck.Detborblislutpaattanvandaskattesankningarochallmannastimulanseravprivatkonsumtionforattbekampaarbetsloshetochokaantaletarbetstillfallen.Skattesankningarsompolitiskdrivkraftforsamhallsutvecklingenharnattvagsande.

SomjagredanharnamntgorviiSverigeavmedmateriellaresursersomskullekravaattdetfunnesdrygttreochetthalvtjordklotomallaskulle leva somvi.Ochallamanniskorpa jordenmaste ju iprincip fasammarattidenfordelningen.Enstordelavjordensbefolkningmastedarforefterhandminskasinforbrukning.Viharlangvagattga.Az venomvipaolikasattochmedteknikenshjalpfinnervagaratttanjagransernaendelsakommerdettabaraattlosaendelavekvationen.

Dengemensammavalfarden,investeringarikollektivtrafik,iproduk-tionavrenenergiochi atervinningsindustrinaromradenditresurserborstyras.Viborgorastorasatsningariutbildning,kulturochmiljovard,liksomibostadsbyggandet.

118

Odlingenmasteoka,framforalltidetglobalaperspektivet.Delsforattokatillgangenpabadelivsmedelochindustriravaror,delsforattdampahaltenavvaxthusgaseriatmosfaren.

Omstallningen kommer som namnts att krava att skattenivan hojs,framforalltkonsumtionsbeskattningentrorjag.Detmasteskevarldenover.

Nagot kan landerna finansiera genom att lana i sina egna central-banker.Detkanmangorasalangemanvetattdetivarekonomifinnstillrackligtmedrealaresurser,framforalltiarbetskraft,rattutbildadochtillganglig, men ocksa naturresurser, for att svaramot den okning avefterfragansomsadanalanskulleinnebara.Menvikanintegalangreidettaanattdetfinnsledigaresurseratttillga,fordakandetledatillensvarkontrolleradinflation.

Allmantmastedet bli hogre skatteniva ochmindreprivatmateriellkonsumtion, mera sparsmakad knapphet och medveten hushallning,omsorgomgrejorsaattdehallerlangre,satsningpadetgemensamma,paoffentligtfinansieradetjanster.

Det blir en omstallning som innebar slutet pa sedvanlig borgerligekonomiskpolitik.Isolidaritetensnamn.Ochforattviskakunnautveck-la nya livsstilar och konsumtionsmonster som mera bygger pa med-mansklighet,omtankeomvarandraochkulturellutveckling.

Hurdessanyamonstermeraprecistkommerattseutbehoverviinteraknautnu.Menvibordeborjaenkonstruktivdebattomdet.

Sjalvarjagovertygadomattdetkanblienspannandeframtid.

*

Perspektivavdethar slagetkanskapa forutsattningar foratt enbredmajoritetavbefolkningenblirovertygadomattpolitikenochsamhalls-utvecklingenmastedrivasmeraatdethallsomviidagkallarvansterochatdet”grona”hallet.

Detbetyderattsamhalletmerochmerborjargrundaspagemenskap,omtankeochsolidaritet.Attdetekonomiskavinstintressetganskamyck-

119

etfartradaibakgrundensomdrivkraftformanniskorsstravanden,attflerochfleravgorandenistalletfarlovatttraffasgenomgemensammademokratiskabeslut.

Alltdettabordekunnageokadefterfraganpademokrati.Enordningdarmanniskorsomarberordaavettvisstbeslutocksakanfadelavdeninformation som kravs som underlag for beslutet, ha tankeutbyte omsakenunderomsesidigrespektochdarefterkommatillettbeslutsomsamangasommojligtkanvaranojdamed.

Jumervikanutvecklavadjagvillkallaforendeltagandedemokrati,dessbattre.Alltsanagotsomintebarainnebarattmangarochrostarvart fjarde ar, utan attman ocksa lagger sig i, forsoker varamed ochforma beslut som paverkar var gemensamma tillvaro. Att sa mangamanniskorsommojligtdeltaridiskussionersomlederframtillbeslutochtyckerattdettaarstimulerandeochintressant.

Detblirenutmaningforbadepolitiskapartierochannatforeningslivattutvecklasadanaarbetsformerattdetinbjudertilldeltagande,attgemaktatmedlemmarna.Intebaraiattreagerapaforslagfranledningen,utanocksaattkommamedegnaideerochinitiativ.

Partier far inte vara som stora firmor som ska ”salja” sitt budskap.Medlemmarochvaljareskaintebaravaraderas”kunder”eller”suppor-ters”utanvaravalkomnasommedskapareipolitiken.Ocksaforenings-livetiovrigtbortankaisammabanor.Detarintebarapolitiskapartiersom paverkar samhallsutvecklingen. Om vi kan skapamojligheter fordemokratiocksa idetekonomiska livet oppnasnyaomradensomkanengagera.

Kommerviattkunnatautendelavframtidastandardhojningariformav arbetstidsforkortning nar vi inte kan gora det imateriell konsum-tionsokning?

Kandettaskapautrymmeformanniskorattbattrehinnaengagerasigi gemensammaangelagenheter?Datorteknikoch internet–enganskarenteknik,settfranmiljosynpunkt–germanniskorfantastiskamojlig-heter att skaffa information som kan bli beslutsunderlag at manga idemokratiskaprocesser.Mankanocksahatankeutbyteochgoradiskus-sionsinlaggutanattmanbehovertraffas.Detfinnsmanganyavagarforsamtal,studierochdiskussionerdarmangakanvaramed.

120

Jaginbillarmiginteettogonblickattdetmeddettakommerattvaraslutpaallt somkallasmarknadsekonomiochaffarsmassighet.Mansk-lighetenskullealdrighatidattvaramedochfattademokratiskabeslutomprecisallting,vimastehamarknadsekonomiavrentpraktiskaskal.Menmarknadstankandetfartydligtunderordnasigdemokratin.Demo-kratiskabeslutskaavgoraviktigafragorsalangtdetarpraktisktmojligtochrimligt.

Ingenkanvetameraprecisthurdettakommerattutvecklas.Mendetblirenintressantutveckling,ennyochmerahumanistiskkulturkanvaxafram,mindrebyggdpakonkurrens,tavlanochsjalviskhet,merapaom-tankeomdetgemensammabasta,paattbeslutasakertillsammansmedandra,pasamarbeteochsolidaritetmellanmanniskor.Ochmeraanidagpajamlikhet.

Vi som trorungefar saharmastehjalpas at att overtygavaramed-manniskoromvartsynsatt.Genomsakargumentochtankeutbyte.Viborborjautandrojsmal,saskavinoghinnavandapastekeninnandetbliralldelesforsent.Ochlatossanvandaprovisoriskautopierforattentu-siasmeraochovertyga.Desomjagharnamntharellerandra.Formod-ligenbadeoch.Visaattvimanniskorkangorasamyckettillsammans,baravibestammeross.

*

MendetgallersannerligenmeranosshariSverige.Manskaintehaover-tropavadviivartlillalandkanastadkommasomharaterverkningarirestenavvarlden.Menendelanvandbaraochbraexempelkanvijubidramed.Ochforsokaspridakunskapomdemsagottdetgar.

Iandralanderfinnsdetandrasomtanker, likaklokatankarsomvi,medsinaegnavarianter.Viborsetillattdetbliretttankeutbyteocksainternationellt,attvilaravvarandra.Idettankeutbytetharviatthavdavara ideer om demokrati, humanism och jamlikhet, dar jamstalldhetmellan kvinnor ochman blir ett mal som kraver sarskilt mycket tal-modigtarbeteattnailanderochmiljoersombeharskasavmotspanstigamanligamaktstrukturer.

121

Inteminstmastedetblieninternationellfackligkampforattskaparattvisaivarlden.Ochdeglobalafackligaorganisationernamastelierasigmedmiljororelser,fredsrorelserochorganisationersomarbetarformanskligarattigheter.Dettaforattblienmotvikttilldekapitalintressenvilkasstravandenkantaenandemedforskrackelseformanskligheten.

Pa det viset kan forutsattningar vaxa fram for politiskt arbete sombekamparorattvisor,sakrarengodmiljoochgodalevnadsforutsattning-arivarlden.

*

Detkapitalsomihoggradstyrutvecklingenivarldenborjarfasvartattfinnavettiganvandning,nunardenekonomiskautvecklingenalltmerainriktaspatjansterochIT-verksamhet.Detbehovsintelangresamycketavkapitaltungainvesteringaristoraproduktionsanlaggningar.Detledertillattdetblirsvarareatthallahogsysselsattningochlagarbetsloshetpadettraditionellaviset.

Istallethardetblivitsaattdetkapitalsomsysselsattsochinvesteraskraverdestostorreavkastning–jaktenpavinsterblirintensivare.Detaren utveckling sommaste brytas. Kraven och forvantningarna om hogavkastningpakapitalaroftasanslosthogaochmastepressasner.Menhur?

Alltmeravkapitaletardessutomopersonligt.Detagsihogreochhog-regradavstorainstitutioner,inteminstavpensionsfonder.Deperson-ligaagarna,deklassiskakapitalisterna,harfattavstamakt.

I stallethar tjansteman i finansvarldenalltmeratt saga till om.Dearbetarmedattplaceraandraspengar.Somdrivkraftisittarbetehardeattdekanskaffasigjattehogabonusar,gorasigsjalvarika.

Depengarsomdearbetarmedarmycketoftaigrundochbottenlon-tagarnas,eftersomkapitaletaravsattforlontagarnaspensioner.Lonta-garnaharavstattfranatttautpengarnailon.Pengarnaaruppskjutenlon.SaardetiSverige,saardetistoradelaravvarlden.Ochdetgallerofantligabelopp.

122

Varforskadessavalbetaldafinanstjanarebestammaoverdearbetan-despensionspengar?

Detardagsattlontagarnatarmaktenoversinaegnapengar.Hurdetpraktisktskaga tillhar jag ingakonkreta ideerom. Jagvetbaraattvimasteborjadiskuterapaallvarhurviskanadit.

JagvarsjalvmedomattskrivaenmotiontillLO-kongressen2004somforeslogettforsokmedenfondifackensochFolksamsregidarlontagaresomsaonskadekundevaljaattplaceraPPM-pengarochavtalspensions-premierochdareftervaramedochstyra fondendemokratiskt.Dennafondskullekunnaupptradasomensocialtansvarsfullagareavaktierinaringslivet.AndersSundstrom,somdavarFolksam-chef,sadesigvarabereddattstartaensadanfondombaraLOvillehaden.ForslagetvanntyvarringetstodvidLO-kongressen,annarshadevikunnatfaupplevaettkreativtexperiment.

Narstoradelaravkapitaletsomstyrvarldenstallsunderlontagarnasdemokratiska kontroll, da skapas forutsattningar for okad ekonomiskdemokrati.Ochforattpengarnakananvandasfornuftigareanidag.

Intetillinvesteringariattutvinnafossilabranslen,tillexempel.Utantill investeringarifornybarenergi.Tillattbrytadestoraolje-ochkol-utvinningsjattarnasmakt,somNaomiKleinharargumenteratfor.

Ochintetillvapentillverkningochkrigsforberedelser.Utantillattska-pahyggligalivsvillkorformiljardermanniskorsomidagleveriarmod.

Intehellerskapengarnatillvarjeprisinvesterassaattdegerstorstamojligadirektavkastning.Ettgivetmalarattframjaengodmiljopavartjordklot.Nagontingattpensioneraoss till.Ettannat ar full sysselsatt-ning.Juflersomarbetar,farlonochbetalarskatterochpensionsavgifter,destobattreforlontagarnaspensioner.

Latossborjaendebattomdetta!Endebattsombordegaoverhelavarlden och som visar pa de praktiska vagarna att fa lontagarna att igemensammaformerbestammaoversinaegnapengar.

*

123

Harhemmakanviborjadiskuteravilkasomskavaradeprovisoriskautopiersomvigriperossanmedallraforst.Ochmedhjalpavvilkaviskaentusiasmeramanga,mangasaattvikanvridapolitiken atvanster, atmiljo-ochjamlikhetshallet.

Sodertaljeimaj2015

Medvanligahalsningartillerallasomlast

BosseElmgren

124

Enefterskrift

Narjagjobbatpadetharlangabrevethardetblivitanmerklartformigatt manniskor kommer att utsattas for oerhort stora omstallningarunderdethar arhundradet.Bade idetdagliga livet, i arbetslivetoch iekonomin.Dettanarvi tvingas taossurdet storaberoendetav fossilenergiochnarenstordelavjordensbefolkningmastestallaomtillenlagre materiell konsumtion an den vi tillatit oss de allra senasteartiondena.Samtidigt somdendelav jordensbefolkningsomalltjamtleverifattigdommastefasinrattmatigadelavdetmateriellavalstandet.

Langeharforandringarnavaritbadestoraochsnabba,menjagtrorattvadsomsnartforestarkommerattvarautantidigaremotstyckeochgalangreanvadviiallmanhetharforestalltoss.

Bilismenkommersannoliktattreduceraskraftigtavenomdentilldelskommerattrullavidarepabiobranslenochannanfornybarenergi.

Massoravmanniskorsomidagarbetarmedverksamhetersomharattgoramedbilismochflygtrafikellermedutvinning,vidareforadlingochdistributionavolja,naturgasochkolkommerattbehova faandraarbetsuppgifter.Debordekunnafakannatrygghetiforandringen.

Storaforetagochkoncerner,maktigaoljebolagblandannat,somnuaruppbyggdakringdefossilaravarorna,kommerattforaenhardstridforattfafortsattamenmastetillsiststallaomtillandraverksamheterellerupphora.Vilkafinanskriserkandetinteblinardetgaruppforvarldenattderaskandaoljereserverkommerattblivardelosasnart?

Landersomidagleverpaattpumpauppoljaochnaturgasmastefinnaheltnyaforsorjningskallor.Saudiarabien,Iran,Qatarochandrasomidagarrikaoljelanderkommerattfinnaattguldetblirtillsand.Ryssland,somredannu ar i trangt ekonomiskt lage, kommeratt skakasomnardenhuvudsakliga kallan till exportinkomster stryps efterhand.Norge somnattettmyckethogtmaterielltvalstandtill foljdavnordsjooljanarettannatexempelpalandersomkommerattberorasstarkt.

125

Omstallningenkanintevantatillsvihargjortslutpaoljan,gasenochkolet. Later vi det ga sa langt sa kommer, som Naomi Klein skriver,”varldenattkoka”.Detallramestaav”reserverna”avfossiltkolmastefablikvarunderjorden.Detarenforutsattningforsjalvalivetpajorden.

Visomlevermedenmateriellforbrukningtre-fyragangersahogsomjordental,hurkommerlivetattgestaltasigdendagvinojerossmeddenandelsomarvarskaliga?IUSA,Kanada,Europa, Japan,Australien?Vihariallmanhetinteensgjortossenforestallningomviddenavdennaomstallningochhurdetdagligalivetkommeratttesigfoross.

Vilkavagarskagetillvaxtsomvageruppdenmateriellaaterhallsam-heten? Pa vilka omraden kan vi forbattra var levnadsstandard nar vitrapparnerpaandra?

Hur gar det med industrin nar produktionsvolymen blir mindresamtidigtsomteknikengordetmojligtattproduceramedalltmindreinsatseravmanskligtarbete?

Hur kan minskningen av materiell produktion och konsumtionmotverkas av okad odling, okad biologisk produktion som ger nyaravarukallor?Denindustri,dennaringsomskahanteraavfallochdrivaatervinningavenganganvantmaterialmastevaxaochblienavjordensallramestbetydande.Menhurlangtkanmankommamedden?Kandennaringsgrenen kompensera det mesta av den ravaruforsorjning somfallerbortnarmanniskankantautalltmindreavmangamineralerochavfossilaravarorsomfinnsunderjorden?

Fragornakanstaplaspavarandra,de flesta arochkommerattvarasvara att svara pa. Vi har nagra fa artionden pa oss innan helaomstallningenmastevaragenomford.

Den innebar inte bara problemoch hot, utan ocksamojligheter tillrikare liv.Omvi tar varapa var viktigastenaturtillgang:manniskornasjalva och allas formaga och vilja till ett gott arbete. Sju miljarderhuvuden och vad de kan tanka ut, bara de kan fas att samspelanagorlundaval.Marknadskrafternakaninteklaraavdetta.

Mankantvivlaommojligheternaattfastater,storforetagochandrakrafterattblinagorlundaoverensomtagen.Detkansedystertutmedtankepaallakonflikterviserivarldenidagochsvarigheternaforlanderattsamarbeta.

126

Menmojligheternafinnsommedvetenhetenochinsiktensprids.Delsomviddenavomstallningenochdessfoljder,delsomvadsommasteskeochomhurmycketvikanutrattatillsammans.

Miljoorganisationer, fackforeningar, solidaritetsrorelser kan hjalpasat,vackaopinionerochtryckapastaterochmakthavarevarldenoverforattovertyga.

Sverigekantainitiativ,iEU,FNetc,visabraexempel.Fackligaorgani-sationervarldenoverharennyjatteuppgift:attsamverkaforatthundra-talsmiljonerarbetandeskakunnagesnagorlundatrygghetiforandring-arna,mojlighetertillnyforsorjningistalletforgammalsomforsvinner.Dettafarblienkompletteringtillvadjagskrevikapitel12.

Varochenavosskanpaverkaochmedverkagenomattagerainompartierochandraorganisationerdarviarmedlemmar.

EnnarliggandeprovostenblirklimatmotetiParissenareunder2015,daettnyttklimatavtalskafaststallas.EttavtalsomforhoppningsvisfarmedocksaKina,USAochdeandrabetydelsefullalandersomhittillsstattutanfor.Ettavtaldarhelavarldenarmedochtargemensammatagforattminskautslappenavvaxthusgaser.

Ettviktigtsteg,mendetmasteblifler.Ochintebaraiklimatfragan.

Jag hoppas att forutsattningarna okar for en varld med mindrekonflikterochmerademokratinarmanniskoralltmerfarklartforsigattvimasteforvaltavarplanetgemensamtomviskakunnalevavidarepadenpaettbrasatt.

*

Jaglovarattsjalvforsokaandraminalevnadsvanorgradvisforattbadeanpassamigtillmorgondagensmateriellavillkorformansklighetenochforattinagonlitenmanbidratillenklokarehushallningmedvarplanetsresurser.Tillexempeloftareakatag,bussochcykelistalletforattkorabilnarjagfranSodertaljeresertilltorpetvidFinspang.Allakanvihjalpatillenliten,litensmulaocksapadetpersonligaplanet.

127

Jaghoppasattmittbrevskaledatilldebattochsamtalmellanmed-manniskor.

Delsomvadsomskavaravaranya“provisoriskautopier”,denyaupp-giftersomviskataossantillsammansochvackaengagemanginfor.Jaghargettnagraexempelikapitlen3-12.Dettaforattfaigangdebatten,faerallasomlaserbrevetattfundera:Az rdettadeviktigasteuppgifternafoross,ellerfinnsdetandrasomarmeraangelagna?

Delsocksaomhurni trorattvara levnadsmonster forandrasnarvibegransarvarmateriellakonsumtion.Ochvilkanyamojlighetersomkanfinnasforossmanniskorattforbattralevnadsstandardochlivskvalitetpaandrasattanvihittillsharvaritvanavid.

Skickamiggarnasynpunkterochreaktionerpavadjagskrivit!Dukannamighar:

Postadress:VastraKanalgatan3,15171Sodertalje

e-post:[email protected]

*

PS. Sedan jag skrev fardigt ”Ett langtbrev”harenheldelhant ibadeSverigeochvarlden.Blandannatendramatiskokningavflyktingstrom-men till Europa och Sverige.Men det andrar intemin overtygelse: vibehoverkonkretaochfantasieggandemal forpolitiken,numer anna-gonsin!D.S.12/112015.

128

129

Samtliga tidigare utgivna rapporter av Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg kan kostnadsfritt laddas ner i pdf-format från:

www.tankeverksamheten.se

Sänd oss din epostadress till [email protected] så får du alla kommande rapporter gratis i din brevlåda!

130

Med 60 års aktivt medlemsskap i det socialdemokratiska partiet är Bosse Elmgren en av arbetarrörelsens veteraner. Med kortare erfarenheter av skogs- och industriarbete har hans främsta gärning varit som journalist och partifunktionär. I ”Ett långt brev” blickar han inte

bakåt utan ser framåt på hur socialdemokratin ska kunna tackla dagens utmaningar.

Ansvarigutgivare:Ann-SofieHermanssonwww.tankeverksamheten.se

[email protected]

ISBN978-91-87077-49-4