Språk i Norden

  • View
    174

  • Download
    4

Embed Size (px)

Text of Språk i Norden

NORDISKA SPRK

SPRK I NORDEN

Norden: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, land, Frarna och Grnland1KURSPLANEN FR SVENSKA 2CENTRALT INNEHLL

Sprkfrhllanden i Sverige och vriga Norden, till exempel sprklagstiftning, minoritetssprk och dialekter.

Dansk och norsk sknlitteratur, delvis p originalsprk.KUNSKAPSKRAV

E:Du kan versiktligt redogra fr ngon aspekt av sprksituationen i Sverige och vriga Norden.

C: Du kan utfrligt redogra fr ngra aspekter av sprksituationen i Sverige och vriga Norden.

A: Du kan utfrligt och nyanserat redogra fr ngra aspekter av sprksituationen i Sverige och vriga Norden.DE NORDISKA SPRKENFram till 800-talet talade alla som bodde i Skandinavien urnordiska/fornnordiskaDialekter utvecklades sedan till olika sprkstnordiska: danska, svenskaVstnordiska: norska, friska, islndska Indoeuropeiska sprkfamiljenAndra sprk som talas i Norden: Finska, samiska: Hrstammar frn Uralbergen i Ryssland och hr till den uralska sprkfamiljenGrnlndska: inuitsprk beslktat med inuitsprk i Kanada och AlaskaInvandrarsprk NORDISK SPRKFRSTELSEDanska, norska och svenska r grannsprk/skandinaviska sprk De tre skandinaviska sprken r s lika varandra att de skulle kunna kallas fr dialekter av samma sprk, vilket de historiskt sett ocks rDen skandinaviska sprkgemenskapen r ovanlig hr kan 20 miljoner mnniskor tala med varandra utan att behva lmna sina modersmlKrvs dock att man r beredd p att uttalet r annorlunda och att stavningsreglerna skiljer sig t en delLmska vnnerSkandinavien: Danmark, Norge och Sverige4SVENSKATalas frmst i Sverige och delar av Finland av omkring 9 miljoner mnniskormsesidigt begripligt med tv av de andra nordiska sprken, danska & norskaSrskiljer sig bland annat med sin prosodi, som kan variera rtt markant mellan olika dialektomrden

Prosodi: Det vill sga sprkets ljudegenskaper

5NORSKATalas av omkring 4,5 miljoner mnniskor i Norge, och omkring 1 miljon utanfr landetSkriven norska (bokml) r mycket lik skriven danskaDen norska sprksituationen r unik, d den kan skrivas med tv skriftsprk bokml (danskt ursprung) och nynorsk (norskt ursprung)Alla de stora rikstckande tidningarna skriver nstan uteslutande p bokml Bara regionala/ lokala tidningar skriver p nynorskI NRK ska det vara minst 25 % nynorsk, men det reella talet r mellan 10-20%

- Frigjorde sig frn Danmark 1814- Ivar Aasen presenterade sitt arbete 1853, och nynorsk jmstlldes med bokml 32 r senare6BOKML & NYNORSKBokml: 90% anvnder bokml i tal och skriftFrn den tid d Danmark styrde NorgeAlla de stora rikstckande tidningarna skriver nstan uteslutande p bokml Nynorsk:I grunden skapad av Ivar Aasen runt 1850, d han ville att Norge skulle ha ett eget skriftsprkTalas och skrivs frmst i glesbygden, fjorddalarna och fjllbygdenLiknar bokml, men mnga ord stavas och bjs olika

BOKML OCH NYNORSK

NYNORSK OCH BOKMLNYNORSK: a/k-sprk

kjem, fellsein, lysekastar, bakkar, sterkarestraum, auke, haust, meirkva, kven, kvarandre, kvitegIkkje

Surtsey, vulkanya som voks opp av havet i ra 1963-1967. Islendigne gav ho namn etter jotnen Surt, som etter eit gammalt kvad kom srfr med eld.

BOKML: e/h-sprk

kommer, fallersen, lsekaster, bakker, sterkerestrm, ke, hst, merhva, hvem, hverandre, hvitjegjegikke

Surtsey, vulkanya som vokste opp av havet i rene 1963-1967. Islendingene gav den navn etter jotnen Surt, som iflge ett gammelt kvad kom srfra med ild. DANSKADanska har mnga dialekter vilka skiljer sig rtt s mycket sinsemellanI skriven danska r ca 90 % av orden igenknnbara fr svenskar och norrmnTalad danska r svrast fr svenskar att frst, p grund av den snabba uttalsutveckling danskan har haft under 1900-taletK,p,t g,b,dEtt karaktristiskt drag hos danskan r den s kallade stten

ISLNDSKAOfficiellt sprk p Island och talas av ca 300 000, samt ca 20 000 utanfr landetVar ursprungligen en norsk dialekt. Nrmaste slktingar r norskan och friskanP grund av sin geografiska isolering och en medveten sprkpolitik har islndskan inte frndrats lika mycket som vriga sprk i NordenIslndskan r det sprk som mest liknar det gemensamma fornnordiska sprk ur vilka de nordiska sprken hrstammarEn statlig sprknmnd har som uppgift att se till s att ny ord som lnas in ges inhemska former eller genom nybildningar. Antalet frmmande ord r drfr vldigt lgt i islndskan. Islndskan r dessutom ett homogent sprk med f dialektala skillnader

FINSKAFinska r det strsta av Finlands tv officiella sprk, men enligt lag har Finland bde finska och svenska som likstllda nationalsprk. Finska r ven ett minoritetssprk i Sverige.Fem miljoner talar finska som modersml (ca 92% av den finska befolkningen). Finland tillhrde Sverige fram till 1809. Drfr talar ca. 5,5% fortfarande svenska, vilket d kallas fr finlandssvenska. Detta talas frmst lngs med kusterna i vstra och sdra Finland. Sprket hr till den finsk-ugriska sprkgruppen tillsammans med ungerska, estniska och samiska

FINSKASprket stavas som det lter och ord brjar aldrig med mer n en konsonantGenom att lgga till ndelser p ett ord, kan man uttrycka det som vi i svenskan behver lnga fraser tillLikt islndskan frsker finskan att bevara sprket genom att hellre skapa nya ord n att ta in lnord. T.ex: telefon=puhelin

FRISKAVstnordiskt sprk som talas av ca 70 000 mnniskorOfficiellt sprk sedan 1937Utvecklades ur de fornnorska dialekter som de vikingatida nybyggarna frde med siggruppen ingr tillsammans med Grnland i det danska kungadmet, men r sedan 1948 sjlvstyrandeMnga fringar r ocks dansksprkiga, och sprket innehller mnga danska lnord

GRNLNDSKAStrsta sprket p Grnland och talas av ca 57 000 invnareEtt eskimisk-aleutiskt sprk, nra beslktat med inuitsprk i Kanada och AlaskaTalas av den grnlndska urbefolkningen (eskimer eller inuiter) och r ett officiellt sprk tillsammans med danska Grnlandskan har till skillnad frn andra inuitsprk ett eget skriftsprkr ett polysyntetiskt sprk, d.v.s. att sjlvstndiga ord bakas in i huvudord. P det sttet bildas lnga ord med ny betydelse.Exempel: Taskeqakataqaanga = Jag r trtt p att bra den hr ryggscken

SAMISKATalas i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt p Kolahalvhn i Rysslandr egentligen inte ett sprk, utan flera olika, som ocks har olika dialekterDialektala huvudgrupper: sydsamiska, centralsamiska, nordsamiska & stsamiskaI Sverige r de tre strsta samesprken nordsamiska, lulesamiska (centralsamiska) & sydsamiska Talas av ca 20 000 mnniskor i SverigeSameskola finns i Jokkmokk och KirunaSamiska r ven ett av minoritetssprken i Sverige

SPRKLAGSSTIFTNINGDen svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk sprkpolitik med fyra verordnade ml:Svenska sprket ska vara huvudsprk i SverigeSvenskan ska vara ett komplett och samhllsbrande sprkDen offentliga svenskan ska vara vrdad, enkel och begripligAlla ska ha rtt till sprk: att utveckla och tillgna sig svenska sprket, att utveckla och bruka det egna modersmlet och nationella minoritetssprket och att f mjlighet att lra sig frmmande sprkSedan sprklagen trdde i kraft 1 juli 2009 r svenskan i lag definierad som huvudsprk/officiellt sprk i SverigeMINORITETSSPRK I SVERIGESedan den 1 januari 2010 finns det ocks en lag om nationella minoriteter och minoritetssprkTv villkor mste uppfyllas fr att sprket ska f en stllning som nationellt minoritetssprk:Det ska vara ett sprk och inte en dialektDet ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ca 100 rI praktiken finns ven ett tredje villkor, nmligen att sprkets talare sjlva nskar att sprket ska f stllning som nationellt minoritetssprkMINORITETSSPRK I SVERIGEInnebr att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar fr att dessa sprk ska leva vidare. Minoritetssprktalare har rtt att anvnda sitt sprk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts till s kallade frvaltningsomrden fr sprketMinoritetssprk: finska samiska menkieli romani chib jiddisch

MENKIELITalas frmst i sex kommuner i norra Sverige: Haparanda, vertorne, Pajala, Kiruna, Gllivare och KalixTalas av ca 75 000 mnniskorKallades tidigare fr TornedalssvenskaMenkieli r ett finskt-ugriskt sprk, nrmast beslktat med finska

ROMANI CHIBRomernas sprkTillhr det indoeuropeiska sprkslktet och har funnits i Sverige sedan 1500-taletEtt transnationellt sprk, vilket betyder ett sprk utan egen nationFinns ca.60 olika dialekter, men inget fullstndigt skriftsprkSvrt att ange en siffra ver antalet romsktalare, men bara i Europa uppskattas antalet till mellan 14 och 17 miljoner talare. I Sverige uppskattas det till ca 40 000 talare.Svenska ord med romskt urspung: tjej, lattja, jycke, haja

JIDDISCHOmkring 4000 svenskar talar och frstr jiddisch i olika utstrckningFr mnga jiddischtalande i Sverige r det inte frstasprk, men starkt frknippat med familjeliv och judisk kulturJiddisch har talats i Sverige sedan slutet av 1700-talet, d judar tillts bostta sig i Sverige. Den jiddisch som finns i Sverige idag r dock olika former av stjiddisch, som talats av judar som invandrat till Sverige ungefr frn 1870-talet och framt.Ett germanskt sprk med inslag av hebreiska och slaviska sprkSkrivs med hebreiskt alfabet

TECKENSPRKr 1981 slog riksdagen fast att teckensprk r de dvas modersml i SverigeHr inte till de officiella minoritetssprkenDe som har teckensprk som modersml har dock ungefr samma rttigheter som talare av samiska, menkieli och finskaEnligt lag har dva rtt till undervisning i och p teckensprk och rtt till tolk. Samhllsinformation ska ges till dva p teckensprk i massmedia. Ca 10 000 har teckensprk som modersml, men anvnds av ca 30 000 i Sverige

UPPGIFTLs en dansk saga, samt en norsk saga:Den grimme aelling (DK)Prinsessen p aerten (DK)Askeladden som kappt med trollet (NO)Smrbukk (NO)Vlj ut en tredjedel av texten och gr fljande:Stryk under ord som du absolut inte frstrRinga in ord som inte r identiska med svenskan, men som du nd frstr