61
Makt & demokrati 3. Sveriges statsskick

Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Sveriges statsskick, samhällskunskap 1b och 1a1

Citation preview

Page 1: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Makt & demokrati3. Sveriges statsskick

Page 2: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

Page 3: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften

Page 4: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften

ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i viktiga frågor eller ändra stadgar.

Page 5: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften

ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i viktiga frågor eller ändra stadgar.

Godkänns av årsmötet, får uppdrag att sköta verksamheten under året STYRELSEN

Page 6: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften

ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i viktiga frågor eller ändra stadgar.

Godkänns av årsmötet, får uppdrag att sköta verksamheten under året STYRELSEN

KANSLIETHjälper styrelsen att genomföra allt: boka

hallar, skicka räkningar, svara i telefon

Page 7: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i en förening

MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften

ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i viktiga frågor eller ändra stadgar.

Godkänns av årsmötet, får uppdrag att sköta verksamheten under året STYRELSEN

KANSLIETHjälper styrelsen att genomföra allt: boka

hallar, skicka räkningar, svara i telefon

Styrelseordförande kan vara ansiktet utåt och t ex uttala sig i media

Page 8: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

Page 9: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

Page 10: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget.

Page 11: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget.

Utses av riksdagen. Lägger fram förslag. Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN

Page 12: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget.

Utses av riksdagen. Lägger fram förslag. Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN

FÖRVALTNINGEN Regeringens förlängda arm: Polisen, Skolverket, CSN, Försäkringskassan

Page 13: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget.

Utses av riksdagen. Lägger fram förslag. Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN

FÖRVALTNINGEN Regeringens förlängda arm: Polisen, Skolverket, CSN, Försäkringskassan

Statsministern är regeringens ordförande och ansiktet utåt.

Page 14: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Demokratin i Sverige

FOLKET Myndiga svenska medborgare

RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget.

Utses av riksdagen. Lägger fram förslag. Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN

FÖRVALTNINGEN Regeringens förlängda arm: Polisen, Skolverket, CSN, Försäkringskassan

Statsministern är regeringens ordförande och ansiktet utåt.

Kung Carl XVI Gustaf är statschef utan politisk makt.

Page 15: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Beslutande (lagstiftande) och styrande (verkställande) makt

ÅRSMÖTET

STYRELSEN

RIKSDAGEN

REGERINGENLagstiftande makt

Verkställande makt

FOLKETDelegerar makt

Page 16: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Representativ demokrati

Page 17: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Representativ demokrati

Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det riksdagsval i Sverige

Page 18: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Representativ demokrati

Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det riksdagsval i Sverige

Folket utser sina representanter till det svenska parlamentet, riksdagen

Page 19: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Representativ demokrati

Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det riksdagsval i Sverige

Folket utser sina representanter till det svenska parlamentet, riksdagen

Riksdagens 349 ledamöter blir en miniatyr av folket och därmed hjärtat i den svenska demokratin

Page 20: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Representativ demokrati

Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det riksdagsval i Sverige

Folket utser sina representanter till det svenska parlamentet, riksdagen

Riksdagens 349 ledamöter blir en miniatyr av folket och därmed hjärtat i den svenska demokratin

Riksdagen accepterar sedan en regering som ska styra landet = parlamentarism

Page 21: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Page 22: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Page 23: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Varje län utgör en valkrets som får utse ett givet antal ledamöter till riksdagen (fasta mandat). Ex: Norrbotten 8, Stockholms län 38, Stockholms kommun 29 av 310

Page 24: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Varje län utgör en valkrets som får utse ett givet antal ledamöter till riksdagen (fasta mandat). Ex: Norrbotten 8, Stockholms län 38, Stockholms kommun 29 av 310

Övriga 39 mandat är utjämningsmandat för att efterlikna valresultatet i riket = totalt 349 mandat

Page 25: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Varje län utgör en valkrets som får utse ett givet antal ledamöter till riksdagen (fasta mandat). Ex: Norrbotten 8, Stockholms län 38, Stockholms kommun 29 av 310

Övriga 39 mandat är utjämningsmandat för att efterlikna valresultatet i riket = totalt 349 mandat

Ett parti måste få 4% av rösterna över hela landet för att få vara med i mandatfördelningen = småpartispärr

Page 26: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Page 27: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Folket väljer alltså representanter för sitt län

Page 28: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Folket väljer alltså representanter för sitt län

Ett parti som får 12% av rösterna i en valkrets kan få plats i riksdagen även om man inte klarar 4%-spärren.

Page 29: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Folket väljer alltså representanter för sitt län

Ett parti som får 12% av rösterna i en valkrets kan få plats i riksdagen även om man inte klarar 4%-spärren.

Personval: Den kandidat som får 5% av rösterna inom sitt parti går före på listan

Page 30: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsvalet

Proportionella val: Antalet mandat ett parti får ska vara i proportion med andelen röster. Ex. Får Moderaterna totalt 22% av rösterna i riket, ska de ha ca 22% av de 349 mandaten

Förslag till statsminister läggs fram och accepteras sedan av riksdagen

Page 31: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Har du hängt med?

Vad innebär det att Sverige har representativ demokrati? Varför har vi fasta mandat och utjämningsmandat?

Vilken valkrets tillhör du i riksdagsvalet? Vad innebär det att vi har ett proportionellt valsystem?

Hur fungerar personvalet i riksdagsvalet?

Page 32: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagens uppgifter

Page 33: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagens uppgifter

Utse statsminister

Page 34: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagens uppgifter

Utse statsminister

Kontrollera regeringen genom konstitutionsutskottet eller misstroendeförklaringsverktyget

Page 35: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagens uppgifter

Utse statsminister

Kontrollera regeringen genom konstitutionsutskottet eller misstroendeförklaringsverktyget

Stifta lagar (ta ställning till propositioner)

Page 36: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagens uppgifter

Utse statsminister

Kontrollera regeringen genom konstitutionsutskottet eller misstroendeförklaringsverktyget

Stifta lagar (ta ställning till propositioner)

Besluta om statens budget

Page 37: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsarbetet

Page 38: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsarbetet

Talmannen leder arbetet

Page 39: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsarbetet

Talmannen leder arbetet

Organiserade i utskott med specialområden, t ex utbildningsutskottet, trafikutskottet osv (totalt 15)

Page 40: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsarbetet

Talmannen leder arbetet

Organiserade i utskott med specialområden, t ex utbildningsutskottet, trafikutskottet osv (totalt 15)

Utskotten behandlar förslag och kommer med ett betänkande – förslag till beslut

Page 41: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Riksdagsarbetet

Talmannen leder arbetet

Organiserade i utskott med specialområden, t ex utbildningsutskottet, trafikutskottet osv (totalt 15)

Utskotten behandlar förslag och kommer med ett betänkande – förslag till beslut

Debatter, interpellationer, frågestunder och själva beslutsfattandet sker sedan i kammaren – plenisalen.

Page 42: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Page 43: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

riksdagen.seVilket utskott skulle arbeta med följande frågor: a) Förbud mot EPA-traktorer b) Hårdare regler för transport av grisar c) Införandet av ordningsbetyg i skolan Vem är ordförande i Justitieutskottet? Vem är norrbottnisk riksdagsman i arbetsmarknadsutskottet? Vad sker i riksdagen idag?

Page 44: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Page 45: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringen

Page 46: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringen

Består av ca 20 ministrar

Page 47: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringen

Består av ca 20 ministrar

Varje statsråd (minister) är chefer över var sitt departement (ett kontor av tjänstemän och experter)

Page 48: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringen

Består av ca 20 ministrar

Varje statsråd (minister) är chefer över var sitt departement (ett kontor av tjänstemän och experter)

Kontrollerar förvaltningen, t ex statliga ämbetsverk som genomför politiken, t ex CSN, som betalar ut studiemedel

Page 49: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Page 50: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Page 51: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Page 52: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Page 53: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Kan bevilja nåd

Page 54: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Kan bevilja nåd

Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans med utrikesnämnden

Page 55: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Kan bevilja nåd

Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans med utrikesnämnden

Ansvarar för försvarsmakten

Page 56: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Kan bevilja nåd

Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans med utrikesnämnden

Ansvarar för försvarsmakten

Styr över förvaltningen

Page 57: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringens makt

Lägga budgetproposition

Lägga andra propositioner (lagförslag)

Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar

Kan bevilja nåd

Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans med utrikesnämnden

Ansvarar för försvarsmakten

Styr över förvaltningen

Länsstyrelsen – regeringens förlängda arm regionalt

Page 58: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regeringschef eller statschef eller båda?

Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige, utan politisk makt

Statsministern är regeringschef

I USA är presidenten både statschef och regeringschef

Finland: Statsministern är regeringschef, medan presidenten är statschef

Page 59: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regering och riksdag har ansvaret för att ta fram nya lagar. Politiker, organisationer, medier, företag och allmänhet har rätt att uttrycka sin åsikt om förslaget. Så här kan det gå till när en lag stiftas:

Från förslag till lag

Riksdagenskammare

PropositionMotioner

Betänkande

Riksdagsskrivelse

Riksdagenskammare

Regeringen

Regeringen

Utskott Partigrupper

g

Riksdags-ledamöter1.

De fl esta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition.

2. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner.

3. När propositioner och motioner kommer till kammaren så talar talmannen om det. Förslagen skickas sedan till ett utskott.

5. Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad man ska tycka om förslaget.

6. Riksdagen debatterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen eller lagändringen.

7. Regeringen får veta vad riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft.

www.riksdagen.se • 020-349 000 • riksdagsinformation @ riksdagen.se

4. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad utskottet tycker om lagförslaget.

Page 60: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Regering och riksdag har ansvaret för att ta fram nya lagar. Politiker, organisationer, medier, företag och allmänhet har rätt att uttrycka sin åsikt om förslaget. Så här kan det gå till när en lag stiftas:

Från förslag till lag

Riksdagenskammare

PropositionMotioner

Betänkande

Riksdagsskrivelse

Riksdagenskammare

Regeringen

Regeringen

Utskott Partigrupper

g

Riksdags-ledamöter1.

De fl esta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition.

2. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner.

3. När propositioner och motioner kommer till kammaren så talar talmannen om det. Förslagen skickas sedan till ett utskott.

5. Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad man ska tycka om förslaget.

6. Riksdagen debatterar och fattar beslut i kammaren om den nya lagen eller lagändringen.

7. Regeringen får veta vad riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att beslutet träder i kraft.

www.riksdagen.se • 020-349 000 • riksdagsinformation @ riksdagen.se

4. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad utskottet tycker om lagförslaget.

Page 61: Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

Bildkällor

Pojke i kostym CC-BY-ND Justin Lowery http://www.flickr.com/photos/justintosh/773629195/sizes/m/in/photostream/

Fredrik Reinfeldt CC-BY crsan http://www.flickr.com/photos/crsan/4904970058/sizes/m/in/photostream/

Kung Carl XVI Gustaf CC-BY Koyos http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:King_Carl_XVI_Gustaf_at_National_Day_2009_Cropped.png

Partiledardebatt i kammaren Foto: Melker Dahlstrand http://www.riksdagen.se/ImageVaultFiles/id_306/d_1/cf_2/kammaren_debatt_20110413SL_09_2.JPG

Valsedlar CC-BY Edaen http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vallokal_sedlar.JPG

Regeringen Augusti 2012 Foto: Martina Huber / Regeringskansliet http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/78/22/4cf4e74d.jpg

Anders Borg Foto: Martina Huber / Regeringskansliet http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/07/45/1be8515d.jpg

EU-USA Toppmöte Foto: Gunnar Seijbold http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/48/54/4aac9868.jpg

Förslag till lag, pdf från Sveriges Riksdag