Inte utan mina elever

Allt innehåll innanför ramen


Inte utan mina elever Caroline Lorentzon,

Mittlärande 2016



Mina största whys när jag

blev lärare:

• Göra mina ämnen

meningsfulla och

aktuella

• Den lilla rutan i

Lärarnas tidning

• Tio minuter på

psykologin på

KomVux

• Pappas ord



Och alla dessa whys har

bara blivit viktigare för

varje år!



Eleverna för mig:

• Unga

arbetskamrater

• Bollplank

• Uppslagsverk

• Resurser

• Energipåfyllning



Och för föräldrarna är de det

viktigaste som finns… ... Och därför är det första jag gör när jag får en ny grupp att

skriva ett brev och presentera mig själv. Jag berättar vem jag

är, hur jag tänker runt lärande. Och jag lämnar ut

telefonnummer, mailadress och berättar att jag är tillgänglig

när helst det finns frågor och funderingar.

DET GÖR DET GANSKA SÄLLAN NÄR MAN ÖPPNAR UPP.



När jag får en ny undervisningsgrupp:

• Försöker jag lära mig allas namn utantill innan vi ses första gången

• Vill jag bara veta det allra nödvändigaste om eleverna innan

• Är jag tydlig med att likabehandling och elevinflytande är det viktigaste jag vet

• Försöker jag bjuda på humor, värme och tydlighet

• Försöker jag ta reda på vad eleverna har för tankar runt ämnena

• Varnar jag för några av mina tillkortakommanden (pratar för fort, är disträ, är en sann tidsoptimist, gör allt i sista sekund)

• Lämnar jag ut brevet om mig själv som de får ta hem till sina vårdnadshavare



Mina komp(ass)isar i

klassrummet: • Fast placering – ALLA elever vill ha det, egentligen

• Tydliga instruktioner på samma plats på tavlan varje lektion

• 2 stars and a wish

• Michael Jordan och Yoda

• Min random-box

• Falluckan i golvet

• Google



Tre M och ett S • Molloy – som i Gunilla Molloy; har lärt mig att den skönlitterära

boken är den enda lärobok som behövs

• Måhl – som i Per Måhl; har lärt mig se och förklara skillnaden mellan verktyg och att kunna meka

• Martin – som i Martin Lackéus; har lärt mig vikten av att med en liten knorr göra min undervisning ännu mer motiverande genom värdeskapande lärande

• Stellan – som i Stellan Ovemar; har lärt mig att inte ryta som ett lejon i klassrummet, och vikten av prestigelöshet och relationer



Kapitel 1 och 2 i

läroplanen är inget

mumbo jumbo



”Det är inte tillräckligt att i undervisningen

förmedla kunskap om grundläggande

demokratiska värderingar. Undervisningen ska

bedrivas i demokratiska arbetsformer och

förbereda eleverna för att aktivt delta i

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga

att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i

planering och utvärdering av den dagliga

undervisningen och få välja kurser, ämnen,

teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin

förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”



”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick

och sammanhang. Skolan ska stimulera

elevernas kreativitet, nyfikenhet och

självförtroende samt vilja till att pröva egna

idéer och lösa problem. Eleverna ska få

möjlighet att ta initiativ och ansvar samt

utveckla sin förmåga att arbeta såväl

självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna

utvecklar ett förhållningssätt som främjar

entreprenörskap.”



”Normer och värden

[…]

Mål

Skolans mål är att varje elev

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på

kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska

värderingar samt personliga erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande

behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en

vilja att handla också med deras bästa för ögonen […]”



Hur märks det i min vardag att jag

tycker det här är viktigt:

• Jag gör nästan all planering tillsammans med mina klasser

- Vi kollar vad läroplanen säger om syfte/förmågor/centralt

innehåll

- Jag berättar hur jag gjort tidigare år med andra elever och vi

bollar tillsammans hur vi ska göra

- Redovisningsformer och inlämningsdatum bollas också; jag

bestämmer aldrig ett inlämningsdatum utan att eleverna haft

chans att påverka och säga sitt

• Ju längre jag haft elevgruppen desto mer påverkar de vad och

hur vi gör på dagarna



”Det blir viktigt när det är

på riktigt”

Sedan snart två år tillbaka försöker jag och mina

elever så ofta det bara går att lägga till två viktiga

ingredienser i det vi planerar:

1. Vem/vilka utanför klassrummet kan vi ta hjälp av

eller samarbeta med i vår kunskapsjakt?

2. Vem kan ha nytta av det vi lär oss, vem utanför

gruppen kan vi skapa värde för?



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev

äger processen Misslyckande

uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /

förmågor Repetitiv

process

Interaktion utanför

grupp/klass/skola

Värdeskapandeprofilen



VVÄRDEGRUND

GENUS NU & DÅ

SYV I VID BEMÄRKELSE

GRUPPEN



Värdeskapandeprofilen

+

mitt paraply

=

min och elevernas vardag,

vårt kollegiala lärande



Sam • Artikel i Tara blev

läsförståelsetest

• Några svar fotades

och skickades till

Sams mamma på

messenger –

vänskap uppstod

• En vanlig fucking

människa

• Klassen har

anlitats av

mamma Camilla

till att läsa igenom

och redigera ett

romanmanus

innan det lämnas

till förlag



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Sam



Centralt innehåll vi jobbar med:

”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.”

”Skönlitteratur för ungdomar […]från Sverige […] Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor[…].”

”Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar […]. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.”

”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.”



Forts. centralt innehåll: ”Beskrivande, förklarande […] till exempel tidningsartiklar […].

Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.”

”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och

dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med

varandra, till exempel i tv-serier […].”

”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper

och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”

”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang,

med vem och med vilket syfte man kommunicerar.”

8/26 punkter i centrala innehållet för ämnet svenska.



Ung möter gammal genom litteraturen

• Klassrummet inte alltid tryggaste platsen

• Bättra på relationen till Servicehuset

• Parvis arbete –kille/tjej – på eleverna initiativ

• Klassen satte upp kriterier för ”hur man redovisar inför äldre publik” och gav varandra ”2 stars and a wish”

• Tre omgångar redovisningar



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Ung möter gammal genom litteraturen



Centralt innehåll vi jobbat med:

”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.”

”Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare […]. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. […]”

”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, […]. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, […].”

”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.”

”Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige […] och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.”



Forts. centralt innehåll: ”Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.”

”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”

”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.”

”Språkbruk genom tiderna. […]”

”Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier[…].”

”Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.”




Engelska i åk 5 • Eleverna fick fria händer

att skapa en PRAO-

uppgift

• Ville berätta för någon

grupp utanför klassen

• Landade i att filma på

engelska om sina PRAO-

platser och tillverka ett

lektionspass för åk 5

• Kontaktade skolledare i

skoldistriktet för att få

komma och hålla lektion

• Fem olika grupper

skapade unika lektioner

utifrån kriterier vi skapat

tillsammans i klassen och

åkte ut till de olika

klasserna och höll dessa

• Gav varandra feedback

på process och

framförande genom ”2

stars and 1 wish”



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Engelska i åk 5



Centralt innehåll vi jobbat med: * Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.

* Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

* Samtal och diskussioner samt argumentation.

* Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

* Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.

* Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

6/22 punkter i centrala innehållet för ämnet engelska



Forts. centralt innehåll • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad

som sagts.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.




Instruktionsfilmer • Muntlig framställan

med hjälp av digitala hjälpmedel

• Skapa värde genom att bistå med användbara instruktioner på YouTube

• Valfritt att presentera sig med namn, samt att synas i klippet

• Fritt att filma på fritid, kompa ut lektionstid

• Gemensam YouTube-kanal

• Klicktävling – vem skapade mest värde?



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Instruktionsfilmer



Centralt innehåll vi jobbat med: • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade

från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.


• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.






Finns hon på riktigt?! • En enda lektion

• Syfte att svara på

en kritisk

insändare kring

ungdomars mobil-

och

datoranvändande

• Vi skickade

samtliga svar till

insändar-

skribenten i försök

att skapa värde

utanför gruppen



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Finns hon på riktigt?!



Centralt innehåll vi jobbat med: • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att

urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.




• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.




Shakespeare • Vi skulle jobba med

Shakespeare och

eleverna efterfrågade att

jobba värdeskapande –

vem skulle få se? De kom

fram till åk 5

• Tittade på Romeo och

Julia, läste ett manus och

gjorde en egen variant,

anpassad för tolvåringar

• Klassen ville filma och

bjuda in till visning

• Inspelning

• Inbjudan till åk 5

• De kom en klass i taget

och man visade filmen och

berättade om Shakespeare

och hur vi arbetat



Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Shakespeare



Centralt innehåll vi jobbat med: • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika

medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras

syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till

deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av

texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur

man ger och tar emot respons på texter.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika

mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.

Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och

mottagare. […]



Forts. centralt innehåll • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från

Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.





Forts. centralt innehåll • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang,

med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

• Språkbruk genom tiderna. […]




Teamwork

över tid

Värde skapas

utanför grupp/

lärare

Aktivitets-

baserad

feedback /

uppföljning

Barn/ elev


uppmuntras

Kopplat till

ämneskunskaper /


process


grupp/klass/skola

Så som i himlen



”Så som i himlen”

• Skrivprojekt där eleverna

vill förmedla

människoöden

• Syfte: att öka förståelse

för olikheter samtidigt

som man tränar skriftlig

förmåga

• Eleverna har intervjuat

hemlösa, f d kriminella,

politiker som lever under

hot, person med

ätstörning, transsexuell

ung kille m fl

• Skriver just nu krönikor,

artiklar, reportage,

faktatexter m m utifrån de

intervjuer de gjort och

fakta i de olika ämnena

• Tanke att sprida det

skrivna vidare, hur har vi

inte bestämt än



Centralt innehåll vi jobbat med

(hittills): • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika

medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.



Forts. centralt innehåll

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser

och satsdelar.

• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt

sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och

argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar,

vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.

Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel

informerande texter med inslag av argumentation.

Education

Inte utan mina elever