F¶rskolan flf¶rskolan flerspr¥kighet som resurs 2

  • View
    31

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of F¶rskolan flf¶rskolan flerspr¥kighet som resurs 2

Mlmedvetenhet, tydliga frvntningar och tankestruktur. Ge eleverna redskap att lyckas!

Malin Carlsson, Lindblomskolan Hultsfredhttp://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/malin.carlsson@edu.hultsfred.se

@MalinCarlsson4

Jag heter allts Malin Carlsson och jobbar p Lindblomskolan i Hultsfred. Jag r klasslrare i en 2:a just nu. Jag r FL och s driver jag min blogg malins Pplugg. PP fr att jag jobbar mycket kring vra pedagogiska planeringar och frsker tydliggra ml, kunskapskrav och frmgor s mycket jag bara kan fr eleverna ibland fr kollegor och frhoppningsvis ocks fr frldrarna.

1

Kursledare i Hultsfreds kommun.

F igng kollegialt lrande avseende nyanlndas lrande. Bidra till frdjupning och fokus kring sprk- och kunskapsutvecklande arbete i FL-gruppen. SKUA frdjupat och implementerat frhllningsstt p alla enheter. Introducera nya medarbetare.Med FL: utveckla undervisning i samarbete med studiehandledare.

Mitt uppdrag frutom lraren

Infr studiedagen. Ngot kring sprk och kunskapsutvecklande arbetsstt. Bra fr alla elever

Vad r SKUA?Utveckla mneskunskaper utveckla mnesspecifikt sprk.Att planera fr sprkutvecklande mnesundervisning. Bygga vidare p elevernas frkunskaper. Att planera fr interaktion och grupparbeten. Aktiviteter dr eleverna lr av och med varandra. Introducera och teranvnda expertord.

1. t.ex. att eleverna fr interagera med varandra i mindre grupper och anvnda vardagssprk fr att frhandla om mnessprk kan innebra att elever utvecklar sina mneskunskaper parallellt med att utveckla ett mnesspecifikt sprk. 2. Jag behver fundera p vad jag vill att eleverna ska frst och vilken kunskap jag vill att de ska utveckla. Vilka frmgor r det eleverna behver va p i undervisningen, vilka aktiviteter och uppgifter som ger eleverna mjlighet att va p detta. 3. Frn det konkreta till det abstrakta. 4. Oavsett vilket mne jag undervisar i mste jag planera min undervisning s att eleverna fr interagera med varandra och va p att samtala, jmfra, diskutera, resonera m.m.5. Anvnda eleverna som lrresurser fr varandra. Svrigheten r att se till att de elever som kommit lngst blir utmanade och inte bara fr agera som hjlplrare.6. Skriva ordlistor som expertord som sedan anvnds och undervisas kring. Sprkliga vningar kring dessa ord. 3

Anna Kaya har i sin bok sammanfattat Gibbons tankar om vad som knnetecknar effektiva grupparbeten.

Att f eleverna att prata r inte svrt men att prata om det jag vill r svrare.

Anna Kaya har i sin bok sammanfattat Gibbons tankar om vad som knnetecknar effektiva grupparbeten.

Oavsett vilket mne jag undervisar i mste jag se till att eleverna fr interagera och samtal med varandra. va p att samtala, jmfra, analysera, argumentera, diskutera och resonera.

4

Skolverkets checklista5

Klla: Nationellt centrum fr andrasprk.

Dr av NC-satsning i kommunen och mitt vidare uppdrag6

Aktivitet2 och 2. Person A och person B.Person A blundar.Person B frklarar bilden p engelska fr person A. Person A: Blunda nu!

7

8

Hur kndes det? Hur gjorde du?

Kndes det? Kan jag f ngra spontana kommentarer?Vilka sprkliga strategier anvnde ni? 9

Anvnda mnesspecifika begrepp. 10

Och begreppen p svenska?

META Med kollegor-

Lgga in frgor som- hur kunde jag ha stttat FRE aktiviteten?Under Aktiviteten?

11

Det r genom sprket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lrt oss svl som vad vi inte har frsttt och kanske behver std fr att komma vidare med. Med vilken kvalitet vra sprkliga frmgor utvecklas avgr hur vl vi kan anpassa oss till olika situationer och mta olika krav. P s stt kan vrt sprk pverka vra vgval och hur vl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhllsliv.

F syn p sprket sid 11 (Skolverket)

Det r genom sprket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lrt oss svl som vad vi inte har frsttt och kanske behver std fr att komma vidare med. Med vilken kvalitet vra sprkliga frmgor utvecklas avgr hur vl vi kan anpassa oss till olika situationer och mta olika krav. P s stt kan vrt sprk pverka vra vgval och hur vl vi lyckas i utbildning, arbetsliv och samhllsliv.

12

r det bra att anvnda flera sprk samtidigt? Vad sger forskning?http://www.lararkanalen.se/lararmotet-flersprakighet-som-en-resurs

Filmen handlar om hela skolan frn frskolan till gy. Hon nmner frldrarna som resurs vilket jag vet att ngra av er i frskolan anvnder.

Infr studiegdagen s tittade ni p David 4 r frn Norsborg. Han pratade mnga olika spk och utvecklade alla samtidigt r det bra? Vad sger forskning Filmen!!

Flersprkighet som resurs en stttning!13

Flersprkighet som resursMyt 1: Hr pratar vi bara svenska.Myt 2: Alla ska frst allt som sgs.Myt 3: Barn blir frvirrade av flera sprk samtidigtMyt 4: De kan inte s mycket p frsta sprket s det r ingen id

Vad tnker vi kring flersprkighet som resurs? Hur gr man fler-sprkighet till en resurs i vra verksamheter?

14

Studiehandledning/kompensatoriska vgar? Stttning (eng. scaffolding)

Vi kommer ha mycket svrt att klara att ha tillrckligt mycket studiehandledning och modersmlsstd p vr skola. Hur gr vi d?

Att anvnda flersprkighet som en resurs r s klart en form av stttning fr vra flersprkiga elever.

15

Vad r stttning?Stttning r en tillfllig hjlp som lraren ger eleverna fr att de s smningom ska kunna utfra samma uppgift utan hjlp.

Det r lrarens uppgift att hitta stimulerande och effektiva stt att lra ut och genom att kritiskt granska hur sprket anvnds i klassrummet hjlpa inte bara andrasprkselever utan ven mnga elever med svenska som modersml. Gibbons

Inte slumpmssigt om man nr mlen. Eleverna mste vara medvetna om vad vi lrare tittar p och bedmer dem i.

4-rutan, genreped tergivandetext.16

Om man inte vet var man ska r det ingen id att skynda sig. Man vet nd inte nr man kommer fram. Nalle Puh

Men jag tror ocks p att det r viktigt fr motivationen bl.a. att veta vart man ska och r p vg. Jag tnkte bara kort dra vad jag har att rtta mig efter. Vi tittar bara p svenska mnet nu17

Matris, progression Skriva. Bedmningsstdet bedmningsportalen.

Nr jag arbetar fram hur jag ska jobba fr att n ml mha pedagogiska planeringar r jag ocks noga med att gra matriser. Dr niv 1 r godknd niv och sista rutan r mer n godtagbara kunskaper kan man sga. Hur ska jag i min undervisning erbjuda ett klassrum fr alla? Jag mste frska mta alla elever p deras niv och utmana, leda lrandet mot det som jag tnker r en hgre niv. Har jag det klart fr mig kan jag lttare leda lrandet mot nsta niv som sagt. 18

Lsa

SkrivaA-niv br ha uppntt i slutet av k 1 och ungefr en tredjedel av B nivn.

Nu har vi ocks Bedmningsportalen som std fr att skerstlla en likvrdighet p skolorna. Det r ett material p ntet som vi kan g in och lyssna p elevlsta texter som skolverket tnker r en A niv eller B niv eller C niv. I slutet av k 1 ska eleverna ha ntt alla dessa a-nivs punkter och 1/3-del av B nivn. 19

4-rutan som stttning

Fr att sttta kring skrivandet s har jag gjort en tankestruktur. En struktur fr hur jag vill att eleverna ska tnka fr att lttare n mlen.

Det hr r berttelsen om 4-rutan och problemet med berttelseskrivning med rd trd. Grunden till mitt arbete och intresse fr stttning i undervisningen och ven genrepedagogiken. Det gav ett vldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba p liknande stt ven i andra mnen.

Jag har blivit ombedd att komma hit och prata om hur jag anvnder mig av 4-rutan och ev lite lsfixarna i min undervinsing. 4-rutan r en del i min undervisnnig som jag kallar tankestrukturer. En struktur fr hur jag vill att eleverna tnker nr de ska prestera och jobba mot ml. Vi anvnder 4-rutan till mycket osm ni kommer att f se men det brjade som en stttning kring att n ml i att skriva berttelser.

I den hr 4-rutan r det jag som str som huvudperson och stter p ett problem men jag ter kommer till det.

Berttelsen om 4-rutan En tankestruktur fr att skriva berttelser med rd trd.

Det hr r berttelsen om 4-rutan och problemet med berttelseskrivning med rd trd. Grunden till mitt arbete och intresse fr genrepedagogiken. Det gav ett vldigt tydligt och snabbt resultat!! Vilket ville att jag vill jobba p liknande stt ven i andra mnen. Men vi brjar med berttelsen om 4-rutan allts. INLEDNING PROBLEM LSNING SLUT.

Hr r jag i mitt klassrum d med en rskurs 3:a och vi jobbar frfullt med att skriva berttelser. Det gick dock inte s bra. Jag insg att de inte frstod vad jag menade med rd trd och hade svrt att hlla ihop berttelserna.

Problem: En del skrev otroligt lnga berttelser med mnga personer som var med och mnga hndelser men helt pltsligt slutade de med snipp, snapp snut, s var sagan slut. Andra kunde bertta fr mig vad de tnkte skriva men klarade inte att brja ens fr det kndes evighets lngt och jobbigt. Och s en del som bara undrade vad minsta mjliga var. Hur mycket mste man skriva? Jag insg att hr hade vi ett problem och jag mste ndra min undervisning fr att f dem att frst vad jag menar.

Lsning: Jag brjade p allvar fundera p vad jag egentligen menade. Vad r det viktiga och hur tnker jag nr jag skriver en berttelse? Hur vill jag att slutprodukten ska vara nr eleverna r klara? Jag konstaterade att vi mste lsa det hr med att frst vad rd trd r. Och i LGR11 str det: De berttande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Jag gjorde om lite fr att f med ett problem och lsning istllet fr handling.

Slut: vi lste modelltexter mha bilderbcker! Bl.a. Max-bcker. Jag var lite orolig att mina treor skulle tycka att det var larvigt men inte alls! De tyckte att det var vldigt roligt att lsa bilder bcker. Vi lste och