Click here to load reader

Ekonomiskogarna smälter in i landskapsbilden

  • View
    191

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Ekonomiskogarna smälter in i landskapsbilden

  • 1. Ekonomiskogarnasmlter in i landskapsbilden

2. Det finlndska landskapet r skogligt.I det omfattande skogslandskapet gervattendragen mngform t naturlandskapetmedan vgar och krar berikar kulturlandskapet.Skogarna r vr ekonomiskt vik- Det allmnna mlet med virkespro-duktionen finns samlade i Rden i godtigaste naturtillgng. Utnyttjan- duktionen r en god lnsamhet. Ln- skogsvrd som har sammanstllts underdet av skogstillgngarna frr, nu samheten uppns d vi fljer en sdan ledning av Tapio. Rden i god skogsvrdoch i framtiden pverkar vsentligt den helhet av tgrder inom virkesproduk- grundar sig p forskningsresultat, erfa-landskapsbild vi lever i. Beaktandet av tionen som ger ett s stort nuvrde avrenhet och en gemensam syn p godlandskapsbilden r tillsammans med na-nettovrdet som mjligt. I allmnhet an-skogsvrd.turvrden och vattenvrden en vsentlig vnds en rntefot p tre procent (reell).del av ett hllbart skogsbruk.Helheten av tgrder inom virkespro-Handbok fr ekonomiskogarDen hr handboken i landskapsvrd rik-tar sig till dem som efterstrvar en lnsamvirkesproduktion i sina ekonomiskogar.Mlet med den hr handboken r atterbjuda planeringstips t skogsgare,Innehllskogsbrukets aktrer och alla medborg-are som r intresserade av att p frivilligvg beakta landskapet i sitt skogsbruk.Betraktaren och virkesproduktionenDen lokala naturen definierar skogs-i landskapsbilden 3 landskapet, dess vxtlighet och mng-sidiga variation. Mlet med sktseln avIdentifiera landskapets vrde 4 skogslandskapet r att bringa tgrdernainom virkesproduktionen och landskaps-Avverkningsytan avgrnsas enligtbilden i balans samt att bevara nrland-naturfrhllandena i terrngen 6 skapet trivsamt.Randomrdena avgrnsar skogen D landskapet beaktas som en delfrn det ppna landskapet 8 av den lnsamma virkesproduktioneninspireras vi att identifiera och utvecklaNaturvrdstrden ger landskapet variation 10landskapet. Beaktandet av landskapetvid virkesproduktionen medfr endastGr nrmiljn trivsam 12 sm kostnader.Mot bioekonomi 152 3. Betraktaren ochvirkesproduktioneni landskapsbildenUngefr var femte frnyelseyta i vra ekonomi-skogar r synlig fr betraktaren. Avverknings- ochsktselarbeten som grs efter vervgande ochmed beaktande av landskapets vrde resulterari ett allt mer mngformigt och ppnare skogligtlandskap.En fungerande informationsgng mellanskogsgare, virkeskpare och skogsmaskin-frare r vsentlig fr att uppn ett hllbartskogsbruk.L andskapets vrde vervgs vid tillAvkastning och landskapMer noggrann information r det skl att exempel en stmplingspost ut- Det hr materialet r avsett att underlttainhmta frn andra kllor. Det finns idag gende frn skogens beskstryck,frverkligandet av landskapsvrd. Infor- ett rikligt och mngsidigt utbud av infor-dess synlighet och hur intressant ob-mation om landskapsfrgor behvs vid mation om de hr mnesomrdena.jektet r. Nr frgorna kring landskapet skogsbruksplanering, vid virkesaffrer,Landskapet kan utnyttjas kommer-blir en del av den dagliga verksamhe-vid hyggesplanering, vid avverkningarsiellt genom uthyrning p samma sttten inom skogsbruket kan vrden av och skogsvrd samt vid rdgivning t som handeln med rekreationsvrdenlandskapsbilden frverkligas kostnad-skogsgare.frverkligas. Information om den hrseffektivt som en del av en lnsam vir- Den hr handboken innehller in-nya verksamhetsmodellen fs frn skogs-kesproduktion. Lsningar som r lyckadeformation och tips fr skogsvrd med branschens publikationer och frn MTK:smed tanke p landskapet beaktar ocksmlet att frbttra rekreationsanvnd- webbplats www.mtk.fi (p finska).biodiversitet och vattenvrd.ningen, landskapet eller biodiversiteten.Fr de flesta skogsgare r virkesfrsljning den enda inkomstkllanDet skogliga landskapet frndras snabbt d en ny trdgenerationfrn skogen. Frnyelse av skogen vid rtt tidpunkt, vl frverkligade vxer upp.frnyelsearbeten och vrd av plantskogar producerar p ett lnsamtstt vrdefull rvara fr den trbaserade bioekononmin. 3 4. Identifieralandskapets vrdeLandskapets vrde vervgsutgende frn skogens beskstryck,dess synlighet och hur intressantobjektet r. Det lnar sig att ta lands-kapet i beaktande vid planeringen avavverkningsobjekt som r synliga frbetraktaren antingen i nrmiljneller i landskapsbilden.Betraktaren rr sig lngs trafikleder,i skogar i nrheten av bebyggelsesamt p omrden avsedda fr re-Mnga stigar som r i rekreationsbruk finns i nrheten av ekonomiskogar.kreation och turism. Objekten r synligap backkrn, fjll, sar, berg, i strandsko-gar och p ar samt i randomrden motodlingslandskapet. Information om in-tressanta platser i skogen finns samla-de i myndigheternas och den offentliga Ju fler egenskaper det finns i nrheten av eller p objektet somsektorns lgesbundna data och publika- planeras, desto viktigare r objektet i landskapsbilden:tioner.Med landskapet i nrmiljn avses den Beskstrycket i skogenutsikt som ppnar sig direkt framfr be- bebyggelse och fritidsbostdertraktaren och dr detaljerna kar urskiljas. inkvarterings- och turismserviceLandskapsbilden ppnar sig i fjrran p friluftsleder och - konstruktionerett vitt omrde. D en avverkningsyta vgtrafikkan betraktas bde som en del av nr-miljn och som en del av den strre land-Skogens synlighetskapsbilden ska den som anses viktigare skogar p krn och i branterprioriteras. strandskogarTrots att mnniskor uppfattar det vergngszoner mellan skogen och krar eller myrarskogliga landskapet p olika stt, finns skogar som r synliga frn utsiktsplatserdet vissa generella principer fr plane- skogar invid viktiga frdlederringen av olika ingrepp i landskapet.Med en lyckad planering och ett lyckat Skogens frmga att fngslagenomfrande av skogsbrukstgrder objekt som r viktiga fr skogsgarenstadkommer vi ett vackert skogsland- landskap som definierats som vrdefullaskap. Svl skogsgarna, skogarnas re- natur- och kulturobjektkreationsanvndare och hela samhllet smvattendrar nytta av ett vackert skogslandskap.Utgngspunkten fr planeringen med Mera information: Skogsforskningsinstitutets Nationella modell frbeaktande av landskapet r frivilligt frklassificering av skogslandskapens sensibilitet Valtakunnallinenskogsgaren. metsmaiseman herkkyysluokitus en tillmpning och utveckling fr anvndning vid bergkullstrckningen i Kajanaland och Kuusamo.4 5. Ju fler fritidsinvnare det finns i nrheten av skogen, desto viktigare r objektet ut landskapets synvinkel.Ett av kriterierna som anvnds d man definierar vrdet av skogslandskapet rhur synlig skogen r. Branter, randomrden och backkrn r synliga fr -frbipasserande och r drfr landskapsmssigt viktiga.Vid planeringen r det viktigt att beakta frn vilken riktning landskapet betraktas.Utgende frn detta tar man besluten gllande avverkningen. Ser betraktaren fr-nyelseytan frn vgen mot vattendraget eller frn vattendraget mot ppningen Det lnar sig att vrda skogen nra det egna hemmet, samtidigt fri terrngen? man ett vackert landskap.5 6. Avverkningsytan avgrnsasenligt naturfrhllandena A vverkningsytans avgrnsning fl-i terrngenjer det vergripande formspr- ket i landskapsbilden dr man utnyttjar backar, kullar och dalgngar. I nrmiljn fljer avverkningsytornas av-Bljande och krkta avgrnsningar lmpar grnsningar terrngens smskaliga for- mer.sig p plan mark och i skogar i backigEn lyckad avgrnsning av avverk- ningsytan intresserar den som betrak-terrng. Mlsttningen med avgrnsningen tar landskapet och lockar till att utforska avverkningsytan och till att bekanta sigav avverkningsytan r att det bildas ett med skogen och utsikten i omgivning-omvxlande och naturligt skogslandskap.en. Spret av mnniskohanden syns inte fr tydligt.Behandlingen av skogen planeras och frverkligas bestndsvis. Ett bestnd r en till vxtplatsen, behandlingsstten eller bestndets utvecklingsskede enhetlig del av skogen. Bestnden avgrnsas s att de utgende frn skogsodlingens ml r n- damlsenliga nu och i framtiden. I sluttningar, p backkrn och p plan mark behvs olika typer av lsningarfr hur avverkningsytan avgrnsas.6 7. De srskilt viktiga livsmiljerna r en ekologisk del av skogen och de avgrnsas och lmnas utanfravverkningarna fr att mngfalden ska tryggas. De medfr nrmiljn visuell omvxlig. I backar och landskap avgrnsas avverkningsytan s att dess grnser Figurgrnserna dras i vergngszonen mellan olika vxtplatser, hr bildasfljer landskapets former och hjdkurvorna. P det hr sttet smlter ett randomrde i behandlingen av skogen, en lyckad lsning ocks medfrnyelseytan naturligt in i det omgivande landskapet.tanke p landskapet. Landskapet beaktas inom virkesproduktionen somen naturlig del av skogsbruket.Avverkningen avgrnsas s att den fljer naturens krokiga och bljande former. Det omkring-liggande landskapets former, backar, kullar och dalgngar ger modellen till formsprket.7 8. Vattenytan speglar en bild av skogen. Vattnet och strandzonenhar tillsammans en stark visuell dragningskraft.Randomrdet mellan en ekonomiskog och en trdls myr r ettimponerande element i naturlandskapet. Avverkningen ppnarDet gr att frnya skogen vid vgkanten i samklang med lands-utsikten till den hstfrgade myren. Enligt rekommendationenkapsbilden genom att avgrnsa avverkningsytan i riktning medlmnas hr en remsa utanfr markberedningen i vergngszonenvgkanten och i samklang med terrngens former. P det hrmellan myr och mo. Dr lmnas ocks naturvrdstrd med tankesttet ppnas landskapsbilden och sttliga utsikter, grupper avp viltet.naturvrdstrd och landskapstrd framtrder bttre.Bde ekonomiskogen och krarna r landsbygdslandskap somhar formats av mnniskan. En frnyelseyta kan strcka sig ndatill kerkanten. Vid frnyelsearbeten och plantskogsvrd r detbra att lmna videbuskar, enar och lga lvtrd. De passar in irandomrdet mellan ker och skog bde ensamma eller som ettband som ger omvxling i landskapsbilden och skydd t viltet.8 9. Randomrdena avgrnsar skogenfrn det ppna landskapetE n trbekldd zon som varierar iStrnderna vid vattendragbredd lngs stranden r bra att lmna vid avverkningar och skogs-och myrmarker avgrnsarvrdsarbeten p grund av ekologin menskogen i naturlandskapet.ocks fr att frskna landskapet. En skyddsremsa fr vattenvrdsndamlkrar, vgar och bebyggelsehindrar nringsmnen frn att urlakas. Vid vgkanter markbereds frnyel-avgrnsar skogen frn kultur-seytorna i vgens riktning och bljande. P s stt smlter spren av frnyelsen in ilandskapet. Strandskogarna landskapsbilden. I barrtrdsplanteringarbehandlas som ekonomisko-kan man planera lvtrdsgrupper lngs vgkanten fr att f omvxling i land-gar med beaktande av fakto-skapsbilden.rer som r viktiga med tankep landskapet.Skogsbryn invid vattendrag r viktiga med tanke p landskapetmen ocks med tanke p vattenvrden och mngfalden.Finlands talrika sjar glder vandraren om sommaren. Fr att ppnaupp utsikten mot sjn kan avverkningsytan eller en del av den strckasig nda till stranden. Enligt rekommendationerna ska sm ar ochsmala ns lmnas i naturtillstnd. I samband med frnyelsearbetenaska en tillrckligt bred skyddsremsa lmnas obehandlad. Buskskiktetoch marken behandlas inte p det hr omrdet. tgrderna minskarurlakningen av nringsmnen och partiklar.9 10. Naturvrdstrden gerlandskapet variation Naturvrdstrden gynnar landskaps-bilden och naturen. De berikar land-skapet under rtionden och bidrar tillatt den biologiska mngfalden kar.Berg, stenrsen och blockflt i gra nyanserLmpliga platser fr naturvrdstr- Lvtrden ger frg t landskapet under ger landskapet omvxling trots att de ur virkes-produktionens synvinkel r mindre vrdefulla.den r de delar av frnyelseytan sommaren och hsten, barrtrden frgarDe r lmpliga platser fr naturvrdstrd.som har mindre betydelse fr vir-vinterlandskapet.kesproduktionen. De hr platserna rofta intressanta i landskapsbilden. Exem-Grupper av naturvrdstrdpel p sdana hr platser r fuktiga dl- hr eftersom frnyelsearbetena d kander, bergsomrden och blockiga platser.Landskapsbilden gynnas av att natur- genomfras p enhetliga ytor.Kanten av frnyelseytan r landskaps-vrdstrden lmnas i en eller flera strre Naturvrdstrd i grupp hlls bttremssigt en bra plats fr naturvrdstrd. grupper i stllet fr att lmna flera smstende n ensamma trd. P det hrDet kan ocks vara bra att fundera vergrupper eller enstaka naturvrdstrd sttet berikar de landskapet under enhur landskapsbilden, sedd frn vgen,spridda p avverkningsytan.lng tid. Naturvrdstrden ska lmnaskan mjukas upp med naturvrdstrd somUnder gruppen av naturvrdstrdkvar ocks i kommande avverkningar. Deplaceras p rtt stlle. lmnas undervegetation, buskar och fr utvecklas under rtiondenas lopp, bliNaturvrdstrden vljs ut bland trd sm trd orrda. Under naturvrdstr-grova stammar och producera dd ved.med representativa naturvrden. Sdana den rjer man inte och ingen markbe- Naturvrdstrden skrar naturvrdenar trd med dd ved, dla lvtrd, gamla redning grs hr vid frnyelsearbetena.ocks efter avverkningen.aspar, klibbalar, grova furor och hltrd. Ocks skogsodlingen drar nytta av det10 11. Rekommendationen r att naturvrdstrden lmnasi grupper. De sparas i kommande skogsvrds- ochavverkningsarbeten och p s stt bildas en konti-nuitet i landskapsvrden.Rta linjer kan gras mjukare med en grupp naturvrdstrd som lmnas vidfastighetsgrnsen.Naturvrdstrden dmpar frndringarna som uppstr i landskapsbilden viden frnyelseavverkning. Aspdungen i sluttningen r sttlig och vackert synligtill landsvgen. Gruppen med naturvrdstrd i kanten av avverkningsytansammanfogar den med den omkringliggande skogen och tillfr landskapetomvxling. 11 12. Kllorna r prlor i nrmiljn och de r ocks viktiga fr Skogarnas immateriella kulturhistoria r synlig i land-mngfalden.skapsbilden fr den som knner igen den. En fngstgrop frn stenldern vittnar om ett liv och en nring som baserat sig p skogens gvor fr tusentals r sedan.Gr nrmiljn trivsamNrmiljn r frknippad med enmngd vrderingar. De kan hn-fra sig till sknhet, betydelser,socialt sammanhang, ekonomi, historia,I nrheten av bosttning r det skl att fstakultur eller natur. Arbets- och planerings-kartor som innehller information omspeciell uppmrksamhet vid landskapet.natur- och kulturobjekt som myndighe-Mlsttningen med vrden r att behlla ter och den offentliga frvaltningen harsamlat, frmedlar informationen vidarenrmiljn trivsam.till skogsgarna och dem som frverkli-gar skogsarbetet.Buskar och undervegetation som inte str frnyelse-processen lmnas kvar som skydd fr viltet och somintressanta blickfngare. De kan i framtiden utvecklastill naturvrdstrd.12 13. Lagertravar med stubbar, grot och klenvirke kan vnta p transportlngre n stock och massaved. Det r drfr all anledning att i fr-vg komma verens om placeringsplatsen med virkeskparen,s att ocks landskapet kan beaktas. Med landskapet i nrmiljn avses denutsikt dr detaljerna tydligt kan urskiljas.Genom vrden av nrmiljn skerstllerman att olika vrden bevaras och i bstafall frstrks dessa vrden. Det gr att gemera liv t nrmiljn genom att framhva Mngen vandrare har fallit fr det ppna skogslandskapet ochenskilda grova trd, stora flyttblock, bergnrmiljn i ekonomiskogarna. De erbjuder br- och svampskrdaroch kulturobjekt.och en vxtplats fr hundratals arter. Det r ocks ltt att rra sig i ekonomiskogarna. Hassel, alm, ek, lnn, lind, hgg, rnn och videbuskar kar mngfalden i naturen och ger intressanta blickfng fr vandraren. Knner du igen vra trdslag i vinter- och sommarskrud? Vid bestndsvrdande avverkningar planeras krstrken s att betraktaren inte har direkt insyn mot dem. 13 14. Enstaka landskapstrd framtrder sttligt och de ger betraktarens ga en fix-punkt i landskapet. De kan ocks vara frknippade med kulturhistoriskt vrdeoch intressanta lokala historier. Trden bestr fr kommande generationer. I skogen i nrmiljn kring stugan vxer bestnd i olika ldrar som ger mngsidigaupplevelser och rekreation p fritiden. Konsten att lsa skogslandskapet r enfrdighet som det lnar sig att lra sig. Berget har en stark visuell dragningskraft.14 15. Finland har i rhundraden levt av sina skogar. Tidigare utnyttjades tret i tjrproduktionen och fr svedjebruket. Nu pgr en utveckling frn virkesproduktion mot en nring inom bioekonomi och grn tillvxt.Mot bioekonomiSkogarna med sina produkter och tjnster baserade Trfiberkompositen r en blandningp skog r betydelsefulla vid vergngen frn enav barrtrdscellulosa, polymerer ochbindemedel. Den kan bearbetas pekonomi baserad p stenkol och olja till bioekonomi.samma stt som plaster och det grtill och med att gjuta instrument avmaterialet.B ioekonomi r hllbar sktsel ochindustrin, till trycksaker, frpackningar, branschen ligger allt mer i att producera anvndning av frnybara naturre-mjukpapper, frbandsmaterial, klder,experttjnster i en frnderlig vrld. surser. Den innefattar ocks pro- mediciner och som energiklla. Produkter Experttjnsterna utvecklas i branscherduktionen av produkter och tjnster av av tr r frnybara. Det gr att tervinna som administration, planering, produkt-frnybara naturresurser samt anvnd- dem som material fr nya produkter och utveckling, konsultering och utbildning.ningen av biologiska och tekniska me-till slut utnyttjas de som energi. Trbyg- Det finns ocks vxande potential i servi-toder i produktionen. De ekologiskagande och trprodukterna representerar cen kring turism-, natur- och rekreations-livsstilarna baserar sig p bioekonomin. en hllbar anvndning av naturresurser tjnster i skogarna.Tr r ett mngsidigt rmaterial. Detoch de binder kol p ett lnglivat stt.kan anvndas i byggnads- och snickeri-Styrkan i den finlndska skogs- Utredningar om skogsbrukstgrdernas in-till ekonomiskogar dr skogens huvudsakligaPublicerat p internet i oktober 2012 verkan p landskapet har ingtt i den offent- anvndningsndaml r virkesproduktion. Pro- Webbpublikation URN: liga skogskoncernens produktportflj frn jektet finansieras av jord- och skogsbruksminis- ISBN: 978-952-5632-16-3 r 2008. Skogsforskningsinstitutet ansvara- teriet, Forststyrelsen och Tapio. de fr utredningarna som beskrev hur land- Rekommenderad kllhnvisning: skapsvrden produceras i skogsbruket ochSkogsbrukets utvecklingscentral TapioMatila, A. & Lindn, M. 2012. Ekonomiskogarna processerna inom behandlingen av skogar.Text: Airi Matila och Maria Lindn smlter in i landskapsbilden. Skogsbrukets Man gav utvecklingsfrslag fr landskaps- Bilder: Flaxwood (15), Ilppo Greis (14), Katja utvecklingscentral Tapios publikationer. vrd och utredde avverkningsmaskinf- Konga/Studio Lume (1, 13, 15), Martti Kuusinen rarnas och avverkningsplanerarnas syn p(4, 5, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 16), Maria Lindn (3, 12), landskapsvrd.Airi Matila (3, 5, 7, 8, 9, 12, 13, 14), Olli Mki (14),Projektet leds r 2012 av Tapio och mletKirsti Oulasmaa (8), Sakari Pnni (7, 9), Tommi r att infra resultaten som en del av denTenhola (2), Kalle Vanhatalo (3, 6, 10, 11) praktiska verksamheten. Arbetet riktar sigOmbrytning: Katja Konga/ Studio Lume15 16. Skogsbruketsutvecklingscentral TapioNorra Jrnvgsgatan 21 BFI-00100 HELSINGFORSFINLANDtfn + 358 294 32 6000fax + 358 294 32 [email protected]