ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 4 • 2010 • v. 23

Linnea Gustafsson, universi-tetslektor på Sektionen för humaniora, har beviljats 2,4 miljoner kronor av Delegatio-nen för jämställdhet i högsko-lan till projektet ”Genusmed-veten kursvärdering”.

– Det är jätteroligt att det här bedöms vara ett viktigt pro-jekt, säger Linnea Gustafsson.

Nyligen offentliggjordes vilka lärosäten som i år har beviljats medel av Delega-tionen för jämställdhet i högskolan. Sam-manlagt delades 23 miljoner kronor ut. Av de 17 beviljade projekten fick Linnea Gustafssons ”Genusmedveten kursvärde-ring” näst mest pengar.

Tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Göteborgs

universitet ska Linnea Gustafsson utveckla kursvärderingar. Syftet är att genusperspek-tivet ska tydliggöras och bättre integreras i styrdokument som till exempel kursplaner.

– De flesta lektorer och ledningsgrup-per vet att man ska ha ett genusperspektiv på undervisningen, men det finns i dag inga verktyg för att utvärdera om man har haft det, säger Linnea Gustafsson.

Sveriges universitet och högskolor är

skyldiga att genomföra kursvärderingar där studenterna får möjlighet att ta upp för- och nackdelar med kursen och ge för-slag till förbättring och förändring. Kurs-värderingarna är en del i lärosätenas kvali-tetssäkringssystem.

Hur universitet och högskolor föl-jer upp och använder resultaten för att förbättra verksamheten ser väldigt olika ut. Särskilt svårt har det varit att infoga genus- och jämställdhetsområdet i kurs-värderingar och också i uppföljningarna.

– Om genusperspektivet blir synligt och därmed möjligt att utvärdera för studen-terna kan kvalitetsförbättringar av under-visningen på genus- och jämställdhetsom-rådet också ske, säger Linnea Gustafsson.

Projektet ”Genusmedveten kursvärde-ring” startar i september och kommer att pågå till juni 2012.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Genusprojekt får 2,4 miljoner

Projektledare. Linnea Gustafssons projekt ”Genus-medveten kursvärdering” ska pågå i två år.

Scener från ett familjeföretag. Under seminariet framförde skådespelare från Regionteatern scener från ett ”typiskt” familjeföretag. Dessa låg till grund för diskussioner bland deltagarna.

Verklighet och skådespel om familjeföretagAtt driva eller jobba i ett familjeföretag är speciellt. Två skilda världar – företagets och familjens – som samtidigt är mycket nära sammanlänkade, ska kombineras. I maj arrangerade Högskolan två välbesök-ta seminarier för att lyfta frågor som är ty-piska för familjeföretag.

– Vi vill hjälpa företagarna att inte falla i de klassiska fällorna, säger Navid Ghan-nad, doktorand på SET.

Under seminarierna presenterades ak-tuell forskning och skådespelare framför-de scener från ett ”typiskt” familjeföretag. Dessa låg till grund för diskussioner.

Bild: TORGIL TOFT

Bild: IDA LÖVSTÅL

2

Festligt och finurligt på UtexpoEtt överfallslarm i form av ett smycke, ett nytt koncept för att montera glashus och ett avtagbart rullstolshandtag som möjlig-gör ögonkontakt mellan vårdare och pa-tient. Det är några kreativa exempel från Utexpo, Högskolans årliga examensmässa.

Under tre dagar, den 27–29 maj, kunde besökare ta del av studenternas uppfinningsrikedom och skaparglädje i Högskolehallen. I år deltog ett 90-tal ex-amensprojekt från 14 program. Mässan hölls i år för 29:e året i rad.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Bild: IDA LÖVSTÅL

Stipendier till studenter. Under Utexpo fick ett 20-tal studenter stipendier för förtjänstfulla examensprojekt.

Inspirerande invigning. Joakim Stierna, personal-chef på Cargotec Sweden AB, talade i sitt invignings-tal om det livslånga lärandet och vikten av att ha drömmar.

Motorcykelfrälst. Ola Nanzell (bilden) läser CAD-teknik och har tillsammans med Alex So-nesson byggt om en Kawasaki årsmodell 1981 till en etanoldriven 1950-tals kaféracer.

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Bild: CHRISTER HALLBERG

Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Prisade miljövetare. Gun Wallnedal och Emma Svensson fick pris för bästa examensprojekt inom miljövetenskap.

Trådlöst larmsystem. Dataingenjörerna Jonas Green och Johan Delén fick stipendium för sitt projekt ”Trådlös styrning av larmsystem”.

3

God hälsa beror inte på slum-pen utan på hur vi väljer att leva. Det har 25 forskare på Högskolan i Halmstad tagit fas-ta på och tillsammans förfat-tat en bok om hur människan med egen kraft kan påverka sin hälsa i positiv riktning.

Forskning visar att människors ohälsa och de flesta kroniska sjukdomar till stor del beror på ohälsosam livsstil. Eftersom va-nor och beteenden är inlärda kan vi också förändra dem med egen kraft – även om det inte alltid är så enkelt som det låter.

– Många vanor är djupt rotade i struk-turella förhållanden, som klass, etnicitet och funktionshinder. Men de flesta män-niskor i vårt västerländska samhälle föds ändå med många möjligheter att styra de faktorer som vi vet påverkar vår hälsa. Det kan handla om att röra på sig, äta hyfsat bra mat, umgås med folk man gillar, vara måttlig med alkohol och undvika tobak, säger Lillemor Hallberg, gästprofessor i vårdvetenskap på Högskolan i Halmstad och redaktör för den nyutkomna boken ”Hälsa och livsstil – forskning och prak-tiska tillämpningar”.

Många infallsvinklarI boken visar 25 författare, alla lärare och forskare på Högskolan i Halmstad, hur människor själva kan påverka sin hälsa i positiv riktning genom en hälsofrämjande livsstil. Författarna representerar ett fler-tal discipliner, exempelvis idrottspsyko-logi, sociologi, folkhälsovetenskap, han-dikappvetenskap och omvårdnad. De 18 kapitlen ger olika infallsvinklar på vad forskningen säger om sambandet mellan livsstil och hälsa. Bland annat beskrivs kostens roll, fysisk aktivitet, tobak, mun-hälsa, hälsa och funktionshinder, humor samt det sociala livets betydelse.

Lillemor Hallberg pekar just på häl-sans komplexitet.

– Sjukdom och ohälsa orsakas av en massa samverkande faktorer – vi vill se till hela bredden. Här skiljer sig vår bok från många av de ”må bra”-böcker som finns

på marknaden. Vi tar ett brett grepp och allt bygger på egna och andra forskares forskningsresultat, säger Lillemor Hall-berg och fortsätter:

– En viktig utgångspunkt för oss har också varit att fokusera på hälsa snarare än sjukdom. Vi vill lyfta fram de fakto-rer som får oss att må bra och som enligt forskningen främjar hälsan, ett så kallat salutogent perspektiv.

Samlar Högskolans hälsoforskningIdén till boken föddes 2009 när två av Högskolans forskargrupper slogs ihop till en större miljö – CVHI, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott.

– Vi ville sammanfatta vår hälsoforsk-ning i en lärobok. När jag läser boken i dag blir jag imponerad av hur mycket kunskap om hälsa och livsstilsfrågor som finns inom Högskolans väggar. Det är första gången den presenteras på det här sättet, säger Lillemor Hallberg.

Boken vänder sig i första hand till stu-denter inom hälsorelaterade ämnen, men även till alla andra som är intresserade av hälso- och livsstilsfrågor.

IDA LÖVSTÅL

Högskolans forskare ger ut bok om hälsa

Nöjd redaktör. Lillemor Hallberg är redaktör för den nyutkomna boken ”Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar”.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

NYHETER I KORTHET

Doktorandkurs om etik i forskningenVilka etiska riktlinjer gäller vid forsk-ning som rör människor? Till hösten startar en kurs för doktorander vilken tar upp etiska principer inom forsk-ningen och vad som gäller enligt na-tionella och internationella regelverk. Kursen vänder sig till doktorander vid Högskolan i Halmstad samt Högsko-lan i Skövde, Hälsohögskolan i Jönkö-ping och Örebro universitet. Handle-dare och lärare antas i mån av plats. Kursen ”Etik i forskningen” omfattar 7,5 hp och startar den 15 september. Kursledare är professor Lillemor Hall-berg och docent Gun Paulsson. Mer information och möjlighet till anmä-lan finns på www.hh.se.

Årets Fåhréstipendium för bästa projekt gick till Andreas Johansson, Arvid Nilsson och Johan Ohlsson för examensprojektet PlusTak. Totalt delades stipendier på 335 000 kronor ut vid utvecklingsingenjörernas examens-ceremoni den 29 maj. Stipendierna kommer från en donation av lektor Sten Fåhré och går till utvecklingsingenjörer på Högskolan i Halmstad.

Bild: IDA LÖVSTÅL

100 000 kronor rikare.

Chefer på kurs om arbetsrättTvå dagar i maj var 15 chefer på Hög-skolan i Halmstad på en utbildning i arbetsrätt för högskolan. Kursen foku-serade särskilt på den nya diskrimine-ringslagen och rehabiliteringskedjan. Kursledare var jurist Gustaf Dyrssen.

4

Hur har Halmstad förändrats un-der de senaste fyra decennierna? Hur samspelar förändringarna på arbetsmarknaden med be-folkningsutvecklingen? Det är frågor som Helena Eriksson har fördjupat sig i genom sin doktors-avhandling i sociologi. Bland annat har hon studerat utvecklingen av Högskolan i Halmstad.

När Helena Eriksson flyttade från Uddeval-la till Halmstad för att läsa på Högskolan i Halmstad för tio år sedan visste hon inte så värst mycket om sin nya hemstad. I dag kan hon nog närmast kallas expert på området. Nyligen disputerade hon på avhandling-en ”Befolkning, samhälle och förändring – dynamik i Halmstad under fyra decennier. ”

I avhandlingen har Helena Eriksson stude-rat förändringsprocesser i Halmstad från slu-tet av 1960-talet till 2006.

– Framför allt hur förändringarna på arbetsmarknaden har påverkat befolkningen. Att studera en stad på det här sättet är spän-nande. Det är ett sätt att tidigt se hur ett sam-hälle förändras. Det kan man använda prak-tiskt i planeringsarbete, säger Helena Eriksson.

Hon har bland annat studerat migration, reproduktion, pendlingsmönster, utbildnings-nivå och befolkningsstruktur.

Ökande befolkningUtmärkande för Halmstad under perioden är den positiva befolkningsökningen – kur-van har gått uppåt hela vägen från 1960-talet. Ökningen beror främst på att fler har flyttat hit, både från andra orter i Sverige och från andra länder.

– Detta samspelar med läget på arbets-marknaden. När Pilkington AB etablerades i Halmstad på 70-talet kan man till exempel se ett tydligt uppsving, berättar Helena Eriksson.

En annan trend, som Halmstad delar med hela västvärlden, är att tjänstenäringen har ökat kraftigt. På 1960-talet var den varupro-ducerande sektorn störst i Halmstad, år 1970 gick tjänstenäringen förbi för att sedan fort-sätta stadigt uppåt. Även pendlingsmönst-ret har förändrats och antalet pendlare har

ökat markant. På 60-talet var det framför allt människor som pendlade till Halmstad, men under årens lopp har andelen som pendlar från staden ökat.

Det nya möter det gamlaHelena Eriksson har också intresserat sig för vad som driver på förändringarna i lokalsam-hället. Hon menar att hur ett samhälle för-ändras ofta beror på hur enskilda individer på nyckelpositioner förhåller sig till yttre föränd-ringar, som nya influenser, politiska beslut och företag utanför lokalsamhället.

Staden där innovatio n och tradition möts

Halmstad under luppen. Helena Eriksson har i sin avhandling bland annat studerat hur befolkningen i Halmstad har ökat från 1960-talet till i dag.

AVHANDLINGEN

Studerar lokalsamhället. Helena Eriksson intresserar sig för vad som driver på förändringar i samhället.

Bilder: IDA LÖVSTÅL

HALLÅ DÄR …

… Carina Ihlström Eriksson, tillförordnad prorektor.

Vad händer inom ditt område just nu? Profileringen till exempel?– Jag håller på att försöka sätta mig in i så mycket som möjligt. Före somma-ren träffar jag sektionschefer och che-fer inom förvaltningen för att lära mig mer om verksamheten.

– Vad gäller profileringen har jag bokat möte med alla forskningsmil-jöer i augusti och september då des-sa ska presentera sin forskning. Vi ska också diskutera hur de ser på sin roll i profileringen och hur vi ska gå vidare i processen. Dessa möten blir en bra bas för att planera det fortsatta profi-leringsarbetet.

– Under hösten påbörjas även en registrering av tillhörighet till forskar-miljö. Enligt beslut av rektor ska alla lärare och forskare – i samråd med sektions- och forskningsledning – re-gistrera sin tillhörighet till en forsk-ningsmiljö. Personalavdelningen hål-ler på att upprätta ett register över detta.

Är det något annat som är aktuellt?– Nästa vecka (v. 23) ska vi genom-föra kvalitetsdialoger med sektionerna och då ska vi även passa på att disku-tera profilering och KK-miljö. Och så väntar vi med spänning på besluten om forskarutbildningsrättigheter. Det är utlovat till den 29 juni.

Bild: IDA LÖVSTÅL

5

Staden där innovatio n och tradition möts

Halmstad under luppen. Helena Eriksson har i sin avhandling bland annat studerat hur befolkningen i Halmstad har ökat från 1960-talet till i dag. Bilder: IDA LÖVSTÅL

– Det är ett samspel mellan tradition och innovation. Samhällsutvecklingen styrs inte av det ena eller det andra, det är hela tiden en dynamik, säger hon.

Högskolans framväxtEtt exempel på dynamiken som Helena Eriksson har studerat är etableringen av hö-gre utbildning i Halmstad och framväxten av Högskolan i Halmstad.

Utvecklingen av en högskola var en lång-dragen och komplex process. Yttre drivkraf-ter, som en nationell utbyggnad av högre ut-bildning på 1960- och -70-talen, samspelade med inre drivkrafter, som att enskilda indivi-der initierade och drev på utvecklingen.

Här fanns också en tydlig dynamik mel-lan innovation och tradition – de utbild-ningar man satsade på skulle inte upplevas som traditionella universitetsutbildningar utan som någonting nytt. Samtidigt var ut-gångspunkten att utbildningarna skulle pas-sa in i lokalsamhället.

– När man startade utbildningar var man

mån om att koppla ihop det nya med det be-fintliga. I regionen fanns många småföretag som hade behov av ingenjörer, men som inte var intresserade av att anställa civilingenjö-rer. Man knöt också an till traditionen som idrottslän och satsade till exempel på utbild-ningar inom idrottspedagogik.

Högskolan har under åren involverat allt fler människor. Fler och fler läser högre ut-bildning och nya företag har startat genom Högskolan.

Helena Eriksson har i sin forskning använt sig av litteratur om Halmstad, offentliga doku-ment och statistik från bland annat Statistiska centralbyrån. Hon har även intervjuat perso-ner som var aktiva i Halmstad under perioden, som politiker och tjänstemän från offentlig sektor och näringslivet, däribland Högskolans tidigare rektor SvenOve Johansson.

Helena Eriksson tillhör i dag Sektionen för ekonomi och teknik men i augusti flyttar hon till Sektionen för hälsa och samhälle. Där ska hon arbeta som vikarierande lektor.

IDA LÖVSTÅL

BERGS BETRAKTELSER

En kreativ kollision. Brief. Lead. Pitch. Recap. Engelska ord blandade med svenska haglade runt mig på det måndagsmöte som inledde min tid som forskare på den strategiska webb- byrån Good Old i Malmö. Det var en helt ny värld för mig som var van vid lärarmöten, ängsliga diskussioner om kursplaner, lärandemål och sektions-politiska program. I stället talades det om kunder, strategier och, vilket inte kom som en överraskning, om att det numera fanns en forskare på företa-get. Forskaren var jag och det slog mig ganska snabbt att den värld i vilken jag skulle tillbringa de närmaste tre åren var radikalt annorlunda än vad jag var van vid.

Den där vintriga morgonen i februari utgjorde inte enbart startskottet för en vändning i min karriär utan har också fått mig att reflektera över min roll som sociolog, disputerad forskare och universitetslektor. Akademin ska rusta studenter för framtiden såväl teoretiskt som metodologiskt och kanske till och med socialt. Vad betyder det då när en av dem som har stått i pulpeten dag ut och dag in upplever att miljön i näringslivet är obekant?

Efter fyra månader på min arbetsplats börjar jag landa i denna nya verklighet och kan konstatera att de båda världar som jag nu slits mellan har mycket att lära av varandra. Vi har att göra med olika sätt att handskas med utma-ningar, sätt att ställa frågor, vägar till problemlösning och strategier för att organisera verksamheten. Att som fors-kare dimpa ned i ett sådant samman-hang resulterar i en kreativ kollision som kan ge goda kunskaper om båda dessa världar. Jag ser med spänning fram emot vad kollisionen resulterar i. Ingenting kommer att vara sig likt.

Fotnot. Läs mer om Martin Bergs utflykt till en annan värld i Zoom nr. 1, 2010.

6

I en inspelningsstudio på Högsko-lan sitter Ann-Katrin Witt fram-för en filmkamera och berättar om kvinnligt företagande. Om en vecka ska hennes studenter ta del av föreläsningen runt om i Sverige.

Ann-Katrin Witt är en av de lärare på Hög-skolan i Halmstad som har nappat på möj-ligheten att ta hjälp av Högskolans medie- pedagoger för att spela in föreläsningar. In-spelningarna sker med stöd av CLU, Cen-trum för lärande och utbildning.

Ann-Katrin Witt är sociolog och under-visar på en distanskurs som vänder sig till kvinnliga företagare. Det är fjärde gången hon spelar in undervisningsmaterial i Hög-skolans studio. Filmerna utgör basen i dis-tanskursen.

– Kursdeltagarna är 35 kvinnor som an-tingen har eget företag eller planerar att star-ta. De kommer från hela Sverige, från Häl-singland i norr till Ystad i söder. Att kursen är upplagd på det här sättet är en förutsätt-ning för att de ska kunna delta, säger Ann-Katrin Witt.

Efter en inledande träff får studenterna tillgång till föreläsningsfilmer via Högsko-lans distansutbildningsplattform, den så kall-lade duppen, varannan vecka.

– Studenterna kan titta på filmerna när det passar. De kan också se om dem om de skulle vilja.

Styr med fjärrkontrollenAnn-Katrin Witt får hjälp av mediepedago-gerna Johan Lindström och Fredrik Panzio för att starta inspelningen, men sköter sig sedan själv i studion. Med en fjärrkontroll växlar hon mellan att visa sitt eget ansikte och en power point-presentation under tiden hon talar.

Hon möter ibland uppfattningen bland lärare att inspelningar av det här slaget skul-le vara både svårt och nervöst.

– Detta är inget krångligt. Det är un-gefär som att hålla en vanlig föreläsning – fast man behöver arbeta om materialet. Jag koncentrerar innehållet så att varje film inte blir längre än 20–30 minuter, säger hon och fortsätter:

– Före en inspelning känner jag samma anspänning och koncentration som inför en vanlig föreläsning. Jag tycker att det är en

fördel att ha träffat studenterna innan, jag vet vem jag pratar med och tänker mig dem framför mig.

Inget klipps bortFilmerna redigeras inte. Allt material, från start till stopp, kommer med.

– Man får inte ha krav att det ska bli som på Svt. Detta är något annat, som en filmad föreläsning – ingenting klipps bort. Kom-mer jag av mig hanterar jag det på samma sätt som i klassrummet, säger Ann-Katrin Witt.

Hon kan sakna att vandra runt i en sal medan hon föreläser, liksom att möta stu-denterna öga mot öga. Återkopplingen sker i stället efteråt i diskussioner via duppen el-ler e-post.

En fördel är att filmandet sparar tid. – Om vi håller samma kurs nästa år är de

flesta föreläsningar redan klara, säger hon. IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Centrum för lärande och utbild-ning, CLU, är ett högskoleövergripande projekt där man bland annat håller kom-petensgivande utbildningar för lärare och medverkar i pedagogisk utveckling inom grundutbildningen.

– För att spela in utbildnings-material behöver du som lärare inte kunskap om kameror, ljus-sättning eller videoformat – det sköter vi, säger mediepedagog Johan Lindström.

Han välkomnar alla lärare som är nyfikna på att använda sig av inspelat undervisnings-material att ta kontakt.

– Det kan till exempel vara föreläsningar eller introduktioner, till distanskurser eller campuskurser, säger Johan Lindström.

Inspelningen sker med Högskolans video- konferensutrustning i hus R. Första gången räcker det med en halvtimmes introduktion före inspelning. Det man behöver lära sig är några knappar på fjärrkontrollen. Där finns möjlighet att zooma in, zooma ut och växla bilden till en dokumentkamera eller en da-torskärm.

Tidigare har lärare erbjudits utbildningar för att lära sig grundläggande kamerateknik och redigering men nu är upplägget annor-lunda – allt för att göra det så enkelt som

Lärare på distans. Ann-Katrin Witt undervisar på en distanskurs med 35 kvinnliga företagare från hela Sverige. Kursen bygger på filmade föreläsningar.

Inspelning pågår. Med en fjärrkontroll växlar Ann-Katrin Witt mellan att visa sitt eget ansikte och en power point-presentation under tiden hon talar.

”Vi står för tek niken – lärarna för innehållet”

Enklare för lärare att spela in undervisningsfilmer

7

möjligt för både lärare och mediepedagoger. – Vi står för tekniken och lärarna för inne-

hållet. I normalfallet har läraren tillgång till ma-terialet ungefär 15 minuter efter att de är klara med inspelningen, säger Johan Lindström.

Numera är det CLU som står för kostna-derna, bortsett från den tid lärarna själva läg-ger ner. Tidigare fakturerades respektive sek-tion.

En av de vanligaste frågorna Johan Lind-ström får från lärare gäller upphovsrätten. För

filminspelning gäller andra regler än i klass-rummet. Använder man material som man inte själv har producerat, som till exempel filmer, bilder och musik, krävs upphovsman-nens godkännande.

– Det enklaste är att fråga. Oftast bru-kar det inte vara något problem, säger Johan Lindström.

Det viktigaste tipset han brukar ge nybör-jare är att inte göra för långa inslag.

– Det är bättre att dela upp sin föreläsning i flera delar på max 20 minuter vardera. Det underlättar för studenterna, säger han.

Text och bilder: IDA LÖVSTÅL

VIDEOARKIVET

Alla undervisningsfilmer som produceras på Högskolan samlas på videoarkivet.hh.se. Där kan du som anställd logga in med dina vanliga inloggningsuppgifter och se filmer som andra har gjort. Är du intresserad av att spela in undervisningsmaterial eller vill veta mer, kontakta Johan Lindström, ankn. 78 28.

Inspelning pågår. Med en fjärrkontroll växlar Ann-Katrin Witt mellan att visa sitt eget ansikte och en power point-presentation under tiden hon talar.

”Vi står för tek niken – lärarna för innehållet”

Enklare för lärare att spela in undervisningsfilmer

Mediepedagog. Johan Lindström ser till att lärarnas inspelningar blir visningsbara filmer.

Regissören Gabriela Pichler, tidigare student på Högsko-lan, var inbjuden till filmve-tarnas avslutning den 31 maj.

Gabriela Pichler berättade om sitt filmskapande och kortfilmen Skrap-sår – som fick pris för bästa film i sin genre på årets Guldbaggegala. Resan började för snart tio år sedan då hon ”råkade hamna” på grundkursen i filmvetenskap i Halmstad.

– Jag var intresserad av film när jag började läsa A-kursen, men visste inte så mycket. Jag var ett tv-barn och konsumerade oerhörda mängder tv, berättade Gabriela Pichler som såg sin första film på bio när hon var 15 år.

De fortsatta studierna i filmveten-skap öppnade upp en helt ny värld för Gabriela Pichler. Efter ett tag insåg hon att man faktiskt kan plugga till regissör. Efter studierna i Halmstad sökte hon till Filmhögskolan i Göteborg.

Hennes eget filmskapande bygger på en vilja att skildra verkligheten på ett annat sätt än som den ofta fram-ställs i svenska filmer. Med en föräld-er från Bosnien och en från Österrike växte Gabriela Pichler upp i en flerkul-turell och flerspråkig omgivning.

– När jag kom till Filmhögskolan var jag mätt på svensk film. Allt var likadant. I svensk film skildras ofta medelklassen och alla är så vältaliga och artikulerade. Jag känner mig ut-anför när jag ser detta, förklarar hon.

LOVISA JONES

Fotnot. Läs mer på www.hh.se.

Filmvetare blev prisad regissör

Guldbaggebelönad. Gabriela Pichlers kort-film Skrapsår skildrar ett ungdomsgäng som hänger på ett fabriksområde.

Bild: LOVISA JONES

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål, Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Hur är vädret just nu vid Högskolan i Halmstad? Det behöver du aldrig mer undra – förutsatt att du har tillgång till internet. Information från Högskolans väderstation finns nu tillgänglig på www.hh.se tack vare ett studentprojekt.

Högskolan har sedan i höstas en vädersta-tion som mäter temperatur, vindhastighet, lufttryck, luftfuktighet, soltimmar och uv-strålning. Stationen sitter på taket på hus O, vid Högskolans observatorium Stellarium.

– Tidigare visades väderinformationen bara lokalt på en dator i observatoriet. Min uppgift har varit att se till att informationen även visas live på Högskolans webbplats, säger Ellinor Brynning, som läser sista ter-minen på elektroingenjörsprogrammet och precis har avslutat sitt examensprojekt un-der handledning av Johan Malm.

Många timmar i observatorietEllinor Brynning har hämtat data från en så kallad PLC, ett programmerbart styr-system, som är ansluten till väderstatio-nen. Genom grafisk programmering har hon sedan gjort det möjligt att publicera uppgifterna på webben.

– Det har varit ett jätteroligt projekt, men också kämpigt. Det har blivit väldigt många timmar framför datorn i observa-toriet, säger hon.

Uppgifterna på webben uppdateras varje minut och en webbkamera i anslut-ning till väderstationen tar en bild på Tra-de Center var tionde minut. På webben visas endast den aktuella väderinforma-tionen men allt lagras i en datalogg i ob-servatoriet. Där kan man göra jämförelser över tid och få fram fakta om till exempel medelvind och högsta temperatur.

En väderstation för studenternaJonny Hylander, professor i energiteknik på Högskolan i Halmstad, förklarar att väder-

stationen har köpts in i undervisningssyfte.– Högskolan har en hel del undervis-

ning inom energiområdet, som vindkraft och solenergi, och det är bra att ha ut-rustning som studenterna kan labba med, säger han.

Nyligen monterade Högskolan även upp några solpaneler vid observatoriet och det finns byggnadstillstånd till ett li-tet vindkraftverk. Eventuellt blir det stu-denter som bygger vindkraftverket som ett projektarbete.

– På det här sättet kan studenterna ta del av olika mätsystem och göra utvärde-ringar. Det är kunskap som blir mer och mer efterfrågad – många vill se faktiska mätdata innan det är dags att investera i till exempel vindkraft, säger Jonny Hylander.

IDA LÖVSTÅL

Fotnot. Information från väderstationen hittar du på www.hh.se under Om Hög-skolan» Besök oss.

Högskolans väderstation finns nu på webben

Väder och vind. Ellinor Brynning har genom sitt examensprojekt gjort det möjligt att visa data från Högskolans väderstation direkt på webben.

KALENDARIUM

PÅ NYTT JOBB

ZOOM GRATULERAR

15 och 16 juni Val till läraranställningsutskottet. Kl. 8.30–15.30 på personalavdelning-en (våning 7 i höghuset) samt i HOS lokaler på Campus Varberg.

17 juniPersonalmöte. För samtliga anställda på Högskolan i Halmstad. Kl. 10.00–12.00 i Malcussalen. Fika kl. 9.30.

23 juniGolfdag för personal. Utmana kol-legorna i en golftävling eller prova på med instruktör. På Laholms golfklubb.

Läs mer på Insidan!

Bild: IDA LÖVSTÅL

Sandra Johannesson, studentinspira-tör/affärsutvecklare, från 2010-07-01.

Josefine Nilsson, studentinspiratör/affärsutvecklare, från 2010-08-09.

Gerry Andersson, koordinator, 2010-08-01–11-07-31.

Befordrade:Malin Nilsson befordrad till lektor i medie- och kommunikationsveten-skap från 2010-06-01.

Göran Sidén befordrad till lektor i elkraftteknik från 2010-05-01.

Barbro Arvidsson har utnämnts till professor i omvårdnad med inrikt-ning yrkesmässig handledning,

Inger Jansson, HOS, har disputerat på en avhandling i omvårdnad.

Björn Nilsson, IDE, har disputerat på en avhandling om RFID-teknik.