Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

3

Vår verksamhetsidé bildar en ram för den förskola och den kvalité förskolan ska arbeta för. Nynäshamns förskolor är en organisation där lyss-nande och allas tänkande skapar förutsättningar för varje barn att bli sitt ”bästa jag” i samspel med andra. Vi tar utgångspunkt i det interaktiva och det kooperativa lärandet. Vi ser förmågan att reflektera kring förskolans olika aspekter som en avgörande faktor för hur innehållet i verksamheten utformas, utvecklas och utvärderas.

Människosyn och kunskaps-syn som me-ningsfullhet och delaktighet

Barn som sam-hällsmedborgareFörskolan är barnens arena i samhället, där barn är samhällsmed-borgare och förskolan en plats, där vuxna och barn bygger en verksamhet som vilar på demokratins grunder. Förskolan är en plats där barnet i mötet med an-dra barn och vuxna får en röst, blir lyssnad på, få lyssna på andra. Genom det får barnen möjlighet till förhandling och omvärdering av tankar, kunskap och värderingar.

Lärande som gränsöverskridandeBarnen har möjlighet att fördjupa och bredda sitt tänkande och sitt utforskande kring fenomen, begrepp och material tillsammans med andra barn och vuxna. Det sker genom att vi utvecklar ett pro-jekterande förhållningssätt som undervisningsform, en undervisning som är lekfull och ämnesöverskri-dande (transdisciplinär).

” Barns lärande följer inte vårt sätt att dela upp världen i avgränsade discipliner och ämnesområ-den. De är snarare transdisciplinära tänkare som går in i olika problem fält. Med ett transdisciplinärt lärande är det lättare att möta barnens kreativa sätt att utforska världen. Det kräver ett lyssnande till det vi inte självklart redan vet och delat in. Därför bör man vara så öppen som möjligt för att barnen konstruerar och uppfinner egna frågor och problem som går att utforska. -Ingela Elfström

Barn som subjekt Vi ser alla barn som kompetenta om vi skapar meningsfulla sammanhang, där vi har en tillit till att alla barn har kunskaper och förmågor. Det är en innebo-ende kraft hos varje barn att utforska, undersöka och genom det skapa mening och förstå hur världen hänger ihop. I det under-

sökandet blir barns perspektiv viktigt för oss som arbetar i förskolan. Vårt användande av pedagogisk dokumentation ger oss förutsättningar att se varje barns perspektiv. När barns likheter och olikheter synliggörs, blir det möjligt för varje barn att aktivt och på sitt sätt vara delaktig att bygga sin förskola tillsammans med andra. Det är så vi tänker att förskolan också blir barnens arena i samhället.Våra förskolor bygger på möten mellan människor, med miljö och material. I miljön har barnen möj-lighet att uttrycka sig på många olika sätt och att varje dag göra olika val i samspel med andra.

”En likvärdig förskola där alla barn har rätt att bli sitt ”bästa jag”. Vi erbjuder en förskola i en öppen och tillitsfull atmos-fär byggd på engagemang, mod och respekt”

”Vuxna och barn byg-ger en verksamhet som vilar på demokratins grunder”

4

Pedagogisk dokumentation som verktygVi använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra det meningsfulla i undervisningen och de processer som pågår i verksamheten. Pedago-gisk dokumentation är ett sätt att dokumentera verksamheten och barnens lärprocesser. ”varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematisk dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodo-ser barnens möjlighe-ter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner” (sid 14).

Miljö och material

Aktivt och interagerade”Barn är inte på ett speciellt sätt, det blir, på olika sätt i relation till de möjligheter och nor-mer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör.” Nordin –Hultman 2004.Hur vi möblerar och utformar våra miljöer påverkar det som sker och vad vi gör i rummet. Rummets utformning ”berättar” för oss vad som är möjligt. Hur miljö och material utformas blir viktigt för att barn själva skall kunna göra aktiva val under da-gen. Miljö och material är inte något som är passivt utan aktivt och interagerar med oss. Vilket material försätter mig exempelvis i ett skrivande, dansande eller byggande tillstånd?

Laborativ och giftfriProfessor Nina Odegard skriver i, ”Återbruk som kreativ kraft, 2015”, att kreativt arbete med återbruk öppnar dörrar in i spännande pedagogis-ka landskap och mötesplatser där demokratiska värden är centrala.Vi använder det ostrukturerade materialet då det är ett material som inte styr i en speciell riktning till skillnad från färdiga leksaker. I arbetet med det ostrukturerade materialet arbetar varje förskola för en kemikaliesmart förskola.För att alla barn skall bli sitt ”bästa jag” så behöver också miljöer utformas så att det blir möjligt. Förskolan skall vara en plats där alla barn kan skapa, undersöka och laborera och som ger barnen

möjlighet att gestalta och uttrycka det på många olika sätt. Förskolan behöver utformas så att det finns platser för:Läsandet, skrivandet och räknandet, dansen, rö-relsen och musicerandet, teater, roller, multimedia, vila/återhämtning, bygga, konstruktion, ateljé för bild såsom tecknande, målande och lera

”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämp-

ning.” Skolverket

Möbleringskoncept Material ska vara tillgängligt, tydligt, sorterat och bidra till många möten.

Pedagogisk doku-mentationI Nynäshamns försko-lor använder vi oss av Skolverkets defini-tion av pedagogisk

dokumentation från stöddokumentet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation – Skolverket (Palmér A)När den pedagogiska dokumentationen används som underlag för reflektion och samtal om verk-samhetens vardagsarbete tillsammans med barnen och vårdnadshavare, kan den också genom det skapa delaktighet i verksamheten

OrganisationPedagogernas delaktighet är en förutsättning för barnens delaktighet. Förskolan organiseras så att alla pedagoger ingår i reflekterande forum tillsam-mans med kollegor på olika sätt. Alla pedagoger har rätt att reflektera kring sin praktik tillsammans med pedagogisk dokumentation som grund.

BakgrundUnder ett antal år har Nynäshamns förskolor arbe-tat med att ta fram gemensamma ställningstagan-den kring hur vi ser på en likvärdig förskola för alla barn. I det arbetet har vi utvecklat och fördjupat våra kunskaper kring pedagogisk dokumentation, barnsyn och kunskapssyn. Arbetet har organiserats både lokalt och centralt i olika former. Vi har sam-manfattat och formulerat vårt gemensamma arbete i en övergripande verksamhetsidé, som ska ligga till grund för det systematiska kvalitetsarbetet.

”Pedagogisk dokumen-tation för att synliggö-ra det meningsfulla i undervisningen”

5

”En förskola som bygger på möten”

6

7

ReferenslistaAlnervik , K .( 2013). Men så kan man ju också tänka. Jönköpings Universitet.

Elfström , I., Nilsson,B., Sterner,L. &Wehner-Godèe, C. (2008). Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber.

Kennedy, B. & Göthson, H . (2015). En spagettiröra av röster . Liber.

Linde, L. (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Lärarförlaget.

Lundström, M. (2016). Det synliga barnet. Lärarförlaget.

Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber.

Odegard, N. (2016). Återbruk som kreativ kraft. Lärarförlaget.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan reviderad 2016.

Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.

Öppen - Engagerad - Modig - REspEktfull

BakgrundUnder ett antal år har Nynäshamns förskolor arbetat med att ta fram gemen-

samma ställningstaganden kring hur vi ser på en likvärdig förskola för alla barn. I det arbetet har vi utvecklat och fördjupat våra kunskaper kring pedagogisk

dokumentation, barnsyn och kunskapssyn. Arbetet har organiserats både lokalt och centralt i olika former. Vi har sammanfattat och formulerat vårt gemensam-ma arbete i en övergripande verksamhetsidé, som ska ligga till grund för det

systematiska kvalitetsarbetet.