SPRÅK I NORDEN

KURSPLANEN FÖR SVENSKA 2

CENTRALT INNEHÅLL

• Språkförhållanden i Sverige

och övriga Norden, till

exempel språklagstiftning,

minoritetsspråk och dialekter.

• Dansk och norsk

skönlitteratur, delvis på

originalspråk.

KUNSKAPSKRAV

E:Du kan översiktligt redogöra för någon aspekt

av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

C: Du kan utförligt redogöra för några aspekter

av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

A: Du kan utförligt och nyanserat redogöra för

några aspekter av språksituationen i Sverige och

övriga Norden.

DE NORDISKA SPRÅKEN

• Fram till 800-talet talade alla som bodde i Skandinavien urnordiska/fornnordiska

• Dialekter utvecklades sedan till olika språk

• Östnordiska: danska, svenska

• Västnordiska: norska, färöiska, isländska Indoeuropeiska språkfamiljen

• Andra språk som talas i Norden:

• Finska, samiska: Härstammar från Uralbergen i Ryssland och hör till den uralska språkfamiljen

• Grönländska: inuitspråk besläktat med inuitspråk i Kanada och Alaska

• Invandrarspråk

NORDISK SPRÅKFÖRSTÅELSE

• Danska, norska och svenska är grannspråk/skandinaviska språk

• De tre skandinaviska språken är så lika varandra att de skulle kunna kallas för

dialekter av samma språk, vilket de historiskt sett också är

• Den skandinaviska språkgemenskapen är ovanlig – här kan 20 miljoner

människor tala med varandra utan att behöva lämna sina modersmål

• Krävs dock att man är beredd på att uttalet är annorlunda och att

stavningsreglerna skiljer sig åt en del

• Lömska vänner

SVENSKA

• Talas främst i Sverige och delar av Finland av omkring 9 miljoner människor

• Ömsesidigt begripligt med två av de andra nordiska språken, danska &

norska

• Särskiljer sig bland annat med sin prosodi, som kan variera rätt markant

mellan olika dialektområden

NORSKA

• Talas av omkring 4,5 miljoner människor i Norge, och omkring 1 miljon utanför landet

• Skriven norska (bokmål) är mycket lik skriven danska

• Den norska språksituationen är unik, då den kan skrivas med två skriftspråk – bokmål (danskt ursprung) och nynorsk (norskt ursprung)

• Alla de stora rikstäckande tidningarna skriver nästan uteslutande på bokmål

• Bara regionala/ lokala tidningar skriver på nynorsk

• I NRK ska det vara minst 25 % nynorsk, men det reella talet är mellan 10-20%

BOKMÅL & NYNORSK

• Bokmål:

• 90% använder bokmål i tal och skrift

• Från den tid då Danmark styrde Norge

• Alla de stora rikstäckande tidningarna skriver nästan uteslutande på bokmål

• Nynorsk:

• I grunden skapad av Ivar Aasen runt 1850, då han ville att Norge skulle ha ett ”eget” skriftspråk

• Talas och skrivs främst i glesbygden, fjorddalarna och fjällbygden

• Liknar bokmål, men många ord stavas och böjs olika

BOKMÅL OCH NYNORSK

NYNORSK OCH BOKMÅLNYNORSK: a/k-språk

• kjem, fell

• sein, løyse

• kastar, bakkar, sterkare

• straum, auke, haust, meir

• kva, kven, kvarandre, kvit

• eg

• Ikkje

Surtsey, vulkanøya som voks opp av havet i åra

1963-1967. Islendigne gav ho namn etter jotnen

Surt, som etter eit gammalt kvad kom sørfrå

med eld.

BOKMÅL: e/h-språk

• kommer, faller

• sen, løse

• kaster, bakker, sterkere

• strøm, øke, høst, mer

• hva, hvem, hverandre, hvitjeg

• jeg

• ikke

Surtsey, vulkanøya som vokste opp av havet i

årene 1963-1967. Islendingene gav den navn

etter jotnen Surt, som ifølge ett gammelt kvad

kom sørfra med ild.

DANSKA

• Danska har många dialekter vilka skiljer sig rätt så mycket sinsemellan

• I skriven danska är ca 90 % av orden igenkännbara för svenskar och

norrmän

• Talad danska är svårast för svenskar att förstå, på grund av den snabba

uttalsutveckling danskan har haft under 1900-talet

• K,p,t → g,b,d

• Ett karaktäristiskt drag hos danskan är den så kallade stöten

ISLÄNDSKA

• Officiellt språk på Island och talas av ca 300 000, samt ca 20 000 utanför landet

• Var ursprungligen en norsk dialekt. Närmaste släktingar är norskan och färöiskan

• På grund av sin geografiska isolering och en medveten språkpolitik har isländskan

inte förändrats lika mycket som övriga språk i Norden

• Isländskan är det språk som mest liknar det gemensamma fornnordiska språk ur

vilka de nordiska språken härstammar

• En statlig språknämnd har som uppgift att se till så att ny ord som lånas in ges

inhemska former eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför väldigt

lågt i isländskan. Isländskan är dessutom ett homogent språk med få dialektala

skillnader

FINSKA

• Finska är det största av Finlands två officiella språk, men enligt lag har Finland både

finska och svenska som likställda ”nationalspråk”.

• Finska är även ett minoritetsspråk i Sverige.

• Fem miljoner talar finska som modersmål (ca 92% av den finska befolkningen).

• Finland tillhörde Sverige fram till 1809. Därför talar ca. 5,5% fortfarande svenska,

vilket då kallas för finlandssvenska. Detta talas främst längs med kusterna i västra

och södra Finland.

• Språket hör till den finsk-ugriska språkgruppen tillsammans med ungerska, estniska

och samiska

FINSKA

• Språket stavas som det låter och ord börjar aldrig med mer än en konsonant

• Genom att lägga till ändelser på ett ord, kan man uttrycka det som vi i

svenskan behöver långa fraser till

• Likt isländskan försöker finskan att bevara språket genom att hellre skapa nya

ord än att ta in lånord. T.ex: telefon=puhelin

FÄRÖISKA

• Västnordiskt språk som talas av ca 70 000 människor

• Officiellt språk sedan 1937

• Utvecklades ur de fornnorska dialekter som de vikingatida nybyggarna förde med sig

• Ögruppen ingår tillsammans med Grönland i det danska kungadömet, men är sedan 1948 självstyrande

• Många färingar är också danskspråkiga, och språket innehåller många danska lånord

GRÖNLÄNDSKA

• Största språket på Grönland och talas av ca 57 000 invånare

• Ett eskimåisk-aleutiskt språk, nära besläktat med inuitspråk i Kanada och Alaska

• Talas av den grönländska urbefolkningen (eskimåer eller inuiter) och är ett officiellt språk tillsammans med danska

• Grönlandskan har till skillnad från andra inuitspråk ett eget skriftspråk

• Är ett polysyntetiskt språk, d.v.s. att självständiga ord ”bakas in” i huvudord. På det sättet bildas långa ord med ny betydelse.

• Exempel: Taskeqakataqaanga = Jag är trött på att bära den här ryggsäcken

SAMISKA

• Talas i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt på Kolahalvhön i Ryssland

• Är egentligen inte ett språk, utan flera olika, som också har olika dialekter

• Dialektala huvudgrupper: sydsamiska, centralsamiska, nordsamiska & östsamiska

• I Sverige är de tre största samespråken nordsamiska, lulesamiska (centralsamiska) & sydsamiska

• Talas av ca 20 000 människor i Sverige

• Sameskola finns i Jokkmokk och Kiruna

• Samiska är även ett av minoritetsspråken i Sverige

SPRÅKLAGSSTIFTNING

• Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål:

• Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige

• Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk

• Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig

• Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk

• Sedan språklagen trädde i kraft 1 juli 2009 är svenskan i lag definierad som huvudspråk/officiellt språk i Sverige

MINORITETSSPRÅK I SVERIGE

• Sedan den 1 januari 2010 finns det också en lag om nationella minoriteter

och minoritetsspråk

• Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få en ställning som nationellt

minoritetsspråk:

• Det ska vara ett språk och inte en dialekt

• Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ca 100 år

• I praktiken finns även ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att

språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk

MINORITETSSPRÅK I SVERIGE

• Innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.

• Minoritetsspråktalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts till så kallade förvaltningsområden för språket

• Minoritetsspråk:

• finska

• samiska

• meänkieli

• romani chib

• jiddisch

MEÄNKIELI

• Talas främst i sex kommuner i norra Sverige: Haparanda, Övertorneå, Pajala,

Kiruna, Gällivare och Kalix

• Talas av ca 75 000 människor

• Kallades tidigare för Tornedalssvenska

• Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk, närmast besläktat med finska

ROMANI CHIB

• Romernas språk

• Tillhör det indoeuropeiska språksläktet och har funnits i Sverige sedan 1500-talet

• Ett transnationellt språk, vilket betyder ett språk utan egen nation

• Finns ca.60 olika dialekter, men inget fullständigt skriftspråk

• Svårt att ange en siffra över antalet romsktalare, men bara i Europa uppskattas antalet till mellan 14 och 17 miljoner talare. I Sverige uppskattas det till ca 40 000 talare.

• Svenska ord med romskt urspung: tjej, lattja, jycke, haja

JIDDISCH

• Omkring 4000 svenskar talar och förstår jiddisch i olika utsträckning

• För många jiddischtalande i Sverige är det inte förstaspråk, men starkt förknippat med familjeliv och judisk kultur

• Jiddisch har talats i Sverige sedan slutet av 1700-talet, då judar tilläts bosätta sig i Sverige. Den jiddisch som finns i Sverige idag är dock olika former av östjiddisch, som talats av judar som invandrat till Sverige ungefär från 1870-talet och framåt.

• Ett germanskt språk med inslag av hebreiska och slaviska språk

• Skrivs med hebreiskt alfabet

TECKENSPRÅK

• År 1981 slog riksdagen fast att teckenspråk är de dövas modersmål i Sverige

• Hör inte till de officiella minoritetsspråken

• De som har teckenspråk som modersmål har dock ungefär samma rättigheter

som talare av samiska, meänkieli och finska

• Enligt lag har döva rätt till undervisning i och på teckenspråk och rätt till

tolk. Samhällsinformation ska ges till döva på teckenspråk i massmedia.

• Ca 10 000 har teckenspråk som modersmål, men används av ca 30 000 i

Sverige

UPPGIFT

- Läs en dansk saga, samt en norsk saga:

- Den grimme aelling (DK)

- Prinsessen på aerten (DK)

- Askeladden som kappåt med trollet (NO)

- Smørbukk (NO)

- Välj ut en tredjedel av texten och gör följande:

- Stryk under ord som du absolut inte förstår

- Ringa in ord som inte är identiska med svenskan, men som du ändå förstår

UPPGIFT

• Läs följande texter på bokmål respektive nynorsk:

• Vinden og sola

• Kjør på!

• Bestäm först vilken du tror är på nynorsk respektive bokmål och försök översätta texterna

• Välj en av följande artiklar och diskutera med en kompis:

• Norge mot Noreg

• Hur ser språksituationen ut i Sverige? Ges alla dialekter lika stor plats i media? Bör de ges lika stor plats? Varför/ varför inte?

• Älvdalska – eget språk eller värsting bland dialekter?

• Räcker de två (eller tre) villkor som ska uppfyllas för att ett språk ska benämnas som ett minoritetsspråk, eller kan ni komma på något mer villkor som borde uppfyllas?

• Efter att ha läst artikeln, håller ni med om att älvdalska ska få bli ett eget språk?