Skolors kvalitet
Mats EkholmKarlstads universitet
Frågor att bita i
o Hur ser det ut med relativa måttstockar för gymnasieskolan?
o Hur ska man agera för att sprida kvalitetsmedvetenheten i hela verksamheten?
o Hur bedöma verksamheter där det inte finns ”mått”?
o Hur få ihop kvalitetsmätning och kval redovisning till en helhet?
Frågor att bita i
o Lämpliga nyckeltal för stående jämförelser över tid?
o Hur få fram en prioritering mellan mål som läggs till grund för kvalitetsbedömning?
o Vilka områden är det bra att följa över tid från kommuncentralt håll för att stödja skolornas ansträngningar att nå fram?
Frågor att bita i
o Hur tänka kring att göra kvalitetsbedömningarna?
o Vilka underlag fordras för att det ska vara möjligt att klara ut orsaks-verksansförhållanden?
Relativ måttstock igen
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
BF BP EC ES HP NV SP TE
skol o år
med
elb
ety
g
A 2004 A 2005 E 2005
Relativ måttstock igen
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
BF BP EC ES HP NV SP TE
skol o år
med
elb
ety
g
A 2004 A 2005 E 2005
Systematiserade iakttagelser
Uppföljning – att fortlöpande iaktta det mesta som händer och sker, omgående bedömning av kvalitet, snabba insatser
Utvärdering – att välja ut delar av det som händer och sker, eftertänksam bedömning av kvalitet, djupgående insatser
Utvärdering
av den egna enheten ger lokal kunskap
basera utvärderingen på idéer om förklaringar
använd den för att förbättra
Arvet från Dahlöf och Lundgren
oFörutsättningaroProcessoResultat
Vanliga förklaringar till skolresultat
oElevernas bakgrund, motivation, begåvning
oLäromedeloLärareoArbetsklimatet
Utvärderingens två arbetsdelar
Granskning och Värdering
Båda dessa delar kräver sin speciella metodik och sitt
speciella kunande
Kvaliteterna behöver fångas
Mått? Indikatorer? Bilder?
Exempel på indikatorer
• Du har varit snuvig ett par dar. Då har du varit hemma från dagis. Nu är du bra. Idag ska du gå till dagis igen. Hur ser du ut då?
Tre bilder • en med ett surt uttryck, • en med ett neutralt uttryck och • ett med ett glatt uttryck på ansiktet.
Svar från olika förskolor
0102030405060708090
100
% pos % neutr % neg
Kommunens medelvärde mest positiva minst positiva
Exempel på bildunderlag
Enigt Ej delaktig Missnöjt Oförståelse
Negativ upplevelse
Samtalstiden räckte ej
Argt Oroligt
Lugnt Otydligt Tydligt Stressat
Positiv upplevelse
Engagerat Förståelse
Ledsamt
Samtalstid räckte
Oengagerat
Tryggt Irriterat
Nöjt Glatt Delaktigt Oenigt
Exempel på bild - Självständighetsfråga
• I undervisningen får du i uppgift av läraren att så snabbt som möjligt ta reda på hur en sak tillverkas. Du ska läsa om det i en bok i biblioteket. Men på väg till biblioteket kommer du på att en granne till dig kan mycket om denna sak. Det vore enklast att ringa och fråga honom. Hur gör du?
Svarsalternativ:
1. Går till biblioteket som läraren sagt2. Frågar läraren om du får göra som
du själv tänkt3. Gör som du själv tänkt utan att
fråga läraren
Självständighet under skolåren
Självständighetsutveckling
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 12
Skolår
% e
lever
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Självständighet under skolåren
Självständighetsutveckling
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 12
Skolår
% e
lever
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Självständighet under skolåren
Självständighetsutveckling
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Åk 11 Åk 12
Skolår
% e
leve
r
Gör som läraren säger Frågar om lov Agerar självständigt
Utvärderingens strategiska val
• Resultatstudier eller sannolikhetsbedömningar?
• Absolut eller relativ måttstock?
Resultatstudie
Matematik kunskaper i klass A
år 4 år 6 förändring
Medelvärde 86.14 96.56 +10.42
Spridning 13.45 8.76 - 4.69
Absolut måttstock
Skollagen. 4 kap 2§.
Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Sannolikhetsbedömning
0
20
40
60
80
100
val av arbkamrat miljöförbättring val av arbsätt provs utformn antal prov läxor
område
% el
ever
år 5
2000
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% e
lever
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% e
lever
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% e
lever
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% e
lever
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Elevinflytande år 9, 1993-2000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
% e
lever
val av arbkamrat miljöförbättr. val av arbsätt provs utformnantal prov läxor lektionsinnehåll
Planeringsunderlag
Granska Värdera
Planeringsunderlag
Granska Värdera
Vad?
Hur?
Vem?
När?
Planeringsunderlag
Granska Värdera
Vad? Svara för att eleve arbetssätt och arb
rna får pröva olika
etsformer
Hur? Observationer Är blandningen OK?
Vem? Elever i år 4-12 Rektor+lärare
När? V 43 och V44 V 6
Arbetssteg i ett undersökande arbetssätt
1. Få eleverna att ställa egna frågor.2. Få eleverna att uppfinna metoder för
att belysa dessa. 3. Eleverna tillämpar de egna
”uppfinning-arna”. Få eleverna att söka sig fram på de vägar de tror ska löna sig.
4. Gör det nödvändigt för eleverna att reflektera över vad de undersökt och att ordna vad de lärt.
Lärares matematikeffektLärare Tillskott i
medelvärdetMinskning avspridningen
A omg 1 10.42
Lärares matematikeffektLärare Tillskott i
medelvärdetMinskning avspridningen
A omg 1 10.42 4.69
Lärares matematikeffektLärare Tillskott i
medelvärdetMinskning avspridningen
A omg 1 10.42 4.69
B omg 1 8.68 3.14
C omg 1 18.87 9.07
D omg 1 17.14 5.24
E omg 1 15.70 3.64
F omg 1 8.72 2.40
G omg 1 11.40 5.56
Lärares matematikeffektLärare Tillskott i
medelvärdetMinskning avspridningen
A omg 1 10.42 4.69
omg 2 10.39 4.30
B omg 1 8.68 3.14
omg 2 9.07 6.63
C omg 1 18.87 9.07
omg 2 14.98 3.73
D omg 1 17.14 5.24
omg 2 9.54 3.74
E omg 1 15.70 3.64
omg 2 11.95 2.33
F omg 1 8.72 2.40
omg 2 9.88 2.99
G omg 1 11.40 5.56
omg 2 12.65 10.74
Lärares matematikeffektLärare % ökning av
medelvärdet% minskning av
spridning
A omg 1 12 35
omg 2 12 43
B omg 1 10 27
omg 2 10 41
C omg 1 22 60
omg 2 17 45
D omg 1 22 32
omg 2 11 18
E omg 1 20 36
omg 2 14 19
F omg 1 10 28
omg 2 12 24
G omg 1 13 32
omg 2 15 52
Bedömningsunderlag
oProcessiakttagelseroPrestationsportföljoProvoPrestationsstegeoTillämpningoLärda samtaloMed mera
Den lärande organisationen
o Företar sig aktioner – inåt och utåto Iakttar sig själv och andras
reaktionero Bearbetar iakttagelserna och
analyseraro Ordnar vad man lärto Utövar minne - lagrar, plockar fram,
översätter till nya lägen
Framtidens kunniga lärare
o fortsätter att lärao sköter undervisningo diagnosticerar inlärningo leder de lärandeo samarbetar med vuxnao kan den lokala organisationeno är en kugge i demokratino uppträder i det offentliga rummet
Kompetensutvecklingstid i bruk för yrkesutveckling
o Satsa fem dagar per år i tre åro Identifiera utvecklingsteman som
leder till yrkesutvecklingo Välj ut hållbara temano Lärare väljer sitt tema för
treårsperiodeno Formera intressegrupper och fördela
på olika aktiviteter
Organisering av kompetensutv.tiden
Intressegruppering
Konsumtion av kunnande
Produktion av kunnande
Spridning av kunnande
Ställa diagnos på elevers lärande
Stödja elever från studieovana hem
Stärka språkligt självförtroende
Recommended
