Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala
avloppsreningsverk inför BSAP
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Regeringsuppdraget
• Utreda och föreslå lämpliga styrmedel för hur reningen i kommunala avloppsreningsverk kan förbättras så att utsläppen av kväve och fosfor till kusten från och med Norrtälje kommun till och med Kattegatt kan minska med minst 3 000 ton respektive 15 ton jämfört med år 2006.
• Som ett exempel på styrmedel ska ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor utredas.
• De miljökvalitetsnormer som krävs enligt vattenförvaltningen ska beaktas.
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
Åtgärd 2 i VM:s åtgärdsprogram (MKN)
• Ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel
• Så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning
• Se rapport!
Betingen för BSAP
• Ca 230 reningsverk
• BSAP 30 % reduktion N till 2021 till bassänger
• Reduktion av N och P för MKN inom avrinningsområden
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
”Spelplan” för nya styrmedel i Sverige
1. Ny lag som antas av riksdagen (i princip alla ekonomiska styrmedel hamnar här)
2. Ny förordning eller generell föreskrift enligt 9 kap 5 § MB som meddelas av regeringen - regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande
3. Prövning i miljöprövningsdelegation enligt miljöbalken hos länsstyrelse eller miljödomstol
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
LättaremodifieringarI MB
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
Styrmedel Lagteknisk konstruktion
Verksam reglering
Styrning
1. Tillståndsprövning med utsläppsvillkor
Miljöbalkens regelverk
Kvantitets-reglering
Kvantitets-styrning2. Skärpta krav i generella
föreskrifter
3. Handel med utsläppsrätter
Ny lag Pris-styrning
4. Handel med certifikat
5. Skatt
Pris-reglering
6. Riktutsläppsvärden med avgift och subvention
7. Avgiftssystem med återföring
Analyserade styrmedelsförslag i uppdraget för BSAP
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generella föreskrifter>10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generellaföreskrifter >10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Handel med utsläppsrätter
Taksänkning för belastningssumma
9480 6480 ton
30-45 10-15 år
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generella föreskrifter >10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Handel med utsläppsrätter
Taksänkning för belastningssumma
9480 6480 ton
30-45 10-15 år
Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad
73 % 82 % 30-45 10-15 år
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generella föreskrifter >10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Handel med utsläppsrätter
Taksänkning för belastningssumma
9480 6480 ton
30-45 10-15 år
Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad
73 % 82 % 30-45 10-15 år
Skatt Skatt på belastning till kustvatten
50 - 210 kr/kg 30-45 10-20 år
Dimensionering av styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generella föreskrifter >10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Handel med utsläppsrätter
Taksänkning för belastningssumma
9480 6480 ton
30-45 10-15 år
Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad
73 % 82 % 30-45 10-15 år
Skatt Skatt på belastning till kustvatten
50 - 210 kr/kg 30-45 10-20 år
Riktutsläpps-värden
Avgift/subvention på belastning till kustvatten
50 - 210 kr/kg 30-45 10-20 år
Dimensionering av 7 styrmedel
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13
Reglering Dimensionering av reglernivåer
Beräknat antal prövningar
Beräknad tidsåtgång
Tillståndsprövning
UtsläppsvillkorLägsta reduktionsgrad
6-7 mg/l85 %(rättspraxis)
40-87 (om)60-70 (om)
15-30 år
Generella föreskrifter >10 000 pe
UtsläppskravLägsta reduktionsgrad
7 mg/l85 %
80-8760-70
10-15 år
Handel med utsläppsrätter
Taksänkning för belastningssumma
9480 6480 ton
30-45 10-15 år
Certifikat Golvhöjning för reduktionsgrad
73 % 82 % 30-45 10-15 år
Skatt Skatt på belastning till kustvatten
50 - 210 kr/kg 30-45 10-20 år
Riktutsläpps-värden
Avgift/subvention på belastning till kustvatten
50 - 210 kr/kg 30-45 10-20 år
Avgiftssystem Avgift på belastning till kustvatten
60 - 250 kr/kg 30-45 10-20 år
Varför är avgiftssystem bra?
• Generellt samhällsekonomiskt effektivare än skatt på kommunala monopol
• (men det är även certifikatssystem)
• 20-50 % mindre felallokering på grund av felaktigheter i retentionsfaktorer
• (men det har även certifikatssystem)
• Kan driva processoptimeringar på kort sikt
• (men det gör även certifikatssystemet till samma grad)
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14
Varför inte avgiftssystem?
• Osäker måluppfyllelse, när når vi fram?
• Inga tydliga signaler till VU annat än en avgift – hur medvetna är små kommuner om hur högt man bör sikta?
• Datastatistik: Utsläppsintensiteten i NOx-systemet har inte förändrats på 10 år. Systemet driver inte längre… kan samma sak hända här?
• Besöksintervjuer på NOx företag bekräftar low-hanging-fruit och nu är den plockad
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15
Varför inte avgiftssystem?
• Empirisk dataanalys: Ingen statistisk signifikant indikation på att NOx systemet har styrt utsläppen de sista 10 åren
• Forskningsprojekt vid GU: avgiftssystem kan driva processoptimeringar bättre än något annat styrmedel tills majoriteten av branschen genomfört dem sedan avstannar effekten gradvis och det blir sämst av alla styrmedel
• Processoptimerings potential ca 600-1000 ton
• Negativa nettoavgifter kan sticka lite i ögonen på vattendirektivet (kostnadstäckning)
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16
Avgiftssystemets osäkerhetsintervall
2015 2020
-1013 ton
Utsläpp(kg)
Avgiftshöjningar
Målnivå(kg)
+647 ton
Osäkerhetsintervall
När når vi målet? Har vi tid med gambling i BSAP?Vilka är oddsen?
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
• Hur funkar det?
• Tilldelningsnyckel
• Administration och rapportering
• Mätning och verifiering av utsläpp
• Efterlevnad och sanktionssystem
• Samhällsekonomisk konsekvensanalys
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
•Hur funkar det?
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
• Ett certifikat är ett intyg på 1 kg genomförd belastningsminskning till kust under föregående år
• Betinget på 3000 ton reduktion bestämmer det minsta antal certifikat, dvs hur många kg minskning till kust som reningsverken ska uppnå till ett visst slutår jämfört 2006.
• Golvet börjar på den nivå som branschen står vid startåret och fortsätter med sedan en golvhöjning som slutar med 3000 ton minskning vid slutåret 20XX.
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
• Golvreningsgraden är den lägsta reningsgrad som ett reningsverk ska klara varje år. Om reningsverket ligger under golvreningsgraden – måste man köpa certifikat, ligger man över kan man sälja överskottet.
• Certifikatsmarknad för ”handel med skyldigheter” för att uppfylla branschens beting
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Tilldelningsnyckel
Reningskvoter enligt historisk reduktionsgrad
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 23
73 %
82 %
2015 20252020
Golvbanan baserad på reningsgrad netto (reduktionsgrad till kustvatten)
Golvreduktionsgrad netto, GRN (%)
Reduktion vid kust (ton)
Historiskt genererade certifikat (tusental kg)
Certifikatsgolv (tusental kg)
73 0 1895 189574 292 1706 199875 633 1438 207176 975 1269 224477 1317 1076 239378 1658 901 255979 2000 735 273580 2342 593 293581 2683 473 315682 3024 379 3403
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
•Administration och rapportering
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
• Varje VU får ett certifikatskonto hos Naturvårdsverket
• Inloggning med e-legitimation (minst 2 behöriga personer per VU med fullmakt)
• En VU med flera verk kan skapa ett konto per verk på samma inloggning
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
• Överföringar kan ske mellan egna verk och till andra:
• Klicka på kontonummer (NV, mäklare samt alla 230 verk i systemet har egna kontonummer).
• Skriv in antal certifikat för överföring. Bekräfta
• Förslag om överföring. Skriv in antal. Bekräfta.
• Efter överföring registrera priset.
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Rapportering den 31 mars
• Logga in och notera förra årets utsläpp (belastning beräknas). Bekräfta.
• Antal certifikat som verket har visas på kontot
• Antal certifikat (reningskvoten) som kommer att dras den 2 maj visas på skärmen
Den 30 april
• NV kommer annullera det antal certifikat som motsvarar reningskvoten (”autogiro”)
• Ev. överblivna certifikat står kvar alt. andel av reningskvot
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Mätning och verifiering av utsläpp
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Mätning och verifiering av utsläpp• Generella föreskrifter
• Ackrediterad mätning på såväl inkommande som utgående
• Dagens standard på utgående är utgångspunkt i arbetet med föreskriften
• Ackrediterad kontrollör som verifierar
• Samhällsekonomisk konsekvensanalys
• Hänvisning i lag eller föreskrift till retentionsfaktorer som används
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Efterlevnad och sanktionssystem
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Efterlevnad och sanktionssystem
• 31 mars: Rapportering och verifiering klar
• 30 april: Annulleras certifikat på kontot av NV
• Om certifikat saknas ska
• alt 1: kvotpliktsavgift betalas (150-200 % medelvärde pris på certifikat)
• alt: 2 fast sanktionsavgift med > 5 ggr högre än pris
• Före den 1 september: Om certifikat saknas: Myndigheten prövar frågan sanktionsavgift och efterköp ska utfalla. Kan överklagas.
Förslaget införs med följande åtgärder
• Lag om kvävecertifikat för tillståndspliktiga kommunala reningsverk inom BSAP-området införs till den 1 januari 2016
• Förordning/generella föreskrifter om ackrediterade mätmetoder för kväve, verifierade kväverapporter vid reningsverk samt retentionsfaktorer införs till den 1 januari 2015
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33
Förslaget införs med följande åtgärder
• Ett informativt styrmedel införs den 1 juli 2014 eller så snart beslut är fattat om CEASAR:s införande
−Genomsnittliga värden för reningsgrad och utgående koncentrationshalt för kväve för verksamheterna i systemet
−De 10 % bästa verksamheterna samt ledord som beskriver använd teknik
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34
CEASAR - Likheter med andra system• CDM inte samma sak – är frivilliga projektbaserade
krediter om additionella (förväntade) reduktioner: CEASAR är verifierade reduktioner som har skett, är obligatoriskt
• Handel med gratis tilldelade utsläppsrätter – vissa likheter i fördelningseffekter. Skillnaden: certifikat är handel med reduktioner istället för utsläpp
• Elcertifikat – nästan samma sak men säljare (som genererar) och köpare är förutbestämda kategorier
• Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 är principiellt likadant system
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 35
Förutsättningar vid utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 • USEPA: mål att fasa ut produktion av blyad bensin på 5 år.
USEPA övervägde nya föreskrifter.
• Oblyad bensin kräver ny teknik vid tillverkning - raffinaderierna satte sig hårt emot med lobbying mot tidsplanen 5 år
• Risk för överklaganden av föreskrifter (statistiskt 80 % av USEPAs föreskrifter överklagas) - Lång genomförandetid! Planen 5 år håller inte:
• Raffinaderier olika förutsättningar (nya – äldre, stora – små)
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 36
System liknande CEASAR: Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987
• Införande av generell kravnivå med en taksänkning för sektorns genomsnittliga blyinnehåll (gram per gallon) i bensinen
• De raffinaderier som producerar bensin med högre blyinnehåll än ”taket” måste köpa blyrätter
• De raffinaderier som producerar bensin med lägre blyinnehåll än taket kan sälja blyrätter
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 37
USEPA: Taksänkningsbana 1982-1987 för blyinnehåll i bensin (gram per gallon)
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 38
83 8684 85 87
1,0
0,6
0,4
0,2
0,0
0,8
1,2
År
x
x
Hur gick det?
• 1982: systemet startar. Raffinaderier med redan ny teknik ställde om snabbt
• Flexibiliteten gjorde att små och äldre raffinaderier (med höga gram per gallon) kunde köpa blyrätter och ställa om i den takt de förmådde
• Priset på blyrätter tillsammans med generella kravnivån skapade incitament för att anamma ny teknik i små och äldre raffinaderier
• 1985: Stora handelsvolymer. Branschgenomsnittet gick förbi taksänkningsbanan
• 1987: Blyet utfasat, systemet avslutas
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 39
Utvärderingen
• Den generella kravnivåhöjningen gällde för alla och gav klara besked för åtgärder och investeringar
• Snabbare genomförande än med föreskrifter
• Mindre motstånd från branschen än föreskrifter
• Lyfts ofta inom forskningen som ett framgångsrikt exempel tack vare det snabba genomförandet och helhetsgreppet om utfasningen av bly
• Beräknade besparade kostnader för branschen 1982-1987 ca 3-4 miljarder
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 40
Certifikatssystem (CEASAR) för kväve
Samhällsekonomisk konsekvensanalys
Samhällsekonomisk konsekvensanalys
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 42
[1] Beräknat på 30 år för referensalternativet, 20 år för avgiftssystem och 15 år för certifikat.
Certifikatsystem vs avgiftssystem
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 43
Certifikatssystem Avgiftssystem
Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden
Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande
Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden
Endast avgiften styrande
Certifikatsystem vs avgiftssystem
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44
Certifikatssystem Avgiftssystem
Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden
Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande
Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden
Endast avgiften styrande
VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir).
Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte på målbanan.
VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet
VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer)
Certifikatsystem vs avgiftssystem
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45
Certifikatssystem Avgiftssystem
Säkrare måluppfyllelse genom golv som riktlinje för minsta reduktioner i framtiden
Målbanan i kombination med priset på certifikat styrande
Systemet är relativt - inga absoluta riktlinjer som idag pekar ut var vi hamnar i framtiden
Endast avgiften styrande
VU betalar om reningsgrad ligger under målbanan (oavsett vad branschgenomsnittet blir).
Det går att skaffa en ”försäkring” mot oförutsedda framtida avgifter genom att ta sikte kring målbanan.
VU betalar om reningsgrad ligger under branschgenomsnittet
VU:s framtida nettobetalningar beror på vad branschgenomsnittet kommer att ligga på i framtiden (inga absoluta riktlinjer)
Reningsgraden den avgörande faktorn som avgör om VU får en nettoavgift eller inte.
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46
CEASAR
iiic
Kostnad
iii qGerpaqcL )1()1(),(
Återföring
iiii
Andel
ii
ii
Avgift
iiii
Kostnad
iii aqerTrq
rqaqerTaqcL
),()1(
)1(
)1(),()1(),(
CERTIFIKATSSYSTEM
AVGIFTSSYSTEM
TACK!
Styrmedel för MKN fosfor i Västerhavets distrikt
• 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter
• Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor
• Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet är 15 400 kg/år som fördelas på 13 huvudavrinningsområden och två kustområden.
• Göta Älv har delats upp i 14 områden
• Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 47
Huvudavrinningsområde
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 48
3
5
21
4
MKNN
MKNÖÖvervattnet
Nervattnet
Huvudavrinningsområde
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 49
3
5
21
4
Grönlän
Rödlän
MKNN
MKNÖÖvervattnet
Nervattnet
Västerhavets distrikt
• 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter
• 13 huvudavrinningsområden och två kustområden med KARV
• Göta Älv har delats upp i 14 områden
• Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor
• Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet enl. ÅP är 15 400 kg/år
• Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 50
Västerhavets distriktBeting för fosfor per huvudavrinningsområde
108-032 Byälven537 / 563 (2)
108-034Norsälven754 / 1135 (4)
108-035Klarälven904 / 06 (6)
108-036Alsterälven50 / 251 (1)
108-037Visman277 / 01 (1)
108-039Friaån220 / 2301 (0)
108-038Gullspångsälven
801 / 7724 (3)
111Strömsån390 / 101 (0)
110Örekilsälven82 / 1902 (2)
110Bäveån1510 / 2501 (0)
108Vänern
5345 / 341014 (7)
108-040Tidan
628 / 10004 (3)
108-042Lidan922 / 4207 (5)
108-043Nossan
207 / 2504 (4)
108Säveån
1780 / 135 (3)
108Göta Älv1330 / 17203 (2)
107Kungsbackaån
220 / 2303 (2)
106Rolfsån71 / 102 (2)
104Himleån2080 / 202 (1)
102Suseån0 / 201 (1)
105Viskan3830 / 5605 (3)
103Ätran 530 / 05 (5)
98Lagan1508 / 7603 (2)
101Nissan991 / 06 (6)
95Vege Å530 / 4504 (3)
99Genevadsån27 / 101 (1)
96Rönne Å317 / 16808 (7)
ARO Kust norr38400 / 146422
108-030Dalbergså o. Holmsån0 / 3502 (2)
ARO Kust syd5192 / 5805
108-031Upperudsälven
389 / 05 (3)
Område Norr77 reningsverk
Område Syd36 reningsverk
Utgående halt (mg/l) fosfor år 2010113 reningsverk Västerhavets distrikt
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 52
Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 53
Prop fördelningper betingsområde
Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 54
Prop fördelningper betingsområde
Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 55
Prop fördelningper betingsområde
Överskott / underskott per ARO vid 0,2 mg/l
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56
Utgående kravhalt (mg/l) för MKN 113 reningsverk Västerhavets distrikt
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 57
Prop fördelningper betingsområde
Överskott / underskott per ARO med 0,1 mg/l
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 59
Styrmedel Lagteknisk konstruktion
Verksam reglering
Geografisk upplösning
Styrning
1. Tillståndsprövning med utsläppsvillkor för fosfor
Miljöbalkens regelverk med eventuell ny förordning
Kvantitets-Reglering
Vatten-förekomst
Kvantitets-styrning
2. Skärpta krav i generella föreskrifter
Distrikt
3. Generella föreskrifter med dispens efter avtal (GFDA)
Vatten-förekomst
4. Handel med certifikat
Ny lag
Distrikt
Prisstyrning
5. Vattenkvalitetshandel med certifikat eller utsläppsrätter (CEASAR-E)
Vatten-förekomst
Generella föreskrifter med dispens… (GFDA)
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 60
Generella föreskrifter med kravnivån 0.1 mg/l
Ansök om dispens hos MPD om nedsättning i kravnivå om denna går längre än MKN (ca 80 st)
Problem: Dispensbeslut är individuella beslut som inte kan väga in bördefördelningar.
Vattenkvalitetshandel med fosforcertifikat
23-04-22Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 61
1) Tilldelningsnyckel i en särskild lag om handel med fosforcertifikat
2) Tilldelningsnyckel följs av Naturvårdsverket som riktlinje
vid tilldelning av krav och individuell
rimlighetsavvägning 3) Besluten kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.
4)Handel uppströms
5)Samma kontosystem som för CEASAR kväve