Download ppt - Kalven i centrum

Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin

Kalven i centrum

Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin


Målet med kalvuppfödningen?

Målsättningen i mjölkperioden?

•Lönsamt•Lättskött•Störningsfritt

•1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor.•Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.


Målet med kalvuppfödningen - vägen

• Råmjölk

• Utfodring

• Inhysning

• Hälsa


Råmjölk


Lokal immunitet

Cirkulerande antikroppar

Vad är råmjölk?


Skapa ett reservlager med råmjölk av god kvalitet

Halter av antikroppar i råmjölken

• Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein)

• Godkänd råmjölk 50-65 g/l

• Tveksam råmjölk 40-50 g/l

• Dålig råmjölk <40 g/l


Hur skyddar råmjölken kalven?

• Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens

• Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen.


Råmjölk inte bara antikroppar

Råmjölk innehåller även:• Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar

bakterier från att fästa till tarmslemhinnan.

• Vitaminer: A, D, E och B.


Råmjölkens vikt!

• Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk.

• 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk.

• Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk samma mängd antikroppar som en kalv som fått råmjölk.


Diagnostik

• Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml/kalv

• Fem kalvar, 2 - 7 dagar gamla• Remiss

• Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: <55 g/l totalprotein


Hur och när ska man utfodra råmjölken?

•I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning.

•Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)


Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att:

• Var fjärde ko har undermålig råmjölk.

• Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor.

• Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk.

• Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en markant bättre start i livet.

Slutsats


• Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen

• Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet

• Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader

• Mjölka kon i nära anslutning till kalvningenAnvänd Colostrometer

• Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett årTina fryst råmjölk försiktigt


Utfodring av spädkalven

• Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!!


Spädkalvens utfodring PLUS-kalv

Ålder, v Lägsta vikt, kg

6-7 70

8 75

9 80

10 85

11 90

12 95

*Avhornad* BVD-fri


Spädkalvens utfodringPLUS-kalv

362182Intäkt-foder, kr/kalv

1440980Intäkt förmedling, kr

350350Kostnad kraftfoder, kr

728448Kostnad mjölk, kr

6,54Mjölk, liter/dag

9070Vikt, kg (8 v)

PLUSPRIMA


86,52490

65,52080

5,241670

431355

Kalvnäring, literHelmjölk, literMJ/dagSlutvikt 8 v

Vilken intensitet i utfodringen?


Spädkalvens utfodring

• Jämför kalvnäring och sötmjölk på energivärde!

Kr/kg Kr/MJ

Sötmjölk 2,00/2,60 0,70/0,92

Kalvolact Extra

16,60 0,90

Kalvolact 13,19 0,75

Kalv 1 10,70 0,65


Sjukdomar


Hur ser sjuklighet och dödlighet ut?

Total sjuklighet– dag 0-90: 21,4 %– dag 91-210: 9,4 %

Diarré och lunginflammation var de vanligaste sjukdomarna

Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation

(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)




Sjuklighet

Lunginflammation Diarré

0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader > 10 % > 5 % > 10 % > 3 %

Dödlighet0-24 timmar 1 dygn – 3 månader 3 mån - kalvning

5 % 5 % 3 %

Larmnivåer


Kalvens sjukdomar

• Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet.

• En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare.

De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som kviga.


Diarré

• Diarré är den unga kalvens sjukdom.

• Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna.

• Orsaker till diarréer:

– icke-infektiösa– infektiösa


Icke infektiösa orsaker

• Foder av bristande hygienisk kvalitet

• Överutfodring / underutfodring

• Felutfodring

• Stress


Infektiösa orsaker

Med diarré Utan diarré

Rotavirus typ A 24,4% 8,9%

C. parvum 11,1% 4,4%

Coronavirus 3,0% 0

E coli K99 0,7% 1,5%



Rotavirus • Vanligaste orsaken i hela världen• 1-8v ålder• Mild - dödlig• Vit-gul avföring• Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att

kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö.

• Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa

• Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön


Coronavirus

• 1 v ålder

• Liknar rotavirus men oftast lindrigare


Cryptosporidium parvum

• Parasit

• Självläker på 1-2 veckor.

• Smittar genom avföring.


E- coli• Upp till 3 veckors ålder• Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur. • Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många

och leda till skada.– Dålig råmjölksrutiner– Dålig foderhygien– Stress– Sekundärt till andra virus/bakterier

• Gul-gråvit diarré• Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer

vätska än normalt• Kan dö akut pga toxinerna


Andra infektionsorsaker

• Eimeria

• Salmonella och BVDV skall alltid uteslutas som orsaker till diarréer.


DEN VIKTIGASTE

BEHANDLINGEN FÖR EN

DIARRÉSJUK KALV ÄR

MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE

ANTIBIOTIKA.


Ett litet räkneexempel

• En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom.

• 5 % av 50 kg är 2,5 liter.

• Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet.

• Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré.

• Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna.


Smittsam lunginflammation•1-6 månader•Feber•Ögon- och näsflöde•Hosta, ökad andningsfrekvens•Nedsatt allmäntillstånd•Nedsatt foderlust

Äldre kalvar smittarde yngre som fortfarande inte fått en skyddade normalflora


Infektionsämnen

PIV-3

BVDV

BRSV

Adenovirus

BCV

Virus BakterierP. haemolyticaP. multocidaH. somnus

Mycoplasmer

Chlamydier?

Kommensal Primär orsak


Isolering Värme

DragfrittOmvårdnad

Tillfrisknar på 4-7 dagarFeber kvarstår

Hosta och snabb andningNäsflödet blir varigt

VärmeDragfritt

Omvårdnad Antibiotika

NSAID

Bakterier Skadar cilierInfekterar makrofagerna

Virus


Riskfaktorer luftvägsinfektioner

Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner.Brister i utfodring - energi, protein, vitamin.Andra sjukdomar - t. ex. diarréer.Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat.Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet.Blandning av uppfödningsomgångar.Grupphållning

PROFYLAXMinimera riskfaktorer


Behandling

•Isolera

•”Vila, värme & vänlighet”

•Antibiotika mot

sekundärinfektioner

•NSAID för att lindra symtom


Ledinflammationer

• Upp till en månads ålder

• Inkörsport = navelsträng

• Svullen led/leder

• Feber

• Mycket snabbt insättande av antibiotikaÄr mer än en led drabbad är det mycket dålig

prognos


Kalvens sjukdomar

• Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner.

• Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré.

• Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré.


Inhysning


Kalvningsbox

Ensambox att föredra• Kon avskiljs från gruppen vid kalvning• Moder-kalv störs inte• Lättare med hygienen

Utformning• Hela och släta boxväggar• Svängbara grindar• Avloppsbrunn• Halkfritt golv


Garanterat sjuka kalvarenligt Hans Samuelsson Svea Husdjur

• Fuktig miljö– helst i direkt anslutning till mjölkgrop

• Dålig ventilation

• Drag

• Svårigheter att ta in strö och gödsla ut

• Kalvamma i gemensamhetsbox


Inhysning - Kalvavdelningen

• Ska inte placeras längs med ytterväggen.

• Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm.


Inhysning

• Ensambox

• Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma

• Gruppbox med amma - fri tilldelning

• Gruppbox med amma- transponder

• Kalvhydda

• Amko


Förbättringstips! •Utfodring 3 el 4 ggr/dag!•Napphink

Ensambox

- Osocialt- Svårare öka givan- Arbetskrävande+ smittmässigt + individuell giva

Inhysning - Olika system



Gruppbox med Knarrhultsamma

- Svårare att öka givan+ flexibelt+ individuell giva



Kalvhyddor

- Osocialt (ensamhydda)- Arbetsmiljö?+Smittskydd+ Luftvolym+ Flexibelt



• Kalvamma fri tilldelning

- Inga larmlistor- Avvänjning

+ Socialt

+ Billigt

+ Möjlighet till stora givor

+ Möjlighet till många boxar


Inhysning – olika system

• Kalvamma fri tilldelning


• Kalvamma med transponder

- Dyrt- Ofta för stora grupper

+ Individuell utfodring

+ Avvänjning

+ Larmlistor



Inhysning –Olika systemAmko

- Arbetskrävande i början- Socialisering viktig- Säkerhet- Staf aureus risk+ kan bli väldigt fina kalvar+ socialt + bra alternativ för kor som inte funkar i besättningen. + parasitinvänjning sommartid


Inhysning- Gruppbox

Undvik spensugare!- Fri tillgång till nappar- ”bryta beteendet” efter utfodring- Isolera/flytta huliganer.


• Små grupper (max tio kalvar).• Bra start/anpassad inskolning.• Mycket mat.• Städning/hygien - desinfektion• Hö, kraftfoder, vatten, och salt.• Kontroll

– Rutin för att se till kalvarna.– Läs larmlistor alt. mät pH.

• Rengöring av nappar / amma• Tillgång till sjukbox

Lyckas med gruppbox!


* Sammanställning förmedlingskalvar

* Mät alla 8 veckors/vid flytt etc.

* Vägning under en period.

* Skriv upp alla sjukdomsfall under en period.

Hur följer vi upp?