#22 2015 dagens samhlle 15
James NottinghamDen brittiske skolutvecklaren James Nottingham
ker land och rike runt fr att frelsa fr svenska kommuner.
Budskapet? Sluta att distrahera er med sdant som inte spelar roll.
Och: Pisa r en bluff!text Kina Lundqvist foto Jenny Leyman
ver 200 frstelrare och rektorer r samlade p Krinova incubator i
Kristianstad. I den svarta skinnsoffan p scenen sitter en man i
kavaj, jeans
och sneakers. Nr det r dags att ta ver salen presenterar
kommunens utvecklingschef honom som ngot av en guru i
skolvrlden.
Som tur var sa hon det med glimten i gat, annars hade jag blivit
generad, kommenterar James Nottingham senare. andra sidan betyder
guru lrare p sanskrit, s kanske r jag en guru trots allt.
Hur som helst r James Nottingham den brittiske lraren och
skolutvecklaren som blivit ngot av en frlsare inom svensk skola.
Han besker konferenser, kommuner och skolor; och frelser om lrande
och vad som har strst betydelse fr att eleverna ska gra framsteg i
skolan.
Flera beskriver honom som en riktig estradr. Han var huvudtalare
p Skolriksdagen i april och besker Sverige tvtre gnger i mnaden fr
att prata i olika sammanhang.
Idag har turen allts kommit till Kristianstad. Nr han frelser
anvnder han hela scenen. Kroppen tycks vara ett minst lika viktigt
instrument som bildspelet p storbildsskrmen. Mycket av materialet
knns igen frn tidigare och hans budskap r tydligt: Slpp
distraktionerna och fokusera p det som r viktigast.
Han ppekar att mellan 90 och 95 procent av allt som grs i skolan
har positiv effekt.
Det r nstan fr ltt att hitta saker som skolan kan gra fr att
frbttra elevernas resultat. Frgan r drfr inte om det fungerar utan
om det fungerar bttre n ngot annat.
I svensk debatt rder ingen brist p utspel om vad skolan behver.
Ett populrt politiskt exempel r mindre klasser. Ett annat anvndande
av IT. Eller fr den delen friskolornas vara eller inte vara. Men
sdana frslag ger James Nottingham inte mycket fr.
Det r ptagligt och ltt att se men har ganska liten betydelse.
Vad som verkligen spelar roll r sdant som r svrare att prata om.
Som undervisningens kvalitet och hur hga frvntningar lrarna har p
eleverna.
Budskapet knns igen frn den nyzeelndske forskaren John Hattie.
Han som ftt rockstjrnestatus genom sina bcker om synligt lrande som
visar vad som har strst pverkan p elevernas lrande.
I toppen hamnar sjlvbedmning, det vill sga nr eleverna ger sig
sjlva och ven varandra feedback. Fr det krvs att eleverna vet vad
de ska lra sig, vad lraren har fr frvntningar och vad som behvs fr
att uppfylla dem.
John Hatties material bygger p sammanstllningar av hittills 1200
metalanalyser bestende av 65000 studier som totalt representerar
250 miljoner elever.
Resultaten har haft stor betydelse fr James Nottinghams eget
arbete; frst som lrare, sedan som skolledare och slutligen som
frelsare och skolutvecklare.
Men de trffades frst 2013 nr de talade p samma konferens.
James Nottingham tror inte p lxor fr att kontrollera vad elever
har lrt sig. Ge dem frberedelser fre lektionerna istllet, det har
avsevrt mycket strre effekt.
16 dagens samhlle #22 2015
Sedan dess har vi varit goda vn-ner och samarbetat. Vr relation
byg-ger p msesidig respekt fr varandras
arbete, och vi r ocks varandras kritiker nr det kommer till vrt
arbete.
James Nottingham driver det icke-vinstdri-vande fretaget
Challenging Learning som numera ven finns registrerat i Sverige.
Det r det enda fretag i Skandinavien som har rtt att jobba med
skolutvecklingsprogram-met Visible Learning Plus, som bygger p John
Hatties resultat om vad som fungerar bst i klassrummet.
Hittills har cirka 50 svenska kommuner an-litat Challenging
Learning, och i princip varje dag arbetar ngon av fretagets tio
heltidsan-stllda eller tjugo deltidskonsulter i Sverige.
I snitt drar fretaget in mellan 1 och 2 mil-joner kronor om ret
frn svenska kommu-ner, vilket motsvarar mindre n 10 procent av
verksamheten. De flesta kunderna finns i Danmark, Storbritannien,
Australien, Mel-lanstern och USA.
Synligt lrande handlar om att identifiera vad som fr eleverna
att gra strst framsteg i sin kunskapsutveckling. John Hatties
samman-stllning rangordnar hur stor effekt olika me-toder och
insatser har.I Sverige har vi inte samma tradition av
ef-fektstudier inom pedagogisk forskning. Hur stor betydelse har
egentligen resultaten fr svensk skola?
Det dr r en distraktion! Och fr att vara rlig r det srskilt en
svensk distrak-tion. Tror folk verkligen att Sverige r s
an-norlunda frn resten av vrlden? Att svenska barn inte skulle
gynnas av feedback, klass-rumsdiskussioner eller tydliga avsikter
med undervisningen?
Hattie har aldrig sagt att hans samman-stllning ger ngot land
det rtta svaret. Han har aldrig hvdat att hans forskning skulle
vara helt applicerbar p Sverige. S varfr kritise-ra den falska idn
att han har psttt det?
Istllet freslr James Not-tingham att man br betrak-ta synligt
lrande som frslag p vad som troligtvis kom-mer att fungera.
Men om du tror att det hr inte fungerar i det hr landet, lt oss
hitta ngon forskning som sger att det inte gr det. Men det finns
inte, tminstone inte nnu.
John Hattie har ocks ftt kritik fr att han genom att titta p
genomsnittliga effek-ter dljer stora skillnader. Vad som har liten
betydelse fr en elevgrupp kan ha stor effekt p en annan.
Ett sdant exempel r lx-or. P det hela taget sgs lx-or inte ha
srskilt stor effekt p elevernas resultat. Det gl-ler framfr allt
traditionella lxor med uppgift att repete-ra ngot frn
undervisningen i efterhand.
Men delar man upp det p
yngre barn och p tonringar ser man att det nstan har obetydlig
effekt p sm barn men desto strre inverkan p de ldre.
Jag skulle nd fresl att inte ge lxor dr eleverna ska g igenom
vad de lrt sig. Ge dem frberedelser fre lektionerna istllet, det
har
avsevrt mycket strre effekt.Det gller inte minst i Sve-
rige dr det finns stora gap mellan elever, ppekar han. Han
viftar med en hand i luf-ten en bit under den andra.
Ni behver jobba med dem som r hr nere och ge dem en chans att
kom-ma ikapp fre lektionerna s att de kan hnga med. Chansen r att
frberedel-ser har en mycket strre ef-fekt fr eleverna n mindre
klasser eller nya skolbygg-nader.
Han r ocks oroad ver vilken vikt som fsts vid Pisa,
kunskapsprovet dr Sverige vid den senaste mtningen tappade mest i
hela OECD.
Pisa r en fullstn-dig bluff. Ett urval av
15-ringar gr ett prov i tv timmar var tredje r som i princip
bara bestr av matematik. Ja, det ger oss en aning
om hur lnder preste-rar i det hr samman-
hanget och det r intressant att frga sig varfr. Men nej, det ska
inte styra frnd-ringar i svensk utbildning.
Ett borgerligt frslag fr att komma till rtta med kunskapsraset
har varit att infra betyg redan i rskurs fyra. En frga som James
Not-tingham betraktar som helt irrelevant.
Det handlar inte om lder utan om hur provresultat och betyg
anvnds. Prov r som en yxa, den kan anvndas fr att hugga ved eller
fr att skada mnniskor. Och betygen r bara ett stt att visa hur det
gr fr barnen.
Hans stora invndning r hur prov och be-tyg anvnds fr att
rangordna elever.
Jag kan inte sga hur mycket du har ut-vecklats genom att jmfra
dig med ngon annan. Dremot kan man anvnda prov re-gelbundet fr att
jmfra hur mycket fram-steg en elev gr och se vad den behver lra sig
mer av.
Vad skolorna testar visar allts inte ndvn-digtvis vad ett barn
har lrt sig. Dr ser han de svenska nationella proven som helt
me-ningslsa.
De gr ju inte att jmfra ver tid. Vad r pongen? De visar inte hur
mycket eleven ut-vecklas och det r vad som spelar roll. De som
utformar de hr testen har uppenbarligen inte frsttt vad lrande
handlar om.
Men det har han. De senaste 20 ren har han jobbat med ngra av
vrldens mest er-knda forskare och suttit med och observerat
tusentals lektioner. Allt fr att identifiera vad
som r viktigast nr det gller elevers lrande.Till och med
fritiden gr till att frst l-
randeprocessen nnu bttre. P senare r har han gtt flera kurser i
vin och ven lrt sig att bde ka skidor och spela golf.
Jag vill se vilka frustrationer och motiva-tioner som finns och
vad jag kan applicera p teorier om lrande.
Lrande handlar om passion. Jag lrde mig inte alls srskilt bra i
skolan, vad hand-lade det egentligen om?
Han var klassens clown och blev alltid ut-slngd fr att det
skulle bli lugn och ro i klass-rummet. Istllet fick han tillbringa
stora de-lar av skoltiden med att g fram och tillbaka i
korridorerna.Vad skulle dina lrare ha gjort annorlunda?
Vad alla lrare br gra i en sdan situa-tion: hitta stt att hjlpa
barnet att vxa och utvecklas. Istllet letade mina lrare efter stt
att etikettera mig och skicka ut mig.
nd valde han att tervnda till skolan som lrare. Idn fddes nr han
i sina sena tonr kte p volontrresa till Sydafrika. Dr jobbade han p
en skola med 500 elever och tre vuxna varav ingen var utbildad
lrare.
Jag gillade det s mycket att jag tnkte att jag kanske skulle
vlja den yrkesbanan. Sko-lan var en s dlig upplevelse fr mig, skert
kunde jag gra ett bttre jobb n mina lra-re. n
lskar lagomnamn: James Andrew Notting-ham, 44 r.Familj: Hustrun
Jill, tre barn.Gr: Pedagog, frfattare och frelsare. Driver fretaget
Challenging Learning.BakGrund: Fdd och upp-vuxen i England. Jobbat
p en grisgrd och volontrarbetat i Sydafrika fre utbildningen till
lrare. Drefter lrare, skolle-dare och skolutvecklare. Star-tade
eget fretag 2006. Har skrivit bckerna Utmanande undervisning i
klassrummet och Uppmuntra lrande.Gillar med SveriGe: Jag ls-kar
fenomenet lagom. Det r en sund instllning att lagom kan rcka
ibland. Favoritcitat: John Lennon: Nr jag gick i skolan frgade
lrarna vad jag ville bli nr jag blev stor. Jag skrev Lycklig. De sa
att jag inte frstod uppgiften och jag sa att de inte frstod
livet.lySSnar helSt p: Mycket! Deep Purple, Pink Floyd, The Who med
flera.
Liisa Eriksson Hundertmark, vd Fyrishov,Eva-Lott Swanberg,
ordfrande Havetshus, Sylvia Michel, vd Kraftringen.Fyrishov i
Uppsala och Kraftringen i Lundfick hedersomnmnanden och en
deladandraplats fr enastende insatser inomsamhllsnyttan.
Havets hus har gjort framstende insatser fr sam hlls nyttan och
bedriveren affrsmssigt hllbar verksamhet som gynnar lokalsamhllet i
flera olikadimensioner: Biologisk mngfald, utbildning,
kunskapsverfring, integra- tion och ekonomi. Arbetet genomsyras av
trovrdighet och visar p mjlig-heten och nyttan med ett stort
samhlls ansvar som strcker sig utanfrkrnverksamheten.Havets hus r
ett enastende exempel p hur en aktr oavsett storlek kanleva som man
lr och hur hllbarhetsarbetet skapar en bred samhllsnytta,sger
Monica Ericsson, vd p kfs
Havets Hus i LysekilVinnare av KFS pris i Affrsmssig
samhllsnytta 2015:
KFS r arbetsgivarorganisationen fr samhllsnyttiga fretag. Vra
medlemmarfinns representerade i hela landet och deras verksamhet
har stor betydelse fr ut-vecklingen av servicen till medborgarna.
Det nyinstiftade KFS-priset syftar till attpremiera medlemsfretagen
och ven lta andra inspireras av hur man jobbar ipraktiken med
lngsiktigt hllbar samhllsnytta. Ls mer p www.kfs.net/kfspriset
Klarabergs viadukten 70 C, 8 tr. 111 64 Stockholm Tel: 08-556
009 50. www.kfs.net
Nationella prov visar inte hur mycket elev-en utvecklas och det
r vad som spelar roll. De som utformar de hr testen har
uppenbarligen inte frsttt vad lrande handlar om.
