Download pdf - Goteborg. 3Fvhrfest, tvH utflykter, sox cliskussionsa:ftnar och fen1 foredrag. Ett bibliotek - fijr atirvaraude omfat- taude 302 band - InAller forbundet pb att sii smh~iagom fb till

- N:r 43. S t o c k h o l m 5 N o v e m b e r 1 9 0 8 .l:a &kg, .

I Annonspris : Frenumorntions~ris : 1 Rcdnktion : 1 Redrrktijr o. ansvarig utgiivare: I Expedition '1, &r ... kr. 4: 60 &r ... kr. 2: 50 31, 8 ... n P:5011/4 8 ... * 1:25

L6Snummer 10 6re. Prenumeration sker shvlll i

landsorten som i Stockholm & nilrmnste postamtalt eller bok- handd.

Milstcrsamuelsgtltan 61, en tr. T e l e f o n e r :

Allm. 6353. Riks- 12286.

Utgifuingstid hvarje torsdag.

- -

ELLEN KLEMAN.

Stockholm 1008, Aftonblndets tryckerl.

och Annonskontor :

'Mllstersamuelsgatan 51, en tr. -

Post- och telegramadress : .; D A Gl N P, Stockholm.

15 ore per mm. Enkel spaltbredd 60 mm.

Marginalannonr under texten 15 mm:s hbjd per g&ng 10: -. Rabatt: 5 ggr 6 Ole, 10 ggr 10 O/;,

20 g g ~ 20 O/O, 60 g.0 25 O/O. I

Annons bbr vara mliimnad , senast mAndag f:m. :

Kvinnliga kontoristforbundet i Goteborg. -. .

, . .

3F id sidan af Goteborgs kontoristforening, for hvil- l'snde vittnesblird. Den utveekling f6rbundet nhtt ken nyljgen redogjorts i Dagny och som raknar under sin trehriga tillvaro iir en heder for shval ledare

shval manliga som kvinnliga medlemmar, har Gliteborg som rrneniges inom k&ren. att uppvisa en sammanslutning af endast kvinuliga I detta fall, som i alla liknande, 1&g tanken och kontorister, hvilken, soin synes af nedanstAende ar- tikel, kommit sardeles lhngt i ordnandet af sina for- hhllanden. En jiimf6relse med forh%llanden p% annat hAll, t. ex. i Stockholm, som dock raltnar en sB stor kontoristklir, installer sig osokt vid liisandet af dessa artiklar, och man frBgar sig, llvarfor icke liknande resultat d8r skulle kunna bstadkomnas. Hvad de kviuidiga kontoristerna betriiffar, are de i Stockholm emellertid direkt samre stnllds, sB till vida att de icke tillhtas intrade i de manliga foreningame af denna art, shsom t. ex. i ))Forbundets aildalnal ar

grodde hos m&nga, innan den slutligen fick erforder- lig vaxtkraft Fenom 6kad samhorighetslc~usla. E& d:igt genom en samman: slutning med fasta former . . k k d e man uppn8 anda- mklet : onzsesidij I@@. Och salunda kom .Kviinliga kontoristfijrbundet i Gote- borg till sthnd och rakhar for niirvarande ett 100-fa1 medlemmar.

I K. K. F:s stadgar, som ~tarbet~ades ocll anto- gos 1906, omarbetades under Br 1906 och stadsfastes d. 1906, klargores pro- grammet med f ~ l jande ord : att ..frarn ja. db . kvimliga .. . . .

Banklmanun- och Forsakri~~gsforeni~gar~e, so111 dock kontoristernas gemensamma intressen; Vidare ha -

understodjas af de arbetsgifvande bolagen sjiilfva. Efter ' forbuudets medlemmsr . till &ndam&l att bisth och det korta phpekaudet af dessa f6rhAllanden l&mua vi hjiililpa hvarandra. Kvinnliga kodtoristf&bundet ha: ordet At artikelforfattariman. till mdl att sokg fh en egei lokal, ordnad soln

Hvad energi och solidaritetskansla i foreuing kunna ett hem, d&r alla skola trifvas och ha sin frihet, Astadkomma, daroln iir K. K. F. i Goteborg ett ta- vara glada och roa sig, arbeta, h a , skrifva, musi-

cera,. samtala; traffa . sina kauirater, med ett ord: ett gemensamt hem D .

Att detta iinskemtil uppabtts, darom kan icke finnas , mer an en mening hos dem, som haft* ndjet vara gaster hos K. K. F.:5 . . dess inbjudande hem, Karl- gustafsgatan 5. ' .

Ett shdant hein :kan vara af oandligt stor betydelse, dilr det fyller sin uppgift som en v&lkommeii till- flykt i sAvd sorg som gladje, i inissinodets stuilder s%vtil som frarnghngens.

FramfBr mig p& skrifbordet ligger I<. K. F:s k s - berattelse for ,1907. Riikenskaperna erinrade rnig mycket lifligt om ett yttrange a£ doktor I.arl Hildebrand,

Tillgilngar :

Iauesthende i pivatrakning i A-B. G6teb. .

. Xandelsbank ....................... :. ............. 2,391: 02 Ingestbende i kapitalrakaing i A.-B. Giiteb.'

.......................................... Hand elsbank 2,3 i 5: 44 Kontaut i kassan 31/,,:. ...................... ..'..... . .; : 269: 61

, - 'S.. :.el? + '..p,571: 3 5 ..................................... Inventarier . . . . . ; .; ,.':..!i.,

a--, :. . a

Sveafondens lopande kassa .....,......... ,:. . : .:,.; 1,285: 27 .................. Bi blioteksf oncien, inunesthende 31: 66

'S,934: 32 Ett. vackert resultat af .arbete och energi. Sveafonden, som liar omtalats, iir K. I<. F:s sjuk-

ocli understodsfond, hvartill grundplUea erhiills ge-

dA hap for ett par &r sedan intervjuades a£ ett par r6striittskvinnor. Han uttalnde niirnligen som ett af skalen emot kvinnaus politiska riistriitt, att kvinnorna icke skulle kunna forstil att uppskatta den finansiella begilfningens stora betydelse.

K. K. F. 'ar ett ofvertygaude bevis .- ett af de, f%, som komma till allmanhetens kannedom - att kvinnor icke aro friimmaude fiSr P den finsnsiella beghf- uingen och dess betydelse)) .

Dessa uuga kvianor startade foretaget utan pen; ningkapital men med fast beslutsamliet att det oaktadt drifva fram saken. De visste millet de ville a&, och inedlen - ja, intelligens, euergi och god vilja ha annu aldrig saknat utvagar, dsl .de slagit sig ihop om att n% ett godt m%l.

Vid 1906 %rs bijrjan hade fijrbundet en skuld ph kr. 671: 40; vid hrets slut ar icke endast skulden be- talad, utan rakenskaperna visa till ocli med ett iifver- skott, hvilket vid 1907 hrs slut 6kats till kr. 3,231: 72. Jag kan 1907 Ars

inte aeka mig niijet visa, hur en tab& iSfver rakenskaper ser ut :

All t ning 81

omsorg Sekreteraren., froken Sigrid Malrngren, afslutar f6rra

Arets rakenskaper ined firljaade vackra or3 ; n Som ef del~na redogiSrelse framgAr har Fijrbuudet under 1907 gjort nfse- varda framstcg. Tillg%agaraa ha Gkats, understods- och hjiilpkassa-ns grundfond jamviil, medlems&talet har okats med 30 %, tanken p& ett rekreationshem for sommaren -.bar blifvit viickt och genornfisrcl, den gemeu- samma kanslan for vhrt hem sttirkt och befastad.

Det ar arbetet, omtanken, den goda viljan, kiirle- ken till det ratta och till bvarandrn, s0.m fiSrenar och styrker oss, hjtilper oss att bygga den allt fastare grundval, hvarpA vi vilja- resa vBra varmaste onskniu- gars tempel: hjiilp, stad och gladje Bt alla ))

Det iir att onskn, att kvinaor allmganare #u Init- tills lardk sig inse, att de forenade krafterna gro star- kare an cle splittrade, att det gamla ordspri~ket:' enig- het ger styrka, iinuu aldrig svikit.

FRIGGA CARLBERG.

nom nettoinkomsten af en tombola B en ba- sar till formAn fijr fijrbuudets kassa. .

Sommarheinmet i skarghrden Br- icke det ~ninst talande beviset yA l<vinnornas finansiella begifning.

F r h JC. I<. F;s verksamhetsf &it plockas 1:liir negra ax af forra Brets skorcl: En tysk och en f rnnsk koaversationscirkel, sextiofern samkviirn, fyra musiknftim, en bal.n.fest, en vhrfest, tvH utflykter, sox cliskussionsa:ftnar och fen1 foredrag.

Ett bibliotek - fijr atirvaraude omfat- taude 302 band - InAller forbundet pb att sii smh~iagom fb till sthad.

Kviunliga kontorister, son1 tiro fr&mlingar p& platseu och behofva rhd och upp1ysninga.r i ett eller annrrt afseende - inackordering eller dylikt - star forl~undet Sif ven till tjanst.

~ f v e n utorn den egna kamratkretsen strilc- ker sig I<. I(.. F:s hjalpaude kinder. For tillflillet~htilla [kvinnliga kontorister symaten for i t t hjalpa till med utstyrseln kt Vaksam- hets nya 1lem i Gijteborg. nrbete at' nxdleiuniarna for fiirbunclets riik- gratisarbete, till och med det mycken tid och kr&fvande husmoderskalle t.

"Life botanik." . . . .

.., . , .'

p ramftjr mig star en handfull Ldommor i en vas, EZ den underligiste bukett ! Till och med en blom- stervaa skulle knappt vanda p& hufvudet efter den, och s5dana som totalt sakna sinne f iir markens bloln- ster, skulle helt enkelt uudra hvad det da.r ar fijr skrap.

Det ar lilcv&l icke doften, soin ssknas. Med en stark, niistan bedijfvande kryddlukt g8r den sin narvaro pbrnind g8ug pl'l ghng. Men Pargspelet k tam- ligen fattigt, det lnAste erka.naas. net ar gront och lilas, soin dominera. En emtaka halfvissen gul strhl- blomrna sitter halft knackt kva.r vid en. kraftig stangel ~ n e d .bruna frohus oc11 stora blad. Den lzar inte varit ful i sin blomaingsticl och kunde dB frHn sin stolta stitugel blicka ut ofver hela tradgarden i sa.llskap med en he1 urskog af liknancle praktfulla, h.ogv5i.xta gula blommor. Bredvid den sitta nRgra obetgdliga lzelio- tropfargade bloinvippor, och det 5ir i synnerhet frbn dem, den stnrka doften mtstrhnnar. Eller harror den kanske f r h den dar andrn lilasfargade blommaus i 11vitgrOnt stotande smilcorniga blad? Det Br svart att; afgora, ty om. ni r6r vid dessa, utsands afven de en liraftig kryddlukt. Men hvilket gr&tt spoke nastintill med smA, smA, till utseendet halfvissna blommor, sittande i en he1 klase; de tyckas hvarken ha farg eller lukt! Kl~jo, smula sonder en af de ursprungligeu guln blommorna, ocll ni marker, att den ej ar dod. Den diir lknga staageln med cle fiukdmcle klockblom- morna A omse sidor och de sammetslena bladen p%- minuer om en stockros i miujatyr. Men hvad i all varlden ar nu det har for ett vidunder - en stor gron, hernskt taggig knol, fadig att komma i narheten af, sittande p& en tjock, saftig stjrilk med msrkgrona flikiga Had? Den liknar inest frukteu af akta ktlstamj, men ar dubbelt sk stor och - aj, s% den sticks!

Jn, ur skbnhetssynpunkt likmuar inin bukett en he1 del 6:Erigt att ijnska., men shdan den tir, vacker den tnnkar, so111 for& mig lAngt utom stadens ha.nk och star. SAi7nn den ar, tror jag en botanist skulle titta IAngt efter den, och en farmaceut - en farmaceut skulle stanna nied kannaremin oc11 fortjust demos- strera de olika brterna for er. I en handvandning skulle han icke blott rgkna, upp dessa blomsters namil pb svenska och latin utau &:hen i sarnina andeta.g stiga er, hvilka deras helande egei~skaper are, llur de skola samlas och hvilket varde deras ~drogerc ha per kilogram. En drog ar, soln ni vet, shdana delar eller afsondringar aE v-ter, af 11vilka liikernedel framst&llas, d e i l ~ ~ a upplysning fijrutskickar han kanske icke sK alldeles obefogadt ?

Den hlir gula. strblb1orn1~1a.n alant, h u l a heZeniz.m, so111 ni ofta ser i tridgKrdama som prydnadsoaxt; roten daraf kostar per kg. 0,50. Deu med de hvitgrona bladen ar Salt& oficilzalis, livilka torkade &ro vlirda

en krona och samma all' priset f6r bladen a f den far- liga taggfrukten, soin g6r skal for sitt aamn - spik- klub ba, Dafura st?.a9noibium. Den grH int etsagande blom~fippan ar betydii& ' billigare an nhgoo af dessa, men ar icke att forakta;; det ar A~temisia.ab,~inthium, besk som aendast malorten kan vara! Den ma.lvalik- nande klockblornmai~ ar -8ltea ofjcinalis, och sb ha vi pepparmyntan, den - kryddoftande heliotropliknande vaxten - Dlent7m p&e~ita - s& anvandbar inorn medicinen, att den betingar anda till 2,25 son1 torkad drog, allt per kilogram: Kanske om he6 ocksa berattar for er att pepparinyntoljan har ett varde af 90 kronor per kg. ocb att" hiir i landet forbrukas s%dan for ijfver 1.00,000 k.r. hrligen, att ni borjar se rned .verklig aktaiag ~ P L den obetydliga lilla blomman. Den h8r tir krusmyntan och, - - --

Oh, oh, vanta lite ' nu, det var ju en he1 mangd detta om en st% liten bagare orter! Tror jag det. Och likval represeiitera de blott en fdrsvinnande brhkdel a£ de medicinalvaxter Sverige frarnbringar. Vill a i vet-a .hvar jag fhtt dein? Men clet blir en hel. historia och kanske har ni hart den forr? ,

Det fanns en g&ng en framsynt, oegenuyttig svensk man, som .pb ett sallsynt mhngsidigt satt sokte f8r- -verkliga tanken: rikedom forpliktar. Det fanns f- ty han sofver nu, den gainle, i den sista hvilan - men ha11 har sorjt for att halls namn i zner $in en ideell . g&rning. skall fortlef va i hans fosterland. P&.Tysklands mark talar minneskyrkan vid Liitzen darom; i Sverige har, bland sb mycket annat, Rimforsa honom till stor del att tacka for sin uppkomst; i SkAne vittnar Espe- ranza om den ovanlige mannens in i det sista vakna blick for fosterlandets gagn.

Mer an en ghng ha tidiiingarna skildrat verksani- heten p i Esperanza, den lilla forsoksodlingen for medicinalvaxter, anlagd for t ~ % k seda~l en knapp half- tiinmes vag utanP6r Landskrona. Och ph utst~illningen i Lund forra &ret visades for forsta glingen prof darp0 infor en stbrre allmanhet. Ftir bfrigt har det icke'sak- aats besokande darute. Enskilda intressernde, skolor och folskolelararepersonal ha 11ar under den nitiske direktbrens, T. von Post, ledning, tagit kaunedom om den af honoln p% konsul Ekmans initiativ anlagda an- stalten fiir odling a£ medicinalvaster. Och hvad oar dA dema .anstalts 1nA1? Att lgra vBrt folk taga . vara pB, det egna landets rikedomskallor genom att visa h.ur wan kan tillgodogora sig det skenbart obetydliga - cle alster af vaxtriket, soln finnas siiart sagdt utanfbr 11.rarje stugas dorr och dagligen taakl6st for- trampas esamt hur man kan odla mediciaalv~xter ined samma framghng som den en gKng okanda. och for- aktade potatisplantan.

Man. mhste hora hvilka sulnmor i hundratusental, soin kligen gA till utlandet for i medicinen n6diga

droger, for att bli entusiastisk for tanken att rned dessa sanlma suminof rikta vbrt fattiga laud. Om det kunde bli en vana a.tt vid l~varje folkskola rned en. miiusterodliag vacka barliens intresse for saken, kunde man kanske i en framtid fh se dem sysselsatta med insamling af orter i allt stijrre utstr8cknin.g.eller rent af farm% dein odla s~ckna i h.ern'niets lilla tappa.

For of verproduktion inoin landet, sager fackman- nen, vore ingen fara annu i m h g a generationer fram- it , och kunde vi till sist bringa det till att har vinna en ny exportvara; s& ha vi forirvisso en odfverskidlig tid framf or oss till ofor truten ocli omsorgsf ull id.

Ihardighet och omsorgsfu11het - jag namner 11ar tv& kardinpldygder; som, om jag icke for niycket inigs- tager inig, va1 framfor allt kunna betecknns som s&r- skildt utmarkande for kvinnau; Och hvarfor jag i detta blad kommer , mecl litet botanik ar just enledan det synes inig, att denna art af triidg&rdsskotsel i alldeles siillsynt grad skulle agua sig for landsbygdeus kvin- nor, lyckliga nog att. forfoga afver ett halft eller blott ett kvarts tunnland jord. I gainla tider hade ju hvarje viil forfaren borgf& sin krgddghrd, dit folk kom lhng- vaga i f r h for att hamta helande orter, for at-t nu icke tala om alla de kloka gurnmor, sorn rned lifvet fingo plikta for sin smula kannedom om vaxtdekokters underbara verkningar. Sh att nog finns det nedarfda anlag fGr kallet hos kvinnanl Men utan de bAda namnda egenskaperna, och jag bifogar annu en -- tAla- mocl, gore sig ingen besviir, sorn det heter i platsannon- serna. Ty det erfordras nog icke ringa energi for att rationellt bedrifva medicinalvaxtodling och icke mindre rnintitios noggranhet vid tillvaratagandet af alsterna.

Isynnerhet p~ detta senare hanger allt, darom blir man forvissad vid en blick in ph Esperanzas luftiga torkvindar. Ordnade p i tata hyllor f r h golf till tak, kunna B ~lloria., bf verspanda rned gles vaf skjutas ut och in. Har s t h de nu hylla efter hylla, med ett tunnt lager af kamomill. Det fir af stor vikt att blommorna icke rijras om, likom det vid all torkning af medicinska orter galler, att den mHste forsiggii i morkt rum. b r torkningen v ~ 1 lyckad, bora kamomillblom- morna vara vackert hvitgula, svartnad vara har intet varde. PA andra Allor ligger blad for blad utbred'd skbrden fr%n de stora falten af spikklubba, belladonna och bolmirrt. Dessa fA icke gulna utan skola bibe- hhlla en vacker gron flirg, om torkningen ar sorn sig bbr. Fijr att hindra fuktbildning uppvkmas torkrum- men nu i kalla hostdagar medelst smH portativa ugnar. Har stir en he1 agnekorg full af fardigtorkade blad. Lyft pH den. Hur ltittl Ja, det ar en icke ringa mangd som behbfs for ett enda kilo.

. Den som st%r framfijr ett kvarts tunnland rikt doftande kamomill, ser dess tusen och Ater tusen nickande smle hvita hufvuden, h6r berilttas, hur skorden p% denna jordbit oafbrutet fortgHtt juni, juli, augusti, sep- ternber, undan far undan, och darvid betlinker hur blomman i torkningen kryper ihop, forsthr ju, att det 'Hi. icke litet arbete sorn erfordrats for att af detta falt

redan ha inhostat for 90 kr. med utsikt till iin mera fbrtjaast innan frosten borjar. Varmt forordar ocksh austaltens f6restbndare odlandet af uteslutande katno- - mill far den som endast' ha.r ett lielt litet ornrQde till sitt farfogande. Denna art fordrar sH litet, vaxer tack- samt pA titdigen mnger jorcl ocl; ger gifvet ekono- misk viast.

I allmanhet b6ra easkildn odlare icke splittra sitt intresse pL fijr m h g a vaxter utan agna sig At tvK, hijgst tre arter, hvartill foreslb isynnerhet kamomil.1, spikklubba,, bolmort eller inalijrt. Liinande aro iifven kardbenedikt (Cricus benedictus) belladonna (Atropa belladonna) ocb mentllaarterna, krusmynta och peppar- mynta. De tv% sistniilnnds pass& dock biist for oclling i stiirre skala, sKsoin varande flerkiga viixter, hvilkn bel~of va om planter as och icke kunna skhclas hvarje Ar, hvartill naturligtvis erforclras storre areal.

Har se vi ett annat frodigt falt mecl ids1 spikklubba., stort sorn ett godt potatisland, och ett stycke dtirifrh. stAr belladonilan p% ett icke mindre omrhcle och vinkar fijrforiskt rned'sina nu mogna, korsbars- liknande, svarta, ytterst &tiga frukter. Det vill nog- grann koutroll till for att ' afhllla de barn, som hjalpa till vid skorden af de i 'medicinen anvanda. bladen, frail att slnaka p% dessa vackra bar. Giftbolnian ar mindre farlig ill1 de, ity att det isynnerhet ar i den palsternackliknande roten, sorn dess gift &r inneboende, och ingen lar val tanka att ata a£ den under skorden af bladen, sorn ar hvad sorn tillvaratages af denna ort. Efter en titt in i en af de natta, rodfargade pa- viljoagerna, dar . vi i utst~llningssale~i rned de fiirg- glada vaxtplanscherna kring vaggarna kunnat studera inhemska och utlandska frosorter m. fl. rariteteter, g% vi Ater utmed stora hufvudghngen. Den ar rned sina dubbla odlingsrutor & omse sidor som en lefvande profkarta ilfver i medicineu anvanda och i Sverige mestadels vildt vilxande orter. namnplatarna kan man har inhamta. s%val det svenska som det latinska namnet pK, mhngen frhn dikeskanten viilkand och obe- aktad viixt.

Att Salvia och Altea, Digitalis, Hypericon, Armica, rri. fl. riiknas till helande 6~ter iir val icke obekapt for fl ertalet, men att bland medicinalviixter finna konvalj och hvitklbfver, renfana och rolleka, maskros' och en- buske rned .flera audra blir nog en Gfverraskning far icke - botanister. Det iir uppenbart att har behofs granslost mycket upplysning i detta fack, och just har vill Esperanzaanstalten gripa in. *)

*) Direkt8r von Post lamnar beredvilligt rPd och upplys- ningar och smarre hroschyrer i iimnet samt tillhandahlller gratis fr6n och plantor i man aQ tillghg l t for saken intresserade per- soner. God vagledning erhhlles Bfven i en del smlskrifter a£ rektor Henriksson, hvilken redan i ett tjugotal l r nitiskt verkrtt f6r samma sak. Denne har frln sina ftirs8ksodlingar i Dalsland kommit till f6ljande resultat: rkamomillen liimnar 1,000 kg. torra blo~nmor per har, hvilket efter 2 kr. per kg. g6r en bruttoin- kmst af 2,000, f8r spikklubban 2r den iinder gynnsainma for- hhllanden 3,000, f8r kardbenedikten 1,000' och for bolm8rten 3,750 kronor per har.

Vid Skara har eu kanclidat Eriksson, gli-idjaude at t sBga., iifven en betydande rnedicinalvastodling.

Men landet $ir stort - och folket ar litet! Det beh.6fs minga, mhnga flera hander till detta gagnerika arbete. &r det for djarft att dromina om a t t mbngen ensamskbende l i v i n ~ a i den egna D kryddg&rdem skall fiuna det iatressegifvande arbete hon saknar eller a t t uuga sysslolosa hander har skola finna nyttig a m a n d - ning for sin lifskraft? Naturligtvis ar det bast om man darvid utghr f r h sakens ideella syfte - att ge- noin eseinplets inakt vackn befolkniagens intresse. F6rst i andra ruinmet fhr Inan tanka p& den ekono- iniska vinsten, hvilken dock p i egen torfva gelloin in- sikt och orntanke sil smhningom bor kunna blifva ganska betydande. *)

FrAn en liten handful1 orter till en inkomstbring- ande ortaghrd. SA. lBngt ha tankarna fort mig. Och de vandra an vidare. O h e r soliga, doftande angar, langs i hogsommarf &gring prunkande di keskanter, upp i enens och bliibarens olandiga hemvist. Men de aro icke langre .ensamma. Med dem vaudrar en lnuntert stimmande skara af Sveriges barn, hyillza som p% lek sk6rda sina vanner blommorna, ett noje, som forirhiijes af den stolta bitanken p& den forsta sj~llffbrviirfvade arbetsfBrtj~nstea. I glad uppsluppenhet kappas de om att bliisa af maskrosfrtina i ett enda tag, tills cle st& mid inne i en sky af -de fjaderlatta clunen. Och dessa segla sedan vida omkring for a t t falla ned dit vindeu drifver dem - - -

MB nhgot flygande f ro af min ortbukett ock fiiras till tjanlig jordml~n, dar det kan fatta rot och bara f rukt !

S-D PL-N. ' *) Mycket beror clock hiirvid I?& rikets npotekare, so111 be-

haha vackas fdr att till rimliga priser l i ~ p n inhemska droger. NAgm siffror, enligt en frarmnceuts uppgifter, 111h visa, hvilka synder de hiirvidlsg hn pii sitt samvete. Till .fattiga, drogsam- Ia.ncle barn ha de betdat fdljnnde priser:

till barnen - till ' droghandeln f6r fios Chan~omilln (torr drog) pr kg. 0,75 3,SO

D D Sambuci D D 0,75 2,70 D herb. Bbsinth D 0,40 0,70 D Lycopodiu~n D 2,75 4,GO

o. s. v. Som Inan ser en ganska nfseviird skillnad! En nyocl- l sre tillrifdes clihf6r att f r h barjan t.r&ffn uppgdrelse med plat- sens apotekare rttt ffi till gidlande dagspriser afyttrn sina droger hos denne.

Utlandet. Finsk kvinnas ratt att utofva lakarkallet.

I finskn senaten har nyligen foredragits medicinalsty- relsens och lagberedningens forslag ang&ende riittighet for kvinna att utofva liikarkallet. Arendet hanekots for be- redning till ett utskott, best%ende af senatorerna Edv. Hjelt, Nybergh, Castrh och Danielsson-Kalmari. GBr detta forslag igenom bortfaller ~Aledes den hittills niid- vandiga &garden for de kviilnliga lakarne aft begiira ~clispens £r&n sitt k o n ~ , som termen lyder, for att f& aflagga ambetsed.

Till samma utskott hamkots en af medicine och lri- .. rurgi.e doktorn Ina Rosqvist m. fl. gjorcl 'anhillan rorancle ratt for kvinna att utofva liikarkallet.

Skottska kvinnliga graduerades ratt att rosta p i universitetets parlamentsledamot.

Sedan i r 1906 hafva de skottska graduerade kvinnorna ~ o k t gora sina rHttigheter att rijsta p% parlamentsledamot gallande, en riittighet, som de stoda p i bestiim- melsen att akademiska medborgare viilja egen pnrlaments- ledamot. Namnen pA de lrvinnor, som graduerats vid de olika skottslre universiteten, finnas afven i sjiilfva verket upptagna pil de lagstadgade parlamentariska rost- rattsregistren, son1 upprattttts enligt rostrattslagen af Br 186s efter universitetets matriklar. Trots detta har emellertid rattighet att rosta forv5grats de kvinnliga grn- duerade.

En vadjan till ofverhuset i denng sak har detta Br inlamnats af de akademiskt bildade kvinnorna. Rled storsta intresse n~otses nu sakens behandling, hvilken antages komnia att 5ga rum i dngarne.

I stallet for att anviinda sig a£ den akadenlislra sena- tens talan, hvilket i detta fall kunnat ske, 5mna tviinne af de kvinnliga graduerade sjalfm. pladera sin sak, Miss . .

Frances H. Simson, M. A. och Miss Chrystal Macmillan, B. Sc. M. A.. Miss Simeon, sorn innan de skottska universiteten oppnades for kvinnorna, foljde 'cle i Edinburg anordnade akademiska studiekurserna f6r kvinnor, var den forsta som Br 1592 tog graden vid universitetet i Edinburg, sedan vid denna tid dot lii~nnats tillst.And till aflaggande af kvinnlig examen. Seclin IS95 5r hon rektor vid Masson Hall, afdelningen for de kvinnliga. studerandena vid universitetet dKrstades. Miss Macn~illan har med sarskilcl utm5rkelse tagit graden i msternatik och filosofi.

Inlagan ar riktad mot de afalag, som den sittande. ratten i Edinburg falt i juli 1906 och noveniber 1907. Sessionerna hhllas i ofverhuset, inen Bro tillg$ii:.ngliga for. allmanheten iiltsom. vaaliga domstolsforhandlin,aar. T7ia pliiderandet af sak infor clenna riitt gKller enclast hKn- visning till p% lag grundade rattigheter - n8.got rsttfiir- dighetskraf kan icke hiir goras giillande. Det iir med storsta uppmarksamhetI, son1 utgdngen af denna sak fijljes.

Den kvinnliga riistrattsfrigan i Belgien. Den belgiska foreningen for kvinnnns politiska rost-

ratt ar for niirvnrande sardeles lifaktig och rustar sig for en ifrig agitationsverksamhet denna vinter. Som en bor- jan pA nrbetet har pK inbjudan frAn, Gent froken Mar- tina ICramers f r in Rotterdam, medlem af Internationella rostratt,pallinnsei~s styrelse och Jus Suffmgii's rednktor, darstades hillit tviinne foredrag ofver kvinnans stillning

. i det moderna samhallet. .

Kvinnorna i ohme en oeh rostratten. 13iihmiska 1.andtdagen kommer att inom kort behandla

ett forslag om forandring d IS61 5rs vallag. Enligt detta konimer allman rostriitt att inforas efter uppdelning i kla~ser, men ingen klnss omfattar lwinnorna.

ForhBllalldet Br emellertid, att i Bolmen. kvinnorna, faktiskt 2igt rBstriitt och diirtill afven valbnrhet sedan 1861, hwrfore den nu foreslagna reformcn skulle friln- taga kvinnorna deras politiska riittigheter.

Energieka protester ha£ va framstallts nf kvinnorna och demonstrutioner aoordnats. En bestamd begiiran att f& behillla politisk likstiilldhet n ~ e d mannen saint ntt lanclt- dagens forslag om utstriickt rostriitt m&tte tilldelas kain- nornn pB m n m n villkor eom mannnen hm nttnlnts pA olika moten. ' - - - .

Mobeltyger, Gardiner, Portierer, Linoleum Stort urval af nyheter inkomna

Engelska Magasinet * Drottninggatan 31 :

Matilda Lindstrom.

&f ed froken Matilda Lindstrijrn bortgick en kvinna, haft- ledningen af Sveriges forsta arbetsstuga, och detta hvars verksamhet, ehuruph intet sBtt framtradande . arbete par 11011 utfort med aldrig svikande plikttrohet

eller till det yttre inycket bemarkt, dock haft sin stora och intresse. ;ifvet1 de kurser, som nastan hvarje br betydelse fijr den insats den gjort i uppfostrandet af l~hllit~s for. utbildande af nya lararinnor och foresthl- tusentals fattiga lxrn till dugaude samhiillsinedlemmar darinnor, hafva fAtt &tnjuta f6rmAnen af hennes in- och hvilkens outtrottliga straf van det siktsfulla ledning. Ofta undervisande, varit att sprida varme, ljus och nyttig kuuska.p till den ungdom, som eljes, i saknad af ett 1:lems olnv&rd- nad, tillbringar sin mesta tid ph gatan. So111 hennes arbete p% det inti- maste hor samman ined arbetsstuge- sakens utveckling i vBrt land, m% det tillhtas mig att ined aA.gra ord berijra clensalnma. Den f6rsta arbets- stugan grundades &r 1887 i Adolf Fredriks f orsamling af prof essorskan Retzius och redau f6ljande %r intradcle Matilda Lindstrom dar, forst som 1%- rarinna och sedermera son1 fiirestBn- darinna. Arbetsstugans verksamhet, sorn till en biirjan var hogst inskraalit, sA viil ph grund af bristmcle tillghgar sorn ph grund af idens nymodighet, utvecklades emellertid ganskn raskt under Areas lopp. PA grund af sin sanlh~illsayttighet och den insats den visat sig gora i uppf ostrandet a£ den fattigaste uagdomen har den utbredt sin verksamhet ej blott inom alla forsandingar i Stockholm - stundom hafva flera arbetsstugor uppstettt inom samlna forsamling -- utan sf ven' 6Ever hela Sverige ; och tuaentals aro vid denna tic1 de barn son1 inom nhgon af v h a arbetsstugor fhtt sin forsta uppfostrau till en nyttig samh~llsmedlem. Under alla dessa hr har Matilda Lindstrom omhander-

alltid ledaude i c h hjiilpande hvar s% behofdes, llar 11011 dkjgenom in- direkt utofvat inflptande ph alla de arbetsstugor, som sedermera uppstbtt. Genonl sitt blida och stiila vasen, genonl sitt vanliga satt och sin goda blick samt frainfor allt genom sin ljusa syn ph lifvets bekyinmer och svhrigheter har hon forsthtt att gora sig varderad och afhhllea af alla, soin haft fiSrmhnen att f& arbeta till- samnlans med eller under henne. F r h den lilla sexlringen, som omojligt kunnat ruta sin lilla bastmatta ratt, till en bekymrad Iiirarinna frhn mor- kuste Lappland, som'j haft penningbe- kylniner, otacksamma fortildrar och

alltfor sparsamma skolr&dsledam6ter att dragas ined, alla ha de for heme klagat sin nod, och for alla har 11011 haft ett godt rbd och ett deltagande Gra.

Nu har 11011 lagt ned sitt arbete: Sorgen iir stor bland vanner och larjungar, aldre och yngre. Om ingen rnanniska kau det sagas, att 11013 ar oersiittlig pi% sin post, sl~ledes ej haller om henne. Men hennes lifsgarning, om t i l l stilla och gjord i tysthet, skall sent glomrnas af alla dem som sett 6~11 foljt hennes arbete bland vArt lands fattigaste och ringaste sam.hallsmed- lelnmar. ELISIF THEEL.

Geijers barnbarn berattar. (Eftertryck forbjudes).

I.

7-et var p& seusommaren 1908. De forsts september- @ dsgarua lyste och lockade med sol och Eartrollande fargprakt, lockade ined denna eterklara luft, so111 endast Br hdsten forupnad, och med m%mkeasaftnar, som lade ett skimmer af sagostfirnning mcd gyllene vemods- stiink 6fver land och ha£.

En s&da.u afton vaudrade jag utmed stranden vid Marienlysh, den mondana danska badortsen invid Hel- singor. Det majestatiska Kronborgs slott l&g bfver-

gjutet af klaraste mHnskeu och langre ut glimmade fyren p& on Hven. Midt framfor mig hade jag vhrt k&ra svenska land mecl det kontinentala Helsingborg, d&r nu ljusen frAn gator och hus speglade sig i sun- dets vhgor.

Langst bort vid strandprohenaden stod en dam och 11licka.de tankful1 ut ofver 0resund. Hennes hhr var grhtt, men blick och gestalt voro unga. Vi kommo i samsprhk, vi voro svenskor bhda, vi talacle om vhrt

H E N ~ I K GA'HNS En sardeles god och behaglig t v i , som hindrar huden a# ofverfettade :: sprlcka siinder, hclar fort de stlafheter, som uppsta", ::

Lanolin-Creme-Tval . . . . . .. . .- . .. . . . .. . O C ~ gk huden mjuk O C ~ behaglig. : .- :=.. ::

.land, om politik och 1ittera.tur. Det blef sent innan reua, friska luften jagar alla skdana smittobakterier p&

.vi skiljdes sB val deima ai'ton som de nastfoljande. flykten, hvilka frodas i morker och osund luft. I

.Darefter gjorde vi Pcterresan till Sverige- gemensamt. denna atinosfilr fingo iifven deras barn vaxa upp utan Det, l~varom vi talade mest - eller rirttare hvarom aning eller fdrestalhing om, huru osundt det kan vara

:hen talade, ty jag satt db endast och lyssnade och nere i dalarna eller efter .hvilken helt annan mhttstock .

gjorde blott en eller annan frdga eller ett eller annat inkast - var om Uppsala och den geijerska tiden, Sdet geijerska hemmet och darned sammanhii.ngaande. Hon, som s& sarmt och 1ifl.igt fortilljde, var Erik. Gustaf .Gei jers barnbarn.

DB v h a vagar skiljdes i Sverige, sade jag: Hvad .Ni s$ liffullt berattade mig under vAra fortroliga .aftonstunder i Danmark, tog jag for vana att teckna

man d& mater - manniskorna med deras handlingar och bevekelsegrunder. Shdant kan vara b%de en lycka och en olycka. For mig har det varit b&da delarna , - dock mest lycka.

Mina foraldrars brollop, aom skulle firats som en gladjefest p% vA.ren. I847 och efter hvilket mina mor- foraldrar -- Erik Gustaf Geijer och Anna Lisa Lillje- bjorn - akulle firljt de bAda unga ner till deras nya

upp, sedan jag koinmit in till mig. Har Ni niigot hem p% Kinnekulle och dar tillbragt sommaren 110s aemot, att det.ta blir tryckt och last? dem, blef i stallet en sorgens och thrarnas hogtid. - Nej, Ni m$ garna publicera det, om Ni s& vill! Geijer dog efter blott n%gra veckors sjukdom den

-0111 Geijers hem och sltikt har ju p& senare Br. skrif- 23 april, oc11 kort diirefter vigdes hans Agnes i stillhet .vits af flera; det narnnet hor offentligheten till. Hvad framfor den alskade fadrens portratt och i narvaro af Ni kommer att saga f&r mBhandrt sitt lilla saregna endast en trlingre krets. Sorgkladd och med en djup htresse darigenom, att det i hufvudsak lir bertlttadt sorg i hjartat drog hon in i det hem, om hvilket h.on -af Geijers barnbarn. tillsammans med den bortghgue dromt sB m h g a

Min mor var Erik Gustaf Geijers enda dotter, Agnes, som bade i afseende p& karaktlir och beghf- ning f&tt sb mycket i arf efter Bonom: hans stora .ljusa syn p% lifvet och mSinniskorna, hans fihmxiga att gladjas ofver allt godt och skant och irdelt p& .jorden, hans djupa kausla af det timligas samband med det eviga. Darjiimte hade 11011 fAtt i arE musi- kens gbfva och formhgan att ej Molt sprida ljus och .gladje omkrjng sig, men att ilfven liksom gora den .audliga atmosfaren renare och. sundnre genom sin blotta narvaro.

Mill far var grefve Adolf Ludvig Hamilton -. aonson till den kaade memoarf Grf attaren oc11 politikern af salnma nainu - och uuder de sista trettio h e n af aiit verksarnlna lif landshofding i Uppsala 1311.

DK jag nu som gamrnal, med sextio i r s erfarellhet bakoin mig, tanker ph mina fliriildrar, salnlar alla drag, som rnin h~gkom& bevarar till ett Llt, och be- trnktar dem helt objektivt, som man efter sB inBnga Ars forlopp kan gora afven med de narnnaste och karaste, kiinner jag, att det icke ligger mlgon barnslig iif verdrift, ingen of verskattning i phsthendet att b&da voro sa l lspt storslagna personliglieter, st3 till karaktar som till tanke och handlingssatt.

Fiir barnet esisterar ingen annan vlirld an Aenznzets; barnet har inga andra jaillforelsepunkter och ingen annan mhttstock an hvad det dth liirt, sett och upp- lefvat. Hvad mig betriiffar, s% behbfde jag lefva m h g a Br 0~11 gora mAnga hhrda erfarenheter, innan jag fullt inshg hvad det verkligen ville saga, att i sitt barndomshern ald~ig ha Mr t en oiidel tanke eller ett trhngsint, smiaktigt omdome uttnlas, ej heller hart

glada och ljusa frastidsdrirmmar, hvilka han skulle ha varit med om att se uppfyllelsen utaf.

Midt under sin mest stralande lycka som alskad och alskande firstmo, skref Agnes Geijer i sin dagbok, att h.on , icke knnde ' tii,?ka sig en framtid, i hvilken hennes far icke hade del - ,ban S Q I ~ iir solen i mitt lif, den mest strhlande stjarnan p& min himmelr. Far hennes ljusa, sunda, gudahangifna natur var det dock icke mojligt att sijrja med fortviflan eller bitter- het, inen siikert har hennes sjiil uuder detta forsta hr af aktenskapet varit s% uppfylld af tanken pA den bortghgne, att hvarken- nya plikter eller 1 9 7 lycka kunnat helt Qlla hjBtat. Hon forde ett samlif. med fadern, som om han varit henne helt niira, sgrskildt i hans shnger och visor, sorn hou alskade att sjunga i .

skylnnil~gsstunderna och som hon ofta sade sig karma som ,ett samtalw med honom.

DB jag tlinlcer tillbaka pA miu tidigaste barndom, tlro mina forsta rninnen blommor, sol och fAgels8ng. Jag ser nykr~ttade tradg&rdsg&ngar, bestrodda med hvita blomblad f ran en oan'dlig lnassa korsbarstrad, och jag fornilnmer &n i dag den sabbstskilnsla af ljuf och hogtidlig sondagsfrid, som all denna skiinhet ingaf mig. Dessa mina allra f6rst.a intryck och ininnen .

rndste striikka sig mycket llingt tillbaka, ty jag tultade dB annu pR ratt ostadiga smB ben. Sedan komma andra bilder: rniljoner blhsippor under hasse1buska.r i solstekta sluttningar, samt irppna, grlisbevur~~a platser, fulla af ' gullvifvor, sorn for miunet s p a s dubbelt SO hoga, som n%gra man sedan skidst - eller kanske syntes de sk diirfor, s t t man sjalf var sti liten. Langst bort i den kara, fortrollande parken vaxte denna rikedom af sippor och vil'vor, och dit sprang jag nu p& 1Qng.t stadigare ben.

andras handljngar tadlas och inastras. SB komino vinterkvitllar - uuderljga, mystiska Mina foraldrar horde till de inanniskor, som endast kvgllar med flammande brasor, frarnfar hrilka lipplen

kunna trifvas'p8 de fria., ljusa bergshojderna, dar den snurra ph trAd for att stekas. Mamma sitter vid pi&-

SBnfiBummurmobler , EnSelskn HuSnsinet utforas i alla traslag och stilarter - - - solidt O C ~ modernt - - - DrottninSSnttrn 31

- not O C ~ . .morfars bystw ser vanligt ner fran sin upp- hojda. plats pet motsatta vaggen. D& eldskenet fladdrar ser det ut som om han smlilog och gladdes Bt oss och tonerna. Mormor och pappa sitta vid brasan, lyssna till ln&iken och smhprata sakta. Mamma spelar - - snart borjar hon ocks& sjunga. Hennes vackra stam- ma fyller rummet, 6h, det &r morfars visor! Hvad ar det icke for en underbar, hemlighetsfull varld de trolla fram, huru klappar och svaller icke banlahjartat af gladje oc11 vemod, dd mamma i skyinningsstunden sjunger morfars visor! - -

Aldrig ha, va1 barn haft en gladare barndom eller ett mera idealiskt hem ap Geijers barnbarn i den gainla gula, .mAnghundra%riga, obekvama herrgArds- byggnaden p i Blonlberg, dar slingerrosorna vaxte tinda upp till skorstenen. Huf vudbyggnaden 1Bg midt far den stora gkden (numera ar nytt corps-de-logis upp- fordt) orngifveu a£ fyra slnh lustiga flgglar med hogs, spetsiga tak. Mellan flyglarna strackte sig klippta hgckar, och stora smidda jarngrindar forde frhn tvenne sidor in i tradghden, d%r de skonaste bigarder och astrakaner jam te all annan harlighet fanus i of verflod. Till terrasserua ledde halEt forfallna gamla stentrappor, soin vi f unno f ortjusande, och dar blolmnade gammal- dags rosor, gula och blB liljor, stormhattar, riddar- sporrar och lavendel p i raka rabatter. Dar fanns skumma, hkliga loFsalar, , planterade af farrnor och af farmors mor, dh de voro unga, med stora huggna stenbord, dar fauns lhga bankar under doftande lindar och jasminbuskar. Och dh man genomlopt hela trad- g5rden och parken, tog granskogen vid - mark, doftande ocb susande, full af sagor och underbara moj- ligheter. Hvad upplefde vi icke allt i den skogen!

Vi starmade ocksd garna p% stora vgrandan, kring hvilken provinsrosorna och de hvita liljorna blommade, ty hvad fanns icke d&r om somrarna for en samling. af d yrkansvarda f arbrijder och morbroder,. fastrar, lllostrar och tauter! ' Siillan ha vii-1 barn fhtt vha upp i en sA, stor krets af goda, glada och alslcviirda man- niskor sorn den, h ~ d k e n vi hade lyckan tillhiha. Sjalfva visste vi icke om, att vi yore 5% lycklign. Vi togo for gifvet, att heln rarlden var sB fik och skon som vhr lilla varld, och allr? minst hade vi nBgon aning om, at: i paracliset fhr man icke for bestandigt vistas!

Mfiaga gester kolnmo under kens lopp till Blom- berg for att gasta Geijers dotter 0311 se hans barnbarn. Hit kom Hans Christian Aaclersen, sjalf ett stort barn, sorn berattar sagor och klipper underbara sagoslott af hvitt yapper Ett ~Blomstret p a Kinekulle, Geijers datter- datter, den liden Annas, som han sedan skrifver i sin bok on1 Sverige. Han skanker ))liden Anna, till af- sked en stor tung bok ~ e d de mest hanfirrande sagor i varlden, deln han sjalE skrifvit. Hit kom Atterbom, Josephson och Tekla Iinos, hit kom ofta Guimar Wen- nerberg, dh bosatt som lektor i Skara. Har tillbringar Uno Troili mi~nga l h g a sonlrar och har, i stora salongen, viges han vid heme, sorn blef ham lifs goda genius. H&r fiuner ock stundom haas gamla

mor, Geijers afl~%llna .syster, Jeanne-Marie, en kiir .fri-- stad. H&r' samlas ibland deu gamla Uppsalakretsen,. gasterna i det forua geijerski h.emmet, och som medel- punkt i det hela sitter morrnor, Geijers anka, vacker. och vbrdnadsvard, med sina skona, men alltid sorgsna, blA ogon.

Hvad kunde man inte l&sa allt i de ogonen! Hvil-- ket rikt lif, rikt pli, smarta och rikt 11% frojd, pA kamp, sj&lflifvervinnelse och utveckling, hade icke gif vit djup och evighetsglans At blicken bos denna iidla kvinna! Det var dock forst., dB jag blef aldre och l&rde k&nna och f6rsth mormors historia, sorn jag forstoil att tyda. den sjiilfulla blicken i hennes ogon.

Hur mycket ha icke dessa nliinniskor att saga hvar-- andra, att beratta, att phminaa hvarandra om! Bar-- nen sitba tysta sorn r&ttor och lyssna, och utan att de veta nf det, blir deras fantasi. sk fortrogen och hemma- stadd i en fbrsvunnen tid, att de langre fram knappast. kuuaa fatta, att de icke verkligen lefvat med i den tiden.

Stundom lases hogt. Det gamla huset ar fullt af' bocker och nya komma standigt till. Och s% gores. det musik, forst och sist musik. Om sommarkv~llarna, d% kaprifoliedoften ocb vallukts!mgorna f r h det ny- slagha hoet p i Sillgarna foras som h g a andetag in genom de vidirppna fonstren oc11 d& solnedgAngen fargar Vanerns vatten med guld och purpur, dB a r hela det garnla huset som ett stort instrument. . Det ilr Mozart och Haydn, det ar ~eetboven och Mendel- sohn som komma i fesiligt thg i spetsen fijr sina har- skaror - draga forbi och forsvinna bakom granskogen. Eller Br det Uno 'I'roili sorn fantiserar vid pianot - drbmmand e, lekande eller vemodsf ullt. De saga, att det phninner om Geijer. Till sist sjunger mamma morfam visor, fri3,ga.r och sjunger :

~F6rstL du ej hvart har mi11 led bland varlclens vimmel bar? Se upp! Hvar 801 g%r upp och nect, se alln stj#rnors 'hiir! Ej blott plnneten vnnclrnr sin vag pH hagre bud, ock 1Ljiirtat hsr sin stilln ban och kretssr kring - sin Gucl!.

Litteratur. 9

Mav-ia SmcZeZ: Vid svaltgransen och andra Ja.nsson och gladjeflickau frhn gatan; for hvilka det berattelser. Skildringar ur Stockholmslifvet. Stock- ett kort ogonblick hagrar en Jakobsstege, som for dern 1101111. 13u.go Gebers forlag. r&tt upp mot aktenskapets himinel, aro masterligt teck-

Bokens titel anger reda an pB hvilket oinr&de for- fatiarinnan ror sig - arbetareproletariatets mark, frhn hvilken 11011 sjalf kommit. Den forestall~aingsbild den suggererar fram, en af sociala orattvisor, af niid och. eliinde fbrbittracl verkligbetsskildring, ar endast sb till- vida riktig, att den dristigt gjorda konturteckuingen af lif vet vicl svaltgrfinseu, nappeligen lamnar ruin f ijr tiinkbart lnera a£ umbarnnde och niid. Af ett for- bittradt sinne finns dlirelnot icke ett s p h , rent underbar .ar den ljusa syn pB manniskorna och lifvet, det lifs- mod och den lifsstyrka, som genomghr llela boken. Och. dock 11ar forfa.ttarinnan sjalf st%tt d8r nere pB svalt- grknsen, har sjalf lefvat igenom och arbetat sig jgenom sjukclom, nod och umbarauden - det ar, soin bekant, icke utanfijr och u t i f rh , som Maria Saudel gjort siua studier eller tagit sina skildringar.

Som ett debutarbete, alldeles oafsedt den forkun- skap man har om fiirfattarinnans f orhlillanden, hvilka i och for sig gbra hennes bok till nlgot rent f6rvAnans- v#rdt, utgor wVid svaltgr~nsenw ett arbete af afgjord bctydenhet. Med f6rmSgan af god miljoskildring for- enar ferfattarinnan en skarp psykologisk blick, per- sonerna i hennes bok a.ro i h6g grad lefvande och vkrkliga, de tala och handla just sd som de mlste p l grund af sina inre betingelser. Till verklig dramastisk kraft och gripande patos hbjer sig understundom Maria Sandels berattarekonst, shorn . i den i forsta novellen i samlingen rned fbrfarande och gripande realism gjorda skildringen af Agdas sista kamp med lifvet och far lifvet - det barns lif, som hon skall foda.

Vid sidan a t skildringar at en dylik styrka koinmer va1 understundom en viss naivitet i uttryckssatt och ordval till synes, men i sin helhet Bro de s m l no- vellerna mlirkvardigt jamnt och sakert skrifna. Vackra och rorande i sin omedelbara innerlighet och tillgif- venhetskanslrt Bro ber&ttelserna ~ N a r en uuge skulle ur boetr och ,Hans lilla lamm w . ~Uteliggarer , en skild- ring af helt annan art, star kanske i sin realistiska enabbmhlning rent litterart sedt hogst bland samlin- gens noveller, och har kornmer i all synnerhet for- f attarinnans goda psykologiska blick fram. Busen

nade, liksom skildringen af huru de sedan g& hvar och en St sitt hAll - utan sorg eller saknad, vittnar om en psykologiskt riktig uppfattning fri £ran sentimentalitet. I berhttelsen %Bland Malstr6mmens hvirflari snuddar fiirfattarinnan vid ett af de problem, som niirinast rora vid sjalfva kiirnan a£ proletariatets nod och eliinde - de barns tillblifvelse, f6r hvilka det icke finns brod, icke klader, icke rum, dgrf6r att det icke riicker till - af hvad fattigdoinea har att gifva - for dem, som redan finnas. I stor Angest kolnmer Ida Rodin till sin .losniug. Forfattarinnan lhter icke for. sin del skuggan af etk tvifvel falla p& det af samb'llllet fast-

'

slagua rattsbegreppets riktighet, men hon lBteF Ida efter en genomkampad ksmp lugnt och fast gifva sin van det svar, som stBr i strid med detta rattsbegrepp. Att forfattarinnan hlir rBr vid ett socialt problem; som hon ph grund af sin inghende kannedom om noden och elandet omkring sig, pB ett alldeles sarskildt satt gjort sig fortrogen med, lhter sig icke betviflas. Gripande verkar berattelsen i sin dystra innebord.

Lycklig den som lyckan f Ar r och r Brudkllidningenr aro ljusa och vackra taflor, hvilka befasta intrycket a£ .

den &istan naivt ljusa optimism som, trots allt, tyckes vara fiirfattarinnans. Om den i nagon mAn for- sva.gar styrkau af det intryck hennes skildringar i sin helhet gifva, gliider man sig dock ofver den for forfattarinnam egen skull och lifven for den varlds, hon skildrar, ty detta &r nog, djupast taget, just proletariatets annars besittnings- och egendomslasa med- . lemmars tillhorighet, denna f6rmAga att oreflekteradt och - man skulle kunna siiga - lyckligt latt- sinnigt gladjas At en dags eller stunds fbrbilttrade for- hA-llanden. I detta ligger deras ofvertag bfver lifvet.

Om Ma.ria Sandels egna forh&llanden berattar Ce- cilia ~ i l 6 w niigot i sin anmalan pS bokens piirrn. Mera skulle kuuna vara att fijrtfilja om heune, - en del laser man sig till genom hennes bok. BBde for bokens egen skull och fijr den bekantskap den f6rmedlar med forfattarinnan ar den vgrd att lasas .och blifva kand af m%nga. E. I.-N.

Notiser. Kvinnligt polisbitriide har varit. ett inom detektiv- polisen i Goteborg ofta Aterkommande onskemA1, som nu Ater blifvit aktuellt, dB nyligen en prostituerad kvinna i arre~tlokalen sokt ta sig a£ daga med sublimat. Che-

Huslig ekono~ni som folkskoleiimne.. Hos folkskole- fen for detektiva polieen har nu ingbtt med ett forslag styrelsen har motion vackts om inrattande af obligato- till anstillande af ett kvinnligt polisbitrade, som skulle riska kurser i huslig ekonomi for flickor iid Goteborgs st& till disposition vid visitationer o. d. hvilken tid pA folkskolor. dygnet som hiilst.

En lnndviimiiig. Stadsfullrniiktige i Stromstad har beslutat upplAta sin lokal bt foreningens for lwinnnns

a en. politiska rostriitt samniantr"d

Hvita bnndets ~wsberiittclse. A f foreningens nu fore- li,ggande Araberattelse framgar, att under det g h g n a ar- betsgret en betydligt storre okning a11 under, iiKgot fBre- gdende dr bAde med afseende R lolrnlforeningarnes nntal soni medlemmarnes numeriir knn konstaterhs.

Nya foreningar hafva bildats i Arboga, BorRs, Varberg, Skofde, Kristinehamn, Uddevalla, ii'alkoping och Nykoping af froken A . Symonds Ohlin; i Viixjo, Oskarshamn, Jon- koping, Romfartuna och Krylbo af frru Emma Wretlind ; i Stromsmzd, Rracke och I-Iismofors-I<rokom af f ru Bertha Rosengren; i Bollniis af fru ~ i l d n ' Sjogren; i Kiruna, den forsta foreningen i Lnppland, af fru Anna Preinitz; i Barkilkra-Forslijf af frolten Agnes Roeander; i Bncke at' froken Stina Snlllin och i Hagnstrom a£ frolreii G. Sa- meliua. Summa 21 fijreningar hafva bildats under det gAngna arbetsAret.

Medlemsantalet har vuxit frHn 3,225 Eorra firet till 4,657 enligt insanda rapporter i Hr, sAl.unda en okning a£ 1,432 medlemmar i 74 arbetande foreningar.

Kvin~llign kontorist- och expeditf6aeiiinge1r i Stock- holm. PB gruud af den diskussion, sorn under rubriken ~kontoristeruns misBrs under en tid pAgAtt i en af huf- vudstadens. storre dagliga tidningar, har kvinnliga konto- rid- och expeditforeningen i Stockholm pA eti; mote stiillt under de11at.t de uppmaningar, sorn framkomniit till om- bildande af foreningen, i syfte att densamma endast skulle komma att 0mfatt.a den kAr, sorn for narvarande utgor majoriteteii, namligen kon toristerna. Sammantriidet, sorn var besokt af cirka 150 'medlemmar, holls under ordFo- randeskap af froken MathiIda Lindgren.:

De Qsyftade artikl.arna foredrogos i utdrag, hvarpd froknarim W. Ulrich och A. Theorell hollo inlednings- anforanden. D#ri lamnades en redogorelse for de grnn- der, hvarpi man organiserat en for de tvA kirerna gemen- snm forening. ' Denna hade bildats ph initiativ af Fredrika Bremer- forbundet, sorn helt visst efter foregbende.grundliga ut- redningar komniit till det resultat., att ett gemensamt omhandertagande af inom handelsviirlden anstallda kvin- nors intressea, ~ku l l e gifva denna sammanslutning olrad moralisk kraft och rikare ~utveclrliagsniiijliglieter genom centralisering a£ kvinnans insats i . affarslifvet ifrgn dess allra enklaste till dess mest komplicerade form.

En af foreningens storsts uppgifter 5r ntt Isefriim ja medlemmarnks fortsatta utbildning, hvilken rnlngen gAng g8r i riktning frSn den ena yrkesgrenen till den andrcz. Huru skall min kunnn tiinka sig, spordes det, att en forening, sorn icke omfattar. bbcla kkerna, skall kunna

. sitta inne med den hiirtill hehijfliga erfarenheten? En forening af koiitorister, son1 icke upptager i sig l~varken erfarenhet eller inverkan a£ sj iilfva utforsaljningsarbetet, kan viil aldrig bli den au'ktoritet, menade frolten Theo- rell, sorn skall representera D nffiirskvinnan)). Den sannn affarskvinnan utgdr Iattare ur expediternas an kontorister= nas led.

Efter en liflig diskn.ssion beslot fiireningeu ntt gijra foljande uttalande. '

. '

.: ' . . - . . . . .. . . -

~I<vinnligrz kontorist- och expeditforellingells mecllem- mar, samlade till talrikt mote, uttn1a.r. pK grund af hvad porn under diskussionen framkommit en bestiimd protest mot det forslag till delning sf foreningen, son? framkom- amit i desva ar t iklar .~

Huad l:stai, mt~jblomman iabringnt. Enligt den redogorelse sorn nu i G.oteborg afliimnats for 1 : sh ma,jblom- mans riksforbunds ;rerltsam het ' 1908, besthr riksforbundet af 157 lolralkommitt~er, hvilka f rr'ln centralkommitten i Goteborg relrvirerat sammanlagdt 1,435,720 blommor, a£ hvillra 1,265,090 sKlts och Iiimnat en nettobehhllning af lzr. 130,907: 22. Hela cletta belopp har enligt stadgnrna anv8aclts till belr5.myande af tuberkulosen, fast p i olilta siitt, sRsom: bildande af fonder till tuberkulosanstalt till sommarsanatorier, till sonimnrkolonier, till understodjande af ensltild sjukling, till h j d p At medellosa lunglidande, till understod i t redan befi~ltliga hviloheni ocli anstalter, till diupens~rverltsamhet, till snnatorieuppeh8.11 for barn och vuxnn, till ))nijolk At barn i ett hem, dMr modern 11ar tuberkulos~ (Mariefred), till spridande af lungsots- broschyrer, till utbildande af sjukskoterska fljr lungsik- tiga, till uppforande af tuberkulossjukstuga o. s. v.

13estriiffande insamlingens resultkt kommcr 'naturligtvis hufvuclstaden framst med kr. 1.9,006: 92. Liigsta beloppet, kr. 17: 90. har insa~nlats vid HAlahults sana- torium.

Folkskolnil som bottenskola. Stockholms Iiiraresiillsknp hade pA forra lordagen sanimantriicle pA Haniburger bors, hvnrvid frAgan om folkskolan sorn bottenskola diskuterades.

Inledare var doktor Nils Hojer. Tal, pApekade, hu- .rusom denna frAga var af icke blott pedagogisk, u t m iifven af religiijs och social art. Vidare redogjorde han for frigans liige allt sedan Cornelii dagar och till narvarande ticl, s'amt huru cle, eom framfort forslnget, hittills allt for mycket fiist sig vid de socials synpunkterna. For egen del var inledaren synipatisk for tan ken'pA folkskolnn; sorn bobtenekola.

Nilsta talare, lelitor Waern, oppoaerade sig mot in- ledarens mening, namligen folkskolan sorn bottenskola i den form, sorn hall uppfattade det, namligen att real- skolans tre 15gsh klasscr skulle ersiit-tas af folkalrolans tre hogsta. Denna Asikt motiverade han bl. a. diirmed, att en siidan treklassig realskola nodvandigt mhste blifva enspr&lcig, hvillret vore kulturellt ofordelaktigt. .

Rektor Ortenblad betouade de minga svfirigheter, sorn skulle komma att yppa sig vid tankens genomforande:

Mot tan ken talade vidare lektor Sahlin, hufvudsalc- ligen af pedagogiska skal. Tal. papekade af ven, hurus0.m exempel frAn Schweiz . icke talade till formiin for denna sak. Niista yttrande holls a£ lektor Ottelin, hvilken stallde sig sardeles entusiastisk till tanken pa folkskolan sorn bottenskola, ehuru afven han val insilg de stora hindren fijr fr8gins realiserande. Darpii holl lektor Waern annu ett anforande, hvari han ieplikerade foregkende talare. och framholl hurusom tillrilcklig sthndscirkulation redan nu vore for handen.

For forslaget uttalade sig vidare adjunkten Winell, under det adjnnkternn Rabe, Planck ocli Lindblom yttrncle sig emot detsammn.

1 FRAGOR o c ~ SVAR. Bikupan, 21 Klarabergsgatan 21. I Hvar kan man prenumerera pd Dagny?

I landets alla postanstalter och boklhdor kan man besttllla huru m h g a ex. som helst.

Svenskcc f.t*zc?zti~nrn~r.sctr*lietcz~~~ : Hem va f da Gar diner, Nationaldrakter, Eraderier, stickade och vir kade arbeten, glodritade artiklar, trasniderier, Dockor iampskarmar, Barnklader, Forkladen, hlossor, Askar ned modeller for ,baby,-utstyrslar, Lappskor m. m.

Skall man alltid ~renumerera ti dessa stiillen? pp --

Ja, ifall man 6nskar ends& 1, 2, 3 e l k 4 ex. skall man alltid gara det.

Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor? Da&yv postprenurnorations- och boklhdspris tlr kr. 4: 50 far I/,, 2: 60 far '1, och 1: 25 far '1, ftr Bestdlningar mottagas pB ~inneutst~rslar oc1.l slla

lags .fruntimlliersar~~eten. Markning ined broderi

ch black utfores. Broderade remsor. Knyppladc och virkade Spetsar finnas p i lager. Rekvisitionsr frhn. la~~clsorten especlieras skynd-

Hvilka villkor erhdlla prenumeran fsam lare d Dagny ? Den, som samlar minet 5 prenumeranter, erhilller en provision af kr. 1: - far hvarj'e helirs-, 50 are far hvarje hdfArs- och 20 Ore far hvarje k~art~aleprenumerant.

Huru skall man fiirfara f6r. denna provisions er-

sam t och. oinsorgs.l:'ull t. Allm. Tel. 5,l. 65. Sedan man samlat minst 5 prenumeranter, ghr man tillvlga .pA ett af faljande siitt:

1) Antinoen: Genom insilndrtndet a£ prenumerationsafniften ' rned ifdrag af provisionen bestiilier man det belkfliga

antalet ex. (hur mRnaa som helst, men alltid minst 5) direkt Nyheter i bokhandeln: frlln uagnya exp., ~kckho lm , som under saml=ens adress

i ett och samma paket eiinder alla bestallda ex. Samlaren .. har dft att ombestlrja utdelningen till de sarnla.de pru-

numeranterna. 2) Eller: Man prenumererar II narm~ate postkotltor (ej an-

norstildes) f6r de snmlecie prennmcrsnterna, dotha under hvars och ens adress, begar postens kvit.to A smntliga er- lagds afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, clil vi orngtiende pr postan\-isning sander enn~lnren den stndga.de provioionen.

Rlara. 131-1 beriitte~se frHn t.icien for W~ldenserfCirPol jelsernn af B. U h a n . Bern yndigad of ver- siUtning af E. 1Ville'n.- H.lift. 1 kr., lsnrt. 1: 25, klotb. 1: 50. .

Julgranen. Betralttelse for barnen vid en julgrrtasfest. AE 1V. E. 0. HHft. 10 ore.

Renen p i Gripsholms slott. I311 F ~ , V R nf kyrkoherclc Awt. Plcnh- berg. Hiift. 8 ore.

Bibliska tids- och stridsfrilgor, 1ltgiha at' profcssol~i, teol. c1:r Ad. liXmoclin: 'VI. Den bibliska religionens

egendomlighet :~f D:r C'onmcl con Om?li, teol. professor i Basel. Bemynd. cf \rere. Hiift. 50 ore.

TrII. Kristendomen och den ur- kr istna forsamlingens bibel af prof., teol. d r A. 1.0lmodin. I c~istributio~i. Hlift. 50 ore.

Francois Coillard. Kontnrer och frngmcnt nf A-c v. K. Med 23 illiistrntioiier.ocl-I en 1;arta. I clistribntivn. HW,. 1: 75.

Herrens namn. 'IitlHgrning ofver 3 Mos. 24: 11-16, 23 a£ ltyrko- herde PI.. IZmmarstcn. Priv 10 6rg.

Slagen och dock segrare. 1311 be- riittelse Frhn Konstanz och Boll- men. Af D. dcock , f6rfattnr- innx ti!! nDe spnnslta Brtidernan m. fl. Oiversiittning af A-i-e. Forstn delen: hilft. 1: 50, knrt. 1: 75, klotb. 2 kr. Antlra tlclerl : 11Rfl.. 2: 25, knrt 2: 75, .I;lotb. 3 Itr.

Hindukvinnor. A £ Jolhanne Blcmc9z- fcIj!t. Ofvcrsii ttning nf 1cZa Gmn- prst. Hiift. 1 kr., kart. 1: 2 5

Skall jag taga vara p l min broder? Sj0manst~~issionsf6redra.g nf pastor l? G. Tegner. 10 ore.

Ridsherrens hustru. En ber%ttclse om reformationens inf6rande i clen fria riksstnden Liibeck af ill. Riidigcv. ])el I: hfift.. 1 kr., kart. 1: 50, 1tlot.b. 1: 73. Dcd 11: hiift. 1 kr., kart. 1: 50, klotb. 135.

D Dar g& skeppen . . . D nf C'. H. Spyyeon. Rwft. 10 ore.

Nvar, och fill hvilket pris kan man nummervis losa Dapny 3

I stiitlernas tidningskontor och cigarraffarer eamt Iios Cag- nys korn~nissioniirer i landsorten. Pris 10 are pr l!ummer.

Alla slirifvelser ri irande expeditionen adresseras:

DAGNYS EXFEDITION, STOCKHOLM.

Vfarda hyn? u NG PLICRA, eom genomghi 8 klnssigt l~roverk och dareft e

handelsinstitut, lued vacker hnnc stil, kiinnig i engel~ka och stenc grafi, u ~ e d 2-hrig bnnkpraktik, st ker plnts i hufvudstaclen A assu ransbol:igs- eller ann:l t kontor Svnr till nOmby te l9OSn, G61eborg A ft.onl~lac1, Gotcborg.

ed hygienisk Crbrne ~Amoureusen. ncla rnecllet nlt f:pt hvit, fraiche :h elnslisk hod. Borttager pA )rt tid nii.srodmd, finnar, fr8knnr, dormar, porrnaskar, sollsrfi.nn:t, mlror, den roclaete hucl l~l i r h i t , :h innelddler clensammn inga for

Evang. Posterlands-Stiftelsens Porlags-Expedition, Stockholm 3.

PTJIITS scikes n u eller p i nyAn som slajrll#rarinna for sinne:

sl6n eller epileptiska b:wn (spec ellt i goss-dojcl) eller ock soin b trade fit fiSrest8ndarinna vid dy anstalt. Cioh ref. iinnas. Sva m8rkt nG.n, till Vilhelmshdjd, Vil nalno.

Tillhanclnh6lles for 3 o. 5 kr. pr burk 110s sj~ikgyn~nnst Anna U7ill- mark, Brnhegntnn 3, Allm. Tel. 213 23. 1Eiks. 123 10. Till lni~ds- orten tnot postfiirskott..

L ~ . I R I N N A rinslrnr plats i fx- milj clen 10 dm.-10 febr. 1909.

i r afvetl villig c1elt:iga i husliga g6romRI. Svar till nT. C.D, ]<ti. ping, 11. r.

London. I b i l d ~ l engelsk f'nlnilj mottngas iinne fliclror i innckordering. oderat pris. Niirmsre rnecldelnr .ijken Karols Widell, 3Iarstrancl.

E N .'(;'KG DAM, VRII att ensam skijtn kontorsgorom!~l, onsliar

plats i Uppsaln eller Sto(:kl~~olm. svnr fill nSm8 16neansprfik D, 8111s~. Tidningskontoret, 'Uppsala.

A.=B. Nyn BIB Hand, L EDIGA PL A TSER. lr~tssijkawLe fd s i m amonscr i?k/orrla i --

tgny fiir haljua priset eller 7 ore pr nun.) -- 9ILDAD FLICKB ijuskar mot ) fritt vivre liornn~n' till gocl, d i g I'at~~ilj, helst pA etorre Innclt- aenc1o.m eller herregbrd, som hjB111 11 siillskap. H:ar genonlght t 1111s- ,llsskola Br lifven villig under- 3% i n~nsik, om s.S, ijnskas. Svm 1 nJnnuari 1909~, Skiifde, 11. r.

B ILDAD'L' fruntimmcr (llelst 1111 silt.), i Alder 30 h 40 hr, oc

son varmt intresserar sig far un: clom, erhhller plats 1 nliutk. dec ecSsom forestl~darinna far Kror ~~rinsessnn Viktorias tidogsheln Knrlskrona. Viclare upplysninga~ l'redrika-Bretner-Fdrbundet, Stock holm.

N LIG gymi~astikdireklijr, KV1 tnecl " utm. betyg och rek., so- ker plgts i fnmilj eller hos iMre clam. Ar frisk, stark, glad ocb mnsik. ealnt gii.rnn d i g hjiilpn till med litet af hvarje. NAgon ereiitt- ning onskviird. Svxr : ~Kvinnlig Gyinnautikdirektdrn., J6nkoping, pr.

' U G F ~ ) ~ % E S T ~ N D ~ \ L ~ I L \ T N E - ~ ~ ~ ~ S H i sktningsviirclt hem tinskns a£ fullt kompetent clam mecl cle basta rek. och ref. Skicklig i mnt- lagning, in! resseracl qch van vid el t hems skdtnnde. Sv:w till >Hem- trefnacla, Ssenska D~gblac1et.s esp.

och otriga Afpassade mattor, shorn S m y r n a, A r g a m a n,' KOS- Orienfaliska fl.attor tnos, R a d i u m , Axminster , K i d d e r m i n s t h r ; R o c k n i i n s t e r , s- ------.---------------- v e 1; e t, B r u s& l m, tl, i alla kvalitder och storlekar : : - : : i :

Engelska M a g a s i n e t - Drottninggatan 3 1

N yheter for saisonen gF i stort urval.

Billiga priser i Pelsvaruaff4iren, Drottninggatan 86. Riks. 28 40. Allm. 52 08. .

D. Forssells Sltner 8 t o Eftr. H. 8. 8. - - - -- - - -- - -

Fanny Josephsons Byra - 4 .Bfblioteksgatan 4 -

Allm.Tel.4059. ' Rikst. 105 74. Fiirmedlar fastighetsfdrs%ljningar, aff#rs6fverl&elser m. n:i. Uthvr ~ntibl. och 01ni)bl. rum. vhingar, +ff~rsloknler & so~nmarntijen.

Lrontovsticl 1i2. 10-4. ~nskaffar inackorderingar. -

Brannskador. Liksom i frhga o111 IiggsHr, tryck

11: 111: bel16fs det endast en endct rang anvanda Salubrin mot brann- skada p% s l t t so111 i bruksanvis- ningen ~neddelas, ftir ntt dot skall koirrina att r8knas soni en nod- v#iidighetsartikel. Salubrin tillllan- dahilles i Parfy in-, Speceri- och FBrgafflrer. Partilager hos Geijer & C:O, S t o ~ k h o l l ~ ~

DRGL AR frfin landets f6rnlinsta fabrilrer s~ljcls mot er-

aggande af 4 Y f priset strax ~ c h sedan 12 % O i 8hvarje fdjande kvnrtal under 2 I r saint

P I ANINON mot 4 % strax och 8 % i hvarje. kr'artal

under 3 Ar. h'ataloger och nsrrnare upplys-

ningar erhAllas mot 20 6re i,frim.

P. 0. AKERLUND, Stromsbro.

M E D E L ~ L D . . eller &ldre dam, ekonom. oberoende, son1 frjr

jn~sesidig hemtrefnad vill Btaga lig vWrdinneskap och dela kostna- ie r~m ftir geiqensamt hem mecl ~tilla. och bemkiir herre torde till D:~gnys esp. insanda ntftirligt svar nRr1it ~Industrichef D .

BAlWSKOTERS1.d. En duglig oc?~ orden tlig barnskoterskaer-

IiRller plats ftir fir f r h och med :1en 1 nasta nov. Svar med npp- gift om loneanspr8k, betyg m. 11.1. till fra E. I.jnn,ngren, Lilm6gnt:m 74, Giiteborg. -- - Lediga platser

inom alla omrdden af for kvin- nor lampliqt arbete annonseras fordelnktigast i Dngny, hvilken, 3om tidning for svenska kvinno- rorelsen; torde erhAlla den mest vidstrQckta spridning lnadet rundt.

Wodenstamska

Slijd- oeh HushBllssRolen, . Hudiksvall. .

Husll~oderskurs. Skolkiiksl8rfirin- nekurs. HlojdlSirarinnekurs. .

Nyjt t ! .T.J(IE ?*bclt,anc3ih y m ed ga.lvanisk elektrisk spparat mot h8raf fall. \:id starkt hhraffall 1111-

dersokes hiret mikroskopiskt aF Lakare-specidist och s d ~ n etaller diagnosen. Fru 35. von:Mickwitx, Gainla Kungsholmsbrogatnn 32.

Tel. Brnnkeb. 34 41;

Ul lgarn, Svenslrt ocli Engclsk t far hand- och mnskinstickning' saint till vitfnad, Hamburgergarn, Zefir- och ICaster- garn, Carmen-, Tua- och Andalusia- garn till Schalar. Oblekt, 13lekt och Crdmeftirgadt Fiskegarn till Gnrdiner, Glansgarn, .Mat tvarp, Wntlskedar och finare Vitfskedsr, d l t till Iiigsta priser i

Rxel Hindersons Garnbod, Hiitorget 13.

Har ni inte h n u . sett den pitenterade

8% begar genast en illustrerad priskurant f r h

Per ~ r o m s Mall. Uarhstads 1. 1. Miister-Ssmuelsg. 34, Stockholm. OBS.! Snngen saljes tlfven ge-

noin nlla ffirstklassiga sang- och s#ngklRdcs:~ ff3rcr.

Y L L E K L ~ D N I N G A R i afpass:lJe bi- t:ir 7 m. Vacker svart, b15, brnn

ell. grh, estra god '1,-ylle dulrrdie- viot, 70 cm. brad, erhblles till endast 4,G5. OBS.! 1,000-tnls Irliid- ningnr saljas af detta tyg Asligen. Eluslifstyg 2'/? in. Vacker, randig eller rutig velourflanell, 70 cm. bred, ti11 1,40. 'hgas 7 bitar, lam- nas den 8:de gratis. Otto Oskar- son, G:a l<ungsholmsbrogatan 23 A, Stockholm.

"Cam.pania9' Instickade svarta breda rander pA g r i fond!

Succ)s-Kjolen ' I . Succks-Blusar "BrabantT' Spachtel med Tyll-

foder ! . leia ant sits.

Pris .14: 50. Postfijrsa~~d:~ om f r a y llngd och midjebredd

uppgifv.:~.

Fenomenalt pris : - 12 kr. . .

. l h s ~ t ; ~ d e juiklapp ! . Postforsandes om hals-

och brostvidh rneddclas

Ett kaffes arom mw IIr. till stor del beroonde pii konstruktionen af de maskiner, $b hvilk d e t Sir rostadt-, ju Mttre maskinor man anvhtl'er vid rostningel- rtesto tnera fullkornligt utvecklas aromen, under det a h ohitlsosamn\ amnen afliigsnas.

Karlbergs Specialblandning ii k.50 pr kg. bestHr a£ flera adla lcaffesorter sarnmanblandade snmt rostas pH a~ tidens ftirnamsta rostningsmaskin i eget forstklassigt rosteri. : OBS.! Renaste smak, h6gsta nrom samt mest orntyckta lraff

i n~arknaden. l'ill h d s o r t e n mot efterkraf. Mastea-Samuelsgatan 10,

Ka We Karlberg (t~tirnet nf Norrlnndsg.) KafCeaff&r En gros & en Detail.

Fredrika- Bremer- Forbundet : Drottninggatan 54. .. Rikstel. 27 62. Fclrbundets byrtl tippen 11-4. Allm. tel. 48 16.

Fredrika-Bremer-For6undets SjukskGterskeby&: Tunnelgatan 25. . . ~ i k s t k . $8 98.

'

Allm. tol. 82 11. ' '

. Dagens nummer innehbller :

Prenumeration a Dagny sker ntirmaste postanstalt (Tid = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. -