SlocUwlm, Gernandta Soktr.-Aktieb.

Fredagen den 31 oktober 1890. N:r 44 (150) A n n o n s p r i s :

35 ö r e p r p e t i t r a d (10 s lafvelser) . F ö r » P l a t s s ö k a n d e - o c h ' L e d i g a p l a t s e r -

25 ö r e . U t l ä n d s k a a n n o n s e r 70 ö r e p r p e t i t r a d .

y | | ag läste för några iNl veckor sedan i Idun * " följande ord: »Att Idun gärna för sin stora läsekrets framställer bil­den af en ädel kvinna, vet jag mycket väl; men det är mig nogsamt be­kant, att den vill hafva sina bilder tydligt och väl utförda, hvarför det är med tvekan den oöf-vade pennan vågar försö­ket att teckna en sådan». Dessa ord runno mig i minnet, just som jag var i begrepp att försöka teckna en enkel ram om­kring närstående porträtt, och som sagda ord full­komligt uttrycka, hvad jag själf känner härvid­lag, ber jag »Max» om tillåtelse att få låna de­samma och på så sätt förutskicka ett slags ur­säkt öfver bristerna i teck­ningen.

Den kvinna, hvars bild vi i dag se på Iduns för­sta sida, är måhända för Stockholmsborna obekant, icke så för rikets andra stad, där hon lefver och verkar med en aldrig trött­nande själfuppoffring och människokärlek.

1865 den 2 november öppnades i Göteborg en hushållsskola för fattiga flickor, hvars förestånda­rinna blef fröken Amalia

T i d n i n g e n kos t a r endast I kr. för kvartalet, med Iduns- Mode- och Mönstertidning

I kr. 65 öre; pos t a rvode t i nbe räknad t .

Redaktör och utgifvare: F R I T H I O F H E L L B E R G .

Träffas ä b y r ä n k l . 9—10

A l l m . T e l e f . 8 1 4 7 .

T J t f r i f n i n g r s t i d : h v a r j e h e l g f r i f r e d a g .

Lösnummerpris: 15 öre (vid komple t t e r inga r ) .

3:dje årg. B y r å : *—

H a m n g a t a n 1 6 , 2*/j t r . (midt för Kungs t rädgården . )

P i e n u m e r a t i o n s k e r i landsorten &^post-a n s t a l t , i Stockholm h o s r e d a k t i o n e n .

Arfvidson. Att föra den­na skola framåt blef nu hennes lifsuppgift, och att hon lyckats, öfver all förväntan lyckats däri, tror jag vi litet hvar, som haft tillfälle se, hvilket mönsterhem praktiska hus­hållsskolan är, med tack­samhet erkänna. Med tacksamhet, när man tän­ker på, huru välsignelse-rikt det varit både för samhället och den enskilde att så mycken arbetskraft tillvaratagits och kommit till sin rätt.

Jag nämnde fattiga flic­kor. I första början af skolans verksamhet var det också nästan endast döttrar af Göteborgs fat­tigare arbetarefamiljer, som där intogos. Flic­kor, som eljes till en stor del skulle hamnat på fa­brikerna, emedan någon husmor väl näppeligen skulle velat ha besvär med att inöfva dessa vid ett ordnadt lif ovana och med de enklaste hushålls-göromål fullkomligt okun­niga unga flickor. Detta blef nu fröken Arfvidsons uppgift, och med en energi, som aldrig sviktat, ett tålamod, som aldrig bru­stit, har hon arbetat för sitt stora mål: att dana dugliga tjänarinnor och husmödrar.

A m a l i a A r f v i d s o n .

A t t v å g a t ä n k a t a n k e n u t , A t t e j p å v ä g e n s i g s j ä l f f ö r l o r a ,

D e t ä r d e t s v å r a , d e t ä r d e t s t o r a , A t t i c k e s t a n n a f ö r r ä n v i d s l u t .

p . f- J S T U R Z E N - J 3 E C K E R .

På dessa 25 år, som förflutit, sedan skolan öppnades, hafva nära 500 flickor utgått ur den­samma, rustade att själfva arbeta sig fram i lifvet. Och det är en stor lifsgärning Amalia Arfvidson kan blicka tillbaka på, att ha för­mått bibringa alla dessa flickor ej blott kärlek till arbetet, utan ock förmåga att kunna utföra det. Men hon anser sig dock ej ha gjort tillfylles med detta, utan hon söker ock efter bästa förmåga att dana deras karaktär, så att de måtte blifva gudfruktiga, samvetsgranna och rättrådiga människor, med sinnet stålsatt mot de frestelser, som kunna möta dem på deras väg, när de på egen hand skola ut i lifvet.

Den 2 november innevarande år firar fröken Arfvidson sitt 25-års jubileum med skolan, och mången med mig tänker nog den dagen med kärlek och tacksamhet på den afhållna husmo­dern i »skolan» samt minnes, med hvilken moderlig omsorg hon in i de minsta detaljer vakade öfver och med allvarlig stränghet, där så behöfdes, höll reda på sina »kära flickor».

Om »praktiska hushållsskolan», dess verk­samhet, framåtgående och utvidgning, liksom om den stora offervillighet, som bland Göte­borgs invånare alltid gjort sig gällande, när fråga varit om att understödja henne, kunde ännu mycket sägas. Dessa rader afse blott en enkel tacksamhetsgärd åt dess förestånda­rinna för god vakt.

Gamma/ elev.

En gammal, gammal historia...

e?^Jff'rån forna dagar, från gosseår

c?* jag gömmer ån på ett minne;

det talar stilla om sol och vår,

och blomdoft sluter det inne — —

Det var en gång, då jag sorglös sprang

i kapp med vinden till fjällen,

där vallhornslåten så muntert klang

från ljusan dag intill kvällen.

Ej ensam var jag l En flnhglt mö,

så täck och yster som bäcken,

jag förde med mig från fjäll och sjö

och bjöd syrener från häcken.

Ett härligt lifl Och i ögon blå

stod klart och tydligen skrifvet,

att hon höll af mig en smula då —

om ej det räckte för lifvet!

Hon kunde somna ibland så varm,

så trött af leken och fröjden,

och drömma, lutad emot min arm,

om stjärneblossen i höjden.

Då var hon drottning, och jag var kung —

en kung i drömmarnes riken,

och skymning föll öfver hedens ljung,

och månen byggde i viken .. .

Det hände äfven minsann en gång,

jag stal en kyss eller tvänne,

men lärkan skvallrade sans fagon

•om hela stölden för henne.

•Och från den dagen hon ensam gick

och var så, skygg och så sluten,

och om jag kom — tvärt hon vingar fick

och flydde bort på minuten.

Så sommarn gick. Både l ch cd

snart skälfde nakna för vin ,

cl måste skiljas — en tår sig stal

ur ögat ned öfver kinden.

Jag fick en pressad »förgät mig ej»,

hon skulle aldrig mig glömma, —

i blåa ögon j.ag läste: *nej,

din bild skall trofast jag gömma!»

*

På snabba vingar i rastlös flykt

drog tiden fram öfver världen —

af vackra drömmar jag hade byggt

min lycka, långt ifrån färden.

Jag såg en koja — visst var den arm,

en skatt dock gömdes där inne —

det var en kårlek så djup och varm,

från unga dagar ett minne.

Men alltför snart fick jag lära mig,

hvad kvinnan älskar på jorden —

ej trofast kårlek, hon glömmer dig,

se'n väl hon hviskcd de orden:

TI Jag älskar dig!» — Nej, blott guldets glans,

juveler, sammet och siden

en kvinna tillber — med nycker, dans

jördrifver sedan hon tiden.

En kväll vi träffades på en bal —

för ett par år sedan var det —

vi dansade omkring bonad, sed,

i yra ringar så bar- det.

Jag förde henne vid valsens slut

från flärd och kvalm i salongen

en liten stund i det fria ut

att andas luft på balkongen.

Jag vet ej hoarför, men så min arm

kring hennes midja jag lade,

och med en blick, som var ljus och varm,

hur kär hon var mig, jag sade.

Då log hon, ej som i gångna år,

med sol och vår i sitt öga —

hon log så bittert, och tyst en tår

jag kindens rosor såg löga.

Se'n smög hon sakta sig ur min famn

och sänkte pannan i handen —

hon glömt sin kärlek —• hon glömt mitt namn,

och brustna voro nu banden. ..

Då bjöd jag henne på nytt min arm,

vi trådde in i salongen

till balens nöje och yra larm

från nattens frid på balkongen — — —

Du stackars hjärta, som svek din tro

från lifvets solljusa vårar,

säg, fann du nån'sin i lifvet ro,

säg, sörjde du ej i tårar-,

emedan djupt i ditt unga bröst

ett minne lefde från fjällen,

emedan hjärtat blott ägde höst

vid' brasans flarn ma från hällen?

Daniel Fallström.

Viss procent af affärens af kastning "åt arbetstagande

kvinnor! enna sats ha r helt nyligen i pressen

förts å bane i bref från en korrespon­dent i utlandet.

Brefskrifvaren berättar, att han besökt en mönsterfabrik och af dennes egare erhållit de mest intressanta meddelanden. De kvin­nor, som, emot en ringa, bestämd aflöning, skulle uppfinna nya mönster, gjorde detta mycket intresselöst och upprepade sig ide­ligen själfva.

Fabriksegaren misströstade redan om sin affärs fortgång i publikens ynnest, då en tanke rann upp i hans hjärna. Denna tan­ke realiserades såmedels, att han tillkänna-gaf, att kvinnorna skulle, utom den vanliga, bestämda lönen, enhålla viss procent i af­färens afkastning kvartalsvis, allt beroende på visadt nit och skicklighet.

Och, berättar han, det var ett sällsamt ögonblick att bli vittne till deras förtjusning vid den första utdelningen. De inkommo med den vanliga, trötta minen, vissa om att löftet, som förut gifvits, men ej hållits, äfven denna gång skulle gå om intet; — men när de så hade penningarne i sina händer, ömsom skrattade och ömsom gräto de af glädje, liksom barn, försäkrande, att så mycket penningar hade ej på en gång funnits i det tarfliga hemmet.

De mest storartade framsteg i uppfin­ningsförmåga, skicklighet, flit och ihärdighet gjordes sedermera, hela fabriken höjdes, och det konstaterades, att en kvinna, som åtnjöt procent af fabrikens inkomst, var i stånd att bringa ett nyss eländigt hem in i ett efter förhållandena godt välstånd. Äfven som gift hade hon samma rättighet.

Så långt korrespondenten, som meddelat detta i afsikt, att vederbörande i vårt eget land ville, om möjligt, äfven härstädes söka vidtaga anordningar i samma riktning.

Se vi oss här hemma omkring här och där, så finna vi visserligen, att idéen del­vis ej är alldeles ny. Våra kvinliga biträ­den t. ex. i de större manufakturaffärerna erhålla i särskilda fall viss procent af hvad de sälja. Den, som skrifver dessa rader, känner personligen en kvinna i manufak­turaffär med dylik förmån, förutom den fixa lönen.

Äfven i andra branscher torde dylika fall finnas, men tvifvelsutan återstår oänd­ligt mycket att göra i denna fråga, som, därest den rätt fattas och tillämpas, skall bidraga till att fylla klyftan emellan ar-betsgifvare och arbetstagare, samtidigt som grunden lägges till ett allmännare social! välstånd och till ett lefnadsmodigt arbete, som mer och mer förenas i gemensamt in­tresse ; sist, men icke minst, bör den kunna verka, att vi måhända komma till en tid, då kvinnan kan påräkna samma betalning som mannen för samma arbete, därest skickligheten är lika.

Ebon Hoi.

Några ord om lektyr. Kåseri af Karl Benzon.

Cf©f)m tycke o c n s m a k kan man icke dispu-tera — denna sentens är gammal som

gatan och förekommer i alla lands ordspråks-literatur. Den gamla satsen tål dock vid litet jämkning. »Evigt kan ej bli det gamla.» Smaken förändras, den så väl som allt annat under solen, den försämras och förädlas, ja, den inträder ofta i ett skede, som benämnes öfVerförfining. Och dessa tre stadier kunna iakttagas bredvid hvarandra på alla områden af det moderna samhällslifvet — surströmming, tryfferad fasan, Limburgerost — varieté-ku-pletter, Carmen, wagnerianska parodier — kistbref, Munkaczy, makartska färgorgier — o. s. v. i oändlighet.

Det finnes väl knappast något område, inom hvilket smaken vexlar mera betydligt än just inom lektyrens, förströelseläsningens, och intet område där smaken mera lätt råkar på af-vägar. Och denna missriktning iakttages ej endast hos hvad man kallar de lägre sam­hällsklasserna. Tjänstflickans kolportageroman i tunna gula tjugufemöreshäften med »pre­mier» af symaskiner, fotografialbum, oljetrycks-taflor, doffeltyger och nysilfverteskedar slukas ofta med begärlighet af husets unga dotter.

Då jag talar om lektyr, tänker jag natur­ligtvis hufvudsakligen på romanliteraturen. Diktsamlingarna få gudnås så visst hvila tämligen orörda, utom då man afdammar deras praktband och guldsnitt, eller då man öppnar dem för att afskrifva en strof på bak­sidan af ett gratulationskort. »Det är icke någon affär att trycka poesi», påstå herrar förläggare.

Hvad nu beträffar romaner, mötes man ännu ofta af en fördom med anor från den gamla goda tiden: det är skadligt för ung­dom att läsa romaner. Allt svårsmält är skadligt, därom äro läkarne öfverens, och denna åsikt eger äfven härvidlag sin tillämp­ning. Och äfven det lättsmälta kan medföra sina faror, om det njutes omåttligt. Det gäller därför att finna en medelväg.

Vår tids literära produktion är obestrid­ligen ymnig. Viktiga samhällsproblem debat­teras i romanform, historiens personligheter och tilldragelser framställas i lekande kåserier o. s. v.

Men i en enda och särdeles viktig riktning har den literära alstringsförmågan betänkligt slappats. Vår tids produktion af god ung-domsliteratur — eller rättare sagdt: läsning for ung och gammal — är ej, hvad den for­dom varit och nu möjligen kunde vara. Våra förfader i första och andra led hade lika riklig tillgång som vi till röfvareromaner och slipprigheter, men samtidigt frodades sund och gedigen literär alstring, som gladde så väl ung som gammal. Hvar äro väl nu en Walter Scott, en Hugo, en Dickens, ro. fl.? Hvar finnas de, som skrifva arbeten sådana som en Daniel Defoes Bobinson Crusoe eller en Ga­briel Ferry's Skogslöparen? Hvem skall efter vårt broderlands Topelius alstra något jäm­förligt med »Fältskärns berättelser»? Hvilka skola i vår egen literatur upptaga mantlarne efter en Emilie Carlén, en August Blanche, andra namn att förtiga?

Då jag nu nämnde ett par svenska namn, erinrar jag mig helt plötsligt, att svensk lektyr

snart torde komma att räknas till de ting, som varit. Hör efter i våra lånbibliotek! Ni kan där göra intressanta, men smärtsamma statistiska rön.

Jag har trott mig finna, att det i synnerhet är fyra utpräglade romantyper, som dominera inom förströelseläsningens område. Och då jag nu skisserar dessa typer, så anhåller jag förbindligast om tillgift hos dem af er, mina damer, hvilkas innersta känslor jag sårar.

Först ha vi Marlitt-typen. Hennes hjältar och hjältinnor tillhöra i allmänhet det borger­liga slaget. Hjälten är den förkroppsligade ädelheten, en sammanfattning af alla möjliga talanger. Till att börja med är han förälskad i en skön och talangfull kvinna med förhatlig karaktär samt utan spår af huslighet. Hjäl­tinnan nummer 2 är äfven hon skön, men hennes karaktär är idealistiskt upphöjd. Dess­utom är hon i själfva verket betydligt mera talangfull än den andra, och ingen annan kvinna förstår att så genialiskt som hon märka linne, excellera i patentstickning och inlägga surkål. Hon älskar hjälten i tysthet. Men den andra, den utvalda, hon föraktar honom, ända tills han erhållit en orden eller på något annat sätt höjt sig i societetens ögon. Men då är det för sent. Då vet hjälten, hvar han skall finna sin verkliga lycka. Den husliga afgår med segern. Linneskåpens, ylletröjornas och köksvetenskapens triumf är beseglad.

Sådana äro anrättningens huvudingredi­enser.

Nere i trakten af Firenze bor en dam vid namn Louise de la Ramée, känd under sig­naturen Ouida. Hennes talang är obestridlig, men hennes arbeten äro nästan alltjämt scha­blonmässiga.

Om Marlitts hjältar i allmänhet tillhöra det borgerliga slaget, så älskar Ouida däre­mot stora välvuxna karlar ur den engelska högaristokratien. Hennes romaner, som egent­ligen tyckas vara skrifna för boxare och cir­kusatleter, mottagas med förtjusning af dam­världen. Jag har tagit mig friheten att göra en koncentrerad parodi, som måhända mången med mig skall anse känneteckna Ouidas skrift-ställarskap:

Hjälten och hjältinnan ha på ett eller an­nat sätt råkat i en förtvinad belägenhet. Un­gefär följande dialog utspinner sig:

»Är du icke trött, min älskade?» »Trött? Jag! På Australiens slätter för­

följde jag under tjugufyra timmar en snabb-fotad känguru!»

»Är du fortfarande lika modig, du, min ljufve Herkules?»

»Modig? Jag! I Klippiga bergen höll jag, väpnad endast med en en tons cas, stången mot ett hundratal rasande Sioux-indianer!»

»Och du är icke hungrig eller törstig, du mitt lifs beherskare?»

»Hungrig? Jag! Törstig? Jag! På Sibi­riens ändlösa stepper lefde jag fyra dagar på två bröstkarameller och ett hälft kvarter gé-never!»

»Ja, jag tror, att du är stark, du min själs afgud.»

»Om jag är stark? I Madagaskars yppiga vegetation krossade jag med en boa constric-tor, som jag egenhändigt strypt, ryggraden på en rasande elefanthona!»

En romantyp som på det sista årtiondet tillvällat sig en dominerande plats inom vår öfversättningsliteratur är Molly Baimi jämte vederlikar. Receptet för anrättningen är un­gefär följande:

I ett magnifikt palats i engelska landsorten samlas ett hundratal damer och herrar (med betjäning) för att under ett par månader jaga, dinera etc. på den förnäme egarens bekostnad. Bland de manliga gästerna finnes en lord med

så eller så många tusen pund sterlings årlig inkomst. I denne äro alla damerna mer eller mindre betagna, men i synnerhet två: den ena skön, kall och majestätisk, den andra vacker, skämtsam och omedvetet (naturligtvis) kokett. Under räfjagter, middagsbjudningar, tedrickning, garden parties, baler, tableaux vi-vants och lawn tennis har intrigen hunnit så långt, att den sköna, kalla och majestätiska lider ett förkrosande nederlag, medan däremot den vackra, skämtsamma och (omedvetet) ko­ketta, sedan en yngre, merendels rödhårig officer några gånger trasslat hop härfvan, firar en lysande triumf. Sedan denna anrättning utspädts med toaletter från Worth i Paris, diamantkollierer, knäckta refben vid hinder-ridter, älskliga motton ur gamla romanser etc. etc. serveras den i sin egen sås och vinner i allmänhet bifall hos de konsumenter, som sätta värde på lättsmälta saker.

Den fjärde typen är den oförbränneliga bofromanen, hvars framtid sannolikt är tryg­gad, ända tills mänskligheten inträdt i det rena naturtillståndet. Jag vill ej uppehålla mig vid alla dessa falluckor, alla dessa un­derjordiska gångar, alla dessa betitlade skurkar och intelligenta detektiver, alla dessa hemliga fjädrar att trycka (märk väl: icke vrida) på. »Ännu är icke Rocambole död!» heter det någonstädes i ett arbete, som är typiskt för genren. Ännu är bofromanen icke död. Gift­svamparna frodas midt ibland de njutbara, och deras vegetation förkväfver de senares.

Den röda rosen. V e r k l i g h e t s b i l d a f Mox.

k a n sa t t dä r , dys t e r och e n s a m i s in tarfliga k a m m a r e , i u t a d öfver m a n u s k r i p t e t till öf-v e r s ä t t n i n g e n af e n f ransk r o m a n , e h u r u

h a n ej v a r n å g o n ö fversä t t a re ex p ro fes so . Högra h a n d e n nedskre f m e d säker , ko r r ek t och v å r d a d st i l de fraser , s o m det g a m l a sko l l ex ikone t s k ä n k t e h o n o m . I b l a n d lä t h a n dock p e n n a n falla, h a n ­d e n blef n e r v ö s , och h a n famlade efter ett kab i ­n e t t s p o r t r ä t t , in fa t tad t i r a m , h v a r v i d v a r fäs tad en p r e s s a d röd ros, s o m ä n n u icke h a d e g u l n a t . Allt v a r v å r s o l och li t för h o n o m , och d å h a n l idelseful l t m e d ö g o n e n s l u k a d e d e n kv in l iga bil­den , l i k som h a d e h a n för evigt ve la t ro t f a s t a d e n i s i t t h j ä r t a , och däref ter s å inner l ig t v a r m t t ryck te d e n till l ä p p a r n e , u t a n a t t k ä n n a t a g g a r n e me l l an b l a d e n , s å v a r det in te t tvifvel om, a t t h a n v a r k ä r och ä l s k a d e m e d den förs ta k ä r l e k e n s v a r m a och r e n a p a s s i o n . Det va r , som om h a n ve la t s ä g a : »Svik m i g a ldr ig . D u h a r min lycka i d in h a n d , m e n du ha r o c k s å m i n o lycka . Gör mig lyckl ig, ty j a g ser e n d a s t i dig m i t t lifs änge l !»

S å högg h a n å te r i l ex ikone t o c h s v e t t a d e s m e d det för h o n o m o v a n a o c h t i d s ö d a n d e a rbe te t , b a r a för a t t skaffa sig en t i l lökning i k a s s a n , för a t t t i l l f redss tä l la h e n n e s s e n a s t e ha l f fö r s t ådda ö n s k a n om et t b r i l j an t e r ad t h a l s s m y c k e , s o m fallit h e n n e i ö g o n e n o c h t i l l t a la t h e n n e , ty h a n s h j ä r t a n s kä r v a r fåfäng, m e n för h o n o m b l ä n d a n d e och omis t l ig .

Sva l t g jorde h a n till hä l f ten också , lefde p å torrskaffning och m a g e r kost , n e k a d e sig hva r j e nö je , hva r j e n y k o s t y m o c h m y c k e t a n n a t — al l t för de v ä l s i g n a d e p e n g a r n e s sku l l . N ä t t e r n a ige­n o m lys t e l a m p a n i h a n s k a m m a r e , och fliten täl jde i v a s s e n p ipor , h v i l k a d å för t iden s p e l a d e g läd je toner . Tänk , hv i lken hö jd af sa l ighe t a t t en gång få ega h e n n e he l och hå l l en , lefva ett f r idsamt och lyckl igt lif, s m e k a gu ldgu l a lockar , h v i l k a s s p ä d e ega re en v a c k e r dag sku l le r i d a r a n k a p å b ä s t a p a p p a s k n ä o c h r o s e n k i n d a d sp r in ­ga h o n o m i f amnen , i n n a n m a m m a h u n n i t gifva h o n o m v ä l k o m s t k y s s e n för a t t b l å s a b o r t m o l n e n p å h a n s p a n n a , ifall hva rdags l i fve t s b e k y m m e r i k a m p e n för t i l l va ron sku l l e k ä n n a s h o n o m för t unga och t r y c k a n d e . Arbe te t sku l le gå s o m en d a n s och h a n s kraf ter växa , fami l jens v ä l s t å n d ö k a s o c h h a n s lefnads afton förgyl las af l y c k a n s so l — blo t t h a n eger h e n n e .

E n ku l en v in te rkvä l l fick h a n h e n n e p å a l lvar .

S o m l i g a p å s t o d o , a t t h a n gjorde en m e s s a l l i a n s och en d u m h e t , ty h e n n e s k a r a k t ä r h a d e h a n föga pröfvat , o c h själf v a r h a n för si l t o b ä n d i g a l y n n e s skul l försk ju ten af s in egen famil j . H a n s fram­gång p å ä m b e t s m a n n a b a n a n sku l le l ida skepps­b ro t t , s å r a s k t d e n i a n n a t fall k u n n a t sk ju t a f ram. Men h a n v a r b l ind , döf, b e d å r a d och t ro­gen d e förs ta i n t rycken , gifna m e d s i lkes l ena ar­m a r , e ldig m u n , he l iga f ö r s ä k r i n g a r o c h ett s å ' n t d ä r t rol löga, s o m förv i r ra r den , s o m ej ä r v a n — och h a n v a r o v a n .

* *

S m e k m å n a d e n v a r p a s s e r a d , s å a t t j a g a n s å g mig u t a n o g r a n n l a g e n h e t k u n n a gö ra d e m en vis i t .

De b o d d e nä t t och hemtref l igt i en l i ten v inds ­v å n i n g p å en af m a l m a r n e . Middagen v a r enke l , god h u s m a n s k o s t , o c h v id kaffet g u n g a d e idea le t på s in s å k a l l a d e ä l sk l ings knä , och ä l sk l ingen såg s å öfverlyckl ig u t , s o m o m a l l a h i m m e l r i k e t s p o r t a r h a d e ö p p n a t s ig för h o n o m .

»Hör d u , li l la ä lsk l ingen,» t r i umfe rade h o n m e d b l i n k a n d e ögon, »ä' vi icke lyck l iga? Skul le d u ö n s k a di t t ungkar l s l i f å ter?»

»Nej , in te för någo t p r i s i vä r lden!» Och h a n k y s s t e h e n n e l ika v a r m t , s o m h a n förut k y s s t r o s e n .

Hon gaf h o n o m s t o r a f a m n e n o c h g jorde mig vi l l råd ig om, h v a d j a g sku l l e t ä n k a , t y u n g k a r l a r ä r o p e s s i m i s t e r i fråga o m ä k t a sä l lhe t . Voro k ä r l e k s b e v i s e n a l lvar l ig t m e n a d e , eller v a r de t b lo t t en komed i inför v ä r l d e n s ö g o n ? Jag tyck te i n t e r ikl igt om det dä r b l i n k a n d e t och koke t t e r ande t m e d ö g o n f r a n s a r n e , m e n h e j d a d e s i m i n t a n k e g å n g af h e n n e , h a n s li l la t r o l l s l ända , s o m h a n s m e k s a m t b e n ä m n d e h e n n e , d å h o n h o t a d e m e d fingret å t m i g o c h s m å l e e n d e s a d e :

»Usch, n i g a m l a u n g k a r l a r , n i h a då in te e t t s p å r af h jä r ta .»

»Tvär tom p å s t å r m i n l ä k a r e m i g l ida af för s to r t h jä r ta .»

»Aldrig sva r s lö s !» »Nej , hva r fö r sku l le j a g gifva mig m e d e n s e t t så­

d a n t andl ig t f a t t igdomsbev i s? J ag in se r d e s s u t o m in te , h v a d h j ä r t l ö s h e t k a n l igga i a t t l å t a förnuf­te t r å d a , k ä n s l a n m å s t e k u l l k a s t a s , ty a t t gifta sig u t a n p e n g a r el ler till penga r , o m ni s å vil l , det a n s e r j a g för ett he lge rån p å e r o t i k e n s o sku lds ­r e n a al tare .»

»Gud, h v a d de t d ä r lä t v a c k e r t ! Säg om det en gång till,» afbröt h o n r e t s a m t .

»Ah j a g b e r ! G ä r n a , m e n in t e f rasen , u t a n a n d e m e n i n g e n , och d e n lyder p å o f ö r b l o m m e r a d t s p r å k , a t t d å b e k y m m e r eller, lå t o s s s ä g a r en t u t , f a t t i gdomen t r ä d e r in g e n o m dö r r en , s å flyger kä r l eken u t g e n o m fönstre t . F ö r r e s t e n e t t gam­mal t o r d s p r å k , s o m dag l igdags b e s a n n a s . »

»Ni t ror så l edes , a t t s a n n kär lek ej k a n t r o t s a al l t , h v a d b e k y m m e r he te r , m e n ä n d o c k l y s a m e d k l a r och v ä r m a n d e låga?»

»Jo, m e n ack, huru ofta?» »Älskl ingen, n u h ö r d u själf! H v a d ä r din me­

ning? Tro r o c k s å du p å u n g k a r l a r n e s förnufts­s p r å k ? »

»Jag t ro r b a r a p å dig.» Och h a n slöt h e n n e till s i t t b rös t . »Du ä r snäll ,» h v i s k a d e h o n . »Men h a r d u se t t ,

a t t i m o r g o n gifva de » K o n u n g för en dag» m e d d e n förtjusande — — — —»

Aj, a j ! Det flög ett m o l n öfver h a n s p a n n a , d å h a n h e j d a d e s ig m e d a l t de t v a r i s lu te t p å m å n a d e n , och de m å s t e s p a r a och v a r a förnuft iga.

Se s å d ä r ! N u k o m förnuftet för förs ta gån­gen u r h a n s m u n , och till tack för d e n k lokhe t en s l u n g a d e s m o t m i g en bas i l i skbl ick , m e d a n h o n lösg jo rde sig u r h a n s f amn o c h s m å t t f ö r e b r å d d e h o n o m för, a t t h a n r a m p o n e r a t h e n n e s coiffure.

Den u n g a f run fick b r å d t o m til l s ö m m e r s k a n för a t t profva s in n y a s t e k l ä d n i n g , s o m k o s t a t ä l sk l ingen å tski l l ig t a rbe t e p å »lediga s t u n d e r » :

s o m h o n s k ä m t s a m t b e n ä m n d t h a n s l i t e r ä r a na t t ­a rbe t e , ä m n a d t a t t fylla de t p lus i h u s h å l l s p e n -ga rne , som de m a g r a o r d i n a r i e i n k o m s t e r n a ej k u n d e t i l l f redss tä l la .

Vi togo o s s en s t i l la v i re l la . I b ö r j a n v a r h a n l a n k s p r i d d och gick be t p å m i s é r b u d e n , m e n s å m o r s k a d e h a n u p p sig, fick fläkt och k n e p sig en so lov i r a i h ö g s t a färg. Då blef h a n m u n t e r och pigg, ty spek take lb i l j e t t e rna v o r o m e d d e n k l a r e ­r a d e och förmodl igen äfven coiffuren i o r d n a d t sk ick .

S o m et t b a r n , hv i lke t s a m l a r till j u l k l a p p a r , f rö jdade h a n sig å t v i n s t e n , l a d e d e n i en spar ­b ö s s a och f rågade mig, o m j a g ej a f u n d a d e s h o ­n o m h a n s lycka .

« * *

Fle re å r v o r o g å n g n a . H a n h a d e öfvergifvit d r ö m m e n o m ä r a o c h r y k t e och a n t a g i t en an­s p r å k s l ö s befa t tn ing , d ä r h a n s ged igna k u n s k a p e r och med d e m fö renade d r y g a o m k o s t n a d e r n u vo ro s o m b o r t k a s t a d e . D e n n a g r ä m a n d e försa­ke lse h a d e egande t af h a n s t r o l l s l ä n d a k o s t a t ho­n o m . Den g a m l a v ä n - och k a m r a t k r e t s e n h a d e h a n m å s t öfvergifva, ty t r o l l s l ä n d a n a n s å g s ig ej t i l l räckl igt u p p m ä r k s a m m a d af den och l a d e oför-t y d b a r t i dagen , a t t de t v a r h o n s o m v a r h e r r e i h u s e t och hon, s o m gjor t ett b a r m h e r t i g h e t s v e r k , d å hon t r o t s a t den s t o r a s k i l n a d e n i å l d e r d e m e m e l l a n och ked ja t s in u n g d o m v id h a n s gubb-å lder . H u r u lä t t h a d e i n t e hon k u n n a t få en sti­lig m a n m e d b å d e n a m n och förmögenhe t , s å v i d a hon icke h y s t m e d l i d a n d e m e d h o n o m . Det v a r b a r a hon och hon och icke han!

Allt de t t a o c h m y c k e t m e r till m å s t e h a n s m ä l t a , ty h a n v a r öm o m si t t ryk te och r ä d d för s k a n d a l . — Och m å h ä n d a h a d e ej he l le r d e n r ö d a r o s e n b l ekna t för h o n o m , e h u r u h a n s h å r g r å n a t p å a l lvar .

N u v a r de t v å r , o c h n a t u r e n b jöd m ä n n i s k a n a t t n j u t a och fröjda sig å t de t u p p v a k n a n d e lifvet.

J ag sa t t i mi t t fridfulla u n g k a r l s b o m e d afton­t i dn ingen i h a n d och en li ten s e x a p å Kas te l lho l -m e n i gemyt l ig t pe rspek t iv .

Det k n a c k a d e p å d ö r r e n . »Stig i n ! » Nej , m e n v a r de t verk l igen h a n , den af v ä n n e r ­

n a s å h ö g a k t a d e och m i n n e s v ä r d a ä l sk l ingen ?! H v a d h a n h a d e å l d r a t s , och s å s o r g b u n d e n h a n såg u t , h a n , den förr så le fnadsglade och för­hoppnings fu l l e m a n n e n !

' Bl icken spe j ade orol igt o m k r i n g i r u m m e t för a t t öfver tyga s ig o m , a t t vi vo ro os tö rda , m u n n e n f o r m a d e s ig till tal , m e n s t a n n a d e vid s p a s m o d i ­s k a r y c k n i n g a r , och d e n feberhe ta h a n d e n gaf mig et t b roder l ig t h a n d s l a g , m e n in te t o r d k o m öfver h a n s l äppa r , och äfven j a g blef för ögonb l icke t s t u m .

»Se så , s ä t t dig och l u g n a dig,» h e m t a d e j a g mig . »Du är u p p r ö r d . H v a d h a r h ä n d t ? »

»O, h v a d j a g ä r o lyck l ig ! J a g s k ä m s för mig själf, öfver m i n v a n m a k t . Allt a n n a t , m e n detta k a n j a g ej u t h ä r d a , och där för söke r j a g dig som en v ä n . Kropps l ig t s juk h a r j a g l änge va r i t , m e n n u , n u ä r j a g också and l ig t s juk . At t j a g kun­n a t och ä n n u k a n lefva i ett s å d a n t he lve te!»

»Kära b ro r , se in te a l l t i sva r t . Äfven so len h a r s i n a fläckar.»

» S o l e n ! Ja , d e n k a n du t a l a om. F ö r mig finns ingen sol m e r a — blot t m ö r k e r och ko l sva r t nat t .»

N u b i k t a d e h a n för mig et t b i t ter t äk t enskap l i g t lif m e d förödmjukelser , so rge r och s t r id ighe te r , a l l t på g r u n d af t r o l l s l ä n d a n s fåfänga, lyx och koke t te r i . N ä r h a n så f ö r m a n a t h e n n e till spar­s a m h e t och t anke p å at t g l ö m m a Härden för hem­m e t s t refnad, h a d e scen p å scen följt och h o n m e d h ä n s y n s l ö s h e t a n l i t a t k red i t en .

»Det h a d e vä l gå t t an,» t i l l ade h a n , »om h o n s t a n n a t dä rv id . Men i dag p å m o r g o n e n , d å j a g fö reb rådde h e n n e för en obe t a l ad r ä k n i n g , som j a g dock r e d a n två gånger förut l e m n a t h e n n e p e n g a r till a t t i n lösa , blef h o n giftig s o m en C o b r a o r m , s a d e ingen t ing , u t a n l e m n a d e mig och b a r n och h u s och h e m , v i n d för våg. J ag k ä n d e mig gri­p a s af en heml ig ånges t , d å h o n ej k o m h e m till m i d d a g e n . Nog för a t t j a g v a r v a n v id , a t t h o n f ö r s u m m a d e o s s ; m e n i dag k ä n d e s de t s å be ­synner l ig t , d å b a r n e n f rågade efter m a m m a . Och n u p å kvä l len fick j a g d e n n a bil jet t s o m efter­rät t .»

H a n l e m n a d e mig en h å r d t h o p k r a m a d , v å r d s ­löst skrifven p a p p e r s l a p p , h v a r p å s t o d : »Vänta mig ej till kvä l l en . J ag k o m m e r ej h e m i nat t .»

S v a r t s j u k a n s furie h a d e s å l e d e s gnag i t s ig in i h o n o m .

»Allt a n n a t , m e n icke de t t a för lå ter j ag ,» u p p ­r e p a d e h a n , s t i r r a n d e framför sig.

Jag sök te t r ö s t a och öfver tyga h o n o m med , a t t all t b lo t t v a r e n h y s t e r i s k k o m e d i — m e n det vi l le ej gå för sig. Hon h a d e t ä n d t facklan , o c h n u b r a n n den , f ö r t ä r a n d e en r e d b a r m a k e s s in ­nesfrid.

N a t t e n h a d e b ru t i t in , och h a n vi l le ej s ö k a r o . Vi följdes å t till h a n s g l ä d j e t o m m a h e m . S ä n g k a m m a r e n v a r öde , m e n i b a r n k a m m a r e n sofvo de s m å o s k u l d e n s s ö m n , och p å t å gick h a n till d e r a s b ä d d a r , a n s a d e ö rngå t t en , svep te täc­k e n a o m dem, k y s s t e d e m p å p a n n a n , och m e d k y s s e n följde en tå r , s o m fann genk lang i d e r a s o m e d v e t n a h v i s k n i n g : »pappa»!

»Det v a r i n t e m a m m a det,» t ä n k t e j a g , d ä r j a g s tod v id d ö r r p o s t e n och be t mig i u n d e r l ä p p e n .

S å behöfde h a n luft igen, och vi p r o m e n e r a d e p å m å f å i d e n v a c k r a v å r n a t t e n . H a n k n ä p p t e u p p öfverrocken för a t t k u n n a a n d a s i s i t t be­

k l ä m d a b rös t , och d å j a g v a r n a d e h o n o m för e n s å d a n oförs ikt ighet , blef h a n env i s och m e n a d e , a t t lifvet n u ej m e r a h a d e n å g o t v ä r d e för h o n o m .

»Men d ina b a r n ? » i n v ä n d e j a g . »Ja, d u h a r rä t t .» Vi v ä n d e å te r , m e n d å h a d e r e d a n s t a d e n v a k ­

n a t till lif o c h rö re l s e . Och d e n u n g a frun trött­n a t p å s in k o m e d i . H o n v a r h e m m a o c h b ö r j a d e gifva h o n o m s k r u p e n s e r för lä t t s inn ig t nat t l i f och dyl ik t n o n s e n s . .

H a n b a r a teg, och j a g v ä n d e h e n n e ryggen .

* *

Et t å r till höl l h a n u t . Det blef å t e r v å r och k n o p p p å t r ä d e n . V å r b r y t n i n g e n ä r kr i t i sk , och fjolårets t r ag i ska k o m e d i h a d e l e m n a t d j u p a s p å r efter sig, s o m n u m e d r a s k fart n å d d e si t t m å l — befr ie l sens s t u n d . Men i n n a n dess b a d h a n mig a t t gifva h o n o m ett försegladt kuver t , h v a r p å m e d r ö d t b läck s t o d skrifvet »Ljusg l imta r» .

»Äro vi e n s a m m a , » h v i s k a d e h a n m e d svag rö s t . »Ja.» »Br inue r de t i k a k e l u g n e n ? » »Ja.» E n suck och h a n b rö t försegl ingen. Den i n n e s l ö t e n m ä n g d bref till ä l sk l i ngen frän

h a n s t r o l l s l ända . » B r ä n n u p p dem!» h v i s k a d e h a n . N ä r j a g sku l le g ö r a det , föll en v i s s n a d r o s n e r

p å l a k a n e t . De h e k t i s k a r o s o r n a p å h a n s k i n d e r b l e k n a d e ,

och h a n t i t t ade p å b l o m m a n m e d f r ågande ögon. S e d a n förde h a n d e n till s i n a l ä p p a r o c h hvi­s k a d e :

»Lå t d e n följa m i g i g r a f v e n ! D ä r vill j a g g l ö m m a och m i n n a s ! »

Fabriksarbete eller hemslöjd? msilligt är en gammal känd och erkänd sats,

att allt, hvad möjligt är, bör tillverkas i hemmet, emedan det arbete, som där ut-föres för hand, blir omsorgsfullare gjordt, än då det sker fabriksmessigt. Således: allt ar­bete för hand bör föredragas framför fabriks­arbete; men, sorgligt nog, blir hemslöjden allt mer och mer sällsynt. Allt skall nu tillverkas på fabrikerna; garnet spinnas, väfven väfvas. Detta skedde fordom i all trefnad i hemmen; man hade då ännu i minnet det gamla, goda ordspråket: »morgonstund har guld i mund», och från tidigt på morgonen surrade spinn­rocken och smällde väfstolen. Andra tider, andra seder!

Från min egen barndom minns jag, hur vår egen tjänarinna satt »i väfven» vid ljus om morgnarne för att hinna få några kritstreck på »väfslaget», innan frukostsysslorna m. m. toge hennes tid i anspråk — för hvarje aln, som väfdes, sattes nämligen ett lodrätt krit­streck och öfver hvart tiotal drogs ett dylikt på tvären. Och sedan, när antingen på vå­ren linneväfvarne lågo på bleke, eller till ju­len, då naturligtvis alla, från far själf till småttingarne i kolt, fingo fina, nya, starka, hemväfda kläder, var glädjen icke minst för den flitiga och och omtänksamma husmodern.

Denna gyllene tid är, som sagdt, snart ett minne blott, en tradition, såväl i herremannens som i bondens hem, denna tid, då husmodern satte en ära uti att själf med tillhjälp af sitt husfolk tillverka allt, som behöfdes i hemmet och kunde uträttas a f idoga kvinnohänder. Visserligen heter det, att man nu kan få kö­pa alla väfnader m. m. billigare, än om man skulle förfärdiga dem själf, men månne man äfven får det lika starkt och reelt? Det be­tvinas.

I månget hem kanske husmodern, för att nu icke tala om husets uppväxta döttrar, där sådana finnas, eller tjänarinnor, icke ens har

Generalskan» Booth.

Den egendomliga, på många håll omtvistade, men i hvarje fall beaktansvärda och mäktiga rörelse, som representeras af »frälsningsarmen», har äfven hemma hos oss vunnit sådan ge­nomträngande utbredning, att vi sannerligen icke inför någon af våra läsarinnor här be-höfva • orda öfver dess natur och innebörd. Då nu den ryktbara hustrun till den man, som gifvit det ursprungliga upphofvet till ar­mén och nu är dess högste chef, nyligen än­dat sitt lif, som, ehvad man må tänka högt eller lågt om frälsningsarmen i allmänhet, dock ej kan bestridas ha varit eguadt åt väl-signelsebringande kärlekstjänst i brinnande tro och nit, har Idun velat presentera sina läsa­rinnor hennes bild.

Hennes man var ursprunglingen metodist­predikant i en landsortsstad, och det var i hans kyrka bon först uppträdde och predikade, hvilket då för tiden ansågs som något högst ovanligt för en kvinna. Under en långvarig sjukdom, som hennes man genomgick, öfvertog hon ej blott predikobefattningen, utan ledde hela guds­tjänsten och ämbetet i sin helhet. Hon hade då 4 små barn, hvaraf det äldsta 4 år 3 månader, och ofta brukade hon, medan hon skötte sina små, göra anteckningar på en bit papper för sin predikan nästföljande söndag.

Ar 1864 flyttade familjen till London, och året därpå stiftades frälsningsarmen, hvilken nu sträcker sina grenar öfver hela jorden, så att stiftarne med drottning Victoria kunde sä­ga, att solen ej går ned i deras välde.

Af deras 8 barn äro alla fastade vid för-äldrarnes lifsarbete; äldsta dottern, »la Ma-réchale de France», är öfverbefälhafvare för de franska »trupperna», och redan vid 15 års ålder började hon predika offentligt. En har befälet i Indien, en dotter är f. n. i Ame­rika och kunde således ej närvara vid begraf-ningen o. s. v.

Efter ett långvarigt lidande afied mrs Booth den 4 dennes i Clacton-onSea. Hennes lik fördes till London och var där först utstäldt flere dagar i en af arméns »quaters» i East End och beskådadt af hundratusentals män­niskor. Midt på golfvet stod likkistan; loc­kets öfre del var af glas, så att man kunde se likets ansikte och händer; i den högra han­den höll hon generalens porträtt, i den venstra några vissnade blommor. På kistan lågo hen­nes hatt, hennes blå kappa med härens va­pen och hennes bibel. Öfver kistan vajade det baner, som hängde öfver hennes säng, då hon dog, och man läste därpå hennes sista ord: »Älsken hvarandra; vi mötas, när mor­gonen gryr».

Därifrån fördes hon till det i den yttersta vestern belägna amfiteatern Olympia, där en högtidlig sorgefest firades, i hvilken deltogo ej mindre än 40,000 personer.

G d s .

/|V id i nköp af g å s m å s t e m a n s e till, a t t d e n SJ/i ä r fot och icke b l å eller full af b l o d p i n n a r

hv i lke t ä r ett tecken, a t t d e n ä r mage r . S t e k t g å s . Vid r e n g ö r i n g e n bor t t ages a l l t fett,

hvi lke t s m ä l t e s och a n v ä n d e s s o m flott. Kräfvan, h j ä r t a t och lefvern r e n s a s noga , och m a n får v a r a m y c k e t försiktig v id b o r t t a g a n d e t af ga l l an , s å a t t den ej går s ö n d e r , hv i lke t förs tör lefvern. Huf-vud , h a l s , fötter och v i n g b e n a f h u g g a s , för a t t a n v ä n d a s till s v a r t s o p p a n , för s å v i d a m a n ej vill s t eka g å s e n hel m e d hufvud och allt , d å m a n lå te r de t s i t t a k v a r och regör de t p å s a m m a g å n g s o m d ju re t i öfrigt s a m t s e d a n b i n d e r u p p hu fvude t m e d h a l s e n u n d e r e n a v ingen , s å a t t de t k o m m e r u p p å t b rös t e t m e d n ä b b e n f ramåt . Om m a n vill , k a n m a n s t i cka in ett l i te t äpp le i n ä b b e n , hvi lke t se r m y c k e t trefligt u t , n ä r gåsen s e r v e r a s .

J a g b r u k a r först, d å d e n ä r vä l t vä t t ad , g n i d a d e n i nu t i m e d m å l e n ingefä ra och sa l t och där­efter fylla d e n med k a t r i n p l o m m o n och s m å hal fva r e n s a d e äpp len , s o m ej b ö r a s k a l a s . Häref ter a n t i n g e n s y r eller fäster m a n g å s e n t i l l s a m m a n s m e d en t r ä p i n n e , hvaref ter den lägges p å en m e d litet s m ö r (en bi t s å s to r s o m en va lnö t ) s t r u k e n l å n g p a n n a och i n s a t t e s i s t e k u g n e n ; öfvergjutes

en strumpa till hands för att då och då, i skymningen eller annars, när tillfälle gifves, sticka några hvarf. Naturligtvis undskylla de sig med, »att man nu får stickadt så billigt på maskin, att det ej är mödan värdt att sitta och sticka för hand o. s. v.» Dock borde man åtminstone hafva för princip att aldrig låta sticka yllestrumpor på maskin. I en stor familj kan det möjligen ursäktas, men kan strumpstickning ej medhinnas, så låt hellre någon gammal gumma , som stickar bra, få den förtjänsten, och ni skall vinna därpå, ty maskinarbete har aldrig samma värde som ett väl och omsorgsfullt utfördt handarbete.

Hvartill användes då det öfverfiöd af tid, som naturligtvis skall uppstå? För det första tagas stunderna ej så väl i akt, man känner ej eller låtsar ej om det engelska ordspråket: »tid är pengar». Och där tiden verkligen användes, der användes den dock icke väl. Man ser nu ofta döttrarna i sina hem, vare sig i staden eller på landet, sysselsatta med att förfärdiga, efter hvars och ens vilkor, lyx­artiklar, som blifva till liten eller ingen nytta. Allt möjligt krimskrams (ungefär liktydigt med skräp) stöter man på i hemmen, äfven i de tarfligaste. Spån- och degarbeteu, lamp­skärmar, pappersblommor i de mest onatur­liga och skrikande färger äro alla alster, som bära syn för sägen och för mitt påstående.

I de mer bildade hemmen utvecklas kanske i en del fall en oättre smak i fråga om hand­arbeten, men smak för att tillverka enklare och nyttigare sådana saknas oftast helt och hållet.

Man hör ock en allmän klagan öfver, att det numera är stor brist på tjänstefolk. Hvart taga de vägen? Jo, till Amerika och till — fabrikerna! Tjänstflickorna hafva så att säga upptagit emancipationsidén; de vilja med ett ord ej vara »i tjänst», de vilja blifva »själf-ständiga» arbeterskor i denna myllrande män­niskohop, där hvar på sitt sätt sträfvar att komma fram till allas önskningsmål, hjärn­spöket som förhexat så månget människobarn, till »frihet och oberoende». Det förefaller de unga tjänarinnorna lockande att få arbeta på en fabrik bestämda timmar och att sedan hafva ledigt morgon och afton. Därom vore icke något ondt att säga, blott det icke i moraliskt och sanitärt hänsäende verkligen vore så illa stäldt bland alla dessa unga, o-erfarna kvinnor.

Måtte därför alla husmödrar, hvar på sitt håll och så mycket som i deras förmåga står, befrämja all sorls hemslöjd, som kan medföra hemmets skyddande välsignelse för så många. Må den icke alldeles förkväfvas af det fa-briksmässiga, som hotar att öfverflygla och tillintetgöra allt kvinligt, ärligt och godt hand­arbete !

Frida N. N.

stora prislnps utgång hade vi hoppats kunna tillkäimagifva i

detta nummer. Opåräknade hinder ha

dock i sista stund fördröjt afslutandct

af prisdomarnes mödosamma arbete.

Emellertid kunna Di nu med bestämd­

het utlofva att få det slutliga afgörandet klart att meddela i nästa veckas nummer.

Redaktionen.

Själfva begrafningeu var en af de mest im­ponerande den stora världsstaden någonsin be­vittnat. Deltagarne i processionen utgjordes af 15 bataljoner »officerare» af alla grader samt deras musikkårer.

En intensiv dimma hvilade öfver City, men denna tycktes ej ha afskräckt några af den aftidnas trogna följeslagare att infinna sig för att offra en sista hedersbetygelse åt deras äl­skade »moder», som hon kallades af alla. Ej heller lät Londons skådelystna medborgare afskräcka sig från att tåligt under 7 å 8 timmar i djupa massor fylla trottoarerna hela den långa vägen, prossessionen skulle gå fram.

Närmast efter likvagnen, som är draperad i »arméns» färger: rödt, gult och ljusblått, kommer general Booths vagn, där den vörd­nadsvärde åldringen sitter ensam med aftäckt bufvud — liksom äfven söner och manliga släktingar. Oaktadt sin »glada» tro tyckes han dock bruten och tryckt af djup sorg. Processionen, 4 ä 5 i bredd, har en längd af mer än en tredjedels svensk mil. Här och där bäras stora silkesbauér med inskriptioner, såsom »Mother of nations» (moder af natio­ner), »More than Conqueror» (mer än eröfra-re), »Meat me in Heaven» (möt mig i him­len — den dödas sista ord) m. fl. andra.

En egendomlig och högst imponerande be-grafningsceremoni följer: körsånger, böner, solo­sånger samt flere tal, däribland ett af general Booth, i vackra och värdiga ordalag tolkan­de, hvad den aflidna under ett lyckligt, nära 40-årigt äktenskap varit för honom. Stäm­ningen är nu ej längre den glada, exalterade, som förut rådt, och i synnerhet synas dött­rarna öfverväldigade af den bittra förlusten; dödens närhet och den sorgbrutna maken, knä-böjande vid den älskade makans kista, tyckes verka på alla närvarande, hvarjämte det på­fallande mörkret trycker en tung stämning öfver det hela.

Kistan nedsänkes sakta af söner och när­maste vänner, därefter en kort begrafningsakt och en högtidlig trosbekännelse, eller rättare löftesed, upprepad af alla närvarande tillhö­rande frälsningsarmen — och det hela är till ända. Jorden sluter sig öfver ännu en af sina svaga döttrar, hvilkens lefnadsgärniug dock varit af mäktigare och mera omfattande art, än hvad som kommer på de flestes lott. Om dess anda varit af godo — därom skola icke människor döma.

ofta m e d den sig b i l d a n d e s å s e n . N ä r d e n ä r färdigs tekt , u t t a g e s fy l ln ingen och lägges s o m en k r a n s r u n d t o m k r i n g g å s e n p å fatet, n ä r d e n ser­v e r a s .

Man k a n också gö ra en a n n a n fyllning, om m a n ej vil l a n v ä n d a det s. k. g ä s k r å s e t till s v a r t s o p p a eller gås le fverpas te j . Man s tö te r lefvern s a m t hac ­k a r h j ä r t a t och k rä fvan fint; fräser l i tet s m ö r till­s a m m a n s m e d ett p a r k o p p a r r i fvebröd m e d lefvern, h j ä r t a t och krä fvan s a m t någo t f inhackad tryffel, musko t , h v i t p e p p a r och s a l t ; 1 glas she r ry , 1 pa r ägg-gulor, 1 k o p p bul jong t i l l sä t t a s . Det ta s tä l les afs ides p å sp i se ln a t t t jockna, och n ä r de t ka l lna t , fo rmas det likt en färs inu t i gåsen . N ä r d e n s e d a n s e r v e r a s , s k a r e s fyl lningen i skifvor och ä r ut­m ä r k t god. Blir n å g o t öfver, k a n m a n s k ä r a det kal l t till s m ö r g å s b o r d e t .

G å s e n får nog s in v a c k r a s t e färg, om d e n s tekes i u g n e n (man k a n äfven s t eka den i en s tekgry ta ) , .lag föredrager en van l ig ugn framför f r anska stek­u g n a r och s l ekspe t t ; om m a n h a r en god he t ugn och öser gåsen flitigt, s å bl ir d e n b å d e saftig och smak l ig . Det å tgår ungefä r 2 å 3 t i m m a r a t t s a k t a s teka . Man se r n o g a efter och v ä n d e r den så , a t t den blir vacke r t g u l b r u n , och p å s p ä d e r al l t e m e l l a n å t l i tet v a r m bu l jong (ef terbul jong duger godt till s å d a n t ) . N ä r d e n är färdig, t ager m a n den u r s t e k p a n n a n , s k u m m a r vä l af all t fett från s å s e n , r ede r d e n s a m m a m e d litet hve temjö l och späde r den y t te r l igare , om s å behöfves , m e d bu l jong ; s i l a s och s e r v e r a s . Stekt gås k a n s e r v e r a s m e d ä p p e l m o s och g r ö n s a k e r efter b e h a g . Till den f ö r s t n ä m n d a fyl ln ingen behöfves icke ä p p e l m o s .

Inkokt g å s bl ir de l ika tas t , d å m a n går t i l lväga p å föl jande sä t t . Man tager en u n g gås , sveder och r engö r m y c k e t vä l , de la r den så i 2 halfvor , h v a r p å m a n hugge r d e n i j ä m n a v a c k r a ej för s t o r a s tycken , t v ä t t a r d e m omsorgsful l t , m e n lå te r d e m ej ligga l ä n g e i v a t t n e t . Man lägger d e m däref ter i en s tor , flat kas t ru l l , s lå r p å s å mycke t va t t en , a t t de t t ä cke r öfver, s ä t t e r det öfver e lden, l å t e r det k o k a u p p , m e n ej för has t ig t , s k u m m a r vä l , hvare f te r m a n lägger p å litet sal t , 1 m a t s k e d ä t t ika , någo t hv i t peppa r , 1 p a r l age rbä r sb l ad , n å g r a nej l ikor , 1 p a r b i t a r m u s k o t b l o m m a . Det he l a får k o k a s a k t a m e n j ä m n t , ti l ls det blir , s å a t t m a n ledigt k a n ski l ja kö t te t från b e n e n . Man tager d å u p p det med en h å l s k e d och lägger de t p å e t t fat a t t ka l lna .

H ä r p å k l a r a s och s i las spade t , hvi lke t j a g gör p å s å sä t t , a t t j a g lå te r s p a d e t k o k a u p p , v i s p a r en ägghvi ta och hä l l e r d e n u t i , m e d a n de t k o k a r ; lyfter af kas t ru l l en , lägger locket öfver för ett p a r m i n u t e r . Vid s i ln ingen b r u k a r j a g a n v ä n d a en fyrbent kökss to l , v ä n d e r den u p p och ned , s å a t t den ligger j ä m n t p å köksborde t , f a s tb inder sil-d u k e n i a l la fyra h ö r n e n , så a t t en förd jupning b i ldas i mid t en . N u h a r m a n till r eds ett p a r skå la r , h v i l k a m a n sä t t e r u n d e r , först den e n a och s å d e n a n d r a , u n d e r det m a n hä l le r s p a d e t i sil-d u k e n , och fortfar d ä r m e d , till dess m a n ser , a t t det bl i r r ikt igt klar t , hvi lke t det b r u k a r bli , om m a n s lå r de t t i l lbaka 6 å 8 gånger g e n o m s i l d u k e n och sis t l å te r de t r i n n a i den form eller formar , i hv i lka m a n vill hafva a l a d a u b e n . N ä r de t s i l a t s , s ä t t e r m a n de t p å is eller i kal l t r u m för a t t s t e lna . F ö r a t t v a r a r ikt igt s ä k e r på, a t t de t bl i r gelé, k a n m a n t aga ett p a r b l a d gelat in och l ö s a u p p i spade t , i n n a n m a n k l a r a r det . N ä r de t s t e lna t , lager m a n en sked o c h u r h å l k a r geléet s å mycket , a t t det b l i r et t ungefä r 3 cm tjockt lager p å bo t t en och s idor . Man u t s k ä r n u n å g r a s m å s t j ä r n o r af tryffel och l ikaså af en h å r d k o k t ägghv i t a och sä t t e r d e m p å s i d o r n a r u n d t omkr ing och p å b o t l e n inu t i f o r m e n ; gåsen i lägges v a r s a m t , och det åter­s t å e n d e gelét s m ä l t e s och hä l l e s öfver, m e n får ej v a r a v a r m t . I n s a t t e s n u å te r igen i kal l t r u m och ä r färdigt a t t s e r v e r a s , s å fort de t s te lna t . M a n s t jä lper d å a l a d a u b e n p å ett fat. Den k a n i a n n a t fall fö rva ras g a n s k a länge .

E n so r t s goda l e fverpas te je r a n r ä t t a r j a g p å föl jande sä t t . J ag tager en gäslefver — o m m a n h a r två , så m y c k e t b ä t t r e ; i a n n a t fall k a n m a n t a g a ett s tycke af en kalflefver till h jä lp — rifver el ler s tö te r den i en s t enmor t e l t i l l ika m e d en sked smör , t i l ls de t b l i r r ik t ig t fint, d å t i l l sä t te r j a g ett ägg, 1 kopp g rädde , 1 glas kon jak , ett p a r s tö t t a skorpor , l i tet peppa r , sal t , m u s k o t och en n y p a socker . De t t a b l a n d a s vä l t i l l s a m m a n s . Man smör­j e r s m å r u n d a b leck fo rmar m e d smör , fyller d e s s a till hälf ten m e d b l a n d n i n g e n och sä t t e r d e m i en p a n n a m e d v a r m t va t t en i god v a r m u g n en half t i m m e . S e r v e r a s , s t j ä lp ta p å ett fat m e d en s å s af c h a m p i g n o n e r , s m ö r och ä t t ika . Härt i l l t age r j a g en half k o p p smör , fräser de t i en s å s p a n n a , till dess det blir n ä s t a n svar t , och t i l l sä t te r n å g r a h a c k a d e c h a m p i g n o n e r och 2 m a t s k e d a r ä t t ika . Häl les öfver fatet m e d d e t s a m m a ; bör s e r v e r a s så v a r m t s o m möjligt.

Af h v a d som blir öfver, o m m a n t. ex . h a r haf t s tek t gås b å d e v a r m och kal l och ä n d å fått kva r -lefvor, s o m m a n ej j u s t k a n a n v ä n d a p å a n n a t sät t , b r u k a r j a g p locka af så m y c k e t köt t j a g k a n få af b e n e n och h a c k a de t fint; fräser l i tet h a c k a d lök och en bit s m ö r t i l l ika m e d en half k o p p mjöl och s p ä d e r m e d en k o p p bu l jong . N ä r de t t a koka t u p p , i lägges det h a c k a d e kö t te t ; l i tet h v i t p e p p a r och sa l t t i l l b l andas . Man lå te r det s t å afs ides en l i ten s t und , hvaref te r inan f o r m a r det till kottletter, lägger dem p å en s k ä r b r ä d a , t i l ls de bli r ikt igt k a l l n a d e , h v a r p å m a n v i s p a r ett ägg, d o p p a r dem först dä r i och s e d a n i s tö t t a skorpor . De k o k a s

1 hel t v a r m flottyr, s å a t t de bli g u l b r u n a . Jag tager d å en sikt , lägger den u p p och ned i u g n e n med litet s i l ke spappe r o fvanpå , lägger ko t t l e t l e rna d ä r p å , s å a t t al l t flott får a f r inna , då de bli t o r r a och goda .

Mycket god s v a r t s o p p a k o k a r j a g p å föl jande sät t . M a n lager a l l t s. k. g å s k r å s , hu fvude t klyf-ves , själfva n ä b b s p e t s e n bor t t ages , h a l s och v ing­b e n h u g g a s i s m å s tycken , fö t terna , h j ä r t a t o c h krä fvan r e n g ö r a s . M a n k o k a r så de t t a t i l l s a m m a n s m e d ett p a r äpp len , 1 röd lök , 1 bit ingefära , litet he l h v i t p e p p a r , k r y d d p e p p a r och sal t . N ä r de t bl ir färdigt , tager m a n u p p gåsk rå se t och s i l a r s o p p a n ; m a n lå te r s o p p a n k o k a u p p , s e d a n m a n h a r t i l lsat t s å m y c k e t b u k o n g , så a t t det bl i r unge­fär 2 li ter soppa , hvi lke t ä r lagom, o m m a n h a r

2 l i ter gåsblod. J ag v i s p a r s å mycke t hve temjö l i b lodet , j ä m t e | kaffekopp god s i r ap och k n a p p t s å m y c k e t ä t t ika , a t t det bl i r en tjock s m e t ; n ä r s o p p a n kokar , hä l l e r m a n s a k t a i s m e t e n u n d e r s t änd ig v i spn ing . Man b ö r g ä r n a v a r a två, för a t t e n m å få h å l l a kär le t m e d sme ten o c h l å t a den r i n n a m y c k e t s ak t a , u n d e r de t d e n a n d r a vis­p a r ihärd ig t i s o p p a n , h v i l k e n b ö r s t å öfver s t a r k eld, s å a t t den k o k a r u p p , s å fort s o m möjl igt . Unde r de t m a n t i l lsät ter k r y d d o r , b e s t å e n d e af fin-m a l e n m u s k o t b l o m m a , m u s k o t , nej l ikor , kane l , inge­fära efter s m a k , v i s p a r m a n a l l t j ämt ihärd ig t . Sop ­p a n b ö r v a r a s t a r k t k r y d d a d . Man lå ter d e n s å koka n å g r a m i n u t e r , aflyfter och s l å r d e n i en s t e n k r u k a a t t fö rva ras i ka l l rum. Den ä r b ä t t r e ett p a r dagar g a m m a l [ än förs ta dagen . G å s k r å s e t s e r v e r a s a n t i n g e n i s o p p a n eller s ä r sk i ld t p å ett l i tet fat.

Till s v a r t s o p p a n a n v ä n d e r j a g äfven (jåskorfven, hv i lken j a g t i l l agar p å s å sät t , a t t j ag , i n n a n j a g hugg i t s ö n d e r h a l s e n , l ager af sk inne t , l å te r de t t a ligga i v a t t e n en s t u n d , m e d a n j a g förväl ler l i tet r i sg ryn i mjölk o c h samt id ig t från k ä r n o r r e n s a r n å g r a r u s s i n . De t l a b l a n d a s m e d n å g o t b r u n s i r ap , sa l t och m u s k o t efter s m a k , s t o p p a s i sk inne t , s e d a n m a n syt t för e n a ä n d a n af d e t s a m m a . Skin­ne t får icke s t o p p a s al l t för fullt, u t a n b ö r inne­hå l l e t h a p l a t s a t t svä l l a u t l i tet m e r a . N u till­s y r m a n äfven den a n d r a ä n d a n och kokar korfven i bu l jong eller, om m a n ej h a r s å d a n , i sa l t va t t en u n d e r en half t i m m e . Man s k ä r den i skifvor och s e v e r a r d e n till s o p p a n .

F ö r a t t v a r a s p a r s a m och a n v ä n d a all t p å b ä s t a sät t , k o k a r j a g äfven pitré på benen efter en s tek t gå s . J ag k n a c k a r d å s ö n d e r d e m väl , ska l a r n å g r a s o p p r ö t t e r af a l l e h a n d a slag, s ä t t e r p å de t t idigt p å m o r g o n e n och lå te r de t k o k a afs ides h e l a för­m i d d a g e n , s å a t t all m u s t d ragés u r . S e d a n s i l a s s o p p a n och p a s s e r a s r ö t t e r n a igenom en h å r s i k t . M a n tager s ä m y c k e t rö t te r , a t t s o p p a n bl i r s im-m i g ; r eder d e n m e d et t pa r v i s p a d e ägg-gulor och en sked g r ä d d e , n ä r d e n ä r färdig a t t s e r v e r a s .

H ä r n u n å g r a exempe l på , h u r m a n k a n a n r ä t t a g å s ; förfares p å sä t t , som h ä r a n t y d t s , ä r j ag öfver tygad om. a t t g å s e n ej för lorar s i t t v ä r d e .

Mathilda.

"Vårt dagliga bröd". En liten vandring genom ett stockholmskt

storbageri.

f ag ser dig i andanom, du trägna, konst­förfarna lilla husmoder, i en toalett, som

klär dig mångfaldt bättre än den nya siden­roben, du bar på den sista supén: den enkla hushållsklädningen, skyddad af ett fotsidt förkläde, en kokett liten schalett öfver ditt vackra hår, under hvilken en och annan ostyrig slinga tjufpojkaktigt tittar fram. Öfver dina kinder, blossande skära af arbetsifver, ligger det mjälla mjöldammet som ett fint puder, och dina hvita händer och nakna runda

armar arbeta oförtrutet med den smidiga degen, där du själf står lutad öfver bakbordet. Med stolt tillfredsställelse följa dina ögon de läckra små bröden, där de radas upp led efter led på plåten; och så, när jag ännu en gång som så ofta förr, vid eftermiddagskaffet i ditt trefna sällskap njuter af de ännu grädd-varma alstren af din husmorskonst, är det inte någon artighet, utan blott hvad alla män med en stämma bekräfta, då jag ur mitt hjär­tas (eller kanske snarare min mages) innersta djup försäkrar, att »hembakadl — det är dock bäst!»

Men det är icke allom gifvet att baka i hemmen. Det gifves så många andra bestyr i ett hus; och i de stora städerna äro minsann ej moderna spislar och ugnar så in­rättade, att någon bakning, annat än som undantag, kan komma i fråga. Så har också där yrkesbagarnes konst drifvits till en sådan höjd, att det är en sann tillfredsställelse där­åt; och jag nästan föreställer mig att det kan roa dig, medan du smuttar på din påtår, höra något berättas om, hur det tar sig ut på ett modernt stor3tadsbageri, där de reda vårt dagliga bröd. Vi göra i sällskap en titt vid Cl W. Schumachers bageri, ett af Stockholms förnämsta och mest mönstergilla.

Den stora och riktiga grundsats, från hvil­ken man här utgår, är den, att bagaren för att åstadkomma en prima vara äfven måste ha visshet om att alltid erhålla ett prima mjöl. Fördenskull har herr Schumacher själf i öfversta våningen af det stora byggnads­komplexet vid Norrlandsgatan, där rörelsen bedrifves, inrättat en fullständig ångkvarn, ute­slutande afsedd för bageriets eget behof, och där allt mjöl, som inom detsamma användes, förädlas från råvaran — säden. Kvarnen är försedd med de mest fulländade apparater och drifves efter en metod, så att mjölet bi­behåller högsta möjliga grad af sitt närings­värde och fullständigt rensas från alla föro­renande beståndsdelar. Och än ytterligare — innan mjölet ändtligen hamnar i degen, föres det på nytt från förrådsrummen genom flere siktapparater och galvaniserade järnkanaler direkt i de stora trågen — äfven de af gal-vaniseradt järn — där all ältning och bear­betning sker på mekanisk väg, utan att män­niskohänder behöfva befatta sig därmed.

De allra flesta ugnarne äro inrättade med indirekt eldning, d. v. s. medan man i all­mänhet eldar i själfva ugnen, därpå rensar den och så lägger in brödet, så finnas här särskilda eldstäder under själfva ugnarne, försedda med termometrar och sinnrika appa­rater att reglera värmen. Härigenom ernås största renlighet, och ugnen kan oafbrutet hållas i verksamhet. Golfven i ugnarne, pä hvilka brödet direkt gräddas, äro af lavasten, och konstruktionen är sådan, att två grädd­ningar kunna samtidigt försiggå i samma ugn.

Alla golf inom etablissementet äro af slipad kalksten, alla väggar af polerad cement, alla kanter och hörn skyddade af galvaniseradt järn. Endast genom sådana anordningar har det blifvit möjligt att uppnå fullständig ren­lighet i dessa mångfaldiga rum och salar, där mjöldammet beständigt står som en bolmande rök! Och rent är det ock! Från den under­jordiska källarvåningen, där konditoriet och käksbageriet ha sin plats, ända upp till den öfversta vinden, genom nio vidsträckta vå­ningar med öfver hundra arbetande människor, kvinnor och män, mötes öfverallt ens öga af den mest tillfredsställande properhet.

Det är egentligen för det finaste knäcke-

brödsbaket som kvinliga arbetare användas. Manliga händer skulle här vara för grofva och tunga att behandla dessa tunna degar, smidiga nästan som honung, och det är ett rent underverk att se, huru flinkt och fulländadt kakorna formas under arbeterskornas händer. En hvar har sin bestämda funktion och ar­betar den andra i hand med en snabbhet och en precision som de olika delarne i ett ma­skineri. En rullar degen platt, en annan formar den rund, en tredje tar ut hålet och stämplar, en fjärde borstar rent från mjöl och lägger den gräddfärdiga kakan på plåten, från hvilken den föres in i ugnen. Så raskt gå alla dessa rörelser, att ögat knappt hin­ner följa med.

Utom spisbröds- och knäckebrödsbakningen bedrifves naturligtvis tillverkning af alla slags hvetebröd, från de gröfre till de allra finaste. Af alldeles särskildt intresse är det ofvan-nämnda käksbageriet, en specialitet för hr Schumachers affär, som är inrymdt under jord. Den deg, som begagnas för käkstill­verkningen, är den hårdast tänkbara och dess brukande, som naturligtvis sker med maskin, är så mödosamt, att den stora ångmaskinen på 3 0 hästars kraft, som drifver hela eta-blissementet och därtill lyser det upp med elektriskt ljus, saktar sin väldiga fart därvid som dragaren for det tunga lasset. När denna hårda deg är färdig, formligen manglas

den mellan stålvalsar till tunna breda läng­der, som ha en seghet och fasthet, som vore de filt och icke ännu ogräddad deg. Ur dessa »degfiltar» hugges på en annan maskin af skarpa järnstampar käksen ut i hundra­tals vexlande former och vandrar af sig själf ut och ställer sig radvis upp på plåtarne, glidande på en ändlös bana af väf.

1 bottenvåningen finnas de så kallade sor­teringsrummen, där brödet fördelas till de olika utförsäljningsställena i stora korgar, som insättas på sina skilda fack i lästa skåp, så inrättade att de äfven kunna öppnas utifrån den inbyggda gårdsplatsen och direkt från skåpen vandra in i bageriets väldiga, tillslutna vagnar.

Den ogifta personalen lefver och bor inom etablissementet; i källaren finnes inredt ett stort ångkök med matsalar, och matlagningen står under ständig kontroll af stadskemisten.

Butiklokalen, välkänd för alla stockholmare, är präktigt inredd med mosaikgolf, tak i stuck och solidt ekmöblemang med marmorskifvor. Brickorna, på hvilka brödet ligger, äro af Rörstrands porslin i stället för af plåt och under försedda med gummiskoning för att glida mjukt på diskens marmor.

Den specialitet, som utgör så att säga den­na mönsteraftärs grundfond, är den storartade tillverkningen af vårt svenska nationalbröd, det hårda spisbrödet. Två gånger har bage­riets produkter i denna väg hugnats med me­dalj: vid bageriutställningen i Hamburg 1 8 8 0 och vid industriutställningen i Örebro 1 8 8 3 . Hur vidsträckt afsättning denna svenska bröd­sort tagit äfven utomlands bevisas bäst af den export det blott från denua officin be­tingar. Så kunna vi här bland exportorterna nämna Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, England, Österrike, Ryssland till Baku, Moskwa, Petersburg, China, Sydafrika, Goda Hoppsudden. Vega jämte de öfriga nordpolsexpeditionerna äfvensom flottans ex­peditioner till aflägsnare farvatten ha ock försett sig med detta slags bröd. Afsättnin-gen inom landet sträcker sig öfver hufvud-staden och hela landsorten.

Kära läsarinna, jag vågar för denna gång ej trötta dig med ytterligare detaljer. Att uttömmande beskrifva ett storstadsbageri af det omfång som det Schumacherska skulle gifva ämne för en hel bok. Jag hoppas blott, att denna lilla flyktiga titt för dig er­bjudit någon skymt af intresse.

-ng.

En resa jorden rundt för billigt p r i s k a n m a n s a n n e r l i g e n ka l la de till­fällen, s o m af de t h ä r v a r a n d e s. k. Panorama International e r b j u d a s i n t r e s s e r a d e s t o c k h o l m a r e och b e s ö k a r e . För den måt t l iga e n t r é n af 30 öre, för b a r n e n d a s t 20, köpe r n i en p la t s på f ä r d e n ; d ö r r e n s l å s u p p till den dunke l t u p p l y s t a s a longen , o c h n i i n t a r e r b e k v ä m a stol i k r e t s e n af »med­p a s s a g e r a r e » . R e s a n bör ja r o m e d e l b a r t — d. v. s. fö rev isn ingen begynner . Utan a t t n i behöfver r u b b a er u r ert b e k v ä m a läge, föres inför e d r a ögon i s n a b b vex l ing den e n a bi lden efter d e n a n d r a från f r ä m m a n d e l ä n d e r och f järran vä r lds ­ä n d a r , a l l e s a m m a n s å le fvande och n a t u r t r o g e t f r ams tä l lda g e n o m p å de o l ika p l a t s e r n a t agna , färg lagda s t e r e o s k o p i s k a b i lder , a t t n i s o m g e n o m ett t rol ler i k ä n n e r e r förflyttad h u n d r a — j a , k a n s k e t u s e n t a l s mil bor t i vä r lden .

Ja , ty den e n a gången gäl ler m å h ä n d a se r ien (seri­e r n a v e x l a för hva r j e vecka) en färd genom P a r i s , N e w y o r k eller S a n F r a n c i s c o , den a n d r a för d e n er genom det S a c h s i s k a Schwei t z be rgne jd , för a t t den t redje förflytta er till en r e s a genom det af-l ä g s n a Ch ina .

Det vä r ld sbo lag , af hv i lke t p a n o r a m a t i Stock­h o l m ä r en filial o c h s o m äger dy l ika i s n a r t s a g d t a l l a h u f v u d s t ä d e r , u t s ä n d e r öfver he la j o r d e n s i n a e g n a fotografer för a t t s t änd ig t förse u ts iä l l -n i n g a r n a m e d n y a i n t r e s s a n t a b i lder från a l la dess t rak te r .

Panorama internatiorials u t s t ä l l n i n g a r s y n a s o s s sä r sk i ld t l ämp l iga och i n t r e s s e v ä c k a n d e för v å r u n g d o m som ett värdeful l t k o m p l e t e m e n t till d e r a s geograf i läsning i sko lo rna . Det h a r ock v i sa t sig, a t t de j u s t af d e n n a publ ik lifligt gou t e r a t s . Men ej m i n d r e b ö r a de k u n n a e r b j u d a i n t r e s s e och en ej s ä oäfven e r s ä t t n i n g äfven för de m å n g a v u x n e , s o m f ö r h å l l a n d e n a förvägra a t t genom d y r b a r a r e s o r t i l l f redss tä l la s in vetg i r ighet . Vi a n s e o s s v a r m t k u n n a r e k o m m e n d e r a i n s t i t u t i onen till all­m ä n bevågenhe t .

Smånotiser från kvinnovärlden. Fru Alie Lindberg-Larsen, b o s a t t h ä r i

h u f v u d s l a d e n s o m l ä r a r i n n a i p i a n o s p e l n i n g , gaf i för ra veckan j ä m t e s in m a n , l e n o r s å n g a r e n h r Seve r in L a r s e n , en ta l r ik t be sök k o n s e r t i s i t t hem­l a n d s h u f v u d s t a d Hels ingfors . F r u Lindberg-Lar -sen ä r en e r k ä n d t skicklig p i a n o v i r t u o s , e lev af L iz s t och Tauss ig , o c h r ö n t e äfven n u s o m s å d a n det lifligaste bifall af s åvä l publ ik som kri t ik.

*

Xhi praktisk undervisningskurs för u n g a d a m e r , s o m själfva v i l ja sy s i n a k l ä d n i n g a r och s i t t l inne , ö p p n a s h ä r s t ä d e s i n o v e m b e r m å n a d af fru Sigrid Daniclson,, f. v o n S c h a n t z , hv i lken fö ran led t s dä r t i l l af »Eddys» u p p s a t s i n:r 4 3 af Idun . Meningen ä r a t t först bör ja m e d o m ä n d r i n g och m o d e r n i s e r i n g af förut b e g a g n a d k l ä d n i n g och först s ede rmera , o m s å ö n s k a s , m e d hel t nyt t ma­teriel . Vid s lu te t af k u r s e n , s o m ä r b e r ä k n a d ti l l 50 t i m m a r , e r h å l l a s fu l l s tändiga möns t e r , som se­d a n i h e m m e t k u n n a a n v ä n d a s . Vi h ä n v i s a för öfrigt till fru D a n i e l s o n s a n n o n s i I d u n .

Teater och musik. Kungl. ope ran . Å t e r u p p t a g a n d e t af G o u n o d s

» F a u s b h a r va r i t af synne r l ig t i n t r e s se , s ä r sk i ld t där för a t t m a n fått tillfälle b e u n d r a dr Bottero i en ny gestal t , s o m Mefistofeles. Utom det a t t

I s t ä m m a n s t änd ig t k l inga r fyllig, v a c k e r och klang­

full, in lägger h a n i s i t t spe l o c h s in m i m i k s å m å n g a sk i f tn ingar o c h u t t ryck , a t t k a r a k t ä r e n i s i n he lhe t f r ams tå r s å he lg ju t en och fu l ländad , s o m m a n s ä l l a n får se det på en ope ra scen . Dr Bot­teros f ä s t a n d e v id v å r o p e r a s c e n för l ä n g r e t id skul le tv i fve lsu tan v a r a af s to r i n g r i p a n d e n y t t a för d e n n a s a m t h e l s a s m e d t i l l f redsstäl lelse af h e l a den o p e r a ä l s k a n d e a l l m ä n h e t e n . E t t i n l ä r a n d e af p a r t i e r n a p å s v e n s k a sp råke t sku l le säker l igen ej m ö t a a l lde les oöfverst igl iga h inde r , då dr B . j u s e d a n flere å r t i l lbaka ä r gift m e d en s v e n s k a , s å n g e r s k a n Georg ina S o m m e l i u s . — I M a r g a r e t a s pa r t i h a d e fröken Märta Petrini fått s in t redje rol l . Och från d e n n a uppgift sk i lde h o n sig syn­ner l igen vä l be t räf fande s å v ä l s å n g s o m spel . Den omfångs r ika s t ä m m a n k l ingar i v i s s a t one r någo t t u n n , m e n h o n a n v ä n d e r d e n m e d m y c k e t förs tånd och h a r r e d a n s å u t b i l d a d teknik, a t t o j ä m n h e t e n föga m ä r k e s . Spele t ä r vä l g e n o m t ä n k t och be­hagl ig t och a p p a r i t i o n e n synne r l i gen t i l l t a lande . — Hrr Ödmann och Lundqvist vo ro s o m F a u s t och Va len t ine hel t enke l t förträffliga. F r ö k e n Karl-sonhs (Siebel) s i l fverk l ingande s t ä m m a skul le t aga sig ä n n u b ä t t r e ut , om fraser ingen ej v o r e så gruml ig . — O peran , som i s in he lhe t går mycke t b r a , s a m l a r s t änd ig t fullt h u s .

1 d a g fredag gifves »Trollf löj ten: och om sön­dag »Mignon».

Tenorsångaren Leonard Labatt k o m m e r a t t u n ­der d e n n ä r m a s t e t iden gifva n å g r a gäs t ro l l e r å k. o p e r a n — en u n d e r r ä t t e l s e , s o m säker l igen ska l l glädja a l l a o p e r a v ä n n e r . Bör jan göres m e d titel­ro l len i » T a n n h ä u s e r » , s o m gifves om m å n d a g . Vidare to rde h r L a b a t t k o m m a at t u p p t r ä d a som Lohengr in i o p e r a n af s a m m a n a m n .

Andra symfonikonserten gifves l ö r d a g e n den 8 n o v e m b e r , d å b l a n d a n n a t k o m m a a t t u t fö ra s S c h u m a n n s c - d u r s y m f o n i , förspelet till »Mäster-s å n g a r n e » m. rn.

K. D r a m a t i s k a t e a t e r n lä t i o n s d a g s s i t t t redje n y a p r o g r a m för s ä s o n g e n g å af s t ape ln . Det v a r b r u k s e g a r e n Knut Michaelsons 3-akts-komedi »Moln». Hr M. h a r förut g e n o m »Ett val» och »Återgång» gjort sig k ä n d s o m en synne r l i gen lofvande dra­m a t i s k förfa t tare , och h a n s s e n a s t e n u u p p f ö r d a s tycke »Moln» i n n e b ä r enligt vå r ås ik t ett b e s t ä m d t s teg f ramåt . S tycket f ramstä l l e r en h v a r d a g s i n t e -r iör från en s k å n s k adl ig godsega re s h e m , öfver h v a r s h o r i s o n t , s å s o m t i te ln a n t y d e r , å t sk i l l iga m o l n upps t i ga Mycket af h a n d l i n g finnes h ä r j u s t e j , m e n et t p a r s p ä n n a n d e s i t u a t i o n e r fö rekomma. Godsega ren b a r o n Gy ldenskö ld s ä l d s t a do t t e r Mary ä r förlofvad med d i p l o m a t e n grefve R o s e n c r e u t z . Hon k o m m e r emel ler t id a l l tmer u n d e r f u n d med , a t t h o n gifvit h o n o m si t t j a , e h u r u h e n n e s h j ä r t a från bör jan omedve te t var i t f ä s t ad t vid lö j t nan t W ä r n , den u n g e förva l ta ren af faderns g o d s . Den­s a m m e ä l s k a r h e n n e t i l lbaka, men ä r för g rann-laga a t t y p p a s i n a k ä n s l o r för h e n n e . H a n tvin­g a s emel le r t id af o m s t ä n d i g h e t e r n a där t i l l , och nu b e s l u t a r Mary a t t b r y t a m e d s in fä s tman . F a d r e n s e k o n o m i s k a s t ä l ln ing h a r emel ler t id blifvit r u b b a d , och e t t u p p s ä g a n d e f rån b a n k e n s s ida af h a n s a m o r t e r i n g s l å n h o t a r h o n o m m e d ru in . H a n s e n d a h o p p s t å r till R o s e n c r e u t z , s o m ä r i borgei i för lånet . H a n s m e d d e l a n d e h ä r o m till M a r y b r i n g a r h e n n e till förtviflan, m e n h o n b e s l u t a r n u at t för fadrens sku l l offra sig och s tå fast vid sin förbin­de lse med R o s e n c r e u t z . Denne , som v a r m t ä l s k a r h e n n e , h a r emel ler t id h u n n i t till ins ik t om, a t t h e n n e s h j ä r t a ej t i l lhör h o n o m , u t a n W ä r n , och h a n löser n u konflikten genom a t t äde lmod ig t ge h e n n e s i t t o rd t i l lbaka, p å s a m m a gång h a n bort­tager h e n n e s f a rhågor be t räf fande fadrens ekono­m i s k a fö rhå l l anden .

F ö r s t a a k t e n förefaller någo t l ång t r åd ig med sit t m y c k n a tal om spor t , häs t - och h u n d k u l t u r m. m . dyl ikt . De b å d a s e n a r e a k t e r n a i n t r e s s e r a emel­lert id s å mycke t m e r a . Dialogen ä r e legant och ledig och k a r a k t ä r e r n a väl t e c k n a d e ; de s c e n i s k a a n o r d n i n g a r n a förträffliga. — Hr Hillberg ger en ypper l ig bild af den so rg löse ad l ige godsegaren , och R o s e n c r e u t z ' s ynne r l i gen m a k t p å l i g g a n d e roll h a d e ej k u n n a t r å k a i b ä t t r e h ä n d e r ä n hr Fre­driksons. S o m Mary h a d e fru Bayckström fått en för h e n n e s begåfning och s k a p l y n n e fullt p a s s a n d e uppgift , hv i lken h o n ock lös te m e d den in te l l igens och den goda uppfa t tn ing , m a n v a n t sig a t t allt id finna h o s d e n n a s t änd ig t f r amå tgående skådespe ­le rska . Hr Palme spe la r b e h e r s k a d t och r ikl igt den t i l l bakad ragne , m e n v a r m h j ä r t a d e t i l lbedjaren . B i ro l l e rna h a d e l ika ledes förträffliga r e p r e s e n t a n ­t e r : h r Bceckström som den b e k v ä m e ren t i e ren S t i e rne och fru Fahlman s o m h a n s r e s o n n e r a n d e h u s t r u Clemence , s a m t fru Hartman s o m b a r o n Gy l l enskö lds y n g s t a do t te r och h r Hedlund s o m hen ­n e s u n g e l ä s p a n d e t i l lbedjare Hedenfäl t . Den se-

n a re , s o m t i l lhör t e a t e r n s y n g r e förmågor , v i s a r o m i s s k ä n l i g a a n l a g för det k o m i s k a facket. — Stycket ä r förträffligt u p p s a t t och inöfvadt .

Till ef terpjäs gifves d e n s k r a t t r e t a n d e 1-akts-komed ien »En bengal i sk t iger», dä r h r Hedin i s in g a m l a rol l som a p o t e k a r e n f r amka l l a r h ö g t i d e r af sk ra t t i s a longen . H a n u n d e r s t ö d e s godt af fru Rundberg, fröken Behrens och h r Rgdgrcn.

S v e n s k a t e a t e r n . Vid d e n n a s cen h a r norr ­m a n n e n Berndt Johannessen n u afs lu ta t s i t t gäst­spel . H a n s s i s ta rol l v a r som b a d a r e n Gregoire i »Niniche». Enl ig t v å r ås ik t r äck te h a n ej till i d e n n a uppgift . Den e n d a , som hå l l e r m å t t e t i d e n n a u p p s l u p p n a komed i , ä r h r Holmquist, hvi l­ken som grefve Corn isk i ä r a l l t igenom dråpl ig . F r u Lundberg ä r en täck Nin iche , m e n n å r ej u p p m o t s i n a fö regänger skor i d o n n a rol l . Hr Olson för t jänar äfven a t t o m n ä m n a s för si t t u t fö rande af Ana to le . — Stycke t gifves fo r t fa rande h v a r j e af ton, n u m e d h r Engelbrecht i b a d a r e n s ro l l .

D e n n a t ea te r s n ä s t a n y h e t b l i r » F e r n a n d e » , s o m gifves förs ta gången någon d a g i n ä s t a vecka .

toner , s o m h ä r l jödo, d e m förs tod h a n . Högko­re t i de t t a t empe l v a r k y r k o g å r d e n , och h a n s l i l la a l t a r e d ä r m o d e r n s graf. P å d e n n a f ö r r ä t t a d e h a n s in a n d a k t , och h i t d rog h a n sig t i l lbaka om so rg eller g lädje i r i ka r e m å t t fyllde h a n s h jä r t a , eller om h a n s o m nu s tod inför e t t a fgörande ögonbl ick .

Hit s t y rde h a n n u ock s i n a steg. Det p r a s s ­lade i de t f rusna löfvet, o c h de öfversnöa.de vår­d a r n e r e s t e sig spök l ika me l l an t r ä d s t a m m a r n e . Det v a r för kal l t a t t s i t ta n e d p å b ä n k e n i n o m j ä r n s t a k e t e t . H a n nö jde sig där för m e d a t t lå ta s i n a s a m m a n k n ä p p t a h ä n d e r hv i la p å m a r m o r -korse t . S å s tod h a n n å g r a ögonbl ick försänkt i bön , och gick s e d a n med r a s k a s teg h e m å t .

Dagen d ä r p å t i l l sade h a n hus jung f run , s o m k o m in m e d h a n s s k o d o n , a t t s t ä l l a kaffebrickan i för­make t . H a n ville ej h a n å g o n l agad frukost , och i n n a n t a n t A n n a h u n n i t k l äda sig, s k y n d a d e h a n n e r till t åge t och for ett p a r t i m m a r t i m m a r ti­d igare ä n van l ig t in till s t aden .

* *

N ä r brefvet v a r a f sänd t , h ä n g a f M ä r t a sig å t f r amt id sp l ane r .

H o n t ä n k t e icke befa t ta s ig m e d hushå l l e t , de t sku l le El ise for t fa rande s k ö t a . I det h e l a sku l le icke n å g o t f ö r ä n d r a s p å Li l låker , m e n Erik v a r j u a l la f ö rmiddaga r i s t a d e n och ofta u te p å affärs­resor . Hon k u n d e därför m y c k e t lä t t förverkl iga s in ä l sk l i ngsp l an , en fo lkhögskola p å Li l låker . Det s t o r a m a g a s i n e t s t r a x u t an fö r t r ä d g å r d e n h a d e h o n för länge s e d a n u t s e t t till lokal . Det k u n d e m y c k e l lätt f ö r ä n d r a s till de t t a ä n d a m å l . Bjälk­laget i t ake t sku l le s y n a s , föns ter vil le hon h a p å ryggåsen , v ä g g a r n a fe rn i ssade , s ä a t t t r äde t s egen färg lys te igenom. P o r t r ä t t af f r a m s t å e n d e sven­ska m ä n och k v i n n o r sku l le h o n skaffa, och h ä r k o m m e de h i s t o r i s k a m å l n i n g a r af Hel lqu is t och C e d e r s t r ö m , h o n v u n n i t p å kos t lo t te r ie t , r iktigt till h e d e r s . De v o r o för s t o r a i v a n l i g a r u m . F o l k h ö g s k o l a n sku l le h o n icke själf skö ta , e n d a s t ö fvervaka och leda, s a m t d å och då , n ä r h e n n e s a n d r a p l ik ter t i l lä te det, h å l l a ett föredrag.

Erik h a d e va r i t s å l änge i s t a d e n , a t t t an t och Elise bö r j ade blifva orol iga, m e n i dag h a d e de fått bref m e d bud , a t t k u s k e n v id s t a t i onen m e d p a c k v a g n skul le h e m t a famil jens g a m l a l i nnesöm­m e r s k a Lena . H v a d b e t y d d e d e t t a ?

L e n a h a d e en hel p a c k n i n g af l a k a n , h a n d d u k s -väf och duk tyge r . H v a d i all v ä r l d e n t ä n k l e kon­s u l n t aga sig t i l l?

Då ljöd ett m u n t e r t »goddag» . T a n t A n n a s p r a t t till. S å glad h a d e hon ej h ö r t

s in gosse p ä m y c k e t l änge . »Men Erik, h v a r h a r du v a r i t och h v a d t ä n k e r du göra?» frågade h o n i ett a n d e t a g .

»Sak ta , s a k t a t a n t och låt mig s v a r a p å en fråga i s ende r . Li te t v in , fröken El i se , om j a g får be.»

»Beva ra mig v ä l l K o n s u l n k o m m e r u t midt på b l a n k a fö rmiddagen och begär v in . H v a d skal l de t t a be tyda?»

»Ja, går det ej an?» ' »Jo beva r s , o c h n ä r k o n s u l n befal ler , s å lyder

j a g . H v a d b e h a g a s för v in?» »Ha vi h e m m a någo t r en sk l ?» »Tant , vi gå in i d i t t r u m . » »Nå Erik, d å vi nu ä r o e n s a m m a , s å s v a r a mig .

Du h a r väl a ldr ig gå t t och förlofvat dig?» H a n r äck t e f ram s in v e n s t r a h a n d . G u m m a n

b e t r a k t a d e u p p m ä r k s a m t r i ngen . »Gifve Gud, den k o m m i t dit i en god s t u n d ! »

»Du frågar icke, h v e m som sa t t dit den.» »Det h a r na tu r l ig tv i s Mär ta , j a g h a r al l t id tänkt ,

a t t de t skul le gå så.» »Och de t h a r du ingen t ing emot . M ä r t a vi l l ,

a t t al l t ska l l blifva i h u s h å l l e t , s o m det ä r . E l i se s t a n n a r fo r t fa rande och sköter s in pla ts .»

»Du ve t , h u r m y c k e t j a g hå l l e r af Mär ta , och därför ö n s k a r j a g er den s t ö r s t a lycka, men d u h a d e gjort k lokare , o m d u val t en s å d a n flicka, s o m El ise . Hon sku l le förs tå och p a s s a dig bä t t r e ä n —»

»Se s å tan t , o m den s a k e n t a l a r d u a ldr ig mer ,» s a d e Er ik m y c k e t b e s t ä m d t . »Här h a vi fröken El i se m e d vinet , n u får t a n t h å l l a tal.»

H o n r e s t e s ig . M ö s s a n s a t t l i tet p å sned öfver det t u n n a hå re t , g l a sögonen vo ro d i m m i g a och r ö s t e n och h a n d e n d a r r a d e , d å h o n tog g lase t och s a d e : »Skål , Gud vä l s igne er , Erik o c h ^ M ä r t a ! Du h a r va r i t en god son , m å du n u o c k s å bli en s n ä l l m a n ! »

El ise såg ö fve r r a skad u t . »Nä fröken El ise , tän­ker n i ej g r a t u l e r a oss?»

»Jo v i ss t — af h e l a mi t t h j ä r t a !» Erik k l ingade m e d h e n n e . »Tack för h v a d ni

h i t in t i l l s va r i t för mi t t liern. M ä r t a och j a g hop­p a s a l t o c k s å hädane f t e r få b e h å l l a er. Hon ä r j u er g a m l a vän.»

(For ts . )

Från Iduns läsekrets. Eleonora. Tack för ede r t h jä r t l iga bref! Det

ä r godt a t t ve ta , det m a n ej s t å r e n s a m , n ä r m a n , för en god s a k s skul l , k ä n n t sig m a n a d a t t s ä g a m i n d r e behag l iga s a n n i n g a r .

Min a d r e s s ä r Helsingborg. Ave.

Karlars blyghet ligger blott i uppfostran och förhållandena i lifvet; kvinnors i naturen. Mannen har ursprungligen ett inre mod, ehuru ofta en yttre tafatthet; kvinnan har icke den sednare, men är dock skygg. Den förre ytt­rar sin respekt genom avancerande, denna ge­nom retirerande. A. Törneros

Rättvisa är mera en manlig, människokärlek mera en kvinlig dygd. Tanken att se kvinnor förvalta dommareembeten uppväcker löje; men barmhertighetssystrarna öfverträffa till och med de barmhertiga bröderne.

Ä. Schopenliauer.

Hennes arbetsfält. B e r ä t t e l s e f ö r I d u n

af

Amanda Leffler. (For ts . ) .

ÅLu n y r e s d r ä k t ä r j a g emel le r t id tvungen a l t JJf; skaffa mig, m e n som j a g ej tycker så b r a om ' T S t o c k h o l m s s ö m m e r s k o r s o m fröken Pe t t e r s ­son , så , k ä r a s t e , gör mig den s t o r a t j äns t en och tag m in g a m l a r ö d a k lädn ing , s o m j a g l e m n a d e k v a r på Li l låker , d e n h a r P e t t e r s s o n sy t t , och res in till s t aden . He l sa fröken P . från mig och bed h e n n e efter s a m m a mode l l s y en r e sd räk t . D u vet, j a g b r y r mig ej om a t t v a r a s å sp l i t t e r mo­dern . S lå s e d a n e d r a k loka hufvuden i h o p , och köp mig ett r ikt igt vacke r t tyg i g rå t t eller b lå t t .

För lå t al l t b e s v ä r ! Du h a r s k ä m t bo r t mig m e d d in t j äns tak t ighe t , därför , L i sa , får du nu s o m all­t id, nä r de t gäl ler g a r d e r o b e n , v a r a m i n lil la g o d a fe, ty du förs tår s å d a n a s a k e r m y c k e t bä t t r e ä n jag-

Helsa t a n l l S k r ä m m e r Er ik h e n n e for t farande för k a t t e n ? O, h v a d j a g se r d e m väl i den tref-liga sa len , de s to r a , g a m l a b a r n e n . Hvad det ä r här l ig t a l l t änka , a t t m a n ä n n u , n ä r h j ä s s a n g råna t , k a n v a r a s å u n g till s i n n e t s o m tan t . Helsa äfven Erik, och lack ä n n u en g å n g för d in h j ä l p s a m h e t m o t

Märta.*

Erik läs te e t t p a r gånge r om brefvet, s t o p p a d e det s e d a n i brös t f ickan och gick u t i fö r s tugan . H ä r log h a n på s ig h a t t och rock och ö p p n a d e , för a t t ej s t ö r a t an t A n n a , s o m h a d e si t t r u m mid t e m o t h a n s s ä n g k a m m a r e , försikt igt dö r ren till t r a p p a n . Den g a m l a h a d e dock h ö r t hva r j e ljud, och d å det va r ovanl ig t , a t t Erik gick u t om kväl len , ö p p n a d e h o n has t ig t s in dö r r och f rågade oro l ig t : »Hvad s t å r på, du ä r väl icke s juk?»

»Nej, v i s s t inte.» Ute lys te m å n e n öfver det s n ö i g a l a n d s k a p e t .

Den li l la l a n d s k y r k a n , h v a r s torn hö jde sig öfver I r ä t o p p a r n e på ku l l en , a f tecknade sig tydligt mo t d e n k l a r a n a t t h i m l e n . D e n n a v a r k o n s u l Hjä lms tempelhvalf . H ä r t i l l ta lades h a n af n a t u r e n s mäk­tiga sp r åk , och det h a d e s t ö r r e in f ly tande p å ho­n o m ä n g u d s t j ä n s t e n i den s k ö n a s t e ky rka , ty de

Med s in van l iga hän fö re l se för fo lkunderv i sn in -n ingen h a d e M ä r t a gåt t till f ö r e l ä s n i n g a r n a vid det kvin l iga a rbe t a r e in s t i t u t e t . Rel igion och poli­t ik vo ro na tu r l ig tv i s d ä r neu t r a l t o m r å d e , och d å M ä r t a s ä m n e n voro l i t t e ra tu r och geografi, bo rde h o n vä l ej frestas a t t k o m m a p å förbjuden m a r k . Men h o n v a r en sub jek t iv n a t u r , och sin egen k ä n s l o s t ä m n i n g l ade h o n in i s i t t a rbe te . H ä r s ä r s k i l d t den re l ig iösa . Hon h a d e i fo lkhögsko­lan , fö re t rädesv i s den d a n s k a , set t , h u r u lä t t före­l ä s a r e n , hvi lke t ä m n e h a n ä n b e h a n d l a d e , kun­d e få fram de idéer , s o m j u s t d å s y s s e l s a t t e ho ­n o m ' s j ä l f . F ö r e s t å n d a r e n vid ins t i tu te t h a d e r å d t Mär ta a t t i s i n a sk i ld r inga r fö r söka blifva m e r a objekt iv , m e n h ä r i g e n o m h a d e h a n k o m m i t p å s p ä n d fot m e d h e n n e . H a n v a r e n s m u l a hän ­s y n s l ö s , h o n till y t te r l ighe t f inkänsl ig, och de t ta gjorde, a t t h o n anfö r t rodde t a n t A n n a , a t t h e n n e s a rbe ts fä l t v a r g a n s k a tö rnbes t röd t .

Hon k ä n d e s ig s t u n d o m vemod ig t e n s a m , och h a d e i s å d a n a ögonbl ick n å g o n af de m ä n , s o m gåfvo h e n n e en v a r m a r e hy l ln ing , k o m m i t i h e n ­n e s väg , h a d e de v i s s t ej behöft bek laga sig öfver n å g o n köld.

M ä r t a h a d e å t e r haft en konflikt m e d föres tån­d a r e n . H o n före läs te o m Mindre As ien och skil­d r a d e utför l igt Efesus s v u n n a hä r l ighe t . Härv id föll ta le t na tu r l ig tv i s p å P a u l u s , och d å föres tån­d a r e n k o m in , gaf h o n en öfversikt af brefvet till Efes ie rna . Efter fö re lä sn ingens s lu t b a d h a n hen­n e s t iga in i h a n s m o t t a g n i n g s r u m .

Det va r s lask ig t v ä d e r och t u n g t a t t gå. Trö t t k o m h o n h e m , s l ä n g d e af sig k a p p a n och s jönk ne r p å en stol v id skr i fbordet . E t t tjockt konvo­lut låg framför h e n n e . Det v a r h e n n e s s i s t a ma­nuskr ip t , som å t e r s ä n d e s . F ö r a r g a d k a s t a d e h o n ne r de t i sk r i fbo rds l ådan .

Hvar fö r h a d e h o n n å g o n s i n gripi t till p e n n a n om gift k v i n n a s eganderä t t . Det v a r j u et t ä m n e , s o m ej låg i n o m h e n n e s o m r å d e . Gifte h o n sig, m e n det k o m m e h o n na tur l ig tv i s a ldr ig a t t göra , s å sku l le det ske u t a n vi lkor , ty a n t i n g e n gåfve h o n sig hel t , eller ock s tode h o n for t fa rande e n s a m .

I E n s a m , d e n n a förfärliga t a n k e , som s å ofta k o m för h e n n e ! H v a d ville h o n ej i de t t a ögon­blick gifva för a t t h a en e n d a s jä l a t t m e d d e l a sig å t . H o n sku l le v a r a nö jd m e d den r i n g a s t e p la t s i vä r lden , b a r a h o n h a d e ett eget h e m . Bilden af e t t s å d a n t s tod le fvande framför h e n n e , och s ak t a smög sig b ö n e n : »Gud, l å t mig icke v a r a s å e n s a m » , öfver h e n n e s l ä p p a r .

F ä r g e n gick och k o m p å h e n n e s fina k inder , och u t a n a t t t ä n k a p å h v a d h o n gjorde , bör j ade h o n lägga i o r d n i n g p å skr i fborde t . H ä r u n d e r föll någo t ne r . Hon bö jde sig för a t t t aga u p p det . Det v a r ett bref m e d Li l låkers p o s t s t ä m p e l . F r å n t a n t A n n a t änk t e h o n glad , och tyckte s ig se d e n vän l iga g u m m a n . Er ik b r u k a d e a l l t id skr i fva u t ansk r i f t en p å t a n t s bref. »Kråkföt terna inu t i för­l å t e r nog den , s o m får dem, m e n j a g s k ä m s för p o s t t j ä n s t e m ä n n e n . » Därför skul le Erik skr ifva. H a n h a d e s å v a c k e r sti l .

M ä r t a ö p p n a d e brefvet. Det v a r från Er ik själf. H a n frågade, o m h o n vil le blifva h a n s h u s t r u . Var de t ta s v a r e t p å h e n n e s b ö n ? Hon v a r v a n a t t i al l t h v a d som h ä n d e se Guds s tyre l se . Er ik och h o n h a d e j u också m y c k e t g e m e n s a m t , och h e n n e s fos te rmor h a d e önska t d e r a s förening. H o n v i s s t e de t i n s t i nk tmäss ig t , f a s t än k o n s u l i n n a n a ldr ig d ä r o m sagt ett ord. Det v a r därför h o n efter h e n n e s död ej vil le bo p å Li l låker . Nu pröf-v a d e h o n s in s t ä l l n i n g till Er ik , och profvet u t ­föll så , a t t h a n dagen d ä r p å fick m o t t a g a ett ef-te r l äng tad t j a .

Förslag till matordning för v e c k a n

2 — 9 nov.

S ö n d a g : Soppa på champignoner ; gåsfilet, grat inerad; hars tek med sylt; glace.

M å n d a g : .Tägaresoppa; benig kal/-stek; apr ikosmarmelad med grädde.

T i s d a g : H u m m e r ; oxfilet med ma­karoni ; hafresoppa.

O n s d a g : Bul jong med kl imp; biff­stek; äppelpudding.

T o r s d a g : Fläsk med hvita bönor; tunna pannkakor .

F r e d a g : Stutvad abborre; lamkotlett med grönsaker; ka t r inp lommon med grädde.

L ö r d a g : Snrstek med lingon; sago­soppa.

Recept.

Jägaresoppa. Morot , persiljerot, sel­leri skäras j emte nugra skifvor mager sk inka ; smör och mjöl fräsas öfver el­den, tills det börjar skumma sig, då god buljong tillsättes och rhensk t vin islås, hvarefter soppan får koka en half t imme. U n d e r t iden stekes r app­höns, så a t t de icke bli to r ra ; bröst­köt te t skares i lina skifvor, det öfriga köttet och benen stötas fint och blan­das till den genom en hårs ikt silade soppan, som får koka upp och å nyo pressas genom hårsikt . Madera, salt och litet cayennepeppar tillsättas. Ser­veras med rapphönsköt te t och kokta sparristoppar, på förhand lagda i sopp­skålen.

E n fin och dyrbar soppa. Soppa på champignoner. Champig­

noner rensas, tvät tas , sönderskäras, ko­kas 15 minute r i smör, hvarefter ko­kande vatten, salt och peppar tillsättas och soppan får koka tills smaken be-finnes god, silas genom hårs ikt och skummas, afredes m t d vispade äggulor och grädde utan a t t koka. Små vackra champignoner förvällas i smör och litet vatten, läggas i soppan. Sherry efter smak tillsättes. Serveras med stekt bröd.

E n ganska god soppa. Kroketter af kalfkött. Smör och mjöl

fräsas, buljong eller mjölk tillsättes, hopkokas tämligen tjockt. De t finhac­kade köt te t kryddas och tillägges jemte två äggulor, blandas, och al l tsammans uppslås a t t kallna. Däraf formas af-långa bullar, som rullas i rifvet bröd, doppas i vispadt ägg, rullas åter i rifvet bröd och stekas i het flottyr. Serveras med grönsaker. O. H. I).

M a t l a g n i n g - .

Jordär t skockssoppa . Ar tskockor kokas i vat ten eller utspädt sal tköttspad eller, ännu bät t re , i buljong och passeras genom durchslag. Smör fräses i en panna, mjöl ivispas och det passerade spadet påhälles. He la ar tskockor iläg­gas, då soppan skall serveras

Olga.

Grönkål och n ä s s e l k å l . Nässlor för­vällas väl (jag torkar sådana om våren,

' då de äro späda och ej rifva, samt för­varar dem i l innepåsar) och hackas mycket fint med litet mjöl. Smör smäl­tes i en kastrull , och däri blandas väl de hackade nässlorna samt spädas med god buljong, helst kokad föregående dag, så a t t flottet h u n n i t bort tagas. I brist däraf kan spädas med utspädt salt kött- eller lläskspad. Socker, muskot och en knifsudd cayennepeppar . Små frikadeller, prinskorf eller klufna kokta ägg läggas i soppan, då den skall sättas på bordet.

pa samma sätt. Olga.

En vä l smakande rätt utgöres af pota­tis, fylld med de sista resterna af en grisstek. Man skär af en tjock skifva af de stora skalade potäterna, u rhå lkar hufvuddelen och fyller den med en färs, som beredes af finhackade gris-steksrester, hackad charlottelök, salt, peppar , en knifsudd upplöst köt textrakt , e t t par ägg och något rifvet bröd. D e n

afskurna delen lägger man ofvanpå som lock, vänder potäterna i ägg och rifvet bröd och steker dem i smält smör ljus­bruna, eller lägger dem på en med smör tjockt bestruken plåt och steker dem i ugnen.

Marinerad sill på tyskt sätt. 10 a 12 mjölksillar (eller mer om man vill, ty den håller sig väl) tvättas väl i många vat ten och nedläggas därefter i en kruka eller dylikt hvarftals med la­gerbärsblad och kryddpeppar samt lök skuren i skifvor. Sillmjölken arbetas sönder samt blandas med ätt ika ooh något litet olja samt slås öfver sillen. F ä r d i g efter 12 t immar . Olga.

Att koka kräftlake. 26 dl. vatten, 33 cl. salt, 3 skedar socker och litet dill­k ronor kokas en bra s tund. Kal l slås laken öfver kräftst järtarne och bör stå väl öfver dem. Olga.

E f t e r r ä t t e r .

En tysk e f terät t . 3 deciliter, 2 centil. (Vä kanna) söt mjölk får koka upp med 76 gram 5 decigram (6 lod) socker, 38 gram 3 decigram (3 lod) smör och li­tet vanilj eller och citron. 6 ägg vi­spas med litet mjölk och 89 gram 3 decigram (7 lod) potatesmjöl i den ko­kande mjölken. Sedan allt kokat , så at t det synes lagom tjockt, hälles det i en form, hvi lken först sköljts med kallt vat ten. Uppsijälpes på ett fat och ätes med frukt- eller eaftsås.

Olga.

S m ö r g å s b o r d e t .

Kryddsill till smörgåsbordet . Väl ur­vat tnad sill, skuren i s tr imlor på sned-den, nedlägges hvarftals med socker och s tarkpeppar emellan — derpå slås litet matolja och ät t ika. Då den u p p ­lägges, garneras den med finhackad lök.

Olga.

H a n d a r b e t e n .

En v a c k e r scha l a t t drapera om hal­sen eller vira om hufvudet kan man lätt och utan stora kostnader själf för­färdiga på följande sätt . Man köper l m. f inpunkterad, 2 meter bred hvi t tvät tyl l och har så bottnen till scha­len. D ä r p å tager man en omtyckt färg i zephirgarn, hvi t t , skärt , ljusblått, hel iot rop eller ma t t grönt och öfver-drar därmed tyllen radvis, i det man på hva rannan p u n k t gör ett knuts tygn , hoppar öfver en p u n k t och med samma garnända öfvergår till den därpå föl­jande . Det ta förfarande upprepar man på hvarannan punk t rad tills hela tyll­schalen är öfversydd. Därpå kl ipper man u p p alla de långa uppti l l på tyl­len l iggande stygnen på midten, så a t t de springa u p p som vingar och öfver hela schalen bilda ett lät t fiocktäcke. D e båda tvä rkan te rna besättas med en handsbred spets, rynkas till sammans ä la Pompadour och prydas med en bandrosett i garnets färg. Efter behag kan man låta schalen vara slät, eller ock sammanfat tar man den på midten och garnerar den äfven här med en bandroset t .

T o a l e t t e n .

Rosenvat ten . Man lägger en ren linne­lapp öfver en porsl inssoppskål , gör en liten fördjupning på midten och bin­der fast den. Därefter tager man bla­den af nyuts lagna rosor (inga utblom­made) , lägger dessa på l innelappen och sätter på dem ett fat eller en tallrik med något sand och glödande kol . Snar t samlar sig rosensaften i skålen. De urpressade bladen ersättas alltid af nya.

E t t anna t sätt är a t t man insaltar de nyplockade rosenbladen i ett sten­fat med net to 40 proc. salt. Af bla­den bildas så småningom en vätska, och saltet b inder doften. V i d använd­ningen tager man en eller två matske­dar fulla och lägger bladen på ett te­

fat i det r u m man vill parfymera. Vä t ­skan pressas först väl ur . Vid bladens to rkn ing i r u m m e t upps tår stark ro­sendoft.

(Forts , å följ. sida.) ,

Förlofnings v i g s e l - , f ö d s e l - o c h d ö d s ­

a n n o n s e r ,

som ju särskildt beröra familje­kretsarne, böra främst införas i Idun, där de mera än i någon an­nan tidning observeras inom hem­met och familjen. Priset å för­lofnings-, vigsel- och födelseannon­ser är 1 kr. 50 öre pr st; för dödsannonser beräknas priset efter det antal rader annonsen upp­tager. [ 2 147]

FODD. E n son. Örebro den 23 oktober 1890.

Maria Elgstrand, Axel Elgsirand. född Jungmarker.

(G. 21624) [2812]

LEDIG A PLATSER.

En ung, helst, musikalisk flicka, som vill lära hushåll, kan nu genast erhålla plats

mot 250 kr. pr år. Bref utan porto besvaras ej. Svar sändas till Fru J. Forssell, Steninge & Märsta. [2830]

En ungt anspråkslös, helst musikalisk flicka, som vill lära sig landt-hushälls skotande under husmoders ledning, kan genast fa plats, om hon såsom ersättning härför är villig och kunnig att åt en tioårig gosse meddela undervisning i och för inträde i 2:a klass. Den, som tillika har kunskap i engelska och franska, har företräde. Vidare genom korresp. und. adr. »Landtbo», Eskils­tuna, p. r. . [2S32]

PLATSSÖKANDE.

3 E 3 C v i s x r L Ö c a . r ! E n 25 års flicka, van vid mindre

landthushål l , önskar för prakt ik plats i god familj. Ä r villig deltaga i före­fallande göromål, och om så erfordras, villig betala för sig. Svar märkt »X. Y . Z.» till I duns byrå, Stockholm, för kor respondens . [2709]

E n u n g t y s k a , som genomgått högre elementarläroverk för flickor i Stockholm och är kunnig i musik och handarbete, önskar plats i en bildad fa­milj, för att läsa med mindre barn och gå frun tillhanda. Små pretentioner. Benäget svar till »M. 18 år», å Iduns byrå. [2S31]

"BCMi u n g - , a n s p r å k s l ö s flicka, med -Krf håg och fallenhet för husliga göromål, önskar med snaraste plats att gå frun till­handa. Svar till »18 är», Sala, p. r. [2853]

En ung flicka frågar, om det finnes någon vänlig familj, som behöfver en hjälpreda

vid barns skötsel och andra hushållsgoromål. Svar toide godhetsfullt sändas till »10 år,-, Iduns byrå. [2847]

"C*n ung flicka af god, aktad familj, som med ^4 hedrande betyg genomgått 7-klass. läro­verk, önskar plats i bildadt hem för att under visa mindre barn i vanliga skolämnen, språk och musik. Sök. är kunnig i slenografl ocli vill deltaga i skrifgöromål. Benäg, svar till Z. 72», adr. Gumoelii Annonsbyrå, Stockholm.

(G. 073(3) [2851]

Ett medelålders, bildadt fruntimmer söker an-st. såsom sällsk., lärarinna ell. vårda­

rinna för minderåriga, eller ga husmoder till­handa. Små pretentioner, utmärkta referen­ser. Svar sill »Anspråkslös 40», Iduns byrå. . [2809]

P L A T S som sällskap, hjälpreda eller husförestånder-ska sökes af bildad, bättre flicka, 21 år, full­komligt hemma i hushållsgöi omål. Små pre­tentioner. Svar till »Ella». Iduns byrå. [2790]

En ung, huslig och arbetsam flicka från landet Önskar plats i en kristPn familj

som biträde åt husmodern. Sökanden har genomgått en kurs i linnesöm samt är van vid matlagning och att deltaga i alla inom ett hus förefallande göromål. Svar till »H, K.», Eskil ituna, p. r. [2846]

TCpn bildad, musikalisk engelska, som vi-stats endast några få månader i Sverige

samt har en ovanligt ren och vacker piouon-ciation, önskar plats i familj öfver vintern. De bästa rekommendationer kunna företes. Svar till »H.*, Eskilstuna..

(G. 24526) [2840]

Stockholm önskar ett fruntimmer plats såsom kassörska eller bokförer-ska. Den sökande har i fiere år in­nehaft kontorsplats och kan förete

[2814] u t m * 1 > e t y ^ ' t" 5 MunsbyiÄ.

En ung anspråkslös flicka af god familj önskar plats i kortvaru- eller handsk-affär eller som hjälp och sällskap ät äldre fruntimmer. Pretentioner små.

Ett godt bemutande Önskas. Svar till »E. L. A.», Arboga, p. r. [2797]

El Mat j som afslutai de för licentiatexamen föreskriihu tjänstgöringarna, men saknar medel till stu­diernas afslutande, vänder sig, i saknad af relationer, på detta sätt t ill Iduns läsare med förfrågan, om nägon skulle vilja hjälpa honom till det nödvändigaste under de månader, som återstå af studietiden. För erhållande af re­ferenser och närmare upplysningar vände man sig till j>—l_d—t», Iduns byrå. [2733]

DIVERSE

D o k t o r A . A f z e l i u s ,

l i l l a V a t t u g a t a n 2 4 .

Mottagningst id 9—10 och 2 — 3 . Företrädesvis m a g - och h u d s j u k d o m a r .

[2551]

D o k t o r C a r l p i e n s b u p g

L i l l a V a t t u g a t a n 1 4 .

Hvardaga r | 3 — £ 4 . Helgdagar 1 0 — 1 1 .

B e h a n d l a r f ö r e t r ä d e s v i s Barnsjuk­domar. [ 1 3 4 3 ]

D o k t o r P e r J o h a n s s o n

R i d d a r g a t a n 3 9 . (2510]

llvanlagar B. 9—10, 2—3; söndagar' 9—10.

D : r R o b e r t L ö n n b e r g ,

49 Regeringsgatan 49, behandlar i n v ä r t e s s j u k d o m a r , företrä­desvis m a g i e n s och t a r m k a n a l e n s (medels massage i förening med medicinsk behand­ling), k ö n s o r g a n e n s s j u k d o m a r o. svå­rare fall af h e n s å r .

Träffas söckendagar kl. 8—10 f. m. o. 2—3 e. m. Helgdagar 8—10 f. m.

Allm. telef. 56 57. [2374]

D : r O T T O S A N D B E R G

S t u r e g a t a n 2 4 . Hvardagar 9—10, 2—3; helgdagar^10—Valt.

Företrädesvis mag*- o. t a r m s j u k d o m a r . [1761]

D : R E . S m g e h b e r g

2 C K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 2 C H v a r d a g a r k l . 9—10, 2 - h a l f 4 .

_ [2824] . S p e c i a l i s t för Ö r o n - , N ä s - och H a l s s j u k d o m a r .

Tandläkaren F . A . W I D F 0 N D ,

5 1 K o r n h a m n s t o r g 5 1 , insät ter de b ä s t a t ä n d e r till moderata priser.

O B S . Resande k u n n a erhålla dem på en dag.

Mottagningst id kl. 1 0 — 2 och 5 — 6 . [2573]

H y p n o t i s k b e h a n d l i n g af

N e r v - och S j ä l s l i d a n d e n , nervositet , hysteri , melankoli , nerv­smärtor, moralisk svaghet , drycken-ska psbegär m. m.

10 Wahrendorf lsgatan. kl . 2—3 e. m. Med. D:r Anton Nyström.

[2838J

Westbergs oöfverträfiliga T v ä t t p u l v e r J ö n l t ö p i n s hos alfa specerihandlare.

S y l t n i n g - .

Syltad ingefära. (Svar till El len 756.) Ingefärssylt göres af färska knölar — således endast i de sydländska t rakter , der ingefärsträdet växer eller odlas. Efter uppmjukning i vatten inkokas ingefäran med socker.

Fas t jag misströstade om framgången gjorde j ag emellertid — eggad genom El lens fråga — ett litet försök a t t få en någor lunda skaplig sylt af torkad ingefära (bästa sorten, ljusgul). J a g lade 25 gram små bitar ett dygn i blöt, kokade dem derpå 1 t imme i vat ten, hvi lket an tog en skarp ingefärssmak och därför t i l lvaratogs i en liten flaska, med påskrift »ingefärsdekokt» att an­vändas vid mat lagning och bak. I kal l t va t ten lät j ag bi tarna ytterl igare ligga 1 dygn (detta vat ten slog j ag se­dan till dekokten) . N u upplöste j ag 50 gr. socker och litet c i t ronsyra i \ l i ter ny t t vat ten och ingefäran kokades här i 2 — 3 t immar , tills sockerlagen blifvit simmig, ja, näs tan sockrade sig; — men själfva ingefäran blef icke mjuk ändå och lagen mörkare än den bör se u t . Så är j u också förhållandet, om man kokar och syltar annan torkad frukt. Kanske El len ändå vill göra e t t eget försök — men uppmjuka inge­färan en längre tid än jag gjort, i nnan den kokas i sockerlagen. F ö r resten är ingent ing anna t än mödan förspild, ty ingefäran kan u tmärk t väl användas till päronsyl t o. d. Sienia.

D r y c k e r .

Sockerdricka. Ti l l 42 liter vat ten tagas 1,063 gr. socker, 38 gr. humle. De t ta kokas tills endast hälften åter­står; 3 d l . jäs t j ämte citron iläggas efter afsvalnandet. Buteljeras väl. A r utmärkt . Elin.

M ö b l e r n a .

Betsade ekmöbler rengöras genom gnidning med sämskskinn, doppadt i något petroleum eller spri t . Om de genom långvar igt b ruk hel t och hållet förlorat sin glans, kan man återkalla den på följande sätt. Man lägger hvi t t vax i ett kär l med benzin, låter det stå några t immar väl t i l l täppt, gnider sedan bordet med en i den mjölklika lösningen doppad pensel eller lapp och borstar efter en längre s tund med en borste.

Atf rengöra alabaster. Genom tvätt­n ing med såpvat ten och eftersköljning med klart vatten åstadkommes god ver­kan. Fläckar försvinna mästadels ge­nom bes t rykning med terpent in . F ö r at t återställa poli tyren gnider man först alabasterföremålet med hö och därefter med en l innelapp doppad i finpulveri-serad, s lammad kalk.

Medel mot trämask. Maskhålen fyl­las med fotogen eller terpent in . F ö r att få vätskan i hålen är bäst att be­gagna sig af en vanlig oljekanna till symaskiner .

S l a k t .

Fårslakt. (Svar på frågan 764.) De t slaktade fåret upphänges a t t svalna, in­nan det sönderdelas.

Lefvern mås te dock användas samma dag, om man önskar förtära den färsk (antingen skuren i skifvor, beströdda med salt och peppar och hast igt stekta i smör eller helstekt). 1 anna t fall går det an at t göra lefverkorf af den : 250 gr. fläsk, ej för magert , kokas och hac­kas, den kokta lefvern rifves (eller hac­kas rå och passeras genom hårsikt) b landas med peppar , salt mejram, kori­ander och rå rifven eller i ister s tekt lök, s toppas i fårets änd ta rm och ko­kas l t imme. Den kan med fördel pressas och l indrigt rökas. —- Lägger man lefvern några dagar i mjölk och steker den sedan i gåsister, l iknar den gåslefver.

Tandläk. Roland Martin har f l y t t a t t i l l

D r o t t n i n g g a t a n 1 5 , S t o c k h o l m .

[2687

B a r n m o r s k a n

Fru Anna E l fsberg Götgatan 57, 2 tr.

Allm. telef. 37 39. O B S . Ant isept isk behandl . P roperhe t . . [2855]

C 5 r l 5 r 2 5 r 2 S r l 5 r 2 5 r 2 5 r 2 S r 2 S 5 5 r 2 . , 3

§ B e V i s e s S t e n S eller

F r a m t i d e n s l ä k e k o n s t .

Ifl Svenska mödrar t i l legnad [Jj af Justus.

pJ E n bok för alla friska och sjuka, Ul pH lärde och olärde, fattige och rike. f r [n E n bok för alla t ider och alla n | [U t rakter . F ö r hvarje fattningsgåfva u] ~] och hvarje lefnadsålder. 1=

Ur pressens vitsord: ru »Förträffligt skrifven» — »inne- ~\

håller så mycket nyt t och märk- |n ligt och är af sådant intresse för l"U den tänkande människan , att» . . . Jj] — »Et t betydande inlägg i helso- m frågan» — »väl värd a t t läsas och [u begrundas». [2750] f{]

tiESE5SE2HE55S2EES2525a

A n s i k t s - M a s s a g e

(Metzgers metod) meddelas af under tecknad, som i ut­landet s tuderat äfven denna ar t af massage och hä r med bästa resultat utfört den samma. Fru Ch. Berggren,

leg. Fä l t skä r o. Massör, [2339J 4 Storkyrkobr inken 4.

Panorama international, 2 6 H a m n g a t a n 2 6 .

Öppet hvarje dag från kl . 10—10. F r å n och med den 12 till och med

den 18 oktober 1 8 9 0 :

2 : d r a s e r i e n a f E g y p t e n .

E n t r é n ä r : Äldre 30 öre. Barn 20 ö. Sön- och helgdagar 25 ö. Barn 20 ö.

Abonnementskor t , gällande för 8 be­sök, kr . 1: 75 , barn 1: 20. Skolor och föreningar erhålla nedsät t­

n ing i afgiften. H v a r j e s ö n d a g n y t t p r o g r a m .

O B S . H u n d a r fa ej medtagas. [1357j

I n a c k o r d e r i n g i en enkel prestfamilj önskas af en 25 års flicka för a t t lära mat lagning och andra h u s ­hållsgoromål. Svar föie den 25 november med u tsa t t pris till »Förlofvad», Norrtel je , pöste res t . [2799]

E b e r s w a l d e v i d B e r l i n . Pension for unga flickor. Undervisning

meddelas i vanliga skolämnen, språk, må l ­n ing och mus ik . Tillfälle finnes kfven a t t lära hushål le t samt k lädsömnad. P r i s 800 M. p r år . N ä r m a r e upplysningar lemnas af fr. Ebba Terserus , Göteborg. [2823]

En sinnessjuk person erhål ler inackorde i ing hos en fru på landet i Hohuslän. God om­vårdnad. "Referenser. Svar till »N.», Iduns byrå . [2843]

n C T D A M Extraf ina 1: 50 ä 2 k r . U O 1 X l U l N • P* d u s s - VW köp af

* mins t 100 st. är pr ise t 10 å 12 k r . pr 100, Hummer, 1 ef van de eller kokt , alla sorters Skogsfågel samt Gäss, Ka l ­koner , Capuner , Ankor , Poulard , Hamburge r -kyckl ing, Fasaner , Vaktel , Morkulla, Kecka-sin, Lax, liirsk och rökt , Färsk saltsjöfisk, färsk rysk Caviar, färska T u p p k a m m a r , ryska Saltgurkor, ryskt Thé, Sill och Anjovis i u t ­m ä r k t goda kval i téer . WIRÉN & K:ni. Stockholm. Telefon 2259, 3 9 6 . Telegraf­a d r e s s : W i r é n s . [2S28]

Obs I Den utmärkta 1 muntinkturen

t f från Apoteket Sva­lan i Jö r l anda sän­

des franco mot 1 krona i frimärken. Se stora anonsen i I d u n n:r 42 .

J . L . N o r d g r e n , [2780] Apotekare .

Damhårarbeten, vackra och väl gjorda, af renaste pre­parerade H å r i alla färger, hvaraf sär­skildt framhålles: D a m p e r u k e r fr. 15 kr.; L ö s b e n o r fr. 5 kr.; Chignoner fr. 4 kr.; F l ä t o r fr. 3 kr.; H å r k n u t a r fr.

2 kr.; L Ö S l u g g a r fr. 2 kr. m. m. hos

H e r r och F r u E . M a l m b e r g , E n g e l b r e k t s g a t a n 5 , H a m n g a t a n 18 .

Etablerad 1871 . Allm. Tel . 150 94. [2837J Bell 10 56.

Freårika-Bremer-FörMndets D r ä k t r e f o r m f ö r e n i n g s

m o d e l l e r finnas till påseende i F r . Ohlsons modeaffär, Blasieholmstorg 14. Mönster samt lärdiga ar t iklar till för­säljning. Bestäl lningar mot tagas . Vi­dare upplysningar å Fredrika-Bremer-Förbnndets byrå, di t äfven bref k u n n a adresseras. Anmälan om nya med­lemmar därsammastädes . [2S33]

E L E Z T R A (Elektr isk figurdans) ä r en intressant , roande och elegant nyhet , som helt sä­kert skall förefalla mången besynnerl ig . I n s ä n d 8 0 öre i sparmärken, så erhål-les e t t prof. V id par t iköp lemnas rabat t .

[2952] JOHN F R Ö B E R G , F i n s p o n g .

H U S M Ö D R A R ! F ö r a t t få edert kaffe klar t och väl­

smakande, så använd

l : a

Kaffe-

Klar-

{ medel hvilket säljes hos H r r Speceri- & Kaffe­handlande och i part i hos F r a n s Lide l l , Stockholm.

O B S . Hvar je paket är försedt med ofvanstående skyddsmätke. [2849]

H e l s a n f r a m f ö r a l l t .

'-• a O) ,o a 3 S u> -a " -£ -a ~ #

K r o n a 1 , fi «-a -a p g g . s

Ö s t e r s u n d s K e m . T e k n . F a b r i k . Order expedieras genom K. A. HOLST,

Stockholm. [2835]

Köp på försök Fullständig Lärobok för själf-

studium i Oabelsbergers steno-grafi, antagen af Nordiska stenograf-förbvmdet. Erhål les portofri t t mot in­sändande af En k r o n a i frimärken till Sleipners Redaktion, Vestervik.

(O. 24573) [2839]

P r a k t i s k u n d e r v i s n i n g s k u r s f ö r u n g a d a m e r ,

som

s j ä l f v a v i l j a s y s i n a k l ä ­

d e r o c h l i n n e .

Prospek t med uppgift å referenser m. m . å Iduns byrå.

S i g r i d D a n i e l s o n , f. von Schantz.

Uandtverkaregatan 4, n. b . , midt emot Kongl . Myntets trädgård.

O B S . Endas t 10 minuters väg från Norrbro . [2S22]

Alla slags verk tyg för

L ä d e r p l a s t i k och T r ä s n i d e r i hos

P E R F R O M , M ä s t . - S a m u e l s g a t . 5 4 B, S t o c k h o l m .

Pr i skuran t p ä begäran. [2816]

F ö r k ä n s l i g h u d !

F ö r ö m t å l i g h u d !

F ö r a n s i k t e t !

K Ö P H e n r i k Gahns

Victoriatvål! Fin toalett-tvål, innehållande anti­

septiska beståndsdelar. Skyddar för inficerande ämnen. Ar fullkomligt neutral.

Säljes i välförsedda detaljaffärer. [2G09]

B a r n k l ä d e r , Gossdrägter , Paletåer , Kavajer,

Kappor , Koftor, Klädningar , Ha t t a r , Förk läden m. m.

I E t t större parti f l l i n | ! K l ä d n i n g a r af U U S . !

ylle-trikot säljes ytterst billigt unde r denna månad,

M . B E N D I X , S t o c k h o l m .

f l si » a)

Ö cg •ti U

D r o t t n i g g a t a n 10 , I t r . u p p .

Kl yllevaror u tan a t t först begära pris­uppgift och prof på de tyger, schalar och filtar, som tillverkas af oss och som åro ej blott s t a r k a och för v å r t nor ­d i s k a k l i m a t , m e s t p a s s a n d e , utan ock

i förhållande till kval i teten b i l l i g a . V i tillverka kos tymtyger , velurer,

reskapstyg, dofflar, vadmal, drapper , pelsdofflar, klädningstyg, böjer, jagt-tyger, schalar, säng- och hästfiltar m. m.

O b s . ! Ull samt ull & stickylle kan insändas till oss, då däraf tillverkas yllevaror enligt prof.

Spinn aldrig ull eller ull och stickylle u tan a t t först göra ett försök vid vår fabrik.

V i bearbeta nu pr år '/« million kg. (öfver 'h million ska lp . ) ull och stiek-vlle, som för sp inn ing inlemnas till oss.

Obs.! Order måste snar t inlemnas för att

i tid kunna expedieras.

Till hvardagskosty-mer och barnkläder bör man aldr ig använda anna t ä n våra svenskullsväfnader, som ej blott äro de s t a r k a s t e och b i l l i g a s t e , u tan ega

f ö r m å g a n a t t b i b e h å l l a v ä r m e och

där igenom s k y d d a m o t f ö r k y l n i n g a r , något som de vanligen i handeln före­kommande tygerna ej förmå.

J ö n k ö p i n g i oktober 1800.

S a M s t r ö m s k a F a b r i k e n s A k t i e b o l a g . (G. 24295) [2802]

Hjärta och lunga vattläggas och ko­kas samt tillredas sedan till hachc, lung-mos eller eu sorts ragn. Hjär ta t kan äfven förvaras 1 ä t t ika och sedan, späc-kadt med tunna fläskremsor, stekas med kryddnej l ikor och lök; därvid lägges det på en uppblöt t brödskifva. El ler användas båda, t i l lsammans med hals­köt te t m. m., till häckkor/. Allt fint hackadt kött , hvar t i l l kan blandas de efter ta lgens sk i rn ing öfverblifna gric-ben (grefvarna), blandas med salt och kryddor (lök, persilja, mejram, peppar eller k u m m i n och muskot t ) . Af mas­san värmes litet i sänder i en panna, fuktadt med fårspad. E n annan person s toppar korfmaten varm i tarmar , ej för löst, dock ej heller för hårdt . F ö r sk innens skull forvällas korfvarna, böra dock ej koka. Kökt är denna korf sär­deles god.

Blodet, väl siladt, användes till pal t och pal tbröd, späddt med köttspad, dr icka eller mjölk.

Tarmariic rensas och begagnas till »prinskorf». D e smalaste, sköljda i rosenvat ten k u n n a fyllas med marme­lad till konfektkorfvar, i hvi lka hackade mandelbi tar föreställa fläsktärningar.

Hufvudel kan förvandlas till pressylta. Hjärnan stufvas eller blandas med

bröd, fårspad och kryddor till en liten :-hjärnkorf >.

Tungan saltas efter litet ingnidning med litet salpeter, vändes dagligen och är färdig efter en vecka a t t kokas. F ä r s k t kokad klyfves den i midten, en köttfärs bredes på båda halfvorna, som få formen af två hela tungor, hvilka vändas i ägg och rifvebröd och stekas.

Baggpungar lära k u n n a anrä t tas som smörgäsrätt . D e läggas i vat ten en t imme innan de förvällas, kokas rä t t länge (ungefär 1 t imme) och afdragas skinnet , rullas i salt, peppar och rifve­bröd eller mjöl och stekas i smör.

Vid sönderdelningen frånlöser man först talgen och ur denna njurarna. Dessa senare kokas med halsen till ragu eller hackkorf.

Talgen skares i tä rningar , vattlägges och skiras sedan, helst i mjölk.

Slckarne (låren) hugger man ej, u tan skär u t dem vid kotans ledgång, likaså läggarne (hvilka ant ingen saltas eller an­vändas till hotch-potch-soppa). Vil l man ej förtära någon af s tekarne färsk, så kan m a n slå en ä t t ikduk kr ing den ena, sedan den blifvit bul tad och ingni­den med litet peppar (ej salt). Dagli­gen ser man efter a t t duken är våt och vänder det hela. Lagas efter 8 it 14 dagar som vildt. — K a n äfven behand­las som vanl ig surstek, d. v. s. öfver-hällas med uppkokt kryddät t ika ocb tillsats af några enbär .

Den andra steken förvandlas till skinka, (rökt fårstek) saltad och rökt .

Den ena kotlettraden hugger man isär till färska kotlet ter , den andra kan förvaras hel i saltlake tillika med den ena bringan (bröst, frampart) och ref-benen. Af den andra br ingan lagas dillkött (som är mera vä lsmakande af får än af kalf).

Fä r ska rät ter äro vidare gulasch och irish stew, hackad beef, samt b landadt med ox-, kalf- eller griskött , köttbullar. Af kokta rester lagad sylta ä r a t t re­k o m m e n d e r a ; s tekbenen söndersågade gifva en god buljong.

Fötterna kokas mjuka, klyfvas, det största benet urtages, halfvorna vän­das i ägg och rifvebröd och stekas (grll-jeras).

Den färska steken blir särdeles god, om man späder den med dricka och buljong under s t ekn ingen ; såsen redes med tjock sur grädde. Stenia.

I n l ä g g n i n g - a r .

Att salta skärbönor. Bönorna afploc-kas innan de h u n n i t bli grofva och tradiga, sönderskäras fint och blandas genast med salt. I ett sten- eller trä­kär l strör man på bottnen ett hvarf salt, däröfver ett hvarf bönor o. s. v . omvexlande, i det man med en trästöt

Eriksbergs Mineraluattenfabr.

Angenäm o, helsosam läskedryck

0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O 0 0 0

»Sccurc thc shodow crc thc substance fade,

Let nature copy thal which nature made.»

När ni si önskar fotografera er, gå till W o l f e n s t e i n I

Han eger den största och bäst inredda atelier i Stockholm,

Han bar öfver 20 års praktik i de stör­sta städer i Förenta staterna,

Han bar de bästa amerikanska apparater till grupper, förstoringar, interiörer etc,

Han sysselsätter de skickligaste biträden — artister — inga elever,

Han känner såsom artist själf fysionomien och erhåller därigenom bästa resultaten,

Han förstår att genom ett nytt arbets­system utföra allting billigare än nå­gon annan i Sverige,

Han har nedsatt priset å kabinettskort från 30 till 15 kr. pr dussin, allting annat i proportion,

Han önskar sina arbeten jämförda med de utförda från andra atelierer, och

Han är svensk, men talar engelska, tyska ocb spanska.

»And don't you forgei it!» 1 3 F r e d s g a t a n , f. d. J a e g e r s a t e l i e r .

[2783J

Realisation. D a m - K r a g a r 2 : 5 0 pr duss-M o d e r n a F l o r - . . . . — 4 0 » st.

M o d e r n a B o o r — 1 : 5 0 '» » B a r b e r , långa 2 : 5 0 » > F y r k a n t i g a S i d e n h a l s d u k a r . S a m m e t s b a n d o. S i d e n b a n d , alla bredd. G a r d i n s p e t s a r , T y l l s p e t s a r . S i l k e s s p e t s a r , L a m p s k ä r m s s p e t s a r . Y l l e s p e t s a r , L i n n e s p e t s a r . B r o d e r a d e R e m s o r , största urval .

p r m t r pr aln S i l k e s s a m m e t 2 : 5 0 = 1 : 5 0 P a t e n t s a m m e t 0 : 8 5 = 0 : 5 0 S i d e n s a r s o. Merveilleux 1 : 5 0 = 0 : 9 0 S i d e n m o i r é 2 : 0 0 = 1 : 2 0 D o m e s t i k 0 : 2 0 = 0 : 1 2 K y p e r t , alla färger 0 : 4 0 = 0 : 2 4 F o d e r g a s . 0 : 3 5 = 0 : 2 1 A r m l a p p a r från 12 öre pr par . M i d j e b a n d 10 öre pr mtr .

Kulörta och hvi ta B e n s k o b a n d . F j ä d r a r 2 : 2 5 p r gross. B o m u l l s b a n d 8 öre p r bundt . H y s k o r och H a k a r 2 0 öre p r gross.

Y l l e b a n d , K n a p p a r .

S n ö r m a k e r i e r , P ä r l g a l l e r , P ä r l s p e t s a r samt P ä r l g a r n i t y r , till hälften och delvis unde r hälften af dess förra värde.

S n ö r l i f l a C o q u e t t e ,

oöfverträfladt i smidighet och elegans, gör u tmärk t god figur utan a t t behöfva hå rd t t i l lsnöras, med fiskben från 3 : 5 0 . S k i n n b r ä m , Y l l e v a n t a r och M u d d a r .

D a m - och B a r n - Y l l e - S t r u m p o r .

T i l l b e h ö r t i l l L a m p s k ä r m a r .

B r o s c h e r , A r m b a n d . H å r p r y d n a d e r , H o r n h å r n å l a r .

E m m a G j ö r l i n g ,

1 1 R e g e r i n g s g a t a n . 1 1

[38211

H u s h å l l s - T e ,

u tmärk t godt, ä kr . 1: 25 pr J kg. bos Karl G a r d s t e n ,

14 .Jakobsgatan 14. [2758]

Z u l a m i t l i W e l l a n d e r ,

mångår ig elev af madame Marchesi i Par is , ha r åter börjat sin sångundervis­n ing den 1 oktober. Anmälan af elever, såväl he r r a r som damer, mottages hvarje dag kl. 1 2 — 2 samt 5—6 e. m. Mästersamuelsgatan 10, I I .

P r i s p r hel t imme G kr., half t imme 4 kr . [275:;]

N L I R N B E R G S E R L A N G E R - B I E R , b r y g d t e f t e r M i i n c h e n e r - m e t o d o c h m y c k e t o m t y c k t , finnes

nu å t e r i l a g e r s a m t s e r v e r a s å d e flesta r e s t a u r a n t e r

Allm. telef. 30 48 . i S t o c k h o l m . Bell 600.

£ K [2805] Nlirnbergs Bryggeri.

. 4 0 , 0 0 0 K R O N O R FÖR 2 : 0 0 . _ Köp nu för 2: 6 0 e t t afbetalningskontrakt å en Teaterobl igat ion, så

kan ni redan

den 1 nov. vinna 40,000 kr. O b s . A teaterobligationen serien 7919, n:r 5, hos oss försåld på

afbetalningskontrakt d. 26 apri l , utföll 1 maj d. å. | J ^ ~ 5 , 0 0 0 k r

Prospekter gratis mot porto. Agenter antagas.

S t o c k h o l m , » N O R R B R O V E X E L K 0 N T 0 R » , N o r r b r o b a z a r e n 1 7 . 12700]

t é n é m m m m i # " ¥ 9 0 0 0 0 0 0 0

H e l l i n n e v ä f n a d e r , s p e e i e l t h a n d v ä f d a ,

N o r r k ö p i n g s B o m u l l s v ä f n a d e r till fabrikspris,

V a d s t e n a s p e t s a r , största urval .

Låga, bestämda pris hos C . M . C A R L I N G , [2767]

V a d s t e n a b o d e n , 2 2 R e g e r i n g s g a t a n 2 2 .

M O D E R N A P E L S K R A G A R , p a s s a n d e f ö r b å d e h ö s t o e h v i n ­

t e r , i s t o r t u r v a l f r å n 7 k r . t i l l

h ö g r e p r i s e r h o s

D . F o r s s e l l s S ö n e r & C : o ,

l O S r o - b t n . i z i g g a . t a z i l O .

|2457]

O: - S T O C K H O L M —

y > l:sta, k l a s s Hotel. H* R u m f r å n i : 5 0 t i l l h ö g r e p r i s .

,(( O m n i b u s m ö t e r . [2811]

Tillförlitligaste och af

T u s e n t a l s personer bepröfvadt

medel mot l iktornar, vårtor, i iudhårdnad

och nag-eltrångr. Ohs. alltid denna inregi­

strerade etikett som tja-ranti för varans äkthet.

Säljes i Stockholm hos C. F. Dufva, Drot tn ingg. 41 , Louise Blombergf Vester-längg. 39, Flin Fdluntl, Drot tn ingg. 63, Hylin. & C:i Parfytwmagaainer, Titf-tiingslioiitoren m . fl.; i landsor ten i väl­försedda JParfymeri-, Ekiperinys- och Cigarraffärer å 1 k r . fl.

Sändes franko mot k r . 1,10 i frim. [17G7] A x e l l i i t s t r ö m .

E t t

näs tan nyt t , säljes för hälften af hvad det kostat . Vidare meddelar W a r a bokhandel , adress W a r a .

(G. 6586) [2815]

i v C 0 L L O D I N I A m p l a r .

Störs ta lager af

T a k - , B o r d s - o c h V ä g g -

1A samt

S t ä l l n i n g a r

till

m o d e r n a l a m p s k ä r m a r

i alla dimensioner .

N . O . H O L M L U N D & K : n i

L a m p h a n d e l

! § Stackholm, Drottninggatan 41. jjjjg

(2756J | H

Ä k t a H a a r l e m e r

B l o m s t e r l ö k a r .

S t o c k h o l m s F r ö h a n d e l ,

5 S t o r t o r g e t 5 . [2755]

K o n t o r o c h l a g e r :

4 5 Vesterlånggatan 4 5

^ A- — CS. —. ' ^ -

: S 3 » n P £ 4 « 3 P^S d „ c £"" <» ff Si 3 g

o. o 3:»° P 2 . - • r

S.« g g. S =• - \

re, o s =.'

M e d d e l a n d e

från

(§arl (Malmbergs v ä l r e n o m m e r a d e Q

45 V e s t e r l å n g g a t a n . — S t u r e g a t a n 5. Telefon 7 21. Telefon 7 22.

24 S ö d e r m a l m s t o r g 2 4 .

P r i s k u r a n t å H a n d s k a r

för hvi lkas hål lbarhet ansvaras : Kul . 1-knapps med breda silkessömmar kr . 1 d:o 5 s n ö r - k n ä p p e n » » 9 2 d : o 4 t r y c k - d:o ( n y h e t ! ) » » 2

d:o Her rhandskar , 2 t r y c k - k n ä p p e n (ny ­h e t ! ) l : m a vara, med breda silkes­sömmar - » 2

Fodrade glacé-d:0, 1 agraft, 1:ma vara » 2 Kul . Dam-, 6-knapps Mousquetaires » 2

Dessutom b i l l i g a s t e p r i s e r å a l l a s l a g af

V i n t e r h a n d s k a r o c h B a l h a n d s k a r ,

samt H a n d s k a r från d e m e s t e l e g a n t a till d e e n k l a s t e .

J J ^ ~ Order från landsorten mot efterkraf.

K o n t o r o c h l a g e r :

5 0

5 0

4 5 V e s t e r l å n g g a t a n . Telefon 7 24.

CARL » Å L M B E R G F a b r i k a n t .

A l l m . t e l e f . 7 2 4 o . 7 2 2

C O

< 3 ?

B. Blaedel & Co. 's Förläs, Stockholm..

D E V I S E S S T E N e l l e r

Framtidens Läkekonst. En bok för alla friska,

som ej vilja genom

sjukdom förlora halsa,

arbetskraft och lif

J U S T U S .

I a l l a b o k l å d o r .

F r i s 2 E r .

O B S . S k y d d s m ä r k e t . O B S . S k y d d s m ä r k e t .

C. SMITT & C:O& öfver hela r iket och grannländerna välkända

A k t a S ä t h e r - O l j a , för botandet af gikt, reumatisk värk, sensträckning, magkramp, landvärk o. d., där stark och hast ig upphe t tn ing af sjuk kroppsdel på några minuter åstad­kommes. Särdeles nödvändig är denna olja a t t hafva i hemmen å landet, där läkare ej alltid vid behof kan erhållas. A r försedd med in tyg så väl från Handelskemis ten i S tockholm som ock från många personer, som med fördel använd t densamma. Försäljes hos apot. C. F. Dufva, Dro t tn ingga tan 4 1 , och de flesta Speceri- o. Parfymhandlare i r iket samt i par t i , med rabat t , hos C. S m i t t & C:o, S tockholm. [1969]

VID KONGL, GYMNASTISKA CENTRAL-LNSTITUTET lemnas sjukgymnast isk behandl ing alla söckendagar

till betalande m a n l i g a pat ienter kl . 7—!) f. m. L ä k a r e : Doktor W a l l g r e n ; » betalande k v i n l i g a » kl . 9—11 f. m. L ä k a r e : Dok to r L e v i n ; j obemedlade m a n l i g a » kl . 1—3 e. m. L ä k a r e : Professor M u r r a y ; » obemedlade k v i n l i g a » kl . 8—9 f. m. L ä k a r e : D o k t o r L e v i n . [27SS]

B r u n e l i s

A N D E L S - S K O L A ii H _ S t o c k h o l m ,

4 8 D r o t t n i n g g - a t a n 4 8 . Denna Handelsskola, d e n ä l d s t a på

platsen under samma ledning, undervisar i Bok-hålleri, Skönskrifning, Räkning, diverse Kontors-görom. o. Språk m. m. Alla ämnen äro valfria.

[2769]

E n g e l s k

H E V I O T h e l y l l e , d u b b e l b r e d d

s lä t o. f a s o n e r a d , u t m ä r k t t i l l k l ä d n i n g a r ,

K r . 1,75 p r m e t e r h o s

K . L . LUNDBERG & K : N I D r o t t n i n g g a t a n 5 6 .

[2771]

l i a n i n o s , F l y g l a r & O r p l -

U k a n n o n i n S W £ S landska fabriker.

Största lager! Billigaste priser! Ful lkoml ig garan t i ! Liberala be-

J L ta lningsvi lkor! OBS! Ä ld re ins t rument tagas i

u tbyte .

J . L U D V I G O H L S O N , Stockholm.

1 6 R e g e r i n g s g a t a n 1 6 . [1423]

KORK. Från underlecknads korkfabrik

/ rekommenderas för hushåll

Butelj-, Krus- o. F/ask-kork

äfvensom öfriga korksorler. Order till landsorten expedieras

mot efterkraf. Fredr. Nymansson,

T.sta Långgalan 3, [1733] Göteborg.

t T a p e t e r , u l l g a r d i n e r ( u p p s ä t t n i n g ' o n i b e s ö r j e s ) , i R

TKTor i i i s che r s ä l j a s b i l l i g a s t | 2 6 S t , N y g a t a n 2 6 ^

|2198]

L Ä T A G S T P s t ö r s t a o c h m o d e r n a s t e l a g e r

t U l v e r k l i g t b i l l i g a s t e p r i s e r h o s

f j g N S T R I N §• § o . ,

S T O C K H O t M Bazaren å Norrbro.

O B S . Profver kostnadsfritt. Rekvisitioner, öfverstigande

20 kr. värde fraktfritt. Modeplanscherna åtfölja re­

kvisitionerna. [2495]

T. Se den s törre annonsen i n:r 25 för i år .

[1434]

pressar ned bönorna. N ä r kärlet ä r fylldt, så har genom saltet och stöt-n ingen för det mesta så mycket lake bildats, a t t denna slår öfver bönorna . De t ta är vikt igt för bönornas konser­ver ing. M a n lägger ofvanpå ett stycke rent gammalt l inne, som afhåller mö­gelbi ldning, därpå ett porslinsfat eller något dylikt, på hvi lket lägges en tyngd. Kär le t förvaras sedan på en ej allt för varm plats .

Vik t ig t ä r vid nedsal tningen af bö­norna , a t t man ej saltar för litet, då bönorna skämmas, men ej heller för mycket , emedan man sedan ej kan få bor t den salta smaken. Till 500 gr. bönor tagas ungefär 100 gr. salt.

Före kokningen måste bönorna nat­ten öfver ligga i vat ten.

H u s h å l l e t .

NSdfallsgrädde till kaffe och te. 3 dl. *öt mjölk, 2 äggulor, 2 teskedar socker och \ tesked potatismjöl vispas väl t i l lsammans i en kopparpanna samt ställes på frisk eld och vispas ifrigt, tills det är kokvarmt . P a n n a n afiyftas då, men vispningen fortfar, tills den mesta he t tan afgått. D e n n a b landning k a n man mycket väl använda i brist på annan grädde till te och kaffe.

Serla.

Sirap af pumpor. (Svar till Ina.) Ska­lade p u m p o r skäras i små bitar och kokas i ej för mycket va t ten — ty de innehål la r ikligt vat ten i sig själfva — alldeles mosiga, hvarefter a l l t sammans pressas genom hårs ikt eller mospress. Moset bör nu under flitigt omrörande (för a t t h indra vidbränning) kokas, tills en brunakt ig sirap vunni ts , hvart i l l , allt efter myckenheten , åtgå flere t im­mar. D e n n a sirap har en egendomlig smak. J a g har använd t den snart , men t ror a t t den i väl ti l lslutna burkar står s ig rä t t länge. Öppet förvarad, bi ldar den gärna mögel på y tan . Stenia

Att glasera frukt. Re ine Claude, pä­ron, aprikoser, pers ikor och blå plom­mon plockas, så snar t de äro fullkom­ligt mogna, men likväl ännu kännas lästa. Man kl ipper af hälften af stjäl­ken och sticker igenom frukten unge­fär tio gånger cent imeterdjupt med en grof nål, lägger den i en kastrull , som är så mycket fylld med vat ten, att det s tår tre till fyra fingers bredd öfver frukten, och sätter den på elden. Så snart va t tne t blifvit så varmt , a t t det är omöjligt a t t hålla fingret däri , ta­ger man af kastrul len, tager till 1,500 gr. frukt 8 gr . salt, låter den stå väl t i l l täppt en t imme, sätter den åter öfver elden, gör denna litet s tarkare och väntar tills y tan af vat tne t — som ej får koka upp — börjar krusa sig och frukterna flyta uppåt . N ä r dessa börja simma, tager man upp dem, en och en i sender, lägger dem i kallt vat ten, låter dem efter afsvalnandet droppa af och packar dem i en terr in. Fmel le r t id inkokas en motsvarande kvant i te t socker — gram mot gram — en tredjedel och denna sockerlag slås kokande öfver frukterna, som få stå öfvertäckta tills dagen därpå. Efter denna tid slås sockerlagen af och in­kokas nu en fjärdedel, hvarpå den åter hälles öfver frukten, e t t förfaringssätt, som för tredje gången förnyas och på så sätt a t t sockret inkokas en femtedel, d. v. s. så a t t det fastnar vid en silfver-sked, nedstucken i sockerlagen, och kan formas till en liten kula. N ä r frukterna sedan stått i denna lag ytter­ligare e t t pa r dygn, äro de färdiga till k a n d e r i n g ; man låter dem droppa af på en sikt, lägger dem på särskildt för detta ändamål förfärdigade små stål­trådsstäl lningar, låter dem torka i ugnen och bevarar dem ända till använd­ningen packade i bleckaskar eller väl slutna glasburkar . Torkn ingen af de glaserade frukterna måste ske mycket långsamt i j ä m n värme af 2 5 — 5 0 gra­der .

B o s t a d e n .

Ett präktigt putspulver till fönster och

fukta bränd magnesia med benzin. Blandningen måste förvaras i glasfla­skor med glaspropp, för a t t det flykti­ga benzinet ej skall afdunsta. Medels vadd stryker man b landningen på gla­set. E m e d a n benzin lät t fattar eld, måste man noga undvika närbe ten af någon låga.

K l ä d e d r ä k t e n .

Rengöring af sidentyger. F ö r a t t göra s idenklädningar näckfria och såsom nya igen ti l lvägagår man på följande sätt. Man slår 'k liter kokande vat ten på 20 gram målet kafie och låter detta sjunka. T r e stora skalade råa pota­t isar rifvas, öfverhällas med '/a liter kokande vatten och få sedan stå a t t svalna en kvar t . D ä r p å silar man den­na vätska j ämte kaflet genom en hand­duk, tillsätter 'lz liter vinspri t och rör allt väl t i l l sammans. F läckarne på mörka k lädningar (till ljusa sidenkläd­n ingar ute lemnas kaffet) bestrykas me­dels en svamp med vätskan, hvarpå de u t spända öfver rent l inne få torka fem minute r och sedan strykas på af-vigsidan på tor r t l inne, under lagdt med en tjock yllefilt. Skulle resultatet ej genast bli godt, upprepar man förfa­r ingssät tet ännu en gång.

Gulnadt linne göres hv i t t igen, om man lägger det i sur t järnmjölk; ju gröfre l innet är, desto längre bör det ligga i. Därpå tvä t ta r man det med såpa i l jumt vat ten . Hjälper det ta ej första gången, upprepar man förfarings­sättet. Ti l l mycket fint l inne får mjöl­ken ej vara alltför sur.

D i v e r s e .

Karamellkokning. 1 kg. T a n t o kross­socker blandas i kokande vat ten, så att en väl mät tad lösning uppstår . Se­dan tillsättas tvänne matskedar vanlig ä t t ika, hvarefter b landningen sättes a t t koka, i början s tarkt , sedan svagare. Skummet , som under kokningen afsät-tes på kan te rna af kärlet , bort torkas omsorgsfullt. Någon omröring behöf­ves icke. Prof anställes på följande s ä t t : man tager en sked af kokningen och doppar i kal l t vat ten, hå rdnar då det ta och blir sprödt, ä r kokningen färdig. D e n uppslås på en smord sten­häll eller plåt, och så snar t den sval­nat så pass mycket , a t t man kan hand-tera massan, börjar man bearbeta den­samma. Det ta t i l lgår så, a t t man dra­ger och tänjer den — m a n kan därvid haka den på en k rok — tills den an­tager en silfverhvit färg. Önskar man kulör, sparas litet i kokkär le t och nå­got rödt bläckpulver tillsättes därti l l . Pu lv re t bör dock först lösas i va rmt vatten och lösningen stå ett par dagar, i nnan den hälles i karamellsdegen. Därefter formar man den i stänger och afklipper b i tar i den storlek man ön­skar. Ti l l förhöjande af smaken till­sät tas ant ingen några pepparmyntsdrop-par eller cedroolja, dock hälst det förra.

Maria.

Sparsamma mödrar skola säkert med glädje mot taga beskrifning på ett en­kelt medel stt göra sina små slitmalars skosulor starkare. Så snart de nya skorna komma från skomakaren, vär­mer man en flaska linolja och ingni-der sulorna med oljan så ofta ocb så mycket , som de k u n n a insuga. Efter ingnidningen låter man skodonen stå några dagar, innan de tagas på.

Glasburkar springa lät t sönder vid ifyllning af varm sylt o. s. v., om man ej först vä rmer dem. Man doppar där­för en ren kökshandduk i va rmt vat ten, vr ider ur den och l indar den om bur­ken. Man kan då slå i den hetaste sylt, u tan att behöfva befara a t t bur­ken skall spricka.

F E E C Y F . L T 7 C K < & C : o

S T O C K H O L M .

P r i s l i s t a å V i n . i^oroso, halftorrt ett gam- j R ö d v i n . w malt och u tmärk t vin Kr . 2.40 ( „ , ... . , , , ,

Pr i sen äro beräknade emot kon tan t l Amontillado, torr t , very fine l ^ T A " i~U • K ° c?~ betalning med fria buteljer. old superior „ » 2.50 I $ a 8 h f * l a " ™ > a I l d f l e s . f « " » »

Vid bestäl lningar från landsor ten Fino secco Sherry, et t mycket f d

f

e

(

o f t . a ^ k o m m a n d e tillsatserna torde l ikvid medsändas emedan efter- torr t , gammal t och utsökt P I f , I i n T t , T B ^ i r / n S kraf å vin icke är tillåtet. vin med charmant a r o m . . . » 2.90 „ ! F S o 1 7 s u V* ' r r r in-

V i n leverera vi fraktfritt och em- f a s t India Sherry, ljust gol- ¥°.s'fuer (ScWumberger) Kr . 1,75 u ii c - J ii i ill i f i ,- , t , ° ))) Voslauer, Goldeck » » 2.75 ballagefritt vid alla järnvägssta t ioner ) den, fylligt, mycket gam- j .. , ,.. .... . .. , och hamnar i Sverige, då beställnin- ) malt och oöfverträffligt till f V 1 a

Q

r 0 enda lorsaJjare i östra och gen uppgår till mins t 50 k r o n o r s ) sit t p r i s . . » 3.20 f 2 0 r r * S ™ n g e for den renommerade värde. \ O/d Brown Sherry, mörk gol- | * ™ f n Schlumberger i W i e n .

B 1 den, mycket g a m m a l t och De t ta rodvm kan sta uppslaget några » l i e r r y . | fylligt » 3 50 i § a r > u ' a n a t ' förlora sm arom.

„ . „ , .. , , P r flaska- * Chåteau d'Estournel 1886, impor te rad Dinner Sherry, ett g o d t bords- ) ))) , , . . . %r o n n vin Kr . 1 . 0 0 1 P o r t v i n . i buteljer . . Kr . 2.90

. c K t - ) Fiqeac S:t Emilion 1877 » 3.75 » * » P r l » ° - 5 5 Good special Port.... » 1.00 m fl s o r t e r

Golden Sherry, et t fylligt, | mcn fuli-flavoured Port » 1.50 ' ' smakligt v i n . . . » 1.25 | \ Superior Fruity London Port » 2.00

Fine London Sherry, halftorrt » 1.40 % Very Superior Old London Port » 2.50 $ V i n f r ä n S a n t o s . » » » t o r r t — » 1-50 1 De t t a vin är ren drufva, behagl igt

Manzanilla, et t tor r t vin med m e ( j e n s v a g m u S c a t s m a k . De t rekom-behaglig arom och s m a k » 1.80 | Fine Sherry Muscatel » 1.25 | m e n d e r a s af läkare såsom synnerl igen

Olorozo. l just golden, fylligt | Fine Old Sherry Muscatel . . . » 1.75 »i helsosamt, och är, u tspädt med vat ten, med u t m ä r k t arom och Very Old Superior Sherry 1 e n särdeles angenäm d r y c k . . . Kr . 1.25 smak » 2.25 i(( Muscatel .................... » 2.00 § [1_ 5 5 1 L

H u s m ö d r a r !

Försöken Til. Wiriborg <& Cris i S tockholm t i l lverkningar af

L a c t o s e r i n - C a c a o ,

förordad af professorerna C. E . Berg­s t rand och Olof H a m m a r s t e n ;

C o n c e n t r e r a d

Ä t t i k a pä flaskor för u t ­

spädn ing .

S e n a p , b l a n d a d som engelsk o. fransk, liere sor ter .

B i f f s t e k s s å s ,

S o j a ,

M a l d a k r y d d o r (garanteras ob l an ­

dade) på bleckdosor m e d genombor rade

lock.

Fle re prismedaljer erhållna, och äro fabrikaten fullt jämförliga med de bä­sta ut ländska. T i l lhandahå l las hos hr r specer ihandlare . T22281

3

B 50 Regeringsgatan 50

Allm. Tel . 46 47 . [1434]

I E m a l j e r a d e K o k - !

I k ä r l ,

I E m a l j e r a d e F i s k - |

k i t t l a r ,

| E m a l j e r a d e P o t a - j j

t i s k o k a r e .

F . 0 . L i n d b l o m

6 5 D r o t t n i n g g a t a n 6 5 ,

H ö r n e t af Kungsga tan .

O s p r i t a d t P o r t v i n , ej beredt lur Londonskeppning ,

ä 1: 50 och 2: 50 butel j . Vid k o n t a n t köp lemnas 10 proc . raba t t .

L e f f l e r & K : n i ,

6 H ö t o r g e t 6 . Vinbolaget Brages efterträdare.

[26971

C A R L J O H A N S O N S

— é ] M ö b l e r i n g ^ . .

4 5 D r o t t n i n g g a t a . » . , , e n . t r .

te)-1*—<

[2582]

S t o r u t s t ä l l n i n g a f M ö b l e r i m o d e r n a o c h a n t i k a m ö n s t e r .

1 m e d m o d e r - o.

l a v e m e n t s r ö r 2 k r . s t .

D i f l a s k o r

35 öre s t .

K l y s o p o m p e r k r . 2: 50 St.

I n a n d n i n g s a p p a r a t e r

3 kr . s t .

F e b e r t e r m o m e t r a r

2 kr . st .

L a v e m e n t s s p r u t o r ,

S t i c k b ä c k e n ,

Å d e r b r å e k s - S t r u m p o r ,

I s p u n g a r e t c . e t c . b i l l i g a s t h o s

N U M A P E T E R S O N , Kongl. Holleverantöi-, [2679]

3 3 H a m n g a t a n 3 3 .

X

1 C E L

S J Ö S

T

X C E L S I O E - T Direkt fr. produktionsorten I imiorteraat, oförfalsMt x

K I N E S I S K T TE Q £ L

S I 0 S L

med fin arom försäljes flere utmärkta o. prisbilliga kvaliteter gen. Hrr Speccri-handl. En gros lager hos O t t o D a h l s t r ö m & Co

I X C S I . S I O K . - T

6 n o e o l a d e ^ C a c a o ,

H A M B U R g .

m m m

§ a e d k e ' s Cacao

är damernas favoritdryck och an­vändes numera allmänt i alla finare familjer.

Erhålles endast hos de större Spe-cerihandelsfirmorna. [2483]

[2356]

T S t ä r k e l s e ,

svenskt fabri­kat , gifver l in­net, u tan a t t för­störa det , en b ländande hv i t färg. Till salu hos alla speceri-hand lande i r i ­ket . [1487]

H v a r j e h u s m o d e r ,

som sätter värde på a t t vid hembak-n ing erhålla goda småbröd och tår tor , spis- och knäckebröd, olika sorters lim­por, olika slags karameller och glace samt god jäs t m. m., m . m. bör in­sända 75 öre i frimärken till C. O. E k ­blad & Comp:s bokhandel i Vestervik, då portofri t t erhålles en tillförlitlig S a t s - b o k för nämnda ändamål . [2167]

P A P P E R S H A N D E L

1 0 0 a r k

g o d t p a p p e r s a m t

1 0 0 s t . k u v e r t e r [2584] s ä l j a s f ö r

6 O ö r e . Profver sändas franko.

i p a r t i och minu t .

L ä k a r e r å d .

Maria 20 år. E d r a frågor finnas besvarade i n : r 42 u n d e r s ignaturen Maria .

Mi. Bäst ä r a t t operat ivt aflägsna dem ; eijes medels toucher ingar med ä t t iksyra , sked­vat ten o. s. v. — För edra barn kan ni vara lugn.

Sjutlonåring. K a n ej besvaras u t an unde r ­sökning af ögonen.

E. S. 1) Då er mage »är i god ordning», kan d e t j u ej bär leda sig därifrån. Beror väl sannol ikt på dåliga eller illa sköt ta t ä n d e r ; vänd er därför till t and läka re . 2) Möjligen kan denna kroniska snufva b idraga till de t unde r 1) n ä m n d a obehaget . Försök a t t dag­ligen taga näsdusch med en ljum 1 % kok­sal t lösning. Bät t ras det ej häraf, bör ni vända er till specialist .

Preciösa. Dylika saker t i l lkomma ju ej alls l äka re a t t besvara . V ä n d er t . ex. till F a h l -s ted t vid Nor rma lms to rg , så gör han er nog »brun».

H . . . . a. Det ä r omöjligt a t t pä g rund af edra upp lysn ingar afgora, hvarpå denna gas­bi ldning beror . Vi k u n n a därför ej gifva er a n n a t r åd än a t t hänvisa er till de föreskrif­ter , som gifvits Carola i n : r 4. Den diet , som där omnämnes , t o rde i alla händelser passa eder . D:r —d.

F r å g o r .

N:r 8 1 0 . Kan uägon upplysa mig om livad »den vandrande juden» he te r på l a t i n ? Vore också mycke t tacksam, om någon ville gifva mig orden till »Die Wach t am Bhein» samt till den vackra finska folkvisan »Pä Boines s t r a n d a Mexereum.

N:r 8 1 1 . E n husmoder beder någon m e r eifaren säga, hvi lken sorts hvi ta gardiner , som förekomma i hande ln , äro de s ta rkas te . Vore äfven mycket t acksam för en beskrif-ning på e t t trefligt spjäl lstreck. Oerfaren.

S v a r .

N:r 7 5 3 . E t t säker t och bepröfvadt medel mot mjäl lbi ldning och håre t s aifallande är »Regenerateur», hvi lket fås mot postförskott från Lundbergs Etabl issemenl i Ka lmar .

N:r 7 5 7 . Skulle ej en rund s lummerkudde af plysch och sat in mervei l leux (hvarannan plysch och hvarannan satin), fylld med finaste dun , vara lämplig, ifall sådan icke finnes för­ut . 2) Förf. till »Posit ivspelarens son» är Marie Sophie Schwartz.

N:r 7 7 1 . Makulerade pos tmärken , som med största t acksamhet ernottagas af major G. von ( 'ederwald, Stockholm, försäljas i u t landet , och inkomsten tillfaller Eugenial iemmet .

Q. v. C.

B r e f l å d a .

Augusta 3. Tack för vän l ighe ten ; poemet l ämpar sig dock ej gärna ati införas i Idun .

G. H. X. Ord, ord, o r d ! Stenia. Varmaste tack for upprepade bevis

på vänligt in t resse . Vi ha från många håll försport, a t t edra bidrag af vår ta l r ika läse-k i e t s r äknas till de mes t vä lkomna. Bråd­skande arbete och anna t mera h a h ind ra t oss att skriftligen utförligare meddela oss med E d e r ; men vid lägligt tillfälle skola vi ej un ­derlåta det.

Frida N. N. Som ofvan Stenia. Augustus tackas för det sända , för hv i lke t

efter hand skall beredas pla ts . Alice. Förslaget angående bokförteckningar

tycks ej h a vunni t någon anklang, då ej en enda insänd t s . Som ni tycks in t ressera er för frågan, få vi kanske vänta ett b idrag i d e n s a m m a ? — Frågorna insändas , tydl igt skrifna på en sida af pappere t , till Iduns r e ­dakt ion.

RSG. I d u n h a r j u så många gånger utveck­lat , hvad den menar med sann kvinliglict, a t t ej e t t sådan t hälft skämtsamt u t t ryck som det omskrifna tyckes k u n n a behöfva ge an ­ledning till missförstånd.

Rådlös. Bäst a t t annonsera . Prenumerant ä Idun. Doktor ViderstrÖms

adress ä r Bryggaregatan 6, 2 t r . Ensam. — Småskolelärarinna. E d r a »frå­

gor» äro af ren annonsna tur och böra därför komma pa denna afdelning.

Maja,. Karlavägen 29, Stockholm. Red.

I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g ' :

Amalia Arfwidson; af Gammal elev. (Med por t rä t t ) . — E n gammal , gammal h i s to r ia ; d ik t af Daniel Fallström. — Viss procent af affärens afkastning å t a rbe ts tagande kvinnor; af Ebon Hoi. — Några ord om l e k t y r ; kåseri af Karl Benton. — Den röda ro sen ; verkl ig­hetsbi ld af Mox. — Fabr iksa rbe te eller h e m ­slöjd ; af Frida N. N. — »Generalskan» Booth. — Gås"; af Mathilda. — »Vårt dagliga bröd»; en l i ten vandr ing genom e t t s tockholmskt s to rbager i ; af ~ng. — En resa jorden r u n d t . — Smånot iser frän kvinnovär lden. — Tea te r och mus ik . — H e n n e s arbetsfä l t ; ber . för I d u n af Amanda Leffler. (Forts . ) — F r å n I d u n s läsekre ts .

Förslag till ma to rdn ing för veckan 2—9 nov. — Matlagning. — Efter rä t te r . — Smörgåsbor­de t . — H a n d a r b e t e n . — Toalet ten. — Svit-n ing . — Drycker —- Möblerna. — Slakt." — Inläggningar . — Hushå l le t . — Bostaden. — Klädedräk ten . — Diverse . — Läkare råd . — Frågor . — Svar. — Breflåda.

Cla ra F a b r i k s S t ea r i n l j u s [2130]

Hamburger Bryggeriet K o n g l . M o f l e v e r a n t ö r .

t i U 1 0 k r o n o r p r 1 0 0 / 2 - b u t e l j e r r e k o m m e n d e r a s .

[2806] Telefon: A l lmänna 4 4 19. Bell 8 54.

Liljeholmens Vinfabrik, S t o o l s l i o l a a a . ,

r e k o m m e n d e r a r n e d a n n ä m n d a s i n a t i l l v e r k n i n g a r ,

s o m f ö r s ä l j a s a f H e r r a r S p e c e r i h a n d l a n d e .

| K r u s b ä r s v i n . j K ö r s b ä r s v i n . t V i n b ä r s v i n , r ö d t . J V i n b ä r s v i n , s v a r t . ( V i n b ä r s v i n , n v i t t .

Uti berättelse till Kgl. Medicinalstyrelsen för år 1880 yttrade sig Stockholms Helsov.-nämnd mycket fördelaktigt om dessa viner.

Serverade kalla, aro vinerna en angeräm läskedryck; i hus­hall lämpa de sig särdeles väl för tillagning af soppor, vingelé, lemonader, balar o. d.

S o c k r a d e s a f t e r ; H a l l o n s a f t . K ö r s b ä r s s a f t . Safterna äro, enligt intyg Nf handelskemisten herr doktor

' / V i n b ä r s s a f t , r ö d . >Setterberg »fullkomligt fria från obehöriga och skadliga till sat-'• V i n b ä r s s a f t , s v a r t . I ser, samt förhålla sig såsom rena oblandade sockrade fruktsafter». ' V i n b ä r s s a f t , n v i t . I

.< Ä t t i k a . ~) Rörande dessa fabrikater yttrar herr handelskemisten d. 15 maj 1888, ) V i n ä t t i k a . \ att de äro »fria frän främmande syror, skarpa ämnen och metaller, och / Ät t ikspr i t . J anser j ag dem därför vara af utmärkt god beskaffenhet.»

OBS. Viner och safter försäljas på hel- och halfbuteljer, tredubbel iitliUsprit på större ftas/tor, alla försedda med etiketter, innehållande fabrikens namn, hvilket till undvikande af förvexling torde noga observeras.

Vinerna serveras iskylda hos herrar konditorer: Ilellb&Cll&Y, Hamngatan 10, I Drottninggatan 25, Sjöberg, Drottninggatan 40, Widerström, Götgatan 5. [1831]

HUSQVARNA STÅLSYMASKINER

' e n d a s v e n s k a f a b r i k a t a f s t a r k a s t e

. ( / m a t e r i e l o c h n o g g r a n n a s t e a r b e t e .

F r e j a T r i u m f

Familjsymaskiner. Handtverkssymaskiner.

H a n d s y m a s k i n e r . Kostnadsfri undervisning! Billiga priser och bekvämliga af betalningsvilkor hos

H u s q v a r n a G e n e r a l d e p ö t 2 2 K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 2 2 (hörnet af Hamngatan).

(G. 24142) [2775]

Nilsson l Dahlbeck Lager af

S T O C K H O L M

> R e g e r i n g s g a t a n [2754]

F. W. BILLES Bryggeri Q 0 1 o f s g a t a n &

r e k o m m e n d e r a r s i n a t i l l v e r k n i n g a r a f

B a y e r s k t öl,

Export-öl,

P i l s e n e r öl, "

Iskällardr/cka.

T e l e f o n : Allmänna, 40 S7. — B e l l T 53.1 [2104]

P å W i l h e l m B i l l e s förlag:

Huru männen fria. Den ödesdigra frågan med dess svar

af A g n e s S t e v e n s .

Pr i s 2: 25. [1736]

Franska lektioner och konversationscirklar.

JFÅNNY CEDERBLÅDj, lä rar inna i franska talöfningar vid g j kungliga lärarinne-seminariet , p ro- fcj fesseur diplomée de l 'Academie^H de Par i s . Anmäln ings t id •. socken- Kj dagar kl . 3—4 e. m. Vasag. 4. Rj

12829] g fsnttB3&Mk~"iJ... i ' : l ~ : i , : . r & M ! a

S p a r s a m m a F r u a r I Gammal t ylle och ull ernottagas

till spanad, väfning af såväl hand-som maskinväfda tyger, äfven pas­sande till gardiner. Schalar, fil­tar, doffel, u t m ä r k t a kläden till herrkostymer m . m.

O B S . ! Hvar och en får sitt ylle t i l lbaka i form af garn eller väf-nader. O B S . ! Spånadsafgiften den billigaste h ä r på platsen.

H i l d u r A n d e r s s o n . 12 Klara Norra Kyrtcopjaia 12. Telef. 2 6 5 3 .

[2836]

P å Em. Girons förlag:

C r o d t k ö p s u p p l a g a .

K o k - K o n s t e n , af Ch. Em. Hagdahl, med. doktor .

Ny omarbetad upplaga. Omkr . 3 ,000 matrecept och 300

afbildningar.

Tionde häftet å 60 öre. (G. 24507) [2SU]

Piano-Exposition 18 Drottninggatan 18, Stockholm.

F l y g l a r

T a f f l a r

P i a n i n o s

P I A N O A F F A R

O r g l a r .

N y a modeller efter

Rönisch och Steinway & Son.

E n d a försäljare

för

Stavenows & C.s

omtyckta instr .

A.W. E K D A H L , Kongl . Hofbalmusikdirektör .

[2326]

27 december är 3:dje dragningen i Kulturhistoriska

Föreningens lotteri på konst-, indus t r i - och slöjdföremål. Lotter iet omfattar 10,000 vinster, värda 175,000 kr., och med hufvudvins ter af 2 ,500, 2,000, 1,500 och 1,000 k r . värde . Lot tsedlar till 2 och 3 kr. säl­jas i alla boklådor . [1939]

G l a s ö g o n ^ [ Pincenez, Teater- och Reskikare

m. m. af bästa kvali téer hos Fabr ikör C. G. Co/lin, 3 Storkyrkobrinken 3.

F i l i a l : 20 Fredsgatan 20. [2358]

b o

m O ombesörjer genom fullt kompetenta personer uppköp i alla möjliga branscher g r a t i s

åt Iduns abonnenter ocii för uppdrag åt andra mot en obetydlig ersättning. Alla

saker skickas mot efterkraf och få, när varans art sådant medgifver, returneras

(dock genast) mot fraktkostnaden. Dubbelt porto torde medsändas. [1349]

världsberömda

Flytande buljong.

H a n d e l s m ä r k e .

C I B I L S är, hvad smak och godhet beträffar, oöfverträffad, emedan den buljong man däraf bereder ej kan frånskiljas den, kokt på färskt kött . Bruksanvis­n ing på hvar je flaska. Cibils finnes a t t t i l lgå hos de flesta specerihandlare i r iket .

En-gros-försäljning för Stock­holm hos her r Nils Ulin, Allm. telef. 67 96.

E n d a impor törer för Sverige:

J. LAGERVALL & C:i, r2583] Göteborg.

I I '

o "O ~s 0

3 »S

a » a a £

• S i o

pr; cm! *fi Z H

a co g

SB>S

75 i •S .a co

eö "tf CD

> J2 :ri OJ 1 t»

1*3 « S å f i n t h a r j a g a l d r i g

s e t t I»

Det ta skall e n h v a r utropa, som får

se Skandinaviens mest intressanta,

prydligaste och på samma gång billi­

gas te sällskapsartikel, E x a m i n a -

t o r . Där igenom at t tusentals ex.

sålts, lemnas den n u till endast 1,50

pr s t . E n godtköpsupplaga, benämnd

Lilla Examinatorn, är till innehål l un ­

gefär lika med Examina to r , men är

hvad utstyrseln beträffar, något non

plus ultra i sitt slag. Lilla E x a m i ­

na to rn kostar endas t 1 kr . p r st. L i ­

kvid torde insändas p r pos tanvisn ing .

Vid par t iköp lemnas rabat t . Pa r t i - o.

minutförsäljare i Stockholm h r r A. E .

Jacobsson & K:ni , Dro t tn ingga tan 29 A .

[2827] John Fröberg, Finspong.

ra

'•1

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • c

sr ! 0 H 1 V e s t e r l å n g g a t a n

* 1 3 0 V e s t e r l å n g g a t a n 3 0

rekommendera sin U T S T Ä L L N I N G af

M O D E L L H A T T A R f ö r s ä s o n g e n . 2720]

^ • * - A - * - - * - * - f c - ^ * - f c A - t - - t - - t - - f c A * A - , - " A - t - - f c - t - - , - - t - - t - - f c A A -

ii

12-u-a.r I s a . » v e r k l i g t g o d t t e e r h . å . l l a . s ? Mina äkta. teer säljas endast kontant, och dä alla mellanhänder undvi ­

ki ts , k u n n a de lemnas billigare än hos nägon, hvi lket ock bevisats af a t t DflF~ omsättningen 1889 t y r a d n b b l a t s . ""^fj

P r efterkraf, postförskott ä 1:80, 2, 2 : 4 0 , 2 : 8 0 , 3 , 3 : 0 0 , 4 : 8 0 pr £ kilo (för 25 kronor fraktfritt. Alex, Barclay, Göteborg.

(Mord. A . -B . Göt. 1053 X 10*1 ' [2441]

HIIEIBII Extra 11,! v ä l l a g r a d t ,

l innes nu åter att t i l lgå och rekommenderas. Te l e fon: Al lm. 3 0 4 9 . B e l l 5 8 6 . [2680]

u A x e l B r o m a n & K : n i H u s c L v a r n a .

Nordens största specialaffär i S t i c k m a s k i n e r för trikottillverkning af Lambs världsberömda system med alla nyaste förbättringar.

De enklaste och mest lättskötta, varaktigaste, mångsidi­gaste och billigaste stickmaskiner, som i handeln förekomma.

Mångårig garanti! Kontroll af Sveriges skickligaste fackmän. Nära 3,000

maskiner under senaste åren sålda ensamt här i landet Försäljas på billiga och bekväma vilkor genom vår re­

presentant för Stockholm med omnejd, herr Carl Nilson.

Husqvarna Generaldepöt 2 2 K u n g s t r ä d g å r d s g a t a n 2 2 .

Reparationer, omjustering och ändringar af stickmaski­ner utföras fort och billigt af

3 A x e l B r o m a n & K s n i H u s q v a r n a

(G. 24139) [2776]

P R I S B E L O N T : P A R I S , LON D O N . M A L M 0 , A N T W E R P E N

M a l t e x t r a k t (Nord. A . - B . , Göteb. 4348 x 3) [2793] Oscar L. Björkbom, Göteborg.

Maskinkrossad An th rac i t . bästa bränsle för llluminationskaminer och Värmenecessairer hos

' . J O H . L U N D S T R Ö M & K : n i , Allm. telef.: 22 88 . K o n t o r : 14 Skeppsbron 14. Bell telef. 18.

» » 6 0 1 9 . Försä l jn ing: 5 Strandvägen 5. » » 6 1 9 8 . F i l i a l : 1 Parmmätaregatan 1. [2723]

*

I »

URAMLÖSA PLANTSKOLA. i Min nya pr i skuran t öfver rik-il halt iga förråd af plantskole-art ik-J lar är nu u tkommen och tillsän-i des franko, u Helsingbor: j] ]2699]

i sept . 1890. N. P. JENSEN.

K u n g l i g H o f l e v e r a n t ö r

O T T O G I L L B E R G S E t u i - & P o r t f ö l j f a b r i k ,

Specialaffär för alla finare arbeten i lä­der, plysch, sammet och siden etc.

3 6 & 3 8 H a m n g a t a n 3 6 & 3 8 . T e l e f o n 4 9 7 0 .

Rekommenderar sina tillverkningar af alla slags Etuier, Portmonnäer, Plånböc­ker, Portföljer, Damväskor, Sy- & Smycke­skrin m. m., i vackra mönster.

Montering af Tapesseriarbeten. I n f a t t a r A k v a r e l l e r , F o ­

t o g r a f i e r o c l i P l a n s c h e r i r a m a r med passepar tout eller ka r ­tonger .

R a m l i s t e r t i l l b i l l i g a p r i ­s e r . O b s . Ful l s tändig t snickeri i fabriken.

Goda varor. Egen tillverkning. Billiga priser. [2273]

S v e n s k a s n ö r l i f v e t

j L a S u l i i d e ger vacker figur.

L a S y l f i d e är smidigt. L a S y l f i d e är hållbart. [

Lager hos

Jansson & K:ni, [269G] Hötorget 6.

•A.spinalls Emalj — se Idun N;r 3 • A s p i n a l l s Emalj — för möbler • A s p i n a l l s Emalj — för lyxföremål • A s n i n a l l s Emalj — för kökssaker.

A s p i n a l l s Emalj — för lavoaröleck

• A s p i n a l l s Emalj — för baljor,

•A-spioalls Emalj allt ing

Aspina l l s Emal j färger användas med glädje och framgång bland tusentals familjer öfver hela landet . F i n n a s hos Stockholms och landsortens förnämsta specer ihandlande och bosättningsma­gasin. Engros lager hos Generalagenten

Jul. Ungewitter J:or, S T O C K H O L M . [2644]

P H

E n d a s t N E I I E N D A M S K a f f e t

[2574]

L ^ n S M O K T T É W S

N e n t r a l a K ä r n t v a l t i l l y l l e t v ä t t , och

O l e i n t v å l t i l l l i n n e t v ä t t användes lämpligast sålunda: » | kg. tvål kokas i 2 liter va t t en ; när tvålen är upplöst, tillsättas un­

der omrör ing 20 a 25 liter l jumt v a t t e n ; i denna utspädda lösning ned-doppas plaggen, hvarefter de på vanligt sätt genom gn idn ing rengöras.» j

F i n n e s hos de flesta specerihandlare samt i mina bu t ike r : [2129] N : r 1 9 S t o r a N y g a t a n N : r 2 9 S : t P a u l s g a t a n .

E L E Y - Ä T E L I E E

f ö r t e c k n i n g o c h m å l n i n g .

Nya anmälningar Mästersamuelsgatan 51 C, 4 tr., onsdagar o. fredagar kl. 12-2.

Elisabeth Keyser. [ 2 8 4 g J Ingeborg Wesifelt.

I P r i s T o o l ö x x c i d o |

S V E N S K A S T X C K X v I A S X I I X T E r i l J

4 0 D r o t t n i n g g a t a n 4 0 . I N 3QKF~ Se vidare annonsen i månadens törsta n u m m e r ! [1922] j£j

H U S M Ö D R A R o c h T V Ä T T E R S K O R samt alla I d u n s ärade läsarinnor uppmanas pröfva ett nytt, absolut oskadligt tvä t tmedel

- B l ä n d ­ n v i t t , genom hvars användande kläderna erhålla en bländande hvithet- Verks tä l lda prof hafva utfallit till största belåtenhet . Prepara te t s absoluta oskadlighet styr-kes genom stadskemisten i Göteborg, d:r J . E . Alens analys, som säger:

»— — — Vid verkstäl ld undersökning visade sig profvet icke innehålla nägon frätande klor, ej heller några syror eller alkalier, som k u n n a hafva skadlig inverkan på kläder.»

B l ä n d n v i t t är äfven ett utmärkt fläckuttagningsmedel. Genomläs flaskans o m s l a g ! ! ! Obs. noga, att hvarje flaska ä r försedd med mitt n a m n såsom garant i för varans äkthet . B l ä n d n v i t t säljes i minut ;i 35 öre pr flaska genom samtliga större speceriaffärer i landet och i part i endast af Fabr ikan ten Axel F. Westerberg, Göteborg. (Nord . A. B. Göt . 430Sx6) [2752]

Mattor, Möbeltyger, Gardiner, Portierer,

D i v a n s m a t t o r , B o r d d u k a r ,

n u i n k o m m e t

' n y t t , s t o r t o c h v ä l s o r t e r a d t l a g e r t i l l b i l l i g a s t e p r i s e r h o s

E d v a r d E a h m ,

1 H u m l e s å r d s g a t a n 1 ,

Östermalms Saluhall .

3 * 7 D F L e g r e r l n g r s g ^ - t e t i a 3 7 ,

hörnet a f Mästersamuelsgatan. [27gs]

G u s t H o l m b l o m

D a m k a p p f a b r i k 3 8 V e s t e r l å n g g a t a n 3 8

R e k o m m e n d e r a r såsom specialité för

H ö s t - o c h . V i n t e r s a i s o n g e n :

S i l k e s p l y s c h - J a q u e t t e r ,

S i l k e s p l y s c h - o c h B r o k a d - K a p p o r ,

G r å v e r k s p e l s - K a p p o r e t c .

Wfifå Försäljningslokaler nedra botten och I tr. upp. Fabrik 2 tr. upp. JMm

_^&S^>J>i.

S ä n g a r , S ä n g h l ä t i p p ,

U ä r f e f n a d r 3 f W a r

K . M . L U N D B E R G S B o s ä t t n i i i g s m a g a s i n

N : r 7 S t o r k y r k o b r i n k e n N : r 7 [2367]

J u v e l e r a r e L . L A R S O N & C : o , G ö t e b o r g : Ö . H a m n g a t . 4 2 .

S U C H A R D

2 0 G k W - o c h S i l f v e r m e d a l j e r . S u c h a r d ' S C h o c o l a d .

E r k ä n d t u t m ä r k t kva l i té . Samt l iga S u c h a r d ' s Chocolader äro

ga ran t e r ade r en Cacao och socker u tan t i l l sa ts .

S u c h a r r T s P r a l i n e r , G i a n d u j a ,

N o i s e t t e s , N o u g a t i n e s och andra

desser tchocolader r ekommenderas . Ä r a d e konsumen te r meddelas, a t t

fordna paket , P u r e På te , osoekrad ehokolad med blå etikett , numera säljas i ki loförpackning med rödrut igt omslag, bärande fabriksmärket. Detal j ­priset p r | - och J-ki lokaka är 50 öre och 1 kr . Kval i te ten har ej under­gåt t någon förändring. [1842] Fab r iksmärke .

S U C H A R D

r ä i 2 i I ä y l 5 l Z i 2 i a l 5 l 2 2 l a l 5 l 3 l I S 5 1 2 * 1 1 3 5 l 2 i 5 l 3 S 1 2 S l c l 5 1 3 3

Ut i Ph. Lindstedts Universitets-Bokhandel (Collin & Rietz) i L u n d och rikets öfriga boklådor har nu u t k o m m i t :

k å n s k l o n s t v ä f n a d

i a l l m o g e s t i l

med beskrifningar och talrika färgtryckta mönster af

M a r i a C o l l i n .

P r i s : 1 kr. 7 5 öre.

g U \ M ! ö ] [ 3 J \ i 7 1 5 I [ M v v T S B T ^ 1 5 1 [ 3 I W 1 2 i

P r y t z '

K i n e s i s k a och I n d i s k a

packadt i bleckdosor och stanniol, säljes genom hr r specerihandlare.

(Nord. A . -B . , Göteb. 2363x7) [2071]

Adolf Bonniers förlag:

R å d g i f v a r e f ö r h u s m ö d r a r .

| E n samling råd och upplysningar för hemmet och hushål let . Bearbet­n ing från tyskan af 0 . H. D. Med 68 upplysande träsnitt . Pr i s 3: 50, w

i nb . 4: 50 . [2203] f

[9E8g] (QSOfS 'Q) -Bfiojpaai O^JBUl

- U J S 3 J 0 0 I } } }3 s p i o j p B U i s o ^ s n o i i i p a d

-X3 -o o ? j o d JO j j •BUOispB/v 'B3uu;- | \\v\ s apnEsn i u a s s a j p e t a o 'jo.xd mosEs

s3TjjqJ3 130[ " ) J 0 > I t n o u i . raain io^in J 3 u i u i n u | n [ apBiaxisnt - | i S B S U U F T - j s j B a i s a o q s i s u p s a i ( B B p a a d o o i g - m o j i s i ^ j ; ^ a a s f J B j s p u q

B.I5[OBA JBq BSnUirj •SBJSpHl 'IU 'Ht

J35 | 00q 'ja['[Bp3njJ3AJ[lS JB Spa3KlS3(|

' s u d s[B}Bapunq pjAiBp ' u s a r a s "g ' in

DUiurresjOAiO ' B u f u j u ^ s i g A ' B u j u j u ^ s

- s v e s d d n 'pfO|S i j e B u i u B i s u d i s x r m o

jraSnBS 3.13g j B a p j o u B Baaar-r - S B [ S

B [ [ B J B j a y i S d d n 9puBdjBj(S35[nBi a s n i l

- s a u i m o s ' < B ^ 0 B U > | }}B J3HP.N« S a m

- p p j B U3 B t n n r n u sftBAq i JBq i n r e s

•ni -ca j B S a u p r i q s B5[Sus.t8o3å ' I O S B S

' j a s p i i B W q T2po6 Bd j a p n f q n s S a m p i x JB-IBp OfOU U 3 0 EJIÄU 8 p g q BAJBIJ 3 ( J

• J E BJSBO j a p a n B S U U I ^ BSBJ B J Bjoq

- ^ • E b b a H a g s t e d t s D a m s k r ä d d e r i ,

4 0 D r o t t n i n g g a t a n 4 0 .

B i l l i g t . [2718] S m a k f u l l t .