Lärarutbildningen
SÄL III:3
Examensarbete
15 högskolepoäng
Omvårdnadsutbildning för vuxna invandrare.
Hur gick det efter utbildningen?
Health care education for adult immigrants.
How did it work out after the education?
Anette Grahn
Lärarutbildningen 90 hp Examinator: Nils Andersson
Slutseminarium Handledare: Margreth Drakenberg
SAMMANFATTNING
Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till
ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster.
Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt
lätt.
Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska
samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI (Svenska för
invandrare).
En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux.
Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter?
För att ta reda på detta fick de elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004 -
2007 svara på en enkät.
Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna, (Arbetsplats
förlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt
frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrareleverna ställde upp och
svarade på enkäten.
Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre
vikariat. Endast två elever uppgav att de inte arbetar inom vården idag.
Utbildningen hjälpte både till med att få arbete och att lättare integreras i det svenska
samhället.
SÖKORD: bemötande, kulturkrock, omvårdnadsprogram, invandrare
FÖRORD.
Tack Ni alla elever som ställde upp för att göra denna uppsats möjlig. Ni tog Er tid att komma
hit, Ni som inte kunde komma svarade i alla fall på frågorna och skickade dem till mig.
En del av Er tog emot mig i Era hem. Ingen av Er vägrade att ställa upp. Utan Er medverkan
hade det inte blivit någon uppsats.
Ni kommer alla att få hemskickat ett exemplar av uppsatsen.
Tack för Din medverkan; Andrea, Arjana, Cornelis, Hanna, Mevlide, Evelina, Margareta,
Fru Thorn, Linda, Mirka, Edina, Virginia, Vivian, Zafu, Ludmilla, Elisabeth, Nancy, Salve,
Kim, Mereta, Raija, Elvira, James, och Bianca.
Lycka till i framtiden!
Sommaren och hösten 2008
Anette Grahn
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
FÖRORD
1. BAKGRUND………………………………………………………………………… 5
1.1 INTRODUKTION…………………………………………………………………… 6
1.2 MIN ARBETSPLATS………………………………………………………………. 6
1.3 KULTURSKILLNADER……………………………………….…………………... 7
1.3.1 KULTURSKILLNAD, ETT AKTUELLT EXEMPEL…………………………… 8
1.3.2 BEMÖTANDE…………………………………………………………………….. 9
1.4 STATISTIK…………………….…………………………………………………… 10
1.5 VEM ÄR INVANDRARE?...........................………………………………………. 10
1.6 INVANDRARSTATISTIK FRÅN EN KOMMUN I SMÅLAND………………… 10
1.7 SPRÅK………………………………………………….…………………………… 11
1.8 OMVÅRDNADSPROGRAMMET…………………………………………………. 12
1.8.1 ARBETSPLATSFÖRLAGD UTBILDNING APU………………….……………. 13
2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR…………………………….………………… 13
2.1 IDÉN TOG FORM…………………………………………………………………. 13
3 METOD OCH MATERIAL………………………………………………………….. 14
3.1 INVANDRARELEVERNA………………………………………………..………. 15
3.2 JAKTEN PÅ ELEVER…………………………..………………………………… 15
3.3 BORTFALL, VALIDITET, RELIABILITET…………………………………….. 16
4 RESULTAT………………………………………………..……………………….. 17
4.1 ALLMÄNNA FRÅGOR…………………………………………………………… 17
4.2 BEMÖTANDEFRÅGOR………………………………………………………….. 21
4.3 ARBETSFRÅGOR………………………………………..………………………. 24
5 ANALYSRESULTAT………………………………………………………………. 25
5.1 SLUTSATS…………………………………………………………………………. 26
6 DISKUSSION..……………………………………………………………………….. 28
7 FÖRSLAG PÅ NYA INSATSER………………………………………..…… 29
REFERENSER
BILAGOR
BILAGA 1 KALLELSEBREV
BILAGA 2 ENKÄTEN
5
1. BAKGRUND
Rekryteringsbehoven inom vården fram till 2015 är stora och det beror främst på stora
pensionsavgångar. En halv miljon personer med omvårdnadsutbildning behöver rekryteras
under åren 2000 – 2015.
En brist på 200 000 personer med omvårdnadsutbildning bedöms finnas år 2015 med
nuvarande utbildningsdimension.
Kraftfulla åtgärder krävs för att attrahera fler till utbildning och arbete inom vården och
dessutom förmodligen nya former för vuxnas lärande.
Arbete inom vård och omsorg som kräver högskoleutbildning är attraktivt, men de lägre
utbildningarna som undersköterska/skötare är inte tillräckligt attraktiva. De arbetena har en
lägre status.1.
Ansökningarna till Omvårdnadsprogrammen ökar inte, snarare tvärtom. På
ungdomsgymnasiet i vår kommun i Småland finns endast en klass på
Omvårdnadsprogrammet. För många av programmets elever är det inte heller deras första val
utan kanske andra eller tredje. 2/3 av dessa elever fortsätter sedan inte inom vårdyrket.
Statliga/kommunala anslag dras in som tidigare var till vuxenutbildningen där en stor del av
omvårdnadspersonal utbildas.
Läroplanen2 säger att ”utbildningen ska ge insikt hur man möter och kommunicerar med
människor i olika vård- och omsorgssituationer”.
Omvårdnadsprogrammet ska också uppmärksamma olika kulturella och religiösa mönster
som präglar människors liv3.
Eftersom antalet invandrare ökar som vårdtagare ökar givetvis också behovet av personal som
kan vårda och samtala med denna grupp. Vi vet att t.ex. inom psykiatrin finns en stor del
vårdtagare med invandrarbakgrund med psykisk ohälsa och för att nå fram rent
kommunikativt måste tolkar deltaga tillsammans med övrig personal. Eftersom tolkar måste
beställas långt i förväg kan inte någon ”spontan konversation” förekomma annat än med
kroppsspråk. Om flera invandrare vore anställda inom kommun och landsting skulle detta leda
till att patienter med invandrarbakgrund kunde känna sig tryggare då de kunde prata med
personal på sitt eget modersmål. Under fyra år har jag arbetat som omvårdnadslärare på
1 Socialstyrelsen (2003) Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 2 Utbildningsdepartementet (1994)Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 3 Omvårdnadsprogrammet 2000:15 Sid 9 Stockholm Skolverket
6
Komvux i kommunen. Under dessa år har jag haft 24 elever med invandrarbakgrund, 21
kvinnor och 3 män. Övriga elever var under samma period 148 stycken.
1.1 Introduktion
Gång på gång påtalas det i media att invandrare har svårt att få bostad eller arbete på grund av
sitt namn eller sin dialekt. ”Kalla fakta” TV 4 den 25 oktober 2006 handlade om invandrare
som sökte arbete. Om personen som ringde och sökte arbete hade ett utländsktklingande namn
eller kraftig brytning bemöttes de med orden: ”Tyvärr är tjänsten redan tillsatt, tack för visat
intresse.”
Minuterna efter ringde någon med ett svenskt namn och frågade efter samma tjänst. Då fanns
tjänsten kvar och personen ifråga uppmanades att skicka in sina papper.
1.2 Min arbetsplats.
Min arbetsplats är på Komvux och jag handhar vuxnas lärande. Eftersom vi dagligen
konfronteras med frågor om personal, utbildning och förfrågningar från olika vårdinrättningar
efter personal, har vi också insett att det kommer att bli kaos den dagen kommunerna
upptäcker att det inte finns folk med adekvat utbildning att få tag i. Idag har inte Landstingen
någon utbildning på denna nivå utan det är den kommunala vuxenutbildningen som gäller
även för Landstinget. Vi behöver hela tiden rekrytera nya elever. Vi behöver dessutom få in
fler elever med invandrarbakgrund på våra utbildningar därför att i framtiden kommer
invandrare att finnas på våra äldreboenden. Att ta hand om sina äldre hemma kommer kanske
inte att fungera för den andra eller den tredje generationens invandrare. Så småningom
kommer den ”svenska modellen” att anammas och då behöver vi människor med kunskaper i
olika språk och olika kulturer. Därför är invandrare en målgrupp för omvårdnadsutbildningar.
I samarbete med Arbetsförmedlingen har vi genomfört ett specialprojekt med två
invandrarkvinnor som under en lång tid hade arbetat på äldreboende. Av Skolverkets lokala
kurser gjorde vi en sammansättning som vi tyckte var relevant för deras utbildning. Vi utgick
från kursmålen och gjorde flera kurser till en. Ex: i ämnet Omvårdnad hade vi en kurs som
hette ”Medicinsk grundkurs med omvårdnads- och social omsorgsperspektiv”. Kursen
innehöll alltså både Medicin och Omvårdnad. Denna utbildning genomfördes tillsammans
med SFI på så sätt att på förmiddagarna studerade de svenska och på eftermiddagarna
7
studerade de omvårdnad. Det fungerade mycket bra och resulterade i att båda har
tillsvidaretjänster idag.
1.3 Kulturskillnader
I det svenska samhället ses det som en självklarhet att sköta sej själv. ”Själv är bäste dräng”,
”Bra karl reder sej själv”, är ordspråk vi gärna citerar4. Vi ska klara oss själva och inte vara
beroende av varandra eller andra! När vi blir äldre och inte klarar av vårt liv på egen hand är
det en självklarhet att vi får insatser från kommunen, eller flyttar till något äldreboende. Den
svenska mentaliteten och kulturen är inte sådan att vi flyttar hem till våra barn när vi blir
gamla och orkeslösa. Oftast är det också så i det svenska samhället att familjer är splittrade,
barn bor långt från sina familjer.
Våra invandrare har däremot en helt annan kultur i dessa frågor. För dessa kvinnor och män är
det en självklarhet att ta hand om sina föräldrar. Men, yrkesrollen att tvätta någon, klä på,
hjälpa på toaletten, utanför sin egen familj, finns inte i alla kulturer.
I och med att kvinnorna söker Omvårdnadsprogrammet gör de oftast ett avsteg från den
kvinnoroll de levde i sina hemländer. För en del kvinnor har det förändrat rollfördelningen
mellan makarna, för andra har relationen till landsmaninnor i Sverige eller det forna
hemlandet förändrats.5
Flera av eleverna har sina gamla föräldrar boende hos sig även om de har många barn och bor
i en trea. Att låta en utomstående ta hand om de gamla är otänkbart, det ska skötas i familjen.
Att ta hand om föräldrar är ingen uppoffring, det tillhör kulturen. Att låta en förälder flytta till
ett äldreboende är helt otänkbart. Den äldre generationen har i flera fall flyttat hit på äldre
dagar, s.k. anhöriginvandring, bara för att bli vårdade av sina barn. Samtidigt hjälper de också
till i den grad de kan i hemmet och är ofta barnvakter när så behövs.
Omvårdnad och omsorg finns så att säga med från modersmjölken.6
Invandrarkvinnor/män som söker och går omvårdnadsprogrammet har i många fall svårt att ta
till sig den svenska modellen. De reagerar i många fall kraftigt under sin första APU. De
tycker att alla gamla som de möter under sin APU är så ensamma och övergivna. Bryr vi oss
inte om de äldre i det svenska samhället?
4 Gillis Herlitz (2004) Svensk. Uppsala: Uppsala Publishing House AB 5 Camilla Gustavsson (2006:4) Av egen kraft. Invandrade kvinnors berättelser om inträde i det svenska samhället. FoU Nordväst Rapport 6 Ingela Olsson (2002) Möte med människor från andra kulturer. Kavala Moris förlag
8
Våra uppväxtvillkor/rötter sitter djupt. Vi i Sverige har den kulturen att man ska sköta sig
själv, även när man nått ålderdomen. I flera av de länder som våra elever kommer ifrån är
tankarna helt annorlunda. Där ska man ta hand om sina anhöriga. Många av de elever jag
träffar på är förmodligen uppväxta med mormor/farmor i huset. Därför upplever många att
äldrevården i Sverige är detsamma som att vi har ”glömt bort” våra äldre släktingar.
Skolsituationen är en annan stor stötesten. Svenska lärare bemöter de vuxna eleverna på ett
helt annat sätt än de är vana vid. Många av eleverna är vana vid en tydligare hierarki. Mötet
med den svenska skolan kan därför vara omtumlande för dessa vuxna elever och särskilt för
kvinnor. Kvinnorna tycker att eleverna i den svenska skolan är slöa.
1.3.1 Kulturskillnad ett aktuellt exempel
Ana född 1987 är flykting från Palestina och muslim. Hon började omvårdnadsutbildningen
våren 07. Hon behärskade svenska språket ganska bra. Under de första månaderna blev hon
aldrig ”en i gruppen”. Hon höll sig mest för sej själv och undvek sociala kontakter med sina
klasskamrater.
Under den första APU:n ringde handledaren från äldreboendet och rapporterade att det hade
uppstått svårigheter och en av vårdlärarna åkte till boendet där Ana gjorde sin praktik. Saken
var den, sa handledaren, att hon var klädd i jumprar med långa ärmar, de nådde ända ner på
halva handen. Handledaren bad henne att ha kortare ärmar av hygieniska skäl, men det
förbjöd den islamska lagen henne att göra. Ärmarna hängde ner på ett ohygieniskt sätt, hon
var i köket ena stunden, sen var hon och bytte blöja andra stunden och ärmarna hängde i
vägen. Efter långa och många diskussioner kortade hon ärmarna lite och fullföljde sin praktik
och blev godkänd. Slöjan var inget problem, det fungerade bra. Det är försommar och
följaktligen ljust både tidig morgon och sen kväll. Detta kommer att ha en avgörande
betydelse för den fortsatta APU:n.
Nu är det dags för den APU 2 och det börjar bli sen höst. Återigen ringer en handledare från
ett annat arbetsställe.
Ana vägrar duscha patienter hon vill inte se någon naken. Hon vägrar befatta sig med nakna
män. Dessutom arbetar hon bara under dagens ljusa timmar, hon får inte vara hemifrån när det
är mörkt. Vad gör man nu? Ska man arbeta inom vården kan man inte vägra de mest
elementära uppgifterna.
9
Tyvärr blir det så att Ana får avbryta utbildningen. Hon kunde inte nå målen. Hon finns kvar
på skolan och läser allmänna ämnen, men inom vården kan hon troligen aldrig arbeta.
1.3.2. Bemötande
Vid varje möte bär vi med oss värderingar och fördomar. Inom skolväsendet sägs ofta att vi
ska ha en gemensam värdegrund. Det kan vara svårt då det finns lika många värderingar som
människor.
Alla ska bli respekterade för den de är.
Men bemötande handlar också om respekt, om att se den andra människan för den hon är. Att
ha ett vänligt sätt i förhållandet till människor, en nyfikenhet och öppenhet för det nya
okända.
Bemötande handlar om mänskliga rättigheter.7
Bemötande kan också vara en politisk fråga, för det handlar också om vilka lagar och regler
som styr.
För myndighetsutövare som har stor makt över andra människors liv ställs det alldeles
speciella krav på bemötande. Det kan vara handläggare på försäkringskassan, på
flyktingmottagning, arbetsförmedling eller sjukhuspersonal. Här kan finnas en känsla av
underlägsenhet, det är då viktigt att man blir bemött utifrån sina egna förutsättningar.
Dåligt bemötande kan klassas som trakasserier8.
Bemötande kan handla om både ord och kroppsspråk, det vill säga, att du visar med din
kropp, gester, mimik vad du tänker och känner.9
Ett respektfullt bemötande gör att människor växer och mår bättre.
Enligt Köhler, et al. (2002) är bemöta lika med att vara på ett visst sätt mot någon.10
7 SISUS Nationellt program för att öka kompetensen om bemötande (2007) Stockholm 8 Tidningen Stiletten nr 1 (2008) 9 Anita Kangas Fyhr (2006) Vård och omsorgsarbete Stockholm: Bonniers 10 Per-Olof Köhler Ulla Messelius (2002) Natur och kulturs svenska ordbok Stockholm: Natur och kultur
10
1.4 Statistik
Antalet ålderspensionärer kommer att öka kraftigt omkring år 2010 när de stora kullarna
födda i mitten av 1940-talet fyller 65 år. Omkring 2030 är det dags för 60-talisterna att fylla
65 år. Den ökade livslängden i kombination med att stora födelsekullar går i pension gör att
försörjningsbördan kommer att öka under en 30-årsperiod fr.o.m.2005.
Idag är arbetskraftinvandringen till Sverige ca 5000 per år. Flertalet kommer från Norden och
EU-länderna.
Andelen utlandsfödda i Sverige låg 2007 på 13 %.11
1.5 Vem är invandrare?
En invandrare är en person som flyttat från ett land till ett annat land.
För att registreras som invandrad i Sverige måste man vara folkbokförd här och för att bli
folkbokförd krävs att man avser att vistas i landet i minst ett år.
Invandrare kallas också den som har minst en förälder som är född i ett annat land, men själv
är född i Sverige.
- Utrikes född: Person som är folkbokförd i Sverige men som ej är född här.
- Utländsk medborgare: Person som är folkbokförd i Sverige men inte har svenskt
medborgarskap12
1.6 Invandringsstatistik från en kommun i Småland.
Kommunen har ca 30 000 invånare. Den är den största i länet med sina 1608 km13.
I kommunen blomstrar både små och stora företag/industrier.
Största arbetsgivaren är kommunen tätt följt av en industri som tillverkar aluminiumprofiler.
Som i många andra småländska samhällen är företagsamheten stor och det finns gott om
mindre och större industrier.
Enligt en tjänsteman från Socialförvaltningen ser invandringen ut på följande sätt:
- under 1990- talet kom en stor mängd flyktingar från forna Jugoslavien.
- 2003 kom 30 flyktingar till kommunen. De flesta var från Afghanistan och Somalia.
11 Välfärds Bulletinen nr 1 (2007) Statistiska Centralbyrån 12 Välfärds Bulletinen nr 3 (2002) Statistiska Centralbyrån 13 Fickfakta (2008) från kommunen
11
- 2004 och 2005 tog kommunen sammanlagt emot 60 flyktingar.
- 2006 och 2007 togs 80 flyktingar emot.
Från 2004 och framåt har flyktingströmmen nästan uteslutande varit från Irak.
Endast några få har under den tiden kommit från Somalia.
Nästan alla är unga män som inom några år skickar efter sin familj i form av fru och barn.
Bara i år räknar man med mellan 30 – 40 familjemedlemmar som ska komma.
Alla som kommer har/får uppehållstillstånd eftersom de är kommunplacerade.
Enligt tjänstemannen finns också ett stort mörkertal bland invandringen. Det gäller både
arbetskraftsinvandring och s.k. kärleksinvandring dvs. män eller kvinnor som tar hit blivande
partners från andra länder.
Flera som kommer har högre utbildningar som ex. läkare, veterinärer samt arkitekter. Efter en
uppmärksammad tidningsartikel i den lokala tidningen har även dessa kunnat komma ut i
praktik.
Från Socialförvaltningens sida räknar man med att hälften av invandrarna har fått arbete inom
industrin i kommunen eller dess omedelbara närhet.
De flesta läser på SFI.
1.7 Språk
Målsättningen i det svenska samhället är att alla invandrare/flyktingar som kommer ska lära
sig svenska. Invandrarna/flyktingarna studerar på SFI och SAS (Svenska som andraspråk).
De flesta flyktingar som kommer börjar på SFI. Genomsnittstiden för svenska studier är för
normaleleven två och en halv termin.
Enligt SFI-lärarna lär sej kvinnorna språket fortare än män, detta gäller även analfabeterna.
För att eleverna sedan ska kunna studera vidare på Omvårdnadsprogrammet krävs att man
också klarat proven från SAS som motsvarar grundskolans kurs eller likvärdig kunskap.
Efter svenskundervisningen slukar industrin all arbetskraft som går att få tag i. Redan innan
eleverna har gått färdigt SFI är representanter från industrin inne på skolan och värvar
personal. I de flesta fall handlar det om industriarbete, och flera går inte färdigt sin
språkutbildning utan prioriterar arbete.
12
1.8 Omvårdnadsprogrammet.
”Omvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i
verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.
Programmet syftar även till att ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare
studier”.14
Inom vuxenutbildningen läses inte kärnämnena inom programmet utan enbart
karaktärsämnena, och bl.a. läser man följande:
- Vård och Omsorgsarbete
- Psykologi A
- Människan socialt och kulturellt
- Medicinsk grundkurs
- Etik och livsfrågor
- Datorkunskap
- Arbetsmiljö och säkerhet
Under 50 veckor läser eleverna 1350 poäng. Det blir drygt 25 poäng i veckan.
I SFS nr 2002: 101215 betonas urval av eleverna till vuxenutbildningen. Där sägs bl.a. att:
- Den som har en kort utbildning ska ges företräde.
- Den som vill fullfölja en oavslutad utbildning har även den ett företräde.
- Den som behöver komplettera ett reducerat program har även den företräde.
De elever som har dålig skolunderbyggnad, eller slutade skolan i förtid kommer prioriteras
alltså i Kommunal Vuxenutbildning.
De elever som redan har ett gymnasieprogram är inte prioriterade.
1.8.1 Arbetsplatsförlagd utbildning APU.
Tanken med en APU är att praktik och teori är en oskiljaktig enhet. Kunskap ska ses i ett
sammanhang. Som en röd tråd i omvårdnadsprogrammet löper tanken att man ska ha tillgång
till praktik, dels för att lära sej arbeta självständigt men också för att arbeta tillsamman med
andra. ”Skolan skall eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet”.16
14 OP (2000:15) 15 Sveriges Riksdag SFS nr 2002:102 Stockholm 16 Lpf 94 sid 27
13
Undervisningen ska också ha en balans mellan teori och praktik eftersom det främjar
lärande.17
Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall vara minst 15 veckor på ungdomsgymnasiet. För
vuxenutbildningen är det kommunen som ställer kravet om antal APU veckor. På Komvux i
vår kommun har vi 12 veckor under de 50 utbildningsveckorna. Dessa fördelas på tre tillfällen
med en stor variation på platser. Samverkan med arbetslivet poängteras i programmålen.
Under den sista terminen läser eleverna valbara kurser, alltså de ämnen som eleven intresserar
sig för. Det kan vara sjukvård, psykiatri, utvecklingsstörning/funktionshinder mm. I samband
med detta val görs även sista APU:n inom valt område.18
2. SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR.
Syftet med denna uppsats är att få svar på följande:
- Fick eleverna med invandrarbakgrund som gick omvårdnadsprogrammet 2004-2007, arbete
efter utbildningen? Det handlar om 24 elever, 21 kvinnor och 3 män.
- Hur bemöttes de under sin utbildning och sinAPU?
- Stannade de kvar inom vårdyrket eller gick de över till industrin där de ropar efter
arbetskraft?
Dessa frågor måste ju även vara intressanta för skolan och skolans verksamhet. Hjälper vi
dessa elever till en bra utbildning eller stjälper samhället dem när utbildningen är klar? Spelar
verkligen ett namn eller uttal en så stor roll?
2.1 Idén tog form
Idén till uppsatsen väcktes för något år sedan. I varje kurs på Omvårdnadsprogrammet där jag
arbetar finns ett par elever med invandrarbakgrund. Under mina fyra år har det varit mestadels
kvinnor men även tre män med invandrarbakgrund. Mina tankar och funderingar gick till
dessa. Hur gick det sedan?
17 Lpf 94 sid 31 18 OP (2000:15)
14
3. METOD OCH MATERIAL
Utgångspunkten för min undersökning var ”Den traditionella forskningsprocessen”19.
Frågor och funderingar har funnits under en längre tid på hur det gick.
Litteraturgranskningen bestod i att läsa runtomkringmaterial, i själva ämnet fanns inget
dokumenterat. Det var svårt att få tag i referenslitteratur.
Problemet: Var fanns de forna eleverna, var de inom industrin eller fanns de inom vården?,
Var utbildningen ett sätt att komma ut på den svenska arbetsmarknaden? Hur skulle jag få tag
i alla, skulle de överhuvudtaget ställa upp på en undersökning? Jag ville ha alla eleverna med i
undersökningen, men var det möjligt? Hur skulle frågorna ställas?
Metoden: Jag valde att arbeta med en enkät. Min målgrupp var de forna eleverna.
Utgångsmaterialet är ett frågeformulär (bilaga 2). Enkäten gjordes på lättfattlig svenska så att
inga oklarheter skulle uppstå vid ifyllandet av denna.
Ett annat alternativ hade varit att göra en intervju med personerna. Jag valde att inte göra det
av följande orsaker:
- alla elever hade invandrarbakgrund och behärskar språket på ett varierat sätt. I en
intervju, trots att intervjuaren inte avser detta, kan nyanser i språk, betoning och
liknande spela en avgörande roll och kan påverka svaren. Vid en intervju vill jag som
intervjuare att samma förutsättningar ska råda.20
- Vid en enkät kunde jag göra ”lättfattliga frågor” på svenska. Då hade alla samma
förutsättningar. Vid en intervju hade vi säkert kommit in på stickspår, en del hade inte
förstått och eventuella ord skulle förklaras.
- Sanningshalten spelar en stor roll. I en intervjusituation vill eleven inte ”såra” sin
gamla lärare utan svarar eventuellt som eleven tror är bra.
Med detta i tanken valde jag att göra en enkät eftersom då samma villkor gällde för alla
och man fick vara helt anonym.
Under åren som gått har jag dagligen observerat relationer i klassen mellan invandrarelever
och de svenska eleverna. Jag har ibland observerat ett utanförskap. Ofta bildar
invandrareleverna subgrupper i gruppen. Trots indelningar i t.ex. grupparbeten med styrd
gruppindelning så lyckas en del alltid på något sätt byta grupp så att man ”hör ihop”.
19 Jarl Backman (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur Lund 20 Jan Hartman (1998) Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur Lund
15
Min målgrupp till detta arbete och min tillgång var mina före detta elever. I enkäten ställde
alla elever upp. Det var de som satt inne med svaren.
Jag har diskuterat med områdeschefer inom kommunen hur de ställer sej till personal med
invandrarbakgrund.
Analysen gjordes efter sammanställningen av enkäten, och med hjälp av analysen kunde jag
även dra en slutsats som resulterade i denna rapport.
Därmed har ”Den traditionella forskningsprocessen ”följts.
För att försäkra mig om att nå alla skickade jag en kallelse via brev och gav förslag på olika
tider för eleverna att komma till skolan. (bilaga 1). Här på skolan blev de anvisade ett rum där
de sedan fick sitta ensamma och svara på enkäten. Jag var inte närvarande vid
ifyllnadstillfället.
Kommunen är liten så det var möjligt att kalla hit dem. I en större stad skulle förmodligen
detta vara omöjligt. De flesta bodde kvar med en radie på några mil. Endast en elev hade
flyttat längre bort.
3.1 Invandrareleverna
Varje deltagare lovades total anonymitet vid deltagandet i enkäten. Ingen skulle skriva sitt
namn på enkäten. Alla inlämnade svar från enkäten kommer att förstöras när min uppsats
blivit godkänd.
Samtliga invandrarelever som gått omvårdnadsutbildningen 2004-2007 deltog. De flesta av
dessa elever har jag också varit handledare för.
Medelåldern på dessa elever var 39.9 år.
Geografiskt kommer de från stora delar av världen, dock är Europa överrepresenterat.
Alla elever bjöds på fika efter enkätundersökningen. De som kom till de angivna tiderna
uppskattade initiativet och tyckte att det var roligt att träffa varandra.
3.2 Jakten på elever
Två veckor innan de uppsatta tiderna skickades inbjudan ut.
Vid de utsatta tiderna väntade jag och min handledare med fika. Första tiden kom ingen, inte
heller den andra utsatta tiden. Den tredje tiden dök några upp.
16
5 elever kom på de utsatta tiderna.
7 kom på andra tider. De hörde av sig om de angivna tiderna ej passade, så vi bestämde nya
tider.
7 besvarade enkäten brevledes.
2 besvarade frågorna på telefon.
3 elever gjorde jag hembesök hos därför att de av olika anledningar inte kunde komma eller
på annat sätt inte hörde av sej. Hembesöket gjordes efter samtycke med eleven.
Eftersom jag ville nå samtliga fick jag lägga ett stort arbete för att nå alla. Skatteverket
kontaktades för att få nya aktuella adresser. Flera fick jag ringa flera gånger och påminna. Ett
par hade redan slängt enkäten och jag fick skicka nya blanketter.
Alla var intresserade av vad dessa frågor kunde leda till. Samtliga tyckte det var bra att arbetet
genomfördes.
Samtliga är lovade att få se resultatet.
3.3 Validitet, reliabilitet och bortfall
Jag ville fånga in det som var viktigt i mina frågor och ställde därför frågorna på ett enkelt sätt
för att validiteten skulle vara hög. För att underlätta för eleverna formulerade jag texten på ett
lättfattligt sätt, frågade om en sak i sänder, och i inbjudningsbrevet som jag skickade ut
(bilaga 1) förklarade jag också syftet med undersökningen.
Mina respondenter var mina elever. Tillförlitligheten i ett mitt arbete var mycket viktigt för
mig. Frågeformuläret avsåg att mäta, och jag fick svar på det jag ville mäta, jag fick med
andra ord svar på frågorna.21
Reliabiliteten är hög därför att i enkäten fanns få tillfällen för eget inflytande från elevernas
sida. Slumpen och fri improvisation från deras sida var mycket liten därför att deltagarna fick
följa enkäten utan att själva lägga till eller dra ifrån. Enkäten fylldes i på skolan under
kvällstid, någon fyllde i den hemma, ytterligare några svarade på frågorna via telefon.
Eftersom alla elever deltog i enkäten finns inget bortfall. Jag bemödade mig för att kontakta
samtliga därför att det inte handlade om några stora skaror med människor. Hade en eller ett
par inte velat delta i undersökningen hade den förlorat sitt värde.22.
Slutsats: Både validiteten och reliabiliteten är hög i detta arbete och att bortfall saknas helt.
bekräftar detta.
21 Svante Körner, Lars Wahlgren (2002) Praktisk statistik. Studentlitteratur Lund 22 Birgitta Rudberg (1993) Statistik. Studentlitteratur Lund
17
4. RESULTAT.
4.1 Allmänna frågor.
Fråga 1. Ålder.
På Komvux prioriteras elever som inte har fullständigt gymnasieprogram. Utbildningen
vänder sej främst till personer som fyllt 20 år.
Åldern var jämt fördelad, de flesta var födda på 50, 60 och 70–talet, endast ett par var födda
på 80–talet. Den äldsta eleven var född 1951 och den yngsta 1985.
Födelseår.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
50-talet 60-talet 70-talet 80-talet
18
Fråga 2-8 i enkäten
___________________________________________________________________________
Karaktäristika Antal respondenter (n=24) Tid i Sverige
Kön Män 3
Kvinnor 21
Ursprungsland Polen 4 8, 16, 17, 22 år
Nederländerna 2 6, 6 år
Kosovo 2 14, 15 år
Danmark 2 8, 31 år
Finland 2 21, 39 år
Kroatien 2 5, 5 år
Bosnien 2 14, 15 år
Filippinerna 2 8, 22 år
Norge 1 uppgav ej
Kenya 1 7 år
Eritrea 1 25 år
Skottland 1 18 år
Lettland 1 9 år
Peru 1 16 år
Ålder vid ankomst till Sverige. 0-10 år 3 st.
11-20 år 7 st.
21-30 år 9 st.
Äldre än 31 år 5 st.
___________________________________________________________________________
Körkort? Ja 17 st.
Nej 7 st.
Civilstånd. Gift m. sv. man/ kvinna. 7 st.
19
Gift m. landsman 6 st.
Singel 4 st.
Sambo 5 st.
Gift m. annan landsman 2 st.
Skolunderbyggnad. Grundskola i Sverige 11 st.
SFI 14 st.
SAS 8 st.
___________________________________________________________________________
Under punkten ”skolunderbyggnad” kan det vid första anblicken se ut som om siffrorna inte
stämmer. Men de eleverna som kom från de nordiska länderna har varken gått grundskola
eller SFI i Sverige. Däremot har några av de andra eleverna gått både SFI och SAS.
Fråga 9. Vilken utbildning har du från ditt ursprungsland?
De flesta uppgav att de hade gått grundskola, tätt följd av dem som inte hade någon
utbildning. Endast ett fåtal hade högskoleutbildning/universitetsutbildning. Yrken som fanns
representerade var: ekonom, ingenjör, tekniker, vävare, kontorist.
20
Fråga 10.
Vad var huvudorsaken till att du valde en vårdutbildning?
0
5
10
15
20
25
Jag ville ha ett arbete Arbetsförmedlingen sa
åt mej att söka
Intresse att arbeta med
människor
Annan
Här kan antalet elever synas missvisande. Några av eleverna angav här flera alternativ, ex.
”jag vill ha ett arbete” och ”jag har intresse att arbeta med människor”. Några skrev som
annan orsak att de var tvungna att omskolas, medan en annan skrev att den redan hade en
vårdutbildning från sitt hemland och ville arbeta inom vården. Ytterligare en elev hade
vikarierat på ett boende och trivdes bra, därför ville eleven utbilda sig. En elev gav alla tre
alternativen som stod i frågan. Det vanligaste var ändå att eleverna ville ha ett
människovårdande yrke.
21
4.2 Bemötande.
Fråga 11.
Bemötande av klasskamrater under utbildningen
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 Mycket
dåligt
10
Kommentarer på denna fråga var bl.a:
”Grupperingar i klassen”
”Kände ett utanförskap”
”Skitsnack”
Flera av invandrareleverna i mina klasser följer aldrig med på aktiviteter som klassen ordnar,
t.ex. restaurangbesök eller övernattning på skolresor. Detta skapar ett utanförskap. Ingen har
dock blivit riktigt dåligt bemött av klasskamraterna.
De flesta har upplevt ett mycket bra/bra bemötande av klasskamraterna, endast några uppger
att de känt sig sämre bemötta.
22
Fråga 12.
Vilket bemötande fick du av lärarna under utbildningen?
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Mycket
bra 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 Mycket
dåligt
10
Dessa kommentarer framkom i enkäten:
”Rasistiska religionskommentarer”
”Vissa lärare utmärkta, andra ifrågasatte kunskap”
”Bra av de flesta, inte alls bra av andra, tänkte sluta skolan”
”Överlag bra, ett undantag”
En av eleverna har på flera frågor i enkäten fyllt i att hon/han fått ett sämre bemötande, detta
påverkar alla frågorna om bemötandet.
Tyvärr upplever ett par elever att bemötandet varit dåligt. Här finns lite att arbeta med för oss
som lärarlag.
Fråga 13. Hur var bemötandet i klassen av lärare/övriga elever när du inte förstod något
under lektionstid? (t.ex. vissa ord, annorlunda kultur)
Huvudparten av eleverna uppgav att de inte hade några svårigheter, en tredjedel uppgav att de
sökte hjälp när de behövde. Endast några uppgav att de försökte klara sej själva och ville inte
utmärka sej genom att fråga. De flesta elever har en mycket god språkunderbyggnad och
klarar språket utan större problem.
23
Fråga 14.
Hur blev du bemött av personal under din APU?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
APU-platserna fick mycket bra omdömen från eleverna. Skolorna på höglandet bedriver
tillsammans en handledarutbildning en gång per termin och här ser vi resultatet. APU-
platserna skall ha all respekt för vad de gör för våra elever.
Fråga 15. Hur blev du bemött av patienter/klienter/brukare under din APU?
Mycket bra och bra dominerar svaren på frågan. Ett par uppgav att bemötande var mindre bra
och kommentaren var att språket var vid vissa tillfällen ett hinder.
Fråga 16. I kontakten med människor t.ex. anhöriga, patienter, personal, hade de svårt att
förstå ditt tal så att bemötandet blev annorlunda?
Inte alls, lite grann, måttliga svårigheter eller stora svårigheter.
Två tredjedelar uppgav att de inte alls hade problem medan resten hade lite svårigheter och
endast en uppgav måttliga svårigheter. Inte heller här har språket varit ett hinder.
Fråga 17 Använder du slöja?
Ingen av dessa elever använde slöja.
24
4.3 Arbetsfrågor
Att arbeta är enligt Nationalencyklopedin23 att uppbära lön för en tjänst man utfört. Det kan
vara åt kommunen, landstinget, staten eller privat företag.
I vår kommun finns en öppen arbetslöshet på knappt två procent enligt Arbetsförmedlingens
hemsida.
Inom vård och omsorgsarbete arbetar ca 1000 personer i kommunen.
Fråga 18.
Arbetar du idag inom vården?
02468
1012141618202224
Ja, inom
kommunens
verksamhet.
Ja, inom
landstinget.
Nej, jag har ett
helt annat arbete
idag.
Jag är arbetslös. Jag är hemma,
sköter barn och
familj eller
liknande.
Kommunens verksamhet slukar alla elever. Redan under elevernas första APU brukar
arbetsgivaren knyta eleverna till arbetsplatsen för att arbeta som vikarie/timanställd.
Oroväckande att ingen arbetar inom landstingets sjukvårdsområde. Det är svårt att få tjänster
inom landstinget. Detta gäller inte bara invandrarelever utan elever i allmänhet. Landstinget
har anställningsstopp, och vid vikariebehov sköts detta internt.
Fråga 19. Hur arbetar du idag?
Över hälften har idag fasta tjänster, endast några få är timvikarier. Ett par är sjukskrivna, och
resten arbetar med längre vikariat.
23 Nationalencyklopedin
25
Fråga 20. Hur tror du din arbetssituation hade sett ut om du inte hade haft din
omvårdnadsutbildning?
Här var fördelningen överlag lika, en tredjedel hade studerat, en tredjedel hade varit
arbetslösa, en tredjedel hade arbetat inom industrin.
Fråga 21. Blev du erbjuden arbete på din APU-plats? Om nej, varför?
Flertalet blev erbjudna arbete på sin APU-plats. Några ville inte arbeta där, någon fick annat
arbete, och några uppgav att det inte fanns något vikariebehov på APU-platsen.
5. ANALYSRESULTAT.
Miljoner kronor läggs ner på invandrare i vårt samhälle idag och många försök görs för att få
ut invandrare i arbetslivet. Har omvårdnadsutbildningen hjälpt invandrareleverna till att
integreras på den svenska arbetsmarknaden?
Med denna uppsats ville jag undersöka hur många av Omvårdnadsprogrammets elever som
hade fått arbete och hur bemötandet var på APU-platserna och bland klasskamraterna samt
från lärarhåll.
Vad visade då de olika svaren?
Omvårdnadsprogrammet i vår kommun domineras av kvinnor med en relativt hög medelålder.
De flesta av invandrarna var från Europa, den dominerande gruppen kom från forna
Jugoslavien. Många hade bott en lång tid i Sverige och behärskade språket någorlunda, få
elever kom direkt från SAS.
Två tredjedelar av de tillfrågade kom till Sverige i yrkesverksam ålder och i en del fall hade
de redan en utbildning med sig. Endast ett par hade en högskoleutbildning. Få hade med sig
en omvårdnadsutbildning, flera yrkeskategorier fanns representerade. Endast ett par av
eleverna kom till Sverige innan tio års ålder.
Så gott som alla hade gått på SFI, inte lika många hade gått igenom SAS.
Nästan en tredjedel var gifta med svenska partners, de andra hade varierande ursprung på sina
partners.
De flesta elever hade en brokig bakgrund men längtan att arbeta med människor förenade
gruppen.
De flesta i gruppen hade körkort.
26
När det gäller bemötande ansåg de allra flesta att de blev bra bemötta både i skolan, på APU
och av lärare. APU–platserna fick överlag ett mycket gott betyg. Även klasskamrater fick
generellt bra omdöme. Dock fanns ett par undantag. Några kände ett utanförskap, någon
angav språksvårigheter, någon annan upplevde att någon/några av lärarna var både rasistiska
och bemötte eleverna illa.
Vid språkförbistringar eller andra problem under utbildningen sökte de elever som behövde
extra stöd och hjälp handledning av lärare. De flesta hade dock inga svårigheter.
Språkförbistring var inte heller någon stor sak för eleverna i mötet med patienter, anhöriga
eller personal.
De allra flesta blev erbjudna arbete på sin APU–plats om det förelåg vikariebehov. De andra
fick annat arbete inom vårdsektorn.
Utbildningen betydde mycket för de tillfrågade eftersom den ledde till att de fick arbete. En
tredjedel tror att de hade studerat om de inte hade haft sin utbildning, industrin är ett annat
alternativ i avsaknad av arbete. En tredjedel trodde till och med att de hade varit arbetslösa om
de inte hade gått utbildningen.
Hur ser då arbetssituationen ut? Hade utbildningen genomslagskraft? Över hälften har idag
fasta tjänster inom den kommunala vården, en fjärdedel har längre vikariat. Endast ett par
arbetar inte inom vården idag, och den ena av dem arbetar som vikarie ibland för att inte helt
komma från sin utbildning. En person arbetar inom den privata vården. Ingen arbetar inom
landstinget.
Över 90 % har tjänster inom vård och omsorgsarbete
5.1 Slutsats
Rent generellt har de flesta invandrare en svagare ställning på arbetsmarknaden än de infödda
i de flesta västländer. Detta beror på två orsaker visar en skrift från Integrationsverket:24
1. Man nervärderar individens humankapital på grund av etnisk eller kulturell bakgrund
2. Informationsbrist ex. individer med en viss grupptillhörighet dras över en kam.
24 Anna Sjögren, Yves Zenou (2007) Vad förklarar invandrares integration på arbetsmarknaden. Integrationsverket Norrköping
27
Detta behöver inte vara unikt för invandrare. Om jag söker ett arbete och inte har referenser
eller arbetslivserfarenhet från liknade arbete som jag söker, kan det vara svårt att styrka mina
kvalifikationer.
Eleverna som ingått i denna enkät har alla fått en svensk yrkesutbildning, och när de söker
arbete efter utbildningen har de papper på att de gjort APU på olika arbetsplatser. De har
alltså stärkt sitt humankapital.
De allra flesta av eleverna har fått arbete inom utbildningsområdet, och så gott som samtliga
har, om inte fasta tjänster så i alla fall längre vikariat. Slutsatsen blir att utbildning lönar sej.
Har man ett arbete underlättas också integreringen i det svenska samhället.
Körkort kan ibland vara ett krav för personal inom hemtjänst. De som i undersökningen inte
hade körkort arbetade i hemtjänst centrum, (där använder man cykel) eller på boendena i
centrum. Ingen uppgav i enkäten att körkortet hade betydelse när det gällde arbete.
Av enkätfrågorna att döma finns ingen skillnad på om eleven är gift med svensk man/kvinna
eller landsman om huruvida de har fått arbete.
Hudfärgen spelade inte heller någon roll. De två som var svarta hade idag tjänster. Kön var
inte heller avgörande, de män som gått utbildningen hade också tjänster med ett undantag.
Det framgår också av enkäten att ett flertal av eleverna blev erbjudna arbete på flera ställen än
ett. Elever med invandrarbakgrund är, enligt samtal med en omvårdnadschef på kommunen,
mycket samvetsgranna, plikttrogna, ordningsamma och går att lita på. De anställs gärna inom
kommunen vilket enkäten visar.
Bästa bemötandet hade eleverna fått på sin APU, av handledare, övrig personal samt
patienter.
Bemötandet i skolan kunde vara bättre, både från lärarhåll och från de andra eleverna i
klassen. I stort sett är det dock ett bra bemötande som våra invandrarelever möts av.
Så gott som samtliga har fått ett gott bemötande av samtliga avnämare.
En tredjedel av eleverna antog att utan omvårdnadsutbildningen hade de idag varit arbetslösa.
Idag arbetade de, betalade skatt och är integrerade i det svenska samhället istället för att vara
arbetslösa.
Än en gång vill jag betona att kommunen vi bor i är relativt liten och kanske hade siffrorna
sett helt annorlunda ut om det hade varit i en storstad.
Slutsatsen är att utbildningen lönade sej. Det blir i det stora hela en samhällsekonomisk vinst.
28
6. DISKUSSION
Frågan är: svarade de forna eleverna på vad dom trodde att jag ville veta, eller svarade de
ärligt? Är svaren på enkäten tillförlitliga? Ligger här en kulturellt betingad hund begraven om
att vara läraren till lags? Jag hoppas att de svarade ärligt för idag är de inte i beroendeställning
till mig och skolan.
Beror det på kulturskillnad att en del av de tillfrågade kände att de hade fått ett dåligt
bemötande av lärare? Var det tonfall, gester eller ord som de svenska eleverna inte
överhuvudtaget reagerade på? Finns det en känslighet/utsatthet hos dessa elever som gör att
de ”söker” fel hos lärare? Kanske hade svaren sett annorlunda ut om jag hade ställt samma
enkätfrågor till de svenska eleverna?
Många frågor kan jag aldrig få svar på men ibland behöver vi ställa oss frågorna för att de kan
fungera som en väckarklocka.
Däremot bemöttes alla utom en mycket bra eller bra av personal under sin APU.
En sak som jag ibland funderar över är sammanhållningen i klassen. Flera av
invandrareleverna följer inte med på skolresor, vill inte följa med ut och äta på fritiden när
klasskamraterna vill hitta på något. Är det en kulturfråga? Kvinnor från andra kulturer kanske
inte går ut en kväll med ett glatt gäng andra kvinnor för att äta och umgås?
På grund av detta kan det också bli ett slags utanförskap.
I något fall är det samma person som upplever sej dåligt bemött av både elever, lärare och
personal under APU. Varför tog inte denna person kontakt med lärare/rektor under
utbildningens gång? Är det verkligen ett så dåligt klimat så man inte vågar ta upp de
frågorna? Vad ska vi som omvårdnadslärare ändra på/tänka på?
Vi som undervisar om olika kulturskillnader och kulturkrockar behöver också själva arbeta
med frågor om bemötande.
Samtliga som arbetar inom vården idag arbetar inom kommunens verksamhet. Invandrarna är
en stor tillgång med sina språkkunskaper.
Varför har då så många fått arbete? Är det så att till skillnad från de svenska eleverna nöjer
invandrareleverna sig med att till en början ta obekväma tider, arbeta storhelger, ställa upp när
andra vill vara lediga? Så småningom är sedan kommunen skyldig att ge dessa vikarier en
tillsvidareanställning därför att de har företrädesrätt enligt Lagen om Anställningsskydd.
De svenska eleverna däremot vill gärna ha en fast tjänst på en gång och om de inte får det
söker de sej bort från yrket och tar andra tillsvidareanställningar t.ex. inom industrin.
En tredjedel av eleverna uppgav att utan sin omvårdnadsutbildning hade de studerat idag.
29
7. FÖRSLAG PÅ NYA INSATSER
Det fanns ett förslag som såg ut som följer:
Under vårterminen skulle vi börja ett nytt projekt för att få tag i invandrarkvinnor för att
intressera dessa för vårdarbete. Malmö och vår kommun var de två kommunerna som
arbetade med: ”Pilotprojekt för utveckling av vuxnas utbildning.”
Det var ett samarbete mellan SFI och Omvårdnadsprogrammet. Modellen hette
”Yrkesförberedande orienteringskurs integrerad inom ramen för SFI”.
Det handlade om flyktingar som börjat läsa svenska hösten 07. De skulle läsa förutom
svenska, data, samhällskunskap och matematik. Under denna första termin skulle de välja en
yrkesinriktning till termin två. Det fanns tre yrkesinriktningar att välja på:
- Restaurang och storhushåll
- Industri
- Omvårdnad
Språk var det fjärde valbara alternativet.
Orienteringskursen var på 100 poäng och var upplagd på följande sätt:
En studiedag per vecka, det vill säga 5 timmar skulle eleverna finnas här på
Omvårdnadsprogrammet.
40 av dessa 100 poäng skulle genomföras på studiebesök/arbetsplatsbesök, och tanken var att
eleverna skulle kunna vara delaktiga exempelvis vid en matsituation eller en hygiensituation.
Resten av tiden skulle SFI bedriva undervisningen. Efter denna Orienteringskurs hoppades vi
att intresset skulle vara väckt och att eleverna efter vidare studier i svenska språket sökte
Omvårdnadsprogrammet.
Tyvärr genomfördes aldrig förslaget, men det ligger inte helt nerlagt så vi hoppas att det
fortfarande inom en snar framtid ska kunna genomföras.
Varför genomfördes det inte? Intresset var för svagt från invandrarnas sida. Dessutom var
språkkunskaperna för bristfälliga efter bara en termins studier.
30
REFERENSER
Backman, Jarl. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, Camilla. (2006:4) Av egen kraft. Invandrande kvinnors berättelser om inträdet i
det svenska samhället. FOU: Nordväst Rapport
Hartman, Jan (1998) Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur Lund
Herlitz, Gillis. (2004) Svenskar. Uppsala. Uppsala: Publishing House AB
Kangas Fyhr, Anita. (2006) Vård och omsorgsarbete Stockholm: Bonniers
Köhler, Per-Olof. Messelius, Ulla. (2002) Natur och kulturs Svenska ordbok Stockholm:
Natur och kultur
Körner, Svante Wahlgren, Lars (2002) Praktisk statistik Studentlitteratur Lund
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94
Nationalencyklopedin (1989) Bra Böckers förlag AB Höganäs
Olsson, Inger. (2002) Möten med människor från andra kulturer. Kavala: Moris förlag
Omvårdnadsprogrammet OP (2000:15) Programmål, kursplaner, betygskriterier och
kommentarer. Stockholm: Skolverket
Rudberg, Birgitta (1993) Statistik. Studentlitteratur Lund
Sjögren, Anna. Zenou, Yves. (2007) Vad förklarar invandrares integration på
arbetsmarknaden? Stockholm: Integrationsverket
Socialstyrelsen (2003) Kompetensförhöjning inom vård och omsorg om äldre och
funktionshindrade.
31
Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) Nationellt program för att öka
kompetensen om bemötande
Svensk författningssamling (SFS) nr 2002: 1012 Sveriges riksdag
Tidningen Stiletten (STIL)nr 1 (2008)
Kommunfakta (2008) Fickfakta
Välfärds Bulletinen (2002 nr 3) Arbetskraftinvandring – en lösning på försörjningsbördan?
Statistiska centralbyrån
Välfärds Bulletinen (2007 nr 1) Statistiska Centralbyrån
32
Bilaga 1
Hej!
Nu är det en tid sedan Du avslutade din utbildning på Omvårdnadsprogrammet på Kom Vux i
X-stad
Jag håller på och skriver en uppsats på Högskolan i Malmö som handlar om hur det har gått
för Er med invandrarbakgrund efter utbildningen. Under mina fyra år på Kom Vux har jag
haft sammanlagt 24 elever med invandrarbakgrund som har gått igenom hela utbildningen och
det är Er som jag vänder mig till.
För att få en så bra och rättvis bakgrund som möjligt önskar jag att Du fyller i en enkät med
frågor. Frågorna handlar om bemötande i skolan och på APU-platsen, och om Du har arbete
nu osv. Allt du behöver göra är att ringa in rätt svar.
Du behöver inte uppge ditt namn, enkäten är helt anonym.
För övrigt vore det roligt att höra och se hur det är med Dig och jag ger ett par tider som
förslag. Kom den tiden som passar Dig bäst!
Efter Du har svarat på frågorna bjuder jag på kaffe! Passar ingen av tiderna så hör av Dig så
kan vi komma överens om någonting annat.
Det är väldigt viktigt att jag får kontakt med samtliga.
Tider: Måndag den 10 mars klockan 14.00-15.00.
Tisdag den 11 mars klockan 10.00-11.00
Onsdag den 12 mars klockan 17.00-18.00.
Plats: X-gatan i X-stad.
Gå en trappa upp till Omvårdnadsprogrammets lärarrum.
Min handledare är också med.
Vänliga hälsningar Anette Grahn
Frågor? Ring XXXXX
Eller maila XXXXXXX
33
Bilaga 2
Enkätfrågor.
Allmänna frågor:
1. Födelseår_________________
2. Kön Kvinna/Man
3. Ursprungsland?______________________
4. Hur länge har du bott i Sverige?______________________________________
5. Hur gammal var du när du kom till Sverige?
1. Under 10 år
2. Mellan 10-20 år
3. Mellan 20-30 år
4. Äldre än 30 år
6. Har du körkort? Ja/Nej
7. Är du:
1. Gift med svensk man/kvinna?
2. Gift med landsman?
3. Singel?
4. Sambo?
8. Har du gått grundskola i Sverige? Ja/Nej
Har du gått på SFI? Ja/Nej
Har du läst SAS? Ja/Nej
9. Vilken utbildning har du från ditt ursprungsland?________________________________
34
10. Vad var huvudorsaken till att du valde att gå en vårdutbildning?
1. Jag ville ha ett arbete
2. Arbetsförmedlingen sa åt mej att söka.
3. Jag har intresse av att arbeta med människor
4. Annan orsak, vilken?________________________
Bemötande
11. Bemötande av klasskamrater under utbildningen?
Mycket bra Mycket dåligt
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Om svar är ”dåligt-mycket dåligt” (skala 5-10) kan du förklara din
upplevelse?____________________________________________
______________________________________________________
12. Vilket bemötande fick du av lärarna under utbildningen?
Mycket bra Mycket dåligt
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Om svar är ”dåligt-mycket dåligt” (skala 5-10), kan du ange på vilket sätt du ej blev väl
bemött?_________________________________________
___________________________________________________________
13. Hur var bemötandet i klassen av lärare/övriga elever, när du inte förstod något under
lektionstid? (ex, vissa ord, annorlunda kultur)
1. Hade inga svårigheter.
2. Ingen hänsyn togs.
3. Jag sökte själv hjälp och handledning när jag behövde.
4. Försökte klara mej själv, ville inte utmärka mej.
35
14. Hur blev du bemött av personal under din APU?
Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt
Om du svarat ”mindre bra eller dåligt”, kan du ge exempel på vad som
hänt?___________________________________________________
_______________________________________________________
15. Hur blev du bemött av patienter/klienter/brukare under din APU?
Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt
Om du svarat ”mindre bra eller dåligt” kan du ange på vilket sätt du ej blev väl
bemött?___________________________________________
_________________________________________________________
16. I kontakten med människor ex. anhöriga, patienter, personal, hade de svårt att förstå ditt
tal så att bemötandet blev annorlunda?
Inte alls Lite grann Måttliga svårigheter Stora svårigheter
17. Använder du slöja? Om ja, vilka reaktioner/bemötande har du
mött?___________________________________________________
36
Arbetsfrågor:
18. Arbetar du idag inom vården?
1. Ja inom kommunens verksamhet.
2. Ja, inom landstinget.
3. Nej, har ett helt annat arbete idag
4. Jag är arbetslös.
5. Jag är hemma, sköter barn och familj eller liknande.
19. Hur arbetar du idag?
1. Timvikarie, vet inte från dag till dag.
2. Fast tjänst
3. Längre vikariat
4. Sjukskriven
20. Hur tror du att din arbetssituation sett ut om du inte hade haft din utbildning?
1. Jag hade arbetat inom industrin
2. Jag hade varit arbetslös.
3. Jag hade studerat
21. Blev du erbjuden arbete på din APU-plats? Om nej, varför?
1. Det finns inget vikariebehov eller lediga tjänster.
2. Kan inte ta mej dit, har inte körkort.
3. Jag vill inte arbeta där.
4. Jag fick annat arbete.
37
Recommended
