Modersmålsbaserad sfi-undervisning Konferens om sfi och grundläggande vuxenutbildning, Stockholm 22 november 2013 Elisabet Mörnerud Malmö

Upplägg

Sfi på Hyllie Park folkhögskola

Modersmålsbaserad undervisning

Läs- och skrivinlärning

Framgångsfaktorer

Uppdrag / betygsrätt •Modersmålsbaserat

•Fokus på studieväg 1

Sfi på Hyllie Park Folkhögskola har c:a 10 % av Malmö stads hela sfi

Antal studerande i sfi Hyllie Park Folkhögskola

0

50

100

150

200

250

300

350

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

htvthtvthtvthtvthtvthtvthtvthtvthtvthtvtaprilht vthtvtht

Rosengård

Kroksbäck

0

20

40

60

80

100

120

140

Några lärare

HPF och modersmålsbaserad sfi, historia

SAS 1999- 2005

Läs- och skrivinlärning och grundläggande svenska som andraspråk

Exempel på projekt

Digitala klyftan

SFI 2006-2013 sfi på uppdrag för Malmö stad

Läs- och skrivinlärning,

2011- sfi med betygsrätt på folkhögskola

Exempel på projekt

IDEAL

Etableringslots

Utvecklingsprojekt

Folkhögskola och sfi Samarbetsinriktat Individbaserat Vuxet Helhetssyn Demokratiträning Bostadsnära och utveckla det lokalsamhället Överbrygga den digitala klyftan Integration med andra kurser Nätverk i det civila samhället Modersmålsbaserat Kulturbärande Kulturutvecklande

Ecole

Experimental

Ecole

Traditionel

TEST

NATIONAL

LANGUAGE

TEST

FRENCH

TEST

NATIONAL

LANGUAGE

TEST

FRENCH

Svenska med

hjälp av

modersmålet

Thomas och Colliers studie (1997) visar att tvåspråkiga elever nådde bättre resultat när de gick i skolor där de

värdesattes och blev behandlade med respekt, en sociokulturellt stödjande miljö. där de tvåspråkiga eleverna sågs som en tillgång deras livserfarenheter fick utrymme och deras modersmål respekterades och användes aktivt i undervisningen

Nyckelkunskaper som kan betraktas som viktiga för att människor aktivt ska kunna delta i olika sammanhang i det moderna samhället. Med nyckelkomptenser avses

kunskaper, färdigheter och attityder Ur Greppa Språket, Skolverket 2011

På ett konkret plan handlar språk om ljud, symboler och gester som man i ett samhälle har satt samman så att de kommunicerar. På ett djupare plan uttrycker språket vem vi är som individer, samhällen och nationer. Kultur i ett samhälle refererar till dynamiska sociala system och delade mönster, beteenden, uppfattningar, kunskap, attityder och värderingar. Kulturen tillhandahåller den miljö där språk kan utvecklas och den påverkar till och med hur det ska tolkas. … Språk är värda att firas och hyllas Från SIL:s hemsida,Why Language and Culture studies

Motivation

Trygghet Meningsfullhet Ansvar

Förstå

Verklig tvåspråkighet

Värdighet

Språkliga och kulturella arv bevaras

Stärkt identitet, tillhörighet och självbild

Förstår bättre sin roll och sitt bidrag till världen

Jämlikhet

Verklig dialog och verkligt samarbete

Egna beslut och ansvar

Samarbetsprojekt och samhällsutveckling

Stimulerar småskaliga uppfinningar

Lyckade exempel för andra minoriteter, folk och språk, nationellt och internationellt

Individuella fördelar Samhällets vinster

Rapport från forskningscirkel

”Det här är första skolan där jag kan ställa frågor och förstå svar. Det går fortare att lära sig när man förstår.”

Horeya

”Det här är första skolan som jag förstår… och läraren förstår mig” Saad

”En dag i skolan när jag förstår, är bättre än 100 dagar när jag inte förstår.”

Fatime

”När det är en svensk lärare kan jag

inte fråga. De är också duktiga men

de tänker och tänker och tänker.

Jag är ju en snickare. När man ska

snickra något och kan slå rakt på

spiken så är det som en

modersmålslärare.

Hur får du hjälp i klassrummet när du inte förstår?

När man ska slå in spiken från en krånglig vinkel är det som

när man har en svensk lärare. De tänker och tänker och

tänker. Efter en lång tid lyckas de förklara för mig. Ibland

fattar jag och ibland inte alls.”

Är det bra eller dåligt att använda modersmålet när du lär dig svenska? På vad sätt?

Det är mycket bra därför att modersmålslärare löser

problemen. De vet vad jag inte förstår. Hon kan översätta direkt till exempel att ketaab heter bok på svenska, punkt slut, man fattar på en gång och bara svarar OK. Om de inte översätter det till mig kommer jag att säga; bok, bok, bok men jag vet inte vad det är eller betyder.

Om de inte översätter det förstår jag aldrig det. Det liknar när vi läser Koranen. Vi förstår inte innehållet förrän vi har fått förklaring på pashtu.

Läs- och skrivinlärningen

Genomgående planeras läsundervisning på det officiella språket. Utbildningsspråk associeras för det mesta med standardspråk. I de flesta fall blundar man för en verklighet av uppenbar språklig mångfald.

Resultatet blir att hänsyn inte tas till användning av minoritetsspråk i planering av alfabetisering Elisabet Mörnerud Hyllie Park Folkhögskola

Arbeta modersmålsbaserat Medvetenhet om L1 betydelse för lärande på alla nivåer i organisationen

Här startar man att reflektera och planera

Med tvåspråkiga ämneslärare

Med modersmålslärare

Med språkhomogena grupper inom verksamheten eller med stöd ”utifrån”

Med tolk

Med översättningsverktyg på nätet

Exempel från Bergen Norge

Hvem er språkhjelperne?

Viderekomne spor 2-deltakere

På nivå (A1), A2 eller B1

Ca 10 års skolebakgrunn eller mer

Deltakere i introduksjonsprogrammet

— —Bergen Norge SPRÅKHJELPERE i Norskoplaeringen — Jeg har lært deltakerne ting de trenger i livet i Norge, f.eks. dato, utløpsdato, skonummer og åpningstider. Det er de motivert for, for det trenger de! —Jeg har lært å forklare nye ord ved å knytte dem til noe kjent. — —Evalueringen har vært veldig viktig!

Elevernas utvärderingar—

Nå forstår vi. Før leste vi bare, men forsto ikke. — Vi mister motivasjon når vi ikke forstår. Nå er vi motivert igjen. Før følte jeg meg som en sinnssyk, det vil si at det virker på psyken når du ikke greier å følge med. — Morsmålet er et verktøy for oss. Vi kan få en helt nøyaktig forklaring på hva ord betyr. Vi burde hatt dette fra starten av! — Det finnes ikke ordbøker på mitt språk, og jeg lager en ordbok selv. Jeg skriver ned ord på begge språk. Hjemme repeterer jeg ordene. Husker dem godt når jeg har oversettelse—. Jeg har lært så mye mer når vi bruker begge språkene, vi kan jobbe slik som vanlige mennesker gjør. — Vi burde ha hatt dette fra starten av. Jeg gikk 2 år uten å forstå. — Kan vi få én dag til med morsmålshjelp?

Några framgångsfaktorer

1. Nätverk och utvecklingssamarbete

Folkhögskolan kunde anpassa till initiativ från de studerande

Malmö stad & Hyllie stadsdel har varit en samarbetspartner i utvecklingsarbetet

Känsla av ägarskap - studerande, folkhögskolan, politiker och tjänstemän i Malmö stad

Några framgångsfaktorer

2. Personalens kompetens

Personal med olika lärarbehörigheter och sfi-kompetens

Flera medarbetare har egen erfarenhet av andraspråksinlärning

Flera svenskfödda lärare har erfarenhet och behärskar deltagares modersmål

Olika bakgrunder berikar och blir till exempel

Några framgångsfaktorer

3. Teori- och forskningsanknutet

Återkommande handledning av forskare

Egna och externa studenters uppsatser har belyst arbetet

Studiebesök från andra erfarna praktiker inom sfi

Medverkan i konferenser ger bra återkoppling

modersmålsbaserat

IDEAL-projektet

På tal om status och attityder

Sfi- status i vuxenutbildningen

Läs- och skrivinlärningens status i sfi

Attityder till andra språk i svensk miljö

Hur kan jag höja status och mening för sfi, läs- och skrivinlärningen?

Vilka attityder till andra språk har jag i mitt klassrum?