Civilekonomer
i Norden
Allmänna ekonomiska och sociala villkor,
löner samt gästmedlemsskap
år 2012
Nordiska Civilekonomförbundet - NCF.
Förord
Nordiska Civilekonomförbundet grundades 1947 och är en sammanslutning för Nordiska
Civilekonomorganisationer. Förbundets ändamål är bl a att främja samarbetet i för
medlemsorganisationernas och deras medlemmars gemensamma intressen samt att verka
för samarbete mellan ekonomer i de Nordiska länderna. Som en del i förbundets strävan
att förverkliga ändamålen utväxlas information om allmänna ekonomiska sociala villkor
samt löner i de Nordiska länderna.
Samarbetet mellan de Nordiska civilekonomorganisationerna har utvecklats under första
hälften av 1990-talet. Arbetsmarknaden för civilekonomer har internationaliserats och
många civilekonomer förvärvsarbetar i sina nordiska grannländer. Den som funderar på
att söka arbete i ett Nordiskt grannland kan ha hjälp av detta material som ger en
översiktlig bild av vilka allmänna ekonomiska och sociala villkor som gäller i Norden.
För Civilekonomernas löner i Norden ges en första orientering. Ytterligare information
om löner och lönestrukturer kan fås vid direkt kontakt med respektive lands förbund.
Hemsida, e-postadresser och telefonnummer anges sist i dokumentet.
NCF:s statistikgrupp i juni 2012
Anja Uljas, SEFE, Finland Maria Østerhus Lobo, Econa, Norge
Jan Lidström, Civilekonomerna, Sverige
Gästmedlemsskap
Gästmedlemskap innebär att medlem i
någon nordisk civilekonomorganisation
skall betraktas som en medlem i
organisationen i det grannland där
han/hon arbetar. Gästmedlemskapet
gäller i 12 månader, men kan förlängas
till maximalt 36 månader.
Syftet är att utan extra kostnad ge
respektive organisations medlemmar en
förbättrad service utanför det egna
landet. Frågor rörande arbetslöshets-
kassa ligger utanför gästmedlemskapet.
Det är viktigt att du själv ansöker om
medlemskap i det nya landets arbets-
löshetskassa. Inkomstförsäkring som
kompletterar arbetslöshetskassa ingår
EJ i gästmedlemsskapet. Medlems-
förbund och värdförbund kan upplysa
om vad som gäller i respektive land.
Hur gör Du för att kunna utnyttja
gästmedlemskapet?
När du har fått arbete i annat nordiskt
land anmäler du detta till din organisa-
tions medlemsregister och ber att få en
ansökan om gästmedlemskap. Denna
fyller du i och sänder tillbaka tilldin
egen organisation. Denna översänder
din ansökan. Du betalar, under tiden du
arbetar i det andra nordiska landet,
medlemsavgiften till din egen
organisation.
Vad får Du ut av gästmedlemskapet?
Alla de nordiska civilekonomorganisa-
tioner har en väl utbyggd service-
funktion anpassad till respektive lands
speciella förhållanden och arbets-
rättsliga lagstiftning och tradition.
Likheterna är i de nordiska länderna
mycket stora.
Du som är gästmedlem i ett nordiskt
land, har samma rätt som organisa-
tionens egna medlemmar att få
medlemsblad, service av annat slag
såsom löneförslag och rekommenda-
tioner rörande vidareutbildningsmöjlig-
heter. Dessutom har du möjligheter att
på lika villkor delta i de yrkesprofessio-
nella aktiviteter som organisationen
erbjuder.
De nationella civilekonomorganisa-
tionerna har god kännedom om varje
lands särregler och speciella förhållan-
den. Det är därför en fördel att använda
gästmedlemskap vid arbete i Norden.
Vilka organisationer har slutit avtal
om gästmedlemsskap?
Suomen Ekonomiliitto - Finlands
Ekonomförbund-SEFE ry
Econa - Norge
Foreningen af Islandske Ökonomer
– FVH
Civilekonomernas Riksförbund,
Sverige
Adresser till organisationerna finner du
sist i detta material.
Innehåll Sida
Gästmedlemskap ........................................................................ 3
Arbetsvillkor - privat tjänst ........................................................
5
Ekonomiska och sociala villkor .................................................
10
10
Länderöversikter ........................................................................
Kostnads- och köpkraftsjämförelser ....................................
Växelkurser .........................................................................
Statistiska definitioner .........................................................
14
14
14
15
Lönestatistik - Civilekonomer ....................................................
Sverige ...............................................................................
Danmark .............................................................................
Finland ...............................................................................
Norge .................................................................................
16
17
19
20
Ordlista.......................................................................................
21
Organisationer för civilekonomer i Norden ............................... 19
4
Arbetsvillkor/Arbeidsvilkår - privat tjänst
Finland Sverige Norge Arbetstid, Avtalad/
Lagstadgad
Arbeidstid/
Avtalefestet/
Lovmessig
Max 40 tim/vecka.
vanligen avtalsbundet: 37,5
tim/vecka.
Max 40 tim/vecka.
Ofta 37,5 tim/vecka. I några avtal
kan lokalavdelningen välja
förkortad arbetstid i stället för lön.
Hovedregel etter loven:
Maks 9 timer per døgn, maks 40
timer per uke.
Arbeidstid etter avtale:
Vanlig å avtale 37,5 timer per uke
Övertids-
bestämmelser
Overtidsbestemmelser
Övertid/dygn
- > 8 tim+ 50%
- > 10 tim + 100%
Övertid/vecka
- > 40 tim + 50%
- endast då övertidsersättning
per dygn inte erhålls.
Söndagsarbete
- arbete utfört på helger + 100
% (förutom eventuell
övertidsersättning).
En betydande del av högre
tjänstemän får ingen
övertidsersättning.
Rätt till ersättning enligt kollektiv-
avtal. Kan avtalas bort och ersättas
med högre lön och (vanligen) 5
dagars extra semester.
- vanligen kan högst 150 tim allmän
övertid tas ut per kalenderår, avtal
finns med branschförbund inom om
övertid utöver 150 tim.
Ersättning (vanligen) per timma
- kl 06 -20 mån-fre
månadslön/94
- annars månadslön/72.
Maximalt 200 timmar/år enligt
Arbetstidslagen
Etter loven:
Minst 40% tillegg av den vanlige
lønnen. Overtidstillegget må
utbetales, og kan ikke avspaseres.
Etter avtale:
Kan avtales høyere overtidstillegg
enn det som følger av loven.
Det er ikke adgang til å avtale
lavere overtidstillegg enn det som
følger av loven.
Semester
Ferie
Lagstadgad
- minimum 2 dagar/för varje
full kvalifikationsmånad
(14 dagar eller minst
35 timmar/månad)
- 30 dgr/år om arbetsför-
hållandet har fortgått minst ett
år den 31 mars.
25 dagar minimum enligt lag.
- 28/30 dagar enligt avtal om ej
övertidsersättning.
Se övertidsbestämmelser.
I henhold til ferieloven:
25 virkedager, dvs. 4 uker og 1 dag.
Lørdag regnes med som virkedag.
Etter enkelte tariffavtaler: 5 uker.
Arbeidstaker som fyller 60 år i løpet
av ferieåret: 6 ekstra feriedager, dvs.
1 uke.
Semester-
ersättning
Feriepenger
Semesterersättning motsvarar
semesterlönen och betalas
vanligen ut då arbetsförhållan-
det upphör. Semesterpremie
praxis grundar sig på
kollektivavtal: i allmänhet
utgör den 50% av den
utbetalade semesterlönen. Man
kan också förutsätta att
arbetstagaren återvänder till
arbetet efter semestern, men
avtalspraxisen varierar. T.ex
inom industrin betalas
semesterpremie även i samband
med semesterersättning om
arbetsförhållandet upphör av
orsak som inte beror på
arbetstagaren.
- vanligen fast lön + 0,8 % av
månadslön per dag för varje betald
semesterdag + 0,5 % av variabel
lön.
- efter att ha slutat i företaget:
4,6 % av fast månadslön + 0,8 % av
månadslön per betald innestående
semesterdag.
Eller
- 12 % av intjänad lön vid 25
dagars semesterrätt, vid 30 dagars
årssemester 14,4 %
I henhold til Ferieloven
Alminnelig prosentsats: 10,2 %.
For arbeidstakere over 60 år med
rett til en ukes ekstra ferie forhøyes
prosentsatsen med 2,3 %.
Prosentsatsen er 12,5 %.
Arbeidstakere som er omfattet av
overenskomst med rett til 5 uker
ferie: 12 %.
For arbeidstakere over 60 år som er
omfattet avoverenskomst med rett
til 5 ukers ferie, forhøyes
prosentsatsen m 2,3 %, til 14,3 %.
Feriepengene skal utbetales den
siste vanlige lønningsdag før ferien.
Dersom ferie overføres til påføl-
gende år, utbetales feriepenger for
den overførte del når ferien
avvikles.
Dersom arbeidstaker ikke får
avviklet ferie pga. sykdomsfravær
eller forelderpermisjon, skal ferie-
pengene utbetales første vanlige
lønningsdag etter ferieårets utløp.
Dette gjelder bare hvis ferien ikke
er overført til neste ferieår.
Når en arbeidstaker slutter skal
feriepenger for ikke avviklet ferie
utbetales ved siste ordinære
lønningsdag. Eventuelt utbetaling
ved sluttoppgjøret for den del som
ikke lar seg beregne innen siste
ordinære lønningsdag
5
Finland Sverige Norge Provanställning
Prøvetid
I ett arbetsavtal som ingås tills
vidare: max 4 månader, eller 6
månader om man har en
utbildningsperiod som varar
över 4 månader I arbetsavtal
som ingås för viss tid och som
är kortare än 8 månader får
prövotiden högst uppgå till
hälften av arbetsavtalets längd.
Ingen uppsägningstid används
när anställningsförhållandet
upphörs på grund av
prövotiden.
Max 6 månader enligt lag. Uppsäg-
ningstid i kollektiva avtal vanligen
1 månad ömsesidigt. Enbart lagen
ger två veckors ”uppsägningstid"
(underrättelse) för arbetsgivaren –
ingen tid angiven för arbetstagaren
= du kan berätta idag att du inte
kommer i morgon.
Prøvetidsansettelse skal avtales
skriftlig, og kan ikke være lenger
enn 6 måneder.
Det er adgang til å forlenge
prøvetiden hvis arbeidstaker er
fraværende fra arbeidet i
prøvetiden, og dette arbeidet ikke
skyldes forhold på arbeidsgivers
side. Eks på slike fravær er sykdom,
permisjon, militærtjeneste mv.
Adgangen til å forlenge prøvetiden
skal fremgå av arbeidsavtalen. Den
totale prøvetid skal ikke overstige 6
måneder.
Oppsigelsesfrist i prøvetiden: 14
dager etter loven. Kan avtales
lenger oppsigelsesfrist.
Oppsigelsesfristen løper fra den
dagen den er avgitt.
Uppsägning (A = Anställningstid)
Oppsigelse
(A = Ansettelsestid)
Avtalsfråga i huvudsakligen,
men det finns några
kollektivavtal som innehåller
obligatoriska villkor om
uppsägningstid (t.ex.
kollektivavtal för
finansieringsbranschen)
Om ej avtal, lagstadgat
uppsägningstider skall följas:
Arbetsgivare:
A högst 1 år: 14 dagar
1 år < A≤ 4 år: 1 månad
4 år < A≤ 8 år: 2 månader
8 år < A ≤ 12 år: 4 månader
12 år < A: 6 månader
Arbetstagare:
A högst 5 år: 14 dagar
A över 5 år: 1 månad
Avtalsfråga.
Olika villkor i olika kollektivavtal –
dock måste avtalet vara lika eller
bättre än lagen. Individuella avtal
med bättre villkor tillåtna.
Lagen om anställningsskydd
Arbetsgivare:
Anst.tid < 2 år: 1 månad från datum
till och med samma datum.
2 till 4 år: 2 månader
4-6 år 3 månader
6-8 år 4 månader
8-10 år 5 månader
Över 10 år 6 månader
Arbetstagare:
Uppsägningstid 1 månad.
Lovfestet oppsigelsesfrist
Alminnelig oppsigelsesfrist: 1 mnd.
Kan avtale lenger frist. Vanlig med
3 mnd. oppsigelsesfrist.
Oppsigelse etter ansettelsestid:
A i mindre enn 5 år: 1 mnd. (lovens
alminnelige frist)
A fra 5 til10 år: 2 mnd.
A i minst 10 år: 3 mnd.
Oppsigelsesfristene gjensidige.
Oppsigelsesfrist forlenges når
arbeidstaker har vært ansatt i minst
10 år og har høyere alder.
Arbeidsgivers oppsigelsesfrist:
- 50 år: 4 mnd.
- 55 år: 5 mnd.
- 60 år: 6 mnd.
Ved oppsigelse fra arbeidstaker:
minst 3 mnd. oppsigelsesfrist.
Oppsigelsestiden kan ikke avtales å
være kortere for arbeidsgiver enn
arbeidstaker.
Oppsigelse fra arbeidsgiver skal
være skriftlig. Loven stiller også
krav til innholdet i arbeidsgivers
oppsigelse. Ingen formelle krav til
arbeidstakers oppsigelse, men det
anbefales skriftlig oppsigelse.
6
Sjukersättning
Sykepenger
- Full lön de 1+ 9 första
dagarna om
anställningsförhållandet har
varat minst en månad, 50% av
sin lön i
anställningsförhållandet som
varat mindre än en månad.
- Enligt kollektivavtal
/arbetsavtal betalar
arbetsgivaren full lön för längre
sjukdomstid, vanligen 21-40
dagar.
- första dagen är karensdag dvs
ingen ersättning.
- 80 % av lönen upp till 7,5
basbelopp/år därefter utfyllnad till
90 % dag 15-90.
Vilkår for å ha rett til sykepenger:
Arbeidstaker må ha vært i arbeid i
minst 4 uker.
Arbeidsgiver utbetaler sykepenger i
arbeidsgiverperioden,16
kalenderdager, beregnet fra og med
første hele sykefraværsdag.
Folketrygden yter sykepenger etter
arbeidsgiverperioden. Arbeidstaker
kan motta sykepenger i til sammen
248 dager, i løpet av de siste tre
årene.
Utgangspunkt: Sykepenger skal
utgjøre 100 % av tapt
arbeidsinntekt som følge av
sykdom.
Sykepengegrunnlaget er den inntekt
sykepenger skal beregnes etter.
Sykepengegrunnlaget kan ikke
overstige 6G. 1G tilsvarte 79 216 kr
per 01.05.2011. 6G = ca. 475 000
kr.
Arbeidstakere med høy lønn vil
ikke få dekket 100 % av tapt
arbeidsinntekt. Det kan avtales
ordninger hvor arbeidsgiver dekker
den delen av sykepengegrunnlaget
som overstiger 6G.
Finland Sverige Norge
7
Föräldraledighet
Fødselspermisjon
Mor:
Moderskapsledighet 105
vardagar - folkpensions-
anstaltens moderskapspenning
- enligt kollektivavtal eller
annars oftast full lön i 3
månader.
Föräldraledigheten 158
vardagar - kan hållas av mor
eller far, kan delas upp i
perioder, folkpensions-
anstaltens föräldrapenning
Far:
Faderskapsledighet 18 vardagar
under högst fyra perioder när
som helst under moderskaps-
eller föräldraledigheter + om
pappan tar ut åtminstone de 12
sista vardagarna av
föräldrapenningsperioden
istället för mamman, har han
möjlighet att som en direkt
fortsättning därpå få förlängd
faderskapsledighet i 1-24
vardagar (s.k. pappamånaden)
- folkpensionsanstaltens
faderskapspenning
Vårdledighet tills barnet fyller
tre år, kan erhållas av barnets
mor eller far.
Partiell vårdledighet för att
vårda sitt barn till utgången av
det andra läsåret i skolan.
Mor: i vissa fall havandeskapspen-
ning tidigast 60:e dagen före och
längst t.o.m. 11 dagen före beräk-
nad nedkomst.
Mor och far: föräldrapenning som
betalas av försäkringskassan i 480
dagar, fördelade mellan föräldrarna.
60 av dagarna minst för var
förälder.
Föräldrapenningen ger knappt 80
procent av den sjukpenninggrun-
dande inkomsten. Beräkna: Ta din
sjukpenninggrundande inkomst
(max 330.000/år). Multiplicera den
med 0,97. Multiplicera igen med
0,8. Dela med 365 = högst 701 kr
ersättning per dag.
www.forsakringskassan.se
I vissa kollektivavtal och indivi-
duella anställningsavtal utger
företaget löneutfyllnad med 80
procent på den del av ordinarie
månadslön som överstiger 7,5
basbelopp för 1, 2 eller 3 månader.
Förutsättning är oftast en samman-
hängande anställningstid på minst
12 mån samt att allmän föräldra-
penning utbetalas samtidigt.
Foreldrene har rett til permisjon i
til sammen 12 måneder.
Mor er forpliktet til å ta ut
fødselspermisjon de første 6 ukene
etter fødsel.
Tre uker av permisjonen er også
forbeholdt mor i perioden før
fødsel. Disse tre ukene tapes
dersom mor ikke benytter seg av
permisjonen.
Rett til foreldrepenger etter
folketrygdloven:
Foreldrene må ha vært yrkesaktive
med pensjonsgivende inntekt i
minst seks av de siste ti måneder.
Inntekten må ha vært minst
halvparten av 1G på årsbasis.
Fedrekvoten:
Hvis begge foreldrene oppfyller
vilkårene for rett til foreldrepenger,
er 12 uker av stønadsperioden
forbeholdt far. Ved uttak av
fedrekvoten får far foreldrepenger,
beregnet i forhold til sin egen
stillingsdel i opptjeningstiden.
Dersom far ikke benytter seg av
stønadsperioden forkortes den totale
stønadsperiode tilsvarende.
Far har også rett til to ukers
omsorgspermisjon i forbindelse
med fødsel. Denne permisjonen
utløser ikke rett til stønad etter
folketrygden, og far har heller ikke
rett til lønn fra arbeidsgiver.
Foreldrepenger beregnes etter
inntekten til den av foreldrene som
har permisjon. Det ytes ikke
foreldrepenger fra folketrygden
utover 6G. Arbeidsgiver kan avtale
å dekke foreldrepenger for det beløp
som overstiger 6G.
Foreldrene kan dele opp
permisjonstiden i henhold til
"tidskontoordningen".
Studieledighet
Studiepermisjon
Studieledigheten kan bestå av
en oavbruten period eller av
flera perioder. Under en
femårsperiod kan
studieledighet beviljas för
högst två år.
Anställningsförhållandet
fortgår under studieledigheten,
men den anställde har inte rätt
till lön.
Studieledighetslagen ger rätt till tjänstledighet för studier under
obegränsad tid. Längre ledighet
(mer än en vecka) ska anmälas till
arbetsgivaren minst sex mån i
förväg. Längre ledighet kräver
minst sex månaders anställning.
Annars kan arbetsgivaren skjuta på
ledigheten upp till sex månader.
Återgång till arbete kräver 2
veckors varsel vid upp till ett års
ledighet – en månad vid längre
ledighet.
Rett til hel eller delvis permisjon i
inntil 3 år.
Vilkår etter loven:
Arbeidstaker må ha vært i
arbeidslivet i mer enn 3 år, og vært
ansatt i virksomheten i minst 2 år.
Krav om at utdanningen er
yrkesrelatert ved utdanning utover
grunnskole og videregående
opplæring.
Arbeidstaker har ikke rett til ny
utdanningspermisjon før det har
gått dobbelt så lang tid som
varigheten av forrige
utdanningspermisjon.
Finansiering må avtales med
arbeidsgiver.
8
Annan ledighet
Annen permisjon
Alterneringsledighet är en
period om 90-359
kalenderdagar, då
anställningsförhållandet
’’ligger i malpåse’.
Arbetstagaren får
alterneringsersättning (70 %
/80% av
arbetslöshetsersättning) för
tiden. Arbetsgivaren skall för
den tid alterneringsledigheten
varar anställa en person som är
arbetslös arbetssökande vid en
arbetskraftsbyrå.
Bedriva näringsverksamhet
För att starta eget företag finns rätt
till sex månaders tjänstledighet
enligt lag (bedriva näringsverksam-
het). Anställd minst sex månader
får vid ett tillfälle sex månaders
ledighet med tre månaders
förvarning. Kan avbryta och återgå i
tjänst med en månads varsel.
Arbetsgivaren kan vägra om den
anställde avser konkurrera eller om
väsentlig olägenhet uppkommer.
Kan avtales med arbeidsgiver.
Rett til permisjon ved pliktig
militærtjeneste eller lignende
allmenn vernetjeneste.
Også rett til noe permisjon ved
utføring av offentlige verv, pleie av
pårørende, amming, barns/
barnepassers sykdom, og ved
religiøse høytider for arbeidstaker
som ikke tilhører Den norske kirke.
Finland Sverige Norge Pension enligt LAG
Lovfestet pensjon
Ändringar i arbetspension från
och med året 2007 (lag om
pension för arbetstagare
19.5.2006/395).
Ålderspension är möjlig enligt
eget val i åldern 63 – 68 år.
Pension intjänas för arbete i
åldern 18 – 68 år.
Pension intjänas på
årsinkomsten enligt en procent
som är beroende av åldern (1,5-
4,5%).
Pensionsavgiften för
arbetstagare (4,1 % / 5,2%) och
företagare är beroende av
åldern.
Pension intjänas även för
oavlönade perioder.
Inkomsterna justeras med en
lönekoefficient, pensionerna
med ett pensionsindex.
För personer i
anställningsförhållande räknas
pensionen ut även på det gamla
sättet fram till slutet av 2011..
Ett nytt pensionssystem har införts
som bygger på livsinkomst-
principen. Avgiften är bestämd.
Pensionen beror sedan på hur
mycket avgift som betalas totalt,
hur länge man arbetar samt
samhällsekonomin. Pension utges
på lön upp till 7,5 inkomstbas-
belopp (2012 = 330.000).
Pensionsåldern är flexibel från 61
år. Övergångsregler finns som
innebär att det nya och gamla sys-
temet lever parallellt under lång tid.
Det gamla systemet innebär i
korthet: vid 65 års ålder rätt till
ålderspension i form av folkpension
(96 % av basbeloppet) och ATP
(60% genomsnittet från de 15 bästa
inkomståren). Pensionsgrundande
lön är max 7,5 inkomstbasbelopp.
Mer info på www.pension.nu
Det tjenes opp en
pensjonsbeholdning fra 13 til 75 år
som fordeles ut over antatt forventet
levetid når den utbetales.
Når kan pensjon tas ut?
Fra fylte 62 år, forutsatt at visse
vilkår er oppfylt.
Ved fylte 67 år kan alle ta ut
pensjon etter folketrygden.
Pension enligt
AVTAL/
Pensionsförsäkring
Avtalefestet pensjon
Pension enligt AVTAL
Inom privat sektor med kollektiv-
avtal gäller ofta ITP-planen. Den är
förmånsbestämd och ger 10 % av
slutlönen i pension på lönedelar upp
till 7,5 förhöjda prisbasbelopp
(26.940 år 2012) och 65% på
lönedelar mellan 7,5 och 20
basbelopp.
Ny ITP1 (för företag med nytecknat
kollektivavtal eller personer födda
efter 1979) ger dig ett sparande till
pension - sätts in 4,5% av lönen
under 7,5 inkomstbasbelopp
(34.125) och 30 % av lön däröver.
En obligatorisk
tjenestepensjonsordning for alle
arbeidstakere, og en avtalefestet
pensjon for arbeidstakere omfattet
av en tariffavtale.
Andra försäkringar
Andre forsikringer
Olycksfallsförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring enligt
lag. Arbetstagaren betalar 0,34
% i arbetslöshetsavgift.
Kollektivavtalade försäkringar som
betalas av arbetsgivaren
- trygghetsförsäkring för
arbetsskada (TFA)
- tjänstegrupplivförsäkring (TGL).
Vanlige forsikringer i
arbeidsforhold:
Yrkesskadeforsikring (en lovpålagt
forsikring for arbeidsgivere), og
ofte en reiseforsikring som gjelder
ved reise i forbindelse med jobb.
Enkelte bedrifter tegner også egne
helse- og behandlingsforsikringer,
som har til formål å få arbeidstaker
raskt tilbake etter sykdom.
Ingen arbeidsløshetsforsikring i
Norge, men arbeidstaker har rett til
dagpenger utbetalt av folketrygden
ved arbeidsledighet.
9
Naturaförmåner
Naturalytelser
- Lunchförmån
max 9,30 eur/dag
- bilförmån beroende av år då
bilen har tagits i bruk och
bilens anskaffningspris.
- Mobiltelefon:
beskattningsvärde 20 eur/mån
- Bostadsförmån beroende av
bostads läge, skick, byggnadsår
eller renoverinsgår, och hyres
storlek.
Bil: Förmånsvärdet (värde att skatta
för) uppgår till ca 20 procent av
nybilspriset. Huvudregeln är att
förmånstagaren själv ska betala sin
privata körning.
Helt fri lunch: förmånsvärde ca
1.800 SEK/månad
Subventionerad lunch: ca 700
SEK/mån
Hovedregel: Naturalytelser er
skattepliktige.
Eksempler på goder som er å anse
som skattepliktig inntekt:
- Elektrisk
kommunikasjon
- Avis
- Bilhold
- Gratis lunsj
Anställnings-
kontrakt.
Anställningsavtal
Ansettelsesavtale
- Kan rekvireras från SEFE. - Checklista kan rekvireras från
Civilekonomerna.
Se på www.econa.no
Krav på skrifltig arbeidsavtale.
Loven inneholder minimumskrav
om hva en arbeidsavtale skal
inneholde. Arbeidsavtalen skal
blant annet inneholde beskrivelse
av arbeidet eller arbeidstakers
stilling, arbeidsplassen,
tiltredelsestidspunkt,
oppsigelsesfrister, lønn, arbeidstid
og arbeidstidsordninger med mer.
Finland Sverige Norge Konkurrens-klausuler
Konkurranse-klausuler
Av synnerligen vägande skäl
som har samband med
arbetsförhållandet kan genom
ett avtal
(konkurrensförbudsavtal)
begränsas en arbetstagares rätt
att
1) sedan arbetsförhållandet
upphört ingå arbetsavtal
med någon som utöver ett
visst slags
näringsverksamhet, yrke
eller annan verksamhet
som konkurrerar med
arbetsgivaren eller att
2) för egen räkning utöva
sådan verksamhet.
Konkurrensförbudsavtals
bindningstid bör i inte
överstiga 6 månader, emellertid
om arbetstagaren får en skälig
ersättning kan
tidsbegränsningen avtalas att
gälla 12 månader.
Giltighetstiden gäller inte
ledningen.
För att skydda företagshemligheter
har en del företag i anställningsavtal
med sina anställda infört s k
konkurrensklausuler. Någon sär-
skild reglering i svensk lag
beträffande dessa finns inte.
Konkurrensklausuler skall ej gälla
längre än den beräknade livsläng-
den för skyddsvärt know-how.
Klausulens bindningstid bör i inte
överstiga 12 mån – i många
branscher kortare tid. Du bör ha
kompensation för lönebortfall den
tid konkurrensförbudet gäller
Klausulen ska inte gälla om
arbetsgivaren säger upp anställ-
ningen, inte heller om du sagt upp
dig efter avtalsbrott från arbets-
givarens sida. Kontakta Civilekono-
mernas jour för att diskutera
skäligheten av konkurrensklausul
och olika utformningar.
Formålet med
konkurranseklausuler: Hindre
ansatte å starte opp/ ta arbeid hos
direkte konkurrerende virksomhet,
avsløre bedriftshemmeligheter, eller
påvirke arbeidsgivers kundekrets.
Utgangspunkt: Avtalefrihet. Det
kan inngås avtaler med
konkurranseklausuler, og partene
står fritt ved utformingen av
klausulen.
Avtaleloven oppstiller begrensning
for konkurranseklausuler som er
klart urimelig for arbeidstaker.
Ingen regler om erstatning når
konkurranseklausul gjøres
gjeldende. Kan avtales
kompensasjon hvis klausul gjøres
gjeldende mellom partene. Dette
bør være avtalt på forhånd.
Lovendring ute på høring, og kan
bli vedtatt i løpet av nærmeste
tiden.
10
Konkurs
Lönegaranti
Enligt lagen om lönegaranti
betalar staten (max. 15.200 eur)
arbetstagarnas fordringar som
grundar sig på
arbetsförhållande vid
arbetsgivarens konkurs eller
betalningsoförmåga. Ansökan
om lönegaranti görs på en
särskild blankett som fås från
arbetskraftsbyrån.
Vid konkurs finns statlig lönega-
ranti om max fyra prisbasbelopp =
176.000 SEK som ger uppsägnings-
lön längst för uppsägningstid som
beräknats enligt 11 § lagen om
anställningsskydd (LAS). Arbetsfri
uppsägningslön endast om du kan
visa att du är arbetssökande vid
offentlig arbetsförmedling.
Lönegarantin omfattar även
innestående semester från de sista
två åren.
Formålet med
konkurranseklausuler: Hindre
ansatte å starte opp/ ta arbeid hos
direkte konkurrerende virksomhet,
avsløre bedriftshemmeligheter, eller
påvirke arbeidsgivers kundekrets.
Utgangspunkt: Avtalefrihet. Det
kan inngås avtaler med
konkurranseklausuler, og partene
står fritt ved utformingen av
klausulen.
Avtaleloven oppstiller begrensning
for konkurranseklausuler som er
klart urimelig for arbeidstaker.
Ingen regler om erstatning når
konkurranseklausul gjøres
gjeldende. Kan avtales
kompensasjon hvis klausul gjøres
gjeldende mellom partene. Dette
bør være avtalt på forhånd.
Lovendring ute på høring, og kan
bli vedtatt i løpet av nærmeste
tiden.
Rekommenderad
ingångslön
Anbefalt begynnerlønn
2012:
3000 – 3400 eur/mån
icke i förmans ställning
2012: 27.000 kr/månad Begynnerlønn ligger på over
400 000 kr. per år, i alle sektorer.
För mer detaljer och diskussion kontakta:
Finland + 358 201299205 (arbetsavtalsrådgivning)
Norge + 47 22 82 80 00
Sverige +46 8 556 91 260 (medlemsjouren) eller [email protected]
Ekonomiska och sociala villkor
Skattesystem FINLAND Genomsnittsskatten är ungefär 38%. Maximal marginalskatt omkring 60%. Räntor på bostads- och studielån är
avdragsgilla i beskattningen.
Exempel Ensamstående (utan lån)
Årsinkomst 62.500 eur
Skatt 24.164eur
Moms: 22% (några undantag finns) Kapitalskatt: 29%
SVERIGE Skatteregler 2012.
Kommunalskatten är omkring 30 % (varierar mellan 28 – 34%). Det är ingen statlig inkomstskatt på beskattningsbar
förvärvsinkomst upp till 401 100 kr. Mellan 401 100 kr och 574 300 kr är den statliga skatten 20 procent på den
beskattningsbara förvärvsinkomsten. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 574 300 kr är den
statliga inkomstskatten 25 procent.
Moms: 25 % (20 % av priset) den generella skattesatsen. 12 % (10,71 % av priset) t.ex. livsmedel, hotell- och
restaurangtjänster. 6 % (5,66 % av priset) t.ex. dagstidningar, persontransport, böcker
För mer information se www.skatteverket.se (Riksskatteverket)
11
NORGE Skatt 2007
- Trygdeavgift av lønnsinntekt 7.8 %
- Toppskatt
Trinn 1 (skatteklasse 1 og 2)
- 9 % av inntekt utover kr 400 000 pr år
Trinn 2
- 12 % av inntekt utover kr 650 000 pr år
- Skatt på alminnelig inntekt 28 %
- Maksimal marginal skattesats på alminnelig inntekt 28 %
Flere fradragsmuligheter, herunder minstefradrag, fradrag for betalte renter og gebyrer, særfradrag for alder og/eller
uførhet, skattebegrensning for pensjonister, Finnmark og Nord-Troms-fradrag, foreldrefradrag for pass og stell av barn,
fradrag for boligsparing for ungdom under 34 år, fradrag for utgifter til reiser mellom hjem og arbeidssted, fradrag for
betalt fagforeningskontingent og fradrag for betalt premie for egen pensjonsforsikring, m m.
Merverdiavgift (moms) 25 %; 14 % for næringsmidler (for 2008)
For ytterligere informasjon se www.skatteetaten.no
Gränsgångare – dvs arbetar och bor i olika länder FINLAND
SVERIGE Danmark: se "Deklarationsupplysningar för Öresundspendlare" på www.rsv.se
Norge och Finland – se www.skatteverket.se/broschyrer/
NORGE www.skatteetaten.no
Barnbidrag/Börnetrygd/Barnetrygd
FINLAND Till barn under 17år:
1 barn 1200 EUR/år
2 barn 2526 EUR /år
3 barn 4098 EUR /år
4 barn 5916 EUR /år
+ 2064 EUR/år och barn från femte barnet
Ytterligare 559,20 EUR/år per barn för ensamförsörjande
SVERIGE Ges för barn under 16 år. Det allmänna barnbidraget är 12.600 SEK per barn och år.
Barnbidraget är 1 050 kronor per barn. Hur stort flerbarnstillägget blir beror på hur många barnbidrag du får. 2
barn = 2250; 3 barn = 3754; 4 barn = 5814 etc. Se www.forsakringskassan.se
NORGE Barnetrygd utbetales for barn under 18 år med følgende satser:
Ordinær sats pr barn: 970 kr.
Finnmarkstillegget pr barn: 320 kr.
Svalbardtillegget pr barn: 320 kr.
Småbarnstillegg til enslig forsørger: 660 kr.
Utvidet barnetrygd til enslig forsørger: 970 kr
I tillegg betales småbarnstillegg til enslig forsørger (kr 660.- pr måned) for barn mellom 0 og 3 år
Finnmarkstillegg (kr 320,- pr måned pr barn) betales dersom man bor i Finnmark eller enkelte kommuner i
Nord-Troms.
Foreldre med eneomsorgen for barnhar rett til barnetrygd for ett barn mer enn man faktisk har (utvidet
barnetrygd).
Mer informasjon på www.nav.no
12
Arbetslöshetsförsäkring / A-kassa/Arbeidsledighetstrygd
FINLAND Arbetslöshetskassa
Förutsättningar för arbetslöshetsersättning:
anmäld hos arbetsförmedling som arbetssökande av heltidsjobb
medlem i Ingenjörernas, Arkitekternas och Ekonomernas Arbetslöshetskassa under senaste 34 veckor
skall ha arbetat minst 18 tim i veckan under 34 veckor de senaste 28 månaderna före arbetslösheten
Arbetslöshetsersättning
består av grunddagpenning på 31,36 EUR/dag samt en inkomstdel som beräknas på lönen av de senaste 34 veckor
(45 % av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen om månadslönen är max 3292,80 EUR och 20 % av den del
av månadslönen som överstiger 3292,80 EUR )
barntillägget (för barn under 18 år) är 5,06 EUR/dag för ett barn, totalt 7,43 EUR/dag för två barn och totalt
9,58 EUR/dag för tre eller flera barn.
inkomstbunden dagpenning kan betalas i högst 500 dagar. Medlem har dock rätt till en ny ersättningsperiod efter att
ha uppfyllt arbetsvillkoret.
Förhöjd förtjänstdel till den inkomstrelaterade dagpenningen betalas till en person som före arbetslösheten har arbetat
i minst 20 år och som har varit medlem i löntagarkassa i minst 5 år och som dessutom har blivit uppsagd på
produktionsmässiga eller ekonomiska grunder. Förhöjd förtjänstdel kan betalas för högst 100 dagar. Den förhöjda
förtjänstdelen är 57,50 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är större än
3292,80 euro är förjänstdelen 35 procent av den överstigande dagslönen.
Om man ej tillhör A-kassa utgår en statlig grunddagpenning på 31,36 EUR /dag.
SVERIGE Arbetslöshetskassan (Kontakta förbundet för ev uppdatering)
Villkor för rätt till ersättning:
vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete.
vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen
vara medlem i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA i minst 12 månader
ska senaste året ha arbetat minst 80 timmar i månanden i sex månader eller mer. Varje månad måste innehålla minst
80 timmars arbete.
Arbetslöshetsersättningen (Kontakta förbundet för ev uppdatering)
Inkomstrelaterad ersättning
är 80% av medlemmens tidigare inkomst. Högsta dagpenning, 680 SEK, betalas ut hela arbetslöshetstiden vid en
ersättningsgrundande månadsinkomst på 23.015 SEK eller mer. Ersättning utgår under längst 300 dagar. Arbetslös
dag 1-200 = kompensationsnivå: 80 procent - Arbetslös dag 201-300 = kompensationsnivå: 70 procent - arbetslös
dag 301- = kompensationsnivå: 65 procent. Föräldrar med barn under 18 år kan få ersättning i 450 dagar. Perioder då
du är helt föräldraledig med barn yngre än två år eller då du har hel föräldrapenning för barn äldre än två år är
överhoppningsbar. Det betyder att AEA bortser från den föräldralediga tiden när ditt a-kasseärende prövas och istället
tittar på hur du arbetat före och efter föräldraledigheten. Om du är föräldraledig på deltid och arbetar 80 timmar i
månaden eller mer kan det påverka din a-kassa negativt. Blir du uppsagd är det från a-kassesynpunkt bättre att arbeta
heltid eller att vara helt föräldraledig under uppsägningstiden.
Medlem har rätt till ny ersättningsperiod efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor
Ersättning enligt grundbelopp
Medlem måste ha uppfyllt:
ett arbetsvillkor eller
ett studerandevillkor
Grundbeloppet består av ett fast belopp på 320 SEK per dag.
Civilekonomernas Inkomstförsäkring (ej för gästmedlem) ger försäkring som ger 80% av lönen upp till 80.000 under
högst 120 arbetsdagar vid arbetslöshet. Se www.inkomstforsakring.com
NORGE Arbeidsledighetstrygd (dagpenger)
Vilkår for å motta dagpenger:
Arbeidstaker må ha fått redusert arbeidstiden sin med minst 50 %. Arbeidstaker må ha fått utbetlat minst 1,5 G i siste
kalenderår eller minst 3G i de siste tre kalenderårene. Foreldrepenger, svangerskapspenger og svangerskapsrelaterte
sykepenger regnes i kravet til minsteinntekt.
Krav om å være reell arbeidssøker. Dvs. at man er registrert som arbeidssøker og sender inn meldekort til NAV hver
14. dag.
Arbeidstaker kan også ha rett til dagpenger dersom vedkommende er helt eller delvis permittert, etablerer egen
virksomhet, er arbeidsløs grunnet konkurs.
For mer informasjon www.nav.no
13
Fackföreningsavgift/Fagforeningskontingent
FINLAND
SEFE
Ordinarie medlem: 204 EUR/år (inkl avgift för A-kassa 78EUR)
+ medlemsföreningsavgift: 0 – 30 EUR/år
Studerande: ingen avgift
Nyutexaminerade (0-6 månader): 60 % rabatt för ett år
Pensionär: 15,90 EUR (om varit medlem minst 10 år) + A-kassa-avgift
SVERIGE
Civilekonomerna
Ordinarie medlem : 273 kr/månad – 3.276 SEK/år
Nyexaminerad ordinarie medlem: år 1 & 2 : 169 kr/mån 2.028 SEK/år
Studerande, ingen avgift eller 100SEK/år.
Arbetslöshetskassan AEA 90 SEK/månad – 1.080 SEK/år
NORGE
Econa
Kontingentsatser pr år i NOK
- Ordinær kontingent 3120 NOK/år
- Utland 1.2076 NOK/år
- 1 år i arbeid 1044 NOK/år
- 2 år i arbeid 2076 NOK/år
- Ektefelle/Samboer 1560 NOK/år
- Studenter 250 NOK/år
- /Etterutdanning/ 1560 NOK/år
- Pensjonist 268 NOK/år
Kontingenten er fradragsberettiget inntil kr 2700 pr år.
* Magma er foreningens fagtidsskrift
Länderöversikter
Kostnads- och köpkraftsjämförelser
Union Bank of Switzerland (UBS) gör internationella prisjämförelser. Indexeringen sker då med
New York som 100. Vi har lånat några jämförelser mellan priser och köpkraft i de nordiska
huvudstäderna 2011. Se även app för IPhone: ubs Prices and earnings
Stockholm Oslo Helsingfors
Priser – not 1 98,1 121,5 97
Löner – not 2 101,9 116,9 87,4
Löner netto – not 3 97,2 104,8 89,5
Inhemsk köpkraft – not 4 74,4 67,5 76,7
Not 1: Kostnad för korg med 122 varor och tjänster exklusive hyreskostnad
Not 2: Genomsnittlig bruttolön i 14 olika yrken (få höga befattningar)
Not 3: lön efter skatt och sociala avgifter
Not 4: Genomsnittlig årlig nettoinkomst delad med kostnad för varukorg exkl hyra
Källa: www.ubs.com
14
Definitioner
Lönebegreppet
Med lön avses total månadslön vid heltids-
arbete. I svenska lönebegreppet inkluderas
fast kontant månadslön , rörlig lön (bonus och
provision), naturaförmåner (bil och lunch.) I
Norge inngår kun fast lønn og provisjon/-
bonus. I Danmark ingår inte naturaförmåner i
lönebegreppet, men däremot ingår pensions-
bidrag (3-10 % beroende på avtal).
Mättidpunkt
Sverige: september månad
Danmark: september månad
Norge: Pr 1. september
Finland: oktober månad
Population
Populationen i lönetabellerna för de nordiska
länderna utgörs genomgående av respektive
förbunds privatanställda medlemmar med
civilekonomexamen.
Statistiska mått
Medellön/Aritmetisk gjennomsnitt
Medellönen beräknas i form av aritmetiska
medelvärden, dvs summan av lönerna
dividerad med antalet löneuppgifter.
Undre kvartil/nedre kvartil
Den undre kvartilen är den lön där 25 % av
lönerna är lägre och 75 % av lönerna är högre.
Median
Medianen är den mittersta lönen i materialet.
50 % av lönerna är lägre och 50 % av lönerna
är högre än medianen.
Övre kvartil
Den övre kvartilen är den lön där 75 % av
lönerna är lägre och 25 % av lönerna är högre.
Lönestatistik – Privatanställda Civilekonomer i Sverige
Löner september 2011
Examensårsvisa månadslöner i ettårsklasser
EXAMENSÅR ANTAL MEDELLÖN 1:A KVARTIL MEDIAN 3:E KVARTIL
SEK
-1971 16 58907 46625 58356 74250
1972-1976 162 62751 46700 56708 72700
1977-1981 351 61199 46800 56000 68350
1982-1986 700 61906 45500 55429 70650
1987-1991 1202 59490 43000 52480 67000
1992-1996 1702 54236 40789 49885 61400
1997-2001 2080 48263 36875 44000 54900
2002 403 43698 34500 40400 49312
2003 412 40018 32000 37000 44537
2004 427 41793 32210 37800 45669
2005 485 38373 30500 35000 42000
2006 429 36033 29800 34000 39950
2007 467 34314 28500 32170 37700
2008 433 32058 28000 30000 34200
2009 334 30507 25200 28500 33500
2010 383 28258 24000 26150 29219
2011 435 26620 23500 25820 28000
Samtliga 10421 46890 32500 42000 54500
15
SEFEs löneundersökning, november 2011, heldagsarbete
LÖN ENLIGT EKONOMÅLDER, euro / månad (grundlön inkl. naturaförmäner men utan resultatpremie eller bonus)
Antal år efter examen Medelsnitt Standardavvikelse F25 Median F75 Antal
0 3111 711 2700 3020 3370 121
1 3205 844 2750 3040 3500 149
2 3304 762 2900 3203 3700 159
3 3887 1172 3150 3630 4368 403
4 4013 1270 3320 3800 4449 218
5 4563 4061 3466 4200 4795 187
6 4478 1574 3440 4300 5050 185
7 4730 2347 3505 4235 5177 150
8 4828 1565 3765 4630 5500 161
9 4969 1455 3970 4755 5760 149
10 5136 1905 3970 4657 5808 164
11 5646 3393 4064 4850 6370 161
12 5349 1859 4100 4920 6020 165
13 6141 3390 4443 5350 7160 155
14 6212 2949 4305 5435 7018 186
15 6249 2262 4625 6020 7305 167
16 5976 2587 4277 5270 6995 139
17 6516 4415 4400 5595 7220 149
18 6802 3566 4520 5951 7910 133
19 6626 3787 4340 5700 7872 121
20 6335 3004 4510 5520 6860 123
21 6680 5573 4209 6020 7544 123
22 6016 2661 4443 5466 7020 146
23 6718 3376 4478 5606 8165 118
24 7344 4920 4713 6057 8865 122
25 7005 3781 4562 5950 8090 105
26 6699 3192 4562 6155 7855 98
27 6221 2574 4575 5538 7513 107
28 7626 6727 4334 5780 7523 72
29 6467 3275 4192 5300 7880 63
30 6250 3163 4320 5265 7875 70
31 5703 2225 3970 5646 7188 78
32 6335 3176 4250 5440 7000 81
33 6697 4200 4077 5327 7020 83
34 5776 2688 3994 5020 7045 71
35 5729 2435 4182 5070 6628 67
36 5634 2012 4343 5500 6840 53
37 6446 4110 4003 4853 7180 58
38 4975 2843 3607 4020 5534 41
39 6181 3021 4260 5635 7494 26
40 5764 3059 3620 4800 7320 13
41 5114 4657 9
42 5923
5700 3
Sammanlagt 5462 3156 3700 4700 6270 5153
16
Norge: Lønnsstatistikk per september 2011
Ordlista/Ordliste Svenska Norska Finska Danska
arbetslöshetsförsäkring arbeidsledighetstrygd työttömyysvakuutus arbejdsløshedsforsikring
barnbidrag barnetrygd lapsilisä børnecheck
branschförbund bransjeforbund toimialaliitto brancheforbund
ersättningar erstatting korvaus erstatninger
försäkringssystem trygdesystem vakuutusjärjestelmä forsikringssystem
föräldraledighet fødselspermisjon vanhempainloma barselsorlov
föräldrapenning fødselspenger vanhempainraha forældrepenge/dagpenge
havandeskapspenning dagpenger äitiysraha svangerskabspenge/dagpenge
knutna knyttet sidottu knyttet
17
lagstadgat lovfestet lakisääteinen lovfæstet
naturaförmåner naturalytelser luontoisedut personalegoder/løndele
nyutexaminerad nyutdannet vastavalmistunut nyuddannede
ofullständig ufullstendig ei täysimääräinen ufuldstaendig
oförhindrad uhindret vapaa uforhindret
semester ferie loma ferie
semesterersättning feriepenger lomakorvaus feriepenge
sjukvård sykepleie terveydenhuolto sygepleje
undantag unntak poikkeus undtagelse
uppsägning oppsigelse irtisanominen opsigelse
Organisationer för civilekonomer i Norden
Sverige Danmark
Postadress: Civilekonomernas Riksförbund Econa
Box 4720 Postboks 1869 Vika
SE – 116 92 Stockholm N – 0124 Oslo
Besöksadress: Västgötagatan 5 Stortingsgata 22
Stockholm Oslo
Kontaktperson i
NCF:s
statistikgrupp
Jan Lidström, förbundssekreterare
Maria Østerhus Lobo, leder for
fagteamet
Telefon: + 46 8 556 91 200 + 47 22 82 80 00
Telefax: + 46 8 556 91 201 + 47 22 82 80 01
E-mail adress: [email protected] [email protected]
Hemsida: http://www. civilekonomerna.se www.econa.no
Finland Norge
Postadress: Finlands Ekonomförbund Foreningen af Islandske ökonomer
Banvaktsgatan 2 P.O. Box 5184,
SF - 00520 Helsingfors IS-125 Reykjavik
Besöksadress: Banvaktsgatan 2
Helsingfors
Kontaktperson i
NCF:s
statistikgrupp
Anja Uljas, utvecklingsdirektör
Telefon: + 358 201 299 281 + 354-568-2370
Telefax: + 358 201 299 229 + 354-568-8441
E-mail adress: [email protected]
Hemsida: http://www.sefe.fi/
Recommended
