Zeri i Camerise 4

Embed Size (px)

Citation preview

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    1/24

    Nr. 4- New York - Maj 2015 - $2.00

    Gjuha dhe identiteti amprball shtetit dhe klerit grek

    HAJREDIN ISUFI:

    faqe 2 - 5

    Nj tregim i panjohur

    Faik Konics

    SEVDAI KASTRATI:

    Disa aspekte studimore

    mbi Sulin dhe suljott

    SHKLZEN RAA:

    The Fundamental Rights of the Albanian Population of Chameriain Front of Greek Municipal Law and International Law 19131926

    BLERINA SADIKU:

    faqe 12 - 15

    LAMBROS BALTSIOTIS:

    The Cham Albanians

    of Northern Greece

    faqe 20 - 23

    faqe 16 - 17

    faqe 6 - 11

    This paper focuses on the hypothesis that theexpulsion of Muslim Chams from Western Epirusduring the later part of 1944 and ...

    Tregimi Mendimet e Filopimin Trukuleskut lloit botohet pr her t par n vazhdime n gazetnDielli t Bostonit m 17 gusht ...

    Preveza

    Kshtjella e Sulit

    Parga

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    2/24

    Maj 2015, Nr. 42

    GJUHA

    amrishtja ruan nj ndr t folmetperiferike t toskrishtes jugore,nj gjendje t hershme t gjuhsshqipe. Ajo bn pjes n t folmenperiferike t toskrishtes jugore.amrishtja sht pjes e pandar etruallit gjuhsor kompakt t shqipes,q ruan akoma deri n ditt tona,format origjinale t grupeve kl,gl. (klumsht, klish, kleshe, klaj,

    gluh, glisht, gluh, i glat, glemb,etj). amrishtja, si nj nga t folmete gjuhs shqipe, sht mbizotruese

    Gjuha dhe identiteti am

    prball shtetit dhe klerit grek

    n t gjith hapsirn ame dhe ruandshmi me vler pr autoktonin eshqiptarve n viset e amris. Ktdukuri absolute e kan vrejtur dhekan qen t detyruar ta pranojnedhe kategoria e atyre studiuesve,q nuk kan qen dashamirs tshqiptarve. Kshtu p.sh. Pukvilishkruan n llim t shekullit XIX:Si sht e mundur t jet shuar racagreke n Thesproti dhe Kaoni, kushqiptart shihen q jan vendas.(Burimi:Pouqueville, Voyage, vll.2, f.103.Pukvili n kt rast et prshqiptart jo vetm muhamedan,

    por edhe t krishter: Banort efshatrave n t djatht t Thjamitq kam numruar nga Sarkovica,shkruan ai, jan shqiptar t krishtert gjuhs ame. (Po aty).

    Valentino Chirol (ajrll), bri njvizit t gjat npr fshatrat e qytetete amris. N veprn e tij ai ka

    prshkruar edhe mbresat q i kishteln e folmja e amrishtes. Ai lidhurme kt shkruan: N hapsirn eamris, q shtrihet nprmjet detitJon e lumit Kalama, nga njra an dheujrave t Vuvos nga ana tjetr, e qformojn nj trekndsh t brendshm,sht nj gjuh e pastr shqipe.(Burimi: Valentine Chirol, TwixtGreek and Turk, or Jottings during a

    journey through Thessaly, Macedoniaand Epirus, in the Autumn of 1880,London MDCCC, LXXXI). Po kyautor vijon m tej t tregoj se banorte ktij vendi jan puro am, nj emrq rrjedh thjesht nga emrtimi ivjetr i lumit Kalama - the Thiames -

    Hajredin ISUFI

    Pamja nga Vola (Sivota)

    Marko Boari, kapedani

    i Sulit, filloi t msonte

    greqisht n vitin 1809 n

    Korfuz dhe aty hartoi edhe

    nj fjalor greqisht-shqip.

    DSHMI THISTORIANVE

    N vitin 1880, n kohn e LidhjesShqiptare t Prizrenit, studiuesi anglez

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    3/24

    3Maj 2015, Nr. 4

    prej nga vjen prejardhja e sit shqiptart amve, q sht nj nndarje eToskris. Ata jan vendosur ktu qn koh q smbahen mend. (Po aty).Njoftimeve t pasura q prmban veprae ajrllit, u shtohen edhe pohimet egjeograt greko-epiriot A. Psalidha.*N Gjeogran e vet t shkruar nerekun e par t shekulit XIX, ai e

    konsideron Epirin deri n gjirin e Arts(Ambrakis) nj tok shqiptare, ku itejgjuha shqipe. (Burimi:A. Psalidha, n:Geographia Albanias kai Epireou,

    Janin 1964, f.49.). Po sjellim shembujt tjer: Historiani rumun, KostandinBurileano, i shoqruar nga profesoritalian, Antonio Baldaci, n vitin

    1906 bn nj udhtim npr viset eamris dhe arritn deri n periferi tfshatrave t Janins. Qllimi i rumunitn kt udhtim ishte studimor. Aihulumtonte se sa ishte e pranishme nhapsirn ame elementi i popullsisbaritore vllahe. Burileano mendonte se

    n munges t burimeve dokumentare,do t siguronte informacion rrethobjektil t tems s tij nga kontaktetme banort vendas am. Kjo eshtyu studiuesin rumun q t kalontebashk me profesorin italian fshat mfshat e stan m stan. Ata ndryshe ngaparashikimet e tyre, hasn n vshtirsiserioze n komunikimin me banortvendas, qofshin kta mysliman apot krishter. Dy t huajt nuk arrinin tkomunikonin as n gjuhn greke, as ngjuhn rumune e as n gjuhn italiane.do banor am, t cilit i itej n njrnnga kto gjuh, ngrinte supet, rrudhte

    buzt dhe nuk jepte asnj prgjigje. Thuajt mbetn t shtangur prball ksajdukurie. Kt befasi, q Burileano vurire n amri, e shprehu me kto fjaln veprn e tij: Mbeta memec se nukgjeta asnj njeri t iste gjuh tjetr,ve shqipes. (Burimi i cituar m lart).Autori rumun e ka vizituar pr qllimestudimi kt krahin, prandaj njoftimete tij duhen konsideruar t sakta.

    HISTORIANT GREKPR AMRIN

    Edhe Enciklopedia e madhe grekepohon se banort e amris asinshqip, por me nj shqipe q ka njdialekt t veant. Nj ide t njjt pr tfolmen shqip t popullsis s amris,ka edhe historiani grek Jani Kordhato,n veprn e tij disavllimshe. Ai, kurbn fjal pr t folmen e suliotvet krishter, thot: Suliott ishint krishter nga raca e amve dhenuk e dinin fare greqishten. Ata, kurdonin t kmbenin korrespondencme Ali Pashn dhe me parin helene,u drejtoheshin shkruesve q dinin tshkruanin e ta lexonin greqishten. Dhe

    pr ta ilustruar mendimin e vet, autorishkruan: Marko Boari, kapedani iSulit, lloi t msonte greqisht n vitin1809 n Korfuz dhe aty hartoi edhe nj

    fjalor greqisht-shqip. (Burimi: JaniKordhatos, Historia e Greqis, vll.9, f.

    405).N lidhje me ato q shqyrtuam msipr, e shohim me vend t prmendimsa pr ilustrim edhe disa burime ttjera historike: P. A. Sallabanda kashkruar: Burrat e par t Sulit ishinrac shqiptare. Udhtari francez,Zhak Puzhad ve n dukje: Suliott

    asin vetm shqip. Shqipja sht gjuhae tyre dhe ata e quajn veten shqiptar.Edhe Mendelson Bartoldi, pohon:Suliott jan pasardhs t krishter

    nga kombsia ame. (Burimi: P.A. Psalidha, To Souli, vep. e prm.,

    Athin, 1880, f. 411).Paradoksal, krejti pavrtet, sht pohimi i studiuesitgrek Lambros Baliiotis se suliott na

    paskan qen greqishtfols. Madje kyautor t folmen shqipe n amri ekuzon nga Konispoli n Filat, vazhdonderi n qytetin e Paramithis, e shtrin

    at n t gjith pjesn e brendshmet amris, duke prjashtuar ngae folmja e shqipes grekofonthistorik t Pargs dhe grekofont e

    Sulit. N vijim autori sjell t dhnastatistikore pr Epirin, prfshir ktuedhe amrin, e sipas tij, popullsia eEpirit nuk i kalonte 50.000 banor dhese popullsia myslimane shqiptare namri, sipas tij, n vitin 1920 ishte21.000 banor q isnin gjuhn shqipe,si dhe 4200 mysliman n periferi tJanins e t Prevezs, q gjuh amtare

    kishin greqishten.Autori i ktyre pohimeve, q na

    i servir si fakte, me sa duket nuk injeh bashkkombasit e tij grek, q

    jan marr me studime n kt fushe q jan m realist, si n problemine statistikave t popullsis shqiptare,ashtu edhe n shtrirjen e t folmes sgjuhs shqipe n at krahin. Njeri

    prej tyre, P. Aravantinos n veprn etij (P. Aravantinos, Chronographiates Epiroi, tom. 11) na sjell njoftimet hollsishme pr strukturn etnikedhe fetare t popullsis s vilajetitt Janins, ku bnte pjes edhe Epiri

    historik. Ktu jan renditur t gjithavendbanimet e vilajetit t Janins tndara n kaza, fshat ose qytet, numrii shtpive, fen e banorve dhe gjuhnq itej prej tyre.

    PAVDEKSIA E GJUHSN KNG

    Deri n ditt tona n More dhe nGreqin e Veriut sht ruajtur nj kngshqipe, ku midis t tjerash thuhet:

    Kjo gluha arbrishte/ sht gluh

    trimrishte/ E it Navarko Miauli/

    Boari dhe gjith Suli.Dhe pr ta prfunduar shtjen e t

    folurit t gjuhs shqipe nga shqiptartn Epir, prfshir edhe amrin, posjellim nj dshmi t kryeministritgrek Venizellosi. Ai duke qen kryetarii delegacionit grek n Konferencne Paqes n Paris n vitin 1919, nn

    presionin e fort t rretheve patriotikeshqiptare dhe t delegacionit shqiptar,me dashje ose pa dashje, u detyrua tdeklaronte m 24 shkurt 1919 prparaKryetarit t Konferencs s Paqes se nqeverin e prkohshme q ai pat krijuarn Selanik, ishin gjenerali Danglis

    dhe admirali Kunderjoti, q t dy meorigjin shqiptare. E m pas deklaroi seKunderjoti prdorte gjuhn shqipe kurshkonte tek e ma, sepse kjo et vetmshqip. (Burimi: A. Puto, shtja

    shqiptare n aktet ndrkombtare pas

    Lufts I Botrore, Vll. III,

    Vajza ame nga Gjinikajt n Marglli (2014)

    Ata ndryshe nga parashikimet e tyre, hasn n vshtirsiserioze n komunikimin me banort vendas, qofshin kta

    mysliman apo t krishter. Dy t huajt nuk arrinin tkomunikonin as n gjuhn greke, as n gjuhn rumune e asn gjuhn italiane. do banor am, t cilit i flitej n njrnnga kto gjuh, ngrinte supet, rrudhte buzt dhe nuk jepteasnj prgjigje. T huajt mbetn t shtangur prball ksaj

    dukurie. Kt befasi, q Burileano vuri re n amri, eshprehu me kto fjal n veprn e tij: Mbeta memec se nuk

    gjeta asnj njeri t fliste gjuh tjetr, ve shqipes

    Kryeredaktor:Kristo SotiriZvends-kryeredaktor: Ilir Ademaj

    Redaktor: Endri Merxhushi

    Art Design: Thoma [email protected]

    Adress:PO BOX 452 Addison, IL 60101

    Redaksia

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    4/24

    Maj 2015, Nr. 44

    Tiran, 2001, f. 143).Konkluzioni q del nga kjo deklarat

    e kryeministrit grek, nuk krkon shumkomente pr t treguar sesa pa bazaan prpjekjet e qarqeve shoviniste

    greke, pr ti konsideruar ortodokstshqiptar helen.

    SULMI GREK MBIGJUHN SHQIPE

    Qeveria greke bri shum prpjekjepr t penguar gjuhn e shkollnshqipe n amri. Prpjekjet e rretheve

    patriotike ame pr t hapur klubepatriotike dhe shkolla shqipe, qeveriagreke i pa si nj rrezik serioz, q ikanosej Greqis nga ana e shqiptarve.Qarqet shoviniste greke n kt koh,deklaronin hapur se pr shkrimin egjuhs shqipe duhej prdorur alfabeti greqishtes, q kishte shkruar veprat

    Homeri i madh. Reaksioni grekshkonte edhe m tej, duke deklaruarse shqipja nuk ishte tjetr vese njdialekt i gjuhs greke. (Burimi:GazetaShqiptari nr. 49, dat 31 gusht 1899,

    gazeta Drita, Sofje, nr. 38, dat 5

    dhe 18 gusht 1904). Kleri ortodoks

    grek mohonte krejtsisht kombinshqiptar dhe gjuhn shqipe, dukepropaganduar se t gjith ortodokstan helen, se gjuha shqipe ssht

    gjuh e Perndis, sht e mallkuarnga Zoti. (Burimi: Gazeta Drita,Sofje, nr. 15, gusht 1902). Athina,ashtu si kishte vepruar n shek. XIXkundr gjuhs shqipe tek arbrort nPeloponez, n t gjith Salaminn, nnj zon t Egrins si dhe tek shqiptartq ishin n Lakoni, Vardhasi, n fushnElios etj, ndrmori nj sulm frontaledhe kundr ortodoksve shqiptar, qisnin gjuhn amtare shqipe n amri

    pr ti detyruar t isnin greqisht dhe tdeklaroheshin helen. Qeveria greke,n bashkpunim me Patriarkann eStambollit, n fshatrat ortodokse n

    amri si dhe n fshatrat laramane(t prziera), kishte lluar t hapteshkolla greke qysh n vitin 1850. Nfshatin Grikohor, nj fshat i madh me150 familje t prziera, myslimane et krishtera dhe ku n t dy besimet,shkruan Zotos Mollossos, itej vetmgjuha shqipe, n erekun e fundit tshekullit XIX, u hap nj shkoll greke,e cila po i helenizonte ortodokst.(Burimi: Z. Mollossos, Dhromologon,Tom 4).

    QEVERIA MBYLL

    SHKOLLAT SHQIPE

    Pas vitit 1881 qeveria grekeu prqendrua n nj veprimtari

    propagandistike n gjirin e popullsisshqiptare t Shqipris s Poshtme,q synonte n rradh t par trrnjoste shqiptarizmin n at trevdhe t mbillte urrejtjen dhe prarjenmidis vet shqiptarve t krishtere mysliman. N pararoj t ksajveprimtarie vazhduan t qndrojn sigjithmon kisha dhe shkolla greke, tcilave pushteti osman dhe vet sulltanii kishte siguruar status t veant.

    Edhe shtypi grek nkt koh villte vrerkundr shkolls shqipe.Gazeta greke Ipiros,

    n nj nga numrat e saj,shkruante: Epirottq asin pa prjashtimgjuhn greke, nuk mundt lejojn futjen nshkollat e tyre t gjuhsshqipe me alfabetinshqiptar. Zyrtart eAthins e shihnin meshqetsim faktin, q sishpreheshin ata: Gratdhe fmijt e fshatraveortodokse shqiptare namri isnin vetmshqip. Frekuentimi

    i shkollave shqipe qishin hapur pas vitit1909 n shum qendrae fshatra ame, si dhe

    msimi n to i ortodoksve shqiptar,e shtyu Athinn t dendsonte punn

    pr t minuar hapjen e shkollaveshqipe dhe pr t hapur kudo shkollagreke. Greqia krkonte me ngulm qshkollat e saj t ndiqeshin n radh t

    par nga vajzat, nnat e ardhshme, ngat cilat do t varej shartimi i gjuhsgreke tek elementi shqiptar ortodoksi amris. N kt drejtim u shquaveanrisht kleri grek, i cili u b

    Pamje nga Kastri, Gumenic

    Qafa e bots. Ktu sht Mali i Dhimbjes,

    Shklqejn vettimat mbi refugjatt,

    Duke nuhatur gjakun q pikon.

    Oi, oi. Plakat koklidhura,

    N ecje tundin duart.

    Oi, oi. Lkunden n ritin e errave.

    Oi, oi. Nj nuse e re ja, lindi nj fmij

    N kaprcimin e Qafs s Bots,

    Si tia vem emrin?

    Delet blegrinj thekshm,

    Drama e tyre si e njerzve, nxitojn e pjellin n ecje qengja,

    Lpijn gjakun e kripur t vetes.

    Horizontet fustanelln e Osman Taks prhapin

    Me mijra pala.Qafa e Bots.

    Jugu me oit elegjiake t errave.

    Qielli i gjakosur nga plagt e rrufeve!

    Moikom ZEQO

    QAFA E BOTS

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    5/24

    5Maj 2015, Nr. 4

    zdhns m i besuar i politiks grekepr helenizimin e trojeve shqiptare dheaneksimin m von t tyre. Kshtu,p.sh. mitropoliti i Paramithis, Neoti,n nj raport zyrtar t dats 27 korrik1909 mbi gjendjen e shkollave nnuridiksionin e mitropolis s tij n

    fshatrat e krishtera, ngulte kmb qt mos drgoheshin msues shqipfolsn fshatrat e mitropolis s tij ku itejshqip, se ata nuk mund t kontribuoninn msimin e gjuhs greke, si shtqllimi i do shkolle. (Burimi: V.Krapsites, I istoria tes Paramithias,

    vep. f. 94).

    KLERI GREKKUNDR AMVE

    Mitropoliti Neoti u angazhua mezell t madh pr hapjen e arsimit grektek popullsia shqiptare n fshatrate Frarit, Paramithis, Marglliit,veanrisht tek vajzat. Arsyen e ksajprzgjedhjeje e shpjegon vet ai n njetr t dats 2 shtator 1909, kur sapo

    qe emruar mitropolit, ku i porosisteshqiptart e krishter t juridiksionitt tij ti drgonin vajzat e tyre n

    shkollat greke. N kt mnyrkto vajza, q nesr do t jen nna,do t kontribuojn q gjuha greke tfutet edhe n familje, sqaronte me

    cinizm mitropoliti grek. (Burimi: V.Krapsites, I istoria tes Paramithias,

    vep. f. 94). Priftrinjt grek shkoninnpr fshatra ku itej vetm gjuhashqipe e u lexonin t krishterveshqipfols liturgjin dhe lutjetgreqisht. Ortodokst, nn Patrikanngreke, konsideroheshin si pionier t

    kulturs, ndrsa myslimant shqiptarsi turq t egr.

    Feja nisi t mbjell prarje midisdy komuniteteve. Misionar t ksajfushate u bn klerikt dhe kishat.

    N amri midis myslimanve dhet krishterve synohej t krijohejnj hendek i madh. Sharjet, fyerjet,shpifjet nga ana e propagands grekeishin poshtruese dhe shum prej tyre

    popullarizoheshin e bheshin publ iken gazetat e botimet greke. Grekt

    predikonin se mysl imani sa kohsht gjall, mban er turku dhe kurvdes nuk kalbet n varrin e tij, por

    ngjallet e bhet derr Ai i krishterq merr grua nj myslimane, kisha imohon vajin q e ka kunguar priftigjat pagzimit dhe gruaja e martuarme mysliman kudo q shkon gjatgjith jets s saj, do t mbaj njollne turpit. (Burimi: V. Krapsites,vepra e siprprmendur).

    Kjo urrejtje patologjike kundrshqiptarve e shtyu Athinn q tkoordinonte veprimet me xhonturqitkundr shkolls e gjuhs shqipe dheLvizjes Kombtare Shqiptare. do

    prpjekje q bnin shqiptart pr hapjeshkollash e klubesh, pr sigurimin e

    librave shqip, qarqet shoviniste grekei propagandonin pran zyrtarve tlart t vilajetit n Janin si prpjekjet shqiptarve pr nj Shqipri tMadhe, n t ciln do t prfshihejkrejt vilajeti i Janins deri n Prevez.(Burimi: E.Nikollaidhu, Alvaniqiqinisisto vilajeti Janinou qe i simvoli

    telezmou stin 1`anaptiksi, tis (1908-

    1912), Janin 1964, faqe 25-26) .

    Kreu i lart grek n Janin villte vrerkundr shqiptarve n prpjekjet etyre pr t realizuar ato t drejta qi lejonte kushtetuta xhonturke e vitit1908, duke i fryr do vit n vesh edhe

    komiteteve xhonturke se shqiptartkan pr qllim t shkputen ngaPerandoria Osmane. Mitropoliti grekn Athin akuzat ndaj shqiptarve ia

    bri prezent edhe Ports s Lart nStamboll. Ai pr ta bindur Portne Lart se ishte nj mik i saj besnikdhe se do t luftonte do orvajtje qdo t dmtonte Perandorin Osmane,i deklaroi Ports dhe Valiut t Janinsse ai do t mbante ann e Ports, dukeu bashkuar me xhonturqit kundrshqiptarve. Si shihet, Athina dheStambolli, u bn dy aleate kundr

    Lvizjes Kombtare Shqiptare. Klerigrek, duke luftuar kundr shkollsshqipe n amri, u mohonteortodoksve shqiptar kombsin, kurdihej se n 90 pr qind e ortodoksvet kazas s Filatit, Paramithis dheMarglliit isnin shqip n familje.Kisha dhe propaganda greke bnte

    presion jo vetm q t mos shkoninn shkoll shqipe, por t mos e isningjuhn shqipe as n shtpi dhe as nrrug. Gazeta Zgjimi i Shqiprisnjoftonte n editorialin e saj: NLlakn e Sulit disa fshatra t krishtera,q isnin gjer dje gjuhn shqipe,

    msojm se me nxitjen e kishs dhem shum t komiteteve t MegaliIdes, iu ndalua t isnin gjuhnshqipe. (Burimi: Gazeta Zgjimi iShqipris, Janin, nr. 69, dat 22

    shkur t 1909)

    GREKT NISINSPASTRIMIN ETNIK

    N vitet q pasuan, Athina nisiti intensifikoj veprimet e saj

    pr pushtimin e amris meforca ushtarake dhe prpjekjet pr

    spastrimin etnik t shqiptarve ngaamria. Ndrkoh qeveria greke,

    pr t shuar e zhdukur do gjurm tetnis shqiptare n amri, mendoit ndryshoj toponimin e emrave tfshatrave, nj pjes e mir e t cilveshpjegohen me fjal t leksikut tshqipes. Po prmendim disa prejtyre si Gurrz, Vreshta, Ledhz,Rrapz, Grika, Rrezanj, Grikohor,Arpic, Arvenic, Mazerrek, Varfanj,Lops, Gardhiq, Morfat, Spatharat,Sharat, Nneshat. Fshatit Gurrz iandryshuan emrin n Paleokastr e

    sipr, fshatit Picar n Aetos, Koriqanitn Ahllahvija, Skupics n Kestrin,Lopsit n Asproklisi, Spatari nTrikorfo, Galbaqit n Elaia, Dolanitn Jeroplatanos, fshatit Vreshta nAndelia, Salics n Llaka, Peshtani nKriovrisi, Smokovina n Sikohor, Kuin Poliner-i, Arvenica n Argirotopos,

    Nista n Faskomilia, Arpica nPerdhika, Vola n Sivota, Rrapza nAnthusa, Vrastova n Paleokastro,Kurtesi n Mesovuni, Minina n

    Nera jdha, Cur ila n Kalithea, Rezanj in Shn Aji, Ledheza n Ladhohor,Varfanji n Parapotam, Koshov ica nShn Maria, Luarati n Katavothretj. etj.

    Por prtej ktyre prpjekjeve duhetthn se n amri si n t gjithShqiprin haset mbaresa at si prshembull Progonat, Dukat, Jorgocat,Morfat, Luarat, Sharat, Neneshat,

    Ninat, Markat, Spatharat e plot emra

    t till. Gjuhtart kan arritur nprfundimin se elementi fjalformuesat lidhet me prapshtesn ates, ecila takohet n emra sesh ilire siLabeates Dockleates etj. Autoktonine shqiptarve n krahinn e amrise shprehin edhe toponimet e shumta,q jan me origjin shqiptare si p.sh.Ledhza (fshat n Gumenic), Rrapza(fshat n Parg). N fshatin Kastri tGumenics edhe sot e ksaj dite nkujtesn e banorve ruhen toponimet:Bregu, Gropa, Gura, Driza, Guri iGlate, Shkalla e Manoles, Gropa eJorgaqit, Grava e Demit, Palo Vreshtat,

    Lisi i Lorit, Prroi i Thell, Gropa eMadhe, Bira e Vllahut..

    N fshatin Shulash t Gumenicspo veojm disa toponime: Guri iBardh, Bota e Bardh, Gropa e NashoLigorit, Burimet, Gropa e Flliqur,Bregu i Angjelit, Mulliri i Fikut,Shegza, Kodrza, Vidhet etj. Sado qt prpiqet administrata lokale greke

    pr ti zvendsuar emrat e fshatraveme origjin shqiptare me emra greke,

    banort autokton t amris ikan transmetuar gjurmt e lashta tautoktonis s tyre nga brezi n brezderi n ditt tona. Kshtu p.sh. kur

    pyet sot nj am dhjetvjear se nga je,ai t prgjigjet menjher se jam ngafshati Lops, ose nga Picari, ose ngaVreshtat, ose nga Spatari. sht kjoarsyeja q pavarsisht me emr t risht pagzuar ky ose ai fshat shqiptarn amri, brezi i dyt ose i tret,q kan lindur n Shqipri, pa asnjvshtirsi gjejn rrug e shtigje pr tshkuar n fshatrat e tyre, t prkdhelinme duar shtpit rrnoja, t kalojnnpr plantacionet me ullinj e livadhet,t cilt i din me saktsin m t madhese ku jan dhe pasi kthehen n Shqipri,u tregojn gjyshrve dhe gjysheve,

    mbresat nga fshati i t parve. sht kymall i madh pr vendin e t parve, qsa vjen e po shtohet tek brezat e rinj tamve.

    Kryeministri

    grek Venizellosdeklaronte m

    24 shkurt 1919

    prpara Kryetarit

    t Konferencs s

    Paqes se Kunderjoti

    prdorte gjuhn

    shqipe kur shkonte

    tek e ma, sepse kjo

    flet vetm shqip.

    Shnim iZrit t amris:Udhprshkruesi amerikan Theodore Lyman q e kavizituar Janinn dhe Ali Pash Tepelenn m 1819, sht takuar n Janin, kryeqytetin

    e Shqipris, si e quan Lyman me A. Psalidhn dhe thon se ai sht shqiptar.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    6/24

    Maj 2015, Nr. 46

    R

    ruga pr n malet epakalueshme t Sulit, praaty ku dikur u ndrtuaepopeja e famshme evalles s vdekjes t

    uljotve, edhe pse n nj lartsi mbi200 metra mbi det, duket se nuk shtvshtir pr tu gjetur. Mjafton dokalimtar i rastit t ndjek me kujdesrugn kombtare, e cila lidh qytezn ee joniane, Gumenicn me kryeqendrn Greqis, Athinn nprmjet

    Paramithis. Si baz orientimi pr tmarr rrugn e Sulit sht fshati Gliqi.N pjesn lindore t ktij fshati gjendetura, nn t ciln kalon lumi Aheron, q ndan prefekturn e amris nga ajoPrevezs.

    Nga cilido knd i Gliqis, me tkthyer shikimin kah veriu, shtegu i

    rugs kombtare mund ta drgoj dokalimtar nga rrugt gjarprore njrapran tjetrs, t c ilat s bashku marrinpamjen e nj peizazhi t egr. Jo larg

    nga aty jan shkallt e Xhavellajve,m pas rrnja e lartsis s vendit tquajtur edhe sot Qafa (Kiafa) dhe siprsaj nj hapsir relativisht e madhembishkrimi shkronjash t mdha, meemrin Sul. sht pikrisht ky rajon,me maja t larta e pamje t vrazhda,q dikur ka bartur emrin Kasiopi.Prndryshe, jan katr fshatra t Sulit:Qafa, Avariku, Samoniva e Suli, sotme fare pak shtpi banimi, t cilatnprmjet gryks s Avarikut dhet dy kodrave: Qafs dhe Kungjisit,

    mundsojn hyrjen n zonn e Sulit tzhveshur nga gjelbrimi.Historia e Sulit, q jo rrall sht

    emruar prej ndonj anasi aty, si

    venedikase apo ndonj thesari tjetr tvlefshm n kt hapsir studimi.

    Megjithat, tani pr tani, duke umbshtetur n ato pak shkrime, prkt vend malor e malsort e tij t

    paprkulur, mbetemi t detyruar tireferohemi bibliogras, relativisht t

    pasur t historiogras evropiane e asajballkanike, kryesisht greke. Autort eshum artikujve e jo pak veprave qshtrojn e trajtojn aspekte t ndryshme

    studimore rreth Sulit e suljotve, djedhe sot u prballn e po prballn mesdilemave t konsiderueshme, n funksiont trajtimit sa m objektiv t fenomenithistorik e demograk t ktij rajoni tamris dhe banorve t tij.

    E mendoj t arsyeshme q kt artikullta nis nga shqyrtimi i pytjes s par, prt vn n pah reminishencn e krijimitt Sulit, si rajon malor i populluar dendurderi n llimet e shek. XIX dhe m pas,i zbrazur nga suljott. on jetn e vet nkt vend t zhveshur aty-ktu ndonj imoshuar, i cili e ka t vshtir t lr tokne Marko Boarit dhe ende sht krenar

    pr bmat e paraardhsve t vet. Pr mtepr, shum, nga suljott t prkujtojnrrnjt e forta n viset shkmbore tSulit dhe nprmjet toponimis nuk e

    Shklzen RAA

    Kshtjella e Sulit

    Disa aspekte studimore

    Kaksuli, sht e shumanshme,komplekse dhe me plot dilema prstdiuesit bashkkohor. Shumka

    pr Sulin dhe suljott, t konsideruarndr banort m t hershm aty, nuk kamarr prgjigje. Shum pyetje krkojn

    prgjigje: Prej nga vjen emri Sul? Kuru popullua ai terren shkmbor e i lart,gati i pakalueshm pr shumknd?Mos vall suljott ishin vendas e m pakt ardhur, apo n fund t fundit, para set vinin n Sul, kishin qen hert, madjeshum hert, n terrenet e amris

    pjellore? Padyshim q shum nga ktopyetje e dilema do t ishin zgjedhursikur ndonj gjurmues ti kishte hyrvjeljes s bazs dokumentare osmane,

    Prej nga vjen emri Sul? Kur u popullua ai terrenshkmbor e i lart, gati i pakalueshm pr

    shumknd? Mos vall suljott ishin vendas e mpak t ardhur, apo n fund t fundit, para se t vinin

    n Sul, kishin qen hert, madje shum hert, n

    terrenet e amris pjellore?

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    7/24

    7Maj 2015, Nr. 4

    kontestojn origjinn shqiptare t tyre.N kt kontekst, si bn t ditur gjuhtariarbror Petro Furiqi, toponimet si: Qafa,Vira ose Bira, Breku i vetetimes (Bregu

    vettims), Gura, Dhembes (Dhmbs),Kungje, Murga e Fereza, nuk kan si tshpjegohen ndryshe, prvese nprmjetgjuhs shqipe.

    Sidoqoft, brenda qarkut kuptimort prejardhjes s toponimeve n ktkrahin malore, nj segment problemormbetet shtja e burimit t emrit Sul.Fillimisht, nj shpjegim jo fort binds nkt drejtim ofroi publicisti me prejardhje

    nga Kora, Petridhi, i vendosur nkryeqendrn e Greqis gjat gjysmss dyt t shek. XIX. I emocionuar mtepr pas besueshmris efektive tburimve narrative, ai prkujtoi legjendne banorve t Gardhiqit,art Paramithis, pas

    ndjekjeve t egra tpushtuesit otomandhe t agait, tnjohur me emrinSuli.

    H pr h, ekonsideroj pakt besueshm

    qndrimin eP e t r i d h i tdhe mduket m

    kapshmmendimi

    Furiqit. Ky i fundit i mbetet besnikqndrimit se Sul me prapashtesn i do tthot trung i drurit a lisit apo n instancne fundit shtyll. Sipas Furiqit, Sul-i (shul)sht i njohur si emrvend dhe sot shti prhapur edhe tek arbrort e Kullurit(Salamins). Po ashtu si toponim, kashtrirje t gjer n rrethin e Janins, tPrevezs, t Maratons afr Athins dhen katr fshatra t Mores. Sido q t

    jet, kjo sht nj shtje e gjer studimindrdisiplinor, pr ka do t bhet fjal

    pas procedimit t disa qasjeve t tjeraproblemore, n kt fush studimi.

    Suli e suljott njihen pak n burimetrelevante t kohs, por n literaturnekzistuese kan nj prhapje t gjer

    prezantimi. Nga baza e shkruar dhee botuar, elemente t rndsishmeinformimi pr nj analiz studimi

    jasht kuadrit botues ballkanikvihen re dukshm te veprat e

    udhprshkruesve evropian.N kt kuptim, vlera tpamohueshme, pavarsishtmangsive t mundshme,reektojn materialetinformative, veanrishtt Pukvilit (Pouqueville)

    e t Likut (Leake).Tek materialet e Etonit,Qiampolinit (Ciampolini),Hobhausit (Hobhouse),Doduelit (Dodwel), kjo gjreektohet m pak.

    Kur bhet fjal praktivitetin editorial thistoriogras greke,rruga m on tek njrindr dshmitart e afrt

    t historis s S u l i t e

    banorve t tij, greku Pervos. Ai ishtei pari q u njoh nga afr me suljott

    pikrisht n Sul, pas vitit 1803 te ShtatIshujt e m tej n luftrtat e vitit 1822,q suljott zhvilluan kundr reparteveushtarake osmane. Pr nj autenticitett prafrt me Perevosin dallohet edheLambridhis, ndrsa Aravantinoi, autorii librit dy vllimsh mbi Epirin, v n

    dukje detaje mbi Sulin, me gjas duke umbshtetur n referencat e Perevosit dhekrejtsisht pak, n hulumtimet vetjake.Ushqej mendimin se kontributi i epirotitLambridhis sht m i kapshm edhe sekontributi i themeluesit t historiograsmoderne greke, Paparigopullosit.Lambridhis ofron nj material t pasur,mbi t gjitha n planin hulumtues thistoris, at t topogras e t strukturssociale t Sulit, aq sa pr shumka

    plotson dhe korrigjon t dhnat edshmitarit e biograt, Pervos.

    Po t shoshitet bagazhi i shkrimeven kt vij studimi, ktu e shum koh

    m par, vihet re prpjekja e nj vargautorsh drejt pasqyrimit t rolit tseve suljote, brenda harkut kohor tviteve 1788-1825. Boshti intepretueska si piknisje dshmit gojore t vjelanga pasardhsit e familjeve t mdhan Sul dhe t bartura prej tyre, brezpas brezi. Por n tr kt kompleksburimesh tregimtare, t gjith kannj mangsi kolektive: decitin evrtetsis mbi popullimin e Sulit dheforcn e dshmis s qndrueshmembi gjenezn e federats s sevesuljote, si tipar thelbsor i organizimitt tyre snor.

    Sido q t jet, do ti ktheheshaparaprakisht, pak a shum n gjersie thellsi, prpjekjes pr t ofruar nj

    paraqitje studimesh t deritanishme

    rreth prejardhjes etnike t suljotvedhe kronologjis t pranis s tyre nSul. N kt kontekst, aty-ktu ndonjshkrimtar i historis, si Kuconikasrrfen se suljot jan banor t hershmlart lumit Aheron, ndoshta q ngagjysma e dyt e shek. XV. Po ashtu,

    bashkvendsi i tij, Ath. Gudhas, nmunges provash t drejtprdrejta

    shtrngohet t shfaq mendimin se,pas vdekjes s Gjergj Kastriotit-Sknderbeut, grupe shqiptarsh tkrishter ortodoks nga terri mesjetardiku rreth 200 persona, kryesisht tfaresit militarist t Boarenjve e atijXhavella, pas qndrimit t shkurtrn zonat fushore t Epirit, zun vendn Sul. Sipas ndonj prkrahsi nga ttjert, n fakt po ruanin krishteriminortodoks dhe karakterin luftarak.

    N kt pik mendimi qndron edheHr. Hristovasilis, i cili mbshtet ntraditn gojore mbi bazn tregimtaret s cils, pasardhsit e suljotve ishin

    fortikata e fundit e Sknderbeut, pasvdekjes s t cilit, ata zbritn drejt jugut,duke gjetur strehim n malet e Suli.T tjer autor grek, si J. Kordhatos,theksojn se suljott ishin shqiptar tkrishter nga amria, ndrsa Novas eDh. T. Boari i japin dor pikpamjes segjeneza e tyre ishte drejtprsdrejti ngaShqipria, mbase nga pjesa qendrore esaj dhe Delvina. Historiant evropian,si Bertholdi e Finley, jan t njzshmn prfundimin se suljott kishin qen

    pasardhsit e shqiptarve t krishterortodoks, nga dega e amve.

    Nisur nga kjo hipotez, ka t ngjar q

    pas vdekjes s Heroit Kombtar, arbritmesjatar Gjergj Kastriotit-Sknderbeut,grupe t mdha shqiptarsh t rrezikuarnga islamizimi si dhe nga

    mbi Sulin dhe suljott

    Marko Boari, 1840

    Ndrkaq, si pjes e patjetrsueshme e etnis shqiptare,

    suljott prezantohen aty-ktu edhe me ngjyrime t errta,

    n veprimet e jets s tyre t prditshme. T msuar

    me jetn luftarake, ata prbuznin punn e bujkut ose

    n instancn e fundit nuk u nnshtrohen as rusve.

    Duke vjedhur dhe grabitur bagtin e fshatrave prreth

    Korfuzit, ata refuzojn ti kthehen zellit pr paqe sepse

    asgj tjetr nuk njohin, prve se t pastrojn armt dhe

    t kndojn me kitar n shqipet heroizmin e tyre.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    8/24

    Maj 2015, Nr. 48

    lufta pr mbijetes n visetposht Shkumbinit, t kishin znvend prkohsisht n tokat pjellore tamris. M von, me synimin prt ruajtur traditn e jets patriarkale,pra ligjet e maleve shqiptare, t part esuljotve marrin rrugn e ngritjes nprqafn e maleve t Sulit. N kt kuptimsupozimi, autor shkrimesh nga fusha

    e studimeve suljote, para s gjithash,kujtojn se ikjen masive t popullatss krishter drejt masivit malor t Sulit,e ndihmoi dukshm ndrydhja e egr epushtetit osman, me eksponent t tyre,si ishin iigart e Gardhiqit.

    Mirpo, t gjitha kto mendimembesin hipoteza jo pak her atoqndrojn mbi shtyllat e burimevetregimtare. Madje kjo vlen, edhe prdokumentet e shkruara, ato t shek.XIX, ku reektohet pretendimi bindsrreth themelimit t vendbanimevesuljote. Nuk prjashtohet nga ky rrmedhe vepra e Perevosit, prndryshe

    burimit baz pr historin e Sulit. Nbotimin e par dhe t dyt t historis stij, fryt i nj pune angazhuese m teprn terren, ky biograf llet e themelimitt katr vendbanimeve suljote identikon aty kah mesi i shek. XVII,

    ndrsa n botimin e tret kthehet prapan koh njqind vjet. N kt rrafshgjykimi, do t ishte fare e besueshmekjo, porse dyshimi pr vertetsin eteoris s tij mbetet evidente sepsePerevosi, n botimin e fundit nuk referohet asnj elementi t ri.

    Rrjedhimisht, prcaktimi kronologjikpr themelimin e katr vendbanimeve

    t Sulit sht i vetkuptueshm, sembshtet n traditn gojore, domethnn kujtimet e tregimet e suljotve tmoshuar, t cilt autori i njohu ngaafr, n kaprcyell t shek. XVIII.

    N prputhje me rrmet e tmoshuarve suljot, n at rajon malorshtegtuan dhe zun vend, n numr mt madh, blegtort e fshatrave t afrta,rrafshnaltave dhe viseve fushore,pas marrveshjes ndrmjet tyre, prandrmjet blegtorve t krishter tfshatrave fushore e rrafshnaltave, joarg Sulit. S bashku me familjet e

    bagtit e veta, ata u larguan n nj

    vend, ku ishin n dijeni se prmbushtekushtet pr ekzistenc, duke jushmangur kshtu trysnive nga banortfqinj t islamizuar. Mbshtetur n ktrrm, duket se, familjeve t para tblegtorve q ju drejtuan Sulit, nntervale t ndryshme kohore do tu

    bashkohen edhe familje t tjera ngadisa fshatra, derisa numri i tyre n ktzon malore, arriti rreth 100 sosh.

    Duke shetuar literaturn vihet rese, afr biograt Perevos sht edheshkrimtari tjetr i historis, Lambridhis,veprat e t cilve, konsiderohen sidy burimet m t rndsishme pr t

    kaluarn e ktij rajoni malor, siprParamithis. Dallimi ndrmjet tyreqndron vetn n mendimin e tparit se, suljott jan prziereje e nj

    klani t vjetr blegtorsh shqiptar,t vendosur aty, duke i dhn edheemrin zons, me at t albanofonve egrekofonve t krishter, t cilt zunvend n Sul n llim t shek. XVII,si pasoj e shmangies nga veprimet

    arbitrare osmane dhe hakmarrjevefaresnore. Gjurm identike n ktpik interpretimi, gjejm edhe te P.e Sp. Arvantinoi si dhe shumica eudhprshkruesve t huaj.

    Natyrshm, pr nj shtje t gjere komplekse, nuk kan munguar derim sot, edhe devijime pak a shumdiametralisht t kundrta, lidhurme krijimin e kompleksit t katrfshatrave t Sulit. Kshtu, pa vn ndukje vendin e kohn e sakt, Gudhase sheh krijimin e ktij kompleksi turbanizuar nga nj pjes ushtarakee shqiptarve ortodoks, ithtar t

    Sknderbeut. Petridhi, popullimin

    e ksaj zone e trajton si nism tbanorve t fshatit Sulan nga Dhivrii Delvins, pr t marr rrugn emrgimit pas ushtrimit t dhuns nga

    pushteti lokal otoman. Po sipas t ij, met mbrritur n kt masiv malor mbi

    rrafshin e amris, kta ardhacak,i vun toks s tyre t re emrin Sul-i,emr t cilin e mban edhe sot.

    sht me interes q n vzhgimet emtejshme pr kt shtje, t vihetn spikam edhe nj qndrim tjetr, icili mund t anashkalohet n kuadrine studimeve pr Sulin e suljott. Bhetfjal pr teorin e autorit t librithistorik mbi arbrort (arvanitasit), K.Biris. Sipas tij n Dibrn e gegve tShqipris Verilindore, n Mesjet kaekzistuar nj vendbanim me element t

    pastr grek, element t cilt ai i v nnj korrelacion identikimi me banort

    e Dhivrit t Delvins. Mendimin e tij

    rreth prejardhjes s suljotve nga Dibra,ai e mbshtet n nj karakteristik, qkonsiston n qethjen e tamthit e t

    pjess s prparme t kafks. Mirpo,ky qndrim i Birit, vshtir se mund t

    jet i kapshm kur kihet parasysh fakti,

    se kjo dukuri e qethjes kishte prhapjet gjer tek malsort shqiptar edhen Shqiprin t Veriut, me ka kyfenomen do t ishte i veant, dukereektuar prejardhjen e suljotve ngaDibra. Po ashtu, nuk jam n dijeni sendonj vendbanim i Dibrs t ket

    pasur grek mesjetar. Ka t ngjar qqyteti me rrethin, sipas dokumentevehistorike kishte t bnte pranin eshqiptarve t ritit greko-bizantin. Poashtu, nga baza dokumentare osmane eshek. XVI e regjistrimit kadastral prSanxhakun e Dukagjinit, bhet e diturse n rajonin e Dibrs identikohet

    nj vendbanim, me emrin Shullan. Kyemrvend, pra Shullan-i, i cili gjendetedhe n rrethin e Delvins, sipas K.Kristoforidhit identikohet si vend mehije, hijersi.

    Nisur nga sa m sipr, dilematrreth viteve e vendit nga zun vendsuljott n Sul, jan m se evidente.

    Nuk dihet saktsisht, as kronologjia eas rajoni natyrs uide t tyre sepsemateriali i prezantuar i Perevositnga gurra popullore, po aq edhe bazatoponomastike e shkrimtarve t tjert historis, jan larg vnies kapak t

    problemit t shtruar. Vshtirsia rrjedh

    nga fakti se lvizja e gjer e banorvet fshatrave rreth Kardhiqit n drejtimt Sulit, fenomen t cilin Perevos evendos me gjas n shek. XVII, do

    Luftetar suliot n Korfuz, nga Louis Dupr (Paris 1825).

    Roli q kishte gruaja n ndrmjetsimin dhe zhdukjen

    e hasmrive, ishte nj fenomen i rrall, porse prkomunitetin suljot fare i zakonshm. Pervos kujton

    se gruaja suljote mund ta kryente at rol, nga shkakui ndrgjegjes s burrave t Sulit, q i konsideronin

    ato si qenie, para t cilave ishte e turpshme dheshpirtvoglsi, brja e rezistencs. Megjithat, motivii vrtet, q i bnte grat t ndrhynin n konflikte

    burrash, qndronte pikrisht n faktin se ato mund tevitonin rrezikun e akteve t vrasjeve.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    9/24

    9Maj 2015, Nr. 4

    t kishte ln ndonj gjurm kujtese,sidomos n kushtet kur shum fshatraatkoh ishin t islamizuara, por jogjithmon t braktisura.

    Sido q t jet, masivi malor i prbrnga t katr vendbanime: Suli, Qafa,Samoniva dhe Avariko, ridel n skenne historis, n gjysmn e dyt t shek.XVIII, duke identikuar krejt kt

    rajon me veantit e veta q t tjertposht tyre, nuk i kishin. Q ather,ato vendbanime njihen me emrin,katr fshatrat e mdha, duke u shtrirgjer e gjat ans lindore t masivitmalor t Sulit dhe q pr banor tpar aty, identikohen vet suljott.Po n shek. XVIII, ky masiv malor del njohur edhe me emrin Kakosuli dhe

    banort e tij kakosuljott, emrtim ky,q bartet n kngt popullore dhe nhistoriogran e mvonshme.

    Sa i prket daljes n sken t emritSul-i n shek. XVIII, Perevosi pohonse nuk ndeshm n asnj burim t

    shkruar rreth emrit, kronologjis dheas pr malet e Sulit. Rrjedhimisht,kjo sjell dilema edhe mbi prejardhjen ebanorve t vendosur sipr Paramithiss amris, q shpeshher nllet e shek. XIX duket se i kalojndimensionet e arsyes shkencore,duke shkelur h pr h n frymne romantizmit, pr epokn e artt lashtsis. Duket se, mangsia eprovave bindse, por q gjithashtu, mpastaj, nxit kmbnguljen pr t gjeturt vrtetn mbi etimologjin e gjuhn efolur t banorve t Sulit.

    Ndr t part, q mori guximin drejt

    hulumtimeve n kt drejtim, ishtegjuhtari Furiqi (o), i cilin hulumtimet do t mbshtet n atopak shkrime t shek. XIX, e m tejte prshtypjet e udhprshkruesve, sidhe n sfondin e kundvshtrimeve tstudiuesve m t vjetr dhe t atyrebashkkohor. Mbshtetur n studimete deriathershme, ai do t shkruante savijon: Sipas mendimit ton zanalla efjals Sul-i duhet rikrkuar parimishtn gjuhn e popullit, pra n faktin secili ishte ai q zuri vendin n ato male.Mbase, askush nuk mund t vr ndyshim faktin se banort e par n ato

    artsira heroike ishin shqiptar. Poashtu nuk duhet prgnjeshtruar faktipr krkimin e rrnjs t fjals [Suli]n gjuhn shqipe.

    Nisur nga nj kundrim m arsyeshmvlersimi sot, mendoj se gjykimi iFuriqit, mund t jet m afr realitetit.Por, n kt drejtim, sht fare emundshme shfaqja e ndonj pikpamjendryshe rreth prejardhjes s toponimitSul-i. T reektoj m qart ktu: Mosn rastin konkret ndoshta bhet fjalpr nj emr njeriu dhe q rr jedhimishtshpreh relacion pronsie e vend krahineapo Sul-i, n nj variant tjetr dshmie

    m t fort ka fuqin e t vrtets, e cilaka t bj me nj emr topograk dheo pr karakteristika gjeomorfologjike

    t ktij thepi malor?

    N kuadr bredhjesh dhe dilemash,Perevos, ishte i pari, q prmenditraditn gojore t ktij rajoni malor,

    duke prkujtuar se baza onomastikee ktij emrvendi vinte nga nj emr

    personi, dikur pron e nj otomaniaty afr, i njohur me emrin Suli. E

    para, gjithnj sipas mendimit t ktijbiogra, ky pushtues aziatik kishtecenuar skajmrisht lirin e mbijetesss suljotve, ndrsa kta t fundit, dukemuar mbi t gjitha lirin, braktisnvatrn e par t tyre dhe zun vendn Sul. Ka mundsi q Pervos tmbshtetet n rrmet me ngjyrime

    prej nj miti, pr t hedhur m pastajxhevahirin se suljott ishin ata, qvendstrehimit t ri i dhan emrin e

    ndjeksit t tyre.Duket se Lambridhis, n fushn

    e identikimit t ksaj shtje tndrlikuar studimore, sht m realistdhe m i qart. Kompleksin e katrfshatrave, me nj onomastik t

    prbashkt, ai e konsideron si prodhimq rrjedh prej udhheqsit t tarat tnj brezi migrues, pra t nj udhheqsiushtrak a klani amsh, i njohursi Sul-i, prej nga, n prputhje meobservacionet e tij, malet e thepisurasipr veriut t Paramithis u thirrn me

    po at emr. Mendimit t Lambridhitm von do ti japin dorn, aty-ktu,

    edhe ndonj studiues i historiograszyrtare greke t shekullit t kaluar, siPulos dhe Amandos, t cilt ndajnmendimin e prbashkt se Sul-i sht

    toponim n rasn gjinore, i ktij emrit prvem, q n instancn e funditrrjedh nga emr personi si Saul.

    Pr rrjedhoj, kta dhe disa autort tjer shkrimesh historike, do tshfaqin mendime diametralisht tkundrta me at t Furiqit, i cili shtithtar i qndrimit se Sul-i prezantonemr topograk, q dshmon tiparetmorfologjike t vendit. Diku prantij, qndron Petridhi, i cili edhe pse

    pranon toponimin si identikimtopograk, prmend fshatin Sulana, sivend t origjins, prej nga nisi lvizja egrupit migrues t suljotve drejt Sulit.Sidoqoft, kjo hipotez lypset marr merezerv, nse bhet fjal realisht pr njterren t emrtuar nga konguracioni

    i vendit. sht i njohur fakti, se asnjnga katr vendbanimet me emr t

    prbashkt Suli, nuk gjendet n majat elarta malore. Pra, ato nuk identikohenme tipare gjeomorfologjike t terrenit,sepse jan t vendosura n nj lartsirelativisht t vogl, deri n 600 metra,tek pjest ansore t vargmalit, t shtriranga ana lindore e tyre. VendbanimiSuli sht i dukshm vetm nga krahte Samonivs e t Qafs dhe q vetka dalje optike, gjithashtu n drejtimt ktyre dy vendbanimeve. Pra, Sulinuk gjendet n pozit t dukshme, qt mund ti arsyetonte karakteristikat e

    pikvrojtimit, n drejtim t hapsirsmbikqyrse.

    Nga ky kndvshtrim, grupeshqiptarsh iud, duke u nisur nga

    aspekti vrojtues i terrenit, do tijepnin vendstrehimit t ri Sul-i nqafn e malit, pra kah lartsit, t cilat

    prmbajn formn e shtylls si dheprparsit e pamjes. Rrjedhimisht,ka mundsi q ata t ishin prcaktuartu japin pjesve t qafs s largsivet Sulit, emrat: Kungji, Bir, Vrekevetetime, Qafa (Kiafa) si dhe majat e

    vargmalit n pjest ansore, ku gjendenvendbanimet, Vuqi e Flamburo.

    Ka t ngjar, kshtu q emri Sulnuk ka prejardhje nga karakteristikatgjeomorfologjike t terrenit malor. Nseshtrohet me kujdes trendet e praniss shqiptarve n Epir prgjithsisht,krijohet prshtypja se ata lvizin e znvend n Mesjet, n shek. XIV e tutje,ndoshta edhe m hert, t organizuarn grupe t mdha faresnie gjaku, nform klanesh a sesh dhe q secilinga ato identikoheshin me emrine t parit t sit, pra t themeluesitdhe udhheqsi, t tyre. T till

    kishte mjaft, si: Shpatajt, Loshajte Mazrekajt. Pikrisht mbi bazat eatyre patronimeve, emrtohen edheemrvendet, ku ata zun vend n njrajon t caktuar. N kt drejtim, vihenre dy shembuj: pik qndrimet gjatshtegtimeve t grupeve migruese prejshqiptarsh mesjetar t Mazrekajveadaptuan emrat e themeluesve t sit,si Mazrek (greqisht Mazaraqi) nKurenda dhe Mazrek n amri.

    N favor t ithtarve, t cilt i japindor hipotezs se Suli identikonemrin e personit a vendin, pra jo atgjeomorfologjik, dshmon kalendari

    n dorshkrim i Foto Xhavells, ishkruar ndrmjet vitit 1792 dhe llimitt vitit kalendarik 1793. Sa her qnjri ndr gurat e dalluara t ksaj

    pjese t historis prmend Sulin, eshnon n rasn dhanore , pra n Sul. Po n kt burim, nfjalin Viti tragjik, kur sundimtari ose

    pashai i Janins, Aliu, thuri intrignkundr banorve t Sulit, emri aty

    prmendet n trajtn gjinore njjs, si, d.m.th., t Sulit. Tutje, me

    po kt emr, Suli prezantohet edhe nkngn popullore: E morn Sulin, emorn. Ndrkoh q disa vendbanime

    me emrin Suli, n baz t regjistrimit tadministrats venedikase t vitit 1700,gurojn n Korint, n Patra dhe nMoren Veriperndimore.

    Mbase, e gjith kjo reekton nj tvrtet nga e kaluara e arbrit mesjetar:Shqiptart e ksaj epoke formojnvendbanime, duke u vn emrin e t

    parve t sit, si sht rasti n rajonet prmendura m lart, natyrshmedhe n Epir e n Atik. Pikrisht kyfenomen sht element substancialvetm pr pasardhsit e tyre. N ktkuptim, terreni afr Sulit ose edhe vetSuli duhej t ket qen vendqndrim i

    prkohshm i ndonji grupi shqiptarshnomad q ishin iud, duke krkuarkushte m t favorshme pr mbijetesdiku tjetr. Ky model lvizjesh

    Dhimitr Boari, djali Marko Boarit

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    10/24

    Maj 2015, Nr. 410

    shtegtuese, sjell njkohsishtedhe bartjen e toponimeve, nga njrivend n tjetrin, ka sipas medievistitgjerman, Georg Shtadtmyller (G.Stadtmller) sht nj prov e fort,pr historin e ngulimeve t grupevemigruese.

    Nisur nga emrvendet e pranishmet gurrs shqipe, vjen prfundimi ipakontestueshm se suljott ishinshqiptar t krishter t besimit ortodoks.Nse kjo del zymt tek Pervos, tekautort e tjer, prfshir edhe ata grek,apo ndr burimet e shkruara e gojore,prejardhje e tyre shqiptare sht mse evidente. Kshtu, Lambridhis shtmjaft kategorik rreth ksaj shtjeje.Ai kmbngul tek fakti se suljottan nj przierje e ngulimeve t para

    t shqiptarve dhe e nj grupi grekshaty afr, diku nga shek. XVII, si pasoje akteve t dhunshme t otomanve,duke zn vend kshtu, n Sul. Pranmendimit t tij qndrojn edhe disashkrimtar tjer grek t historis suljotesi: P. Aravantinoi, Sp. Aravantinoi,Paparigopullos, Ap. Vakalopullos,etj. Kt mendim e mbshtesinedhe udhprshkruesit ediplomatt evropian takredituar n oborrin eAli Pash Tepelensn Janin si: Pukvili,Liku dhe Holland.

    N favor t s vrtetsrreth origjins shqiptaret suljotve, dshmon edhemuza popullore. Kshtu,n nj frymzim poetik,q himnizon zbarkimine reparteve ushtarake nndrejtimin e rusve te Shtatshujt e detit Jon, m von nn

    administrimin francez, suljottdhe disa kapedan himarjotprbjn kompanitushtarake shqiptare. N vitin1807, suljott ishin n ballt betejs n Tenedin ndrsanga ushtarakt e Napolonittrajtohen pr barts tregjimentit shqiptar.Pr kta t fundit, suljottshin refugjat, q quhen

    arvanit ose albanesi.Ajo sht me interes dhepr ka e konsideroj faktorgjykimi t arsyeshm e mepesh t posame, sht evrteta e pakontestueshmepr prejardhjen e tyreshqiptare, e cila gjenmbshtetje t fuqishme edhe n bazno t pakt t shkruar burimore greke.

    Ndrkaq, si pjes e patjetrsueshme eetnis shqiptare, suljott prezantohenaty-ktu edhe me ngjyrime t errta, nveprimet e jets s tyre t prditshme.

    Sa i prket organizimit shoqror tsuljotve, literatura historike dhe bazasado e pakt burimore e shkruar, lnprshtypjen se ata ishin t organizuar

    dhe literatura n llet e gjysms spar t shek. XVIII informojn prnj realitet ekzistues. Suljott kishinarritur tashm t formonin federatnose konfederatn e seve t Sulit. Prm tepr, ata shenjzojn vijn e kuqe,e cila prkuzonte pushtetin e tyre, meqytet: Filipiadha-Carkovic-Paramithi-Marglli-Parg.

    Duke udhhequr jetn e izoluar ngat tjert, pra larg rrymave t ndryshmet kulturs s shek. XVIII, madje edhem von, ata do ti prmbahen vijss dispozitave t s drejts s tyrezakonore. N kt kuptim, te malet ezhveshura t Sulit sundoi praktika ehakmarrjes si nj fenomen, q njihej n

    jetn patriarkale t seve n Shqiprine Veriut. N Fjalorin shqip-greqisht tMarko Boarit, prmendet fjala hasm,q ka kuptimin e armiqsis dhe tarmikut si dhe fjala hake (hak), q dot thot, hakmarrje, marr hakun, termky q prdoret n gjuhn shqipe, por ihuazuar nga turqishtja. Ndrkaq, n pokt thesar t muar pr leksikogran

    shqiptaro-greke, e shkruar nga dora evet Marko Boarit, guron termigjak, q ka kuptimin e borxhitt hakmarrjes t nj individi, n

    praktikn zakonore t Sulit. Duke juprmbajtur ktij kriteri zakonor, n lletsi dhe rrjedhn e mtejshme t koniktitmerrnin pjes prkrahsit e palve thasmuara, pra krejt pjestart faresnort vijs patriarkale. Kjo ndodhte se

    pjesmarrja e faresit n grindjetpersonale t nj antari t tij trejtohej sinj obligim i tr sojit. Nse koniktirezultonte me vrasje, ather pasoninvrasjet e ndrsjella ndrmjet familjeve tmdha n hasmri.

    Roli q kishte gruaja nndrmjetsimin dhe zhdukjen ehasmrive, ishte nj fenomen i rrall,

    porse pr komunitetin suljot fare izakonshm. Pervos kujton se gruajasuljote mund ta kryente at rol, ngashkaku i ndrgjegjes s burrave tSulit, q i konsideronin ato si qenie,

    para t cilave ishte e turpshme dheshpirtvoglsi, brja e rezistencs.Megjithat, motivi i vrtet, q i

    bnte grat t ndrhynin n konikteburrash, qndronte pikrisht n faktinse ato mund t evitonin rrezikune akteve t vrasjeve. Po sipas,Perevosit, suljott u nnshtroheshinnj ligji, q sanksiononte vrasjene nj gruaje, t barabart me njnumr t konsiderushm burrash tfarestit t vrassit, pra t barabartme numrin e fmijve t nj nne.Roli ndrmjetsues i grave nuk ishtegjithnj i suksesshm. Sigurishtq koniktet e familjeve t mdhasuljote, duke shfaqur probleme ttheksuara n brthamn e komunitetitt tyre, shpeshher manifestoheshinme vrazhdsi t veant. N ktkuptim, literatura historike v ndukje lvizje faresesh ose degsh

    rajoneve malore t Shqipris Veriore.Kshtu, gjat viteve 1720-1740,fshatrat e Sulit tashm ishin formsuarkrejtsisht, duke ndrtuar atyvendbanime t qndrueshme, ndrsa

    banort e ksaj pjese t amrisu ishin prkushtuar blegtoris dheorganizmit t jets patriarkale.

    Q ather, ndoshta edhe m hert,katr fshatrat e mdha t ktij rajonit zhveshur e shkmbor n amrindahen n farese ose familje t mdha.Sipas Pervos-it, n vendbanimet eSulit mbijetonin 450 familje me 22farese, ndr t cilat t njohur ishin:Boarenjt, Xhavellajt, Drakajt,Danglijat, Buzajt, Seatt, Nikajt,Papajant, Shahinajt dhe Kalogjeratt.Qafa n kt organizim dhe strukturshoqrore t suljotve kishte 4 se me60 familje, ndr t cilat dalloheshinfarat: Zerva dhe Nikaj. S bashku mefareset e Avarikut e t Samonivs,ato prej kohsh do t prbnin nj

    potenc lufte dhe hera-hers nkushtet e mbijetess, element i

    pashmangshm plakitjesh torganizuara, n pronat jashtkomunitetit t tyre.

    N brthamn e ktij organizimi,emri i suljotve lakohet si nj elementmobilizimi n planin militarist prmeshkujt prej moshs 16 deri n at70 vjeare. Ndrkaq, shtja e frymsdhe e moralit rezistues shkoi aq larg,sa n sistemin e kultivimit t artit tlufts do t futej edhe gruaja. Ajo,n rast gjendjeje lufte brenda Sulit,kryente funksionin e

    furnizimit, prakishte rolin ekrahut ndihms,

    madje edhe tsektorit t rregullt

    t s h r b i m i tushtarak.

    Megjithat, si bjn tditur Perevos e Lambridhis,nj varg kompetencashqndronin n pushtetin eudhheqsit, i zgjedhurnga kshilli i fars a i st.Rreth funksionimt t ktijkshilli, ky i dyti i referohet

    nj t dhne t trthort, sipass cils do fyerje ndaj individit

    konsiderohej sulm ndaj atdheut, prka n raste t tilla, udhheqsi ftontekshillin dhe merrte masa ndshkuese,ndrsa vendimi i ktij organi ishte fryti autoritetit t pakontestueshm t tij.Vendimmarrs ishte po ashtu edhe

    roli i tij n rrethanat kritike prsigurin, kompaktsin dhe

    nderin e farest. Nisurnga ky unitet, burimet

    n fara, se, klane a familje t mdha.Ka t ngjar q kjo form e organizmitsnor t ket qen identike me grupetmigruese t shqiptarve, ku burimet eshkuara mesjetare t llimit t shek.XIV, i karakterizojn si se, t cilatnuk njohin pushtetin e mbretit, pra q

    jan . Rrjedhimisht, gatipes shekuj m von, ata do t cilsohensi mjedis anarkik jasht kontrollitt pushtetit qendror, i veant vetm

    pr organizmin shoqror t grupeveblegtorale, me tipare shtegtimi.

    Sidoqoft, duke analizuar rrjedhathistorike t strukturs shoqrore tsuljotve, duket se ata jant organizuar si ku rs eshqiptart e

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    11/24

    11Maj 2015, Nr. 4

    t tyre n fshatrat fqinje, si pasoj errezikut dhe friks nga hakmarrja epashmangshme.

    Struktura ekonomike e suljotve ishten prputhje me nivelin e zhvillimitshoqror t tyre. Krahasuar strukturne fshtarave fqinje, ajo ishte kryesishtnj struktur e vonuar. Biogra Pervoskujton se suljott jan laik n fushn

    e njohurive pr artin dhe tregtin dhese fusha e veprimit t prditshm ttyre sht blegtoria. Pasardhsi itij pr studime suljote, Lambridhissht m radikal n vlersime prkta malsor me origjin shqiptare,duke shtuar se T vetmen veprimtarin prditshmrin e tyre, ata kanblegtorin dhe plakitjen. shte drejta, suljott merreshin me puntagrare vetm nse ndrmjet fareseveekzistonte konikti, pr ka atadetyroheshin t lviznin dhe t zininvend n vise fushore.

    N aspektin gjuhsor, mirlli

    dihej se suljott e masivit malor ishinpasardhsit e shqiptarve nomad, tcil prej kohsh prbnin nj potenct fuqishme politiko-ushtrake n Epir.Ashtu t mbyllur n rajonin malorsipr amris, ata itnin shqip, dukeudhhequr pr shum koh jet tzoluar, ashtu t heshtur e pa u dgjuar

    nga t tjert. Ishin, aty-ktu t rrethuarnga grekofon, t shtrir n rrafshnaltadhe n viset fushore. Koloneli iartileris britanike, Lik (Leak), ishtekategorik kur nnvizonte se Suljottnuk ishin grek, por shqiptar tkrishter. N shtpit e tyre, ata itnin

    gjuhn shqipe edhe pse t gjith burrate Sulit e shum nga grat e tyre kankomunikuar edhe n gjuhn greke.

    Pr t par gjuhn e folur t suljotveshrben Fjalori shqip-greqisht i MarkoBoarit, i shkruar prej tij n Korfuz nvitin 1809, si duket me krkesn ekonsullit francez n Janin, Pukvil. Nprputhje me botuesin dhe komentuesine tekstit, Johalas, vihet n dukje se pjesashqipe e fjalorit i prket dialektit toskt Shqipris s Jugut. Ai prmban mjaftelemente gjuhsore arkaike, t cilat sotkorrespondojn me shqipen e folur tarbreshve t Italis. Pr m tepr, ky

    autor konsideron se shum elemente ts folmes shqipe t nndialektit am, siata t fshatit Kanelaqi dhe posarishtt fshatit Rrapza (sot Anthusa) m spakti zn vend, n leksikun e Fjaloritshqip-greqisht t Marko Boarit.

    Megjithat, disa konkluzione, siai se, Marko Boari bn gabimesintaksore m tepr n shqip e m pakn greqisht apo se nndialekti amnuk sht shqipja e folur n fjalorine tij, duhet marr me shum rezerv.Mbase, nuk duhet harruar fakti seFjalori u shkrua n vitin e largt1809, pra pikrisht ather kur sa

    kishte lluar me ritme t ngadalshmeprocesi i ndrgjegjsimi t kombtartek popujt ballkanik, n shumka idalluar, prej atij t shek. XVI-XVII.

    Po ashtu, n kt kontekst, duhetpasur parasysh edhe niveli arsimor iMarko Boarit rreth sajimit t Fjalorit,

    jo vetm t pjess shqipe, por edhe t

    asaj greke, po aq sa edhe mungesn enj alfabeti t veant t shqipes si dheprkthimin e fondit leksikor t shqipesme alfabetin grek. Rrjedhimisht, kurzihet ngoje vet prdorimi i fjalve tshqipes me alfabetin grek, kjo dukuriqe e pranishme te shqiptart e krishterortodoks, edhe tutje Kallamasit.

    Nisur nga sa m sipr, n amrisi dhe n rajonin e gjer t Epirit,korrespondenca e shkruar ndrmjetshqipfolsve bhej drejtprsdrejti ngreqisht, gjuh t ciln, me gjas e itninnj numr i madh banorsh, ndrkohq n kmbime zyrtare, ata shfrytzonin

    sekretart grek. Kshtu, n greqishtebhej edhe korrospondenca e bejlerveam me Ali Pash Tepelenn. Po nkt gjuh, bejleri i njohur i amris,

    Shnim i Zrit t amris: Prpos botimit t par m 1803 dhe t dyt 1815 dhe

    t tret m 1856 n greqishte, vepra e Pervosit sht botuar n italisht dhe n anglisht.Shih PERRHAIBOS, CHRISTOPHOROS: History of Suli and Parga, containing theirchronology and their wars, particularly those with Ali Pasha, Prince of Greece. Writtenoriginally in modern Greek by , [or rather ,

    , a numerical cipher for X and translatedinto English from the Italian of C. Gherardini [together with his preface and notes].[With a plate.] A. Constable & Co.: Edinburgh, 1823, pp. xvi. 248.

    T msuar me jetn luftarake, ata prbuznin punn e bujkut ose n instancn e

    fundit nuk u nnshtrohen as rusve. Duke vjedhur dhe grabitur bagtin e fshatraveprreth Korfuzit, ata refuzojn ti kthehen zellit pr paqe sepse asgj tjetr nuk njohin,

    prve se t pastrojn armt dhe t kndojn me kitar n shqipet heroizmin e tyre.

    Kungji: sipas Lambridhit do t thot gardh i vogl, kurse pr Likun kodr; Bir:

    sipas Lambridhit sht fjal e amrishtes q shqiptohet ber; Vreke vettime: sipasLambridhit dhe gjuhtarit arbror Furiqit, q do t thot shtyll e vettims; Vuqi: sipasFuriqit ka kuptimin e nj bime n gjuhn shqipe dhe Flamburosipas Lambridhit shttoponim i shqipes, q do t thot amur.

    Hasan apari i drejtohej n dydokumente, Foto Xhavells.

    Sidoqoft, niveli i njohjes s shqipespo aq sa edhe i greqishtes, jo vetm iMarko Boarit, por edhe i suljotvet tjer t dgjuar, nuk ishte n atshkall t knaqshme, sipas t gjitha

    paragjykimeve objektive, nga shkaku imungess s arsimimit t tyre. Kshtu,n fjalorin e kryeheroit t Sulit vihetre mangsia e pranis s strukturs

    gjuhsore n shqip dhe greqisht. Poashtu edhe mungesa e prvojs n tshkruar, sa e tij aq edhe antarve ttjer t faresit Boari, t cilt duhetta ken ndihmuar gjat prpilimit tfjalorit shqip-greqisht, sht e dukshme.

    Niveli i ult arsimor i suljotveishte pasoj e mungess s shkollaven Sul si dhe e fuqis s madhevendim-marrse, pra larg koherencsme botn e qytetruar, duke qenkshtu t varur nga strukturat eorganizuara arkaike t tyre. Ata patn

    pr shum koh prioritet in tjetr tprditshmris jetsore, q bazohej

    n nj arsimim t kundrt: at tprvetsimit t artit luftarak, pra t

    prdorimit t arms, duke e barturprvojn e ksaj veprimtarie nganjri brez n tjetrin. Pr kt arsye,nuk ishte e rastit q suljott vijojn

    jetn nga kujtimet ende t freskta trezistencs e t lufts edhe pas rniess Kungjit, fortifikats s fundit ttyre, n dhjetorin e vitit 1803.

    Kjo mendsi mbijetoi edhe atherkur ata gzonin statusin e shtetasvet huaj n Korfuz e n Shtat Ishujt e

    Jonit, nn mbikqyrjen e administratsruse, franceze dhe angleze. Ashtu tmbyllur n lvozhgn e tyre t jets

    patriarkale, suljott mbetn edhe atjejasht sistemit arsimor, t paktnpjesrisht, deri n mesin e viteve30-t t shek. XIX. Deri ather, ata

    prkujtuan me mall jetn patriarkale tparaardhsve t tyre, doket e zakonet ,pa anashkaluar edhe gjuhn e folurndryshe nga t tjert. Suljott ishin ata,t cilt e kujtonin dhe e respektonint kalurn, t ciln e identikoninme ligjet e maleve shqiptare dhe eriprodhonin jo rrall n legjenda t

    bukura rrmi, rreth historis t njpjese t Epirit malor.

    Edward Lear, Suli (1849)

    AMI QIELLKA ABEN

    ALI PODRIMJA(1942-2012)

    Ai q zbret tatpjet udhs

    sht ami

    Diellin krkon para se t fundosetn pikn e lotit t Janins

    N Maj t Sulit ai q ngjitet

    sht djali i amit

    Mos ia trembni ndrrn

    Ka koh q e krkon Dodonn

    Ku qiell ka shkabn

    (Mali i Robit, 2011)

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    12/24

    Maj 2015, Nr. 412

    The Conference ofAmbassadors in Londonin 1913 recognized theindependence of Albania,

    but almost half of itsterritory, which was predominantlynhabited by Albanians, remained

    outside the borders of the new state.

    Chameria was one of these regions.It was divided between Greece andAlbania after the nalization of theatters borders with the Protocol of

    Florence in 1925. The major part ofChameria had been annexed by Greecesince the Conference of Ambassadors inLondon in 1913. The toponym of thisregion derives from the river Thyamis,which is the name from antiquity forthe Kalama River, and also from theTurkish word am, which means pinetree in English. This toponym was usedduring the Ottoman ve centuries.

    Albanians inhabiting the region ofChameria found themselves between

    Greek municipal law and internationallaw. Due to the fact that the nation-stateswere a new concept for the internationalarena, this situation created a certainglobal turmoil. De jure, internationaland municipal laws tented to protectthe fundamental human rights andthe rights of minorities as well, but defacto it was very difcult to establish

    peaceful coexistence between ethnicitiesinhabiting the newly created nation-states. On the other hand, the internationalarena was essentially seeking only asupercial stability within these new

    political entities through the use of the

    instruments guaranteed by internationallaw. Soon, the creation of these types ofstates in the Balkans further accentuatedthe issue of coexistence between various

    ethnicities. Greece sought to Hellenizeits states territory, while, on the otherside, Albanians included in the new

    borders of Greece were forced to obeythis assimilation process despite the factthat their Albanian national identity had

    been preserved through centuries. Afterthe annexation of this region by Greece,its population was reduced (Colonna diCesaro 1922, 75; Tsitselikis 2012, 76).This fact conveys the consequences

    of the pressure that was exerted on thepopulation for the achievement of thehighest possible degree of assimilation

    policies.

    Later on, it was considerably difcultfor the Albanians of Chameria tocontinue preserving their nationalidentity due to ofcial and unofcial

    pressure. Greece aimed to achieve itsobjectives through the collaboration ofthe irregular military and clergy, as itoccurred in the massacre of Selan Creeksoon after the annexation of the region.

    In March 1913, seventy-two menfrom Chameria were massacred inthe Creek of Selan. Persecutions,

    before and after this period, wererevealed to the public and condemnednot only by the Albanians inhabitingthe region of Chameria but also bythe representatives of the Albaniangovernment and other patriots aswell as several representatives ofthe international community, likediplomats and travelers. Albaniansconstantly sought help from theinternational political community,

    but the latters intervention wassupercial in various circumstances,as it was revealed, during the decades,that the protection of this populations

    basic rights was never fully achievedin the long run. In 1913, after theInternational Commission of Controlaimed to establish the borders between

    The fundamental rights of thein front of Greek municipal law

    Blerina SADIKU

    View of Paramithia, Chameria, now in Greece

    Eqerem bej Vlora wrote in

    his memoires that Rauf

    Fico, one of the delegates,

    kneeled in front of the

    Italian secretary of foreign

    ministry, begging him tosave Chameria.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    13/24

    13Maj 2015, Nr. 4

    Albanian population of Chameriaand international law 19131926Greece and Albania, as the nalizationof the conclusions of the Conferenceof Ambassadors, the autochthonouspopulation suffered persecutions likearrests and forced transfer that hadthe aim to prevent this populationfrom interfering with the work ofthe commission (Isu 2007, 203;Elsie et al. 2013, 1012). In May1913, the Albanian governmentsrepresentatives Mr. Mehmet Konitzaand Philip Nogga sent a letter to SirEdward Grey, who was at the time the

    secretary of state at the Foreign Ofceand also the president of the Conferenceof Ambassadors in London in 1913.In this letter they condemned theGreek authorities actions on forcingthe Albanian population to accept theannexation of their land by the Greekstate, and those who opposed it weresuppressed by all means: arrests,forced transfer from their properties,the conscation of the latter, massacresand disappearances (Elsie et al. 2013,1012). In June 1913, the governmentof Ismail Qemali sent a delegationto Rome and Vienna to ask for help

    and save the territories whose fatewas being decided at the Conferenceof Ambassadors in London 191213.Eqerem bej Vlora, mentioned inXhu and Isus article on the ViolentAnnexation of Chameria by Greece

    and the Albanian Efforts to protect

    it, wrote in his memoires that RaufFico, one of the delegates, kneeledn front of the Italian secretary of

    foreign ministry, begging him to saveChameria (Eqerem bej Vlora 1973).

    During this time, the internationalsystem was very fragile, and this canalso be deduced from the fact that the

    Great War exploded soon after theBalkan Wars. Therefore, internationaland municipal laws, not only of Greecebut also of all the states, existed onlyde jure, without major effects in reality.After the Treaty of London, the Treaty ofBucharest and the Protocol of Florencen 1913 and 1925, only few of the

    Chameria regions villages remainedwithin the Albanian state. Followingthe Protocol of Florence in 1913,Greece complained about the inclusionof the so-called Northern Epirus intothe Albanian state. It continued to claimthe autonomy of this region before and

    after the signing of the Protocol ofCorfu in 1914. During this time, theocal population was the rst to suffer

    the suppression of Greeces persistence

    to include under its rule the so-calledEpirus region. In 1914, the Greek army

    inltrated the Albanian borders aimingat the establishment of an AutonomousRepublic of Northern Epirus. Arrestsand massacres of the population of theseterritories were quite usual. Greecewas one of the states that signed but didnot ratify the Convention of Hague of1907 regarding the laws and customsof war. Legally, Greece was not bound

    by this convention, and informallythe protection of individuals rights

    before the states interests was quiteinconceivable. Despite the fact thatthis convention was considered ashaving a weak impact, its content has

    a contemporary perspective as it statesthe importance of non-infringement ofthe rights of individuals not involved inwar procedures.

    During these operations, however,the rights of the population of the

    invaded territories were infringed indifferent ways. Various testimonies,such as the letter reported in Elsie etal. documentary book on Chameriafrom a British delegate of theInternational Control Commission,Mr. Harry Lamb, sent to Sir EdwardGrey in 1914, show that the Greekarmy inltrated the southern borderof Albania while massacring the

    population by burning and violatingthem and their properties and leavinga deserted land with a terried

    population (Harry Lamb Report to Si rEdward Grey 15 July 1914).

    Authors of the early 1900s paidattention to the controversy regardingthe content of international lawof the time and its effectiveness.

    Tsitselikis mentions in his book theopinion of two professors Tenekidesand Seferiades on the effectivenessof international law during the rstdecades of the 1900s based on bilateraland multilateral treaties that had

    been implemented (Tenekides 1926;Seferiades 1928). They analyzed theeffectiveness of international lawfrom an impressive contemporary

    point of view by noticing theinfringement of human rights due towar procedures, stating that human

    rights had been considerably violatedas the consequence of internationalrelations patterns that had not shown

    proper attention to the treatment ofvarious populations (Tenekides 1926;Seferiades 1928).

    After the end of the Balkan Wars,the Treaty of London, the work of theInternational Commission of Control,Chameria was in an irreversible state,i.e. as the Protocol of Florence in1925 would shown later, its major partremained denitely under Greecescontrol. In the second half of 1913,Greece signed a peace treaty with the

    Ottoman Empire, after the weakeningof the latter at the end of the BalkanWars, in order to regulate the issuesof the respective minorities

    Preveza, Chameria, now Greece

    As the borders of Albania were not established until

    1926, the population of north Greece, which had been formany centuries predominantly inhabited by Albanians,was in the middle of turmoil that characterized Albania

    and Greeces relations of that period.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    14/24

    Maj 2015, Nr. 414

    inhabiting Greece andTurkey. The territory of the Balkanshad been de jure under Ottomanurisdiction, while the terri torynhabited predominantly by Albanians

    was considered as an Ottomanconcession and later the population ofthis territory was treated as Turkish.In this treaty, the two signatories were

    bound by the principle of reciprocityon the treatment of the respectivepopulations, but the Turkishpopulation in Greece was consideredn this way on religious basis,

    therefore, the Muslim populationwas considered as Turkish. The twocountries (Greece and the OttomanEmpire) had to respect the civil,political and economic rights of thesepopulations, but in reali ty this wasalmost inapplicable. As the bordersof Albania were not establisheduntil 1926, the population of northGreece, which had been for many

    centuries predominantly inhabitedby Albanians , was in the middle ofturmoil that characterized Albania andGreeces relations of that period.

    In the peace treaty between Greece andthe Ottoman Empire, the fundamentalrights of the Muslim population weresanctioned, especially through Article6, referring to the property rights andArticle 11, referring to the civil andpolitical rights. They had the libertyto fully enjoy their cultural, economicand political rights. Apart fromfew issues/restrictions for Greeceon public property management

    claimed by Ottoman authorities,other types of rights, as fundamentalrights, were accepted by the Greekpart also in the third protocol ofthis treaty, where these restrictionsare conveyed. However, for whatregards the Albanian population, thetreaty concludes that instructions inschools should be in Turkish, and theGreek language is obligatory (Treatyof Athens 1913). This statementdisregards the nationality of thenhabitants of the Ottoman Empires

    ceded territories; in this case, theAlbanian nationality of the population

    nhabiting these territories, which arencluded nowadays in the northern

    Greek border. Anyway, Greece didnot respect this agreement, since itaimed to expand its state territorytowards the north of Albania as well,and the engagement of the irregularmilitary in this situation preventedthe autochthonous population toenjoy their fundamental human rights.Soon after the territorial expansionistaims, Greece engaged in the so-calledagrarian reform, which was a furtherdenial of economic rights. The lawsthat were implemented in this regard

    never could properly compensate thepopulation for the land that was takenfrom them.

    On the other hand, Greece and Turkey

    BibliographyPrimary sources

    AQSH. Koleksion Dokumentesh. Folder 1004. P. 3

    Online database of Greek Parliament et.gr Emeris tisKiverniseos. Arithmos llou 232. 1917Emeris tis Kiverniseos. Arithmos llou 6. 1919

    Emeris tis Kiverniseos. Arithmos llou 128. 1922Emeris tis Kiverniseos. Arithmos llou 324. 1924

    Secondary sources

    Colonna di Cesaro, G. A. 1922. LItalia nellAlbania Meridionale.Note e Documenti (1917-1918). Foli1gno: F. Campitelli.

    Eqerem bej Vlora. 1973. Lebenserinnerungen. Band II (1912-

    1925): 19 quoted in Isu Hajredin and Xhu Pllumb. 1997.Aneksimi i dhunshm i amris nga Greqia dhe Lufta e

    Shqiptarve pr Mbrojtjen e saj. Studime Historike-Separat. No.

    1-4. Akademia e Shkencave e Shqipris. Instituti i Historis: 17.

    Evelipidis, C. 1926. La reforme agraire en Grece. Athens: Phd.diss.

    Isu, H. 2007. amria - Nprmjet Kronikave t Kohs1902-1940. Tirana: Pegi.

    Letter from Mehmed Konitza and Philippe Nogga to Sir EdwardGrey 1913. In The Cham Albanians of Greece. A DocumentaryHistory, edited by Robert Elsie, Bejtullah Destani and RudinaJasini, 1012. London: I.B. Tauris, The Centre for Albanian

    Studies.

    Letter from Harry Lamb to Sir Edward Grey. 1914. in The Cham

    Albanians of Greece. A Documentary History, edited by RobertElsie, Bejtullah Destani and Rudina Jasini. London: I.B.Tauris,The Centre for Albanian Studies: 17.

    Margaritis, J. Bashkpatriot t padshiruar T dhna mbi

    shkatrrimin e minoriteteve t Greqis. Translated into Albanianin 2009 by Maklena Nika. Tirana: Bota Shqiptare.

    agreed to exchange their respectiveminorities by the adoption of theTreaty of Lausanne, but the migrationof the respective populations fromone country to the other was carriedout several years before this treatyand also continued few years afterit. The Greek-Orthodox minority ofTurkey had to be exchanged with theMuslim population of Greece, whichessentially was not Turkish.

    The Greek state was based onArticle 17 of its Constitution of1911 to formulate the laws of theagrarian reform applied on large

    property ownerships. Most Albaniansof Chameria were large landowners.According to Law no. 232 of 1917 ofthe agrarian reform, the owners of landfrom the new territory of the Greekstate could not make any transactionswith their private properties. However,there were other laws to complete theagrarian reform as those of 1919,1922, 1924 that aimed at a certainindemnity for the taken properties, butit never represented a real value of thetaken properties from the landowners.The land of Chameria was used forthe settlement of the Greek populationcoming from Turkey, while theAlbanian population of Chameriawas continuously under pressureand masses of people from thisregion were obliged to ee towards

    Turkey. Many of them were obligedto declare the willingness of thistransfer. In this situation, the positionof the autochthonous landowners wasconsiderably damaged and their lifewas made quite.

    Regarding the economic rights,according to an author from 1926, this

    period of the agrarian reform in Greececan be considered as the one whenland was forcibly expropriated fromthe legitimate owner (Evelipidis 1926,14). In 1917, Law no. 232 aimed atdistributing land to poor farmers so theycould cultivate it and provide a stableeconomy for their families, but thiswas achieved through expropriatingland from the owners of the largest

    properties. The territories of NewGreece did not have the permissionfor any transaction of private property(Emeris tis Kivernisesos, arithmou232, 1917). According to Evelipidis, itwas difcult to apply this decree law,therefore, with Law no. 2052, in 1919,some formalities of the previous landlaw were changed with the aim to limit,through decentralization, the land thatremained to the owners (1926, 18;Emeris tis kiverniseos, arithmos llou6, 1919). In 1920, according to Law no.2521, poorer farmers had to work onland and give a part of the products tothe owners, but this was not applieduntil 1922, when Law no. 2921 was

    implemented (Emeris tis kiverniseos,arithmos llou 128, 1922; Evelipidis1926, 18). In 1923 and 1924, furtherdecree laws aimed at putting justicein the previous laws were formulatedand implemented. These lawssought to compensate owners for theexpropriated land in a small amountand limit the largest land properties tomedium ones (Emeris tis kiverniseos,arithmos llou 324, 1924).

    Despite these laws, and the decreelaw on December 1925, the populationof Chameria suffered these changes

    because Cham Albanians were theowners of large land properties andother agricultural ownerships and wereobliged to coexist in a communitywith Greek refugees; their lives weremade quite difcult since they had togive up most of their private propertyto this populations needs.

    Regarding the issues raised in the processof exchange of populations, especiallyMuslim Chams were forced, through localand national decrees, to leave everything

    behind and were transported by sea toTurkey. Cham Albanians, due to theirreligion, were misunderstood as Turks,and consequently they were obliged toleave all their properties in Chameria and

    be involved in the process of (populationtransfer to Turkey (Margaritis 2009,119). This was one of the many denialsof the fundamental human rights of this

    population, since they were treated asobjects for the fulllment of Greecesduties in the international arena, in thiscase, regarding the bilateral agreementwith Turkey.

    On the other side, international lawsintended to respect minority rightsthrough several treaties, like the Treatyof Svres. However, this treatysaim was mainly to maintain a stableinternational community from severalethnic groups of nation-states to awider area and not properly to focuson the real needs of national minoritiesof nation-states, since, apart from fewdeclarations of recognition, it did not

    bring many changes for the interestThe Albanians of Chameria couldnot enjoy neither their cultural rights.

    The land of Chameria was used for the settlement of

    the Greek population coming from Turkey, while the

    Albanian population of Chameria was continuouslyunder pressure and masses of people from this

    region were obliged to flee towards Turkey. Many

    of them were obliged to declare the willingness

    of this transfer. In this situation, the position of

    the autochthonous landowners was considerably

    damaged and their life was made quite.

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    15/24

    15Maj 2015, Nr. 4

    TamburxhiuTamburxhi! Tamburxhi! thirrja jote ushton;

    U ngjall trimave shpresn; pr luft na fton

    Gjith djemt e malsis i thrret anemban

    Himariott, Ilirt, Suliott zeshkan,

    E kush sht aq trim sa Sulioti zeshkan,

    Me fustane t bardh e t zi tallagan?

    Ja le tufn shqiponjs e bishs e zbret

    Posht fushs me sulm si rrkeja n det.

    T bijt e Himars q sfalin as mikun,

    Si mundet ta ln t gjall armikun?

    Si smarkan dot gjak me pushkat besnike,Ka shenj m t bukur se zemra armike?

    Maqedoni drgon bijt e tij timtar

    Len gjahun n pyll n gjak pr t lar

    Mandilet e kuqe, ti skuqin m shum

    N gjakun e lufts q rjedh posi lum.

    Kusart e Pargs i ka deti shok;

    I zn rob frngjt, i zbresin n tok,

    I shpien n burg, atje t kuptojn

    Se jan vargonjt e sa rnd rndojn.

    T dobtit blejn, u duhen parat;

    Fitoj, do gzim q dua, me shpat;Prej sms rrmbej t bijn truphedhur,

    Mar nusen e re, me okt e derdhur.

    E dua fytyrn e bukur si lule.

    Q shpirtin ma deh me kng e pekule,

    Pa silljani lirn prej ods s vet

    E kngs tia thot pr vdekjen e tet.

    Kujtoni Prevezn, n dor kur shtim,

    Armiqt vajtuan por ne brohorim;

    Shtpira q dogjm, e plak q ndam -

    Zengjint i therrm, t bukrat si ngam.

    Ne frikn se njohim, se njohim mshirn,

    Kto nuk i njeh kush lufton pr Vezirin;

    Q kur leu Profeti, ska par Gjysmhna

    Nj trim kaq t madh sa Ali Tepelena.

    I biri Myftari drejt Tuns po nget,Gjaurt leshverdh ta din i pret;

    Kur turren Delinjt mbi lumin me gjak,

    T gjall Moskovit i kthehen fort pak!

    Silihtar! zhveshe kordhn e t Parit ton;

    Tamburxhi, kushtrimi ne shpresn na shton;

    Ju male, q shihni si zbresin n zall,

    Ja kthehemi munds, ja nuk vim gjall.

    E shqiproi nga anglishtja Sknder Luarasi

    They found themselves in difculty toexpress their national identity becauseGreece was implementing assimilationpolicies in order to Hellenize itsnation-state. The clergy played aconsiderable role in marginalizing theMuslim community of Albanians ofChameria, discriminating them severaltimes. This population neither could

    have their national schools. In thisregard, the Albanian state had a weakrole; most of the time it pleased theGreek state with the opening of Greekschools in Albania, while Greeceput many obstacles to the opening ofAlbanian schools in Greece, despitets commitment under the League

    of Nations to provide subsidies forAlbanian schools. Pupils were oftenhumiliated and, therefore were obligedto leave education in Albanian and toembrace that 198 The FundamentalRights of the Albanian Population ofChameria one in Greek as the better

    one. Essentially, these were parts ofassimilation policies of the Greek state.

    Considering the pressure made on theAlbanians of Chameria for what regardstheir basic human rights, it was quitempossible to imagine the afrmation

    of their political rights in the Greekparliament and the local governmentas well. Chams never had theirrepresentatives in the Greek parliament,while in the local government therewas a tendency to discriminate againstthe Muslim population in terms of theirparticipation in public life (AQSH fold1004, 3).

    However, during 1926, the Greekstate recognized and respected, in theshort run, the fundamental rights ofthe Albanian population in Chameriaat the League of Nations througha declaration of its representativeDendramis. One the other hand,Albanian representatives at the Leagueof Nations constantly sought theirpopulations fundamental rights inGreece, even though their state hada weak position in the internationalarena. Neither the treaties onminorities rights nor the declarationsof the Great Powers leaders, like the

    declarations of President Wilson topromote peace through his ideologyknown as Wilsonianism, could stopthe rise of nationalism in the Balkans.The consequent clashes were due tothe difcult co-existence of differentethnicities. In the end, it was not the typeof policy that determined the respect ofthe others fundamental rights duringthe rst years of the twentieth century.It was simply the willingness of acertain state to do so, and the Greekstate, since the beginning, had beendetermined in its assimilation aims andthe Hellenization of its state territory

    through ethnic cleansing policies.

    George Gordon BAYRON

    (1788-1824)

    N nj letr q i shkruante Henry Drury m 3maj 1810 ndr t tjera thoshte me t tallur:I dua grekt, t cilt jan zuzar t plqyshm,

    me t gjith t ligat e turqve, por pa trimrin

    e ktyre. [I like the Greeks, who are plausible

    rascals, - with all the Turkish vices, without their

    courage.]

    M 1823 shkruante: M e keqja pun e grekve

    sht q jan (pr t prdorur nj fjal t trash

    por e vetmja q ka pr t qlluar t vrtetn)

    gnjeshtar aq t mallkuar; kurr, qkur Eva

    rronte n parajs, ssht shfaqur kush aq i

    pazoti t thot t vrtetn se sa grekt. [The

    worst of them is that (to use a coarse but the

    only expression that will not fall short of the

    truth) they are such damned liars; there never

    was such an incapacity for veracity shown since

    Eve lived in Paradise.]

    MENDIMET E LORD BAJRONIT PR GREKT

    Blerina Sadiku is the author of The

    emergence of the Cham issue (1820-1943

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    16/24

    Maj 2015, Nr. 416

    Tregimi Mendimet e

    Filopimin Trukuleskut lloit botohet pr her t parn vazhdime n gazetn

    Dielli t Bostonit m 17 gusht, 24gusht dhe 14 shtator 1934. Tregimi

    u botua me pseudonimin Haju.Redaktori i Diellit n nj shnimbn me dije se nj shqiptar i njohur,mik i Vatrs, ka pr t botuar, nga kohan koh, n shtyllat e Diellit, nj srfantazirash letrare prmbi ca dukje tShqipris s sotme dhe Haju nshqip-kuco-vllahisht sht pr ay.

    Pr prcaktimin e sakt q tregimitakon Konics na kan ardhur n

    ndihm toponimi Shkalla e Tujanitdhe H-ja. T parn e ndeshimte romani i paprfunduar Dr.Gjlpra zbulon rrnjt e drams sMamurrasit n tre raste: n llim

    t romanit Jasht Tirans, mi njkodr pran Shkalls s Tujanit,dhe n dy raste t tjera Nj tokn udh t Drrsit, dhe nj tjatrasht Tirans n nj bregore nga

    ana e Shkalls s Tujanit, oseZulkr Ag, tha Ibn-el-Kelbi, edini meselen q na pruni sot kt.Zotni doktori dishrn me bl at pesdit ar q kini nga udha e Shkallss Tujanit. H e ndeshim n dyraste kur Faik Konics i shkruajnLoni P. Peristeri nga Marlboro iMassachusetts-it dhe Koli J. Dalltonga Younstown i Ohoio-s. Letrn

    e Peristerit ai boton m 12 dhjetor1925 tek rubrika Shtylla e FaikKonics n gazetn Dielli: Nj iqojtur Loni P. Peristeris m shkruannga Marlboro-i i Massachusetts-t: ne hje hatdhetar, iq dore nga

    dijallezite... Jep demicien. Konica

    NJ TREGIM I PANJOHUR I FAIK KONICS

    IKafeneja Madhshtore Boulevard

    Saint Michel ish vndi ku mbldheshin gjith njrzit me rnds n Tiran.Ora ish nj a pes pas dreke. KafenejaMadhshtore e palar, e shtruar memobilla t shmtara dhe t vjetrara e ldhura, e mbuluar si prej nj mjgulle ndyr nga qene gjysm i hapur dhe

    kurr i zbrazur e i spastruar ish plotgjalls dhe jet. Kt kuvndojin, atjkrcisjin zaret n tavll, m tutje qeshjin;dhe prmi tr zhurmn, dgjohej zri imbreht i shrbnjsve q po porositjin pira. Menjher u-b nj pushm i

    prgjthshm. Dikush pshpriti: VjenZoti Filopimn Trukulesku!

    I zoti i kafenes, Barbajanesku, u-sulprpara dhe me nj t prulur tha,Misartht, Dmnule Filopimn! edhfshiu nj tryez. Njeriu i ardhur ish i

    gjat, i mbushur nga trupi, me fytyr tverdh, mllzat e fqeve t hdhura.

    Nxori kapellon edh u-dukn ok tzeza e t rrdhura. Nj shrbnjs i morikapellon dhe bastunin, edh FilopiminTrukulesku u-ul. Nga shum tryeza ttjera u-afruan njers t a prshndoshin

    me nderm, se Zoti Trukulesku ish ifuqishm, nj nga dritat e Shqipris sre. Nga nj fjal e tij varrej fati i shumnjrsve. Zoti Trukulesku i priti t gjith

    MENDIMET

    E FILOPIMINTRUKULESKUTme nj kryelarts mbrnjse dhe me njnjohje t shkurtr, se e kish mndjen ndy njers t huaj q kishin ardhur met. Kt ishin dy gazetar, njri Inglz,tjatri Amerikn. Dukej se q t tre kishin

    patur nj bisedm t gjat, i cili dhepo vazhdonte. Po, thosh Trukulesku,

    Shqipria sht vnt i paqyetruar, indyr, i vogl, pa rnds, pa histor, pat pritme. Shqiptart jan t poshtr. Po

    pak-nga-pak do t ndrohen t gjitha.

    M ndjeni, pyeti njri nga gazetartt habitur, ju vet Shqiptr jini? ZotiTrukulesku qeshi. Pllria msi! jam

    m Shqiptr se do Shqiptr tjatr. Pom plqn e vrteta. Shqipria s sht gjfare, n Shqiptart jemi t liq e t egr.Po me ndihmn e ca miqve, si Rumania,do t vemi mbar.

    T dy gazetart u-ngritn dhe marnleje. Thereis something strange aboutthis fellow, pshpriti njri. Let us

    go to that delightful Albanian inn TE

    SHKALLA E TUJANIT and talk it over,tha tjatri; edh dalln q t dy.

    N kt e sipr, nj njer i veshur me njfar uniforme j u-afrua Zotit Trukuleskume nj zarf t math n dor, edh j adorzj me fjalt: Zoti Filopimn, kju

    hsh nj shkrm gaj Kryeministru.Hsh rezervt. Zoti Trukulesku ehapi t a kndoj. Shrbnjsi Aristotelindodhej prapa fronit, dhe unji kokn t

    Sevdai KASTRATI

    i prgjigjet: Hun hhjam hazrt eq dor, si m hhjep hhurdhrQir Peristeris, hhi cili hhe do hhaqshum Vatrn sa arn q s hhshthhas hhantar hhi Vatrs. Po hhjamgati me nj shart vetm: q Qir

    Peristeris t m hhjap zotimin met shkrojtur se ka pr t nxn cilatfjal marin hn gjuhn shqipe, cilat

    jo. Letrn e dyt e boton po atym 10 nntor 1925 duke shtuar seca njerz i kan shpallur luft zrith. Humba, hngra, hodha, bhenUmba, ngra, odha, kurse Ura, elbi,arabhenHura, helbi, hara. Konican prfundim thot se zri h shtshenja masonike me ann e secilsshqiptari njeh shqiptarin.

    Nj veori t till e kam vrejturn Gjirokastr n vitet 90: zrit hi kishin shpallur luft ca fshatra t

    Tepelens hiku pr iku, herdhi prerdhi dhe kshtu me radh.

    N vitet 30 n gazetn Diellibotohen nj sr shkrimesh prmbikuco-vlleht (obant) duke iakuzuar pr armiqsi ndaj shtetitshqiptar. Fan S. Noli mendontendryshe Vlleht e Shqipris janaq t pak dhe aq t shtypur sasht nj shaka t thuhet se kanlojtur at roll nefast q u ngarkon

    Dielli.Tregimi Mendimet e Filopimin

    Trukuleskut u botua dymbdhjetvjet pas tregimit Nj ambasad e

    Zulluve n Paris dhe dhjet vjetpas romanit Dr. Gjlpra zbulonrrnjt e drams s Mamurrasit, pormbeti i panjohur pr lexuesit dhestudiuesit e Konics, sepse u botuame pseudonim. M posht po japimtekstin e plot t tregimit:

  • 7/21/2019 Zeri i Camerise 4

    17/24

    17Maj 2015, Nr. 4

    kndoj bashk me Zotin Trukulesku.Pastj u-largua dhe vajti nga fron n fronduke thn, sht rezervt! e dukepshpritur sicilitdo ca fjal n vesh. Mn funt u-afrua pran tezgs ku ndodhejnj megaphone, nj z-madhonjs ngaAmerika, edh e mori n dor.

    IIJohanica Celingesku kish arrir dy

    vjet m par nga Amerika n Shqiprme qllimin t hap nj shoe-shine prt fshir kpuct e Tirans me mnyrne bukur q i ka hie nj kryeqyteti. Kishprur prv vrcave dhe frnevet prhshme, edh nj megaphonepr t thirrur shknjsit. Se JehonicaCelingesku ish bootblack i mbaruar.Kish punuar tre vjet n shoe-shine-ine Jim Smith-it n Conny Island, pranNew York-ut, nj llustraxhihane meklqm dhe me fam, t ciln i zoti,

    strnip i vrtet i Barnum-it, e quanteme emrin gjmonjs The Conny IslandAcademy of Applied Science. Jim Smith-imburej se n Akadem t tij kpuctshrheshin me diturin ekspertsh qdijin cilst e do soj lkure edh diljinandj t prsrtura posi trupi i nj njeriume lngat del i spastruar dhe i ngjallurnga Spitali i nj Universiteti t mir.Dhe si gjith Amerikant e kthiellt, JimSmith-i ish zmrbardh: sillej mir mepuntort e tij, t cilt i quante nxns,students; dhe n funt tre vjetsh, posatregojin zots dhe kujds n msimet,u jipte nj dipllom Doktori t Diturive

    Praktike. Nj t till dipllom kishtuar me kryelarts edh Johanica, tcilin ktj e tutje do t a qajm DoktrCelingesku.

    Me t arrir n Tiran, e para vizit eDoktr Celingeskut q pr FilopimnTrukuleskun, t cilit i kish prur edhnj dhurat. Dmnule Filopimn,hardha t hy faq nderimet he mia. Hyutem t pranoni kt dhuratk t vogl.

    Hun dshrj t ap nj dyqank nTiran, hedh tr shpresn t ime hekam tek hyve. Me kt fjal e paraqitiveten e tij Doktr Celingesku; edhduke par pritjen e plqyer t Filopimn

    Trukuleskut, j u-ngroh zmra dhenxori nga xhepi nj zarf ku ish palosurdiplloma. Zoti Filopimn e mori dhe ekndj:

    Filopimn Trukuleskut i ndritnsyt. Th se do t hapsh nj dyqn?

    Bizrika! Miku im Johanic, ti et sii mndur. Me nj dipllom si kjo,un munt t aj pr ty nj udh t

    bukur. Shqipria ka nevoj pr diturdhe pr talnt. Ti j i pamuar. Do tshkoj me kt dipllom t madhe q

    kt ast te nj mik i fuqishm, edhnesr do t emrohesh nn-prefktn qark t Jug-Lindjes. sht nj

    pik me rnds, se atj hyn malli ngaMaqedhonia n Shqipr. Mmdheuyn i dashur, Shqipria, ka nevoj prnjers me ndienjn e detyrs, t ciltkan syt t hpura pr kontraband.Kt Filopimn Trukulesku pushjnj minut, shikj Doktorin e ConnyIsland-it n sy, afrj pak fronin, dhevazhdj duke ulur zrin: Natyrsht,vll Johanic, miqsia sht miqs,dhe detyra s ka nevoj t jet e ashpr.

    Nga nonj her, munt t vij nonj deng

    pr nonj mik t on: S prish pun sikurt mbyllen syt. Kuptove? DoktorCelingesku nnqeshi: DmnuleFilopimn, tha hun do t jem hajm besniku njer tek hyve. Detyrahime hsh dhe do t jet t u knqhyve. Vll Johanic, puna sht embaruar! tha Filopimn Trukulesku,dhe u-ndam.

    T nsrmen ett kishin emrimine Zotit Doktr Johanica Celingeskut sinn-prefkt, me lvdata pr diturin,

    pr zotsin, pr drejtsn e tij, edhpr mundimet e tij pr mmn Shqipr.Celingesku i shiti fron