Vindkraft i Jämtland Nr 2 2015

nummer 2 2015

jämtlands länvindkraft t idningen

n Nytt torn förändrar branschen sid 6

n Säkerhets- utbildning i gamla fängelset Sid 8

I Örnsköldsvik byggs idag vindkraftstorn på ett helt nytt sätt

n Landets enda GWO-certifierade utbildning sid 4 n Fick jobb direkt efter utbildningen sid 10

V indk raften ger fl er jobb och ett tr yggare k limat

Ledare.

vindkraft t idningen jämtlands län nr 2 2015

Sune Sjöström, ordförande Föreningen Svenskt Land-skapsskydd, har i insändare i media spridit en massa felaktigheter om vindkraft, anser Charlotte Unger, vd

för Svensk Vindenergi. Här klarlägger hon fakta.

•Sjöström påstår att vindkraft är sämre är fossilkraft när det gäller koldioxid.

Sanningen är omvänd. Kolkraftverk ger under sin livscykel upphov till 100 gånger större koldioxidutsläpp per energimängd än vindkraftverk. Driften av vindkraftverk ger inga koldioxidutsläpp. •Sjöström påstår att vindkraften sedan länge dömts ut av vetenskapen.Det är helt fel. Av all kapacitet för elpro-duktion som byggdes i Europa förra året var 44 procent vindkraft.

•Sjöström påstår också att det varken blir jobb eller pengar i berörda bygder.

Enligt WSP arbetar i Sverige i dag drygt 4 000 personer med vindkraft och siffran ökar. Bland de största arbetsgivarna är ABB och SKF som arbetar med bland annat tillverkning av lager, växellådor, generatorer och transformatorer.

Mest jobb är vid uppförandet av vind-kraftverken då det behövs arbetskraft för transporter och att bygga av vägar, elnät, transformatorstation, servicebyggnader, fundament, torn och resning av vind-kraftverken.

När parken är färdigbyggd behövs personal för drift och underhåll. De som arbetar med vindkraftsparken behöver lokal service av olika slag. Det kan handla om mat och logi eller annan ser-vice. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man i så långt det går att anlita lokal arbetskraft.

Det blir jobb och pengar till berörda bygder, men då måste vindkraftverken byggas.

För att få tillstånd att bygga vindkraft-verk krävs en grundlig miljöprövning. I samband med denna prövning regleras hur platsen ska återställas efter det att vindkraftverken tjänat ut. Vindkraftsfö-retagen fonderar pengar för att återställa platsen och naturen.

I år har vi ett våtår med mycket vattenkraft. Detta gör att elmarknaden översvämmas av vattenkraft vilket lett till låga elpriser. De låga elpriserna för-sämrar lönsamheten i elproduktion och leder till att utbyggnaden av vindkraft försenas. För att alla vindkraftverk verk-ligen ska göra nytta behöver Sveriges utlandsförbindelser förstärkas. Den el vi inte behöver i Sverige kan exporteras och ersätta el som annars hade producerats med fossila bränslen.

I EU orsakar elproduktionen kol-dioxidutsläpp på en miljard ton. Detta orsakar ett mer extremt klimat. Vi kan hjälpa till med att få bort en del av dessa utsläpp genom att leverera förnybar el från Sverige.

Debatt.

Klimatförändringarna är ett av de största miljö-problem som vi globalt står inför. Ökande medeltemperatur, mer oregelbunden neder-

börd, större variationer i flöden och vat-tenstånd, höjd trädgräns i fjällområden och så vidare. I Strömsunds kommun har de under många år producerats en-ergi som inte påverkar växthuseffekten. Den utbyggda vattenkraften är stor inom kommunen och det senaste decenniet har kommunen varit föregångare i Sverige för att sörja för en storskalig vindkraftsproduktion.

Förra året var 47 Strömsundsföretag akti-va i vindkraftsbranschen. Det gav heltids-sysselsättning åt 125 kommuninvånare. I skatteintäkter ger det runt 15 miljoner kronor till kommun- och regionkassan. Därutöver ökad omsättning tack vare; matinköp på lokala affärer, bensin och diesel, inköp av förbrukningsmaterial, middagar och konferenser i regionen, shopping allmänt, taxi och lokal biluthyr-

ning. Ja, listan kan göras hur lång som helst.

Enormt bra, tycker jag. Tittar man på länet så handlar det om ca 200 företag som sysselsatt 450 personer på motsva-rande heltid. I kommunala och regionala skatter blir det 55 miljoner

Och detta bara under ett år. Även efter byggtiden kommer ett antal personer ha möjlighet till lokala jobb under mycket lång tid framöver.

Men det är inte bara i de kommuner där det byggs vindkraftparker som inves-teringarna gör nytta. Trots att det inte byggts någon storskalig vindkraft i Öster-sunds kommun så har 60 Östersundsfö-retag har gjort jobb i vindkraftsbranschen och sysselsatt 130 personer vilket gett i runda slängar 16 mkr till kommun- och regionkassan i form av inkomstskatter.

I Strömsund vindsurfar vi vidare på framtidsvågen. Bland annat genom det utbildningscenter som nu etableras i Ulriksfors. Det kan du läsa mer om på annan plats i tidningen. Sedan tidigare

finns här Vindkraftteknikerutbildningen, Energimyndighetens nod för arbets-kraftsförsörjning, drift och underhåll, anläggningen för höghöjdsträningen i Gåxsjö, Campus Strömsund med vindkraftsutbildningar på distans och Vindkraftscentrum.se, där jag nu är ordförande.

Med pågående och planerad vindkrafts-utbyggnad i regionen som grund och tillsammans med Vindkraftcentrums nätverk och branschkunskaper, är min vision att vi om några år har fått till en arena där företag får handgriplig hjälp att utveckla sina produkter med anknytning till vindkraft. Att dessa mindre och halv-stora företag är forskningsanknutna, dels genom frågeställningar till akademin, dels genom att företagen använder forsk-ningen för nya varor och tjänster. Precis på samma sätt som bilindustrin har sina testcenter i norra Norrland skall en ”Test-park” stå klar, där turbinleverantörer kan testa sina prylar i kallt och isigt klimat. Här ska verk kunna certifieras och forskare testa sina teorier i praktiken. Jag

ser fram emot att vara en del i att staka ut framtidens vision, att fortsätta resan framåt mot nya mål och detta tillsam-mans med Er alla. Vision? Visst, men allt de här är redan på gång! I mångt och mycket handlar de bara om att bestämma sig. En sak är dock helt klar, efterfrågan på förnyelsebar energi kommer att öka och kraven på kompetens och utveckling skapar goda möjligheter till tillväxt för näringsliv och samhälle. De är väl något vi alla kan skriva under på.

Region Jämtland-Härjedalen har nu chansen att kliva fram och ta en tätplats i vindkraftssverige!

Vindkraften är en motor i regionens ekonomi

Tidningen du håller i din hand ges ut avPobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se.Tidningen går ut till alla hushåll i Jämtlands län.Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i mellannorrland.

Ansvarig utgivare: Ralph RentzschRedaktör Jan Engström.Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Pobeda, tel tel 070-5747290 Kontakt: [email protected], www.pobeda.se

vindkraft t idningenJÄMTLANDS LÄN

GÖRAN BERGSTRÖMORDFÖRANDE

VINDKRAFTCENTRUM

CHARLOTTE UNGER VD, SVENSK VINDENERGI

2

BRANSCHFORUM VINDKRAFT 23 OKTOBER 2015

INBJUDAN TILL FÖRETAG I REGIONEN! NULÄGE! FRAMTID! MÖJLIGHETER!

UR PROGRAMMET:

BRANSCHFORUM FÖR VINDKRAFT arrangeras inom projektet Kompetensplattform

Jämtland/Härjedalen tillsammans med Vindkraftcentrum.se.

ARRANGÖR

INBJUDNA: Företag som är i eller är intresserad av att ta sig in i vindkraftbranschen.

VÄLKOMMEN TILL ETT BRANSCHFORUM där vi bjuder på lunch,

LUNCHBUFFÉ

TID & PLATSPLATS: OSD, Östersund DATUM: Fredag 23 oktoberTID: 11.00-13.00

ANMÄLAN: Senast fredag 16 april på

http://goo.gl/forms/IURmA74K99

FRÅGOR?

[email protected]

information, diskussion och möjligheter till samarbete i branschen.Begränsat antal platser! KOSTNAD: Branschforumet är gratis, men om man

anmäler sig och inte kommer, så sker en debitering på 150 kr

UTBYGGNADEN AV VINDKRAFTEN innebär stora investeringaroch för regionen betyder det möjligheter till jobb och företagande. Kompetensplattformen Jämtland Härjedalen och Vindkraftcentrum.se synliggör dessa möjligheter och mäklar kontakter för att säkerställa de framtida regionala jobben och kompetensförsörjningen.

SVERIGE SOM FÖRSTA FOSSILFRIA VÄLFÄRDSNATIONEN ÅR 2030 - SÅ KAN VINDKRAFTEN BIDRACHARLOTTE UNGER, vd Svensk Vindenergi. Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft. Miljöfördelarna, såväl nationellt som globalt, är uppenbara. När vindkraften byggs i goda vindlägen minskar dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnadernakan hållas nere för konsumenterna. Även om vindkraftsutbyggnaden har varit snabb de senaste åren, står vindkraften idag inför en rad utmaningar när det gäller elcertifikatsystemet, elnäten och tillståndsprocesserna som kan hindra den fortsatta expansionen.Hur går vi vidare för att bidra till en första fossilfri välfärdsnation 2030?

BUDSKAPEN SOM VÄNDER VINDEN - TRAMPOLIN PRTrampolin PR berättar hur det lokala medielandskapet avgör om det blir vindkraft i kommunen.

SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

INLEDNING – VINDKRAFTCENTRUM.SESeminariedeltagarna erhåller en sammanställning över de ca 150 vindkraftsprojekt som är under planering i regionen.

vindkraft t idningen4 jämtlands län nr 2 2015

Hjalmar Strömerskolan har haft en 2-årig utbildning för vind-krafttekniker sedan 2007, men från 2010 har den beteckningen yrkeshögskoleutbildning och ge-nomförs i samarbete med KTH och Uppsala universitet. 2013 blev den också certifierad enligt GWO (Global Wind Organisa-tion).

–Vi var först med att starta utbildningen och är den enda som har funnits kontinuerligt, berättar Marcus Carlström, ko-ordinator och GWO-instruktör.

Utbildningsanordnaren gör en ansökan för två årskullar i taget, och det är Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) som avgör om statsbidrag ska tillde-las. Den här gången fick Hjal-

mar Strömerskolan avslag och därför startar ingen utbildning för vindkrafttekniker i höst.

–Myndigheten ser efter var utbildningsbehovet är störst och vi har gott hopp om att få igenom ansökan nästa år. Vi har aldrig fått avslag förut, säger Karin Liinasaari.

Studenterna utbildas för arbets-uppgifter som förekommer i samband med uppförande, drift och underhåll av vindkraftverk. Vilken del står högskolorna för?

–KTH har bland annat en kurs i tillförlitlighetsanalys, som är anpassad för våra tekniker. Det handlar till exempel om hur man tänker enligt olika under-hållsstrategier för att höja drift-

säkerheten, förklarar Marcus.Utbildningen innehåller 20

veckors praktik, så kallade LIA-kurser (lärande i arbete), uppde-lade på fyra olika tillfällen.

–Ja, företagen har hand om en fjärdedel av utbildningen, och en YH-utbildning står ju och faller med branschen. Beho-vet styr, konstaterar Karin.

Var kommer studenterna ifrån?–Från Luleå i norr till Malmö

i söder. Vi har haft elever från Blekinge, Göteborgsområdet, Stockholm och Gotland. Från hela landet faktiskt, men de flesta kommer från mellersta Norrland, svarar Marcus.

Vilken ålder har studenterna?–De flesta är mellan 25 och

35 år, men det finns också de som är 40 och uppemot 50 år, säger Karin. Och säger sedan:

–De flesta är killar, men det finns några tjejer. Det är tre tjejer som går andra året.

Hur många av teknikerna som gick ut i våras har jobb nu?

–Jag skulle gissa på 60 procent, men det är bara en uppskattning. Vi gör en halv-årsinventering av hur det ser ut, och nästa gång blir i december.

Karin tillägger:–Av 132 tidigare elever var

det två som var arbetslösa i mars 2015. Av dem som hade anställ-ning arbetade en majoritet som vindkrafttekniker.

ANN-CHARLOTTE NILSSON EISFELDT

Ovan. De flesta studenterna gör för närvarande sin praktik. På skolan finns endast några få elever som validerats in till utbildningen, och två av dessa är Ishak Fernini, Tåsjö, och Joseph Vikström, Åsele. Valideringen innebär att de hoppat in i utbildningen långt efter de andra studenterna, sedan deras tidigare kunskaper har utvärderats och godkänts.

T.h. Karin Liinasaari, biträdande rektor, och Marcus Carlström, koordina-tor och GWO-instruktör, är ansvariga för utbildningen till vindkrafttekni-ker vid Hjalmar Strömerskolan.

Hjalmar Strömersk olan i Strömsund

-landets enda GWO -certifi erade utbildning

Vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund finns landets enda vindkraftteknikerutbildning med egna GWO-certifierade instruktörer.–Vi har ett starkt stöd från branschen, som är väldigt nöjd med våra elever, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor.

“

–Myndigheten ser efter var utbildnings-behovet är störst

Karin Liinasaari

siemens.se/vindkraft

Kan man bygga vindkraftsparker och vara en effektiv energiproducent även den dagen det blåser lite mindre?

Siemens SWT-3.3–130 är en vidareutveckling av våra direktdrivna vindkraftverk i kombination med special-anpassade aeroelastiska blad. Den nya modellen med

en generatoreffekt på 3,3 MW och en rotordiameter på 130 meter är anpassad för att ge hög produktion under svenska vindförhållanden. Med tornhöjder på upp till 135 meter kan vindkraftverket anpassas efter olika vindkraftsparkers behov och förutsättningar.

20

15

E-0

07

A

Hög energiproduktion även den dagen det blåser lite mindre

Siemens vindkraftverk SWT-3.3-130

Presumtiva kunder och nyfikna gästar dagligen anläggningen i Övik. För det sätt som det nya tornet byggs på imponerar. Många tror att det kommer att revolutio-nera vindkraftbranschen, sänka anlägg-ningskostnaderna rejält och därmed öka vinstmarginalen för investerarna.

–Vi hoppas naturligtvis att vårt kon-cept ska få stort genomslag i branschen och förhandsintresset tyder på det, säger företaget Erigovis VD Patrik von Ahn.

Man kan kort beskriva det nya sättet att bygga vindkrafttorn på följande sätt:

•Tornet byggs på plats. •Tornet har en egen lyftanordning,

inga stora lyftkranar behövs.

Ny tt sätt att bygga vindk rafttorn revolutioner ar branschen

D et fi nns 3 0 0 0 v indk raftverk

i dr if tI Sverige fanns vid halvårsskiftet 3 104 vindkraftverk i drift, varav 74 står ute till havs. Den totala effekten uppgår till 5 582 MW.

Ytterligare 264 verk håller just nu på att byggas. De tillför en effekt på 781 MW.

Färdiga att börja byggas, där alla tillstånd är klara, finns 2 701 nya verk, va-rav 458 till havs. Den totala effekten av dessa verk uppgår till 8 508 MW.

Dessutom finns det 4 717 vindkraftverk som ligger under tillståndsprövning med en samlad effekt av 15 463 MW.

Källa: Vindkraftbranschen.

D irek tfl yg tar över till SvegFrån 25 oktober tar Direktflyg över trafiken till och från Svegs flygplats. De flygplan som ska trafikera sträckan till Arlanda blir mindre, men å andra sidan blir det nonstopflygning utan mellanlandning i Mora.

Vindkraftbranschen svarar för en stor del av passagerarunderlaget som hu-vudsakligen består av affärsresenärer. För två år sedan passerade totalt 6200 passagerare flygplatsen. Under innevarande år har antalet passagerare sjun-kit efter tur bulensen med flygbolaget Avies. Next Jet har trafikerat under vå-ren och sommaren, men efter en ny upphandling är det alltså Direktflyg som tar över. Flygbolaget har även trafik till och från Arlanda och Östersund/Åre, Umeå, Hagfors och Torsby.

Lillhärdal väntar for tfarandeI Lillhärdal går man fortfarande i väntans tider när de gäller framtida vind-kraftverk. Arise väntar på att ett överklagande ska avgöras i Miljödomstolen. De gäller deras ansökan om att bygga 65 verk vid Skaftåsen, ca två mil sydost om Lillhärdal. När ett domslut kan komma är det ännu för tidigt att säga nå-got om.

I samma sits sitter även Rabbaldshede Kraft som har en ansökan inne för att få bygga 101 verk vid Åndberg, någon mil syd om Lillhärdal. Även detta ärende ligger för prövning hos Miljödomstolen.

S tatk raft tillbak a igenDen 4 juni i år sa norska Statkraft nej till fortsatt satsning på vindkraft i Norge och Sverige. Tre veckor senare har Statkraft gjort helt om och meddelar att man ånyo ska satsa på vindkraft. Tillsammans med ett konsortium vill man bygga ut vindkraft för 1000 MW längs Trondheimsfjordens kust.

Tillsammans med Statnett, Trönder Energi, NTE och Agder Energi och den schweiziska storbanken Credit Suisse vill Statkraft engagera sig i en utbygg-nad av de mest lönsamma projekten norr och söder om Trondheimsfjorden. I oktober kommer man att meddela vilka projekt som är aktuella och med beslut om investering första kvartalet nästa år.

V ik tig milstolpe för

v indk raften – 15 T W h elUnder de senaste 52 veckorna har vindkraften i Sverige producerat 15 terawat-timmar (TWh), vilket innebär att vindkraften har passerat en viktig milstolpe och numera motsvarar elva procent av den svenska elanvändningen.

– Sverige har goda förutsättningar för förnybar energi jämfört med resten av Europa och bör därför ta ett större ansvar i arbetet mot ett förnybart Euro-pa. Den ökade andelen förnybart som produceras i Sverige måste komma fle-ra länder tillgodo och Sverige bör därför satsa på elexport. Detta är en god af-fär både för Sverige och vår europeiska gemenskap, säger Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi

EU är fortfarande till 75 procent beroende av fossil energi. Mer än hälften av energin importeras till EU till ett värde av mer än 3 500 miljarder kronor per år. EU-kommissionen har visat att unionen kan spara uppemot 650 miljar-der kronor per år, och 70 miljarder ton koldioxid, om elnäten i Europa byggs ihop och den förnybara energin produceras där de naturliga förutsättningar-na är som bäst.

– En förutsättning för att vi i Sverige ska kunna bygga ut och exportera mer förnybar el är att infrastrukturen för elnät förstärks inom landet och till våra grannländer. Sådana åtgärder behövs även för att öka försörjningstryggheten när de äldsta kärnkraftsreaktorerna börjar tas ur drift. Sverige exporterade de senaste 52 veckorna 20 TWh koldioxidsnål el. Med förstärkt infrastruktur kan vi exportera ännu mer, och det är både samhällsekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt säger Mattias Wondollek, ansvarig elnät och marknad på Svensk Vindenergi.


Noterat

•Det nya tornet kan byggas både bre-dare och högre än dagens.

Tornets sektioner kommer prefabricerade från fabrik i tremeterssektioner. Dessa reses med hjälp av patentsökt lyftutrust-ning och svetsas och målas allt eftersom en ny sektion sätts på plats. Sektionerna produceras i inomhusmiljö som byggs upp runt tornet för att säkerställa kvalitet på svetsar och målning.

Logistiken för tornen i sektioner är den stora vinsten. Lösningen möjliggör att transportera tornen i tre meters höga sektioner som är kompletta (prefabrice-rade) inklusive komponenter. Storleken

Det kan vara de största som hänt inom vind-kraftbranschen, det som nu håller på att ta form i Örnsköldsvik. Här byggs en fullskalig prototypanläggning som ska visa på ett helt nytt sätt att bygga vindkrafttorn. Trots att det ännu inte byggts ett enda torn har uppfinning-en redan prisbelönas flerfaldigt.

gör att de klarar de mått och restriktio-ner som finns gällande transporter på väg (tunnlar, viadukter etc.). Dessutom är det möjligt att på ett effektivt sätt transportera och uppföra verk på karga och kuperade platser med smala och kurviga vägar.

Konceptet bygger på att man använder sig av vinschar och en lyftanordning som rider längs tornets vertikala axel med stödben. Denna lyftanordning har armar som håller t.ex. generator, noskon eller vingar under färden uppåt och för dessa på plats uppe på turbinhuset när hela anordningen vinschats upp.

Grundtanken med detta är att slippa användningen av dyra, tunga och stora kranbilar för att lyfta upp tunga kom-ponenter till toppen av vindkraftverket 100 meter över marknivån. Kan man eliminera behovet av stora kranbilar skapar man förutsättningar för en stor kostnadsbesparing åt slutkunden under vindkraftverkets hela livslängd.

–Det som är riktigt revolutionerande är att vi bygger tornet på plats och med obegränsade mått. Den största vinsten blir materialkostnaden, vi har ju en portabel fabrik med oss, förklarar Patrik von Ahn.

Erigovis hoppas att inom tre år ha fått

ordrar och kunnat starta produktionen i full skala.

–Det är ju lång ledtid mellan idé och produktion, men det är vi medvetna om och vi har ekonomisk uthållighet, säger von Ahn som bl.a. har Energimyndighe-ten som starkt stöd plus en rad privata investerare, bl.a. ishockeyproffset Peter ”Foppa” Forsberg. Han medger att in-vesteringsstoppet i vindkraft som råder för tillfället gynnar företaget.

–Det ska dels investeras i helt nya verk. Men även 20 år gamla verk ska bytas ut och de måste både effektiveras och förmodligen byggas på högre höjder. Och här hoppas vi naturligtvis att vi ska

kunna vara med och konkurrera, säger Patrik von Ahn.

Erigovis tog hem segern i kategorin Miljö & Energi i Venture Cup Sverige-finalen i Malmö. I konkurrens med de övriga finalisterna lyckades företaget erövra den åtråvärda titeln samt 25 000 kr. Redan den 16 maj vann Erigovis total- och kategorisegern i regionfinalen Venture Cup Nord och tog hem 125 000 kr. Erigovis vann även Skapa stiftelsens första pris.

Fotnot: Erigovis är latin och betyder lyfta (erigo) och stark (vis).

Ny tt sätt att bygga vindk rafttorn revolutioner ar branschen

vindkraft t idningen 7jämtlands län nr 2 2015

Tornet byggs nerifrån och upp i sektioner.

I Örnsköldsvik byggs idag vindkraftstorn på ett helt nytt sätt.

“

– Det som är riktigt revolutionerande är att vi bygger tornet på plats och med obegränsade mått.

Patrik von Ahn.

I de gamla fängelselokalerna i Ulriksfors utanför Strömsund byggs just nu upp ett centrum för säkerhetsutbildning av vindkrafttekniker.

–Vår ambition är att bli ledande i Sverige, säger Katarina Paulson, vd vid Strömsundshälsan, som är en av de två aktörerna i projektet.

Den nystartade verksamheten är ett samarbete mellan Klät-terteknik AB, med huvudkontor i Stockholm, och Strömsunds-hälsan. Utbildningen som erbjuds är en GWO-certifierad kurs i fallskydd, första hjälpen, ergonomi och brandsäkerhet.

Förkortningen står för Global Wind Organisation.

–Strömsundshälsan har länge varit en traditionell före-tagshälsovård, berättar Katarina Paulson, som blev företagets vd för tre år sedan. Hon fortsätter:

–Det var när vi investerade i ett mobilt arbets-EKG och åkte ut till vindkraftsparkerna, som insikten kom att här finns en stor utvecklingspotential. Och vi befinner oss ju i centrum av ett mycket vindkraftstätt område.

Katarina sökte efter en sam-arbetspartner och vid en vindkraftsmässa i Stockholm kom hon i kontakt med det

GWO-certifierade företaget Klätterteknik, som också har regionkontor i Åre.

–Jag träffade Bengt Björk, och vi påbörjade våra gemensamma samtal för ungefär ett år sedan.

Strömsundshälsan har nyli-gen flyttat till Ulriksfors Busi-ness Center, och Katarina tycker att byggnaderna är idealiska för utbildningen.

–Det är fantastiskt att man kan utnyttja ett gammalt gedi-get fängelse, lokalerna är som gjorda för det här. Vakttornet är ombyggt så att man kan hög-höjdsträna både inomhus och utomhus.

Till övrig del äger utbildning-

en rum i Strömsundshälsans lokaler.

–Vi står för första hjälpen, ergonomi, hjärt- och lungrädd-ning, samt träning i att hantera olika olycksscenarier, säger Ka-tarina.

Hur lång är utbildningen?–Kursen är på en vecka, och

varje grupp har åtta deltagare.Vilka kommer att gå kursen?–Det är redan yrkesverk-

samma vindkrafttekniker, som regelbundet måste genomgå GWO-utbildningen och förnya höghöjdstestet, förklarar Kata-rina.

De första två grupperna

utbildas under september och oktober. Hur ofta kommer kur-sen att hållas?

–Det beror på hur högt trycket blir, men vår förhopp-ning är en till två gånger i måna-den. Vi kommer att få deltagare av många olika nationaliteter, och utbildningen kan hållas på svenska eller engelska. Våra planer är att på sikt bygga upp ett nationellt centrum för säker-hetsutbildning av personer i alla yrkeskategorier som jobbar på hög höjd.


Höghöjdstränar i gammalt vak ttorn


Vakttornet höjer sig högt över det gamla fängelseområdet som nu inrym-mer Ulriksfors Business Center.

Fängelsets gamla vakttorn har byggts om och kommer nu att användas, både utvändigt och invändigt, för hög-höjdsträning.

Sara Thelin är sjukgymnast vid Strömsundshälsan, och ansvarar för ergonomin som är en liten men viktig del av GWO-utbildningen.

I samverkan med Bengt Björk, Klättertekniks regionchef i Åre, är Katarina Paulson, vd vid Ström-sundshälsan, i färd med att bygga upp ett centrum för säkerhetsut-bildning i Ulriksfors.

www.jamtvind.se

Lokal återbäring, ökad sysselsättning, delägarskap, miljöhänsyn för kommande generationer.

–Jag fick jobb två veckor efter att jag gått ut sko-lan, säger Martin Östgren, som blev färdig med sin utbildning till vindkrafttekniker i juni 2014.

Det offerdalsbaserade företaget Jemtel hade precis kontaktat arbetsförmedlingen i Krokom då Martin anmälde sig arbetslös:

–När jag skrev in mig hade de just varit inne och frågat om det fanns någon elektriker som inte var höjdrädd. Jag kom på intervju hos dem, och en vecka senare hade jag anställning.

Som fast anställd hos Jemtel har han arbetat vid ett flertal vindkraftsparker, både med upp-byggnad och underhåll.

–Just nu jobbar jag med driften vid Stamå-sens vindkraftspark. Tidigare har jag varit vid Ögonfägnaden, Björkhöjden och Sidensjö, där Jemtel också har utfört arbeten, berättar Martin.

Vad tycker du om utbildningen vid Hjalmar Strömerskolan?

–Jag tycker generellt att utbildningen är bra. En del moment kunde haft mer fokus på vind-kraft istället för en allmän inriktning på el. Det hade också varit bra om man hade fått se fler praktiska exempel på fel som kan dyka upp. Det är förstås svårt att återskapa sådant i skolmiljö, och det är tänkt att man ska få den erfarenheten på praktikplatsen.

Var gjorde du praktik?–Jag praktiserade hos Statkraft i Norge, och

även i Sverige på vattensidan. Jag ville ta mig en titt på vattenkraften, det är ju i lite grann samma område. Jag var också hos Siemens i Trattberget-Skallberget. Det är en park nära Solberg i Ångermanland.

Vad innebär GWO-certifiering?–Den fungerar som en grundläggande stan-

dard gällande säkerhet med arbete på hög höjd. Som vindkrafttekniker händer det ju att man får klättra ut på taket. Och där får man fin utsikt, säger Martin och skrattar.

Hur trivs du med arbetet som vindkrafttek-niker?

–Jag tycker det är roligt. Man är ju inte sta-tionerad så länge på en och samma plats, men eftersom jag inte har något familj ännu så är det inga problem för mig att åka landet runt. Arbetet är lärorikt och utmanande, när man åker mellan parkerna så är det alltid något nytt man stöter på.


Martin Östgren, Krokom, har fått sin utbildning vid Hjalmar Strömerskolan, och har anställning som vind-krafttekniker vid företaget Jemtel.


Fick jobb direk t efter utbildningEn av de vindkrafttekniker som har fått sin utbildning vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund, och som fick arbete direkt efter examen, är 22-årige Martin Östgren, Krokom.

“FairWind är en engagerad samarbetspartner,

Holger Erhardt, Head of Project Management, Siemens Wind Power, Onshore CSM

Hela vår organisation har dig i fokus FairWind är den föredragna partnern för ett antal stora tillverkare av vindkraftverk

service på över 1 500 och genomfört projekt i mer än 20 länder, också i Sverige. Med FairWind får du därför en dedikerad partner

värden i ditt projektet.

Välj oss för • Installation och områdesförvaltning • Schemalagd service • Teknikstöd

Kontakta oss på fairwind.dk eller +45 75 11 76 20

Projektledning, samordning och samverkan. jemtska.se

Vårt arbetssätt bygger på god samverkan, fokus på säkerhet och hänsyn till närmiljön. Om vi håller fast vid det vet vi att våra byggen flyter på bra, att alla inblandade känner sig nöjda – och att vindparkerna blir klar i tid.

Vårt senaste projekt är Fäbodliden vindpark, där vi har varit totalleverantör av all infrastruktur samt samordnare och projekt-ledare för vindparken. Innan dess arbetade vi med Mullbergs vindpark och Vindkraftspark Sjisjka. För oss är de solklara kvitton på att vårt arbetssätt fungerar.

Läget? Jo tack, det �yter på bra.

Har eskorterat och skött vindkrafttransporter sedan2006 i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten.

VÄGTRANSPORTLEDARNA NORR AB

Kontakt: Per Olof SvenssonHantverkargatan 8916 31 Bjurholm

Tel: +46731814645Org.nr: 556692-8890E-mail: [email protected]

Moskogen i Åre kommun har Sveriges bästa förutsättningar för en vindkraftpark.

Under förra mandatperioden sa majoriteten av Åres politiker nej till en park i området.

JP-Vind som vill bygga ca 40 verk i området hoppas nu på positiva beslut från det nya politiska styret i kommunen. Men, beslut om att kunna sätta igång 1,5 miljarder investe-ringen kan komma dröja!

Moskogen, ca sju kilometer från Järpen har av Energimyndig-heten utsetts som riksintresse för vindkraft. Åre kommun har också pekat ut området i sin översiktsplan.

Under förra majoriteten offrade Alliansen vindkraftut-byggnaden i området i en upp-görelse med vågmästarpartiet, Västjämtlands Väl.

Nu med en ny politisk majo-

ritet, med S-M-MP i kommunen hoppas JP-Vinds VD Gabriel Duveskog på att kanske redan 2017 kunna sätta spaden i mar-ken.

–Vi har begärt att kommunen ser över sin översiktsplan och hoppas att man tar ett beslut redan i höst, säger Gabriel.

Vindkraftparken är beräknad kosta ca 1,5 miljarder och att ge ca 250 arbetstillfällen under byggperioden.

När anläggningen är igång kommer den att ge 15-20 arbets-tillfällen med drift och underhåll i 25 år.

Den kommer också att under den beräknade livstiden genere-ra ca 20 miljoner i bygdemedel.

JP Vind ägs i dag, 50-50, av Jämtkraft och Persson Invest.

Tanken är att företag, privat-personer och även kommuner ska kunna köpa andelar i ver-ken i den planerade parken. Ett

kooperativt ägande alltså.Hitintills har JP Vind inves-

terat ca 10 miljoner i att driva projektet.

–Långsiktigt ser vi att det är ekonomi i att driva projektet. Och inte minst, det är bra för miljön och det ger Åre kommun en miljöprofil, konstaterar Gab-riel Duveskog.

Tiden som projektet stoppats upp har hitintills använts för att göra nya beräkningar.

Verken har under tiden blivit både billigare och mer effektiva.

–Men elpriserna har samti-digt sjunkit och inte varit lägre på många år, påpekar Gabriel.

När parken byggs kommer det också byggas nytt kraftnät från parken. Något som också innebär synergier för Jämtkraft när kraftnätet som försörjer Jär-pens samhälle i vilket fall som helst måste byggas om och ut.

–Jag hoppas att vi ska få ett

positivt beslut om översiktspla-nen och att vi kan sätta igång 2017 med att bygga i Moskogen, säger Gabriel Duveskog.

Vad säger då kommunalrådet Peter Bergman?

Han tror inte på någon bygg-start 2017. Faktum är att hans stora förhoppning är att man faktiskt kan ta ett beslut under denna mandatperiod.

–Det här ligger hos kom-munens plankontor. Och plan-kontoret har massor med olika ansökningar de jobbar med.

Vi ska ha ett VM i Åre 2019 och de ansökningarna ligger före, konstaterar Peter Bergman.

Han lyfter också ett varning-ens finger för hur planerna på en ny nationalpark i området Vålådalen, Sylarna-Helags på-verkar planerna för Moskogen.

–Det åligger exploatören att göra en grundlig undersökning över hur örnpopulationen i Mo-

skogen ser ut och en sådan kan bara göras om våren, påpekar kommunalrådet.

Som politiker väntar han på att tjänstemännen på plankon-toret kommer med ett förslag till ny plan. Men det kan alltså dröja.

Både på grund av hög arbets-belastning och andra faktorer, som VM 2019.

Något politiskt beslut om en ny plan som i sin tur ger bygg-start i Moskogen verkar alltså ganska långt borta.

RALPH RENTZSCH


6-7 NOVEMBER 2015

Efter fjolårets succé möts vi i år igen kring frågor omhur vi ställer om till ett socialt, ekologiskt och

ekonomiskt hållbart samhälle.

Åre Sustainability Summit är den dynamiska och moderna mötesplatsen för hållbarhetsfrågor.

I år kommer vi ta upp bland annat frågor kring hållbar livsmedelsproduktion, framgångsrik

integration, tankar kring nödvändig omställning, socialt ansvarstagande, Sveriges miljömål, hur besöksnäringen behöver anpassas till

ett nytt klimat och mycket mer.

Se programmet ta form på

www.aresustainabilitysummit.se

Höstens stora hållbarhetskonferens på Holiday Club Åre.

Över 30 intressanta programpunkter.

-men Åre kommun tror inte det blir så

JP V ind hoppas få bygga 40 verk 2017

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind

For the past 30 years, ENERCON wind energy converters have been the benchmark for innovative technology and best quality products. Thanks to constant further development of all turbine components and the continuous improvement of our core competencies, new turbine generations with top technological features and intelligent grid technology will continue to evolve. www.enercon.de

ENERCON. Best performance at any site.

Vi ses påVIND 22-23 Okt 2014!Stockholm WaterfrontMonter 15 och 17Förnybar el –framtidens exportvara?

Vi ses på:Vind 2015 4-5 november Stockholm och Winter Wind 8-9 februari Åre

Närproducerad betong för hållbar energiMed våra mobila fabriker får du direkt anslutning till ditt

vindkraftsprojekt. Ökad leveranssäkerhet, färre transporter

och minskad miljöbelastning. Våra tio fasta strategiskt

placerade betongfabriker i norra Sverige möjliggör tillsam-

mans med mobila fabriker effektiva lösningar. Anlita våra

engagerade medarbetare och få god kvalitet, leverans

i rätt tid och kostnadseffektiva helhetslösningar med bl a

transport och pumpning.

Vår betong är allt annat än grå

Vi på Skanska är drivande inom miljöfrågor

och har bestämt oss för att vara Sveriges

gröna betongtillverkare. Läs mer om vårt

gröna arbete på skanska.se/betong

skanska.se

Kontakta oss!

Områdeschef Thomas Eriksson

Telefon: 010-448 44 45

E-post: [email protected]

En del av Skanskas Gröna Initiativ

circ

usco

m.se

Ett stort företag i litet format

– Brytning/restaurering av skogsväg

– Förstärknings- och markarbeten

– Skutslagning med hydraulhammare

– Buskröjning och energivedsklippning

– Besiktning av kraftnät

www.bredmo.se • henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Sol, Vind & Vattenjemtel.se

Jonas Carlehed är hållbar-hetsansvarig för IKEA Sverige, som driver vindkraftverken på Glötesvålen. Han ser många fördelar med vindkraft.

Vindparken på Glötesvålen

invigdes 27 maj och är en av tre vindkraftsanläggningar som IKEA driver i Sverige.

–Vi arbetar utifrån vår hållbarhetsstrategi, People & Planet Positive, där målet är att bli energioberoende på alla

varuhus och övriga byggnader inom IKEA-koncernen år 2020, säger Jonas Carlehed.

Redan nu är de en bra bit på väg, eftersom IKEAs byggnader i Norden blev energioberoende redan i maj 2015. Då producerar vindkraftverken mer förnybar energi än man förbrukar i va-ruhusen och övriga byggnader. IKEA har även investerat i sol-celler, och har 700 000 solceller på anläggningarna världen över.

Fördelarna med vindkraft ser Carlehed är många.

–Det är en förnybar energi-källa, och vinden blåser ju i stort sett hela tiden på de platser där vi placerat vindparkerna. Det är

ett koldioxidfritt energislag, med en låg övrig påverkan på miljön. Det är ett fint energislag att investera i. Det är även affärs-mässigt bra för oss eftersom vi får kontroll på våra elkostnader.

Att de har investerat just i vindkraftverken i Glötesvålen beror på att det är en av de platser som har bäst vindför-hållanden i Sverige, ja även i hela Norden. Man ser annars inte sådana förhållanden an-nat än ute till havs. Totalt har IKEA investerat 1,5 miljarder

svenska kronor i vindkraften i Sverige under åren 2012-2015. IKEA har även två vindparker i Dalarna- på Korpfjället och Rämsberget, med totalt 16 vind-kraftverk.

Glötesbygden får tillbaka runt en halv miljon per år av in-täkterna genom en bygdepeng. Byalaget bestämmer vad inom bygden som pengarna ska gå till, och alla i Glöte kan ansöka om pengar till sina projekt.

JENNY ISAKSSON

Jonas Carlehed, hållbarhetsansvarig för IKEA Sverige.

V indk raft v ik tigt för IK EA


“

–målet är att bli en-ergioberoende på alla varuhus och övriga byggnader inom IKEA-koncernen år 2020

Jonas Carlehed

www.markentreprenader.se

Det omöjliga tar bara lite längre tid!Med mer än 25 år i branschen , en modern maskinpark och med vår personals samlade erfarenhet på över 200 år kan vi med gott samvete säga att allt är möjligt. Vi bygger all nödvändig infrastruktur för din Vindpark

Vi tänker på helheten. Du ska må bra både hemma och på jobbet – oavsett om du jobbar på höga höjder eller nere på golvet. Det är företagshälsovård när den är som bäst.

Hållbar hälsa för alla

www.stromsundshalsan.seTelefon 0670-127 25

foTo

: S.A

DelH

ulT

M I L J Ö T J Ä N S T N O R D A B

Miljötjänst Nord AB erbjuder tjänster av hög kvalitet inom miljö och samhällsutveckling. Vi har arbetat med ett 40-tal olika vindkraftsprojekt i varierande utsträckning, många gånger som ansvarig för MKB, samrådsprocess och nödvändiga inventeringar/utredningar i samband med tillståndsprövningen. Miljötjänst Nord AB har gedigen erfarenhet och är en organisation med hög flexibilitet och personligt bemötande.

Välkommen att besöka vår webbplats www.miljotjanst-nord.se

· miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) · stöd i samråd och projektutformning · naturinventeringar · fågelinventeringar · rennäringsutredningar

0670-61 12 25

Röd Pantone 185 c

Grå Pantone 877 c

0670-61 12 25

Tel: 0670-61 11 69 Fax: 0670-100 86Journr: 070-219 99 39, 070-326 72 85Välkomna!

Service & reparationer Maskin / Entreprenad /SkogSvetsning / Svarvning/Hydraulik / Slangar mmFörsäljning, service, tiltrotatorer, engconVi sitter i nya lokaler: Industricentragatan 10 833 93 STRÖMSUND

Kungörelser & Familjeannonser Annonserna bokar du enklast via:

[email protected]

NÅGOT ATT FIRA? SÄG DET HÄR...FÖR ENDAST 100 KR KAN DU MEDDELA SLÄKT OCH

VÄNNER OM HÖGTIDSDAGAR GENOM ATT ANNONSERA PÅ VÅRA FAMILJESIDOR. EXEMPEL PÅ FAMILJEANNONSER:

GRATTIS, FÖRLOVADE, BRÖLLOP, NYFÖDDA. TEXT & BILD (VALFRITT)

VI FÖRBEHÅLLER OSS RÄTTEN ATT REDIGERA OCH KORTA INNEHÅLLET

OBS. Begravningsannonser bokas via begravningsbyrån.

–Vi förstod ganska tidigt att det här skulle kunna gynna bygden, berättar Kent Rosenqvist, ordfö-rande i Rätansbygdens byalag. Redan innan allt var färdigskri-vet hade ett lokalt avtal inför uppförandet av de fem första vindsnurrorna på Digerberget och byalaget upprättats.

–Vi låg i startgroparna till att bilda ett byalag och vid initialskedet hade vi dessutom gått ut med en enkät till byborna om vad som skulle vara det viktigaste att satsa på. Svaren blev entydiga. Övervägande majoritet i byn ville att medlen från vindkraftverken skulle ge-nerera till något som förde byn framåt i samhällsfrågorna. En av

de viktigaste frågorna var att få tillbaka den då nyligen nedlagda hälsovården. Dessvärre visade det sig att just detta skulle ta flera år idé och handling.

–En medborgares rättighet till hälsovård hör ju till samhällets ansvar. När så en fråga väcks om att privata medel bör få blanda sig i uppstår svårigheter, men skam den som ger sig, fortsätter Kent Rosenqvist och öppnar upp dörren till ett inrett provtag-ningsrum på Norsgården. Sedan en tid tillbaka finns ett avtal som innebär att inkommande medel från vindkraftverken i trakten betalar lokalhyra, utrustning och lön till en undersköterska som lämnar hälsocentralen i

Svenstavik för filialen i Rätans-byn. Samtidigt står Regionen för administrationen och kostna-derna för provsvaren.

–Det här ekonomiska sam-arbetet möjliggör alltså att en undersjuksköterska kommer hit var 14:e dag. Vilket innebär att de som bor härom kring att inte behöver åka de många milen upp till centralorten Svenstavik bara för att lämna enklare pro-ver till analys.

Men återvinsten från vindkraften har inte enbart gett kontinuerlig enklare hälsovård i byn.

–Nej, vi har även fått eko-nomi till att kunna anställa både en vaktmästare och kontorist.

Vaktmästaren hyrs dessutom ut till enklare gårdssysslor som snöröjning och andra småjobb. Kontoristen ställer upp mindre service till föreningarna i byn som vi samlat ihop i en slags paraplyorganisation.

–Allt i ett slags win-and-wind-koncept tack vare vinden, skrattar Kent Rosenqvist, som närmast när andra idéer som ska kunna sätta Rätansbyn på kartan som en framtidsby i glesbygd.

–Tänk om vi kunde vara först med att ha en läkare via Skype, det skulle vara något, avslutar Kent Rosenqvist med ett leende.

THÉRÈSE JUEL

V indk raftpengarna förbättrar sjuk vården i R ätan


Det började med fem vindkraftverk på Digerberget. Idag snurrar dessa med de senare tillkomna 26 vindkraftverken på Mullberget. Tack vare vindkraften har Rätan fått tillbaka viktig sjukvård.

Kent Rosenqvist drev frågan i flera år. Tillslut kunde avtalet mellan byalaget och medlen från vindkraftverken och Landstinget gå i lås och en mindre filial kunde öppnas på Norsgården.

“

–Sedan snart två år har vi hittat en väl fungerande lösning – allt tack vare de medel som just vind-kraftverket genererar till byn.

Kent Rosenqvist.

Documents

Vindkraft i Jämtland Nr 2 2015